GRUNDSTÖD. Tankesmedja 1: Grundstöd. 1. Allmänt

Transkript

1 UTBILDNING I ANSÖKAN OM JORDBRUKARSTÖD HÖSTEN 2014 GRUNDSTÖD Tankesmedja 1: Grundstöd 1. Allmänt I den här presentationen har de uppgifter som är säkra/avgjorda skrivits med normal font och de som är osäkra/ under beredning är skrivna med kursiverad stil. Grundstödet är ett EU-direktstöd och Europaparlamentets och rådets förordningar som gäller eller påverkar stödet publicerades i Europeiska unionens officiella tidning L 347 med numren 1307/2013 och 1306/2013. Förordning 1307/2013 har redan ändrats genom kommissionens delegerade förordning 1001/2014, som ändrade bilaga X. Grundstödet regleras också av kommissionens delegerade förordningar som publicerades i Europeiska unionens officiella tidning L 181 med numren 639/2014 och 640/2014. I samma nummer publicerades också kommissionens genomförandeförordning 641/2014 med tillämpningsföreskrifter om direktstöd. Kommissionens genomförandeförordning 809/2014 (L 227), som gäller verkställigheten av IACS-regler, publicerades Statsrådet fattade beslut om Finlands val av nationella riktlinjer för verkställighet av direktstöd. Ändringen av den nationella lagen 193/2013 behandlas som bäst i riksdagen och den borde träda i kraft Förutom lagen utfärdas nya förordningar av statsrådet för tillämpning av direktstöden (grundstöd, förgröningsstöd och stöd till unga jordbrukare, produktionskopplade stöd samt den nationella reserven). Vidare utfärdas några förordningar av jord- och skogsbruksministeriet samt föreskrifter av Mavi.

2 2 (143) 2. Stödregionreformen I slutet av maj 2014 fattade statsrådet beslut om Finlands meddelande till Europeiska kommissionen där det redogjordes för valen i anslutning till hur direktstöden ska tillämpas. Ett av valen var att grundstödets nationella maximibelopp fördelas regionalt. Från och med 2015 finns det två stödregioner: AB-regionen och C-regionen. Minskningen från tre till två stödregioner (A-, B-C1- och C2-C4-regionen) genomförs så att region B från den nuvarande B- C1-regionen slås samman med nuvarande region A och C1-regionen slås samman med nuvarande C2-C4 -region. Hur stödregionreformen utförs i praktiken är inte beroende av EU- eller nationell lagstiftning, utan det är en rent teknisk fråga. Tidigare stödregionindelning Ny stödregionindelning Regionerna för direktstöd i Finland år 2014 Regionerna för direktstöd från och med 2015 De stödrättigheter som ursprungligen beviljades för region A år 2006 eller stödrättigheter som senare beviljats för region A ur reserven kan användas i hela den nya AB-regionen. De

3 3 (143) stödrättigheter som ursprungligen beviljades för region C2-C4 år 2006 eller stödrättigheter som senare beviljats för region C2-C4 ur reserven kan användas i hela den nya C-regionen. Stödrättigheter som ursprungligen beviljades för region B-C1 år 2006 eller stödrättigheter som senare beviljats för region B-C1 ur reserven kan i princip användas i bägge nya regionerna, men jordbrukaren måste själv besluta i vilken region han eller hon vill placera sina stödrättigheter. Det förnuftigaste är att placera stödrättigheterna i förhållande till var skiftena ligger, dvs. till exempel ett skifte i den gamla B-regionen tilldelas en ny AB-stödrätt. Valet kan göras bara en gång och år Eftersom ägande- och besittningsrätten till stödrättigheter förblir oförändrad ska detta beaktas vid valet. Tidsplanen för reformen och de praktiska stegen är följande: 1. I februari 2015 ändras den gamla A-regionens stödrättigheter till AB-regionens stödrättigheter och den gamla C2-C4-regionens stödrättigheter till C-regionens stödrättigheter, ändringen syns i stödrättighetsregistret och på 103A utskrifterna. 2. Regionuppgiften för den gamla B-C1-regionens stödrättigheter ändras inte på samma gång, men det informeras om att B-C1-regionens stödrättigheter kan flyttas över till såväl den nya AB-regionen som till den nya C-regionen. 3. Stödrättigheterna börjar överföras enligt de nya överföringsreglerna i februari I fråga om B-C1-regionens stödrättigheter är man tvungen att göra blindöverföringar, men å andra sidan går B-C1 regionens stödrättigheter att använda i båda nya regionerna. 4. Stödrättigheterna som beviljas ur reserven hänförs till de nya regionerna enligt ansökan. Ambitionen är att inleda behandlingen i juni Efter det att kommunerna har utfört administrativ kontroll av 2015 års stödansökningar och eventuella kontroller på plats är slutförda, börjar man bestämma ny region för den gamla B- C1-regionens stödrättigheter på basis av de nya stödregionernas arealer. En exaktare tidsplan för den här punkten och det tekniska utförandet är under arbete.

4 4 (143)

5 UTBILDNING I ANSÖKAN OM JORDBRUKARSTÖD HÖSTEN Upphävande av stödrättigheter Upphävandet av stödrättigheter är bestämt genom EU-lagstiftningen och där finns nästan inget nationellt spelrum. Det är inte möjligt att använda tolerans med avseende på upphävandet. Till först måste sökanden uppfylla definitionen av aktiv jordbrukare innan han eller hon kan behålla sina existerande stödrättigheter, dvs. undgå att de upphävs. Det här innebär åtminstone att stödansökan ska lämnas in och att sökanden inte får bedriva verksamhet som finns på den s.k. förbudslistan (t.ex. vattenverk, fastighetsföretag, rekreationsanläggningar eller tillhandahålla järnvägstjänster). Om sökanden ändå bedriver verksamhet som finns på förbudslistan kan han eller hon lägga fram bevis för att inkomsterna från jordbruket är tillräckliga, att jordbruksverksamheten är betydande eller att bedrivandet av jordbruksverksamhet ingår i hans eller hennes huvudsakliga bransch/affärsverksamhet och på så sätt påvisa att han eller hon är aktiv jordbrukare. Om en aktör inte lämnar in någon stödansökan och har stödrättigheter i sin besittning , upphävs samtliga stödrättigheter. Om stödansökan inte lämnats in på grund av force majeure eller en exceptionell omständighet kan nya stödrättigheter på ansökan tilldelas gården ur den nationella reserven i stället för de upphävda stödrättigheterna. Anmälan om force majeure eller en exceptionell omständighet ska göras inom 15 arbetsdagar från det att sökanden eller dennes rättsinnehavare kan göra anmälan. För alla som lämnat in stödansökan jämförs den stödberättigande arealen och mängden stödrättigheter regionalt enligt situationen Om mängden stödrättigheter är större än antalet stödberättigande hektar, upphävs de överlopps stödrättigheterna. I situationen beaktas alla överföringar av stödrättigheter, stödrättigheter som beviljats ur den nationella reserven och kontroller på plats. De ovan nämnda omständigheterna gör att stödrättigheterna kan upphävas först i slutet av 2015 eller i början av Upphävandet av stödrättigheter går till på följande sätt: 1. Mängden stödrättigheter i besittning enligt situationen jämförs med det antal hektar som jordbrukaren har uppgett som stödberättigande hektar Den areal som används i samband med den här uträkningen är den sammanlagda arealen av alla jordbruksskiften på stödberättigande jordbruksmark. Detta föreskrivs genom förordning av statsrådet. 2. Om mängden stödrättigheter ovan är större än antalet stödberättigande hektar, måste gårdens överlopps stödrättigheter upphävas. 3. Gårdens alla stödrättigheter placeras i sådan ordningsföljd att stödrättigheterna med det lägsta enhetsvärdet ( /ha) är sist på listan. De båda nya stödregionerna behandlas för sig. 4. Om stödrättigheterna i den sista kategorin har samma värde, ska antalet ägda stödrättigheter och antalet hyrda stödrättigheter vid behov minskas i samma proportion. Om det inte finns tillräckligt stödrättigheter i den ovan nämnda kategorin, fortsätter granskningen från den näst lägsta kategorin. 5. Man granskar hur många stödrättigheter som måste upphävas (0,00 ha) med två decimalers noggrannhet och upphäver dem. Normala avrundningsregler tillämpas. 6. NTM-centralen fattar ett överklagbart beslut om upphävandet. En närmare tidsplan och det tekniska utförandet av denna punkt är under arbete.

6 6 (143)

7 UTBILDNING I ANSÖKAN OM JORDBRUKARSTÖD HÖSTEN Ansökan om grundstöd, stödnivå och betalning av stödet Ansökningspraxis ändras inte väsentligt, i stödansökan ändras bara stödets namn från gårdsstöd till grundstöd. Stödnivån blir klar först i slutet av 2015 eller början av 2016, beroende på hur stödregionreformen och upphävandet av stödrättigheter blir genomförda. Beträffande hela år 2015 är man tvungen att använda en uppskattning av värdet på stödrättigheternas enhetliga del i de nya stödregionerna. Värdena på stödrättighetsblankett 103A är antingen värdena för den gamla B-C1-regionen eller också finns det inget värde alls (värdena för de tidigare A- och C2-C4-regionerna). På stödrättighetsblanketten kommer det ett påpekande om att stödrättigheternas värden ändras. Bildandet av stödnivån för grundstödet baserar sig på såväl ramvillkoren i EU:s lagstiftning som nationella lösningar. Av hela den årliga penningsumma som kan användas till direktstöd måste 30 % styras till förgröningsstödet. Nationellt har man beslutat att 20 % av det maximala beloppet styrs till produktionskopplade stöd år 2015 och fram till år 2020 minskar de produktionskopplade stödens andel till 18 %. Av det totala beloppet styrs 1 % till stödet till unga jordbrukare. För grundstödet återstår år 2015 därmed 49 % av det totala beloppet, och av det överförs en del (0,2 %) till den nationella reserven. Till stödrättigheterna styrs således 48,8 % av det totala penningbeloppet, men EU-lagstiftningen bestämmer proceduren för hur det totala beloppet ska fördelas på stödrättigheterna. Situationen kompliceras något av den nationella stödregionreformen och också de stödrättigheter som ska upphävas måste beaktas vid uträknandet av stödnivån. JSMs och Mavis uppskattning av värdet på de nya stödregionernas enhetliga stöddelar är cirka 113 /ha i AB-regionen och cirka 97 /ha i C-regionen. Uppskattningarna preciseras i slutet av år Tidtabellerna för utbetalning av olika stöd är fortfarande under arbete och information om dem ges senare. 5. Stödberättigande områden och grundstödsegenskaper Stödberättigande areal inom grundstödet är all jordbruksmark, dvs. åker, permanent gräsmark/permanent betesmark samt permanenta grödor. Bevarande av jordbruksmark i sådant skick att den lämpar sig för odling eller betesgång utan annat än sedvanliga jordbruksmetoder och jordbruksmaskiner är ett separat krav som inte längre

8 8 (143) är en del av tvärvillkoren. Det slutliga nationella kravet bestäms genom förordning av statsrådet. Ordet gårdsstödsegenskap ändras till grundstödsegenskap och de nya grundstödsegenskaperna är A = åker, B = permanent gräsmark/permanent betesmark samt C = annan användning. De permanenta grödorna utgör en del av åkern, men de måste definieras för förgröningsstödets behov. Som permanent gräsmark och permanent betesmark betraktas ett område som används för odling av gräsväxter eller andra vallfoderväxter, antingen på naturlig väg eller genom odling, och som inte har ingått i gårdens växtföljd på fem år eller längre. Det är möjligt att definitionen av växtföljd i samband med permanent betesmark och permanent gräsmark ändras. Vid behov får växtligheten på permanent gräsmark och permanent betesmark förnyas genom bearbetning och sådd av ny gräsmark med användning av frön av gräs- och vallfoderväxter. Permanenta gräsmarker och permanenta betesmarker i Naturaområden får dock inte plöjas. Nästan alla växtkoder, med vilka jordbrukarna uppger växter eller stödberättigande användningsformer på jordbruksskiften,berättigar till stöd i fråga om grundstödet, dvs. det betalas grundstöd på basis av dem.

9 UTBILDNING I ANSÖKAN OM JORDBRUKARSTÖD HÖSTEN Användning av stödrättigheter Ordningsföljden för användning av stödrättigheter ändras helt. Nu följer man inte längre med användningen av enskilda stödrättigheter årligen, utan hur mängden stödrättigheter används. Även om EU-lagstiftningen inte innehåller några särskilda bestämmelser om användningen av stödrättigheter eller ordningsföljden för användning, styr lagstiftningen ändå användningen av stödrättigheter så att det inte längre är möjligt att så att säga återanvända stödrättigheter. Framöver används stödrättigheterna så att de stödrättigheter vars enhetsvärde är högst alltid används till först. Genom nationell lagstiftning kan man slå fast ordningsföljden för användning inom en kategori, men dess praktiska betydelse är liten, eftersom alla överlopps stödrättigheter upphävs år Det blir ett avbrott i uppföljningen av hur stödrättigheterna används. Granskningen av oanvända stödrättigheter åren 2013 och 2014 har redan utförts i oktober 2014, men framöver görs inte längre någon granskning enligt de gamla användningsreglerna. När användningsreglerna ändras kan granskningen av stödrättigheter som varit oanvända två år i rad inte utföras på basis av åren 2014 och 2015, eftersom olika regler gäller för dessa år. Den första granskningen enligt de nya reglerna utförs i början av 2017, när man granskar användningen av stödrättigheter åren 2015 och När de överlopps stödrättigheterna upphävs år 2015, blir endast stödrättigheterna för sådana områden som inte betalas grundstöd oanvända av de stödrättigheter som återstår. Om det också år 2016 finns dylika icke stödberättigande områden, dras motsvarande (ha) stödrättigheter in till reserven på basis av att de inte använts två år i rad, såväl 2015 som Exempel: År 2015 finns det 0,03 ha icke stödberättigande areal, men följande år bara 0,01 ha. Efter 2017 års granskning dras 0,01 ha stödrättigheter in till reserven. De nationella detaljerna som gäller användning av stödrättigheter och växtkoder är fortfarande under arbete.

10 10 (143)

11 UTBILDNING I ANSÖKAN OM JORDBRUKARSTÖD HÖSTEN Överföringar av stödrättigheter Bestämmelserna om överföring av stödrättigheter ändras från och med En stödrättighet kan överföras bara till en aktiv jordbrukare, utom när det gäller arv eller förskott på arv. När en gällande besittningsöverföring av stödrättigheter upphör definieras en överföring av stödrättigheter tillbaka till markägaren inte som överföring, utan som återlämnande. I samband med besittningsöverföring av stödrättigheter behöver man inte längre överföra stödberättigande mark. Tidtabellerna för överföringar av stödrättigheter förblir oförändrade. Anmälan om överföring av stödrättigheter ska göras till den behöriga myndigheten senast 15.6 året för stödansökan och överföringen ska börja senast 15.6 om man vill att den ska påverka samma års stödbetalning. Om det är frågan om överföring av alla stödrättigheter i samband med besittningsöverföring av en hel gård, måste överföringen börja senast 1.9 året för stödansökan. Det sista datumet för anmälan om besittningsöverföring av en hel gård bestäms senare. För anmälan om överföringar av stödrättigheter förnyas blankett 103B och den nya blanketten publiceras i februari Samtidigt ändras stödrättighetsregistrets funktioner. En gammal blankett får varken användas eller tas emot om överföringen börjar eller senare. 8. Nationell reserv och grunder för tilldelning ur reserven Den nationella reserven inrättas på nytt år Grunderna för tilldelning ur reserven bestäms genom förordning av statsrådet efter det att lagändringen om direktstöd har trätt i kraft. Bestämmelser om den sista dagen för ansökan ur reserven utfärdas senare. Obligatoriska tilldelningsgrunder är unga jordbrukare och jordbrukare som inleder sin jordbruksverksamhet. De kan få en mängd stödrättigheter som motsvarar deras stödberättigande areal, men om den tidigare ägaren eller innehavaren har beviljats stödrättigheter på basis av arealen beviljas inga stödrättigheter en gång till för samma areal. Definitionen av en ung jordbrukare är samma som i fråga om EU-stöd till unga jordbrukare. En jordbrukare som inlett jordbruksverksamhet ska ha inlett jordbruksverksamheten tidigast år Dessutom ska han eller hon lämna in ansökan om grundstöd inom två år från utgången av det kalenderår då jordbruksverksamheten inleddes.

12 12 (143) Stödrättigheter ska också beviljas om det finns ett administrativt domstols- eller myndighetsbeslut om att bevilja stödrättigheter. Frivilliga grunder för tilldelning ur reserven är ägoregleringar, att ett 20-årigt avtal om miljöspecialstöd löper ut samt att förbindelser enligt AVTRPL eller AVSTÖL att inte odla upphör att gälla. Om stödrättigheterna har upphävts år 2015 och stödansökan inte lämnats in på grund av force majeure eller en exceptionell omständighet, kan stödrättigheterna beviljas på ansökan. Stödrättigheterna beviljas unga jordbrukare, jordbrukare som inlett jordbruksverksamhet och på frivilliga grunder för tilldelning ur reserven på basis av det regionala medeltalet under året för beviljande. Stödrättigheterna som beviljas ur reserven har därmed högre värde än den regionala enhetliga stöddelen. Genom förordning av statsrådet fastställs förfaringssätten för den årliga ändringen av värdet på stödrättigheter som beviljats ur reserven. BIDRAG FÖR JORDBRUKSGRÖDOR Tankesmedja 2: Bidrag för jordbruksgrödor och Aktiv jordbrukare Författningar

13 13 (143) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013, av den 17 december 2013, om regler för direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 637/2008 och rådets förordning (EG) 73/2009 (artiklarna 52 55) Lagen om direktstöd 193/2013 Statsrådets förordning xx/2014 (Statsrådets förordning om bidrag för mjölkkor, nötkreatur, får och getter samt bidrag för jordbruksgrödor för 2015) Inledning Finland överlämnade i juli 2014 ett förslag till produktionskopplat stödpaket till kommissionen. Kommissionen torde ge sitt beslut om förslaget före årsskiftet. Stödpaketet är ännu inte godkänt och uppgifterna nedan kan ändras. Bidraget för proteingrödor och oljeväxter samt bidraget för stärkelsepotatis i sina nuvarande former slås samman till ett bidrag för jordbruksgrödor och samtidigt tas nya växtgrupper med i bidraget. Nya är råg och sockerbeta samt frilandsgrönsaker som från och med nästa år inte längre får betalas nationellt stöd enligt stödprogrammet för södra Finland. Bidraget för jordbruksgrödor är ett produktionskopplat direktstöd som i sin helhet betalas av EU:s medel. Syftet med det produktionskopplade stödet är att upprätthålla nivån på den nuvarande produktionen. Stödet fastställs på basis av de stödberättigande grödornas odlingsareal, stödregionen och för stärkelsepotatisens del ett gällande odlingskontrakt. Stödet betalas enligt den areal som uppgetts i stödansökan eller godkänts vid kontrollen. För stärkelsepotatis betalas stöd enligt den minsta av följande tre arealer: den areal som uppgetts i stödansökan, den areal som uppgetts i odlingskontraktet, den areal som konstaterats vid kontrollen. Tidsplan April 2015 Stödet söks i samband med den samlade stödansökan. Maj 2015 Ansökningarna behandlas (registrering, kontroll av registreringen, kontrolltal). Juni 2015 Kontrollerna inleds. Odlingskontraktet för stärkelsepotatis ska ha slutits senast den 15 juni. Kontraktet behöver inte lämnas till kommunen. Anmälan om ändring av såningsarealer fram till mitten av juni ( ).

14 14 (143) Allmänna villkor Villkor som slopas November/december 2015: Stödnivåerna fastställs och SRf utfärdas. Sökanden av stöd ska vara aktiv jordbrukare Lägenhetsbestämt (lägenhetssignum) Inga åldersgränser Partiell regionindelning för stödet. Stödregionen bestäms enligt var skiftena är belägna (samma definition som för grundstödets del). I stödregion AB betalas stöd för frilandsgrönsaker, stärkelsepotatis, råg, sockerbeta samt proteingrödor och (olje)växter I stödregion C betalas stöd för stärkelsepotatis, råg, sockerbeta samt proteingrödor och (olje)växter För stärkelsepotatis krävs ett odlingskontrakt med stärkelseindustrin. Blandningar av proteingrödor och spannmål berättigar inte längre till stöd. Det sammanlagda beloppet av EU-direktstöd ska överstiga 200 euro. Stödet omfattas av förseningsregler: Stöd får sökas 25 kalenderdagar för sent. Procentsatsen för förseningsavdrag bestäms enligt antalet arbetsdagar. Produktionskopplade stöd kan betalas också för hektar utan stödrätter. Bidrag för jordbruksgrödor beviljas inte för areal för utsädesförökning av stärkelsepotatis. Det minsta jordbruksskiftet som berättigar till bidrag för jordbruksgrödor är 0,05 hektar. För stärkelsepotatisens del slopas kravet på utbildningsdagar och kvalitetstest av åkerjorden. För proteingrödor och oljeväxter slopas kravet på 10 % odlingsareal. Grödor som berättigar till bidrag för jordbruksgrödor Proteingrödor åkerärt bondböna [söt] lupin, kravet är att det används frö av en godkänd sort vars ursprung går att visa. vår- och höstraps vår- och höstrybs solros oljelin oljehampa (berättigar till stöd bara om THC-halten är högst 0,2 %) oljedådra (camelina) Råg Sockerbeta Stärkelsepotatis

15 15 (143) Frilandsgrönsaker som används som människoföda, samt spritärter, spritmärgärter, sockerärter och brytärter, vilka hör till trädgårdsärterna och skördas omogna. Beloppet av bidrag för jordbruksgrödor (föreslagna stödnivåer, inte godkända) I bidrag för jordbruksgrödor kan i hela landet beviljas högst 13,7 miljoner euro. I bidrag för jordbruksgrödor för proteingrödor kan beviljas högst 6,3 miljoner euro, för stärkelsepotatis högst 3,7 miljoner euro och för råg och sockerbeta sammanlagt högst 2,5 miljoner euro. För frilandsgrönsaker kan högst 1,2 miljoner euro beviljas i bidrag för jordbruksgrödor i stödregion AB. Preliminära stödnivåer (inte godkända) Stödregion AB, Stödregion C, proteingrödor (inkl. oljeväxter) råg sockerbeta stärkelsepotatis frilandsgrönsaker Om det bidragsbelopp som räknas ut på basis av godtagbara ansökningar överstiger eller understiger det fastställda maximala beloppet, ändras bidragsbeloppet i proportion till överskridningen eller underskridningen. AKTIV JORDBRUKARE Tankesmedja 2: Bidrag för jordbruksgrödor och Aktiv jordbrukare Författningar

16 16 (143) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013, av den 17 december 2013, om regler för direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 637/2008 och rådets förordning (EG) 73/2009 Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 639/2014, av den 11 mars 2014, om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013 om regler för direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken och om ändring av bilaga X till den förordningen Inledning Reformen av EU:s gemensamma jordbrukspolitik (den s.k. CAP2020-reformen) träder i kraft vid ingången av I reformen riktas jordbruksstöden till sökande vars jordbruksverksamhet inte är marginell. I anslutning till detta har begreppet aktiv jordbrukare skapats. Från de aktiva jordbrukarna vill man avgränsa dem vilkas yrkesmässiga verksamhet inte alls eller endast marginellt utgjordes av jordbruksverksamhet. Av dem som ansöker om direktstöd, kompensationsbidrag, ersättning för ekologisk produktion, ersättning för djurens välbefinnande samt i regel också miljöersättningar förutsätts att de uppfyller kraven för aktiva jordbrukare. Granskningen av kravet för aktiv jordbrukare utförs varje år och den aktiva jordbruksverksamheten ska påvisas i samband med stödansökan. Dessutom ska verksamheten förbli godtagbar hela året med tanke på stöden. Bestämmelser om aktiv jordbrukare ingår i första hand i artikel 9 i Europaparlamentets och rådets förordning 1307/2013 som granskas närmare i texten nedan. Vem är inte aktiv jordbrukare? I punkt 10 i ingressen till förordningen nämns aktiv jordbrukare för första gången. I punkten ges motiveringar för att ta i bruk definitionen av aktiv jordbrukare. Där nämns också de deltidsjordbrukare som man inte vill avgränsa från de aktiva jordbrukarna. Deltidsjordbrukare som har fått mindre än 2000 euro i direktstöd året innan är automatiskt aktiva jordbrukare. I artikel 9.1 avgränsas från aktiva jordbrukare sådana jordbrukare vars jordbruksarealer huvudsakligen utgörs av arealer som naturligt hålls i ett skick som lämpar sig för bete eller odling, dvs. inte kräver skötselåtgärder. I Finland följs denna artikel inte, eftersom Finland inte anses ha sådana arealer som naturligt hålls i odlingsskick. I artikel 9.2 avgränsas från aktiva jordbrukare sådana aktörer som driver flygplatser, tillhandahåller järnvägstjänster eller driver vattenverk, fastighetsföretag eller permanenta sport- och rekreationsanläggningar. De bildar en s.k. (negativ)förbudslista. Om en stödsökande driver någon av de ovan nämnda verksamheterna upptas den på förbudslistan. Vid Mavi har vi utarbetat preliminära definitioner av dessa aktörer, utkasten till definitioner finns i slutet av denna text. Medlemsstaterna har fått möjlighet

17 17 (143) att lägga till motsvarande aktörer på listan. Finland lägger inte till andra aktörer på listan. Hur kan en aktör strykas från förbudslistan? Aktörer som driver flygplatser, tillhandahåller järnvägstjänster eller driver vattenverk, fastighetsföretag eller permanenta sport- och rekreationsanläggningar och som kommit med på förbudslistan kan påvisa att de är aktiva jordbrukare genom att lägga fram bevis för något av de tre följande: a) Aktörerna kan visa att de årliga direktstöd som de fått är minst fem procent av totalinkomsten med avdrag för jordbruksinkomsten. Vid bedömningen används uppgifter från det senaste skatteåret. Bestämmelser om uträkningen av direktstöd ingår i artikel 11 i Delegerade förordningen (639/2014). Mottaget direktstödsbelopp, a Totala inkomster, b, med avdrag för jordbruksinkomsten, c d = 100*a/(b - c) % Aktiv jordbrukare om d är minst 5 % b) Aktören kan visa att jordbruksverksamheten inte är obetydlig Bestämmelser om detta ingår i artikel 13 i Delegerade förordningen (639/2014). Jordbruksverksamheten anses inte vara obetydlig om jordbruksinkomsten utgör minst en tredjedel av de totala inkomsterna. (Vid bedömningen används det senaste skatteårets uppgifter.) Medlemsstaten kan fastställa en lägre gräns. Eftersom kravet på en tredjedel av inkomsterna är högt har Statsrådet föreslagit 5 % som gräns, och detta är förslaget i den lag som överläts till Riksdagen i september Jordbruksinkomst, c Totala inkomster, b e = 100*c/b % Aktiv jordbrukare, om e är minst 5 % c) Aktörerna kan visa att det huvudsakliga målet med deras verksamhet eller företag är att utöva jordbruksverksamhet Bestämmelser om detta ingår i artikel 13 i Delegerade förordningen (639/2014). Information om den huvudsakliga branschen finns att få från företags- och organisationsdatasystemet (FODS) ( Som aktiv jordbrukare betraktas en sökande vars huvudsakliga bransch i enlighet med Statistikcentralens branschklassificering är växtodling och husdjursskötsel under klass 01, dock inte jakt och service i anslutning härtill eller service till jordbruk, bortsett från klass Att hålla odlingsmark odlingsbar. Medlemsstaternas tilläggsval I artikel 9.3 ges medlemsstaterna möjlighet att på grundval av objektiva och ickediskriminerande kriterier, besluta att aktiva jordbrukare inte är de vars

18 18 (143) jordbruksverksamhet endast utgör en obetydlig del av deras samlade ekonomiska verksamhet och/eller vars huvudsakliga mål med verksamheten eller företaget inte är att utöva jordbruksverksamhet. I Statsrådets lagförslag som överläts till Riksdagen i september föreslås att inga ytterligare kriterier tas i bruk. Jord- och skogsbruksministeriet har emellertid ombetts utreda om det är möjligt att ta i bruk ytterligare kriterier så att det inte orsakar någon extra administrativ börda. Enligt artikel 9.4 kan medlemsstaten ställa upp ett tak på maximalt euro i direktstöd för granskningen av aktiva jordbrukare. De vars direktstöd inte når upp till taket befrias automatiskt från granskningen. Statsrådet har i lagförslaget till Riksdagen föreslagit e som tak. Förbudslistans definitioner: Flygplats Med flygplats avses ett markområde som är särskilt inrättat för landning, start och manövrering av luftfartyg, inbegripet de anläggningar som kan behövas för flygtrafiken och för service till luftfartygen, samt de anläggningar som behövs för de kommersiella luftfartstjänsterna. Järnvägsföretag Med järnvägsföretag avses ett offentligt eller privaträttsligt företag eller någon annan sammanslutning som med stöd av en koncession som beviljats inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet såsom sin huvudsakliga verksamhet bedriver personeller godstrafik på järnväg och som är skyldigt att tillhandahålla dragkraft; med järnvägsföretag avses också företag som enbart tillhandahåller dragkraft. Vattenverk Med vattenverk avses en inrättning som sköter avtalskundernas vattentjänster; 1) med vattentjänster avses vattenförsörjning, dvs. ledande, behandling och leverans av vatten för användning som hushållsvatten, samt avloppshantering, dvs. avledande och behandling av avloppsvatten, dagvatten och dräneringsvatten. 2) med kund avses ägaren eller innehavaren av en fastighet eller någon annan som ingår avtal med vattentjänstverket om anslutning av fastigheten till verkets ledningsnät eller om tillhandahållande och anlitande av verkets tjänster. Fastighetsbolag Med fastighetsföretag avses disponentbyråer, företag som bedriver grynderentreprenader och fastighetsförmedlare. Att tillhandahålla inkvartering på gården betraktas inte som fastighetsföretagsverksamhet. EU-rättsaktens avsikt har varit att fokusera närmast på yrkesmässiga byggherrar och fastighetsbyråer. Med disponent avses en aktör som ansvarar för förvaltningen av fastigheten och byggnaderna och sköter bolagets övriga dagliga förvaltning i enlighet med styrelsens anvisningar och föreskrifter. Med grynderentreprenadverksamhet avses verksamhet där byggnadsfirman planerar, marknadsför, producerar och säljer bostäder samt affärs- och kontorslokaler på ett sådant sätt att köparen får besittningsrätten till ifrågavarande lokaler genom att köpa aktier i målbolaget.

19 19 (143) Med fastighetsförmedlare avses den som för att få inkomst eller annan ekonomisk nytta för samman avtalsparter i syfte att få till stånd ett köp, ett byte eller ett hyresavtal eller ett avtal om överlåtelse av någon annan nyttjanderätt i fråga om ett förmedlingsobjekt. Permanenta sport- och rekreationsanläggningar Med permanenta sport- och rekreationsanläggningar avses områden som används för sport- och rekreationsverksamhet och där det finns permanenta konstruktioner och/eller permanenta läktarkonstruktioner. Sådana områden är t.ex. golfbanor, tävlingsbanor och fotbollsplaner. Ett häststall eller hyreshäststall betraktas inte ensamt som sådan konstruktion. Om stallet har en manege betraktas manegestallet eventuellt som permanent sport- och rekreationsanläggning. MILJÖFÖRBINDELSER Tankesmedja 3: Miljöförbindelser Betydelsefulla ändringar jämfört med det tidigare miljöstödet - Den övre åldersgränsen för den som ansöker om förbindelse slopas - Ingen definition av husdjursgård - Åtgärderna på gårdsnivå ändras till mer skiftesspecifika - Avtal om specialstöd överförs till skiftesspecifika åtgärder i förbindelsen - För vissa åtgärder riktas ersättningen till bestämda områden (miljövårdsvallar samt växttäcke vintertid) - Antalet åtgärder begränsas i princip inte - Ingen referensareal för förbindelsen - Krav på utbildningsdag

20 20 (143) - Minimiareal för ersättning 3 ha > 5 ha, för trädgårdsväxter 0,5 ha -> 1 ha Miljöförbindelse och ersättningsberättigade skiften 2015 Förbindelseareal Alla gällande förbindelser som har börjat tidigare avslutas utan återkrav. I de gällande förbindelserna om miljöstöd finns en klausul enligt vilken förbindelsen kan ändras utan återkrav. I stället för den avslutade förbindelsen kan jordbrukaren ansöka om en ny femårig miljöförbindelse i den samlade stödansökan Den femåriga förbindelsen börjar 1.5. Efter förbindelseperioden kan förbindelserna eventuellt förlängas med ett år i taget. Den areal som kan ingå i en förbindelse är den areal som berättigade till stöd 2014 och den areal som ändras till/ansöks om att bli stödberättigande under kommande period. Areal som härrör från någon som ingått förbindelse kan direkt inkluderas i förbindelsen. Maximalt 5 ha ersättningsberättigande areal som härrör från någon som inte har ingått förbindelse kan åren inkluderas direkt i förbindelsen. Om den areal som härrör från någon som inte ingått förbindelse är större än 5 ha måste en ny femårig förbindelse ingås. Åren kan areal inte längre läggas till i förbindelsen, utan om gården får mindre areal än 5 ha ska den odlas enligt förbindelsevillkoren utan ersättning. Om gården får mer än 5 ha åren , ingår gården en ny förbindelse. Som areal som utgår ur förbindelsen räknas inte ett område som övergår till någon annan med eller utan förbindelse. Som areal som utgår ur förbindelsen räknas areal som tas ur jordbruksanvändning, t.ex. ett område som blir tomtmark eller som beskogas. Förbindelsen har ingen referensareal, utan ett område som tas ur jordbruksanvändning stryks från förbindelsen och blir föremål för eventuellt återkrav. Frånträdande av förbindelse

21 21 (143) En förbindelse kan frånträdas på grund av force majeure. En jordbrukare som frånträder sin miljöförbindelse får för husbehovsodling lämna kvar en åkerareal som är mindre än en hektar. Ersättningsberättigande skifte Ersättningsberättigande är en bestående egenskap för ett skifte som förblir i jordbruksanvändning. Ersättningsberättigandet försvinner inte även om besittningen av skiftet överförs till en som inte har någon förbindelse. Ersättningsberättigandet upphör dock om skiftet tas ur jordbruksanvändning och samtidigt anses skiftet eller en del av det ha utgått ur förbindelsen. Som ersättningsberättigande i en miljöförbindelse som ingår i miljöersättningarna betraktas jordbruksmark som år 2013 berättigade till stöd i fråga om kompensationsbidrag eller miljöstöd och som år 2015 utgör jordbruksareal enligt artikel 4 i förordning (EG) nr 1307/2013. Som ersättningsberättigande areal betraktas från år 2015 dessutom vissa områden som definieras särskilt och utgjorde jordbruksareal år Ersättningsberättigande enligt prövning kan beviljas för skiften som är föremål för ägoreglering och skiften som härrör från jordbrukare som är äldre än 65 år. Till ett ersättningsberättigande skifte kan man årligen lägga till ett högst 0,1 ha stort område som inte berättigar till ersättning. Skiften som inte är ersättningsberättigande är i huvudsak skiften som röjts efter år Byte av ersättningsberättigandet Ersättningsberättigandet kan bytas mellan skiften i jordbrukarens ägo. Minimiarealen är en hektar. Bytet är bestående. Miljöförbindelsens innehåll Miljöförbindelsens åtgärder En miljöförbindelse består av följande åtgärder: Gårdsspecifika åtgärder: - Balanserad användning av näringsämnen

22 22 (143) Skiftesspecifika åtgärder: - Placering av flytgödsel i åkermark - Återanvändning av näringsämnen och organiskt material - Reducerad gödsling av ettåriga trädgårdsväxter - Hantering av avrinningsvatten - Miljövårdsvallar - Växttäcke vintertid på åkrar - Användning av organisk marktäckning på trädgårdsväxter och sättpotatis - Åkernaturens mångfald - Alternativt växtskydd för trädgårdsväxter Val av skiftesspecifika åtgärder Den sökande väljer åtgärderna till förbindelsen det första förbindelseåret. Det är inte obligatoriskt att välja andra åtgärder utöver åtgärden Balanserad användning av näringsämnen. När den sökande ingår förbindelse kan han eller hon välja åtgärder, även om t.ex. de växter som krävs för åtgärden inte odlas det första året. Åtgärden Växttäcke vintertid ska genomföras varje förbindelseår. Åtgärden Alternativt växtskydd för trädgårdsväxter ska genomföras på minst ett jordbruksskifte varje år. När det gäller åtgärden Användning av organisk marktäckning på trädgårdsväxter och sättpotatis ska det årligen finnas minst ett skifte med en sådan växt där man använder täckmaterial som berättigar till ersättning. Begränsningar för val av åtgärder Ersättningsbelopp En gård kan inte välja åtgärden Placering av flytgödsel i åkermark om den har valt åtgärden Återanvändning av näringsämnen och organiskt material (och vice versa). En jordbrukare som har ingått förbindelse om ekologisk produktion kan inte välja åtgärden Reducerad gödsling av ettåriga trädgårdsväxter eller Alternativt växtskydd för trädgårdsväxter. /ha

23 23 (143) Balanserad användning av näringsämnen -åkergrödor 54 -trädgårdsgrödor 200 Placering av flytgödsel i åkermark 40 Återanvändning av näringsämnen och organiskt material 40 Reducerad gödsling av ettåriga trädgårdsväxter 400 Hantering av avrinningsvatten -reglerbar dränering 70 -reglerbar underbevattning eller återanvändning av torrläggningsvatten 250 Miljövårdsvallar -skyddszonvallar (område dit ersättningen riktas) 500 -skyddszonvallar i annat område 450 -fleråriga miljövallar 50 -vallar på naturvårdsåker (område dit ersättningen riktas) 120 -vallar på naturvårdsåker i annat område 100 Användning av organisk marktäckning på trädgårdsväxter och sättpotatis -ettåriga trädgårdsväxter 300 -fleråriga trädgårdsväxter 500 Åkernaturens mångfald -gröngödslingsvallar 54 -fånggrödor 100 -saneringsgrödor 300 -mångfaldsåkrar 300 Alternativt växtskydd för trädgårdsväxter

24 24 (143) -grupp grupp För åtgärden som gäller växttäcke vintertid betalas följande eurobelopp per hektar i miljöersättning enligt den andel växttäcke som jordbrukaren uppgett: växtäcke % område dit ersättningen riktas /ha annat område /ha Grund för betalningen för åtgärderna Ersättning för den valda åtgärden betalas enligt den växt som uppgetts för jordbruksskiftet och/eller en åtgärd som väljs separat för skiftet. Utbetalning för åtgärden Placering av flytgödsel i åkermark, Återanvändning av näringsämnen och organiskt material och Växttäcke vintertid söks årligen på hösten på basis av den faktiska arealen, som inte är bunden till vårens jordbruksskiften. Arealerna för åtgärder som gäller hantering av avrinningsvatten uppges på våren likaså utan koppling till jordbruksskiften. Begränsningar inom miljöersättningen för betalning för åtgärderna I miljöersättning kan betalas ett bestämt maximalt belopp/ha och därför måste betalningen för åtgärder delvis begränsas. För ettåriga växter är gränsen 600 /ha, för fleråriga åkerväxter 450 /ha och för fleråriga trädgårdsväxter 900 /ha. De valda växtarterna (anmälda växtkoderna) styr och begränsar redan i princip utbetalningarna, men alla åtgärder och utbetalningarna av dem kan inte sökas via växtkoderna. Om beloppet av miljöersättning som betalas till jordbrukaren överstiger de maximala belopp som hänför sig till miljöersättningen, betalas ingen miljöersättning för reglerbar underbevattning/återanvändning av avrinningsvatten, om jordbrukaren har valt en åtgärd för trädgårdsväxter för skiftet eller om saneringsgrödor i samband med åkernaturens mångfald har uppgetts som skiftets åtgärd.

25 25 (143) Av åtgärderna för trädgårdsväxter betalas inget annat för kummin än ersättning för åtgärden Balanserad användning av näringsämnen till trädgårdsväxter. Om gården har en förbindelse om ekologisk produktion betalas gården inte miljöersättning för gröngödslingsvall i samband med åtgärden Åkernaturens mångfald. Ersättning för åtgärden Balanserad användning av näringsämnen betalas inte för träda eller permanent gräsmark. Ersättning betalas inte heller för skyddszoner, vallar på naturvårdsåker, gröngödslingsvallar, mångfaldsåkrar eller åkrar för tranor, gäss och svanar. Ersättning för Växttäcke vintertid betalas inte för åkrar: 1) för vilka har uppgetts en skyddszon, flerårig miljövall, vall på naturvårdsåker, gröngödslingsvall, mångfaldsåker som ingår i miljöförbindelsen eller användning av marktäckning på trädgårdsväxter och sättpotatis, 2) som omfattas av ett tidigare avtal om specialstöd enligt statsrådets förordning om kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket eller statsrådets förordning om kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket som gäller effektiverad minskning av näringsbelastningen, anläggning och skötsel av skyddszon eller långvarig vallodling på torvåkrar, 3) för vilka har uppgetts träda, permanent torrhö-, ensilage- och grönfodervall eller permanent betesvall. Begränsningar för betalning av ersättning för åtgärder på grund av andra stödsystem Växttäcke vintertid Miljöersättning betalas inte om gården har befriats från: 1) förgröningsstödets krav på diversifierad odling på grund av att mer än 75 procent av gårdens åkerareal är i odling med gräsväxter eller andra vallfoderväxter, i träda eller en kombination av dessa användningsformer och den åkerareal som används för annat än det ovan nämnda inte överstiger 30 hektar, 2) förgröningsstödets krav på diversifierad odling eller krav på ekologisk fokusareal på grund av att mer än 75 procent av gårdens ersättningsberättigande jordbruksmark består av permanent gräsmark, är i odling med gräsväxter eller andra vallfoderväxter eller en kombination av dessa användningsformer och den åkerareal som används för annat än det ovan nämnda inte överstiger 30 hektar, eller 3) förgröningsstödets krav på ekologisk fokusareal på grund av att mer än 75 procent av gårdens åkerareal är i odling med gräsväxter eller andra vallfoderväxter,

26 26 (143) i träda, i odling med ärtväxter eller en kombination av dessa användningsformer och den åkerareal som används för annat än det ovan nämnda inte överstiger 30 hektar Miljövårdsvall Åkernaturens mångfald Miljöersättning betalas inte för fleråriga miljövallar eller vallar på naturvårdsåker i samband med åtgärden Miljövårdsvall, om jordbrukaren har befriats från förgröningsstödets krav på ekologisk fokusareal, därför att mer än 75 procent av åkerarealen på hans eller hennes gård består av vall eller träda. Om jordbrukaren har valt åtgärden Miljövårdsvall betalas ingen miljöersättning för fleråriga miljövallar för skiften som uppgetts som permanent gräsmark. Ersättning för åtgärden kan inte betalas för ekologisk fokusareal enligt förgröningsstödet i samband med direktstöden eller för sådan vallareal som berättigar till befrielse från kravet på denna ekologiska fokusareal. Byte av skiftesspecifik åtgärd Jordbrukaren kan byta åtgärd om jordbrukaren upphör med odlingen av trädgårdsväxter eller börjar odla sådana årligen på minst en hektars nivå förbindelsen överförs (generationsväxling eller annan besittningsöverföring av en hel gård) jordbrukaren börjar eller slutar med ekologisk produktion miljöförbindelsen justeras på basis av rådgivning När jordbrukaren börjar odla trädgårdsväxter eller utökar odlingsarealen av dem kan han eller hon välja en åtgärd för trädgårdsväxter. Jordbrukaren ska meddela kommunens landsbygdsnäringsmyndighet om bytet av en skiftesspecifik åtgärd senast den 15 juni det aktuella året. Om meddelandet om byte görs senare, betalas miljöersättning i enlighet med ändringen från och med ingången av följande förbindelseår. Frånträdande av en skiftesspecifik åtgärd En skiftesspecifik åtgärd kan frånträdas om en generationsväxling eller en annan besittningsöverföring av hela gården genomförs under pågående förbindelseperiod, och förbindelsen överförs. Jordbrukaren ska frånträda åtgärderna reducerad gödsling av ettåriga trädgårdsväxter och alternativt växtskydd för trädgårdsväxter, om han eller hon ingår förbindelse om

27 27 (143) ekologisk produktion. En skiftesspecifik åtgärd för en trädgårdslägenhet kan frånträdas, om arealen för odling av trädgårdsväxter minskar till under en hektar. Gårdsspecifik åtgärd i miljöförbindelsen Balanserad användning av näringsämnen Krav på utbildning Markkartering Detta är en åtgärd som berör samtliga åkerskiften på en gård med miljöförbindelse. Åtgärden är ett krav för att gården ska kunna ingå förbindelse om andra skiftesspecifika åtgärder i miljöförbindelsen. I åtgärden som gäller balanserad användning av näringsämnen ingår att ta markkarteringar och göra skiftesvisa anteckningar samt att anlägga skyddsremsor och mångfaldsremsor. I åtgärden ingår också obligatorisk utbildning om miljöersättningen. Kväve- och fosforgödslingen måste utföras enligt skifte på basis av grödan, markens bördighet och skördenivån. På gården måste man ta jordprover av de åkrar som odlas och låta utföra markkartering av dem med tanke på odlingsplanering och uppföljning. I de skiftesvisa anteckningarna ska jordbrukaren föra in grundläggande information om åkerskiftet och uppgifter om de årliga odlingsåtgärderna. Markkarteringarnas resultat och dokumenten som hör samman med de skiftesvisa anteckningarna ska förvaras på gården. En jordbrukare som ingått miljöförbindelse ska avlägga en endagskurs om systemet för miljöersättning. Kursen kan också avläggas elektroniskt. Kursen ska avläggas innan förbindelseperioden börjar eller under de två första förbindelseåren. Jordbrukaren ska för odlingsplanering och uppföljning utföra markkarteringar av de åkrar som odlas. Prov från åkrar som inte odlas och från trädesåkrar samt från andra åkrar som ska börja odlas ska tas under den växtperiod då odlingen inleds. När det gäller åkrar som kommer i jordbrukarens besittning kan man använda också en gällande markkartering som utförts av den tidigare innehavaren, om en sådan finns att tillgå. En ny markkartering ska utföras när det har gått fem år sedan den föregående provtagningen, frånsett linjeprovtagning där prov ska tas vart tredje år. Tiden räknas från föregående provtagningsdatum, eller om det saknas, från den dag då provet inkom till laboratoriet för analys. Markkarteringarna för en gård som tidigare har förbundit sig till systemet för miljöstöd ska uppfylla villkoren för systemet för miljöersättning efter att fem år har gått sedan den föregående provtagningen. En jordbrukare som ingår miljöförbindelse och inte tidigare har haft någon förbindelse inom systemet för miljöstöd, måste utföra en markkartering som uppfyller villkoren före slutet av det första förbindelseåret.

28 28 (143) Om det ännu inte finns någon markkartering av skiftet används värdena för mullrika jordar vid kvävegödslingen och värdena för god bördighetsklass vid fosforgödslingen. Markkarteringen ska vara en grundanalys som bestämmer jordart, mullhalt, ph, ledningstal, utbytbart kalcium, lättlöslig fosfor, utbytbart kalium och utbytbart magnesium. Av analysresultaten ska framgå analysdatum eller datum då provet skickades för analys. Analysen ska utföras vid ett laboratorium som är specialiserat på att utföra markanalyser. Uppgifter om skifte och läge ska fogas till proverna. Till markkarteringen ska tas minst ett prov per basskifte, om basskiftet är större än 0,5 hektar. Om basskiftet är större än fem hektar ska man ta ett prov per varje påbörjad fem hektar. För skiften som är mindre än 0,5 hektar kan användas samma markkarteringsprov som för det angränsande skiftet. Med angränsande skiften avses skiften som har gemensam gränslinje med skiftet eller skiften som är åtskilda av en väg eller ett dike. Av enskilda basskiften som är mindre än 0,5 hektar ska tas ett prov eller också ska man kvävegödsla enligt värdena för mullrika jordar i bilaga 1, 3 och 4 och fosforgödsla enligt värdena för god bördighetsklass i bilaga 5 och 7. Vid linjeprovtagning räcker det med ett prov per varje påbörjad tio hektar. Varje prov som ingår i markkarteringen ska bestå av minst sju delprov. Proverna ska tas från hela bearbetningsskiktets djup. Skiftesvisa anteckningar Kvävegödsling I de skiftesvisa anteckningarna ska jordbrukaren föra in grundläggande information om skiftet och uppgifter om de årliga odlingsåtgärderna. Den grundläggande informationen om ett skifte utgörs av uppgifter om skiftets läge och förhållanden samt om kalkning, dikesrenar, skyddsremsor, mångfaldsremsor, utförda miljövårdsåtgärder och andra motsvarande uppgifter. Uppgifter från olika källor kan förvaras och sparas separat som egna dokument eller kartor. Kvävegödslingen ska utföras på basis av markkartering. I de näringsmängder som använts ska man räkna in näringsämnena i såväl oorganiska som organiska gödselfabrikat och husdjursgödsel samt näringsämnena i andra ämnen som sprids på åkrarna, om de måste uppges i gödselfabrikatets varudeklaration. Det lösliga kvävet i kreatursgödsel och organiska gödselfabrikat beaktas i sin helhet. På en gård får högst kvävemängderna i tabell 1-3 användas. Mängderna kvävegödsling får ökas begränsat på basis av den uppnådda skördenivån. Den uppnådda skördenivån bestäms genom att hela skörden av den aktuella grödan som bärgats på gården fördelas på de skiften där grödan har odlats, eller genom att på annat sätt påvisa att

29 29 (143) Fosforgödsling skördemängden har uppnåtts på det berörda skiftet. Om jordbrukaren använder mer kvävegödsling än vad som bestäms i tabell 1, måste den skördenivå som ligger till grund för gödslingsmängden ha uppnåtts på skiftet under något av de fem tidigare skördeåren. På basis av den uppnådda högre skördenivån är det möjligt att vid odling av spannmål och oljeväxter använda en mängd tillskottskväve enligt tabell 4 utöver kvävemängderna enligt tabell 1. Skördenivåkorrigeringen utförs per skifte och den kan tillämpas steglöst. Till höstsådda grödor får tillskottskväve enligt skördenivåkorrigeringen inte ges på hösten året för sådd. Svartträda, stubbträda och ettårig grönträda får inte gödslas. Om en fånggröda används för ettåriga trädgårdsväxter får kvävegödslingen utökas med 20 kilogram per hektar. Fånggrödan ska då sås senast den 15 augusti. Den ovan nämnda möjligheten att öka kvävegödslingen gäller inte för huvud- och brysselkål, baljväxter och purjolök eller huvud- och bladsallat när man odlar två skördar. Fosforgödslingen ska utföras på basis av markkartering. I de näringsmängder som använts ska man räkna in näringsämnena i såväl oorganiska som organiska gödselfabrikat och husdjursgödsel samt näringsämnena i andra ämnen som sprids på åkrarna, om de måste uppges i gödselfabrikatets varudeklaration och det med näringsämnena sprids mer än ett kilogram fosfor per hektar och år. Fosfor som sprids i kemiska ämnen avsedda för bindning av fosfor räknas inte in. Fosformängderna får ökas begränsat på basis av den uppnådda skördenivån. Skördenivån bestäms på samma grunder som för kvävegödslingen. På skiften som är större än fem hektar ska gödslingen basera sig på två eller flera jordprover. Jordbrukaren kan planera och genomföra gödslingen antingen i enlighet med de gödslingsskiften som jordproverna representerar eller räkna ut gödslingen med användning av medeltalet eller det vägda medeltalet av de tillåtna maximala givorna. Fosforgödslingen kan inte räknas ut som ett medeltal för hela skiftet, om bördighetsklassen för fosfor i något jordprov är så hög att det inte alls går att fosforgödsla odlingsväxten. På en gård får högst fosformängderna i tabell 5 och 6 användas. Fosformängderna som nämns i stallgödselundantaget får användas när enbart husdjursgödsel från den egna gården används vid fosforgödslingen. Fosforutjämning får tillämpas på stallgödselundantaget, men inte skördenivåkorrigeringar. Om den uppnådda skördenivån för spannmål är högre än 4000 kilogram per hektar och år, för råg mer än 3000 kilogram per hektar och år och för oljeväxter mer än 1750 kilogram per hektar och år, kan man i enlighet med tabell 7 lägga till 3 eller 6 kilogram fosfor. Skördenivåkorrigeringen kan tillämpas steglöst. Om tabellen saknar ett värde för fosforgödslingen, kan skördenivåkorrigering inte användas. Svartträda, stubbträda och ettårig grönträda får inte gödslas. Om höstsäd eller annan motsvarande växtlighet anläggs på träda efter den 15 juli eller om det på en areal med