Innehållsförteckning
|
|
- Kristin Engström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Innehållsförteckning Inledning...sid 2 Islands historia...sid 3 - Geografi och klimat Befolkning Näringslivet Ekonomisk historia...5 Nuläge-94...sid 6 - BNP-utveckling Betalningsbalansen Köpkraften Industrins lönsamhet Ekonomiska mål Fiskerelationer till EU Fiskets lönsamhet Växelkurs Utlandsskuld Arbetsmarknad Turism Räntor...11 Budgetförslag sid 12 - Fiskenäringen och export produktionen Bytesförhållande Finanspolitik och penningpolitik Arbetsmarknaden...13 Islands syn på EU...sid 15 Ekonomisk överblick några år framöver...sid 16 - Överblick Åtgärder...17 Sammanfattning...sid 18 Förklaringar...sid 19 Källförteckning...sid 20 1
2 Inledning Islänningar har gjort sig kända för mycket: sina tröjor, de varma källorna, sillen, sagorna, hästarna och ett livligt nattliv. En resa till Island är ett koncentrerat äventyr på en yta stor som Lapplands enligt resebeskrivningar. Med fjäll att bestiga, bländande glaciärer att åka på, skidbackar, rika fiskevatten, ridvägar för tuffa ritter på islandshästar, varma källor att bada i, rykande geisrar som sprutar vatten, kokande källor man kan kliva ner i, vattenfall som kastar sig ut från klipphyllorna, svarta lavastränder, vikingabygd som ångar av saga och dramatik och runt allt detta ett dånande hav. Kulturlivet på Island är mycket starkt. Här finns mycket musik och teater och många konstgallerier. Vill man äta isländskt beställer man in rutten haj och fårtestiklar och sköljer ner dem med ett glas Svarta döden - det legendariska brännvinet. Man festar svenskt på Island. Det går lite på halvfart i veckorna för att fullkomligt explodera på helgerna. Men då slår de oss med hästlängder. Folk flyger in från avlägsna byar och städer för att roa sig. Reykjaviks nattliv inbjuder verkligen till att äta, dricka och vara glad. Island är dramatik, magi och en stor portion av det stora äventyret. Island är ett sommarland för vuxna. I min uppsats om Island har jag koncentrerat mig på dess ekonomiska läge. Inte minst på grund av att de står utanför EU och deras placering på kartan har gjort att jag ville veta lite mer om dess ekonomi. Man hör inte så mycket om Island och dess ekonomi i och med att det inte är någon storstat, så jag tog chansen nu att ta reda på lite mera om Island och dess ekonomiska läge. 2
3 ISLANDS HISTORIA Viktiga årtal * 874 e. Kr. De första människorna emigrerade till Island. Det var de norska bröderna Ingólfur Arnarson och Hjörleifur Hródmarson. * 903 Alltinget och fristaten grundades. * 1000 Kristendomen antogs. * 1262 Island var tvungen att säga upp sin självständighet och kom under norskt styre. * 1380 Danmark och Norge förenades i ett gemensamt rike under dansk regim, därmed kom även Island under dansk regim. * 1874 I samband med 100-årsjubileet av Islands kolonisation fick landet sin första grundlag av den danska konungen. * 1918 Island är i stort sätt självständigt; personalunionen med Danmark dvs endast kung och utrikespolitik gemensamt. * 1944 Island säger upp unionen med Danmark och ropas ut som republik. * 1970 Island blev medlem i EFTA. * 1973 Handelsavtal med EG. * 1975 Fiskegränsen utökas till 200 sjömil. * års jubileum av republiken Islands grundande. Geografi och klimat Island är Europas näst största ö och ligger nära polcirkeln. Dess totala yta är kvadratkilometer. Island är bland de mest vulkaniskt aktiva länderna i världen. Det har i 3
4 genomsnitt ägt rum ett vulkanutbrott vart femte år sedan kolonisationen. Den mest berömda vulkanen är Hekla på södra Island vars senaste utbrott var Bland det mest karakteristiska för Island är dess glaciärer som utgör 12% av landets totala area. Under de senaste årtiondena har de märkbart förtunnats och dragits sig tillbaka p.g.a. av mildare klimat. Vatnajökull på sydöstra Island är Europas största glaciär. Det isländska klimatet är väldigt omväxlande eftersom ön ligger mitt emellan arktiska och tropiska luftströmmar. I och med Golfströmmen som för med sig varm luft från söder har Island ett relativt milt klimat året runt. Lavafält 11% sjöar 3% Odlings markbetesm 19% ark 1% Islands ansikte Glaciär er 12% Ödesm ark 54% Befolkningen Befolkningsmängden 1992 uppmättes till ca invånare. Största delen av befolkningen bor i städer och förorter längs kusterna. Sedan andra världskriget har Island uppnått en hög levnadsstandard som tillhör de högsta i världen. Mellan åren 1901 och 1960 tiofaldigades nationalinkomsten med en årlig genomsnittlig ökning på ca 4%, detta på grund av att naturahushållningen övergick till penninghushållning. BNP (bruttonationalprodukten) började sjunka i början av 1980-talet p.g.a. den känsliga fiskeindustrin. Under och 1980-talet har det knappt funnits någon arbetslöshet, men den har sedan ökat i och med försämrat fiskeresultat och passerade 3% gränsen Näringslivet 4
5 Fisket är den viktigaste delen för Islands ekonomi. Dess fiske flotta är en del av världens bäst utrustade och mest produktiva. Denna framgång har kommit av att fiskegränsen utvidgats till 200 sjömil. Fisken har varit en betydande exportvara sedan 1200-talet. EG-marknaden köpte mer än 60% av Islands fiskeexport runt år 1990, vilket visar att Europa är en stor marknad. Andra viktiga exportvaror är fårkött, skinn och ullvaror. Endast en liten del av det isländska lantbruket utgörs av jordbruk, de odlade områdena uppgår bara till 1% av landets areal. 90% av lantbrukarnas inkomster kommer istället från boskapsskötseln. Näringslivets fördelning år 1990 Service mm 38% Kommuni k. 7% Industrip Lantbruk rod. 5% 13% Handel 14% Fiske 12% Byggnad 11% Island har ett stort överskott på billig energi och därför har man försökt förmå företag som har stor energiåtgång att etablera sig i landet. Ett av företagen är den schweiziska aluminium fabriken som producerar ca ton varje år. De två sätten man kan utvinna energi på, är genom vattenkraftsverken som byggts upp i och med de otaliga vattenfallen och genom den geometriska energin. Den geometriska energin, även kallad jordvärme, används till uppvärmning av bostäder till skillnad från energin från vattenkraftsverken som används inom industrin. Bortsett från dessa naturtillgångar är utrikeshandeln livsviktig för Island, som behöver importera nästan allt råmaterial för andra industrier som fiskeindustrin, samt konsumtionsvaror. Ekonomins historia Den isländska levnadsstandarden har under de senaste 150 åren gjort ett enormt uppsving. Till grund för detta har legat en enda naturresurs, nämligen fisken. Denna ensidighet ligger kvar till stor del även i våra dagar. Som jag skrivit ovan är utrikeshandeln betydelsefull, importen utgör ca 40% av BNP. Detta medför att landets ekonomi påverkas mycket av konjuktursvängningar utomlands. BNP kan göra väldiga svängningar, från att minska ena året och öka enormt nästa år; samtidigt har inflationstakten hela tiden varit hög. År 1983 var inflationen så hög som 100%, men från mitten av 1980-talet har en stramare ekonomisk politik gjort att inflationstakten har sjunkit betydligt. Island är nu ett av de länder som har den lägsta inflationen. Detta med hög inflation är bara ett problem Island stött på under åren. En svår kris uppstod år då islandssillen blev utfiskad, liksom 1973 då vulkanutbrottet på Heimaey höll på att förstöra den viktigaste fiskehamnen Vestmannaeyjar, vilket ansträngde den isländska ekonomin. Den isländska regeringen har inte lyckats med sin stabiliseringspolitik, dvs penningpolitiken och finanspolitiken har inte utnyttjats fullt ut. 5
6 Nuläge BNP- utvecklingen Under 1994 steg BNP med 1,0% och nationalinkomsten med 2,8%, detta på grund av stigande världsmarknadspriser på fisk och aluminium. Under 1995 förväntas BNP öka med 1,4% och nationalinkomsten beräknas öka med 1,8%. Eftersom aluminiumexporten förväntas att öka och så även turismen, räknar man med en ekonomisk tillväxt för perioden Något av det mest utmärkande i den ekonomiska utvecklingen under de senaste åren är att inflationen avstannat. Inflationen är nu jämförbar med OECD-ländernas. Under hade man en årlig inflationsminskning med 2,6% och den förväntas att förbli låg; mellan 2-3% under Den låga inflationen är ett resultat av löneförhandlingarna i början av 1990-talet vilka medförde prisstabilitet. Betalningsbalansen Handelsbalansen visar överskott, balansen på penning- och valutamarknaden är tillfredsställande. Stigande världsmarknadspriser på fisk och aluminium, aluminium är den viktigaste exportvaran efter fisk, förväntas ge en bra avkastning 1995 enligt prognoser. Intäkterna från turism ökade 1994 och förväntas öka ytterligare i år. För första gången sedan 1986 var utrikeshandeln under förra året i balans. Denna positiva utveckling beror på kraftigt minskad import och betydande exportökning. Importen av varor och tjänster minskade med 8,6% medan exporten ökade med 6,0%. Handelsbalansens 6
7 överskott uppgick till 14,5 miljarder ISK, medan räntebalansen visar underskott. För i år (1995) förutsägs ett mindre överskott i handelsbalansen än förra året. Köpkraften Köpkraften minskade med 3% mellan Om hänsyn tas till skatter, räntenivåer och den disponibla inkomsten har minskningen varit något större, cirka 4%, huvudsakligen beroende på den stigande räntenivån. Hushållens disponibla inkomster föll med 4,0%. För i år beräknas nedgången bli 2,5%. Investeringarna är de lägsta på 40 år. Arbetslösheten har ökat markant sedan 1991, då den var 1,5%, för att nu ligga på 5,7% och den förväntas öka med ytterst lite i framtiden. Detta kan förklaras genom att man lyckats få stopp på inflationen. Industrins lönsamhet Industrins lönsamhet är fortfarande låg. Mycket beroende på lägre torskkvoter och fisket i allmänhet, men även på grund av den totala efterfrågan och aktiviteten i ekonomin minskat. Den totala lönsamheten från industrin till ett värde av motsvarande 1,5% av intäkterna 1992 vilket ska jämföras med 1,0% Lönsamheten inom industrin förväntas minska även i framtiden. Ekonomiska mål De viktigaste uppgifterna i Islands ekonomi är att bibehålla stabiliteten och fortsätta med de strukturella reformerna. Det är mycket viktigt att de uppsatta budgetmålen nås och att penningpolitiken kommer att följa budget- och växelkursutvecklingen. Även arbetslösheten har blivit ett allvarligare problem som måste lösas, främst genom statliga sysselsättningar. Fiskerelationer till EU Man kan säga att Island bygger sitt välstånd på fisket då det utgör 75-80% av landets export (jfr Norge 5-7%). EU vill slå vakt om producentmonopol och om central prisfixering och att EU:s regler inte garanterar mot utländska uppköp av isländska kvoter. Krav som Islands 7
8 regering inte vill diskutera. EU-motståndet som tidigare fanns inom alla isländska partier har på senare år luckrats upp. Huvuddelen av medlemmarna i Islands arbetsgivarförbund (VSI) är positiva till ett medlemskap i EU. Däremot är fiskeindustrin och fiskeredarna fortfarande negativa till ett medlemskap. Fastän de utgör endast en femtedel av medlemmarna har fisket sådan betydelse för Island allmänt sett att man för närvarande inte kan eller vill köra över dem. De stora fiskeindustriernas ledningar blir alltmer positiva till en medlemskapsansökan eftersom de vill ha en säkrad marknadstillgång, men deras attityder har inte påverkat fiskets organisationer, som säger kategoriskt nej. När islänningarna under tidigt 70-tal tog ställning i EU-frågan blev det ett nej framför allt av dessa skäl: * Marknaden för den isländska fisken låg på annat håll. * Ekonomin var svag och ensidig * EU:s och Islands intressen var ekonomiskt oförenliga, dvs man ville ha full kontroll över den 200 mils breda zonen utan något utländskt fiske. * Fri tillgång till EU:s marknader för sina produkter utan tull samt att man vill hindra utländska intressen ifrån att köpa upp isländsk fiskeindustri. Islänningar vet att deras fiskevatten inte tål mer fiske än de redan bedriver. Man minskar ständigt sin fiskekvot, men har en fiskeflotta som är 40% för stor. Utlänningarnas tillgång till fiskevatten skulle resultera i försämrade levnadsvillkor för islänningarna. Balansen mellan Islands vinst och förpliktelser i EES blir då ofördelaktiga och går tvärt emot den kommuniké som sammanställdes i Bryssel. Genom EES-avtalet har man redan gjort de flesta nödvändiga anpassningarna för ett medlemskap i EU. Fiskets lönsamhet Fisket som varit 90% av Islands export och förnärvarande står för 80% av denna, är landets främsta tillgång. Tillgången på fisk varierar från år till år, liksom fiskepriserna utomlands. Detta skapar en ständig osäkerhet och obalans i ekonomin. Det är oerhört viktigt att fisket fungerar och framför allt är lönsamt. Från 1990 till 1993 gick fiskeexporten konstant neråt för att 1993 nå 90-talets än så länge högsta topp var exporten ca 74 miljarder ISK, 1992 uppgick den till 70 miljarder ISK för att sedan göra en drastisk ökning upp till 76 miljarder ISK i slutet på Det största skälet till att fiskeexporten ökade berodde på att prisnivån hade gått ner 13,6% från 1992 till september 1994 var fiskeexporten 65 miljarder ISK och beräknas hamna på ca 80 miljarder ISK 1994, vilket är en ökning på 4,9%. Inför 1995 visar prognoserna att exporten kommer att öka med 1,1% plus att för första gången på tre år kommer även priserna att öka med ca 3%. 8
9 Växelkurs Islands växelkurs var mycket stabil jämfört med andra nordiska länder under -90 till -93. Detta var den längsta period av stabil växelkurs sedan 1973, då den ISK var flytande. Ingen valutakris drabbade Island hösten 1992 då den nordiska valutakrisen svepte förbi. Dock flöt orimligt mycket valuta ut ur landet och valutareserven minskade något. Växelkursen för ISK har varit mycket stabil under Den ISK är tillåten att växla inom ett område av 2,25% från ett centralt värde, som sattes till 115,01. Indexet uppgick till 115,9 i maj -94, vilket innebär att ISK:s växelkurs var 0,7% under det centrala värdet. Utlandsskuld I slutet av 1990 hade man en utlandsskuld på motsvarande 170,3 miljarder ISK vilket innebär 51,3% av BNP var samma siffror 174,0 miljarder ISK respektive 46,8% av BNP hade utlandsskulden stigit till drastiska 207,0 miljarder ISK vilket motsvarar 49,6% av BNP. Island är ett extremt exportberoende land, där fisket står för ca 80% av exporten. När fisket går dåligt, är det därför en naturlig effekt att handelsbalansen förskjuts och utlandsskulden ökar. Island försöker därför finna alternativa exportkällor i bl.a. aluminium och vissa former av silicon. 9
10 Utlandsskulden Långfr. lån skuldbördan Arbetsmarknaden Arbetslösheten som normalt inte överstiger 1%, ökade markant i slutet av 80-talet. Detta väckte stark oro och när arbetslösheten 1993 nådde 5% berördes inte bara fiskenäringen utan också bygg- och servicesektorn. Arbetslösheten är 5,7%, vilket är en markant ökning från 1,5% Arbetslösheten är mycket större utanför Reykjavik. Arbetslösheten är högst bland kvinnor i Sudurnes med 3,9% och lägst bland män i Ijords med 0,3%. Den totala arbetskraften är individer, vilket är en ökning med 11% jämfört med Arbetsutbudet ligger på individer, vilket i sin tur är en ökning med 13% jämfört med 1991 års siffror. Många islänningar har extra arbeten; i genomsnitt arbetar de omkring 48 timmar i veckan. Omkring 69% av de yrkesarbetande är fackligt organiserade. Islands sociallagstiftning liknar de övriga nordiska ländernas, men är inte fullt så omfattande som den svenska. 10
11 Arbetslöshet och totalt antal anställda % 4% 3% 2% Arbetande Arbetslösa 1% 0% Turism Utländska besökare 1993 beräknades till st, jämfört med st år 1992, st 1989 och st Turistsektorn har varit den snabbast växande industrin från utlandet genererade av turism motsvarande 6% av de totala utländska inkomsterna och hade uppgått till 10% om inkomsterna från biljettförsäljning hade inkluderats. Inkomsterna från turism beräknas öka med ca 10% från 1993 till Statsmakterna uppmuntrar vidare expansion inom turismsektorn genom statliga turismfederationer och en speciell lånefond. Inkomst från turism , antalet utländska besökare Inkomster från turismen Utländska besökare Räntor 11
12 Den 1 november 1986 liberaliserades bestämningen av räntorna. De kommersiella bankerna auktoriserades att sätta sin egen ränta. Innan detta reglerades räntorna av Islands Riksbank. Detta innebär att räntorna bestäms av rådande marknadskrafter och tillgodoser utlåningsbehovet från den finansiella marknaden på ett mycket effektivare sätt. 12
13 Budgetförslag 1994 Fiskenäringen och exportproduktionen Enligt de nuvarande fiskelagarna som började gälla från 1990 börjar fiskeåret 1 september varje år och håller på till 31 augusti nästföljande år. Regleringar av fångst och kvoter är fast bestämda varje år. Genom dessa bestämmelser och efter överenskommelser med marina forskningsinstitutet (National Ekonomiska Institutet) antogs det att fiske fångsterna ska minska med i storleksordningen 2% från och med Produktionen av fiskeprodukter som är Islands i särklass största exportprodukt beräknas för 1995 att minska med 1%. Däremot väntas den totala exporten att öka med 0,5%. Tar man med handelsexporten som inkluderar export av skepp, flygplan och variationer på börsen, så stannar också den på en uppgång på 0,5%. Enligt prognosen kommer vinsten ifrån tjänster exklusive räntor, att förbli oförändrad under året Statsinkomsten växer konstant och väntas att fortsätta göra det. Exporten av varor och tjänster ökar med 4,9% mellan 1994 och Varuhandelsbalansen förväntas att bli positiv i år. Förra årets underskott var strax under 1% av BNP, vändningen beror på utsikterna att öka varuexporten och kraftigt minskad import. Varuexporten förutspås en ökning med 2,4% från 1994 och importen en minskning med 5,4%. Denna kraftiga minskning av importen beror huvudsakligen på den fallande reala disponibla inkomsten, som lågkonjunkturen har satt spår av. Tjänstebalansen exklusive räntor förväntas visa ett positivt utslag på ca 1 miljard ISK vilket är något sämre än förra året. Sammanlagt kommer betalningsbalansen att visa underskott, på grund av att kapitalbalansen visar underskott. Bytesförhållande Bytesrelationen förbättras gradvis 1994, huvudsakligen tack vare högre priser på fiskeprodukterna. Priserna förväntas sjunka något detta år. Aluminium priserna förväntas öka samtidigt som priserna för ferrosilicon och andra exportprodukter är mer osäkra. Importpriserna kommer att följa den generella prisutvecklingen utomlands. Oljepriserna förväntas att bli lägre än de var förra året. Av dessa antaganden dras slutsatsen att bytesförhållandet försämras med 4% mellan 1994 och 1995, exklusive den konkurrensutsatta industrin med 4,5% och exklusive olja med 5%. 13
14 Bytesbalansen och export/import i % Bytesbalansen i % Terms of trade Finanspolitik och penningpolitik I budgeten för 1995 uppskattas budgetunderskottet bli 15,4 miljarder ISK, vilket blir 2,6% av BNP. Isländska staten behöver lån på 22,1 miljarder netto och den totala statsskulden är 234 miljarder, eller 55% av BNP, som kan jämföras med Sveriges 101% av BNP. Statsinkomsterna beräknas till cirka 152,7 miljarder, eller ungefär 35% av BNP, vilket är lägre än 1994 då de var 36%. Statsutgifterna däremot ligger på 168,1 miljarder vilket är 39,4% av BNP. Det är detsamma som förra årets procent av BNP. Därmed har det totala budgetunderskottet minskat. Arbetsmarknaden Enligt National Ekonomiska Institutets prognos förväntas den arbetsföra befolkningen minska med 0,5%. Men detta är ingen katastrof, för Island har inte på långa vägar lika hög 14
15 arbetslöshet som Europa i genomsnitt. Deras arbetslöshet ligger på ca 5%, vilket är förvånansvärt lågt om man tänker på att Island också har en låg på inflation 2,6%. I Reykjavik var arbetslösheten i januari 1,7% och i februari 2,2% och steg till 2,7% i mars. Detta är dock betydande ökningar eftersom 60% av arbetskraften finns i Reykjavik. Enligt en arbetsmarknadsundersökning gjord under januari föregående år menar arbetsgivarna att man skulle kunna rationalisera bort 430 befintliga jobb. Detta representerar 0,5% av arbetskraften i den sektor som ingick i undersökningen. Behovet av friställningar var speciellt märkbar i tillverknings- och konstruktionsindustrin, detaljhandeln och restaurangbranschen. Tvärtemot tycker personalansvariga för tjänsteprocudcerande- och sjukhusverksamheter. De menar att det skulle vara möjligt att öka antalet arbetstagare inom branschen med 60%. Undersökningen visade att Island har behov av sommarjobbare. Detta är 15% färre än det behövdes i april förra året I Reykjavik var behovet av sommarjobbare 8000 vilket motsvarar en minskning med 5% jämfört med april Den nationalekonomiska prognosen ovan beskriver och visar en ökning av BNP med 1,4% under Nationalinkomsten förväntades öka med 1,8%. Detta tyder på att Island är på väg ur lågkonjunkturen som har varit och man kan se positivt på framtiden med lägre arbetslöshet och högre tillväxt i ekonomin. 15
16 Islands syn på EU Största delen av medlemmarna i Islands arbetsgivareförbund (VSI) är positiva till EUmedlemskap. Däremot är fiskeindustrin och fiskeredarna fortfarande helt negativa till ett medlemskap. Fastän de endast utgör en femtedel av medlemmarna har fisket en sådan betydelse för Island att man inte för närvarande kan eller vill köra över dem. VSU är positiva, men här finns vissa punkter som de inte kan acceptera inom EU:s regler. Dessa är följande: * distributionen av fiskekvoter i Bryssel som avser de mängder av olika fiskslag som får fångas i den isländska ekonomiska zonen. * marknadsmekanismerna, dvs EU slår vakt om producentmonopol och central prisfixering. * kvothopp, dvs att EU:s regler inte garanterar mot utländska uppköp av isländska kvoter. På det politiska planet är statsministern mot ett medlemskap i EU och säger också att medlemskapsdiskussionen inte finns med på dagordningen, medan utrikesministern däremot är ensamledare för ja-anhängare. Innan Finlands, Sveriges och Norges folkomröstningar om medlemskap i EU var det nordiska samarbetet mycket gynnsamt för Island. Än så länge vet man inte hur Island kommer att påverkas av att Finland och Sverige gått med i EU, medan Norge står kvar utanför, det kan bara framtiden utvisa. I och med att Norge står utanför EU, kommer Island att ha samma utgångsläge som Norge inom fiske på EU-marknaden från och med 1 januari
17 Ekonomisk överblick några år framöver Överblick Man antar att den inhemska bruttoprodukten (BNP - avkastning av utlands investeringar) kommer att öka med 1,4% och nationalinkomsten med 1,8% De nationella utgifterna väntas öka något mer än nationalinkomsten. Dessa förutsättningar bygger fortfarande på att alla hushåll, firmor och den offentliga sektorn fortfarande drar in på sina utgifter. Detta baseras på att betalningsbalansen fortfarande visar ett överskott fast det kan bli något mindre än föregående år. Detta skulle vara första gången på fem decennium som betalningsbalansen visar ett överskott tre år i rad. Budgeten för åren är en grundläggande plan som skapar förutsättningar för ökning i realränta och fortsatt stabila priser, bland annat beroende på: - Den offentliga sektorn: Den offentliga konsumtionen förutsätts vara mer eller mindre oförändrad Under 1996 förväntas en nedgång av de offentliga investeringarna på 6% och därefter förbli oförändrade, även skattetrycket väntas oförändrat. - Export: Priset på fiskeprodukter kommer att öka något i de fasta priserna under 1995 och därefter bli oförändrade. Priset på aluminium och ferrosilicon antas öka med normala värden , men kommer därefter att utvecklas i takt med de fasta priserna. Till följd av nedskärningen av torskfisket runt Island åren får de in mindre pengar, fångsten beräknas inte öka förrän i slutet av denna period. Ökad produktivitet och effektivitet förväntas bidra till ett ökat mervärde inom fisket. Inom hela exporten av fiskeprodukter väntas ökningen bli 1,5% per år Aluminiumproduktionen kommer att öka marginellt under kommande år, men man väntar sig ingen större ökning inom el- och kraftverken. Varuexporten, förutom fiskeprodukter och el, antas expandera snabbt eller med 10% årligen. Denna export är för närvarande 6% av den totala exporten så bidraget till den växande totala 17
18 exporten blir till en början 0,6 enheter. Detta antagande om snabb tillväxt inom icketraditionella exporten är till stor del baserad på fortsatta stabila priser, lägre realränta och ekonomisk tillväxt. På dessa villkor kommer den ekonomiska tillväxten i genomsnitt bli 3% per år. Nationalutgifterna kan väntas öka 1,5%. På grund av en minskad utlandsskuld och snabbare än den inhemska bruttoprodukten. Bytesbalansen förväntas att visa ett genomsnittligt överskott på 2,5% av den inhemska bruttoprodukten under Utlandsskulden uppskattas 1994 till 55% av BNP och kommer enligt planerna att falla till 40% av BNP i slutet av Åtgärder Då arbetslösheten 1995 blir ovanligt hög, med isländska mått, och investeringsbenägenheten är den lägsta på 40 år, tros det till en sänkning av räntorna, för att få igång de industriella investeringarna. Denna räntesänkning skulle finansieras genom en ökning i penningmängden. Man har också tänkt sig en sänkning av de sociala förmåner som finns för arbetslösa, så att de går ut och söker jobb istället för att sitta hemma. Man antar att efterfrågan kommer att öka på isländska matvaror som fisk och kött, detta tack vare den miljömedvetna våg som sköljer över Europa, i kombination med att det går allt bättre för de gamla västländerna i Europa. Detta kommer att göra att ingen vill köpa billig och kvicksilverskadad torsk. Djuren som lever på och i vattnen omkring Island lever i en ren och oförstörd miljö. Så även om priserna stiger lite kommer försäljningen att bli större. Detta kommer att ge den isländska exporten ett uppsving. En ökning av den isländska exporten kommer att leda till en ökad efterfrågan på ISK. Detta leder till att den isländska kronan stärks mot de övriga valutorna. Eftersom nationalinkomsten ökar kommer även inflationen att göra så, detta är inget problem i sig för den isländska inflationen är låg numera. Islands arbetslöshet kommer att sjunka och det är det viktigaste i sammanhanget. Island har alltid haft en relativt låg arbetslöshet och vill inte ha ökning av den i fortsättningen heller. 18
19 Sammanfattning Island har på grund av sitt geografiska läge klarat sig relativt bra från den lågkonjunktur som svept över Europa de senaste åren. Fiskeexporten uppgår till 80% av den totala exporten samtidigt som den engagerar ca 10% av den isländska befolkningen. Exporten av fisk har ökat under 90-talet för att nå en topp Detta på grund av de internationella fiskepriserna undergick en kraftig sänkning med 13,6% BNP har under 1994 stigit med 1% och förväntas under 1995 stiga med 1,4%, vilket kan tolkas som att Island tagit sig ur lågkonjunkturen och börjat sin långa vandring mot bättre ekonomiska tider. Ett lands arbetslöshet påverkar dess inflation. Islands arbetslöshet och inflation är ett ypperligt exempel på detta samband. Arbetslösheten har stigit markant från 1,5 till 5,7% samtidigt som inflationen avtagit med 2,6%. Betalningsbalansen har visat överskott tre år i rad, vilket den inte har gjort på fem decennium. Industrins lönsamhet är fortfarande låg, men i och med en ökad export samt utvidgning av de nya marknaderna för aluminium och ferrosilicon, räknar man med ett kraftigt uppsving inom industrin. I relationen till EU kommer nog Island att stå rakryggad och hålla hårt på sitt fiske, om det överhuvudtaget kommer att bli några förhandlingar. Det finns en del inom politiken som vill att Island skall ansluta sig till EU men de kommer att ha svårt att köra över fiskeproducenterna som vill hålla hårt på sina fiskezoner. När nu också arbetslösheten ökar på Island kommer nog nej-anhängarna att bli fler tror jag på grund att kommer EU in och tar en del av deras fisezoner kommer nog arbetslösheten att öka ännu lite mer. Island har klarat sig väl förut utan inblandning från andra länder och kommer nog så även i fortsättningen att göra. Men än är nog inte sista ordet sagt i denna fråga. 19
20 Förklaringar * Betalningsbalansen = En sammanfattning av ett lands transaktioner med omvärlden. * Disponibla inkomsten = Den penningmängd man har kvar efter att man adderat ihop inkomsterna och gjort avdrag för vad hushållet betalar i skatt. * Handelsbalansen = Skillnaden mellan värdet av ett lands import och export. * Penninghushållning = När hushållen köper det de behöver istället för att tex odla själva. * Stabiliseringspolitik = Politik som skall främja ekonomisk tillväxt, minska arbetslösheten och inflationen. * Tjänstebalansen = Samma sak som med handelsbalansen men här gäller det tjänster som tex turism och sjöfart. * Varubalansen= En sammanfattning av ett lands varuhandel med omvärlden, både som export och import. 20
21 Källförteckning * Island mellan stormakterna av Lars Hultkrantz och Svante Johansson, Oktoberförlaget. * Island-resehandbok till sagornas och vulkanernas ö av E. Karlsson, Spektra * Islands ekonomi i siffror av Sedlabanki Iceland. * Economic outlook Iceland av OECD, december 1994 * Näringslivets syn på isländskt medlemskap i EU av Pär Kettis, Sveriges ambassad i Reykjavik. * Islands ekonomiska läge av Göte Magnusson, Sveriges ambassad i Reykjavik * Isländsk EU debatt av Pär Kettis, Svenska ambassaden i Reykjavik * Isländska ambassaden i Sverige. 21
Utvecklingen fram till 2020
Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången
Läs merVad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.
Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på
Läs merHandelsstudie Island
Handelsstudie Island Juni 2013 Andreas Thörnroos 2013-06-05 Sammanfattning Handelns utveckling totalt Sverige är ett av världens mest globaliserade länder och handeln har en avgörande betydelse för svensk
Läs merFacit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi
Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x
Läs merYTTRE OCH INRE BALANS
DEN ÖPPNA EKONOMIN YTTRE OCH INRE BALANS Bytesbalansen är ett viktigt mått på utbyte mellan nation och omvärldenà underskott i bytesbalansen leder till utlandsskuld Yttre(extern) balans: saldo i bytesbalansen
Läs merBonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi
LINKÖPINGS UNIVERSITET Ekonomiska Institutionen Nationalekonomi Peter Andersson Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi Bonusuppgift 1 Nedanstående uppgifter redovisas för
Läs merDen svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition
Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.
Läs merInternationell Ekonomi
Internationell Ekonomi Sverige och EMU Sveriges riksdag beslutade 1997 att Sverige inte skulle delta i valutaunionen 2003 höll vi folkomröstning där 56% röstade NEJ till inträde i EMU 1952 gick vi med
Läs merIntern balans Ett mål med stabiliseringspolitiken är att minska konjunktursvängningarna
Intern balans Ett mål med stabiliseringspolitiken är att minska konjunktursvängningarna Föreläsning 4 Stabiliseringspolitik Denna föreläsning baseras på kapitel 5, 6 och 7 i Stabiliseringspolitik i små
Läs merSamhällsekonomiska begrepp.
Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar
Läs merLandrapport från Island NBO:s styrelsemöte Reykjavik 17.juni 2013
Landrapport från Island NBO:s styrelsemöte Reykjavik 17.juni 2013 Nyckeltal för Island 2013. Folkmängd 321.857 Förväntad BNP-utveckling 1,9 % Inflationstakt 4,2 % Arbetslöshet 4,9 % Styrränta 7,0 % Bolåneskuld
Läs merGör-det-själv-uppgifter 2: Marknadsekonomins grunder
Linköpings universitet Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi Peter Andersson Gör-det-själv-uppgifter 2: Marknadsekonomins grunder Denna övning syftar till att öka förståelsen
Läs merLandrapport från Island NBO:s styrelsemöte november 2013 Danmark
Landrapport från Island NBO:s styrelsemöte 14.-15. november 2013 Danmark Nyckeltal för Island Folkmängd 325.010 Förväntad BNP-utveckling 2,2 % Inflationstakt 3,5 % Arbetslöshet 4,8 % Styrränta 7,0 % Bolåneskuld
Läs merEffekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik
Fördjupning i Konjunkturläget juni 2(Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget juni 2 33 FÖRDJUPNING Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Ekonomisk-politiska
Läs merKostnadsutvecklingen och inflationen
Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan
Läs merSVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition
SVENSK EKONOMI Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 2009/2 Sid 1 (5) Lägesrapport av den svenska
Läs mera) Långsiktig jämvikt där aggregerad efterfrågan möter aggregerat utbud på både kort och lång sikt. AU KS
Uppgift 1 a) Långsiktig jämvikt där aggregerad efterfrågan möter aggregerat utbud på både kort och lång sikt. AU LS AU KS AE BN* BN b) Kontraktiv penningpolitik: höjd ränta dyrare att låna till investeringar
Läs merDen svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010
Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011 OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen
Läs merSvag prisutveckling väntas på världsmarknaderna
På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2015-07-01 Svag prisutveckling väntas på världsmarknaderna Priserna på världsmarknaden för jordbruksprodukter väntas ligga kvar ungefär på dagens nivåer
Läs merSamhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst
Läs merParterna kan påverka arbetslösheten varaktigt
Lönebildningsrapporten 2016 37 FÖRDJUPNING Parterna kan påverka arbetslösheten varaktigt Diagram 44 Arbetslöshet och jämviktsarbetslöshet Procent av arbetskraften, säsongsrensade kvartalsvärden 9.0 9.0
Läs merEkonomiska bedömningar
Ekonomiska bedömningar Inför optionsbeslutet September 2014 Kapitel 2 - Omvärlden BNP-utveckling 1998-2015 Källa: Konjunkturinstitutet, augusti 2014 samt IMFs prognos från juli 2014 för euroområdet, USA
Läs merTentamen. Makroekonomi NA0133. Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar.
Jag har svarat på följande fyra frågor: 1 2 3 4 5 6 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen Makroekonomi NA0133 Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar. Regler Svara på 4 frågor. (Vid svar på fler
Läs merEkonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt
Ekonomi betyder hushållning Att hushålla med pengarna på bästa sätt Familjeekonomi Det är många saker man behöver i en familj, t ex kläder, men hyran höjs! Kanske kommer företaget att dra ner på skiftarbete
Läs merSvenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015
Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca
Läs merAktuellt på Malmös bostadsmarknad
Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra
Läs merVALUTAPROGNOS FEBRUARI 2015
VALUTA FEBRUARI 2015 3.40 3.30 3.20 3.10 3.00 2.90 2.80 2.70 BRASILIANSKA REAL MOT SVENSKA KRONAN BRL/SE K 0.17 0.16 0.15 0.14 0.13 0.12 0.11 0.10 INDISKA RUPIE MOT SVENSKA KRONAN INR/SE + 9,2% K + 16,3%
Läs merLandrapport från ISLAND NBO:s styrelsemöte 21.-22.november 2012 i Göteborg
Landrapport från ISLAND NBO:s styrelsemöte 21.-22.november 2012 i Göteborg Nyckeltal för ISLAND nov. 2012 Förväntad BNP-utveckling 2,8 % Inflationstakt 4,6 % Arbetslöshet 5,0 % Bostadsbyggande prognos
Läs merEffekter av den finanspolitiska åtstramningen
Internationell konjunkturutveckling 35 Effekter av den finanspolitiska åtstramningen i 2007 De tyska offentliga finanserna har utvecklats svagt sedan konjunkturnedgången 2001/2002. 2005 överskred underskottet
Läs merMarknadsekonomins grunder
Marknadsekonomins grunder Föreläsning 2 Makroekonomi och konjunkturläge Mattias Önnegren Agenda Vad är makroekonomi? Viktiga variabler BNP (nationalräkneskaper) Inflation Arbetslöshet Internationell ekonomi
Läs mer1.1 En låg jämviktsarbetslöshet är möjlig
7 1 Sammanfattning Sveriges ekonomi har återhämtat det branta fallet i produktionen 8 9. Sysselsättningen ökade med ca 5 personer 1 och väntas öka med ytterligare 16 personer till och med 1. Trots detta
Läs merBOSTAD 2030 BOSTAD 2030 HUSHÅLLENS UTMANINGAR PÅ BOSTADSMARKNADEN. Lars Fredrik Andersson
HUSHÅLLENS UTMANINGAR PÅ BOSTADSMARKNADEN Behov och möjligheter Hushållens val Hur ser behoven av bostäder ut? Hur ser möjligheterna till bostäder ut? Hur förenliga är behov och möjligheter? Vi blir fler
Läs merDen svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition
Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition I vårpropositionen skriver regeringen att Sveriges ekonomi växer snabbt. Prognosen för de kommande åren
Läs merStatsupplåning. prognos och analys 2017:1. 22 februari 2017
Statsupplåning prognos och analys 2017:1 22 februari 2017 Riksgäldens uppdrag Statens finansförvaltning Statens betalningar och kassahantering Upplåning och förvaltning av statsskulden Garantier och lån
Läs merEn enkel statisk (en tidsperiod) model för en sluten ekonomi. Börja med nationalinkomstidentiteten
En enkel statisk (en tidsperiod) model för en sluten ekonomi. Börja med nationalinkomstidentiteten Y = C + I + G (1) Y är (aggregerad) produktion av varor och tjänster och beror på mängden tillgängliga
Läs merEkonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017
1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer
Läs merTentamen på grundkurserna EC1201 och EC1202: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 13 februari 2010 kl 9-14.
STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen Mats Persson Tentamen på grundkurserna EC1201 och EC1202: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 13 februari 2010 kl 9-14.
Läs merVårprognosen Mot en långsam återhämtning
EUROPEISKA KOMMISSIONEN - PRESSMEDDELANDE Vårprognosen 2012 2013 Mot en långsam återhämtning Bryssel den 11 maj 2012 - Efter produktionsnedgången i slutet av 2011 anses EUekonomin nu befinna sig i en svag
Läs merStatsupplåning prognos och analys 2018:1. 21 februari 2018
Statsupplåning prognos och analys 2018:1 21 februari 2018 Riksgäldens uppdrag Statens finansförvaltning Statens betalningar och kassahantering Upplåning och förvaltning av statsskulden Garantier och lån
Läs merSamhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst
Läs merStrukturell utveckling av arbetskostnaderna
Lönebildningsrapporten 2016 31 FÖRDJUPNING Strukturell utveckling av arbetskostnaderna Riksbankens inflationsmål är det nominella ankaret i ekonomin. Det relevanta priset för näringslivets förmåga att
Läs merTentamen på. Handelsteori och internationell finansteori NAA113, 7,5 hp. Examinationsmoment: Ten 1, 6 hp
MÄLARDALENS HÖGSKOLA Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling Nationalekonomi Tentamen på Handelsteori och internationell finansteori NAA113, 7,5 hp Examinationsmoment: Ten 1, 6 hp 2014-11-05
Läs merNATIONALRÄKENSKAPERNA DEL 2 TILLVÄXT, KONJUKTUR OCH STABILISERING (S )
NATIONALRÄKENSKAPERNA DEL 2 TILLVÄXT, KONJUKTUR OCH STABILISERING (S.125-135) NATIONALRÄKENSKAPERNA Är mätningar av ekonomins olika byggstenar Ofta är det statistikcentralen som har dessa siffror OECD
Läs merVÅR 2013. Hett i Norge. Varmt i Sverige Svalt i Danmark. Nordens största undersökning om bostadsmarknaden
VÅR 2013 Hett i Norge Varmt i Sverige Svalt i Danmark Nordens största undersökning om bostadsmarknaden Nordic Housing Insight VÅR 2013 Nordic Housing Insight är en återkommande undersökning som visar hur
Läs merSamhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder
Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla
Läs merVarför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA?
Varför högre tillväxt i än i euroområdet och? FÖRDJUPNING s tillväxt är stark i ett internationellt perspektiv. Jämfört med och euroområdet är tillväxten för närvarande högre i, och i Riksbankens prognos
Läs merEkonomisk prognos våren 2015: Medvind ger stöd till återhämtningen
Europeiska kommissionen - Pressmeddelande Ekonomisk prognos våren 2015: Medvind ger stöd till återhämtningen Bryssel, 05 maj 2015 Den ekonomiska tillväxten i Europeiska unionen drar nytta av ekonomisk
Läs merInvestment Management
Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar
Läs merSvenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015
Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca
Läs merFöreläsning 3 IS-LM-IRP modellen
Föreläsning 3 IS-LM-IRP modellen Intern balans Ett mål med stabiliseringspolitiken är att minska konjunktursvängningarna Figur 4.1 Arbetslöshet i Sverige Denna föreläsningar baseras på kapitel 4 och 5
Läs merOroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet?
Byggkonjunkturen 2015 Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet? FASADDAGEN, MALMÖ BÖRSHUS, 2015-02-05 Fredrik Isaksson Chefekonom Fasaddagen 2015 Makroekonomiska förutsättningar
Läs merHur stark är grunden för den ekonomiska tillväxten i Finland?
Pentti Hakkarainen Finlands Bank Hur stark är grunden för den ekonomiska tillväxten i Finland? Mariehamn, 15.8.2016 15.8.2016 1 Ekonomiska utsikter för euroområdet 15.8.2016 Pentti Hakkarainen 2 Svagare
Läs merÖkad produktivitet behövs för att klara livsmedelsförsörjningen
På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2012-07-12 Ökad produktivitet behövs för att klara livsmedelsförsörjningen Världsmarknadspriserna på jordbruksprodukter väntas den kommande tioårsperioden
Läs merStatsupplåning prognos och analys 2017:2. 20 juni 2017
Statsupplåning prognos och analys 2017:2 20 juni 2017 Minskad upplåning när Riksbankens valutareserv antas dras ned Nettolånebehovet 2018 beräknas till -124 miljarder kronor 107 miljarder kronor lägre
Läs merStatsupplåning prognos och analys 2018:2. 19 juni 2018
Statsupplåning prognos och analys 2018:2 19 juni 2018 Riksgäldens uppdrag Statens finansförvaltning Statens betalningar och kassahantering Upplåning och förvaltning av statsskulden Garantier och lån Finansiell
Läs merSvenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015
Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca
Läs merVad vill Moderaterna med EU
Vad vill Moderaterna med EU Förstärka Miljö och Fredsfrågan Underlätta för handel Bekämpa internationell brottslighet Varför skall jag som Eksjöbo intressera mig för EU och rösta i EU valet Våra exporterande
Läs merDel 2: Makroekonomi. Föreläsning 4: Tidigare konsumenternas och producenternas samspel på marknaden, nu ekonomins samlade aktivitet.
Del 2: Makroekonomi Föreläsning 4: Tidigare konsumenternas och producenternas samspel på marknaden, nu ekonomins samlade aktivitet. 1 Idag Nationalräkenskaper: Vad är BNP? - en översikt. Betalningsbalansen.
Läs merMAKROEKONIMI. Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet
MAKROEKONIMI Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet MAKROEKONOMISKA MÅL Makroekonomi är en analys av samhället som helhet. Den aggregerade (totala) effekten i fokus; de totala utgifterna,
Läs merStatsupplåning prognos och analys 2019:1. 20 februari 2019
Statsupplåning prognos och analys 2019:1 20 februari 2019 Riksgäldens uppdrag Statens finansförvaltning Statens betalningar och kassahantering Upplåning och förvaltning av statsskulden Garantier och lån
Läs merFörsörjningsbalans: Tillgångar och användning av varor o tjänster (per år):
Makroekonomiska begrepp, balanser och samband Förkortningar: Y: BNP = Nationalinkomst C: Privat konsumtion G: Offentlig konsumtion KONS =C+G = total konsumtion I: Investeringar X: Export M: Import S: Sparande
Läs mer2 Vad räknas inte in i ett företags förädlingsvärde? A) vinst B) utgifter på insatsvaror C) löner D) ränteutgifter
1. Vad räknas inte till privata investeringar? A) Nyproduktion av bostäder B) En ökning av lager C) Nyproducerade fabriker D) Företags inköp av begagnade maskiner 2 Vad räknas inte in i ett företags förädlingsvärde?
Läs merÅldersstrukturen, växelkursen och exportandelen
Lönebildningsrapporten 211 73 FÖRDJUPNING Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen Den svenska kronan har efter 199-talskrisen varit undervärderat i ett långsiktigt perspektiv. Svagheten har avspeglat
Läs merDepressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet:
Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: o Stor industriell expansion i slutet 1900talet. USA hade passerat både GB och Tyskland. Världskriget hade betytt ett enormt uppsving.
Läs merPENNINGSYSTEMET 1. I det moderna systemet har pengar tre funktioner (minst): Betalningsmedel Värde lagring Värderingssystem/måttstock
PENNINGSYSTEMET 1 I det moderna systemet har pengar tre funktioner (minst): Betalningsmedel Värde lagring Värderingssystem/måttstock Text till kort 1 Pengarnas tre funktioner Dagens pengar har fler funktioner
Läs merSvenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015
Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca
Läs merTentamen. Makroekonomi NA juni 2013 Skrivtid 4 timmar.
Jag har svarat på följande fyra frågor: 1 2 3 4 5 6 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen Makroekonomi NA0133 5 juni 2013 Skrivtid 4 timmar. Regler Svara på 4 frågor. (Vid svar på fler än
Läs merMerchanting en växande del av tjänsteexporten
Merchanting en växande del av tjänsteexporten KURT GUSTAVSSON OCH LARS FORS Utrikeshandeln med tjänster har de senaste åren ökat i betydelse. Den snabba ökningen i särskilt exporten av tjänster har bidragit
Läs merTentamen. Makroekonomi NA0133. Juni 2015 Skrivtid 3 timmar.
Jag har svarat på följande fyra frågor: 1 2 3 4 5 6 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen Makroekonomi NA0133 Juni 2015 Skrivtid 3 timmar. Regler Svara på 4 frågor. (Vid svar på fler än
Läs merEkonomisk politik. r e f ll e x STORDIAUNDERLAG
1 Ekonomisk politik STORDIAUNDERLAG Ekonomisk-politiska mål 2 Ekonomisk-politiska medel 2 Arbetslöshet 3 Inflation 3 Finanspolitik 4 Penningpolitik 5 Exempel på penningpolitik 6 Phillipskurvan 7 Nairu,
Läs merInternationell Ekonomi
Internationell Ekonomi Den internationella valutamarknaden är ett nätverk av banker, mäklare och valutahandlare runt om i världen Viktigaste marknaderna finns i London, New York, Zürich, Frankfurt, Tokyo,
Läs merFöreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson
Föreläsning 5 Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik Idag Pengar och inflation, del 2. Konjunkturer (förändringar i produktion på kort sikt): Definitioner. AD (Aggregated demand)-modellen.
Läs merInledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 7 mars 13 Riksbankschef Stefan Ingves En lämplig avvägning i penningpolitiken Reporänta 5 5 3 Räntan halverad sedan förra vintern för att stimulera
Läs mer1. PÅ MARKNADEN FÖR EKONOMER GES UTBUDET AV KU= 15P 250 OCH EFTERFRÅGAN AV KE= 150 5P. P BETECKNAR TIMLÖNEN. IFALL DET INFÖRS EN MINIMILÖN PÅ 22 /H.
1. PÅ MARKNADEN FÖR EKONOMER GES UTBUDET AV KU= 15P 250 OCH EFTERFRÅGAN AV KE= 150 5P. P BETECKNAR TIMLÖNEN. IFALL DET INFÖRS EN MINIMILÖN PÅ 22 /H. VAD KOMMER DET ATT LEDA TILL? I VILKET LAND KOSTAR DET
Läs merFördjupning i Konjunkturläget augusti 2012 (Konjunkturinstitutet)
Konjunkturläget augusti 2012 115 FÖRDJUPNING Effekter av de tillfälliga statsbidragen till kommunsektorn under finanskrisen Kommunsektorn tillfördes sammantaget 20 miljarder kronor i tillfälliga statsbidrag
Läs merAdministratörprogrammet
Samhällsekonomi Provmoment: Ladokkod: 21SH1A Tentamen ges för: skriftlig tentamen Administratörprogrammet 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2016-10-31 Tid: 09:00 13:00 Hjälpmedel: Miniräknare,
Läs merSmåföretagsbarometern
Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 2012 GÄVLEBORGS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna
Läs merProvtentasvar. Makroekonomi NA0133. Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. 10 x x liter mjölk. 10 x x 40. arbete för 100 liter mjölk
Institutionen för ekonomi Våren 2009 Rob Hart Provtentasvar Makroekonomi NA0133 Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. 1. (a) 10 x 60 + 100 liter mjölk - arbete för 100 liter mjölk 10 x 100 (b) (c) BNP är 1000 kronor/dag,
Läs merFinanskrisen och bostadsmarknaderna i Norden
Finanskrisen och bostadsmarknaderna i Norden Faktaunderlag om de nordiska bostadsmarknaderna 1995-2010 Jón Rúnar Sveinsson bearbetade i november 2009 på basis av skriften Finanskrisen och bostadsmarknaden
Läs merEkonomisk översikt. Hösten 2016
Ekonomisk översikt Hösten 2016 Innehåll Till läsaren........................................ 3 Sammanfattning..................................... 4 Hemlandet........................................ 6
Läs merStatsupplåning prognos och analys 2016:2. 15 juni 2016
Statsupplåning prognos och analys 2016:2 15 juni 2016 Sammanfattning: Större överskott i år vänds till underskott 2017 Överskott i statsbudgeten på 41 miljarder 2016 (nettolånebehov -41 miljarder) Stark
Läs merPenningpolitiken och lönebildningen. Vice riksbankschef Per Jansson
Penningpolitiken och lönebildningen Vice riksbankschef Per Jansson Teman i dag Lönebildningen och penningpolitiken I ett längre perspektiv Aspekter på den kommande avtalsrörelsen Det senaste penningpolitiska
Läs merBNP-UTVECKLING I OMVÄRLDEN ENLIGT HANDELSVÄGT INDEX (KIX)
KAPITEL 2 BNP-UTVECKLING I OMVÄRLDEN ENLIGT HANDELSVÄGT INDEX (KIX) 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 1998-2007 2008-2013 2014-2016 Källa: Konjunkturinstitutet BNP-UTVECKLING 1998-2017 PROCENT 8 6 4 2 0-2 -4
Läs merIsland. Lahden Pohjola-Norden r.y. 2006
Island Lahden Pohjola-Norden r.y. 2006 Island är världens yngsta land, och det uppstod genom ett kraftigt vulkanutbrott under havet. Det är också det senast bebyggda landet i världen. Historia På 700-talet
Läs merDen svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2012 års ekonomiska vårproposition
1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2012 års ekonomiska vårproposition Den fördjupade skuldkrisen i euroområdet har haft en dämpande inverkan på de globala tillväxtutsikterna, också
Läs merVart tar världen vägen?
Vart tar världen vägen? PPT, 26 november 2012 Klas Eklund Senior Economist, SEB Snabb överblick Världsekonomin: Splittrad men trist bild USA: Ljusglimtar, men ännu ingen riktig fart Kina: På väg att bottna
Läs merKonjunkturutsikterna 2011
1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider
Läs merKursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden
Kursens innehåll Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen Varumarknaden, penningmarknaden Ekonomin på medellång sikt Arbetsmarknad och inflation AS-AD modellen Ekonomin på lång sikt Ekonomisk tillväxt över
Läs merRAPPORT Restaurangkonsumtionen i Sverige Ett historiskt perspektiv och en jämförelse med Norden och Europa
RAPPORT Restaurangkonsumtionen i Sverige Ett historiskt perspektiv och en jämförelse med Norden och Europa Box 3546, 103 69 Stockholm, Telefon +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg, Telefon +46 31 62
Läs merÄr finanspolitiken expansiv?
9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna
Läs merDen svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition
Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som
Läs merValutabevis. Låt dina pengar upptäcka världen!
Valutabevis Låt dina pengar upptäcka världen! Valutabevis Låt dina pengar upptäcka världen! Reporäntan i dag: 0 % Så här fungerar valutabevis Löptid på cirka två år Nominellt belopp 10 000 kr/post Fyra
Läs merLandrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 27 maj 2015 Tórshavn
Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 27 maj 2015 Tórshavn Nyckeltal för Finland Folkmängd 5.479.000 Förväntad BNP-utveckling + 0,9 % Inflation 2014 + 1,0 % Arbetslöshet (mars 2015) 10,3 % Bostadsbyggande
Läs merSvenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014
Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014 Fakta och prognoser Enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel Företagarpanelen utgörs av ca 9 500 företagare, varav ca 900 i Skåne
Läs merPrognos Statens budget och de offentliga finanserna. Mars 2019 ESV 2019:24
Prognos Statens budget och de offentliga finanserna Mars 2019 ESV 2019:24 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende prognoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns
Läs merKONJUNKTURINSTITUTET. 28 augusti Jesper Hansson
KONJUNKTURINSTITUTET 8 augusti 13 Jesper Hansson Sammanfattning Tecken på en vändning i konjunkturen allt tydligare Ökat förtroende från hushåll och företag Långsam förbättring på arbetsmarknaden Riksbanken
Läs merFöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005
FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005 Baltikum snabbväxande ekonomier men få nya jobb skapas Bland de nya EU-medlemmarna är det de baltiska länderna som framstår som snabbväxare. Under perioden 1996-2004
Läs merSvensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1
Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1 Sammanfattning Huvuduppgiften för Finanspolitiska rådet är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken. De viktigaste
Läs merTidsperiod: vecka 49-50, 2-4. Strävan mot G Strävan mot HM 1 Strävan mot HM 2
1 Samhällsekonomi Strävansmål: Du skall efter kursen ha kunskaper om hur beslut om ekonomi kan påverka dig, det svenska samhället och i förlängningen resten av världen Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4 Bedömningsmatris
Läs merAktuell penningpolitik och det ekonomiska läget
Aktuell penningpolitik och det ekonomiska läget Stefan Ingves Riksbankschef Bankkonferens Di Bank 14 maj 2019, Grand Hotel Stark konjunktur men lite svagare inflation Expansiv penningpolitik ger stöd Inflationen
Läs mer