Män & våld. En skriftserie om män och jämställdhet producerad av Manliga nätverket

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Män & våld. En skriftserie om män och jämställdhet producerad av Manliga nätverket"

Transkript

1 Män och våld Sida 1 Män & våld En skriftserie om män och jämställdhet producerad av Manliga nätverket

2 Producerad av Manliga nätverket Redaktörer: Jerker Jansson och Anders Åbom Omslagsfoto: Michael M. Carlsen/Pressens Bild Grafisk form: Svensk Information Tryck: Edita Västra Aros, mars 2005

3 Jämställdhet Hittills har jämställdhetsarbetet i stort sett drivits av kvinnor. Många, både män och kvinnor, har också tyckt att jämställdhet är en angelägenhet enbart för kvinnor. Men på senare år har alltfler börjat förstå att även männen måste engageras i detta arbete för att någonting ska hända. Och männen börjar sakta men säkert reagera, förstå att mäns attityder till jämställdhet måste ändras. Men i allmänhet har män svårt att se vilka fördelar som ökad jämställdhet kan leda till, inte bara för kvinnorna utan också för dem själva och för samhället i stort. Jämställdhet handlar om att kvinnor ska ha lika stor makt och samma möjligheter som män och det innebär att mäns makt och privilegier minskar. Att kvinnor ska få reella medborgerliga rättigheter är och kommer alltid att vara målet för den rörelse som också Manliga nätverket har anslutit sig till. Vi menar att också män förlorar på manssamhället. På många områden förlorar män mer än de tjänar. Trots att vi lever i ett manssamhälle har den roll som pojkar och män fostras in i ofta förödande effekter för den enskilde mannen. Det är nästan bara män som sitter i fängelse och fler män än kvinnor är intagna på psykiatriska institutioner. Fler män dödas och skadas i trafiken än kvinnor. Och vad ett förtorkat känsloliv och överkonsumtion av alkohol och droger leder till är lätt att se i statistiken över dödligheten. Män dör flera år tidigare än kvinnor. Jämställdhet kan alltså leda till att män kommer att leva ett bättre liv. Ökad jämställdhet ger en möjlighet till att det ställs mänskligare krav på pojkar och män. Ofta beskrivs jämställdhetsarbetet som en kamp mellan könen. Men det är snarare en gemensam kamp mot föreställningar som finns i samhället och hos oss själva. När vi talar om manssamhälle menar vi inte att alla enskilda män automatiskt har makt över alla kvinnor, utan att chansen är större att du får makt om du är man och att män som grupp har mer makt. En enskild kvinna kan ha både mer makt, pengar och frihet än de flesta män, ändå tjänar de flesta män på den nuvarande situationen. otståndet mot en förändrad syn på män ligger Minte främst hos kvinnorna, även om kvinnor också kan stödja gamla värderingar och normer, utan i första hand hos männen. Män har dubbla roller. Dels rollen som representant för det patriarkala samhället, dels rollerna som individ, som man och offer för manssamhällets krav. Idag drivs frågor om mäns utsatthet ofta av män som söker revansch för upplevda oförrätter, efter till exempel vårdnadstvister, misshandelsfall eller kraschade relationer. Detta kan leda till att diskussionerna kring jämställdhet polariseras i onödan. Manliga nätverket ser inte kvinnor eller kvinnorörelsen som motståndare, utan som allierade. Det handlar med andra ord om att ta vara på den gemensamma kraften hos såväl män som kvinnor för att kunna förändra det stela könsrollstänkande som finns i samhället. Texten i denna skrift är en av fyra. Skrifterna handlar om män och sexualitet, män och våld, män och makt och om män och barn. De har kommit till som ett resultat av diskussioner inom projektet Män och jämställdhet och är tänkta att fungera som ett underlag för diskussioner. Det är alltså inte fråga om en redovisning av Manliga nätverkets åsikter. För en genomgång av dessa hänvisar vi istället till vårt idéprogram som du hittar på vår hemsida Manliga nätverket Män och våld 1

4 Vad är våld? När vi talar om mäns våld mot kvinnor tänker vi oss lätt att det enbart handlar om fysisk misshandel. Psykiskt och sexuellt våld ingår ofta i den misshandel som drabbar kvinnor och kan ha minst lika allvarliga konsekvenser. Våld kan också bestå i att inte handla, i att undvika att hjälpa någon som mår dåligt eller i att hindra någon från att söka vård eller hjälp. Vårt samhälle har och har alltid haft en kluven relation till våld. Vi tar avstånd från det, både när människor slåss och när länder går i krig, men samtidigt hyllar vi det. Våra hjältar är ofta män som utövar våld, i krig eller i film och tv. De är överlägsna sina motståndare samtidigt som de är goda. I leksaksaffärerna är hyllorna fulla med vapen för unga krigare och i dataspelen är det ofta besinningslöst mördande och lemlästande som gäller. Idrotten uttrycker ofta samma dubbelhet, inte bara i sporter där fysisk kontakt eller våld ingår, utan också när det gäller idrotter där direkt våld är mot reglerna. En hockeyspelare som inte ger tillbaka efter en ful attack anses inte kunna stå upp för sig själv, är inte en riktig karl. Fotbollssupportrar förväntas ställa till med kravaller och upplopp. Det ingår sedan länge i sporten, trots att idrotten säger sig stå för rent spel och förbrödring. Vi bär alla på föreställningar om vad som är våld och inte, om vad som är berättigat våld och vad som är misshandel. Ena stunden anser vi en snyting vara ett övergrepp. Nästa stund är det självförsvar eller något som offret har förtjänat. För att kunna förstå oss på de mekanismer som ligger bakom mäns våld måste vi fundera på vad våld är och hur det fungerar. Stiftelsen Alternativ til vold i Oslo arbetar bland annat med misshandlande män för att få slut på våldet. Deras definition av våld är att: Våld är en funktion av handling med avsikt att såra, skada eller skrämma. En annan definition av våld som har föreslagits är: En person begår våld mot en annan människa om ens handlingar eller icke-handlingar försätter en i en position av makt och kontroll visavi den andre. Denna definition talar både om handlingar och brist på handlingar. Ibland kan våld med andra ord utövas genom att inte göra något, till exempel genom att inte hjälpa någon som behöver hjälp. Dessutom sägs att den som använder våld gör det för att hamna i en maktposition, skaffa sig kontroll över den andre. Men våld har ofta som syfte att skada, vilket saknas i denna definition. Det gäller också att kunna skilja våld från den form av maktutövning som till exempel polisen utövar. Våld beskrivs ofta som ett irrationellt, ointelligent och obegripligt fenomen. Men våld går att begripa sig på och går att göra något åt. Det finns egenskaper som de flesta typer av våld delar. Våld är hierarkiskt. Det riktas oftast nedåt eller åt sidorna. Fattiga, förtryckta pojkar slåss med andra fattiga pojkar istället för att kämpa för ett rättvist samhälle. Ett slagsmål mellan två personer är mycket sällan en öppen affär utan handlar om att en som är starkare spöar en som är svagare. Våld förflyttas. Den som får stryk blir själv våldsam, men det kommer sällan till uttryck i den situation det uppstod i. Ungar som får stryk i skolan blir våldsamma hemma. En man som förtrycks på sitt arbete tar ut det hemma. Våld är intelligent. Den som slår tar oftast hänsyn till plats, tid och person. En man som har en ängels tålamod på jobbet kan ha mycket kort stubin med sin fru eller sina barn. Om han är rasande svartsjuk på en fest kan han vänta tills de kommer hem innan han börjar slå. Väl hemma ser han till att slå så att det inte syns, han kanske höjer ljudet 2 Män och våld

5 Foto: Lars-Peter Roos på stereon för att inte grannarna eller barnen ska höra. Våld är cykliskt. Våld föder våld. Pojken som slåss i skolan, rasistmobbar eller gatufighters har ofta en förhistoria fylld av våld. Våld ingår i en ond cirkel där våld i familjen föder våld i samhället som föder nytt våld i familjen. Mäns våld mot kvinnor kan diskuteras ur flera olika perspektiv, men de har det gemensamt att de försöker förklara varför män så ofta använder våld i nära relationer. De tydligaste perspektiven är: 1. Det feministiska perspektivet. Mäns våld mot kvinnor är ett logiskt sista uttryck för den patriarkala samhällsstrukturen, för manssamhället. Män tar till våld när de ser sin överordnade ställning hotad. Våldet gör nytta och uppmuntras av vår kvinnoförtryckande kultur. 2. Social inlärningsteori. Mäns våld mot kvinnor är ett inlärt beteende. Pojkar ser från barnsben att män kan utöva makt genom att hota eller slå kvinnor. De ser att det faktiskt fungerar och ser att män som dominerar kvinnor är framgångsrika, medan män som domineras av kvinnor är misslyckade. Detta förstärks av förebilder inom framförallt massmedia och underhållningskulturen. 3. Individualpsykologisk teori. Mäns våld mot kvinnor är uttryck för personlighetsstörningar. Få psykiskt friska män förmår våldta, misshandla eller döda en annan människa. 4. Systemteoretiska förklaringar. Ett familjeterapeutiskt perspektiv som menar att en relation upprätthålls av båda människorna som ingår i den. Att våld och förtryck utvecklas mellan två människor, där också den som utsätts för våldet har någon form av ansvar för det. Beskrivningarna av de olika modellerna är starkt förenklade, men de visar åtminstone att ingen av dem ensamt kan förklara mäns våld. Ändå är det viktigt att ta ställning till dem. Vi får inte fastna i förvåning eller frustration inför våld. Det är möjligt att begripa både en våldsam man och en våldsam kultur och det går att ändra på bägge. Män och våld 3

6 Män och våld Män står för en övervägande del av allt våld som utövas. Manlighet har traditionellt haft en tydlig koppling till våld och aggressivitet. I form av legitima våldsutövare poliser, militärer men även i det olagliga våldet dominerar männen. Män misshandlar främst andra män, men också kvinnor och barn. Även om våld mot kvinnor och barn inte uppmuntras av vår kultur är det svårt att inte inse att mäns våld har en tydlig koppling till patriarkala värderingar. Mäns makt är knuten till rätten att utöva våld. Manlighet förknippas med styrka, aggressivitet och män förväntas stå upp för sig och de sina. Också de män som inte slåss har nytta av den rädsla de våldsamma männen skapar. Rädslan ger alla män makt. Foto: Pernille Tofte 4 Män och våld

7 Många män har en kluven relation till våld, en skräckblandad förtjusning. Men också många kvinnor är både lockade av manlig aggressivitet och samtidigt rädda för mäns våld. Små pojkar fostras till överordning, i barnomsorgen och av sina föräldrar. Vi har betydligt mer förståelse för att pojkar slåss än att flickor gör det. Pojkar lär sig att bli män genom att se på sina pappor, genom den manlighet de ser att deras mödrar uppskattar, men också genom de mansbilder de presenteras för i massmedia och i samhället. Vi lever inte längre i en strängt uppdelad värld där män fostras till familjeförsörjare och möjliga soldater och där kvinnor fostras till hushållsrobotar. Men värderingarna finns kvar. De är synliga varje dag, i reklam, i film och på teve och i kvällstidningar och veckopress. På förskolor och i skolor har man på vissa håll börjat titta på hur personalen behandlar barnen olika beroende på deras kön. Ofta är de omedvetna om att de gör skillnad på pojkar och flickor. Precis som föräldrar inte ser att de överför sina värderingar på sina barn. Med en medveten pedagogik går det att förändra detta och eftersom det är i uppfostran som värderingar och normer förs vidare är en satsning på jämställdhetspedagogik en viktig del i att få bukt med mäns våld. VILKA MÄN SLÅR? Vårt samhälle präglas av en könsmaktsordning som bland annat bygger på våld, ett våld som vi samtidigt förnekar. Många män tycker att våld är fel och de flesta anser att våld mot kvinnor är både oförsvarligt och obegripligt. Ändå är det nästan uteslutande män som slår. De slår mest andra män, men män misshandlar också kvinnor och barn. Detta våld är speciellt. Dels för att det är så vanligt, trots att vår kultur absolut inte tillåter det. Vi lever med en kluvenhet inför det. Dels är det ett osynligt våld. Det är så förknippat med skam och skuld för de inblandade att ingen egentligen vill tala om det. Men det typiska för mäns våld mot kvinnor är att den plats där kvinnor löper störst risk att utsättas för våld eller sexuella övergrepp är i sina egna hem. Både unga kvinnor i nya relationer och äldre kvinnor i mångåriga relationer löper större risk att misshandlas av den man de lever med än av någon annan. Gravida kvinnor drabbas av våld som ofta riktas mot det ofödda barnet. Kvinnor med funktionshinder är särskilt utsatta för övergrepp och våld, både från män de känner och män som de möter utanför hemmet. Våld förekommer också i samkönade relationer. Detta våld är inte så olikt våldet i heterosexuella relationer. Manligt och kvinnligt beteende är inte nödvändigtvis knutet till människors biologiska kön. Under tioårsperioden dödades 164 kvinnor av en närstående man i Sverige, i genomsnitt mer än 16 kvinnor per år. Brottsförebyggande rådet redovisar att 80% av gärningsmännen när det gällde mord var psykiskt sjuka. Nära 40% var invandrare. Vanliga är också kopplingar till låg status, arbetslöshet och alkohol- eller drogmissbruk. Genom den ökade uppmärksamheten kring mäns våld mot kvinnor kan det se ut som om att det dödliga våldet har ökat, men det har snarare minskat med 30% sedan 1970-talet (siffrorna kommer från BRÅ). VÅLD I NÄRA RELATIONER DET PARADOXALA VARDAGSVÅLDET Det våld som drabbar kvinnor är speciellt på flera sätt. Det drabbar dem på en plats som de inte har sökt upp och inte kan undvika, deras egna hem, den plats som borde vara deras trygghet. Förövaren är deras man, sambo eller någon annan människa som de har valt att leva med. Förövaren har alltså ständig tillgång till offret. Våldet upprepas ofta, ingår i en tätnande väv av kontroll och förtryck och blandas till och med ihop med kärlek och omtanke. Det kan börja som en olyckshändelse. Som något som händer, trots att mannen inte ser sig som våldsam och inte har använt våld förut. Men det blir oftast till ett startskott för en destruktiv och allt snabbare roterande spiral som kan fortsätta under många år. När situationen avslöjas står alla oförstående. Ändå har många sett tecken på att något är snett. Grannar, vänner, men också polis, socialtjänst, skol- och dagispersonal och sjukvården har egentligen haft inblick i vägen fram till katastrofen. Men de har haft svårt att se helheten bakom det som har hänt. Myndigheternas ingripandet är inte sällan både halvhjärtade och godtrogna. De försöker göra mannens våld till ett relationsproblem eller ingriper allt för sent eller på fel sätt. Det är allför vanligt att kvinnor inte får det skydd de behöver och iställer tvingas fly hemmet. Besöksförbud som inte följs upp räcker heller inte som skydd. Kvinnor mördas inte sällan av män som nyligen har belagts med just besöksförbud. Det finns gemensamma drag hos många misshandelsrelationer. Med tiden hamnar kvinnan under Män och våld 5

8 mannens kontroll. Han tar sig rätten att ha åsikter om hur hon ska bete sig och hans åsikter blir allt viktigare för henne. När kontrollen hårdnar börjar de alltmer umgås med hans vänner. Hennes vänner försvinner efter hand ur hennes liv. Dels orkar de inte så på hur han behandlar henne, dels gör hans svartsjuka det svårt för henne att upprätthålla egna relationer. När de väl flyttar ihop och får barn får hon huvudansvar för hem och barn. Hennes fritidsaktiviteter får anpassas till hans schema. Hon får passa på att göra saker när han har tid och när han vill vara barnvakt. Långsamt blir hon mer och mer isolerad. Han gillar inte när hon talar i telefon eller ägnar sig åt någon annan. Hans respekt för hennes kroppsliga integritet minskar. Till slut får hon inte ens sova ifred. Han kräver samlag, tjatar och håller henne vaken långt in på natten. Även om hon känner sig våldtagen ser hon inte på det som våldtäkt. Inte han heller. I och med att hon ger med sig så är det okej. Att hon har sagt nej tio gånger innan räknas inte. Här kanske den fysiska misshandeln börjar. Men hon berättar ingenting. Skammen över att leva i ett destruktivt förhållande är för stort. Hon skuldbelägger sig själv för att ha valt en så destruktiv man. Skäms för sitt misslyckande, för att hon inte kan få relationen att fungera. De få vänner som finns kvar försvinner och hon blir helt ensam. Många kvinnor lämnar sina män i detta läge. Men det är både svårt och farligt. Han har blivit hennes hela liv. Hon vet att han kan slå och backar. Han vet att han får som han vill om han slår eller om han hotar att slå. Hennes strategi blir att skala bort allt mer av sig själv för att behålla husfriden. Till slut har hon bara ett litet hörn kvar av sitt livsutrymme. Det är när vi ser det som vi tycker att det är så underligt. Men då glömmer vi den nedbrytningsprocess, den långsamma normalisering av våldet, som har lett fram till hennes isolering. Har våld kommit in i en relation är det mer eller mindre omöjligt att reparera den, menar många forskare. En del lyckas leva vidare tillsammans efter att ha gått i terapi. Ju tidigare man kommer in med åtgärder desto större är chansen att han slutar slå. Men långt efter att han har slutat kan kvinnan känna av hotet. Kanske måste de flesta lämna varandra och arbeta vidare med sina problem på var sitt håll. TYSTNADEN KRING VÅLDET: MÄNSKLIGT ELLER MANLIGT ANSVAR? Mannen som slår, hotar eller skrämmer har ensam ansvar för sina handlingar. Det finns inga ursäkter eller förklaringar som att hon provocerade honom eller på något annat sätt tvingade honom. Vi har alltid valet att undvika våld. Det personliga ansvaret är otvetydigt. Våldet är ett brott, ett övergrepp som skall bemötas som allt annat våld polisiärt, rättsligt och medmänskligt. Men upplevelsen av våldet, upplevelsen av vad som egentligen har utlöst det, skiljer sig mellan offer och förövare. Det är en öronbedövande Ur kvinnans perspektiv slår tystnad om mäns våld. Inför mannen för att få makt och vänner, arbetskamrater och släktingar kontroll eller för att straffa ljuger man och förklarar bort problemet henne för att hon har trotsat honom. Män som slår upplever ofta att de slår i en känsla av vanmakt eller maktlöshet. De kan känna hur orden tar slut, att de har tappat greppet om sina liv. De kan känna att de alls inte vinner makt, utan att slagen slår sönder också deras liv. Om vi vill minska våldet räcker det inte med att förstå den slagna kvinnans upplevelse. Vi får inte fastna i en strid om vems upplevelse eller förklaring som är sann eller inte. Både det mannen och det kvinnan känner är på riktigt. Mannens upplevelse av maktlöshet är ingen efterhandskonstruktion eller undanflykt, utan en tragisk effekt av mansamhället, det pris både män och kvinnor får betala för att mäns överordning ska försvaras. Dessutom, vi vet att det går att få våldsamma män att sluta slåss och återerövra ett värdigt liv. Men då måste vi förstå även dem. Bilden av våldet kan alltså verka motsägelsefullt. Men om det skulle vara ett fenomen med enkla orsaker, skulle det vara betydligt lättare att få slut på det. Vi skulle lättare kunna tala om det. Men det är en öronbedövande tystnad om mäns våld. Varken offer eller förövare talar om det. Inför vänner, arbetskamrater och släktingar ljuger man och förklarar bort problemet. Ofta pågår övergreppen under mycket lång tid innan kvinnan söker hjälp. Mannen söker mycket sällan hjälp på eget initiativ. Men det enda sättet att få bukt med våldet är att tala om det. Det finns fungerande terapiformer och mansjourerna gör ett bra jobb med män i kris. 6 Män och våld

9 Foto: Björn Abelin Kostnaderna för mäns våld Mäns våld är ett allvarligt hot mot hälsa och välstånd, både här i Sverige och globalt. Våld i nära relationer hotar självklart de som drabbas av det, men också förövaren och samhället i stort. Kvinnor tvingas söka läkarhjälp och vårdas på sjukhus. Kvinnor och barn söker skydd i kvinnojourer, får rättslig hjälp. Samhället får bära stora kostnader för läkarvård, polisinsatser, kriminalvård och för rättslig hjälp och domstolskostnader. Det finns uppgifter som visar att kostnaden för mäns våld mot kvinnor uppgick till dryga trehundra miljoner kronor i Finland år I denna siffra ingår kostnaden för skyddat boende, krisstöd, familjeterapi och rättsväsendets insatser. Vi kan alltså anta att den motsvarande årliga kostnaden i Sverige överstiger en halv miljard kronor, försiktigt räknat. Men i första hand drabbar våldet de berörda i form av fysiskt och psykiskt lidande, kanske livslångt och i form av rädsla, ångest och kontaktsvårigheter. Förövaren förlorar också mycket genom sitt handlande. Förutom att han förlorar sin partner och eventuella barn, hamnar han kanske också i fängelse. Ofta lämnas han med en psykologisk skuld som leder till lidande, missbruk och nya misslyckade relationer, om han inte får hjälp. Män och våld 7

10 Att förebygga våldet För att kunna förebygga våldet måste vi ta reda på hur det uppstår. Mycket av det som görs praktiskt idag handlar inte om förebyggande åtgärder, utan om att försöka hindra fortsatt våld. Kvinnor skyddas på kvinnojourer, våldsamma män sätts i fängelse, beläggs med besöksförbud och i bästa fall får de någon form avbehandling. Men skadan är redan skedd. Påfallande litet görs för att komma till rätta med roten till mäns våld. Manscentrum och mansjourer har ibland chansen att träffa män som ännu inte har börjat slåss. Men i allmänhet handlar också dessa verksamheter om att sopa upp skärvorna när katastrofen är ett faktum. För att förhindra våldet och minska mäns övergrepp krävs det mer än att fördöma enskilda män. Ett konsekvent arbete för större jämställdhet är en grundförutsättning och det måste börja med alla, inklusive barnen. Den dubbelhet i relation till våld som är så tydlig i vårt samhälle, överförs redan när vi är mycket unga. Den manlighet som bygger på våldsamhet och muskelkraft är en tickande bomb som det är allas ansvar att desarmera. Vi måste också lära oss att se signalerna, lära oss att se när en relation är på väg att bli destruktiv. Socialsekreterare, lärare och vårdpersonal måste utbildas för att se dessa tecken. Behandlingsmetoder för både de misshandlade kvinnorna och för gärningsmännen måste utvecklas och ges större resurser. Det behövs en genomgripande debatt och aktiva satsningar på åtgärder. Att bara ropa på strängare straff och att stänga in de drabbade kvinnorna är kanske att låta det största hotet mot människors medborgerliga rättigheter växa i styrka. 8 Män och våld

11 Litteratur Eduards, M. (2002a) Förbjuden handling. Malmö: Liber. Eliasson, M. (1997) Mäns våld mot kvinnor. Stockholm: Natur och Kultur Ferguson, H., Hearn, J., Gullvåg Holter, Ø., Jalmert, L., Kimmel, M., Lang, J., Morrell R. & S. de Vylder (2004) Ending gender-based violence. A call for global action to involve men. Stockholm: SIDA Heimer, G. och Posse, B. (red) (2003) Våldsutsatta kvinnor samhällets ansvar. Studentlitteratur. Isdal, P. (2002) Meningen med våld. Gothia. Kaufman, M. Cracking the armour Power, pain and the lives of men. Penguin books Råkil, M. Menns vold mot kvinner, Behandlingserfaringar og kunnskapssstatus, Universitetsforlaget Oslo SOU 2004:121 Slag i luften En utredning om myndigheter, mansvåld och makt.

12 Manliga nätverket verkar för ett jämställt samhälle för mänskliga förväntningar på pojkar och män mot mäns våld och övergrepp Denna skrift är en av fyra i serien om män och jämställdhet. Skrifterna handlar om män och sexualitet, män och våld, män och makt och om män och barn. De har kommit till som ett resultat av diskussioner inom projektet Män och jämställdhet och är tänkta att fungera som ett underlag för diskussioner. Det är alltså inte fråga om en redovisning av Manliga nätverkets åsikter. För en genomgång av dessa hänvisas till vårt idéprogram som finns på vår hemsida Föreningen Manliga nätverket c/o Rädda Barnen, Torsgatan 4, Stockholm Telefon/Fax , E-post

om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning

om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Mäns våld mot kvinnor är et omfattande samhälls- och fo Ytterst är det en fråga om jä kvinnors mänskliga rättighet Cirka 27 300 fall av misshandelsbrott

Läs mer

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO KVINNOFRID Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för Kalix kommun, IFO Polismyndigheten Kalix sjukhus Kvinnojouren Svenska Kyrkan POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL

Läs mer

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017 Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Tyresö kommun 2 (9) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Inriktning... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Mål... 3 2.3 Målgrupp...

Läs mer

Handlingsplan för att förebygga våld mot kvinnor i nära relationer

Handlingsplan för att förebygga våld mot kvinnor i nära relationer Handlingsplan för att förebygga våld mot kvinnor i nära relationer Beslutad av kommunfullmäktige den 26 april 2010, 39. Inledning Mäns våld mot kvinnor har erkänts som ett grundläggande brott mot mänskliga

Läs mer

Det som inte märks, finns det?

Det som inte märks, finns det? Det som inte märks, finns det? Mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Kerstin Kristensen www.kvinnofrid.nu Både män och kvinnor utsätts för våld i nära relationer. I majoriteten av fallen är det

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Varningssignaler och råd

Varningssignaler och råd Varningssignaler och råd Innan första slaget Var uppmärksam på hans kvinnosyn Lyssna när din partner talar om kvinnor i allmänhet, om han kommenterar hur de klär sig och hur han värderar kvinnliga kollegor.

Läs mer

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD Vägledning OBS! Om du använder det här avsnittet som en separat del, se också inledningen till föregående avsnitt (Våld mot barn) som också berör våld i nära relationer

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige

Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Roks är en feministisk organisation, partipolitiskt och religiöst obunden, som verkar för kvinnors och flickors rättigheter och frigörelse,

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Att praktisera sin religion i Sverige Barns rättigheter Våld i

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd Svenska Hot och våld i nära relationer - vägledning, stöd och skydd Bergs kommuns vision är att ingen i kommunen utsätts för våld eller hot om våld i nära relation www.berg.se Planera för din säkerhet

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Det är bara att lämna honom. och andra missuppfattningar om mäns våld mot kvinnor

Det är bara att lämna honom. och andra missuppfattningar om mäns våld mot kvinnor Det är bara att lämna honom och andra missuppfattningar om mäns våld mot kvinnor Det är bara att lämna honom och andra missuppfattningar om mäns våld mot kvinnor 2007 Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer

Läs mer

Våld i nära relationer - att våga se och agera!

Våld i nära relationer - att våga se och agera! Våld i nära relationer - att våga se och agera! Fyrbodals kommunalförbund - 14 kommuner samarbetar för tillväxt FN:s deklaration om avskaffandet av våld mot kvinnor, 1993 Våld mot kvinnor är en manifestation

Läs mer

Idéplattformen är ett levande dokument för Män för Jämställdhet och senast reviderat vid årsmötet 2013-04-21

Idéplattformen är ett levande dokument för Män för Jämställdhet och senast reviderat vid årsmötet 2013-04-21 Pipersgatan 33 112 28 Stockholm 08-17 82 00 info@mfj.se www.mfj.se Org nr 802407-2160 Plusgiro 590517-9 Idéplattform Idéplattformen är ett levande dokument för Män för Jämställdhet och senast reviderat

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER Mullsjö kommuns socialtjänst Revideras 2012 Antagen av kommunstyrelsen 20090826 1 Våld i nära relationer och barn som bevittnar våldet Handlingsplanens syfte och

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. vägledning, stöd och skydd Hot och våld i nära relationer vägledning, stöd och skydd Planera för din säkerhet Tänk ut säkra platser i närområdet. Lär dig viktiga telefonnummer/adresser utantill till någon som kan hjälpa dig. Bestäm

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Barns rättigheter Våld i nära relationer Göteborgs Stad och Länsstyrelsen

Läs mer

Kvinnojouren ställer upp för kvinnor som blivit utsatta för fysiskt eller psykiskt våld eller känner sig hotade och behöver någon att tala med.

Kvinnojouren ställer upp för kvinnor som blivit utsatta för fysiskt eller psykiskt våld eller känner sig hotade och behöver någon att tala med. Kvinnojouren i Mark är en ideell förening som är politiskt och religiöst obunden Kvinnojouren ställer upp för kvinnor som blivit utsatta för fysiskt eller psykiskt våld eller känner sig hotade och behöver

Läs mer

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Våld mot kvinnor med missbrukseller beroendeproblem Länge en sparsamt belyst fråga! Men uppmärksammad i: - Att ta ansvar

Läs mer

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Utbildnings- och omsorgsnämnden 2011-04-18 62 Reviderad 2013-06-11 540 Inom Älvkarleby kommuns skall våldsutsatta kvinnor och

Läs mer

Vilka är vi? är en verksamhet på Fryshuset som arbetar mot hedersrelaterat våld. och förtryck.

Vilka är vi? är en verksamhet på Fryshuset som arbetar mot hedersrelaterat våld. och förtryck. Vilka är vi? och förtryck. är en verksamhet på Fryshuset som arbetar mot hedersrelaterat våld Fryshuset har en särställning inom Sveriges ideella sektor med verksamheter i Stockholm, Göteborg och Malmö.

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Jämställdhet nu! dalarnas län 1

Jämställdhet nu! dalarnas län 1 Jämställdhet nu! dalarnas län 1 jämställdhet 3 Jämställdhet på riktigt Sverige är inte jämställt. Kvinnor arbetar lika mycket som män, men får inte lika mycket betalt. Ofta är arbetsvillkoren sämre i de

Läs mer

Stoppa mäns våld mot kvinnor

Stoppa mäns våld mot kvinnor Stoppa mäns våld mot kvinnor Mäns våld drabbar kvinnor i alla åldrar och samhällsklasser Ett samarbete mellan socialtjänsten, förskolan, skolan, polisen, landstinget, Brottsofferjouren och Kvinnojouren

Läs mer

Handledning. Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin.

Handledning. Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin. Handledning En vanlig dag Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin. SOFIA går på fest och hoppas att få träffa Gustav men det blir inte

Läs mer

Bilaga A Traumaintervju

Bilaga A Traumaintervju Bilaga A Traumaintervju (används av terapeuten i session 1) Traumaintervju Klientens namn: Datum: Terapeut: Obs: Den här intervjun förutsätter att en grundlig bedömning eller undersökning redan är gjord,

Läs mer

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD.

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Ungdomarnas mänskliga rättigheter kränks. I mitt arbete träffar jag ungdomar som lever under förhållanden som inte är förenliga med

Läs mer

I skuggan av våldet. Filmen vänder sig till

I skuggan av våldet. Filmen vänder sig till HANDLEDNING I skuggan av våldet är en film om barns utsatthet i familjer där våld förekommer. En film om barn som växer upp i ett hem där mamman utsätts för våld av pappan, om en grupp barn som ofta glöms

Läs mer

MEDLEMSFÖRSLAG. Medlemsförslag om gemensamma insatser mot våld i nära relationer. Nordiska rådet

MEDLEMSFÖRSLAG. Medlemsförslag om gemensamma insatser mot våld i nära relationer. Nordiska rådet MEDLEMSFÖRSLAG Medlemsförslag om gemensamma insatser mot våld i nära relationer i hela Norden Våld i nära relationer är ett stort samhällsproblem och det förekommer i alla nordiska länder. Det vanligaste

Läs mer

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur. Se Sambandet. i samarbete med. Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09.

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur. Se Sambandet. i samarbete med. Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09. Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet i samarbete med Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09.38 Copyright: Nathalie Nordén & Carin Holmberg och Se Sambandet. Layout:

Läs mer

HANDBOK. för personal inom Omsorgsförvaltningen som möter kvinnor, utsatta för våld eller hot.

HANDBOK. för personal inom Omsorgsförvaltningen som möter kvinnor, utsatta för våld eller hot. HANDBOK för personal inom Omsorgsförvaltningen som möter kvinnor, utsatta för våld eller hot. Handbok för personal inom omsorgsförvaltningen som möter kvinnor, utsatta för våld eller hot Våld mot kvinnor

Läs mer

ASI fördjupningsdag Familj och umgänge

ASI fördjupningsdag Familj och umgänge ASI fördjupningsdag Familj och umgänge Dagordning 9.00-9.30 Inledning 9.30-10.00 Fika 10.00-10.45 Frågorna i Familj och Umgänge 10.45-10.50 Bensträckare 10.50-11.30 Övning 11.30-12.00 Sammanfattning och

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

en fyrkantig himmel en film om barnmisshandel

en fyrkantig himmel en film om barnmisshandel en fyrkantig himmel en film om barnmisshandel Denna handledning är tänkt som ett hjälpmedel för dig som förbereder visning av En fyrkantig himmel. Om filmen ska visas för ungdomar behöver man förbereda

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Jämlikhet och jämställdhet Familj och individ Skydd mot diskriminering Barns rättigheter Våld i nära relationer Göteborgs Stad och Länsstyrelsen

Läs mer

Vad är VKV? Utbildningar. Information. Rapporter. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer. den 22 september 2011

Vad är VKV? Utbildningar. Information. Rapporter. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer. den 22 september 2011 Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Våld i nära n relationer Skövde den 22 september 2011 031 346 06 58 vkv@vgregion.se www.valdinararelationer.se/vkv Tove Corneliussen,,

Läs mer

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR >>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR Den här föreställningen är skapad av vår ungdomsensemble. Gruppen består av ungdomar i åldern 15-20 år varav en del aldrig spelat teater

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

Tystnad är producerad 2011 av Studieförbundet Vuxenskolan i Burträsk för Folkbildningsnätet.

Tystnad är producerad 2011 av Studieförbundet Vuxenskolan i Burträsk för Folkbildningsnätet. Studiehandledning Tystnad är producerad 2011 av Studieförbundet Vuxenskolan i Burträsk för Folkbildningsnätet. Verket är licensierad under en Creative Commons Erkännande-IckeKommersiell 3.0 Unported Licens

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde!

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! Kerstin Kristensen 2014-09-30 VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! SoL 5 kap11 - Brottsoffer 1978-2007 Lag (2007:225) Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för

Läs mer

Spegeln. RFSL Norrköpings medlemstidning. Nummer 4-2006 Sida 1 Redaktör & ansvarig utgivare Veronika Augustsson veronika.augustsson@norrkoping.rfsl.

Spegeln. RFSL Norrköpings medlemstidning. Nummer 4-2006 Sida 1 Redaktör & ansvarig utgivare Veronika Augustsson veronika.augustsson@norrkoping.rfsl. Sida 1 Redaktör & ansvarig utgivare Veronika Augustsson veronika.augustsson@norrkoping.rfsl.se Styrelsen har ordet... 1 Lavinartad spridning...1 Samkönat partnervåld... 1 Rockfesten... 2 HBT-filmtävlingen

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

Hot och kränkningar. Stöd och hjälp. Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun.

Hot och kränkningar. Stöd och hjälp. Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun. Hot och kränkningar Stöd och hjälp Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun. Du kan vara utsatt för våld i nära relation om du...... får höra att du är ful, värdelös, korkad eller äcklig....

Läs mer

Den svenska utredningen om män och jämställdhet www.mänochjämställdhet.se

Den svenska utredningen om män och jämställdhet www.mänochjämställdhet.se Den svenska utredningen om män och jämställdhet www.mänochjämställdhet.se claes.sonnerby@regeringskansliet.se huvudsekreterare Utredningen om män och jämställdhet Vad har svenska regeringen sagt till oss

Läs mer

Hedersrelaterat våld. Handlingsplan för individ- och familjeomsorgen i Falköpings kommun

Hedersrelaterat våld. Handlingsplan för individ- och familjeomsorgen i Falköpings kommun Hedersrelaterat våld Handlingsplan för individ- och familjeomsorgen i Falköpings kommun Handlingsplan mot hedersrelaterat våld för Falköpings socialtjänst I Falköpings kommun finns personer som är utsatta

Läs mer

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD.

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Ungdomarnas mänskliga rättigheter kränks. I mitt arbete träffar jag ungdomar som lever under förhållanden som inte är förenliga med

Läs mer

VÅLD! VAD ÄR DET OCH HUR PÅVERKAR DET!

VÅLD! VAD ÄR DET OCH HUR PÅVERKAR DET! VÅLD! VAD ÄR DET OCH HUR PÅVERKAR DET! VÄLKOMNA TILL EN DISKUSSIONS FÖRELÄSNING Jag kallas Jocke. Jag arbetar idag i huvudsak som polis, jag har arbetat med personskydd och en mängd andra saker. Jag har

Läs mer

Råd till våldsutsatta kvinnor och barn. Information till dig som bor i Luleå och Boden

Råd till våldsutsatta kvinnor och barn. Information till dig som bor i Luleå och Boden Råd till våldsutsatta kvinnor och barn Information till dig som bor i Luleå och Boden Att många människor i samhället utsätts för hot och våld inom hemmets väggar är ett samhällsproblem. Dessutom är det

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid i Örebro län

Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid i Örebro län Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid i Örebro län Mot våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel Titel: Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid

Läs mer

Göteborg 081120. Vårt utvecklingsarbete. En arbetsmodell för f r samarbetssamtal. i utredningsarbetet. utredningar

Göteborg 081120. Vårt utvecklingsarbete. En arbetsmodell för f r samarbetssamtal. i utredningsarbetet. utredningar Göteborg 081120 Vårt utvecklingsarbete En arbetsmodell för f r samarbetssamtal Frågor om våld v i utredningsarbetet Metodstöd d vid riskbedömningar i utredningar Vårt utvecklingsarbete 2000 Metoddiskussioner

Läs mer

Illustrationer av Hanna Stenman

Illustrationer av Hanna Stenman FAIR SEX Sex kan man ha med sig själv eller tillsammans med andra, med någon av samma kön eller annat kön, sällan, ofta eller aldrig och på en massa olika sätt till exempel hångel, oralsex, smeksex, analsex,

Läs mer

Fakta: mäns våld mot kvinnor Så ser Det ut i dag

Fakta: mäns våld mot kvinnor Så ser Det ut i dag Så ser Det ut i dag mäns våld mot kvinnor I världen uppskattas var tredje kvinna någon gång har blivit utsatt för våld eller sexuella övergrepp. I Sverige anmäldes år 2006 runt 25 500 fall av misshandel

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

utvärdering Möte 7. Upplägg om ni vill kan ni sen avsluta cirkeln med en fest... Diskussionsfrågor:

utvärdering Möte 7. Upplägg om ni vill kan ni sen avsluta cirkeln med en fest... Diskussionsfrågor: Möte 7. utvärdering Samling med fika 18.00 Feministcirkeln startar 18.15 och slutar cirka 20.30 Servera gärna fika till självkostnadspris. Upplägg Det kan vara bra om man gjort en plan för hur lång tid

Läs mer

Yttrande från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, 2010-03-31

Yttrande från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, 2010-03-31 Folkbokföringen (SOU 2009:75) Yttrande från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, 2010-03-31 Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, Roks, är en feministisk

Läs mer

BLOOD CALLS YOU. Diskussionsunderlag till filmen

BLOOD CALLS YOU. Diskussionsunderlag till filmen en banbrytande film 4 **** Situation Stockholm omöjligt att inte bli berörd Aftonbladet en gripande historia som är både personlig och allmängiltig. Expressen stark och angelägen. Sydsvenska Dagbladet

Läs mer

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Jag misstänker att någon i min närhet far illa vad kan jag göra? För barn som befinner sig i en utsatt situation är trygga sammanhang

Läs mer

Ja nej hörn: Rangordning/listning. 1) Att den gått sönder. 2) Att någon klippt av remmarna. 3) Berätta vem som gjort det. 4) Öppet hörn.

Ja nej hörn: Rangordning/listning. 1) Att den gått sönder. 2) Att någon klippt av remmarna. 3) Berätta vem som gjort det. 4) Öppet hörn. Värderingsövningar Heta stolen sitter i ring. Om man är av samma åsikt som påståendet, stiger man upp och byter plats. Om man är av annan åsikt, sitter man kvar. Finns inga rätta eller fel svar, utan man

Läs mer

Jag finns! OM VÅLD MOT ÄLDRE KVINNOR

Jag finns! OM VÅLD MOT ÄLDRE KVINNOR Jag finns! OM VÅLD MOT ÄLDRE KVINNOR VÅLD MOT ÄLDRE KVINNOR Ett informationsmaterial från Roks Vi har upplevt att äldre kvinnor dragit sig för att söka hjälp när de utsatts för våld av sin man. De har

Läs mer

Fair play. Jag är en Fair play spelare genom att:

Fair play. Jag är en Fair play spelare genom att: Fair play Fotboll handlar om glädje! Det ska vara delad glädje alla ska få vara med på lika villkor. Fair Play handlar om att främja goda värderingar, sprida kunskap och motarbeta kränkningar inom fotbollen.

Läs mer

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15 Likabehandlingsplan Förskolan Växthuset 2010-06-15 Tankarna nedan utgör förskolans värdegrund och ska synas i det dagliga arbetet. De tillsammans med lagtexter (se nedan) bildar tillsammans grunden för

Läs mer

JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12

JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12 I JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12 TRAFFICKING Trafficking, den tredje största organiserade brottsligheten i världen. Det är fruktansvärt att människohandel förekommer 2013. Allvarliga brott

Läs mer

OFF SÄK:s höstkonferens Våld och otrygghet inom offentlig sektor ett arbetsmiljöproblem eller ett hot mot vår demokrati?

OFF SÄK:s höstkonferens Våld och otrygghet inom offentlig sektor ett arbetsmiljöproblem eller ett hot mot vår demokrati? OFF SÄK:s höstkonferens Våld och otrygghet inom offentlig sektor ett arbetsmiljöproblem eller ett hot mot vår demokrati? Anders Hansson (M) Stockholm den 10 november 2011 Våld, hot och otrygghet är det

Läs mer

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september! Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.

Läs mer

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokrati på 2000-talet Lättläst En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokratipropositionen har bearbetats till lättläst svenska av Kitte Arvidsson, Centrum

Läs mer

Livsmiljöenheten 2009-12-18. Länsstrategi. Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010. Diarienr: 801-3732-09

Livsmiljöenheten 2009-12-18. Länsstrategi. Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010. Diarienr: 801-3732-09 Livsmiljöenheten 2009-12-18 Länsstrategi Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010 Diarienr: 801-3732-09 2 1 Förord Mäns våld mot kvinnor i Västmanland är utbrett och vanligt före-kommande. De senaste åren

Läs mer

Hur jämställda är kvinnor i Sverige? Om kvinnors rättigheter på lättläst svenska

Hur jämställda är kvinnor i Sverige? Om kvinnors rättigheter på lättläst svenska Hur jämställda är kvinnor i Sverige? Om kvinnors rättigheter på lättläst svenska Hur jämställda är kvinnor i Sverige? Om kvinnors rättigheter på lättläst svenska Läs detta först Den här boken beskriver

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Mäns våld mot kvinnor

Mäns våld mot kvinnor Polisutbildningen vid Umeå universitet Vårterminen, 2004 Moment 4 Fördjupningsarbete Rapport nr. 74 Mäns våld mot kvinnor Individens eller samhällets ansvar? Författare: Linda Engström Mäns våld mot kvinnor.

Läs mer

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till?

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till? Genus i praktiken Vad fostrar vi våra barn till? AGENDA - Presentation - Vad är genus - Genussystemet - Värderingsövning - Genus i praktiken - vår förändringsprocess - Styrdokument - Film med diskussionsgrupper

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

HEDERSRELATERAT FÖRTRYCK OCH VÅLD BLAND UNGDOMAR MED INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING

HEDERSRELATERAT FÖRTRYCK OCH VÅLD BLAND UNGDOMAR MED INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING TRIS tjejers rätt i samhället TRIS Bildades 2002 i Uppsala. Ideell organisation. Partipolitiskt och religiöst obunden. Arbetar för barn, ungdomars och kvinnors rättigheter. TVÅ VIKTIGA FRÅGOR Är det något

Läs mer

att vara - funktionsnedsatt och leva i en hederskultur TRIPPELT UTSATT

att vara - funktionsnedsatt och leva i en hederskultur TRIPPELT UTSATT att vara - funktionsnedsatt och leva i en hederskultur TRIPPELT UTSATT En kortfattad vägledning kring arbete och bemötande av personer med intellektuell funktionsnedsättning som utsätts för hedersrelaterat

Läs mer

Aktivism och feministiska frizoner på nätet

Aktivism och feministiska frizoner på nätet Aktivism och feministiska frizoner på nätet Alla fattar inte riktigt varför jag gör det här, säger Joanna som är en av de fem nätaktivister jag pratat med. Hon och många andra lägger varje dag flera timmar

Läs mer

Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet. ylva.edling@sll.se

Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet. ylva.edling@sll.se Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet ylva.edling@sll.se BUP TRAUMAENHET TRAUMAFOKUSERAD BEHANDLING Hög svårighetsgrad och komplexitet Individuellt eller

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot

Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot KIRUNA KOMMUN 110516 Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot 1. Följande styrdokument ligger till grund för framtagandet av denna handlingsplan; FN:s konvention om mänskliga rättigheter

Läs mer

Mansrådgivningen Jönköping. Mansrådgivningen Jönköping

Mansrådgivningen Jönköping. Mansrådgivningen Jönköping Mansrådgivningen Jönköping - ett alternativ till våld i nära relationer Dan Rosenqvist Leg. psykolog 0703-92 32 29 Kjell Nordén Skötare/leg. psykoterapeut 036-10 25 13 Mansrådgivningen Jönköping Få kontakt

Läs mer

Rapport - Enkätundersökning om ungas attityder till manlighet och jämställdhet.

Rapport - Enkätundersökning om ungas attityder till manlighet och jämställdhet. Rapport - Enkätundersökning om ungas attityder till manlighet och jämställdhet. Förord Kvinnorörelsen har uppnått mycket i arbetet mot mäns våld mot kvinnor och för ett jämställt samhälle. Med nästa stora

Läs mer

Våld mot äldre i nära relationer JOSEFIN GRÄNDE

Våld mot äldre i nära relationer JOSEFIN GRÄNDE Våld mot äldre i nära relationer JOSEFIN GRÄNDE www.josefingrande.se Våld och hälsa en befolkningsundersökning, Nationellt Centrum för Kvinnofrid 2014 10 000 kvinnor och 10 000 män 18-74 år Enkät Viktat

Läs mer

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008 En granskning av socialdemokraternas utrikespolitiske talesperson Urban Ahlins anföranden, skriftliga frågor, interpellationer, pressmeddelanden och debattartiklar under perioden oktober 2006 23 juni 2008.

Läs mer

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa.

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa. En hjälp till dig som anar att ett barn far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan tyda på att ett barn misshandlas eller far illa. Ändå har det visat sig att

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under hedersrelaterad kontroll i Stockholm stad omfattning och karaktär

Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under hedersrelaterad kontroll i Stockholm stad omfattning och karaktär STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för social arbete Astrid Schlytter, Sara Högdin, Mariet Ghadimi, Åsa Backlund och Devin Rexvid Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under

Läs mer

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt.

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar att ett barn misshandlas eller far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan

Läs mer

Unga, maskulinitet och våld

Unga, maskulinitet och våld Unga, maskulinitet och våld Jämställdhetsarbete i Skolan Göteborg 17 november 2014 Karen Austin Myndigheten för ungdomsoch civilsamhällesfrågor Regeringsuppdraget En studie som analyserar: 1) Tjejers och

Läs mer

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Barn som far illa Steven Lucas Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Vilka barn far illa? Barnmisshandel Sexuella övergrepp Psykiskt våld Barn som bevittnar våld i hemmet

Läs mer

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP VAD GÖR JAG Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP Barnahus i Dalarna kring barnmisshandel och sexuella övergrepp mot barn 1 De flesta av oss har en tendens att

Läs mer

Barn och medier. En lättläst broschyr

Barn och medier. En lättläst broschyr Barn och medier En lättläst broschyr Innehåll Inledning 3 Åldersgränser 4 Internet 8 Spel 14 Använder ditt barn medier för mycket? 15 Läsning 16 Alla kan vara medieproducenter 18 2 Inledning Alla barn

Läs mer

Det försummade barnet

Det försummade barnet Barn som far illa Barn som far illa Fysisk misshandel och försummelse Psykisk misshandel och försummelse Medicinsk försummelse Pedagogisk försummelse Non organic failure to thrive Sexuellt övergrepp Missbruk

Läs mer

Exempel från Statens Institutionsstyrelse, programmet No power No lose

Exempel från Statens Institutionsstyrelse, programmet No power No lose Exempel från Statens Institutionsstyrelse, programmet No power No lose Statens institutionsstyrelse (SiS) har utvecklat ett utbildningsprogram för samtliga medarbetare. Syftet är att skapa de optimala

Läs mer

Anders Danell Leg. psykoterapeut, samordnare Tommy Sjölund Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, samordnare 2011-03-15. Social resursförvaltning

Anders Danell Leg. psykoterapeut, samordnare Tommy Sjölund Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, samordnare 2011-03-15. Social resursförvaltning Anders Danell Leg. psykoterapeut, samordnare Tommy Sjölund Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, samordnare 2011-03-15 Agenda 1. Presentation 2. Vår utgångspunkt 3. Projektet: Utvägs Boende för Män Boendet

Läs mer