Renare luft i centrum

Transkript

1 Fastställt av kommunfullmäktige 31 oktober 2011 Renare luft i centrum Åtgärdsprogram för att förbättra luftkvaliteten i Örnsköldsviks centrum och uppfylla miljökvalitetsnormen för partiklar (PM10) Del 1 Bakgrund Mål Åtgärder Tidsplan Konsekvenser

2

3 1 (30) Läsanvisning Åtgärdsprogrammet är uppdelat i två delar. Den första delen ger en kort bakgrund till programmet, målbeskrivning, översiktlig beskrivning av åtgärder, tidsplan för åtgärderna, kostnader och finansiering samt en beskrivning av programmets konsekvenser. Den andra delen är en fördjupning för den mer intresserade läsaren och beskriver varje åtgärd med en högre detaljeringsgrad. Vid frågor kontakta: Katrina Mähler, , Örnsköldsviks kommun katrina.mahler@ornskoldsvik.se Karin Mårtensson Kårvik, , Trafikverket, Härnösand karin.karvik@trafikverket.se Omslagsfoto: Håkan Nordström

4 2 (30) Innehåll del 1 Sammanfattning Bakgrunden till åtgärdsprogrammet... 5 Naturvårdsverkets beslut... 5 Organisation för arbetet... 6 Arbetsmetod och utgångspunkter... 6 Utvecklingen i Örnsköldsvik- kommunens visioner... 7 Partiklar och PM Miljökvalitetsnormer och Miljökvalitetsmål... 8 Normalår... 9 Hälsoeffekter av partiklar i luften... 9 Utsläppskällor orsak till högs partikelhalter... 9 Luftmätningar i centrum...10 Modellberäkningar med SIMAIR...12 Trafik i Örnsköldsvik...12 Exponerade personer...13 Miljözoner Mål för att minska partikelhalten...15 Övergripande mål...15 Effektmål Åtgärder för att minska partikelhalten...16 Tabell 2. Översikt av åtgärder och effekter på partikelhalter Översiktlig beskrivning av åtgärder Minska biltrafiken i centrum Minska bildningen av partiklar Minska uppvirvlingen av partiklar Minska exponeringen Kunskapsuppbyggnad Tidsplan...23 Tabell 3. Åtgärder och tidpunkter för genomförande Åtgärdsprogrammets konsekvenser...25 Partikelhalter...25 Kostnader och finansiering...27 Tabell 4. Tabell 4. Kostnader för direkta åtgärder enligt tidsplan...27 Tabell 5. Kostnader för utredningar...28 Tabell 6. Kostnader för ev. tillkommande åtgärder...28 Samhällsekonomiska konsekvenser...29 Intressekonflikter...29 Påverkan på andra miljömål och samhälleliga mål Referenser...30

5 3 (30) Innehåll del 2 Förklarande text till bedömningen Minska biltrafiken i centrum Åsbergstunnel Ökad stadskänsla efter Centralesplanaden... 8 Förstudie/Idéstudie 10 Infrastruktur gång- och cykelvägar/cykelplan...10 Bättre kollektivtrafik...11 Beteendepåverkan - Hållbart resande...12 Parkeringsutbud/parkeringsavgifter...13 Pendlarparkeringar...14 Fysisk planering Minska bildningen av partiklar...17 Minska dubbdäcksanvändningen/subv. parkeringsavgift bilar med dubbfria vinterdäck...17 Slitstarkare vägbeläggning...19 Framkomlighet/Hastighet...21 Halkbekämpning med tvättad bergkross Minska uppvirvlingen av partiklar...28 Vägrengöring /Dammbindning/...28 Vårstädning förhindra lövblåsar och torrsopning Minska exponeringen...31 Förhindra minskad ventilation...31 Växtlighet vindstopper vid Stockholmskurvan...32 Information om halter Kunskapsuppbyggnad...34 Kartlägga utsläpp/behov av utökade luftmätningar...34 Anpassa SIMAIR beräkningsmodell...36 Bilagor 1. Luftföroreningar i Örnsköldsvik, modellberäkningar med SIMAIR, Trafikverkets rapport 2. Bakgrund; miljökvalitetsnormer och partiklar, problembeskrivning m.m. 3. Bruttolista på förslag till åtgärder 4. Bortvalda förslag till åtgärder 5. Förslag till fastställande, bilaga samrådsredogörelse 6. Protokoll kommunfullmäktige fastställelse 31 oktober 2011

6 4 (30) Sammanfattning Örnsköldsviks kommun har av Naturvårdsverket blivit ålagd att sänka partikelhalterna i centrum. Örnsköldsviks kommun har i samverkan med Trafikverket och Länsstyrelsen tagit fram ett åtgärdsprogram. Målet med programmet är att miljökvalitetsnormen för partiklar, PM10, ska klaras på kort sikt och att det nationella miljökvalitetsmålet ska klaras på lång sikt. Programperioden sträcker sig fram till och med år Anledningen till åläggandet är att höga halter av partiklar, PM10, har uppmätts vid Centralesplanaden (E4). Förekomsten av höga halter beror i huvudsak på trafiken på Centralesplanaden i kombination med ett delvis slutet gaturum och ev. även lokalklimatet. Orsaken är framför allt dubbdäck som river upp vägbeläggningen som sedan mals till små partiklar av passerande fordon. Dessa partiklar virvlar upp vid torr väderlek. Även avgaspartiklar ingår i uppmätta halter. Problemet med partiklar är att hälsan påverkas. Det är i första hand luftvägarna som berörs av partiklar, PM10, men senare tids forskning har även visat på ökad sjuklighet i hjärt- och kärlsjukdomar. Kostnaden för partikelutsläppen, PM10 utsläppen, i Örnsköldsviks tätort beräknas till ca 15 milj kr per år. Då ingår bl.a. kostnader för arbetsbortfall och sjukvård. Åtgärdsprogrammet pekar ut ett tjugotal åtgärder som har grupperats i åtgärdspaket. Åtgärderna ska ses som ett samlat grepp som tillsammans ska leda till att miljökvalitetsnormen klaras. Om delar av åtgärderna förändras fordras en ny bedömning av effekter för att säkerställa att miljökvalitetsnormen inte överskrids. Inriktningen i programmet är främst att minska biltrafiken i centrum, minska bildningen av partiklar och att minska uppvirvlingen och spridningen av damm och partiklar. Åsbergstunneln är den enskilt långsiktigt hållbara åtgärd som har störst betydelse för att klara miljökvalitetsnormen. Minskad dubbdäcksanvändning och beteendepåverkande åtgärder är andra åtgärder som har tydliga långsiktiga effekter på partikelhalten. Åtgärder som vägrengöring och dammbindning kan förmodligen innebära att det kortsiktigt är möjligt att klara miljökvalitetsnormen. Viktigt att påpeka är att dammbindning är en akutåtgärd som har negativa effekter som ökad kemikalieanvändning, ökat vägslitage och att vägbanan kan bli hal och slirig Med framtagna åtgärder bedöms miljökvalitetsnormen klaras på både kort och lång sikt. Det finns möjligheter att nå miljökvalitetsmålet på lång sikt om åtgärder som ska utredas kan vidtas och dessa ger tillräckligt med effekter på partikelhalten. Myndigheter, organisationer, verksamhetsutövare, allmänhet och övriga har getts tillfälle att under två månader lämna synpunkter på ett förslag till åtgärdsprogram. Sammanställning över inkomna synpunkter och redogörelse för hur de har beaktats har ingått i beslutsunderlaget inför fastställande av programmet. Kommunfullmäktige i Örnsköldsviks kommun fastställde programmet hösten Örnsköldsviks kommun och Trafikverket är inom sina ansvarsområden skyldiga att genomföra de åtgärder som krävs enligt åtgärdsprogrammet.

7 5 (30) 1. Bakgrunden till åtgärdsprogrammet Naturvårdsverkets beslut Hösten 2009 beslutade Naturvårdsverket att ett åtgärdsprogram för partiklar behövde upprättas för Örnsköldsviks centrum. Beslutet översändes till Länsstyrelsen som överlät till Örnsköldsviks kommun att ta fram ett åtgärdsprogram. Naturvårdsverkets beslut grundade sig på de luftmätningar som utförts vid Centralesplanaden (E4) av samhällsbyggnadsförvaltningen, f.d. plan- och miljökontoret och som visat att miljökvalitetsnormen för partiklar överskridits under två år i rad. Samhällsbyggnadsförvaltningen, f.d. plan- och miljökontoret meddelade under 2008 Naturvårdsverket och Länsstyrelsen om överskridandet. Örnsköldsviks centrum med Centralesplanaden

8 6 (30) Organisation för arbetet Organisation för arbetet Projektledare: Katrina Mähler, miljöinspektör, samhällsbyggnadsförvaltningen Biträdande projektledare: Jan Nyman, näringslivsutvecklare, kommunledningsförvaltningen Thomas Lundgren, planerare, kommunledningsförvaltningen Arbetsgrupp: Jan Lindgren, transportutvecklare, Trafikverket Karin Mårtensson-Kårvik, målstrateg miljö, Trafikverket Örjan Asplund, seniorkonsult, Trafikverket Kjell Yngver, enhetschef, samhällsbyggnadsförvaltningen Owe Kullerstedt, miljöhandläggare, Länsstyrelsen Västernorrlands län t.o.m. 31/ Vid behov har en utökad arbetsgrupp deltagit: Daniel Nordström, miljöinspektör, samhällsbyggnadsförvaltningen Elisabeth Strand-Hübinette, stadsträdgårdsmästare, samhällsbyggnadsförvaltningen Tommy Westin, parkingenjör, samhällsbyggnadsförvaltningen Magnus Wiklund, enhetschef, samhällsbyggnadsförvaltningen Styrgrupp: Carina Edblad, förvaltningschef, samhällsbyggnadsförvaltningen Ronny Sjögren, avdelningschef/projektledare, samhällsbyggnadsförvaltningen Lars Larsson, utredare, kommunledningsförvaltningen Referensgrupp: Inger Edin, enhetschef, samhällsbyggnadsförvaltningen Sonja Eliasson, f.d. plan- och miljökontoret t.o.m. 15 oktober 2010 Anders Lindström, miljöstrateg, kommunledningsförvaltningen Birgitta Åström, handläggare kollektivtrafik, samhällsbyggnadsförvaltningen Ann-Charlotte Edholm, utredningsingenjör, samhällsbyggnadsförvaltningen Börje Lindholm, VD, Örnfrakt David Widén, Cesam Bo Sjödin, Trafikverket Ingela Öhrling, Trafikverket Per Andersson, Naturvårdsverket Arbetsmetod och utgångspunkter Arbetet har följt Naturvårdverkets rekommendation som innebär att framtagande av åtgärdsprogrammet har skett enligt den beskrivning som finns i rapporten Luftguiden (Handbok 2006:2, Handbok 2011:1, Naturvårdsverket, ). Utgångspunkt för arbetet har varit att i tillämpliga delar nyttja det arbete som skett i samarbetsprojektet mellan kommunen och Trafikverket och som utmynnade i rapporten E4 i Centrala Örnsköldsvik (2009). En ytterligare utgångspunkt är att föreslagna åtgärder ska bidra till ett attraktivt Örnsköldsvik.

9 7 (30) De faktorer som tagits hänsyn till i arbetet med åtgärdsprogrammet är: Förutsättningar att minska partikelhalten på kort och lång sikt Kostnader för införandet Samhällsekonomiska konsekvenser Tänkbara intressekonflikter Tekniska och administrativa förutsättningar Påverkan på andra miljömål och samhälleliga mål Vem som ansvarar för genomförandet Vid en workshop med referensgrupp, styrgrupp och arbetsgrupp samt elever från gymnasieskolan togs en s.k. bruttolista med förslag på åtgärder fram. Arbetsgruppen vidareutvecklade sedan dessa förslag. Hösten 2010 ordnades ett seminarium med grupparbeten för kommunens politiker, projektgrupp, styrgrupp och referensgrupp samt övriga berörda tjänstemän från kommunen och Trafikverket. Presentatörer på seminariet var Per Andersson, Naturvårdsverket, Martin Juneholm, Trafikverket, Kerstin Blom-Bokliden, Sveriges kommuner och landsting, Roine Söderström och Carina Ascher, Umeå kommun. Tänkbara åtgärder diskuterades i grupper utifrån de presentationer som gjordes. Utvecklingen i Örnsköldsvik kommunens visioner Kommunfullmäktige har för Örnsköldsviks kommun formulerat följande vision: Möjligheternas Örnsköldsvik, en hållbar och tillgänglig kommun i världsklass - att leva i, att arbeta i och att besöka. Gästhamnen i Inre hamnen i centrum Foto: Håkan Nordström Åtgärdsprogrammet berörs direkt av följande kommunfullmäktigemål: En trygg och säker kommun En kommun med attraktiva och hållbara livsmiljöer En klimatsmart kommun

10 8 (30) För Örnsköldsviks attraktivitet är det mycket viktigt att ha ett levande centrum med en blandning av bostäder, arbetsplatser, handel och mötesplatser. Det ställer bl.a. krav på god tillgänglighet, tillgång till grönytor, god luftkvalitet samt trygga, bullerfria och trafiksäkra miljöer. I Översiktsplan för centrum från 2005 anges ett antal mål för utvecklingen i centrum, bland annat: God tillgänglighet Tryggt och hälsosamt centrum En grön stad Ökat och varierat bostadsutbud Kommunen har sedan 70-talet i många sammanhang fört fram vikten av att E4 ges en ny sträckning utanför centrum. I en översiktsplan från 1993, som bygger på Trafikverkets (f.d. Vägverket) utredning, föreslås att E4 läggs i en tunnel genom Åsberget. I översiktsplanen för centrum konstateras också att en flyttning av E4 är den enda rimliga åtgärd som på ett tydligt sätt kan förbättra miljön i centrum. Planen redovisar också ett antal andra åtgärder som kan genomföras för att uppnå detta. Lokaliseringen av resecentrum centralt i Inre Hamnen och en pendeltågsstation vid Björnavägen, Örnsköldsvik Norra, är vald bl.a. för att främja möjligheten att använda kollektivtrafik och gång/cykel för att ta sig till tågen. Partiklar och PM10 Partiklar i luften finns i skilda storlekar, har olika kemisk sammansättning och härstammar från olika källor. Med PM10 avses enkelt uttryckt massan av partiklar per kubikmeter luft som är mindre än 10 mikrometer i diameter. Måttet är valt som miljökvalitetsnorm för att partiklar av den storleken är inandningsbara av människan. Miljökvalitetsnormer och Miljökvalitetsmål Miljökvalitetsnormer för luft finns för bl.a. partiklar, kvävedioxid, bensen, svaveldioxid, bens(a)pyren och ett antal metaller. Miljökvalitetsnormerna säkerställer en lägsta nivå för skydd av hälsa och miljö. Miljökvalitetsnormen för partiklar PM10 innebär att partikelhalten får överstiga 50 mikrogram per kubikmeter luft som genomsnitt per dygn (dygnsmedelvärde) under högst 35 dygn per år och högst 40 mikrogram som genomsnitt för ett kalenderår. Det finns även en miljökvalitetsnorm för en mindre partikelfraktion (PM2,5). Riksdagen har beslutat om miljökvalitetsmål för frisk luft. Enligt målet för partiklar ska halterna av PM10 inte överskrida 35 g/m 3 som dygnsmedelvärde och 20 mikrogram/m 3 som årsmedelvärde. Dygnsmedelvärdet får överskridas högst 37 dygn per år. De regionala målen som Länsstyrelsen i Västernorrland ställt upp överensstämmer med nivåerna i riksdagens mål. Målet för luftkvalitet i Örnsköldsvik som finns angivet i kommunens miljö- och energistrategi överensstämmer också med det nationella miljökvalitetsmålet. I nationella miljömålsarbetet har en lågrisknivå angivits som innebär ännu lägre nivåer.

11 9 (30) Normalår Halterna av partiklar i utomhusluft kan variera påtagligt mellan olika år beroende på väderlek. För att avgöra om en miljökvalitetsnorm är överträdd eller inte görs en bedömning om aktuella halter är representativa under ett meteorologiskt normalår. Naturvårdsverkets bedömning är att halterna vid Centralesplanaden (E4) ligger över normens nivå vid ett normalår. Hälsoeffekter av partiklar i luften Redan vid måttligt förhöjda halter av inandningsbara partiklar har studier visat på ökad dödlighet och sjuklighet i hjärt- kärlsjukdomar och lungsjukdomar som astma och KOL. Någon nedre gräns för när halterna blir ofarliga tycks inte finnas. Höga halter kan ge mer akuta besvär som inflammationer i luftvägarna hos friska personer och kritiska sjukdomstillstånd för astmatiker och andra känsliga personer. Den totala dosen är viktig när det gäller hälsoeffekterna på lång sikt. Men för att undvika akuta sjukdomstillstånd är det angeläget att exponering av höga halter blir så kortvarig som möjligt och att halterna är låga där man vistas mer stadigvarande. Alla kan drabbas av irritation i luftvägarna på grund av partiklar om halterna är tillräckligt höga. Barn är särskilt utsatta eftersom luftvägar utvecklas ända upp i tjugoårsåldern. Utsläppskällor orsak till höga partikelhalter Trafiken efter Centralesplanaden (E4) Foto: Elisabeth Bårman Den partikelhalt (PM10) som uppmätts vid Centralesplanaden utgör summan av långtransporterat material, regionala och lokala utsläpp samt biltrafikens bidrag. Förekomsten av uppmätta höga halter beror i huvudsak på trafiken på E4 i kombination med ett delvis slutet gaturum och kanske även lokalklimatet. Höga halter har uppmätts under främst våren. Orsaken är framför allt dubbdäck som vintertid river upp vägbeläggningen, dessa mals sedan av passerande fordon till små partiklar som vid torr väderlek virvlar upp i luften. I uppmätta halter ingår även avgaspartiklar samt bakgrundshalter från många andra källor.

12 10 (30) Luftmätningar i centrum Mellan åren 1994 och 2005 har mätningar skett av kvävedioxid, bensen, sot, svaveldioxid vid gågatan (Storgatan). Partiklar har mätts från år Vid mätplatsen har miljökvalitetsnormen för samtliga luftföroreningar klarats, men vid några tillfällen har partikelhalterna överskridit 50 mikrogram/m3. Vid Centralesplanaden (E4) har luftmätningar skett sedan december Mätningarna har skett under del av året. Som framgår av nedanstående tabell överskreds normen för dygnsmedelvärdet under åren 2008 och År Medelvärde Resultat dygnsmedelvärdet Mätperiod (antal dygn) -percent- ilen g/m3 Antal överskridanden 2007 (8,8) (21) ,1 55, (160) ,5 55, (236) ,8 31, (295) Tabell 1: Resultat av mätningar efter Centralesplanaden för 90-percentil. 90-percentil innebär att 90 % av mätvärdena ligger under den halt som anges i tabellen. Miljökvalitetsnormen klaras när 90-percentilen är 50 mikrogram/m3 (50 µg/m3) luft. Följande diagram visar variationer i halter under mätperioderna 2007/2008, 2008/2009 och 2009/2010. Mätperioderna har startat på hösten och avslutats under försommaren. Tidpunkt för uppstart och avslut har skiftat mellan mätperioderna. Diagram 1: Partikelhalter per dygn vid Centralesplanaden. Röd vågrät linje visar miljökvalitetsnormen. Röda staplar visar överskridanden av normen.

13 11 (30) Miljökvalitetsnormen för partiklar innebär att 50 mikrogram/m 3 PM10 får överskridas högst 35 dygn under ett kalenderår. Diagrammet nedan visar en rangordning av de 50 högst uppmätta dygnshalterna vid Centralesplanaden under 2008, 2009 och Diagram 2: De 50 högst uppmätta dygnsmedelvärdena av PM10 vid Centralesplanaden under 2008, 2009 och Röd vågrät linje visar miljökvalitetsnormen. Den uppmätta halten för 36:e högsta värdet är 55,0 mikrogram/m 3 för 2008 och 55,9 mikrogram/m 3 för Under våren/försommaren 2010 översteg halten 50 mikrogram/m 3 under 20 dygn. Under 2010 klarades miljökvalitetsnormen för partiklar, däremot uppmättes det hittills högsta värdet vid Centralesplanaden under våren Väderleken under vintern 2009/2010 var kall och vintern var snörik. Mätplatsen vid Centralesplanaden Foto: Katrina Mähler

14 12 (30) Modellberäkningar med SIMAIR SIMAIR är ett modellsystem för beräkning av luftkvalitet i svenska tätorter. Enligt utförda SIMAIR-beräkningar för år 2007, se karta nedan, är risken för överskridanden av miljökvalitetsnormen för partiklar störst på Centralesplanaden mellan Lasarettsgatan och Viktoriaesplanaden. E4 i övrigt, Modovägen vid resecentrum och delar av Strandgatan har också höga halter men dessa torde ligga under miljökvalitetsnormen. Det finns inte mätningar att jämföra med för år Beräknade dygnsmedelvärden av PM10- halter 2007 enligt SIMAIR-modellen Trafik i Örnsköldsvik Den trafikmängd som passerar Centralesplanaden (E4) genom centrum är idag drygt fordon per dygn, varav andelen tung trafik är ca 10 procent. Gällande hastighet är 50 km/h. Enligt de trafikprognoser som använts i Nationell plan för transportsystem antas trafiken i Örnsköldsvik öka med knappt 10 procent mellan 2008 och 2020.

15 13 (30) I Örnsköldsvik passerar genomfartstrafiken på väg E4 genom centrum och det finns i dagsläget inga lämpliga alternativa färdvägar. Trafiken måste passera en relativt trång passage mellan kusten och Åsberget Uppskattad årsdygnstrafik 2008 med stöd av trafikräkningar Av den trafikrörelse som redovisas ovan beräknas ca 20 procent och ha start- och målpunkter inom området. Ca 50 procent av trafiken har start- eller målpunkter inom området. Exponerade personer Inom de angränsande kvarteren till Centralesplanaden (E4) bor ca 350 personer. Inom området som visas i kartan ovan är antalet boende i lägenheter som är direkt exponerade mot gator med beräknade halter över 35 μg/m 3 fler än 400. I tabellen nedan visas hur boende fördelar sig på olika haltnivåer.

16 14 (30) Partikelhalt Centralesplanaden Övrigt gatunät μg/m 3 (E4) > Området vid Centralesplanaden rymmer offentliga lokaler och arbetsplatser där många människor rör sig (Paradisbadet, Oscarsgallerian, restaurang Subway, butiker, ÖAhuset, Polishuset). Längs Storgatan och Nygatan rör sig många gående som korsar E4 på väg till eller ifrån centrum. På Storgatan som är gågata och på torget närmast Centralesplanaden med bänkar, korvförsäljning m.m. vistas många människor stora delar av dagen. Mätningar av antal gående som utförts under vår och höst 2010 vid övergångsställe Centralesplanaden Storgatan visar att minst 2000 personer passerar per dygn. Miljözoner Det finns idag möjligheter för kommuner att införa bestämmelse om miljözon för område som är särskilt miljöbelastat. Det är möjligt att förbjuda bilar med stora utsläpp och införa dubbdäcksförbud. Reglerna är svåra att tillämpa för Örnsköldsviks centrum eftersom Centralesplanaden (E4) är genomfartsled och det inte finns alternativa färdvägar.

17 15 (30) 2. Mål för att minska partikelhalten Övergripande mål Luftkvaliteten i Örnsköldsviks tätort ska förbättras och partikelhalten ska klara miljökvalitetsnormen. Effektmål Luftkvaliteten i Örnsköldsviks centrala delar ska förbättras: Partikelhalterna av PM10 på kort sikt (år 2011) klarar miljökvalitetsnormen (50 mikrogram/m 3 som dygnsmedelvärde) Partikelhalterna av PM10 på lång sikt (år 2020) klarar det nationella och regionala miljökvalitetsmålet (35 mikrogram/m 3 som dygnsmedelvärde) Åtgärdsprogrammet har både kort- och långsiktiga mål. Under programperiodens första år ska målet nås genom att halterna minskar de dygn när halterna förväntas överskrida 50 mikrogram/m 3. Vid programperiodens slut år 2020 ska målet nås genom en generell minskning av halterna. Inom en 10-årsperiod ska det långsiktiga miljökvalitetsmålet nås. Om vi utgår från att 2008 och 2009 är meteorologiska normalår måste halten minska med % de dagar när överskridanden sker, för att klara miljökvalitetsnormen. Halterna mellan olika år varierar betydligt och även om normen klaras enstaka år bör programmets åtgärder långsiktigt sänka halterna så att normen klaras med marginal. Mätningarna omfattar därtill endast två år och har inte skett under hela kalenderåret. För att säkerställa att miljökvalitetsnormen klaras med god marginal bedöms halten behöva minska med upp till 20 %. För att nå nationella miljökvalitetsmålet för partiklar måste halterna minska med ca 35 % fram till år Åtgärdsprogrammet är i första hand inriktat på att klara miljökvalitetsnormen för partiklar PM10. Det innebär att föreslagna akuta och kortsiktiga åtgärder syftar till att minska de högsta halterna. Det betyder att åtgärdsprogrammet de första åren inte är optimerat för att minimera långsiktiga hälsorisker. Att minska de högsta halterna förbättrar mest situationen för känsliga personer som kan drabbas av akuta tillstånd. De mer långsiktiga åtgärderna syftar till att få ned partikelhalterna generellt så att miljökvalitetsmålet för frisk luft klaras. Det betyder att den totala exponeringen över en längre tid minskar, vilket har betydelse för risken att drabbas av sjukdom.

18 16 (30) 3. Åtgärder för att minska partikelhalten Det är trafiken längs Centralesplanaden (E4) som framför allt är orsaken till överskridandet av partikelhalten. Trafikmängden har betydelse för mängden av både avgas- och slitagepartiklar som bildas och påverkar också spridningen av partiklar som bildats. Inriktningen i programmet är av den orsaken främst att minska biltrafiken i centrum, minska bildningen och uppkomsten av partiklar samt minska uppvirvlingen och spridningen av damm och partiklar. Åtgärderna ger effekt både på kort och på lång sikt. Det handlar både om fysiska och beteendepåverkande åtgärder samt om utredningar. Vidare finns åtgärder som handlar om hur exponeringen av höga halter kan minskas genom att förhindra försämrad ventilation och åtgärder om ökad kunskap om lokala källors påverkan på halterna. Många av åtgärderna ger var för sig små effekter på partikelhalterna. Åtgärderna tillsammans ger synergier som sammantaget ökar möjligheterna att klara miljökvalitetsnormen. Åtgärderna har förts samman i fem åtgärdspaket: 1. Minska biltrafiken i centrum 2. Minska bildningen av partiklar 3. Minska uppvirvlingen partiklar 4. Minska exponeringen 5. Kunskapsuppbyggnad Flera av åtgärderna är viktiga ur andra aspekter förutom att få ned partikelhalten. Inom olika områden i den kommunala verksamheten arbetas det med dessa frågor som t.ex. förbättrad folkhälsa, kommunen som klimatsmart kommun, farligt gods, ökad trafiksäkerhet, ny upphandling av kollektivtrafiken. Tabellen på nästa sida är ett sammandrag av fastställda åtgärder. Det är viktigt att åtgärderna ses som ett samlat angreppssätt som tillsammans leder till att miljökvalitetsnormen klaras. Om delar av åtgärderna förändras måste en ny analys av effekter göras för att säkerställa att miljökvalitetsnormen inte överskrids. Ytterligare klarlägganden av kostnader, finansiering och utredningar finns under avsnitt 6 Åtgärdsprogrammets konsekvenser. För samtliga åtgärder som beslutas krävs en handlingsplan för uppföljning. Samhällsbyggnadsförvaltningen organiserar arbetet i samverkan med kommunledningsförvaltningen. Åtgärdsprogrammet ska omprövas vid behov, dock minst vart sjätte år.

19 17 (30) Åtgärd Nr Åtgärd Bedömd effekt på PM10-halten (% sänkning) Kort sikt Lång sikt Kostnad 1 1 MINSKA BILTRAFIKEN I CENTRUM Åsbergstunnel mkr (2009 års prisnivå) Ökad stadskänsla längs Centralesplanaden (jmf Idéstudié) Ingår i effekt av Åsbergstunneln Ansvar för genomförande Regeringen 55 mkr Kommunen/Trafikverket Förstudie/Idéstudie Se ovan 6 mkr (beräknad Trafikverket kostnad 2011) Cykelplan kr* Kommunen Infrastruktur gång- och cykelvägar 6 mkr/år 3 * Kommunen Bättre kollektivtrafik 9 mkr/år 4 Kommunen Beteendepåverkan - Hållbart resande kr tre år EU-projekt under tre år Ev. en del kr/år 5 * Kommunen Parkeringsutbud/parkeringsavgifter utredning av kortsiktig kr* Kommunen Pendlarparkeringar effekt efter kr* Kommunen 4 år Driftskostnad pendlarparkeringar, gång- och kr/år Kommunen/Trafikverket cykelvägar Fysisk planering kr /år* Kommunen 2 MINSKA BILDNINGEN AV PARTIKLAR Minska dubbdäcksanvändningen Ingår i åtgärd beteendepåverkan Kommunen/Trafikverket Subventioner av parkeringsavgifter för bilar 2 1, kr*/ kr Kommunen/Trafikverket med dubbfria vinterdäck - utredning Slitstarkare vägbeläggning utredning kr Trafikverket Framkomlighet/Hastighet utredning Osäker effekt Osäker effekt kr* kr Kommunen Trafikverket Halkbekämpning med tvättad bergkross kr/år Kommunen/Trafikverket Minskad biltrafik Se åtgärdsgrupp Se åtgärds- Se åtgärds- Se åtgärdsgrupp 1 1 grupp 1 grupp 1 3 MINSKA UPPVIRVLINGEN AV PARTIKLAR Vägrengöring/ Dammbindning kr/år 7 Trafikverket Vårstädning - förhindra lövblåsar och torrsopning utredning Osäker effekt Osäker effekt kr* kr Kommunen Trafikverket Minskad biltrafik Se åtgärdsgrupp 1 Se åtgärdsgrupp 1 Se åtgärdsgrupp 1 Se åtgärdsgrupp 1 4 MINSKA EXPONERINGEN Förhindra minskad ventilation Motverkar Motverkar kr/år* Kommunen försämringar försämringar Växtlighet Stockholmskurvan utredning Se ovan Se ovan kr* Kommunen Information om halter Antal utsatta minskar Antal utsatta minskar kr* Kommunen Trafikverket 5 KUNSKAPSUPPBYGGNAD Kartlägga utsläpp/behov utökade mätningar Anpassa SIMAIR beräkningsmodell utredning Tabell 2. Översikt av åtgärder och effekter på partikelhalter Fordras för Fordras för kr* Kommunen uppföljning uppföljning kr Trafikverket Se ovan Se ovan kr Trafikverket 1 Kostnaderna för åtgärderna är inte jämförbara eftersom de ibland avser en engångskostnad och ibland en årlig kostnad. Endast kostnaden för åtgärden ingår. Trafikantkostnad, kostnad för externa effekter mm ingår ej. 2 Effekten uppstår när fysiska åtgärder och beteendepåverkan samordnas. Var och en för sig ger åtgärderna mindre effekt. 3 Förutsätter beräknat statsbidrag med 3 mkr/år. 4 Kostnader per år för införande av söndagstrafik och att öka turtätheten till 20-minuterstrafik. 5 Kommunens och Trafikverkets medfinansiering i EU-projektet. 6 Transportsnål markanvändning 7 Kostnader för spridning och material på sträckan E4 södra cirkulationsplatsen - brandstationen * Kommunala budgeterade medel

20 18 (30) 4. Översiktlig beskrivning av åtgärder En kortare beskrivning av respektive åtgärdspaket ges nedan. I del 2 har en mer detaljerad beskrivning av de enskilda åtgärderna gjorts. Där beskrivs samhällsekonomiska effekter, intressekonflikter, allmänna förutsättningar, påverkan på andra miljömål och samhälleliga mål. 1. Minska biltrafiken i centrum Åsbergstunnel Åsbergstunneln är den enskilt långsiktigt hållbara åtgärd som har störst betydelse för att minska partikelhalterna. Tunneln innebär att miljökvalitetsnormen för partiklar kommer att klaras på lång sikt. Trafikverkets beräkningar visar att genom flyttning av E4 minskar trafiken till hälften längs Centralesplanaden vilket medför att partikelhalten minskar med % och att normen därmed klaras. Objektet finns dock inte med i Nationell transportplan Kommunen och Trafikverket regionalt har inte rådighet över beslut om byggandet av Åsbergstunneln, utan det krävs ett regeringsbeslut. Den finns ändå medtagen som åtgärd i åtgärdsprogrammet genom dess betydande påverkan på partikelhalten. Trafikverket regionalt beslutade våren 2011 om en förstudie för Åsbergstunneln samt en idéstudie för befintlig E4 genom centrum. Förstudien/idéstudien påbörjades under hösten 2011 och har lagts till som åtgärd i programmet efter samrådet. Kostnaden för Åsbergstunneln har beräknats till ca 900 mkr i förslaget från 2009 till Nationell plan för transportsystemet Tunneln med anslutningar kan komma att i huvudsak finansieras med vägavgifter. Kommunens insats på 55 mkr gäller både åtgärder i närtid samt åtgärder som vidtas när tunneln är klar och kommunen blir huvudman för befintlig E4. Övriga åtgärder som ingår i minskad biltrafik i centrum För att minska biltrafiken i centrum fordras en mix av olika insatser. Att välja andra färdmedel än bil förutsätter att dessa är tillräckligt attraktiva. Bra kollektivtrafik och bra villkor för dem som går och cyklar är en förutsättning för att minska biltrafiken, men det krävs även att trafikanterna gör medvetna val. Åtgärder på befintligt gatunät, utbyggnad av pendlarparkeringar, byggande av gång- och cykelbanor samt förbättrad kollektivtrafik ger långsiktiga effekter. Det är nödvändigt att dessa fysiska åtgärder stöttas upp av beteendepåverkande åtgärder för att ge effekter. En verksamhet för hållbart resande skapades därför vid halvårsskiftet 2011 bl.a. med syfte att begränsa trafik och partikelhalt i tätorten. Insatserna inriktas mot allmänhet och arbetsplatser. Genom ökad kunskap om kollektivtrafik, cykling, samåkning, miljö och trafik, sparsam körning, möten med ny teknik, distansarbete, hälsoeffekter av att cykla eller gå till jobbet m.m. kan beteendeförändringar uppnås.

21 19 (30) En översyn av parkeringsutbud och parkeringsavgifter ingår som åtgärd för att utreda om det kan medverka till att trafiken i centrum minskar. Eftersom Örnsköldsvik är en förhållandevis expansiv tätort är det viktigt med en transportsnål planering av bostäder, arbetsplatser, handel m.m. En långsiktig och målmedveten markanvändningsplanering kan på sikt få stor betydelse för att minska res- och transportbehovet. Detta bör speciellt beaktas i arbetet med kommunens fysiska planering. Kostnad och ansvar för genomförande av åtgärdspaket 1 utöver Åsbergstunneln Kostnader för åtgärderna är dels engångskostnader i form av t.ex. investeringar i gångoch cykelvägar och pendlarparkeringar samt dels årliga kostnader för t.ex. utökad kollektivtrafik, organisation för beteendepåverkande åtgärder, drift och underhåll m.m. Organisationen för beteendepåverkande åtgärder har förutsatt finansiering från andra aktörer för att få tillräcklig storlek och därmed genomslag. Örnsköldsviks kommun och Trafikverket ansvarar gemensamt för att åtgärderna genomförs. För hela åtgärdspaketet Minskad biltrafik exkl. Åsbergstunneln och tillhörande åtgärder beräknas kostnaden till ca 17 miljoner kr per år. 2. Minska bildningen av partiklar Minska dubbdäcksanvändningen Minskad dubbdäcksanvändning är på kort sikt den viktigaste åtgärden för att minska bildningen av partiklar. Generellt gäller att ju längre norrut i landet man befinner sig desto större är andelen bilar med dubbdäck. I Örnsköldsvik är andelen ca 90 % medan andelen i mellansvenska städer ligger på %. Mätningar i Östersund och Sundsvall visar på en ökande andel under perioden men andelen sjönk mellan 2009 och Numera finns möjligheter för en kommun att införa restriktioner för dubbdäcksanvändning. På Centralesplanaden, E4 genom Örnsköldsvik, är ett dubbdäcksförbud inte möjligt att införa eftersom det är en genomfartsled och lämpliga alternativa vägar saknas. Trafikverkets rekommendationer är att om man har en nyare bil utrustad med antisladdsystem kan man med fördel använda dubbfria vinterdäck av nordisk modell. Åtgärder för att minska dubbdäcksanvändningen inriktas på beteendepåverkan i form av information/kampanjer om däcksval. Även incitament för bilar utrustade med dubbfria vinterdäck kan komma ifråga. Vid en översyn av parkeringsutbud som påbörjades under 2011 kommer att utredas om det kan vara tänkbart att införa subventionerad parkering för bilar med dubbfria vinterdäck.

22 20 (30) Halkbekämpning med tvättad bergkross E4 genom Örnsköldsvik halkbekämpas med salt men vid enstaka tillfällen på vissa ställen kan sandning förekomma. Vid dessa tillfällen bör halkbekämpningen ske med tvättad bergkross. På de kommunala gatorna innebär åtgärden att i första hand bör tvättad bergkross användas i korsningar vid Centralesplanaden, men på sikt bör tvättad bergkross även användas i övriga delar av centrum i stället för naturgrus. Slitstarkare vägbeläggning Den beläggning som idag ligger längs E4 i Örnsköldsvik är en hård beläggning med bra slitstyrka. Potentialen för att minska slitaget genom att byta ut beläggningen bedöms vara liten. I samband med beläggningsunderhåll bör dock alternativa vägbeläggningar utredas. Framkomlighet/Hastighet Det är osäkert hur stor betydelse hastigheten har för partikelhalterna i Centralesplanadens gaturum. En utredning påbörjades 2011 och färdigställs under 2012 utifrån de platsspecifika förhållandena. Om denna visar att det är möjligt att sänka partikelhalterna genom att sänka hastigheten ska en sådan åtgärd övervägas. Även förbättring av grön våg och högersvängar utreds för att undersöka om trafiken kan flyta bättre. Kostnad och ansvar för genomförande av åtgärdspaket 2 Trafikverket ansvarar för åtgärder efter Centralesplanaden. Kommunen ansvarar för åtgärder efter kommunala vägar. Kommunen beslutar om hastighetsåtgärder i centrum. För påverkansåtgärder gäller gemensamt ansvar mellan Trafikverket och kommunen. Hela åtgärdspaketet innebär en ökad driftskostnad på ca kr per år om tvättad bergkross används på Centralesplanaden. Användning av tvättad bergkross på övriga gator i centrum ger ytterligare kostnader på ca kr. Utredningarna angående vägbeläggning och hastighet kan resultera i stora investeringskostnader, ca 20 milj kr för vägbeläggning och 1,5 milj kr för hastighetsåtgärder. 3. Minska uppvirvlingen av partiklar Vägrengöring/Dammbindning De mätningar som utförts i Örnsköldsvik visar på att problemet med höga halter av partiklar i huvudsak beror på uppvirvlat vägdamm under sen vinter och under våren. Men att minska spridning av vägdamm kan snarare betraktas som symtombehandling än att komma till rätta med grundproblemet med höga halter av partiklar. Även om den långsiktiga lösningen bör vara att begränsa uppkomsten av partiklar är det nödvändigt med temporära åtgärder för att klara miljökvalitetsnormen vid episoder med överskridanden. När väl partiklarna uppstått är möjligheterna att minska spridningen begränsade. Under tiden fram till att åtgärder för att minska bildningen av partiklar får tillräcklig effekt är

23 21 (30) det framförallt dammbindning och vägrengöring som kan användas för att minska spridning av den dammdepå som redan finns i gaturummet. I ett första steg bör akuta åtgärder vidtas under de väderleks- och säsongsförhållanden när dygnsmedelvärdet av partiklar, PM10, riskerar att överskrida 50 mikrogram/m 3. Dammbindning bygger på noggranna meteorologiska analyser om när upptorkning förväntas. En detaljerad instruktion som bygger på Trafikverkets rekommendationer för vägrengöring och dammbindning togs fram under vintern Åtgärderna bör i första hand sättas in på Centralesplanaden mellan södra cirkulationsplatsen och strax öster om Viktoriaesplanaden. Effekterna av dammbindning under våren 2012 kommer att utvärderas och därefter tas ställning till om dammbindningsåtgärder även bör omfatta kommunala huvudgator. Vårstädning förhindra lövblåsar och torrsopning På det kommunala vägnätet i centrum används våtmetod vid vårrengöring, vilket är en bättre metod än torrsopning för att inte öka halterna av partiklar. Det bör utredas vilka möjligheter det finns att förhindra bruk av lövblåsar och torrsopning i övriga områden närmast Centralesplanaden. Kostnad och ansvar för genomförande av åtgärdspaket 3 Trafikverket ansvarar för rengörings- och dammbindningsåtgärder efter Centralesplanaden. Kommunen ansvarar för utredning om lövblåsar och torrsopning. Merkostnaden uppskattas till ca kr per säsong på det statliga vägnätet. 4. Minska exponeringen Förhindra minskad ventilation Centralesplanadens gaturum är till stora delar slutet med hushöjder på meter. Det finns möjlighet till ökad exploatering i kvarteren som omger Centralesplanaden. Varje sådan åtgärd kan försämra ventilationen, så att utvädringen av luftföroreningar blir sämre och därmed försvåras möjligheterna att klara miljökvalitetsnormen. Innan trafikflödena minskar på Centralesplanaden bör det vid prövning av ny bebyggelse utredas hur ventilationen i gaturummet påverkar miljökvalitetsnormen för partiklar. Om utredning visar att den nya bebyggelsen försvårar att normen klaras ska den inte komma till stånd. Växtlighet Vindstopper vid Stockholmskurvan Vindriktande åtgärder i Stockholmskurvan kommer att utredas för att leda in vinden mot de centrala delarna av staden istället för den naturliga väg som vinden har idag ned mot Vegagatan. Information om halter Kommunen ska via sin hemsida informera om luftföroreningar i centrum och vid vilka tillfällen som luften kan innehålla höga halter av partiklar.

24 22 (30) Kostnad och ansvar för genomförande av åtgärdspaket 4 Örnsköldsviks kommun ansvarar för att pröva lämplighet av ny bebyggelse i samband med bygglov och planläggning. Kommunen ansvarar för information om luftsituationen i centrum via sin hemsida. Ökad kostnad kan uppstå t.ex. licens av programvara för luftföroreningar (SIMAIR). 5. Kunskapsuppbyggnad För att kostnadseffektiva åtgärder ska kunna prioriteras fordras goda kunskaper om emissioner och halter. För många av åtgärderna som kommer att vidtas är det oklart hur stor potentialen är för att minska partikelhalterna. Det råder dels en allmän osäkerhet om åtgärdernas effekter, dels en osäkerhet om effekterna under de specifika förhållanden som råder lokalt. En utredning bör göras för att bedöma behov av kartläggning av utsläpp samt behov av ev. utökade mätningar. En utredning om behov av anpassning av SIMAIR-modellen till Örnsköldsviks lokala förutsättningar behöver även göras. Kostnad och ansvar för genomförande av åtgärdspaket 5 Utredningsarbetet samordnas av Örnsköldsviks kommun och Trafikverket samt den samarbetsorganisation för luftövervakning som finns i länet. Kartläggning av utsläpp och eventuellt utökade mätningar kan vara en förutsättning för att Trafikverket ska medverka till att utveckla en anpassning av SIMAIR-modellen. Trafikverket ansvarar för eventuella kostnader på kr som engångskostnad för anpassning av modellen till lokala förhållanden. Kommunen ansvarar för kostnad för eventuell utökad mätning på ca kr som engångskostnad.

25 23 (30) 5. Tidsplan Fastställda åtgärder bedöms alla ha potential att sänka halterna av partiklar i centrala Örnsköldsvik. Kunskaper om sambandet mellan åtgärder och effekter är i många fall inte helt fullständiga och därför är det nödvändigt att inte förlita sig på att enstaka åtgärd löser problemet. I stället förutsätter ett bra resultat många olika insatser och åtgärdsprogrammet har därför utformats som åtgärdspaket. Samtliga materiella åtgärder samordnas med beteendepåverkande åtgärder. På basis av effekter på partikelhalt samt utifrån förutsättningar och rimlighet att komma igång med respektive åtgärd har en tidsplan upprättats. Vissa åtgärder har i tidsplanen förts samman utifrån karaktär av åtgärd och inte utifrån åtgärdspaket. 1. En instruktion för vägrengöring och dammbindning d.v.s. akutåtgärder, som syftar till att minska uppvirvlingen av partiklar längs Centralesplanaden, utarbetades vintern 2011 och införs under våren Åtgärderna utvärderas hösten Utredningar om framkomlighet/hastighet och vägbeläggning färdigställs under 2012 för att långsiktigt minska bildningen av partiklar i centrum. Åtgärder som bygger på resultat av utredningarna samt halkbekämpning med tvättad bergkross påbörjas under En cykelplan för kommunen påbörjas 2011 och färdigställs under Infrastrukturåtgärder som innebär att gång- och cykelnätet byggs ihop samt att antalet km ökar vidtas i enlighet med cykelplanen. Ökade driftskostnader för gångoch cykelvägar beräknas från Ökad kollektivtrafik genom bl.a. ökad turtäthet samt återinförande av söndagstrafik påbörjas under 2011, med målsättning att öka resandet med 25 % mellan En organisation för beteendepåverkande åtgärder - Hållbart resande, som bl.a. syftar till att begränsa trafik och partikelhalter i tätorten, upprättades under En översyn av parkeringsutbud och parkeringsavgifter sker under Möjlighet att subventionera parkeringsavgifter för bilar med dubbfria vinterdäck utreds vid översynen. Åtgärder som bygger på resultat av utredningen påbörjas under 2012/2013. Stöd till pendlarparkeringar påbörjades under Ökade driftskostnader för pendlarparkeringar beräknas från Kommunen beaktar kontinuerligt transportsnål markanvändning i den fysiska planeringen. Kommunen anger riktlinjer i översiktsplan (antas 2012) att byggnaders påverkan på ventilationen i gaturum med höga partikelhalter ska prövas vid bygglov och planläggning för ny bebyggelse och inte tillåtas om miljökvalitetsnormen riskerar att överskridas. 9. En utredning om behov av kartläggning av utsläpp, behov av ev. utökade luftmätningar och anpassning av SIMAIR-modellen görs under 2012 för att öka kunskaperna om luftsituationen i Örnsköldsvik.

26 24 (30) 10. Åtgärder för ökad stadskänsla vid Centralesplanaden påbörjas i närtid. 11. Kommunen informerar om åtgärdsprogrammet och luftsituationen på kommunens hemsida. 12. Övriga utredningar utförs under Trafikverket påbörjade arbetet med en förstudie/idéstudie för E4 genom staden under 2011 som färdigställas under Åtgärden har lagts till programmet efter samrådstiden. 14. Ett beslut krävs av regeringen om byggande av Åsbergstunnel Åtgärd Vägrengöring/ Dammbindning 2.Körmönster/ Hastighet/ Vägbeläggning/ Halkbekämpning 3-4. Cykelplan/ Infrastrukturåtgärder gång och cykel/ Drift 5.Ökad kollektivtrafik 6.Beteendepåverka Hållbart resande 7.Parkeringsutbud/ p-avgifter/ Pendlarparkeringar/drift 8.Fyskisk planering/ Förhindra minskad ventilation 9.Kartlägga utsläpp/ /behov utökade mätningar/ anpassa SIMAIR 10.Ökad stadskänsla längs Centralesplanaden 11.Information om halter 12.Övriga utredningar 13.Förstudie/Idestudie 14.Åsbergstunnel Tabell 2. Åtgärder och tidsplan. Åtgärd Utredning

27 25 (30) 6. Åtgärdsprogrammets konsekvenser Partikelhalter Med den kombination av åtgärder som ingår i åtgärdsprogrammet bedöms miljökvalitetsnormen klaras både på lång och kort sikt. Det finns möjligheter att nå miljökvalitetsmålet på lång sikt om åtgärder som ska utredas visar på tillräckligt med effekter på partikelhalten och därmed kan genomföras. Eftersom ingen annan enskild åtgärd utöver Åsbergstunneln långsiktigt och generellt kan förväntas minska partikelhalten tillräckligt är det den totala och samverkande effekten av föreslagna åtgärder som förväntas sänka partikelhalten. Genom akutåtgärderna dammbindning och vägrengöring är det förmodligen möjligt att klara miljökvalitetsnormen vid dagar med höga partikelhalter. Effekten är dock endast kortvarig och åtgärden ger ingen generell minskning av halterna. Dammbindning har också negativa effekter (ökad kemikalieanvändning, ökat vägslitage, ökad risk för halka) och föreslås upphöra när andra åtgärder fått genomslag. Samtliga åtgärder förutom dammbindning är bestående åtgärder. Det som hittills är verifierat är att minskad trafik minskar partikelhalten markant. Minskad dubbäcksanvändning är också en åtgärd som har tydliga effekter på partikelhalten. Åtgärden sänker dock inte halterna lika effektivt som den halvering av trafikmängden som Åsbergtunneln kommer att medföra. Örnsköldsvik har ett norrlandsklimat och vintrarna förväntas bli mildare i ett längre perspektiv. Det kan betyda fler tillfällen med isbelagda och hala vägbanor vilket medför att behovet av halkbekämpning kan komma att öka. En slitstarkare vägbeläggning är en ytterligare åtgärd som kan ge tydliga effekter på partikelhalten men inte av samma storlek som Åsbergstunneln. Diagrammet nedan visar effekterna av de åtgärder som ingår i åtgärdsprogrammet på kort och på lång sikt samt effekterna av akutåtgärder. Utgångsläget är uppmätta halter 2008 och Osäkerheten är stor om hur väl dessa mätningar representerar ett normalår och har uppskattats till ± 30 procent. Osäkerheterna i bedömningen av åtgärderna varierar beroende på typ av åtgärd. För dammbindning, minskad bildning och Åsbergstunneln uppskattas osäkerheten till ± procent. Osäkerheten när det gäller effekterna av åtgärder för att minska trafiken är betydligt större än ± procent. När det gäller framtida halter har SMHI gjort beräkningar som visar på att det regionala bidraget kommer att minska i framtiden men endast med något enstaka mikrogram/m3 luft. Det innebär att halterna sannolikt är något lägre när de långsiktiga åtgärderna kommer att genomföras.

28 26 (30) Diagram 3 visar hur åtgärderna påverkar minskningen av partikelhalterna. På lång sikt blir effekterna mindre av åtgärdspaketet Minskad trafik i centrum samt åtgärdspaketet Minskad bildning. Det har att göra med att trafiken längs Centralesplanaden efter att Åsbergtunneln byggts minskar markant och en procentuell minskning av halterna därmed får mindre genomslag. Diagram 3. Beräknad minskning av 90-percentilen för dygnsmedelvärdet. I åtgärden Åsbergstunneln ingår även åtgärder som ökar stadskänslan längs Centralesplanaden. Blå fält anger minskningen för åtgärdspaketet Minskad trafik i centrum exklusive Åsbergstunneln. Gult fält anger minskningen för åtgärdspaketet Minskad bildning av partiklar. Röd vågrät linje visar miljökvalitetsnormen för partiklar PM10, dygnsmedelvärde. Blå streckad vågrät linje visar miljökvalitetsmålet.

29 27 (30) Kostnader och finansiering Nedanstående tabeller är förtydliganden av kostnader för åtgärder. Dels visas en uppdelning av åtgärder som vid programmets fastställande verkställs enligt tidsplan, dels på åtgärder som ska utredas. Tabell 6 visar åtgärder som kan tillkomma efter utredningar. Tabellerna visar även vilka åtgärder som är bindande. Åtgärden Åsbergstunneln redovisas för sig eftersom det är regeringen som beslutar om denna och kommunen och Trafikverket regionalt inte har rådighet över åtgärden. Åtgärden Ökad stadskänsla är kommunens medfinansiering till Åsbergstunneln och redovisas därför tillsammans med tunneln. Kostnaden för åtgärden Åsbergstunneln är angiven i 2009 års prisnivå. Kostnaden för förstudien/idéstudien är beräknad Åtgärden Förstudie/Idéstudie har lagts till efter samrådet. Åtgärd Åsbergstunnel Kostnad Ansvarig Åsbergstunnel 845 mkr Regeringen Ökad stadskänsla längs Centralesplanaden 55 mkr Kommunen Åtgärd Kostnad Bindande Infrastruktur gång - och cykelbanor 6 mkr/år 8 * Driftkostnader gång - och cykelbanor Bättre kollektivtrafik söndagstrafik (2011/2012) Bättre kollektivtrafik högre turtäthet m.m. (2014) Beteendepåverkan - Hållbart resande - EUprojekt under tre år Pendlarparkeringar Driftskostnader pendlarparkeringar kr/år 2 mkr/år 7 mkr/år 12,5 mkr på 3 år (1,25 mkr 9 *) kr* kr/år Fysisk planering kr/år* X Minska dubbdäcksanvändning information Ingår i projekt beteendepåverkan Halkbekämpning med tvättad bergkross Centralesplanaden kr/säsong X Tvättad bergkross övriga gator centrum kr/säsong Vägrengöring/Dammbindning kr 11 X /säsong Förhindra minskad ventilation kr/år* X Information om halter kr* X Tabell 4. Kostnader för direkta åtgärder enligt tidsplan(fotnoter nästa sidfot) * För kommunen budgeterade resurser X

30 28 (30) Utredningar Genomförs Bindande Kostnad *Kommunen budgeterad resurs Förstudie/idéstudie X 6 mkr Trv. Cykelplan X kr* Parkeringsutbud/parkeringsavgifter/subv. av parkeringsavgifter 2012 X kr* för bilar med dubbfria vinterdäck kr Trv. Slitstarkare beläggning 2012 X kr Trv. Framkomlighet/hastighet 2012 X kr* kr Trv. Vårstädning förhindra lövblåsar och torrsopning 2012 X kr* Behov om lokal anpassning SIMAIR-modell 2012 X kr Trv. Kartlägga utsläpp/behov utökande mätningar 2012 X kr* kr Trv. Växtlighet vindstopper vid Stockholmskurvan kr* Tabell 5. Kostnader för utredningar (samtliga utredningar är för kommunen budgeterade) Ev. tillkommande kostnader efter utredninförrig Genom- Kostnad Ansva- Hastighet, skyltar 2011/2012 1,5 mkr Trv. Slitstarkare vägbeläggning Vid be- 20 mkr Trv. läggnings- underhåll Minskade parkeringsintäkter vid subv. parkeringsavgifter kr/år Kom. för bilar med dubbfria vinterdäck Anpassa SIMAIR beräkningsmodell *** 2012/ kr* Trv. Utökade luft mätningar** kr* Kom. Licens SIMAIR**** kr/år Kom. Tabell 6. Kostnader som kan tillkomma efter utredningar Trv = Trafikverket Slutgiltig fördelning av kostnader och finansiering fullgjordes efter samrådstiden. 8. Förutsätter 3 mkr i statsbidrag. 9. Kommunens och Trafikverkets medfinansiering i EU- projekt. Kommunen 1 mkr/år, Trafikverket kr/år i tre år. 10. Transportsnål markanvändning 11. Kostnader för spridning och material på sträckan E4, Paradisrondellen Korsgatan/Vikingagatan). Lagrings kostnad tillkommer. * Engångskostnad ** Kan vara en förutsättning för utveckling av SIMAIR-modellen *** Kan vara en förutsättning för programmets uppföljning **** Kan vara en förutsättning för att kunna bedöma att miljökvalitetsnormen klaras i detaljplaner/bygglov