Årsredovisning 2012 NU-sjukvården. 1. Sammanfattning och slutsats. Sida 1(70)

Transkript

1 Sida 1(70) Årsredovisning 2012 NU-sjukvården 1. Sammanfattning och slutsats NU-sjukvården har 2012 präglats av ett ökat inflöde av patienter till akutmottagningen, vilket innebär en obruten ökning sedan Jämfört med 2010 är ökningen ca 15 procent och med 2011 ca 6 procent. Till slutenvården har antalet inläggningar ökat med ca 10 procent sedan 2010, varav 2 procent under Samtidigt har NU-sjukvården av ekonomiska skäl tvingats stänga 44 vård-platser samt ytterligare åtta hållits stängda till följd av anställningsstoppet. Medelvårdtiden har under året minskat avsevärt inom flertalet verksamheter. Medelbeläggningen är på en mycket hög nivå med många överbeläggningar, framför allt inom medicinområdet. Under året har köerna till första besök ökat med ca 20 procent. Minskningen av bemanningsföretag har påverkat tillgängligheten negativt, vilket resulterat i att antalet läkarbesök har minskat jämfört med föregående år. Antalet nettoårsarbetare har minskat med ca 70, med hänsyn tagen till verksamhetsförändringar. Bruttokostnadsutvecklingen ligger på 4 procent, där trenden under hösten var sjunkande. Resultatet om -186 mnkr härrör framför allt från årets två första tertial. Verksamheterna i NU-sjukvården har under 2012 fortsatt att utveckla hälso- och sjukvården i Fyrbodalsområdet, trots stora ekonomiska begränsningar. Sjukhusets ledningssystem bygger på föresatserna i God Vård och att utveckling sker av alla dimensioner så att vården blir säker, patientfokuserad, kunskapsbaserad, jämlik, effektiv samt sker i rimlig tid. NU-sjukvården har fortsatt sitt arbete för att inrikta NÄL mot akut vård och Uddevalla sjukhus mot planerad vård, vilket bland annat lett till beslutet att flytta över den akuta ortopedin till NÄL och planerad vård till Uddevalla. Detta ska vara genomfört i början av Även logistiken på akutmottagningen ska ses över. Under 2011 införlivades ambulansverksamheten i norra Bohuslän till NU-sjukvården och 2012 togs två ambulansområden, Bohus Väst och Dalsland, över från fristående entreprenörer. Ambulanserna inom området är nu samlade under en arbetsgivare, vilket underlättar ett patientsäkert arbete med gemensamma rutiner, behandlingsriktlinjer och instruktioner. Detta innebär även att ambulansverksamheten får en viktigare roll i samverkan med kommunerna avseende en utvecklad närsjukvård. Arbetet med prehospital/samverkande sjukvård har tagit ytterligare steg. Samarbetet mellan kommunal hälso- och sjukvård, vårdcentraler och sjukvårdsrådgivningen, NU-ambulansen och MÄVA (medicinsk äldrevårdsavdelning) inom NU-sjukvården har fortgått under året. Fler områden kommer att involveras under Nya innovationer har börjat ta form för implementering i framtiden, allt för att förbättra patientsäkerheten och kvaliteten på vården. Antalet vårdplatser har under året minskat inom NU-sjukvården med 29 somatiska och 15 psykiatriska. Dessutom har ytterligare åtta vårdplatser inom medicinområdet tillfälligt fått stängas på grund av personalbrist orsakat av anställningsstopp. Patientinflödet ökade under året till akutmottagningen, vilket har lett till att överbeläggningar inom slutenvården ökat, framför allt inom område medicin. Medicinskt färdigbehandlade patienter låg kvar på ungefär

2 Sida 2(70) samma höga nivå som föregående år. Jämfört med föregående år ökade NU-sjukvården sin produktion både vad gäller öppen- och slutenvård. Läkarbesöken minskade medan övriga besök ökade, totala antalet besök ökade med 0,7 procent. Inflödet av patienter ökade med sex procent till akutmottagningen medan antalet vårdtillfällen ökade med 1,6 procent. Därmed har andelen akuta besök ökat kraftigt medan framförallt planerade läkarbesök har minskat som en följd av neddragningen av hyrläkare. Jämfört med budget gjorde NU-sjukvården en överproduktion (motsvarande knappt två procent över ersättningstaket). Målen för öppenvården nåddes inte men slutenvårdsproduktionen blev större än planerat, främst på grund av ett ökat akutinflöde inom medicin och kirurgi. Arbetet med att förbättra tillgängligheten har fortsatt under 2012 men en begränsad ekonomi har inneburit att måluppfyllelsen gentemot vårdgarantin och kömiljarden försämrats något. NU-sjuk-vården klarar ändå till största delen vårdgarantin. Totalt befann sig vid årets slut 92 procent av väntande till första mottagningsbesök och 94 procent för väntande till operation/åtgärd inom vårdgarantigränsen. För att uppnå god tillgänglighet till vården har verksamheterna under året arbetat aktivt för att förenkla kontakten för patienterna genom bland annat förbättrade hemsidor, bättre telefontillgänglighet och utveckling av bokningsrutiner. Patienter med lång resväg har kunnat vårdplanera på distans via videokonferens. NU-sjukvården fortsätter att visa goda resultat för vårdrelaterade infektioner. Vid mätningen i oktober låg VRI för de somatiska enheterna på 8 procent, vilket uppfyller regionens mål. Basala hygienrutiner och klädkoder följs regelbundet och vid mätningen i december uppgick de till 86 procent respektive 92 procent. Den nationella ersättningen som erhölls för patientsäkerhetsarbetet var högre än prognostiserat. Kompetensförsörjningsfrågorna är centrala för NU-sjukvården och kartläggning sker enligt regiongemensam modell. Störst efterfrågan finns av specialistutbildade sjuksköterskor och specialistläkare. Sjukhuset har rekryterat 25 specialistläkare från andra EU-länder. Kopplat till kompetensutveckling spelar FoU-enheten i NU-sjukvården en viktig roll. Bland annat finansierar enheten tillsammans med verksamheterna forskningstid. Nettominskningen om ca 70 nettoårsarbetare är kopplat till anställningsstoppet i vården som infördes under våren. Antalet nettoårsarbetare ökade under året inom NU-sjukvården med 61. Ökningen kopplas bland annat till övertagandet av ambulansstationer, införandet av e-arkiv och ökning av antalet AT-läkare om ca 130 nettoårsarbetare. Dessutom sker överprövning av områdescheferna vid rekrytering av vårdnära personal och bemanningsföretag fasas ut. Kostnaderna för bemanningsföretag uppgår till 98 mnkr, varav 6 mnkr är relaterat till Närakuten. Bemanningsföretagen har totalt minskat med 14 mnkr sedan föregående år. Resultatet för 2012 uppgick till -186 mnkr, vilket är i paritet med bedömningarna under hösten. Regionfullmäktige har bemyndigat NU-sjukvården att överskrida budget med upp till

3 Sida 3(70) 100 mnkr under 2012, eftersom åtgärdsplanen är utlagd på två år. Orsaker som påverkat resultatet är främst ökade personalkostnader kopplade till ett ökat patientinflöde på akuten. Detta har lett till ett ökat antal inläggningar, som i sin tur genererat överbeläggningar, och medfört att inte åtgärdsplanerna har kunnat genomföras. Under 2012 producerade NUsjukvården vård för 58 mnkr (fullpris) över ersättningstaket som inte har ersatts av beställarna. Den interna kontrollen för de administrativa stödprocesserna har granskats enligt NUstyrelsens beslutade kontrollplan för Den interna kontrollen bedöms som god (se bilaga 1). 2. Verksamhetens övergripande uppdrag NU-sjukvården erbjuder invånarna i Fyrbodal specialiserad akut och planerad vård samt närsjukvård av hög kvalitet genom att arbeta processorienterat och i samverkan med vårdgrannar. NU-sjukvårdens vision är Ett sjukhus i ständig utveckling för patientens bästa. Med detta menas att patienten möts av en tillgänglig, konkurrenskraftig och kunskapsbaserad specialistsjukvård i ständig utveckling.

4 Sida 4(70) 3. Medborgar-/Patient-/Kundperspektivet Bra Ett omfattande program finns för att förebygga vårdrelaterade infektioner och vårdskador. Vid punktprevalensmätningen av VRI i oktober 2012 var andelen 8 procent för NU-sjukvårdens somatiska enheter. NU-sjukvården arbetar aktivt med att gällande regler för basala hygienrutiner och klädregler efterföljs. Varje månad görs observationsmätningar och följsamheten till hygienrutiner var i december 86 procent och till klädreglerna 92 procent. Vårdskademätningar med GTT görs sjukhusövergripande sedan 2007 och under 2012 på kirurgkliniken. 3.1 Verksamheternas mål i medborgar-/patient-/kundperspektivet NU-sjukvårdens strategiska mål i medborgar-/patientperspektivet är Värde för patienten, där följande ingår: Utveckla ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete Utveckla säkerhetskulturen Öka patientsäkerheten och patientdelaktigheten Reducera vårdskadorna Utveckla den elektiva vården Under 2012 har följande sjukhusövergripande aktiviteter i medborgar-/patientperspektivet varit aktuella enligt verksamhetsplan:

5 Sida 5(70)

6 Sida 6(70) Sjukhusövergripande nyckeltal och mål: Andel områden som ligger över regionens utvalda kvalitetsindikatorer. Uppföljning sker i samband med vårdöverenskommelseprocessen. För 2012 har NUsjukvården erhållit full ersättning frånsett avdrag för ett antal tillgänglighetsmål. Där målen inte uppfyllts ska handlingsplaner tas fram på områdesnivå för att beskriva hur förbättringar kan ske. Andel vårdrelaterade infektioner. Andel vårdrelaterade infektioner (inom somatisk vård) var 8,7 procent i mars och 8,0 procent vid punktprevalensmätning i oktober Patientupplevd kvalitet avseende delaktighet, bemötande och information. Patientenkät genomförs årligen. Regionens mål är att patientupplevd kvalitet ska vara 90 (PUK) på nedanstående indikatorer. Analysen av 2012 års resultat visar att den somatiska slutenvården har något sämre värde för patientupplevd kvalité (PUK) vad gäller delaktighet och bemötande jämfört med 2011 medan värdet är något bättre beträffande information. Resultatet av den under våren genomförda enkäten inom somatisk vård är på sjukhusnivå: Slutenvård Öppenvård - Delaktighet PUK 72 PUK 80 - Bemötande PUK 88 PUK 93 - Information PUK 77 PUK 83 Inom den somatiska öppenvården noteras något sämre PUK-värden jämfört med föregående år medan resultat inom den psykiatriska öppenvården har förbättrat sig på alla tre indikatorerna delaktighet, bemötande och information i jämförelse med Ytterligare PUK-resultat, se bilaga Insatser för kommunikation Under 2012 har arbetet fortsatt med förtroendeskapande kommunikation genom följande aktiviteter på sjukhusnivå:

7 Sida 7(70) I syfte att förbättra kvaliteten på kallelser och annan information som skickas ut till patienterna genomfördes en enkät bland patienter på en pilotklinik. Då resultatet visade att patienterna i stort var nöjda med den information de fått och formerna för den, beslutade NUsjukvården att inte genomdriva det större projekt som ursprungligen planerats. För att stärka kommunikationen med medborgarna har en översyn skett av den information som möter besökare vid de båda större sjukhusen Uddevalla sjukhus och NÄL. En satsning på affischhållare för att ge information till invånarna om vården i NU-sjukvårdens område, är det första steget mot en förtroendestärkande kommunikation. En andra del i att stärka kommunikationen med medborgarna är den översyn som skett av patientinformationen på den externa webbplatsen Det har resulterat i helt ny struktur under avsnittet Hitta vården där samtliga mottagningar och avdelningar presenteras. Några av nyheterna är att kontaktuppgifterna till respektive verksamhet har kopplats till Katalog i Väst, det finns även kartor som visar var respektive verksamhet är placerad samt ingång till den nationella webbapplikationen Mina Vårdkontakter.

8 Sida 8(70) 3.3 Rättighetsfrågor NU-sjukvårdens grundsyn är att alla människor har lika värde och ingen diskrimineras på grund av socioekonomiska faktorer, kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. NU-sjukvården har en plan avseende Jämlikhet. Planen består av tre delar som omfattar Jämlik vård, Jämställdhetsintegrerad budget och Jämställdhet och mångfald för medarbetare. Jämlikhetsplanen har kommunicerats i verksamheterna under 2011 och under 2012 arbetar verksamheterna enligt planen Jämställdhetsintegrering I Plan avseende Jämlikhet i NU-sjukvården , inkluderas mångfald, jämställdhet, jämlik vård och jämställdhetsintegrerad budget. Planen innehåller checklistor för respektive område och en bildpresentation finns tillgänglig på intranätet till stöd för verksamheten. Vid introduktion och utbildning av nya chefer ges information om jämställdhetsintegration. Målet för hälso- och sjukvården är god hälsa och god vård på lika villkor för hela befolkningen. Exempelvis är stor del av bland annat ortopedtekniks kunder av utländsk härkomst. Oavsett etnisk bakgrund erbjuds samtliga patienter vård på samma villkor. Inom patologikliniken har information/utbildning bedrivits i jämlik vård. Patologkliniken har också tillsammans med sjukhuskyrkan tagit fram rutiner vid dödsfall vid olika trosuppfattningar. Hjärtrehabiliteringen inom NU-sjukvården har deltagit i jämställdhetsprojektet Gör Det Jämt med kunskapscentrum för Jämlik vård i Göteborg. Projektet har inneburit journalgranskning och utvärdering av vilken vård och uppföljning som getts till patienter med hjärtinfarkt eller instabil angina. Frågeställningen har varit att se om en jämlik hjärtrehabilitering erbjuds inom NU-sjukvården. 170 patienter har studerats utifrån ålder, kön, bostadsort, tolkbehov och vilken form av uppföljning som givits samt återinsjuknande. Inom förlossningsvården bereds både mamma och pappa/partner möjlighet att kvarstanna, vilket innebär att bästa förutsättningar för anknytning mellan barn och föräldrar etableras och att vårdtiden på sjukhus kan förkortas. Inom barnsjukvården eftersträvas båda föräldrarnas delaktighet i vården och föräldrarum alternativt övernattningsplats finns. Inom kvinnosjukvården har en stödfunktion för män/partner till cancersjuk kvinna etablerats Funktionshinder NU-sjukvården ingår i arbetsmarknadsnod Fyrbodal och har ordförandeskapet. Att kunna

9 Sida 9(70) etnicitet, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet påverkar negativt, är ett av Arbetsmarknadsnodernas mål. Verksamheten har bedrivits i projektform och kommer från 2013 att övergå till linjeorganisationen. Regelbundna styrgruppsmöten med representanter från förvaltningarna i Fyrbodalsområdet, fackliga företrädare, företagshälsovård, Försäkringskassa och Arbetsförmedling har genomförts under året. Arbetet med byggande av nätverk och kontaktvägar har börjat ge resultat, liksom den informationsinsats som gjorts för att marknadsföra möjligheterna som Arbetsmarknadsnoderna innebär. Det regiongemensamma informationsmaterialet i form av APT-material och diskussionskort har distribuerats till Nodens förvaltningar för vidare implementering lokalt. Möjlighet har funnits för alla medarbetare att delta i de öppna seminarier som arrangerats av övriga Noder. Seminarierna har handlat om attityder och fördomar kring olikheter, bland annat funktionsnedsättning, psykisk ohälsa, etnicitet mm. Praktikplatser/anställningar med lönebidrag Arbetet med att ta fram praktikplatser till framförallt personer med funktionsnedsättning har fortgått under året. Både cheferna i organisationen och Arbetsförmedlingen har upptäckt möjligheterna med Arbetsmarknadsnoderna. Resultat NU-sjukvården under 2012: 49 personer med funktionsnedsättning har fått praktik, 28 av dessa har lett till anställning, i de flesta fall tillfälliga anställningar 23 personer med allmänna arbetsmarknadspolitiska insatser har fått praktikplats, 5 av dessa har lett till anställning, även här i de flesta fall tillfälliga anställningar. Rehabilitering NU-sjukvården ingår i det av noderna skapade regiongemensamma rehabiliteringsnätverket. Målet med nätverket är att få gemensamma tolkningar av arbetsrätten, skapa formella och informella nätverk, kunskapspåfyllnad och erfarenhetsutbyte. Nätverksträffarna har syftat till att få en gemensam plattform för rehabiliteringsarbetet samtidigt som de varit ett forum för dialog med fackliga representanter och chefer. Arbetsgruppen har påbörjat arbetet med att skapa en sida på intranätet med en katalog över verksamheter/aktiviteter som erbjuder främjande/förebyggande och rehabiliterande insatser. Fem nätverksträffar har genomförts Målgruppen för träffarna har varit främst HR-specialister men också chefer och fackliga ombud. Teman har varit följande: Arbetsförmågebedömning så funkar det Omplacering och avslut vid rehabilitering Riskbruk och missbruk (2 tillfällen) Hållbart arbetsliv för äldre

10 Sida 10(70) Projektet Arbetsmarknadsnoder har varit framgångsrikt och avslutas vid utgången av Arbetsformer och erfarenheter som vunnits under projekttiden ska integreras och utvecklas i reguljär verksamhet. Det fortsatta arbetet ska inriktas kring två av projektets tidigare fyra spår; 1. praktik/anställning av personer med funktionsnedsättning 2. arbetsmarknadspolitiska åtgärder, främst arbetslösa unga Totalt resultat för hela Fyrbodalsnoden (där NU-sjukvården ingår och siffrorna är ackumulerade från projektets start): 64 personer med funktionsnedsättning har fått praktik, 60 personer med funktionsnedsättning har fått anställning, (främst tillfälliga anställningar) och 62 personer har varit i övrig arbetsmarknadspolitisk åtgärd Mångfald I NU-sjukvårdens plan avseende jämlikhet framhålls alla människors lika värde och att ingen diskrimineras på grund av socioekonomiska faktorer, kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Det finns en stark koppling mellan arbetet med mångfaldsbegreppet och bemötandefrågor. I arbetet med Medarbetarskap & Ledarskap är ett av ämnena bemötande, där en dialog förs om hur varje medarbetare kan göra varje möte så värdefullt som möjligt för patienter, arbetskamrater, chefer, leverantörer med flera. Målet är att alla ska förstå vad den egna rollen betyder i mötet med andra och vad ett positivt bemötande betyder. Målet för 2012 är att 100 procent av alla verksamheter har arbetat igenom temat som handlar om bemötande. Resultatet är att ungefär 80 procent arbetat igenom temat och arbetet fortsätter. Ett exempel på mångfald är patologkliniken som tillsammans med sjukhuskyrkan tagit fram rutiner vid dödsfall vid olika trosuppfattningar Barnrättsperspektivet NU-sjukvårdens värdegrund inom barnsjukvården utgår från FN:s Barnkonvention. Konventionen lyfter i tredje artikeln fram att barnets bästa ska vara styrande, och i 42 artikeln att barnet ska behandlas lika oavsett kultur, religion eller andra särdrag. I allt arbete med barn strävas efter att anpassa vården efter barnets särskilda behov, samordna åtgärder och diagnostik, ha särskilt barnutbildad personal och att arbeta för att få anpassade lokaler. Särskilda aktiviteter i NU-sjukvården under 2012: Lokalöversyn, för att möta nya patientgrupper, och då särskilt barn med nya smittor samt särskilt infektionskänsliga barn, som genomgått nya behandlingsmetoder. Planeringen av de nya lokalerna inom AVC har tagit särskild hänsyn till barns särskilda behov. Inom BUP har kraven på säkerhet och sekretess inventerats inför kommande

11 Sida 11(70) lokalplanering. Lekterapin, en verksamhet inom barnkliniken, har mottagit 4000 besök. Förutom stöd till sjuka barn, innebär lekterapin en fristad och möjlighet att bearbeta intryck från vården. Att stödja barn som anhörig till sjuk vuxen: rutiner finns, där vuxenpsykiatrin särskilt utmärker sig positivt, att identifiera behov av stöd och vård till barn, vars närmsta anhörig vårdas för sjukdom: det kan vara kuratorskontakt på resp. enhet som kan ge råd åt övrig släkt/vänkrets, att låta barnet tillbringa tid på lekterapin, som har kompetens att möta allt från späda barn till ungdomar, kontakt med psykosociala teamet inom barnsjukvården samt i vissa fall remittering till BUP. NU-styrelsen har uttryckt stöd till dessa aktiviteter, efter regionalt initiativ, och att det ska utvärderas BB bereder plats för både mamma och pappa/partner, för att optimera anknytning mellan barn och förälder, så att hemgång kan ske tidigt, med kortare vårdtider på sjukhus. BUP och kommuner har förberett kommande aktiviteter för ökad samverkan under hösten. En tvärprofessionell dagsjukvård för unga med ätstörning har påbörjats. Utbildning av personal som möter barn sker regelbundet och planerat från barnkliniken med fokus på bemötande och barnets rätt till delaktighet. 4. Verksamhets-/Processperspektivet OK Måluppfyllelsen för väntande till första besök uppgick vid årets slut till 92 procent för väntande inom vårdgarantigränsen (90 dagar). För väntande till behandling fanns 94 procent inom vårdgarantigränsen. Trots högre krav och förändrade tider samt att NU-sjukvårdens akutmottagning ökat sin volym av patienter har akutmottagningens personal lyckats hålla tider och i vissa fall även förbättrat tiderna jämfört med föregående år. Vårdgaranti och produktion ligger bra medan beläggningen av vårdplatser är allt för hög. 4.1 Verksamheternas mål i verksamhets-/processperspektivet NU-sjukvårdens strategiska mål i verksamhets-/processperspektivet handlar om förbättringskunskap, där förbättringskunskap nås genom att Genomföra beslutad plan för utbildning i förbättringskunskap o Förslag på plan är framtagen. Använda systematisk medicinsk uppföljning o Respektive verksamhet rapporterar till nationella kvalitetsregister. Verksamheten använder öppna jämförelser i uppföljningen. Målrelaterad ersättning med beställaren används. Använda avvikelsehantering som grund för lokalt förbättringsarbete

12 Sida 12(70) o Avvikelsehantering i MedControl PRO används i verksamheterna. Status för de sjukhusövergripande aktiviteterna i verksamhets-/processperspektivet

13 Sida 13(70)

14 Sida 14(70) Samverkande sjukvård Projektet Samverkande sjukvård har som mål att skapa trygghet för befolkningen inom FyrBoDals kommuner genom att erbjuda vård närmare patienterna. För att klara detta krävs ett nära samarbete mellan den kommunala hälso- och sjukvården, vårdcentraler och sjukvårdsrådgivningen 1177 inom primärvården och ambulansverksamheten och MÄVA (medicinsk äldre-vårdsavdelning) inom NU-sjukvården. På detta sätt utnyttjas de gemensamma hälso- och sjukvårdsresurserna på ett optimalt sätt. Samverkan sker på flera olika sätt. Sjukvårdsrådgivningen, 1177, kan använda sig av de kommunala sjuksköterskorna och ambulanssjuksköterskorna då de behöver hjälp med bedömning av en patient på plats eller då de av annan anledning anser att det är av värde för patienten att en sjuksköterska kan komma hem till patienten. Sjuksköterskorna i kommunen och på ambulansen kan också hjälpa varandra med olika typer av uppdrag vid hög arbetsbelastning. Till exempel kan en ambulanssjuksköterska åka till en patient inskriven i den kommunala hemsjukvården vid problem med till exempel en kateter då den kommunala sjuksköterskan har många andra uppdrag att lösa. SOS Alarm kan larma ut de kommunala sjuksköterskorna på så kallat IVPA-larm, I Väntan På Ambulans. Om ambulansen i ett område har lång framkörningstid till en akutpatient kan den kommunala sjuksköterskan åka ut till patienten och göra de första åtgärderna på plats och se till att patienten snabbare kan komma i väg då ambulansen anländer. MÄVA, Medicinsk äldrevårdsavdelning, är en av samverkansparterna. På MÄVA kan patienter över 75 år och med en viss sjukdomsprofil läggas in direkt utan att passera akutmottagningen. De patienter som blir inskrivna på MÄVA får en så kallad MÄVA-pärm och den kommunala hemsjukvården, vårdcentralen och ambulanssjuksköterskorna vet då att den patienten ska direkt till MÄVA. Även patienter som ännu inte fått en MÄVA-pärm kan komma direkt till MÄVA efter en bedömning av ambulanssjuksköterska eller primärvårdsläkare. Strömstad har från årsskiftet 2012 valt att införliva arbetsmodellen i sin ordinarie verksamhet. Fortsatt utveckling av Samverkande sjukvård sker i projektform med Tanums kommun. För kommunerna i mellersta Bohuslän och Dalsland kommer pilotprojekt att starta under hösten Inriktningen är att denna modell ska införas i hela FyrBoDal. 4.2 Patientsäkerhetsarbetet I NU-sjukvården finns en funktion för det övergripande patientsäkerhetsarbetet bestående av chefläkare, utvecklingsledare för patientsäkerhet och Vårdhygien. Till stöd för denna funktion finns tillgång till utvecklingsledare i verksamheterna och centralt. Ansvaret för det direkta patientsäkerhetsarbetet har verksamheterna. Organisationen ska säkerställa att patientsäkerhetsarbetet bedrivs systematiskt i enlighet med gällande lagar och föreskrifter. Det innebär bland annat att områdeschef/verksamhetschef:

15 Sida 15(70) ska ta fram, fastställa och dokumentera rutiner för hur det systematiska kvalitetsarbetet ska bedrivas för att kunna styra, följa upp och utveckla verksamheten, ansvara för att mål för verksamheten formuleras och för att dessa nås, ansvara för uppföljning och analys av verksamheten, så att åtgärder kan vidtas för att förbättra vården. Strategier inom verksamheterna Dokumentera ansvarsförhållanden avseende patientsäkerhetsarbete Utbilda chefer och medarbetare i patientsäkerhet Utveckla metoder för patientmedverkan Se över patientinformationen Följa upp avvikelser i verksamheten Följa upp synpunkter/klagomål via patientvägledare Rapportera patientsäkerhetsarbetet till områdesledningen NU-sjukvården har ett ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet som är webbaserat. Detta har anpassats efter SOSFS 2011:9. Ett fortlöpande arbete pågår. Rapportering av patientsäkerhetsarbetet på verksamhetsnivå sker genom patientsäkerhetsdialogmöten med områdena och vid uppföljningsmöten samt i samband med årsredovisningen. Global Trigger Tool (GTT) är en metod som mäter andelen vårdskador i verksamheten. NUsjukvården har sedan andra halvan av 2007 genomfört sjukhusövergripande GTT-mätningar. Från hösten 2011 genomförs mätningar även på kirurgkliniken separat. Mätningarna har fortsatt under 2012 men resultatet har ännu ej sammanställts. Under 2012 har NU-sjukvården utvecklat sitt arbete kring kvalitetsbristkostnader kopplat till calici och händelseanalyser. NU-sjukvården genomför också punktprevalensmätningar av vårdskador enligt nationella och regionala beslut. Utbildningar och information angående Lex Maria och händelseanalyser har genomförts i flera läkargrupper. Utbildning i patientsäkerhet för nyanställda genomförs årligen. Handlingsplaner för Säkerhetskultur och trycksår har tagits fram på förvaltningsnivå. Respektive verksamhet har analyserat sina resultat och gjort egna handlingsplaner. Mätningar av vårdrelaterade infektioner, basala hygienrutiner och klädregler samt trycksår har genomförts. Utbildning sker av sårombud (sjuksköterska och undersköterska) som i sin tur ansvarar för att utbilda på respektive avdelning för att arbeta förebyggande avseende trycksår. Standardvårdplaner för CVK(central venkateter), fall och trycksår med SKL:s åtgärdspaket som grund är implementerade. Även standardvårdplaner för behandling med ECT och för den palliativa vården Liverpool Care Pathway (LCP) har utarbetats.

16 Sida 16(70) Antal registrerade avvikelserapporter per årsarbetare Måltalet är 1,0 avvikelse per anställd. För att öka benägenheten bland medarbetare att skriva avvikelser är det viktigt att processteg och resultat återförs i verksamheterna. Avvikelsehanteringen fungerar generellt bra. Antal rapporterade ärenden skiljer sig mellan olika verksamheter och det finns troligen ett relativt stort mörkertal i rapporteringen. Arbetet fortlöper med information och utbildning för att öka antalet rapporterade ärenden. Orsaken till att antalet avvikelser har ökat kan förklaras med att NU-sjukvården har tagit fram en riktlinje för avvikelsehantering och att det sker fortlöpande uppföljningar av arbetet. Vid introduktion får nyanställda information om avvikelsesystemet och inom respektive verksamhet finns det rutiner för att utbilda nya medarbetare Antal utförda riskanalyser Riskanalyser görs alltid då väsentliga förändringar planeras. I vissa fall, då det gjorts många avvikelser inom samma område, har NU-sjukvården valt att göra riskanalys istället för händelseanalys. Riskbedömningar görs regelbundet för att förebygga fallskador, trycksår (dokumenteras i standardvårdplan) samt inför och under operation liksom i samband med förlossning Antal utförda händelseanalyser Händelseanalyser genomförs alltid i de fall då det har gjorts en Lex Maria-anmälan. Lika viktigt som att analysera är att följa upp resultaten, vilket verksamheterna ansvarar för. Lex Maria-ärenden, kompletterat med respektive händelseanalys och Socialstyrelsens beslut publiceras på NU-sjukvårdens webbplats. Det görs även händelseanalyser vid enskilda ärenden där patient eller anhöriga riktar anmärkningar mot vården. Endast händelseanalyser enligt Socialstyrelsens anvisningar redovisas här. År 2011 gjordes 25 Lex Maria-anmälningar och 2012 har 31 Lex Maria-anmälningar gjorts. I övrigt se separat Patientsäkerhetsberättelse för 2012.

17 Sida 17(70) 4.3 Vårdgaranti - tillgänglighet Det är alltid det medicinska tillståndet som ligger till grund för patientens tillgång till vård inom NU-sjukvården. NU-sjukvårdens målsättning är att klara den nationella vårdgarantin (90 dagar) till förstabesök och behandling samt att nå det nationella kravet (60 dagar) för att erhålla ersättning ifrån den nationella kömiljarden Vid årets slut befann sig 92 procent av väntande till första mottagningsbesök inom vårdgarantigränsen och 74 procent inom 60-dagarsgränsen (kömiljarden). Motsvarande uppgifter för väntande till behandling är att 94 procent befinner sig inom vårdgarantigränsen och 66 procent inom 60-dagarsgränsen (kömiljarden). Måluppfyllelsen har sjunkit något under året. Måluppfyllelse vårdgaranti (90 dagar) och kömiljarden (60 dagar), första besök och behandlingar inklusive mottagningsoperationer. Inom BUP-området finns en regional vårdgaranti (30 dagar) för förstabesök samt för fördjupad utredning/behandling. 30 dagar är även kravet 2012 för att få ersättning ifrån den nationella BUP-satsningen. För förstabesök på BUP var måluppfyllelsen i januari 76 procent inom 30 dagar och 96 procent inom 90 dagar jämfört med i december 82 procent inom 30 dagar och 98 procent inom 90 dagar.

18 Sida 18(70) Det har under året varit problem att klara den regionala vårdgarantin för fördjupad utredning och behandling. Resultatet har under året förbättrats. I december har 45 procent fått tid till fördjupad utredning inom 30 dagar och 75 procent till behandling att jämföra med i januari, då endast 28 procent fick tid inom 30 dagar till fördjupad utredning och 65 procent till behandling. Vid välgrundad misstanke om cancersjukdom hos barn ska specialistläkarbesök erbjudas inom två dagar och vuxna inom 14 dagar (regional vårdgaranti). Måluppfyllelsen var i januari 96 procent, maj 91procent, sjönk något under sommarmånaderna men uppgick i september till 97 procent och december 91procent. För att klara målen har NU-sjukvårdens verksamheter under 2012 arbetat med produktionsoch kapacitetsplanering. Samtliga verksamheter har förbättrat sina rutiner för tidbokning. Flertalet verksamheter bokar tid för första besök i samråd med patienten, vilket ger en ökad tillgänglighet och ett effektivare arbetssätt då ombokningar och uteblivna minimeras. NU-sjukvårdens produktions- och kapacitetsplaneringssystem Alla verksamheter arbetar med produktionsstyrning. Till sin hjälp har verksamhetschefen ett produktionsplaneringsråd som alla verksamheter har infört under 2011 och Nedanstående beskriver syfte och mål med produktionsplaneringsrådet, hämtat ur 2012 års verksamhetsplan. Syfte o Följa, styra, justera produktion och produktionsmål löpande så att vårdgarantin uppnås o Definiera behov av årlig produktion (i samband med VÖK, fastställande av årlig produktionsbudget) o Utgöra stöd för VC att styra sin verksamhet Mål o Bryta ned klinikens årsproduktionsbudget till produktionsmål per månad/vecka/dag o Löpande definiera kapacitet inom kliniken o Löpande leverera sammanställningar över utförd produktion jämfört med plan o Föreslå VC förbättringsåtgärder för att uppnå mål inom VEP Deltagare o Personer med kunskap/kompetens inom verksamheten samt basala kunskaper inom

19 Sida 19(70) logistik/flöden o Produktionscontroller, planeringssköterska, läkarchef, VC Patientstyrd tidbokning Under 2012 har patientstyrd tidbokning införts inom flera verksamheter. 4.4 Prestationer Utfall, prestationer

20 Sida 20(70) Fotnot: Prestationer i Årsredovisning 2011 har justerats för ny inskrivningsrutin fd OBSpatienter i öppenvård och viktjustering för DRG: - Sjukhusvtf DRG-poäng viktjustering med 0, Läkarbesök Utfall jämfört med föregående år, prestationer Jämfört med föregående år har NU-sjukvården ökat sin produktion vad gäller öppen och slutenvård. Läkarbesök har minskat medan övriga besök har ökat. Den lägre produktionen avser läkarbesök som är DRG-ersatta. På grund av den ekonomiska situationen har NU-sjukvården varit restriktiva vid inhyrning av bemanningsläkare Utfall jämfört med budget, prestationer Jämfört med budget gjorde NU-sjukvården totalt sett en överproduktion. Målen för öppenvården uppnåddes inte men produktionen inom den slutna vården blev större än planerat till stor del på grund av ett ökat akutinflöde inom medicin och kirurgi Utfall nyckeltal, prestationer

21 Sida 21(70) Den sammanvägda prestationen (sammanvägning av öppen- och slutenvård) är i stort oförändrad jämfört med föregående år. En liten ökning har skett för män. 4.5 Miljömål Miljöperspektivet NU-sjukvårdens övergripande miljömål Den negativa miljöpåverkan från kemikalieanvändningen ska minska Den negativa miljöpåverkan från energianvändningen ska minska Den negativa miljöpåverkan från transporter och resor ska minska Samtliga anställda och förtroendevalda ska få utbildning i miljökunskap De sjukhusövergripande aktiviteterna inom miljöområdet för 2012 är:

22 Sida 22(70) 5. Medarbetarperspektivet Bra Antalet nettoårsarbetare har minskat med föregående år, med hänsyn taget till verksamhetsövergångar och nya uppdrag. Målet att vid årsskiftet 2012/2013 inte ha någon ofrivillig deltid har inte uppnåtts. Nyttjandet av bemanningsföretag har minskat och kostnader uppgår till 98 mnkr, vilket är 49 mnkr sämre än budget men 14 mnkr lägre än år Kostnaderna för köp av bemanningsföretag utgör ca 5 procent av den totala personalkostnaden. Den totala sjukfrånvaron har ökat något jämfört med föregående år. Andelen medarbetare med individuell utvecklingsplan har ökat marginellt i jämförelse med föregående år. Många aktiviteter har genomförts inom kompetensförsörjningsområdet under året. Löneöversynen innebar ett utfall på 2,7 procent. Löneskillnaderna mellan män och kvinnor har fortsatt minska och uppgår till 75,3 procent, en förbättring med 1,5 procentenheter sedan Verksamheternas mål i medarbetarperspektivet NU-sjukvårdens strategiska mål i medarbetar-/lärandeperspektivet innebär Kompetensförsörjning, genom att Upprätta åtgärdsinriktade lokala kompetensförsörjningsplaner Genomföra utvecklingsplan/samtal enligt mål Utveckla ledarskapskompetenser kring ekonomi, arbetsmiljö, ledning och styrning. De sjukhusövergripande aktiviteterna i medarbetarperspektivet för 2012 är:

23 Sida 23(70) Samverkansavtal NU-sjukvården har tecknat ett nytt samverkansavtal med samtliga fackliga organisationer. En partsgemensam utbildning har påbörjats där målgruppen är chefer och fackliga företrädare i samverkansgrupperna. Syftet är att öka kunskapen och ge verktyg för att kunna hantera samverkansavtalet i verksamheten. Avtalet träder i kraft efterhand när respektive område har genomgått utbildningen. Genomföra utvecklingsplan/samtal enligt mål Alla anställda ska ha tillgång till kompetensutveckling och en individuell utvecklingsplan. NU-sjukvårdens mål är att 80 procent av de månadsanställda ska ha en individuell utvecklingsplan. Det konstateras en minskning av redovisat antal i jämförelse med föregående år (69 procent jämfört med 70 procent). I chefsprogrammet för nya chefer är målet att öka kunskapen och förmågan att genomföra utvecklingssamtal och att upprätta utvecklingsplaner. Som stöd för chefer och medarbetare finns mallar på intranätet. Medarbetarskap & Ledarskap NU-sjukvårdens arbete med Medarbetarskap & Ledarskap fortsätter. Syftet är att chefer och medarbetare arbetar tillsammans och skapar en god och effektiv arbetsplats. Och att det skapar en ny starkare identitet och stolthet för verksamheten. Arbetsformen är dialogmöten i mindre grupper med åtta tema som leds av utbildade dialogledare på arbetsplatsen. Alla medarbetare får en pärm med åtta teman: Medarbetarskap, öppenhet, ansvar, identitet och lojalitet, arbetsglädje och stolthet, initiativ till förbättring, bemötande och samarbete över gränser. Arbetet vävs samman med Personalvision Cirka 80 procent av verksamheterna har genomfört Medarbetarskap & Ledarskap. Under året har radiologen startat arbetet i samband med att de bildade en gemensam ledningsgrupp med enheten för klinisk fysiologi.

24 Sida 24(70) Arbetet inleddes med stöd för ledningsgruppen och en repetitionsutbildning för dialogledare. En gemensam uppstart genomfördes på utvecklingsdagar för hela kliniken och sedan fortsatta dialogmöten på arbetsplatsen. Processen är långsiktig och när sista fliken i pärmen är genomförd gäller det att hålla tag i och fortsätta utveckla förhållningssätt i relationen till arbetet, kollegor och chefer. Medarbetarskap & Ledarskap är en mental inställning, en attityd och ett sätt att vara på. NU-sjukvårdens arbete skapar fortsatt intresse och representanter från personalenheten på Primärvårdens kansli i Örebro läns landsting har varit på besök Hälsa, arbetsmiljö Kompetensförsörjning Kompetensutveckling planeras och genomförs till största delen decentraliserat i linjeorganisationen.

25 Sida 25(70) Kartläggning av kompetens med hjälp av IT-verktyget Cognos Planning enligt regiongemensam modell har genomförts för tredje året. Resultatet visar framförallt på en efterfrågan av specialistutbildade sjuksköterskor främst inom IVA, ambulanssjukvård, operation, psykiatri och biomedicinska analytiker samt specialistläkare. Arbetet fortsätter med att respektive verksamhet upprättar aktivitetsplaner. Handledarutbildning för specialistläkare genomförs kontinuerligt. NU-sjukvården har rekryterat 25 specialistläkare från EU-länder inom specialiteterna diagnostik, ögon, urologi, anestesi, kirurgi, kardiologi, njurmedicin, internmedicin, kvinnosjukvård och psykiatri. Nio läkare har deltagit i den regionala utbildningen Att knäcka den svenska koden som syftar till att ge deltagarna kunskap om det svenska sjukvårdssystemet, det multikulturella samhället och kommunikation. En intern marknadsföringsinsats på intranätet gav 20 intresserade sjuksköterskor för specialistutbildning till operationssjuksköterska som är en bristgrupp och fem påbörjade utbildningen. Ett stort antal AT-läkare, knappt 100 vid varje tillfälle, tjänstgör i NU-sjukvården. Det stora akutflödet innebär att sjukhuset är attraktivt för AT-läkarna. För att förbättra rekryteringsprocessen annonseras tre gånger per år. Arbetet med att förbättra bedsideundervisning och handledning har pågått under året. Den största utmaningen har varit att finna ST-tjänster till läkare som är klara med sin AT. Regionen gav i budget 2012 anslag till kompetensutveckling för baspersonal. I NUsjukvårdens kompetensförsörjningsplan för har verksamheterna uttryckt behov av fortbildning för undersköterskor. NU-sjukvården ansökte och fick medel ( kr) för kompetensutvecklingsinsatser för undersköterskor. Syftet är att utbildningen ska leda till specifik kompetensutveckling för undersköterskor som ska få en fördjupad insikt i sin yrkesroll inom akutsjukvård. Utbildningen har genomförts för 30 undersköterskor på Komvux i Vänersborg. Utbildningen var en pilotutbildning och står modell för ansökan till Yrkeshögskolemyndigheten. NU-sjukvården har fortsatt att kompetensutveckla undersköterskor i ett internt program. Syftet är att ge alla undersköterskor en likartad och uppdaterad kompetens. Kursen har bland annat innehållit allergi, diabetes, lungsjukdomar, akuta kroniska sjukdomar samt stroke. Utvärdering sker via enkät där resultatet visar att undersköterskorna känner sig utvalda, uppskattade och att arbetsglädjen har ökat. Under året har samarbetet med Högskolan Väst resulterat i att fyra stycken delkurser på vardera 7,5 högskolepoäng genomförts. Kurserna som har skapats i projektet Samverkande sjukvård, består av Prehospitala bedömningar av äldre med stort vårdbehov och av Akutmedicin/Medicinska bedömningar. Utbildningarna har genomförts som uppdragsutbildningar. Ett forskningsprojekt har startats för att utvärdera utbildningen och se om den medför några förändringar i personalens handlingsberedskap. Vid tre tillfällen à tre dagar har HR-enheten anordnat en kurs i Ledarroll och arbetsrätt. Kursen har getts i samarbete med Konferens och utbildningscentrum och 64 personer har

26 Sida 26(70) deltagit från olika förvaltningar, varav 39 från NU-sjukvården. Målgruppen biträdande avdelningschefer, sektionsledare och teamledare har fått ökad självkännedom i sin ledarroll (att leda utan att vara chef samt gruppdynamik), kunskaper i arbetsrätt och om Västra Götalandsregionens organisation och styrning. Intresset för kursen har varit stor och utvärderingen är mycket positiv och visar att utbildningen lett till flera positiva effekter. Nya chefer får en sjukhusgemensam introduktionsutbildning i sex moduler med grundläggande kunskaper inom olika ämnesområden. Därefter deltar de i NU-sjukvårdens chefsprogram som är en processorienterad utbildning som är anpassad till arbetet med Medarbetarskap & Ledarskap. Efter chefsprogrammet erbjuds lärande nätverk. Ett antal chefer har medverkat i regionens kursverksamhet/program. Rekryteringsenheten har aktivt deltagit vid mässor i syfte att marknadsföra NU-sjukvården inför kommande rekryteringsbehov. NU-sjukvården har främst deltagit vid vårdrelaterade mässor såsom vid utbildning till sjuksköterskor, specialistsjuksköterskor, röntgensjuksköterskor, läkare och psykologer vid universitet/högskolorna i Trollhättan, Göteborg, Malmö, Stockholm, Linköping, Borås och Karlstad. besökt och deltagit på mässor inför gymnasieval och karriärdagar i Uddevalla och Trollhättan. arrangerat en omfattande studiedag för studie- och yrkesvägledarna för skolorna i närområdet. medverkat vid mässor anordnat av arbetsförmedlingarna medverkat vid en mässa för personer som blivit arbetslösa i och med SAABs konkurs. NU-sjukvården erbjöd under sommaren 72 feriepraktikanter i syfte att locka ungdomar att intressera sig för vården. Med medel från den nationella satsningen på kompetensutveckling för baspersonal startades projektet Kunskap gör skillnad för gemensam kompetensutveckling för baspersonal via Beredningsgruppen för psykiatrifrågor inom Vårdsamverkan Fyrbodal. År 2010 beviljades 2,6 mnkr, ,8 mnkr och 2012 ytterligare 1,5 mnkr. Projektet har under året lett till ett stort utbud av fortbildningsaktiviteter. Projektet avslutas vid årsskiftet Klinisk utbildning Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) NU-sjukvården har tillgodosett antalet VFU-platser enligt överenskommen basvolym för samtliga lärosäten i Västra Götalandsregionen. Enstaka studenter från lärosäten i Jönköping, Karlstad, Örebro, KI, Uppsala och Luleå har kunnat erbjudas VFU inom bland annat radiologi, fysioterapi, arbetsterapi, intensivvård, anestesi och operation. Arbetsplatsförlagt lärande (APL), Arbetsplatsförlagd utbildning (APU) och Lärande i arbetslivet (LIA) Beställningen av APL (ungdomsgymnasiet) och APU (vuxenutbildningen) har kunnat tillgodoses till 98 procent trots ökat antal elever jämfört med 2011 (23 fler) och beställningar

27 Sida 27(70) från allt fler utbildningsanordnare i Fyrbodal. Antalet lärlingar inom omvårdnadsprogrammet har fördubblats. För Hälso- och sjukvårdsadministration har beställningen av LIA uppfyllts till 100 procent. Antal studerande i klinisk utbildning inom NU-sjukvården år Personalstruktur NU-sjukvården har under 2012 påbörjat ett antal organisatoriska projekt som till viss del påverkat såväl personalstrukturen som personalvolymen. Bland annat har övertag skett av två ambulansverksamheter som ett led i Prehospital vård. Dessa projekt fortlöper även under Övertagande av ambulansverksamhet inbegrep främst yrkeskategorier sjuksköterskor och undersköterskor. Cirka 65 procent av berörd personal är män, vilket bidragit till en ökad andel män inom NU-sjukvården, från 18,8 procent till 20,3 procent. Parallellt har en minskning skett av antalet undersköterskor, vilket lett till en viss justering av personalstrukturen som medför en ökning av andelen sjuksköterskor och minskning av andelen undersköterskor. Utöver detta har NU-sjukvården lyckats rekrytera läkare. Som beskrivet under Kompetensförsörjning har NU-sjukvården för tredje gången genomfört en kartläggning av kompetens. Resultatet visar en fortsatt brist inom ett flertal specialistområden, såväl gällande läkare och sjuksköterskor som biomedicinska analytiker. Trots ett ökat antal läkare under 2012 kvarstår en obalans mellan behov och tillgång inom kategorin läkare, vilket gäller inom flera specialiteter. Detta leder till att budgeterade personalkostnader för läkare inte kan nyttjas fullt ut utan ger istället höga utfall på kostnader för bemanningsföretag. Samtidigt saknas resurser för att fullt ut möta kommande behov genom internutbildning samt att möjliggöra kompetensöverföring inom svårrekryterade yrkeskategorier, i syfte att kompetensförsörja kommande pensionsavgångar.

28 Sida 28(70) 5.4 Personalvolym Det totala antalet anställda har ökat inom NU-sjukvården 2012 jämfört med föregående år. Orsaker till att personalvolymen ökat inom NU-sjukvården i jämförelse med 2011 är flera. Det tidigare arbetet med verksamhetsanpassad bemanning, de organisatoriska förändringarna samt de höga ambitionerna att möta vårdgarantin. Samtidigt har arbetsbelastningen varit hög under året och konsekvenser av detta är bland annat en slimmad grundbemanning på återkommande hårt pressade avdelningar. För att undvika övertid och en osund arbetsmiljö har antalet visstidsanställningar och timavlönade ökat. Orsaker till personalökning under 2012: Övertagande av West-ambulans i juni Övertagande av Falck ambulans Dalsland i oktober Tillfällig ökning inom Centralarkivet på grund av införande av e-arkiv Ökning av antalet AT-läkare Det finns en klart upplevd obalans mellan de ekonomiska budgetförutsättningarna och verksamhetens behov av tillgång till personal, framförallt inom vissa specialistkategorier. För att uppnå balans i de ekonomiska budgetförutsättningarna har bland annat anställningsstopp införts, prövning genomförs av respektive områdeschef vid rekrytering av vårdnära personal samt att utfasning sker av bemanningsföretag. Resurser saknas för att vidareutbilda befintlig personal samt att möjliggöra överanställningar inom svårrekryterade yrkeskategorier, i syfte att kompetensförsörja kommande pensionsavgångar.

29 Sida 29(70) 5.6 Bemanningsföretag Bemanningsföretag har, trots en minskning jämfört med 2011, nyttjats i stor utsträckning. Användning har skett framförallt för specialistläkare inom medicin, radiologi, ögon, ortopedi, psykiatri och anestesi. Bemanningssjuksköterskor har använts under sommaren på grund av brist på semestervikarier. För att minska användandet av bemanningsföretag bedrivs en rad aktiviteter såsom: annonsering, utlandsrekrytering, åtgärder för att behålla AT-läkare, rekrytering samt utbildning av ST-läkare och specialister. Enligt beslut påbörjades under hösten utfasning av bemanningsläkare, under översyn av läkarprofessionen och med medicinsk riskbedömning. Område psykiatri medverkar i regionalt projekt, där målet är hyrläkarstopp För att utnyttja bemanningsföretag i verksamheten krävs godkännande av sjukhusdirektören, där det enda skälet är upprätthållande av den medicinska säkerheten. NU-sjukvårdens tidigare personalchef hade ett regionalt uppdrag att ta fram aktiviteter för att minska nyttjandet av bemanningsföretag.

30 Sida 30(70) 5.7 Jämställdhet och mångfald I Plan avseende jämlikhet i NU-sjukvården inkluderas mångfald, jämställdhet, jämlik vård samt jämställdhetsintegrerad budget. Planen innehåller checklistor för respektive område och inom medarbetarperspektivet anges följande åtgärder: Alla har fått information om diskrimineringslagen och Västra Götalandsregionens policy samt NU-sjukvårdens riktlinjer. Vi har ett positivt förhållningssätt när någon vill vara föräldraledig eller vara hemma för vård av barn. Vi har agerat när vi sett eller upptäckt diskriminering och trakasserier. Vi har sett till att annonsinnehållet är genomtänkt ur ett mångfalds- och kompetensperspektiv. Vi har undersökt om det finns underlag för heltidsanställning. I urvalsprocessen har vi behandlat alla lika enligt vår kravprofil. Vi har genomfört lönesamtal och utvecklingssamtal med alla medarbetare. Vi har lönekriterier som är kända för alla medarbetare. Vi har analyserat lönestrukturen för att upptäcka osakliga löneskillnader. Hos oss har föräldralediga fått löneutveckling. Hos oss har långtidssjukskrivna fått löneutveckling. Hos oss har alla en individuell utvecklingsplan. Planen är integrerad i NU-sjukvårdens ledningssystem och nytillträdda chefer får information om planen vid introduktion och utbildning. Verksamheterna har haft fördjupade dialoger om bemötandefrågor. Jämställdhet vid utbildning Jämställdheten vid utbildning registreras från 2012 för NU-sjukvårdens anställda. Utbildningskostnaderna för kvinnor och män följs upp men registreringen är ännu ej komplett, då knappt 30 procent av kostnaderna inte är uppdelade på kön. Därför är det för tidigt att dra några slutsatser. Jämställdhetsindexet JÄMIX Jämix består av 9 nyckeltal som redovisas och analyseras samt vägs ihop till ett jämställdhetsindex. Ju högre poäng desto bättre jämställdhet inom organisationen. Resultatet i NU-sjukvården för 2012 visar 96 poäng, vilket är en förbättring jämfört med föregående års