Participatory Design I

Transkript

1 Participatory Design I Kommunikation & Fokusgrupper

2 Vem är jag Hur når ni mig En första undran... Inspelning! Avbryt om jag går för fort fram eller om ni har några frågor.

3 Upplägg av de kommande tre veckorna Vecka 1 Föreläsning 1: Kommunikation & Fokusgrupper Vad är kommunikation? Vad är en fokusgrupp? Vecka 2 Föreläsning 2: Workshops & Participatory Design Vad är workshops? Vad är PD? Artikelseminarium Gruppuppgift Vecka 3 Föreläsning 3: Participatory Design Metoder i PD Workshop: Framtidsverkstad

4 KOMMUNIKATION

5 Vad är kommunikation? Latin Communicatio - ömsesidigt utbyte av Communicare göra gemensamt Nationalencyklopedin: Överföring av information mellan människor, djur, växter eller apparater. Kommunikation kräver dels ett språk eller en kod vari informationen uttrycks, dels ett fysiskt medium varigenom informationen överförs. Alltså: Att överföra information från en punkt till en annan detta inkluderar även interaktion med tecken och symboler

6 Information och kommunikation Kommunikation är överföring av information Informationen kommuniceras Enorma mängder information Källkritik Det står någonstans alltså är det sant? Svårt att hitta rätt information

7 Olika typer av kommunikation Verbal kommunikation När vi pratar med varandra Icke-verbal kommunikation Kroppsspråk, gester etc Visuell kommunikation Bilder, reklam, Tv, böcker Olika benämningar och indelningar Verbal/icke verbal vanligast En interaktionsdesigner använder ofta en mix av alla dessa typer av kommunikation. Forsell (2013)

8 Klassificeringar Synkron kommunikation Samtidig mellan en eller flera parter (face-to-face, telefon. Tidsbestämt) Asynkron kommunikation Kommunikation som inte medger eller kräver direkt respons ( , fb) Flexibel kommunikation Kommunikationsformen kan variera. Kanalen kan skifta eller vara mångfacetterad Statisk kommunikation Fördefinierad - allting görs på ett sätt, visas på ett sätt osv. Masskommunikation Genom ett medium kan nå många snabbt All information som idag finns på nätet är eventuell masskommunikation

9 Kommunikationsmodeller exempel på 2 vanliga Shannon & Weaver (1949) Lasswell (1948)

10 Shannon & Weaver Olika typer av brus Anledningar till att meddelandet inte kommer fram på det sätt som var meningen från början: Kulturskillnader Maktstrukturer Kontroversiella ämnen Tidspress Förväntningar Ju rikare kanaler desto mindre brus

11 Tecken, paradigm & syntagm All kommunikation inbegriper tecken och koder Tecken är konstruktioner eller handlingar som hänvisar till annat än sig själva de symboliserar något. Koder är system i vilka tecken organiseras hur vi förstår tecknen Tecken och koder kan överföras Kommunikation är en vital del av hur vi lever våra liv Något vi gör varje dag Vi lär oss nya saker hela tiden Överföring av information genom social samverkan

12 Teckenkategorier Ikon Liknar sitt objekt (oftast) Index Vi bildar uppfattningar utifrån kroppsspråk, ögon, läppar, kläder etc. Symbol Betydelsen kommer genom överenskommelser Grafiska bilder innehåller mycket information som vi någon gång måste ha lärt oss

13 Paradigm och syntagm Paradigm är grupper av enheter Vi lägger ihop saker som liknar varandra Syntagmer är det sätt vi sätter ihop dessa Bokstäver bildar ord Godtyckliga tecken Färger enligt konventioner Vi har lärt oss förstå hur vi kan tolka dessa Växlingen går mot vad? Hur tänker vi vid gult? Om det är grönt så är det inte rött

14 KOMMUNIKATION ONLINE OCH I DESIGN

15 Kommunikation på webben Ökning av informationsmängd med hjälp av teknik Ökat behov av tillgång till information Mycket större fokus på tjänster Kunder vill ha svar direkt Informationsbehov är ett strategiskt medel Man betalar för god service Investeringar måste stödja verksamheten Internet ger oss större möjlighet att gå från det asynkrona/statiska till det synkrona/flexibla

16 Kommunikation inom virituella designteam Tidigare studier inom detta ämne har kommit fram till att: Öppenhet inför idéer är av hög vikt Annars vågar inte alla ge sina idéer och synpunkter Likriktade mål Krav på att vara aktivt deltagande Ocker & Fjermestad (2008) undersökte skillnaden mellan fyra högpresterande och fyra lågpresterande designteam som arbetar på distans med endast asynkron kommunikation för att se om det fanns andra skillnader. Det som Ocker & Fjermestad kunde se var att: Alla team hade liknande resultat när det gällde: Antal meddelanden Mängden kommunikation angående designen Mängden kommunikation kring teamet, support, koordination etc

17 Resultat från Ocker & Fjermestads studie Skillnaden visade sig istället ligga i att de team som var högpresenterande: Hade fler antal ord som utbyttes Hade mindre brainstormings-aktiviteter Istället mer kritiska och aktiva debatter Och mer djupgående diskussioner och argumentationer De hade även en bättre förmåga att sammanställa kommunikationen Slutsatser från studien: Asynkron kommunikation ställer högre krav Informationsöverbelastning är vanligt Sammanställ, sammanfatta och presentera vad som gåtts igenom Mycket idéer fram och tillbaka kan vara svårt att greppa Våga argumentera för din sak och samtidigt lyssna på andra.

18 Designprocessen Designprocessen varierar mellan olika projekt och mellan olika designområden. De flesta designorganisationer har sin egen beskrivning av designprocessen. Men de liknar för det mesta varandra. Finns alltså ingen bestämd process Ofta baserade på processer som är uppgifts- eller datadrivna Ex Nasas engineering design process

19 Nasas Engineering design model

20 Designprocesser - Design space Westerlund (2005) beskriver ett verktyg för designa designprocessen Design space Inte utgå från problemet Behöver inte alltid finnas ett problem Wicked problems Det är lösningarna som aktivt ska användas under designprocessen Designprocess Design space Användas både för att designa och förstå designprocessen Design space alla tänkbara lösningar Alla tekniker och metoder som används under designprocessen kommer resultera i mer information om design space Exploratory & experimental Allting är viktigt redan från början

21 Designprocesser UX-Design Once we know something, we find it hard to imagine what it was like not to know it. Our knowledge has "cursed" us. Elizabeth Newton (1990)

22 Designprocesser co-design (PD) (Sanders & Stappers 2008, p. 6)

23 Participatory Design Expert Mindset users seen as subjects (reactive informers) Participatory Mindset users seen as partners (active co-creators) Sanders (2008)

24 Artikelseminarie Participatory Design Från boken Routledge Handbook of Participatory Design Gruppindelning Dela på campus/distans Artikeltilldelning Frågor Vad? Varför? Hur? Meddelande Kritisk bedömning Examinering genom Rapport (grupp) Muntlig presentation Individuell skriftlig reflektion

25 Artiklar att läsa från dagens föreläsning Communication Differences in Virtual Design Teams: Findings from a multimethod analysis of high and low performing experimental teams (Ocker & Fjermestad, 2008) Design space conceptual tool grasping the design process (Westerlund, 2005) A Survey of User-Centered Design Practice (Vredenburg et al, 2002) Försök få en allmän förståelse för vad som tas upp i artiklarna

26 Användarcentrerad Design En studie av Vredenburg et al (2002) som undersöker bland annat vilka användarcentrerade metoder som används mest ute i arbetslivet. Mest använda var bl a: Iterativ design Användarutvärdering Fältstudier Gemensamt för dessa; är att de är informella samt har en låg kostnad Svårt att mäta hur effektiva metoder egentligen är. Högst rankning, men minst använd var Participatory Design

27 FOKUSGRUPPER

28 Från PD till fokusgrupper

29 Vad är en fokusgrupp Hur började det? Efter andra världskriget Ursprungligen i beteendevetenskap Kvalitativ forskning Vad gör dom? Hjälper oss att samla in kvalitativ data Hjälper oss besvara varför Fokuserar på specifika ämnen/problemområden Låter användaren bli deltagande inte förhörd Bäddar för gruppdynamik med både för och nackdelar Ger mycket och ofta djupgående reflektioner Stewart, Shamdasani & Rook (2007)

30 Fördelar med fokusgrupper Ger en övergripande bild på ett visst ämne eller område Genererar mycket idéer Stimulerar kreativitet aktiv medverkan Diagnos av problem gemensamma anledningar Genererar intryck av produkter Ger ett deltagande genom att deltagarna lär sig förstå produkten Hjälper att tolka tidigare framtagen data Stewart, Shamdasani & Rook (2007)

31 Mer fördelar Mindre jobb än enskilda intervjuer Låter oss interagera direkt med användare Har en öppenhet Ger synergieffekter som grupp Flexibelt Användarvänligt och lättförstådda resultat Stewart, Shamdasani & Rook (2007)

32 Nackdelar med fokusgrupper Endast en liten klick av en stor population Rätt människor? Mycket egna tankar vilket gör det svårt att generalisera Är det en eller flera som tycker detta? Svåranalyserat och svårtolkat Lätt att lägga för mycket vikt på det man får fram genom omedelbarheten Man blir så uppe i det man gör så detta blir sanning Partiskhet Lätt att påverka deltagarna Ledande frågor Stewart, Shamdasani & Rook (2007)

33 Polarisering Polarisering är vanligt En eller ett par personer övertygar resten Men den enskilde är endast en del av kakan Längre fokusgruppsmöten ger mer polarisering men en bättre bild av helheten Välj deltagare från hela din målgrupp Men se till att alla får komma till tals Stewart, Shamdasani & Rook (2007)

34 Planering Viktigt med struktur Vad är målet? Vad är syftet? Vilken data vill jag samla in? Måste vara öppen för förändringar Du är moderatorn Peka åt rätt riktning inte styra Det går att påverka för mycket som moderator Inspelning Ju mer rådata desto bättre! Stewart, Shamdasani & Rook (2007)

35 Vad utmärker en god kvalitativ forskare ü Visar genuint intresse ü Är empatisk ü Har humor ü Uttrycker sig tydligt ü Är flexibel ü Är spontan ü Är insiktsfull och vill förstå människor ü Ger av sig själv uttrycker sina egna känslor ü Medger att man är partisk Stewart, Shamdasani & Rook (2007)

36 Hur gör man? Öppna frågor är att föredra Strukturerat och ostrukturerat Du ska vara strukturerad i din planering men låta gruppen vara öppen Uppvärmningsövningar? Fokusera på att låta alla komma till tals Ha frågor och övningar och ge tid både individuellt och i grupp Ha mindre grupper och pendla mellan att slå ihop större grupper Skifta deltagare i grupperna Detta hjälper de tystare gruppmedlemmarna Motverkar polarisering Stewart, Shamdasani & Rook (2007)

37 Vilken typ av frågor? Huvudsakliga vetenskapliga frågor Ger fokus på specifika områden eller ämnen Vad är det du vill få svar på? Ledande frågor Styr diskussionen mot specifika områden som kan vara svåra att nå Testfrågor Testar gränser Styrande frågor Leder gruppen tillbaka till ämnet Tröga frågor Får diskussionen in på ämnen som kan vara obekväma Du måste våga dela med dig Stewart, Shamdasani & Rook (2007)

38 Vilken typ av frågor? Faktafrågor Vad är, vad betyder? Tar bort känsloladdningar Känslofrågor Ger personliga åsikter Anonyma frågor Hjälper till att få alla att säga sitt Svårt i fokusgrupp Tystnad Ifyllande av tomrum Svårt att tillåta tystnad Stewart, Shamdasani & Rook (2007)

39 Vad vill vi ha svar på? Vilka är våra användare? Hur tänker de kring processen? Vilken typ av upplevelser strävar man efter? Hur ska en produkt bete sig? Vilken form ska produkten ha? Hur kommer användare att interagera med min produkt? Hur kan produkten effektiviseras? Vad innebär effektivisering? Hur skall gränssnittet se ut för att tilltala min målgrupp? Hur löser min produkt problem? Hur hjälper min produkt ovana användare? Hur hjälper min produkt avancerade användare? Stewart, Shamdasani & Rook (2007)

40 Variabler för gruppsammansättning Demografiska Vad vill stakeholders? Ålder Anpassning Kön Socioekonomisk status Fysiska Har de betydelse? Längd och vikt Utseende Hälsa Klädsel En likhet i egenskaper ger bättre gruppdynamik Stewart, Shamdasani & Rook (2007)

41 Gruppsammanhållning Gillar man varandra? Ömsesidig respekt Får alla komma till tals? Detta ger högre motivation Homogen eller heterogen grupp? Främlingar eller känningar? Fördelar och nackdelar Stewart, Shamdasani & Rook (2007)

42 Övervakning Övervaka dynamiken Bryt in och låt alla komma till tals Säg emot om någon är för på Se kroppsspråk Stewart, Shamdasani & Rook (2007)

43 Omgivning Lokal Små lokaler ger intensivare diskussioner Hur placerar du stolar? Ring? Hästsko? Personal space Stewart, Shamdasani & Rook (2007)

44 Hur analyserar du data från fokusgrupper? Transkribera din data Gå igenom materialet kort efteråt Gå igenom materialet kort efteråt igen Visualisera med grafer och figurer Vilken data har du fått ut? Olika metoder Kvalitativa analyser vanligast Manuell analys Analysprogram Transkribering personer pratar i munnen på varandra Stewart, Shamdasani & Rook (2007)

45 NÄSTA VECKA

46 Vad gör vi nästa vecka? Workshops Vad är det? Vad gör man? Vilka är med? Participatory Design Vad är PD? PDs historia Traditioner inom PD Artikelseminarie

47 Tack för mig Vi ses nästa vecka!

48 Referenslista Forsell, Johan. (2013). Lärobok i kommunikation. Gleerups: Malmö Ocker, J. Rosalie. & Fjermestad, Jerry. (2008) Communication Differences in Virtual Design Teams: Findings from a Multi-Method Analysis of High and Low Performing Experimental Teams. ACM SIGMIS Database. Vol. 39. No. 1 pp: Sanders, Elizabeth B.-N. & Stappers Pieter Jan. (2008) Co-creation and the new landscapes of design. CoDesign: International Journal of CoCreation in Design and the Arts. Vol 4. No. 1 Pp Sanders, L (2008) An evolving map of design practice and design research, Interactions, November-December 2008, pp Stewart, David W., Shamdasani, Pren N., & Rook, Dennis W. (2007) Focus Groups Theory and Practice Second edition. SAGE publications inc.:usa Vredenburg, Karel., Mao, Ji-Ye., Smith, Paul W., Carey, Tom. (2002) A Survey of User- Centered Design Practice in CHI 02 Proceedings of the SIGCHI Conference on Human Factors in Computing Systems. USA, Minneapolis, Minnesota april pp Westerlund, Bo. (2005) Design space conceptual tool grasping the design process. In Proceedings for In the Making, Nordes, The Nordic Design Research Conference. Denmark, Copenhagen May.