Män & våld. En skriftserie om män och jämställdhet producerad av Manliga nätverket

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Män & våld. En skriftserie om män och jämställdhet producerad av Manliga nätverket"

Transkript

1 Män och våld Sida 1 Män & våld En skriftserie om män och jämställdhet producerad av Manliga nätverket

2 Producerad av Manliga nätverket Redaktörer: Jerker Jansson och Anders Åbom Omslagsfoto: Michael M. Carlsen/Pressens Bild Grafisk form: Svensk Information Tryck: Edita Västra Aros, mars 2005

3 Jämställdhet Hittills har jämställdhetsarbetet i stort sett drivits av kvinnor. Många, både män och kvinnor, har också tyckt att jämställdhet är en angelägenhet enbart för kvinnor. Men på senare år har alltfler börjat förstå att även männen måste engageras i detta arbete för att någonting ska hända. Och männen börjar sakta men säkert reagera, förstå att mäns attityder till jämställdhet måste ändras. Men i allmänhet har män svårt att se vilka fördelar som ökad jämställdhet kan leda till, inte bara för kvinnorna utan också för dem själva och för samhället i stort. Jämställdhet handlar om att kvinnor ska ha lika stor makt och samma möjligheter som män och det innebär att mäns makt och privilegier minskar. Att kvinnor ska få reella medborgerliga rättigheter är och kommer alltid att vara målet för den rörelse som också Manliga nätverket har anslutit sig till. Vi menar att också män förlorar på manssamhället. På många områden förlorar män mer än de tjänar. Trots att vi lever i ett manssamhälle har den roll som pojkar och män fostras in i ofta förödande effekter för den enskilde mannen. Det är nästan bara män som sitter i fängelse och fler män än kvinnor är intagna på psykiatriska institutioner. Fler män dödas och skadas i trafiken än kvinnor. Och vad ett förtorkat känsloliv och överkonsumtion av alkohol och droger leder till är lätt att se i statistiken över dödligheten. Män dör flera år tidigare än kvinnor. Jämställdhet kan alltså leda till att män kommer att leva ett bättre liv. Ökad jämställdhet ger en möjlighet till att det ställs mänskligare krav på pojkar och män. Ofta beskrivs jämställdhetsarbetet som en kamp mellan könen. Men det är snarare en gemensam kamp mot föreställningar som finns i samhället och hos oss själva. När vi talar om manssamhälle menar vi inte att alla enskilda män automatiskt har makt över alla kvinnor, utan att chansen är större att du får makt om du är man och att män som grupp har mer makt. En enskild kvinna kan ha både mer makt, pengar och frihet än de flesta män, ändå tjänar de flesta män på den nuvarande situationen. otståndet mot en förändrad syn på män ligger Minte främst hos kvinnorna, även om kvinnor också kan stödja gamla värderingar och normer, utan i första hand hos männen. Män har dubbla roller. Dels rollen som representant för det patriarkala samhället, dels rollerna som individ, som man och offer för manssamhällets krav. Idag drivs frågor om mäns utsatthet ofta av män som söker revansch för upplevda oförrätter, efter till exempel vårdnadstvister, misshandelsfall eller kraschade relationer. Detta kan leda till att diskussionerna kring jämställdhet polariseras i onödan. Manliga nätverket ser inte kvinnor eller kvinnorörelsen som motståndare, utan som allierade. Det handlar med andra ord om att ta vara på den gemensamma kraften hos såväl män som kvinnor för att kunna förändra det stela könsrollstänkande som finns i samhället. Texten i denna skrift är en av fyra. Skrifterna handlar om män och sexualitet, män och våld, män och makt och om män och barn. De har kommit till som ett resultat av diskussioner inom projektet Män och jämställdhet och är tänkta att fungera som ett underlag för diskussioner. Det är alltså inte fråga om en redovisning av Manliga nätverkets åsikter. För en genomgång av dessa hänvisar vi istället till vårt idéprogram som du hittar på vår hemsida Manliga nätverket Män och våld 1

4 Vad är våld? När vi talar om mäns våld mot kvinnor tänker vi oss lätt att det enbart handlar om fysisk misshandel. Psykiskt och sexuellt våld ingår ofta i den misshandel som drabbar kvinnor och kan ha minst lika allvarliga konsekvenser. Våld kan också bestå i att inte handla, i att undvika att hjälpa någon som mår dåligt eller i att hindra någon från att söka vård eller hjälp. Vårt samhälle har och har alltid haft en kluven relation till våld. Vi tar avstånd från det, både när människor slåss och när länder går i krig, men samtidigt hyllar vi det. Våra hjältar är ofta män som utövar våld, i krig eller i film och tv. De är överlägsna sina motståndare samtidigt som de är goda. I leksaksaffärerna är hyllorna fulla med vapen för unga krigare och i dataspelen är det ofta besinningslöst mördande och lemlästande som gäller. Idrotten uttrycker ofta samma dubbelhet, inte bara i sporter där fysisk kontakt eller våld ingår, utan också när det gäller idrotter där direkt våld är mot reglerna. En hockeyspelare som inte ger tillbaka efter en ful attack anses inte kunna stå upp för sig själv, är inte en riktig karl. Fotbollssupportrar förväntas ställa till med kravaller och upplopp. Det ingår sedan länge i sporten, trots att idrotten säger sig stå för rent spel och förbrödring. Vi bär alla på föreställningar om vad som är våld och inte, om vad som är berättigat våld och vad som är misshandel. Ena stunden anser vi en snyting vara ett övergrepp. Nästa stund är det självförsvar eller något som offret har förtjänat. För att kunna förstå oss på de mekanismer som ligger bakom mäns våld måste vi fundera på vad våld är och hur det fungerar. Stiftelsen Alternativ til vold i Oslo arbetar bland annat med misshandlande män för att få slut på våldet. Deras definition av våld är att: Våld är en funktion av handling med avsikt att såra, skada eller skrämma. En annan definition av våld som har föreslagits är: En person begår våld mot en annan människa om ens handlingar eller icke-handlingar försätter en i en position av makt och kontroll visavi den andre. Denna definition talar både om handlingar och brist på handlingar. Ibland kan våld med andra ord utövas genom att inte göra något, till exempel genom att inte hjälpa någon som behöver hjälp. Dessutom sägs att den som använder våld gör det för att hamna i en maktposition, skaffa sig kontroll över den andre. Men våld har ofta som syfte att skada, vilket saknas i denna definition. Det gäller också att kunna skilja våld från den form av maktutövning som till exempel polisen utövar. Våld beskrivs ofta som ett irrationellt, ointelligent och obegripligt fenomen. Men våld går att begripa sig på och går att göra något åt. Det finns egenskaper som de flesta typer av våld delar. Våld är hierarkiskt. Det riktas oftast nedåt eller åt sidorna. Fattiga, förtryckta pojkar slåss med andra fattiga pojkar istället för att kämpa för ett rättvist samhälle. Ett slagsmål mellan två personer är mycket sällan en öppen affär utan handlar om att en som är starkare spöar en som är svagare. Våld förflyttas. Den som får stryk blir själv våldsam, men det kommer sällan till uttryck i den situation det uppstod i. Ungar som får stryk i skolan blir våldsamma hemma. En man som förtrycks på sitt arbete tar ut det hemma. Våld är intelligent. Den som slår tar oftast hänsyn till plats, tid och person. En man som har en ängels tålamod på jobbet kan ha mycket kort stubin med sin fru eller sina barn. Om han är rasande svartsjuk på en fest kan han vänta tills de kommer hem innan han börjar slå. Väl hemma ser han till att slå så att det inte syns, han kanske höjer ljudet 2 Män och våld

5 Foto: Lars-Peter Roos på stereon för att inte grannarna eller barnen ska höra. Våld är cykliskt. Våld föder våld. Pojken som slåss i skolan, rasistmobbar eller gatufighters har ofta en förhistoria fylld av våld. Våld ingår i en ond cirkel där våld i familjen föder våld i samhället som föder nytt våld i familjen. Mäns våld mot kvinnor kan diskuteras ur flera olika perspektiv, men de har det gemensamt att de försöker förklara varför män så ofta använder våld i nära relationer. De tydligaste perspektiven är: 1. Det feministiska perspektivet. Mäns våld mot kvinnor är ett logiskt sista uttryck för den patriarkala samhällsstrukturen, för manssamhället. Män tar till våld när de ser sin överordnade ställning hotad. Våldet gör nytta och uppmuntras av vår kvinnoförtryckande kultur. 2. Social inlärningsteori. Mäns våld mot kvinnor är ett inlärt beteende. Pojkar ser från barnsben att män kan utöva makt genom att hota eller slå kvinnor. De ser att det faktiskt fungerar och ser att män som dominerar kvinnor är framgångsrika, medan män som domineras av kvinnor är misslyckade. Detta förstärks av förebilder inom framförallt massmedia och underhållningskulturen. 3. Individualpsykologisk teori. Mäns våld mot kvinnor är uttryck för personlighetsstörningar. Få psykiskt friska män förmår våldta, misshandla eller döda en annan människa. 4. Systemteoretiska förklaringar. Ett familjeterapeutiskt perspektiv som menar att en relation upprätthålls av båda människorna som ingår i den. Att våld och förtryck utvecklas mellan två människor, där också den som utsätts för våldet har någon form av ansvar för det. Beskrivningarna av de olika modellerna är starkt förenklade, men de visar åtminstone att ingen av dem ensamt kan förklara mäns våld. Ändå är det viktigt att ta ställning till dem. Vi får inte fastna i förvåning eller frustration inför våld. Det är möjligt att begripa både en våldsam man och en våldsam kultur och det går att ändra på bägge. Män och våld 3

6 Män och våld Män står för en övervägande del av allt våld som utövas. Manlighet har traditionellt haft en tydlig koppling till våld och aggressivitet. I form av legitima våldsutövare poliser, militärer men även i det olagliga våldet dominerar männen. Män misshandlar främst andra män, men också kvinnor och barn. Även om våld mot kvinnor och barn inte uppmuntras av vår kultur är det svårt att inte inse att mäns våld har en tydlig koppling till patriarkala värderingar. Mäns makt är knuten till rätten att utöva våld. Manlighet förknippas med styrka, aggressivitet och män förväntas stå upp för sig och de sina. Också de män som inte slåss har nytta av den rädsla de våldsamma männen skapar. Rädslan ger alla män makt. Foto: Pernille Tofte 4 Män och våld

7 Många män har en kluven relation till våld, en skräckblandad förtjusning. Men också många kvinnor är både lockade av manlig aggressivitet och samtidigt rädda för mäns våld. Små pojkar fostras till överordning, i barnomsorgen och av sina föräldrar. Vi har betydligt mer förståelse för att pojkar slåss än att flickor gör det. Pojkar lär sig att bli män genom att se på sina pappor, genom den manlighet de ser att deras mödrar uppskattar, men också genom de mansbilder de presenteras för i massmedia och i samhället. Vi lever inte längre i en strängt uppdelad värld där män fostras till familjeförsörjare och möjliga soldater och där kvinnor fostras till hushållsrobotar. Men värderingarna finns kvar. De är synliga varje dag, i reklam, i film och på teve och i kvällstidningar och veckopress. På förskolor och i skolor har man på vissa håll börjat titta på hur personalen behandlar barnen olika beroende på deras kön. Ofta är de omedvetna om att de gör skillnad på pojkar och flickor. Precis som föräldrar inte ser att de överför sina värderingar på sina barn. Med en medveten pedagogik går det att förändra detta och eftersom det är i uppfostran som värderingar och normer förs vidare är en satsning på jämställdhetspedagogik en viktig del i att få bukt med mäns våld. VILKA MÄN SLÅR? Vårt samhälle präglas av en könsmaktsordning som bland annat bygger på våld, ett våld som vi samtidigt förnekar. Många män tycker att våld är fel och de flesta anser att våld mot kvinnor är både oförsvarligt och obegripligt. Ändå är det nästan uteslutande män som slår. De slår mest andra män, men män misshandlar också kvinnor och barn. Detta våld är speciellt. Dels för att det är så vanligt, trots att vår kultur absolut inte tillåter det. Vi lever med en kluvenhet inför det. Dels är det ett osynligt våld. Det är så förknippat med skam och skuld för de inblandade att ingen egentligen vill tala om det. Men det typiska för mäns våld mot kvinnor är att den plats där kvinnor löper störst risk att utsättas för våld eller sexuella övergrepp är i sina egna hem. Både unga kvinnor i nya relationer och äldre kvinnor i mångåriga relationer löper större risk att misshandlas av den man de lever med än av någon annan. Gravida kvinnor drabbas av våld som ofta riktas mot det ofödda barnet. Kvinnor med funktionshinder är särskilt utsatta för övergrepp och våld, både från män de känner och män som de möter utanför hemmet. Våld förekommer också i samkönade relationer. Detta våld är inte så olikt våldet i heterosexuella relationer. Manligt och kvinnligt beteende är inte nödvändigtvis knutet till människors biologiska kön. Under tioårsperioden dödades 164 kvinnor av en närstående man i Sverige, i genomsnitt mer än 16 kvinnor per år. Brottsförebyggande rådet redovisar att 80% av gärningsmännen när det gällde mord var psykiskt sjuka. Nära 40% var invandrare. Vanliga är också kopplingar till låg status, arbetslöshet och alkohol- eller drogmissbruk. Genom den ökade uppmärksamheten kring mäns våld mot kvinnor kan det se ut som om att det dödliga våldet har ökat, men det har snarare minskat med 30% sedan 1970-talet (siffrorna kommer från BRÅ). VÅLD I NÄRA RELATIONER DET PARADOXALA VARDAGSVÅLDET Det våld som drabbar kvinnor är speciellt på flera sätt. Det drabbar dem på en plats som de inte har sökt upp och inte kan undvika, deras egna hem, den plats som borde vara deras trygghet. Förövaren är deras man, sambo eller någon annan människa som de har valt att leva med. Förövaren har alltså ständig tillgång till offret. Våldet upprepas ofta, ingår i en tätnande väv av kontroll och förtryck och blandas till och med ihop med kärlek och omtanke. Det kan börja som en olyckshändelse. Som något som händer, trots att mannen inte ser sig som våldsam och inte har använt våld förut. Men det blir oftast till ett startskott för en destruktiv och allt snabbare roterande spiral som kan fortsätta under många år. När situationen avslöjas står alla oförstående. Ändå har många sett tecken på att något är snett. Grannar, vänner, men också polis, socialtjänst, skol- och dagispersonal och sjukvården har egentligen haft inblick i vägen fram till katastrofen. Men de har haft svårt att se helheten bakom det som har hänt. Myndigheternas ingripandet är inte sällan både halvhjärtade och godtrogna. De försöker göra mannens våld till ett relationsproblem eller ingriper allt för sent eller på fel sätt. Det är allför vanligt att kvinnor inte får det skydd de behöver och iställer tvingas fly hemmet. Besöksförbud som inte följs upp räcker heller inte som skydd. Kvinnor mördas inte sällan av män som nyligen har belagts med just besöksförbud. Det finns gemensamma drag hos många misshandelsrelationer. Med tiden hamnar kvinnan under Män och våld 5

8 mannens kontroll. Han tar sig rätten att ha åsikter om hur hon ska bete sig och hans åsikter blir allt viktigare för henne. När kontrollen hårdnar börjar de alltmer umgås med hans vänner. Hennes vänner försvinner efter hand ur hennes liv. Dels orkar de inte så på hur han behandlar henne, dels gör hans svartsjuka det svårt för henne att upprätthålla egna relationer. När de väl flyttar ihop och får barn får hon huvudansvar för hem och barn. Hennes fritidsaktiviteter får anpassas till hans schema. Hon får passa på att göra saker när han har tid och när han vill vara barnvakt. Långsamt blir hon mer och mer isolerad. Han gillar inte när hon talar i telefon eller ägnar sig åt någon annan. Hans respekt för hennes kroppsliga integritet minskar. Till slut får hon inte ens sova ifred. Han kräver samlag, tjatar och håller henne vaken långt in på natten. Även om hon känner sig våldtagen ser hon inte på det som våldtäkt. Inte han heller. I och med att hon ger med sig så är det okej. Att hon har sagt nej tio gånger innan räknas inte. Här kanske den fysiska misshandeln börjar. Men hon berättar ingenting. Skammen över att leva i ett destruktivt förhållande är för stort. Hon skuldbelägger sig själv för att ha valt en så destruktiv man. Skäms för sitt misslyckande, för att hon inte kan få relationen att fungera. De få vänner som finns kvar försvinner och hon blir helt ensam. Många kvinnor lämnar sina män i detta läge. Men det är både svårt och farligt. Han har blivit hennes hela liv. Hon vet att han kan slå och backar. Han vet att han får som han vill om han slår eller om han hotar att slå. Hennes strategi blir att skala bort allt mer av sig själv för att behålla husfriden. Till slut har hon bara ett litet hörn kvar av sitt livsutrymme. Det är när vi ser det som vi tycker att det är så underligt. Men då glömmer vi den nedbrytningsprocess, den långsamma normalisering av våldet, som har lett fram till hennes isolering. Har våld kommit in i en relation är det mer eller mindre omöjligt att reparera den, menar många forskare. En del lyckas leva vidare tillsammans efter att ha gått i terapi. Ju tidigare man kommer in med åtgärder desto större är chansen att han slutar slå. Men långt efter att han har slutat kan kvinnan känna av hotet. Kanske måste de flesta lämna varandra och arbeta vidare med sina problem på var sitt håll. TYSTNADEN KRING VÅLDET: MÄNSKLIGT ELLER MANLIGT ANSVAR? Mannen som slår, hotar eller skrämmer har ensam ansvar för sina handlingar. Det finns inga ursäkter eller förklaringar som att hon provocerade honom eller på något annat sätt tvingade honom. Vi har alltid valet att undvika våld. Det personliga ansvaret är otvetydigt. Våldet är ett brott, ett övergrepp som skall bemötas som allt annat våld polisiärt, rättsligt och medmänskligt. Men upplevelsen av våldet, upplevelsen av vad som egentligen har utlöst det, skiljer sig mellan offer och förövare. Det är en öronbedövande Ur kvinnans perspektiv slår tystnad om mäns våld. Inför mannen för att få makt och vänner, arbetskamrater och släktingar kontroll eller för att straffa ljuger man och förklarar bort problemet henne för att hon har trotsat honom. Män som slår upplever ofta att de slår i en känsla av vanmakt eller maktlöshet. De kan känna hur orden tar slut, att de har tappat greppet om sina liv. De kan känna att de alls inte vinner makt, utan att slagen slår sönder också deras liv. Om vi vill minska våldet räcker det inte med att förstå den slagna kvinnans upplevelse. Vi får inte fastna i en strid om vems upplevelse eller förklaring som är sann eller inte. Både det mannen och det kvinnan känner är på riktigt. Mannens upplevelse av maktlöshet är ingen efterhandskonstruktion eller undanflykt, utan en tragisk effekt av mansamhället, det pris både män och kvinnor får betala för att mäns överordning ska försvaras. Dessutom, vi vet att det går att få våldsamma män att sluta slåss och återerövra ett värdigt liv. Men då måste vi förstå även dem. Bilden av våldet kan alltså verka motsägelsefullt. Men om det skulle vara ett fenomen med enkla orsaker, skulle det vara betydligt lättare att få slut på det. Vi skulle lättare kunna tala om det. Men det är en öronbedövande tystnad om mäns våld. Varken offer eller förövare talar om det. Inför vänner, arbetskamrater och släktingar ljuger man och förklarar bort problemet. Ofta pågår övergreppen under mycket lång tid innan kvinnan söker hjälp. Mannen söker mycket sällan hjälp på eget initiativ. Men det enda sättet att få bukt med våldet är att tala om det. Det finns fungerande terapiformer och mansjourerna gör ett bra jobb med män i kris. 6 Män och våld

9 Foto: Björn Abelin Kostnaderna för mäns våld Mäns våld är ett allvarligt hot mot hälsa och välstånd, både här i Sverige och globalt. Våld i nära relationer hotar självklart de som drabbas av det, men också förövaren och samhället i stort. Kvinnor tvingas söka läkarhjälp och vårdas på sjukhus. Kvinnor och barn söker skydd i kvinnojourer, får rättslig hjälp. Samhället får bära stora kostnader för läkarvård, polisinsatser, kriminalvård och för rättslig hjälp och domstolskostnader. Det finns uppgifter som visar att kostnaden för mäns våld mot kvinnor uppgick till dryga trehundra miljoner kronor i Finland år I denna siffra ingår kostnaden för skyddat boende, krisstöd, familjeterapi och rättsväsendets insatser. Vi kan alltså anta att den motsvarande årliga kostnaden i Sverige överstiger en halv miljard kronor, försiktigt räknat. Men i första hand drabbar våldet de berörda i form av fysiskt och psykiskt lidande, kanske livslångt och i form av rädsla, ångest och kontaktsvårigheter. Förövaren förlorar också mycket genom sitt handlande. Förutom att han förlorar sin partner och eventuella barn, hamnar han kanske också i fängelse. Ofta lämnas han med en psykologisk skuld som leder till lidande, missbruk och nya misslyckade relationer, om han inte får hjälp. Män och våld 7

10 Att förebygga våldet För att kunna förebygga våldet måste vi ta reda på hur det uppstår. Mycket av det som görs praktiskt idag handlar inte om förebyggande åtgärder, utan om att försöka hindra fortsatt våld. Kvinnor skyddas på kvinnojourer, våldsamma män sätts i fängelse, beläggs med besöksförbud och i bästa fall får de någon form avbehandling. Men skadan är redan skedd. Påfallande litet görs för att komma till rätta med roten till mäns våld. Manscentrum och mansjourer har ibland chansen att träffa män som ännu inte har börjat slåss. Men i allmänhet handlar också dessa verksamheter om att sopa upp skärvorna när katastrofen är ett faktum. För att förhindra våldet och minska mäns övergrepp krävs det mer än att fördöma enskilda män. Ett konsekvent arbete för större jämställdhet är en grundförutsättning och det måste börja med alla, inklusive barnen. Den dubbelhet i relation till våld som är så tydlig i vårt samhälle, överförs redan när vi är mycket unga. Den manlighet som bygger på våldsamhet och muskelkraft är en tickande bomb som det är allas ansvar att desarmera. Vi måste också lära oss att se signalerna, lära oss att se när en relation är på väg att bli destruktiv. Socialsekreterare, lärare och vårdpersonal måste utbildas för att se dessa tecken. Behandlingsmetoder för både de misshandlade kvinnorna och för gärningsmännen måste utvecklas och ges större resurser. Det behövs en genomgripande debatt och aktiva satsningar på åtgärder. Att bara ropa på strängare straff och att stänga in de drabbade kvinnorna är kanske att låta det största hotet mot människors medborgerliga rättigheter växa i styrka. 8 Män och våld

11 Litteratur Eduards, M. (2002a) Förbjuden handling. Malmö: Liber. Eliasson, M. (1997) Mäns våld mot kvinnor. Stockholm: Natur och Kultur Ferguson, H., Hearn, J., Gullvåg Holter, Ø., Jalmert, L., Kimmel, M., Lang, J., Morrell R. & S. de Vylder (2004) Ending gender-based violence. A call for global action to involve men. Stockholm: SIDA Heimer, G. och Posse, B. (red) (2003) Våldsutsatta kvinnor samhällets ansvar. Studentlitteratur. Isdal, P. (2002) Meningen med våld. Gothia. Kaufman, M. Cracking the armour Power, pain and the lives of men. Penguin books Råkil, M. Menns vold mot kvinner, Behandlingserfaringar og kunnskapssstatus, Universitetsforlaget Oslo SOU 2004:121 Slag i luften En utredning om myndigheter, mansvåld och makt.

12 Manliga nätverket verkar för ett jämställt samhälle för mänskliga förväntningar på pojkar och män mot mäns våld och övergrepp Denna skrift är en av fyra i serien om män och jämställdhet. Skrifterna handlar om män och sexualitet, män och våld, män och makt och om män och barn. De har kommit till som ett resultat av diskussioner inom projektet Män och jämställdhet och är tänkta att fungera som ett underlag för diskussioner. Det är alltså inte fråga om en redovisning av Manliga nätverkets åsikter. För en genomgång av dessa hänvisas till vårt idéprogram som finns på vår hemsida Föreningen Manliga nätverket c/o Rädda Barnen, Torsgatan 4, Stockholm Telefon/Fax , E-post

Till döden skiljer oss åt*

Till döden skiljer oss åt* Rapport nr. 185, Till döden skiljer oss åt* (en studie om mäns våld mot kvinnor) Sammanfattning Varje dag blir ett stort antal kvinnor misshandlade eller hotade av sina män. Enligt BRÅ 1 anmäldes det år

Läs mer

om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning

om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Mäns våld mot kvinnor är et omfattande samhälls- och fo Ytterst är det en fråga om jä kvinnors mänskliga rättighet Cirka 27 300 fall av misshandelsbrott

Läs mer

www.kvinnofrid.nu 4:E JÄMSTÄLLDHETSMÅLET - MÄNS VÅLD MOT KVINNOR SKA UPPHÖRA KERSTIN KRISTENSEN

www.kvinnofrid.nu 4:E JÄMSTÄLLDHETSMÅLET - MÄNS VÅLD MOT KVINNOR SKA UPPHÖRA KERSTIN KRISTENSEN www.kvinnofrid.nu 4:E JÄMSTÄLLDHETSMÅLET - MÄNS VÅLD MOT KVINNOR SKA UPPHÖRA KERSTIN KRISTENSEN Jämställdhetsmålen En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet

Läs mer

Samtal med Hussein en lärare berättar:

Samtal med Hussein en lärare berättar: Samtal med Hussein en lärare berättar: Under en håltimme ser jag Hussein sitta och läsa Stjärnlösa nätter. Jag hälsar som vanligt och frågar om han tycker att boken är bra. Han ler och svarar ja. Jag frågar

Läs mer

Det som inte märks, finns det?

Det som inte märks, finns det? Det som inte märks, finns det? Mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Kerstin Kristensen www.kvinnofrid.nu Både män och kvinnor utsätts för våld i nära relationer. I majoriteten av fallen är det

Läs mer

2013-05-06. Våld i nära relationer

2013-05-06. Våld i nära relationer Våld i nära relationer Dagens program 09.30 09.45 Inledning 09.45 11.30 Våldsutsatta, inklusive paus 11.30 12.30 Lunch 12.30 14.00 Barn 14.00 14.30 Fika 14.30 15.45 Våldsutövare 15.45 16.00 Avslutning

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Definition av våld. Per Isdal

Definition av våld. Per Isdal Definition av våld Våld är varje handling riktad mot en annan person, som genom denna handling skadat, smärtat skrämmer eller kränker, får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från att

Läs mer

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR >>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR Den här föreställningen är skapad av vår ungdomsensemble. Gruppen består av ungdomar i åldern 15-20 år varav en del aldrig spelat teater

Läs mer

Du har rätt till ett liv fritt från våld!

Du har rätt till ett liv fritt från våld! Blir du utsatt? Du har rätt till ett liv fritt från våld! Det är numera väl dokumenterat, både i forskning och annan litteratur, att det våld som män riktar mot kvinnor ofta har sitt ursprung i och finner

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

Varningssignaler och råd

Varningssignaler och råd Varningssignaler och råd Innan första slaget Var uppmärksam på hans kvinnosyn Lyssna när din partner talar om kvinnor i allmänhet, om han kommenterar hur de klär sig och hur han värderar kvinnliga kollegor.

Läs mer

FILMGUIDE. för samtal och diskussion. En dokumentärfilm av: Åsa Ekman, Oscar Hedin och Anders Teigen År: 2015 Längd: 74 min

FILMGUIDE. för samtal och diskussion. En dokumentärfilm av: Åsa Ekman, Oscar Hedin och Anders Teigen År: 2015 Längd: 74 min FILMGUIDE för samtal och diskussion En dokumentärfilm av: Åsa Ekman, Oscar Hedin och Anders Teigen År: 2015 Längd: 74 min Filmproducent och distributör: Film and Tell Kontakt: info@filmandtell.com 08-55

Läs mer

Mäns våld mot kvinnor

Mäns våld mot kvinnor Mäns våld mot kvinnor Vision Mäns våld mot kvinnor ska upphöra och kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Vad är våld? Våld är varje handling riktad

Läs mer

Denise Cresso Furuboda 27 okt 2015

Denise Cresso Furuboda 27 okt 2015 Denise Cresso Furuboda 27 okt 2015 Nya glasögon En känsla av obehag inför ämnet Kan känna skuld/maktlöshet? Kan bli provocerad Utmanar dina egna föreställningar om vem som är våldsam och vem som blir våldsutsatt

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd Svenska Hot och våld i nära relationer - vägledning, stöd och skydd Bergs kommuns vision är att ingen i kommunen utsätts för våld eller hot om våld i nära relation www.berg.se Planera för din säkerhet

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

Nu räcker det. Förslag för att öka tryggheten och förhindra sexuella kränkningar och hedersbrott.

Nu räcker det. Förslag för att öka tryggheten och förhindra sexuella kränkningar och hedersbrott. Nu räcker det. Förslag för att öka tryggheten och förhindra sexuella kränkningar och hedersbrott. Nu räcker det. Det är betydligt vanligare att kvinnor känner sig otrygga när de går ensamma hem sent på

Läs mer

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD.

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Ungdomarnas mänskliga rättigheter kränks. I mitt arbete träffar jag ungdomar som lever under förhållanden som inte är förenliga med

Läs mer

Att möta våldsutsatta kvinnor metoder för bemötande och samtal

Att möta våldsutsatta kvinnor metoder för bemötande och samtal Att möta våldsutsatta kvinnor metoder för bemötande och samtal FN:s definition av våld mot kvinnor Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för

Läs mer

Vilka är vi? är en verksamhet på Fryshuset som arbetar mot hedersrelaterat våld. och förtryck.

Vilka är vi? är en verksamhet på Fryshuset som arbetar mot hedersrelaterat våld. och förtryck. Vilka är vi? och förtryck. är en verksamhet på Fryshuset som arbetar mot hedersrelaterat våld Fryshuset har en särställning inom Sveriges ideella sektor med verksamheter i Stockholm, Göteborg och Malmö.

Läs mer

Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige

Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Roks är en feministisk organisation, partipolitiskt och religiöst obunden, som verkar för kvinnors och flickors rättigheter och frigörelse,

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Intervjuguide. Partnervåld. Underlag för bedömning av risk för framtida partnervåld (SARA:SV) P. R. Kropp, S. D. Hart & H. Belfrage.

Intervjuguide. Partnervåld. Underlag för bedömning av risk för framtida partnervåld (SARA:SV) P. R. Kropp, S. D. Hart & H. Belfrage. Underlag för bedömning av risk för framtida partnervåld (SARA:SV) P. R. Kropp, S. D. Hart & H. Belfrage Intervjuguide Namn: P-nummer: Omständigheter: Partnervåld 1. Allvarligt fysiskt och/eller sexuellt

Läs mer

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO KVINNOFRID Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för Kalix kommun, IFO Polismyndigheten Kalix sjukhus Kvinnojouren Svenska Kyrkan POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL

Läs mer

Jämställdhet nu! dalarnas län 1

Jämställdhet nu! dalarnas län 1 Jämställdhet nu! dalarnas län 1 jämställdhet 3 Jämställdhet på riktigt Sverige är inte jämställt. Kvinnor arbetar lika mycket som män, men får inte lika mycket betalt. Ofta är arbetsvillkoren sämre i de

Läs mer

Rutiner vid misstanke om att en medarbetare är utsatt för våld i nära relationer

Rutiner vid misstanke om att en medarbetare är utsatt för våld i nära relationer Datum 1 (6) Anne-Li Gustafsson, 2138 Rutiner vid misstanke om att en medarbetare är utsatt för våld i nära relationer Målgrupp: Chef, företagshälsovården och HR-funktionen Våld i nära relationer en arbetsgivarfråga

Läs mer

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet i samarbete med Se Sambandet! Det tycks finnas en osynlig barriär mellan de som arbetar med människor och de som arbetar med djur.

Läs mer

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Våld mot kvinnor med missbrukseller beroendeproblem Länge en sparsamt belyst fråga! Men uppmärksammad i: - Att ta ansvar

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer - introduktion Innehåll Tvärprofessionella grupper, fall och examination Våld mot kvinnor våld mot barn Teoretisk förståelse för risk och skyddsfaktorer vad ska man använda förklaringsmodeller

Läs mer

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur. Se Sambandet. i samarbete med. Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09.

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur. Se Sambandet. i samarbete med. Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09. Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet i samarbete med Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09.38 Copyright: Nathalie Nordén & Carin Holmberg och Se Sambandet. Layout:

Läs mer

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017 Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Tyresö kommun 2 (9) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Inriktning... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Mål... 3 2.3 Målgrupp...

Läs mer

Definition av våld och utsatthet

Definition av våld och utsatthet Definition av våld och utsatthet FN:s definition: varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för kvinnor, samt hot om sådana handlingar, tvång

Läs mer

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD Vägledning OBS! Om du använder det här avsnittet som en separat del, se också inledningen till föregående avsnitt (Våld mot barn) som också berör våld i nära relationer

Läs mer

Våld mot djur och våld i nära relationer

Våld mot djur och våld i nära relationer Våld mot djur och våld i nära relationer Med svansen mellan benen Sällskapsdjur, hästar och lantbrukets djur är beroende av människors välvilja, att vi tar hand om dem och vill dem väl. När djur far illa

Läs mer

Kvinnojouren ställer upp för kvinnor som blivit utsatta för fysiskt eller psykiskt våld eller känner sig hotade och behöver någon att tala med.

Kvinnojouren ställer upp för kvinnor som blivit utsatta för fysiskt eller psykiskt våld eller känner sig hotade och behöver någon att tala med. Kvinnojouren i Mark är en ideell förening som är politiskt och religiöst obunden Kvinnojouren ställer upp för kvinnor som blivit utsatta för fysiskt eller psykiskt våld eller känner sig hotade och behöver

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

Frågor och svar om MFJ

Frågor och svar om MFJ Frågor och svar om MFJ 1. Är det inte lite gubbigt med bara män i styrelsen? 2. Vilka utmaningar kommer bli störst för föreningen? 3. Är ni kvinnohatare? 4. Är inte det stora samhällsproblemet män som

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATION. Jämställdhetsmålen. www.kvinnofrid.nu FOKUS ÄLDRE. Kerstin Kristensen

VÅLD I NÄRA RELATION. Jämställdhetsmålen. www.kvinnofrid.nu FOKUS ÄLDRE. Kerstin Kristensen www.kvinnofrid.nu Jämställdhetsmålen VÅLD I NÄRA RELATION FOKUS ÄLDRE Kerstin Kristensen En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare

Läs mer

Handlingsplan för att förebygga våld mot kvinnor i nära relationer

Handlingsplan för att förebygga våld mot kvinnor i nära relationer Handlingsplan för att förebygga våld mot kvinnor i nära relationer Beslutad av kommunfullmäktige den 26 april 2010, 39. Inledning Mäns våld mot kvinnor har erkänts som ett grundläggande brott mot mänskliga

Läs mer

Yttrande av Centerkvinnorna över betänkandet Ett starkare skydd för den sexuella integriteten (SOU 2016:60)

Yttrande av Centerkvinnorna över betänkandet Ett starkare skydd för den sexuella integriteten (SOU 2016:60) Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Diarienummer: Ju2016/06811/L5 Yttrande av Centerkvinnorna över betänkandet Ett starkare skydd för den sexuella integriteten (SOU 2016:60) Sammanfattning Centerkvinnorna

Läs mer

Våld i nära relationer - att våga se och agera!

Våld i nära relationer - att våga se och agera! Våld i nära relationer - att våga se och agera! Fyrbodals kommunalförbund - 14 kommuner samarbetar för tillväxt FN:s deklaration om avskaffandet av våld mot kvinnor, 1993 Våld mot kvinnor är en manifestation

Läs mer

Undersökning om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning

Undersökning om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Undersökning om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Den här undersökningen handlar om hur män är våldsamma mot kvinnor med funktionsnedsättning. Kvinnorna har svarat på frågor om och hur mycket

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER Mullsjö kommuns socialtjänst Revideras 2012 Antagen av kommunstyrelsen 20090826 1 Våld i nära relationer och barn som bevittnar våldet Handlingsplanens syfte och

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

De tysta vittnena. Verklighetsbakgrunden

De tysta vittnena. Verklighetsbakgrunden De tysta vittnena Verklighetsbakgrunden Berättelsen i utställningen ligger mycket nära en verklig händelse. Du har säkerligen också läst om liknande fall i pressen artiklar om hur unga flickor, nästan

Läs mer

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Jag misstänker att någon i min närhet far illa vad kan jag göra? För barn som befinner sig i en utsatt situation är trygga sammanhang

Läs mer

Liten guide till kvinnofridsfrågor

Liten guide till kvinnofridsfrågor Hit kan man vända sig om man vill prata med någon: Brottsofferjouren: 013-10 44 00 Ungdomsmottagningen: www.umo.se Mansmottagningen: 013-20 68 90 Socialtjänsten: 0120-83 211, efter 17: 0703-27 86 24 Polisen:

Läs mer

Idéplattformen är ett levande dokument för Män för Jämställdhet och senast reviderat vid årsmötet 2013-04-21

Idéplattformen är ett levande dokument för Män för Jämställdhet och senast reviderat vid årsmötet 2013-04-21 Pipersgatan 33 112 28 Stockholm 08-17 82 00 info@mfj.se www.mfj.se Org nr 802407-2160 Plusgiro 590517-9 Idéplattform Idéplattformen är ett levande dokument för Män för Jämställdhet och senast reviderat

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Att praktisera sin religion i Sverige Barns rättigheter Våld i

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Kvinnors rätt till trygghet

Kvinnors rätt till trygghet Kvinnors rätt till trygghet Fem konkreta insatser för kvinnofrid som kommer att ligga till grund för våra löften i valmanifestet Inledning Ett av svensk jämställdhetspolitisks viktigaste mål är att mäns

Läs mer

Det är bara att lämna honom. och andra missuppfattningar om mäns våld mot kvinnor

Det är bara att lämna honom. och andra missuppfattningar om mäns våld mot kvinnor Det är bara att lämna honom och andra missuppfattningar om mäns våld mot kvinnor Det är bara att lämna honom och andra missuppfattningar om mäns våld mot kvinnor 2007 Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2923 av Julia Kronlid m.fl. (SD) Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik

Motion till riksdagen: 2014/15:2923 av Julia Kronlid m.fl. (SD) Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik SD Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:2923 av Julia Kronlid m.fl. (SD) Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som

Läs mer

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet i samarbete med 1 Se Sambandet! Forskning visar att det finns samband mellan våld mot djur och våld mot människor. Det formuleras

Läs mer

Vilsen längtan hem. Melissa Delir

Vilsen längtan hem. Melissa Delir Vilsen längtan hem Melissa Delir MELISSA DELIR IDROTT OCH HÄLSA LÄRARE 3 BÖCKER & METODMATERIAL Vilsen längtan hem, Tack för att du finns, Du är född till att göra skillnad. Melissa Delir O O O JAG LYCKADES!

Läs mer

Jennie Malm Georgson Kerstin Nettelblad

Jennie Malm Georgson Kerstin Nettelblad Våld i nära relation Jennie Malm Georgson Kerstin Nettelblad Kanske är det så....att detta inte är vårt ansvar.. Att våld i nära relation inte är ett stort problem hos dem vi möter i vår verksamhet..att

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN

FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN Barn i utsatta situationer behöver trygga sammanhang, med vuxna som uppmärksammar och agerar när något inte står rätt till. Men, vad kan man göra vid oro för att ett

Läs mer

Män för jämställdhet. Malmö 7 september 2016 Johan Lilly Gyberg

Män för jämställdhet. Malmö 7 september 2016 Johan Lilly Gyberg Män för jämställdhet Malmö 7 september 2016 Johan Lilly Gyberg Johan.lilly.gyberg@mfj.se Män för Jämställdhet En ideell riksorganisation. Startades som ett nätverk inom Rädda Barnen 1993 i samband med

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer Personer med missbruk/beroendeproblematik Katarina Andréasson 2015-03-17 o 18 Alkohol och våld BRÅs Nationella trygghetsundersökning (BRÅ, 2012) 74 % av männen som utsatts för misshandel

Läs mer

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Utbildnings- och omsorgsnämnden 2011-04-18 62 Reviderad 2013-06-11 540 Inom Älvkarleby kommuns skall våldsutsatta kvinnor och

Läs mer

Kriminalvårdens arbete med män som utövar våld i nära relation

Kriminalvårdens arbete med män som utövar våld i nära relation Kriminalvårdens arbete med män som utövar våld i nära relation NCK 2015-01-28 Johannes Evers Gester Programutbildare Orienteringssession 1990-2007 17 2008-2013 13 (Det dödliga våldet i Sverige 1990-2014,

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. vägledning, stöd och skydd Hot och våld i nära relationer vägledning, stöd och skydd Planera för din säkerhet Tänk ut säkra platser i närområdet. Lär dig viktiga telefonnummer/adresser utantill till någon som kan hjälpa dig. Bestäm

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Jämlikhet och jämställdhet Familj och individ Skydd mot diskriminering Barns rättigheter Våld i nära relationer Göteborgs Stad och Länsstyrelsen

Läs mer

KVINNOFRID Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor

KVINNOFRID Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor SÖLVESBORGS KOMMUN KVINNOFRID Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-27 Kf 165 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND... 3 POLISANMÄLAN OCH RÄTTSLIGA FRÅGOR...

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och diskriminering/ Likabehandlingsplan. Gäller from 1 april 2012

Plan mot kränkande behandling och diskriminering/ Likabehandlingsplan. Gäller from 1 april 2012 Plan mot kränkande behandling och diskriminering/ Likabehandlingsplan Gäller from 1 april 2012 Revideras 15 mars 2013 Plan mot kränkande behandling och diskriminering / Likabehandlingsplan Inledning Vi

Läs mer

VÅLD! VAD ÄR DET OCH HUR PÅVERKAR DET!

VÅLD! VAD ÄR DET OCH HUR PÅVERKAR DET! VÅLD! VAD ÄR DET OCH HUR PÅVERKAR DET! VÄLKOMNA TILL EN DISKUSSIONS FÖRELÄSNING Jag kallas Jocke. Jag arbetar idag i huvudsak som polis, jag har arbetat med personskydd och en mängd andra saker. Jag har

Läs mer

Spegeln. RFSL Norrköpings medlemstidning. Nummer 4-2006 Sida 1 Redaktör & ansvarig utgivare Veronika Augustsson veronika.augustsson@norrkoping.rfsl.

Spegeln. RFSL Norrköpings medlemstidning. Nummer 4-2006 Sida 1 Redaktör & ansvarig utgivare Veronika Augustsson veronika.augustsson@norrkoping.rfsl. Sida 1 Redaktör & ansvarig utgivare Veronika Augustsson veronika.augustsson@norrkoping.rfsl.se Styrelsen har ordet... 1 Lavinartad spridning...1 Samkönat partnervåld... 1 Rockfesten... 2 HBT-filmtävlingen

Läs mer

Motkrafter FÖR ATT UNDVIKA ÖVERSKULDSÄTTNING

Motkrafter FÖR ATT UNDVIKA ÖVERSKULDSÄTTNING Motkrafter FÖR ATT UNDVIKA ÖVERSKULDSÄTTNING Vem som helst kan få ekonomiska bekymmer. I den här broschyren får du inblick i vilka konsekvenser en skuld sättning får både för enskilda människor och för

Läs mer

Repetition & uppföljning våld i nära relation

Repetition & uppföljning våld i nära relation Repetition & uppföljning våld i nära relation Bild ur boken Liten av Stina Wirsén, 2014 Jennie Malm Georgson Michael af Geijersstam Ottow Innehåll för denna förmiddag Repetition av de tre tidigare tillfällena

Läs mer

Kommittédirektiv. En nationell samordnare mot våld i nära relationer. Dir. 2012:38. Beslut vid regeringssammanträde den 26 april 2012

Kommittédirektiv. En nationell samordnare mot våld i nära relationer. Dir. 2012:38. Beslut vid regeringssammanträde den 26 april 2012 Kommittédirektiv En nationell samordnare mot våld i nära relationer Dir. 2012:38 Beslut vid regeringssammanträde den 26 april 2012 Sammanfattning En nationell samordnare ska åstadkomma en kraftsamling

Läs mer

Eskilstuna En FriStad för kvinnor

Eskilstuna En FriStad för kvinnor Eskilstuna En FriStad för kvinnor Handlingsplan och kunskapsöversikt 2015 2017 Kortversion 1 Inledning I denna förkortade version av Eskilstuna en FriStad för kvinnor kan du ta del av Eskilstuna kommuns

Läs mer

SOU 2015:86 Mål och Myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken

SOU 2015:86 Mål och Myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86 Mål och Myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken Synpunkter från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Feriepraktik 2014 - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Innehåll Inledning... 2 Syfte... 2 Dagbok... 3 Intervju frågor och svar... 5 Slutsats... 9 Inledning

Läs mer

Riskanalyser vid våld på individnivå SARA:SV. Caroline Sandström, Analytiker UND, Polisområde Dalarna

Riskanalyser vid våld på individnivå SARA:SV. Caroline Sandström, Analytiker UND, Polisområde Dalarna Riskanalyser vid våld på individnivå SARA:SV Caroline Sandström, Analytiker UND, Polisområde Dalarna 2015-10-13 Strukturerade bedömningar SARA partnervåld (Sposual Assault Risk Assessment guide) SAM Stalkning,

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Bilaga A Traumaintervju

Bilaga A Traumaintervju Bilaga A Traumaintervju (används av terapeuten i session 1) Traumaintervju Klientens namn: Datum: Terapeut: Obs: Den här intervjun förutsätter att en grundlig bedömning eller undersökning redan är gjord,

Läs mer

Varför är vi så dumma?

Varför är vi så dumma? Varför är vi så dumma? Personligheten består av tre delar, detet, jaget och överjaget. Jaget har ett tufft jobb att försvara och skydda en positiv bild av oss själva. Till sin hjälp har jaget försvarsmekanismer.

Läs mer

Yttrande från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, 2010-03-31

Yttrande från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, 2010-03-31 Folkbokföringen (SOU 2009:75) Yttrande från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, 2010-03-31 Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, Roks, är en feministisk

Läs mer

SAMVERKAN I SJU KOMMUNER

SAMVERKAN I SJU KOMMUNER SAMVERKAN I SJU KOMMUNER Regeringens handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer Skr. 2007/08:39 Våld är en fråga om mänskliga

Läs mer

M115 Kommittémotion. 3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppdrag till

M115 Kommittémotion. 3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppdrag till Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3228 av Beatrice Ask m.fl. (M) Brott mot äldre Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppdrag till Åklagarmyndigheten

Läs mer

Barns som utsätts för fysiska övergrepp

Barns som utsätts för fysiska övergrepp Barns som utsätts för fysiska övergrepp Birgitta Svensson Doktorand i Folkhälsovetenskap Karlstads universitet Stressutlöst våld mot barn med långvarig sjukdom/funktionsnedsättning Upprepat fysiskt och

Läs mer

Våld mot kvinnor i ett samhällsperspektiv. Chrystal Kunosson Expert, NCK

Våld mot kvinnor i ett samhällsperspektiv. Chrystal Kunosson Expert, NCK Våld mot kvinnor i ett samhällsperspektiv Chrystal Kunosson Expert, NCK Mäns våld i heterosexuella relationer Köp av tjänster för sexuella ändamål Mäns våld mot kvinnor Våld i hbtrelationer Hedersrelaterat

Läs mer

Arbetsblad till Version 3 av Spousal Assault Risk Assessment Guide (SARA-V3)

Arbetsblad till Version 3 av Spousal Assault Risk Assessment Guide (SARA-V3) Arbetsblad till Version 3 av Spousal Assault Risk Assessment Guide (SARA-V3) Steg 1: Information om fallet Information Gärningsperson: Utsatt: Bedömare: Datum: Informationskällor: Tidigare partnervåld

Läs mer

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september! Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Illustrationer av Hanna Stenman

Illustrationer av Hanna Stenman FAIR SEX Sex kan man ha med sig själv eller tillsammans med andra, med någon av samma kön eller annat kön, sällan, ofta eller aldrig och på en massa olika sätt till exempel hångel, oralsex, smeksex, analsex,

Läs mer

Brott förr och nu. Julia Näsström SPHIL2 31/1-2012

Brott förr och nu. Julia Näsström SPHIL2 31/1-2012 Brott förr och nu Av Julia Näsström SPHIL2 31/1-2012 Brottslighet Det har funnits brottslighet i vårt samhälle så länge vi kan minnas och förmodligen kommer det även fortsätta så längre fram i tiden. Det

Läs mer

Handlingsplan för Boxholms kommuns skolor avseende hedersrelaterat våld och förtryck

Handlingsplan för Boxholms kommuns skolor avseende hedersrelaterat våld och förtryck BOXHOLMS KOMMUN Barn-och utbildningsförvaltningen Handlingsplan för Boxholms kommuns skolor avseende hedersrelaterat våld och förtryck Skriven av Boxholms skolkuratorer i samarbete med Socialtjänsten 2012-09-06

Läs mer

Ja nej hörn: Rangordning/listning. 1) Att den gått sönder. 2) Att någon klippt av remmarna. 3) Berätta vem som gjort det. 4) Öppet hörn.

Ja nej hörn: Rangordning/listning. 1) Att den gått sönder. 2) Att någon klippt av remmarna. 3) Berätta vem som gjort det. 4) Öppet hörn. Värderingsövningar Heta stolen sitter i ring. Om man är av samma åsikt som påståendet, stiger man upp och byter plats. Om man är av annan åsikt, sitter man kvar. Finns inga rätta eller fel svar, utan man

Läs mer

Den svenska utredningen om män och jämställdhet www.mänochjämställdhet.se

Den svenska utredningen om män och jämställdhet www.mänochjämställdhet.se Den svenska utredningen om män och jämställdhet www.mänochjämställdhet.se claes.sonnerby@regeringskansliet.se huvudsekreterare Utredningen om män och jämställdhet Vad har svenska regeringen sagt till oss

Läs mer

PEDAGOGISKT MATERIAL OM BROTT I NÄRA RELATIONER OCH HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK

PEDAGOGISKT MATERIAL OM BROTT I NÄRA RELATIONER OCH HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK PEDAGOGISKT MATERIAL OM BROTT I NÄRA RELATIONER OCH HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK Det kan vara svårt att prata om svartsjuka och våld i nära relationer. Vad är okej och inte i en relation? Vad kan

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Barns rättigheter Våld i nära relationer Göteborgs Stad och Länsstyrelsen

Läs mer

Plan för kvinnofrid och mot våld i nära relation. kortversion

Plan för kvinnofrid och mot våld i nära relation. kortversion Plan för kvinnofrid och mot våld i nära relation kortversion Plan för kvinnofrid och mot våld i nära relation Våld i nära relation är ett stort samhällsproblem. Det är en viktig jämställdhets- och folkhälsofråga

Läs mer

MEDLEMSFÖRSLAG. Medlemsförslag om gemensamma insatser mot våld i nära relationer. Nordiska rådet

MEDLEMSFÖRSLAG. Medlemsförslag om gemensamma insatser mot våld i nära relationer. Nordiska rådet MEDLEMSFÖRSLAG Medlemsförslag om gemensamma insatser mot våld i nära relationer i hela Norden Våld i nära relationer är ett stort samhällsproblem och det förekommer i alla nordiska länder. Det vanligaste

Läs mer

ASI fördjupningsdag Familj och umgänge

ASI fördjupningsdag Familj och umgänge ASI fördjupningsdag Familj och umgänge Dagordning 9.00-9.30 Inledning 9.30-10.00 Fika 10.00-10.45 Frågorna i Familj och Umgänge 10.45-10.50 Bensträckare 10.50-11.30 Övning 11.30-12.00 Sammanfattning och

Läs mer

ERIC BERGIN - HÄSSLÖGYMNASIET & CARLFORSSKA GYMNASIET

ERIC BERGIN - HÄSSLÖGYMNASIET & CARLFORSSKA GYMNASIET Genom seklerna har kvinnan fungerat som en spegel med magisk kraft att avbilda mannen dubbelt så stor som han är.. - Virginia Woolf ALLMÄNT OM ARV, MILJÖ OCH SYNEN PÅ KVINNAN Genus = könet är en social

Läs mer