Luftföroreningar i Nyköping
|
|
- Daniel Lund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Samhällsbyggnad Miljöenheten Utredningsingenjör Bo Gustaver Tfn e-post: Datum Dnr (11) Luftföroreningar i Nyköping Miljöenheten upprättade i april 2010 en sammanställning av resultaten från den mätning av luftföroreningar vid Repslagaregatan som gjordes genom Luftvårdsförbundet i Södermanlands län under I detta dokument har sammanställningen reviderats och kompletterats med de nya uppgifter som finns i mars Den 1 juli 2010 ersattes förordning (2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft med luftkvalitetsförordning (2010:477). De miljökvalitetsnormer i form av siffror som finns i den nya förordningen är samma som tidigare men utökning har skett med värden för fina partiklar (PM 2,5). Utvärderingströsklarna för partiklar (PM10) har höjts, vilket medför lägre mätkrav. Eftersom varken PM 2,5, CO, bensen, bens(a)pyren eller metaller ingick bland de analyser som gjordes vid mätningen 2009 går det inte att säga hur luften i Nyköping är i förhållande till dessa normer. I denna revidering har uppmätta värden även jämförts med utvärderingströsklarna. Förutom mätvärdena redovisas nu även resultaten i SMHI rapport Nationella beräkningar med SIMAIR. SMHI gjorde på uppdrag av naturvårdsverket beräkningar av NO 2, PM-10, bensen och CO för en plats vardera i landets 55 största tätorter. I nyköping gjordes beräkningen för Hospitalsgatan mellan Västra Storgatan och Västra Kvarngatan (Stadshusets gavel) avsnittet. Där är det mycket trafik på en trång gata så troligen är den platsen ungefär lika utsatt som Repslagaregatan även om trafikmängden är mindre. Kommunerna fick själva välja en plats i aktuell tätort. Det behöver inte vara den plats som har sämsta luften som har valts. Om en miljökvalitetsnorm för utomhusluft överskrids eller riskerar att överskridas ska en bedömning av behovet av att upprätta ett åtgärdsprogram göras av Naturvårdsverket. Berörd länsstyrelse eller kommun ska därefter ta fram ett åtgärdsprogram. Följande kommuner eller områden har enligt i mars 2011 redovisat förslag till eller beslutade åtgärdsprogram: Göteborg Göteborgsregionen Helsingborg Jönköping Malmö Norrköping Skellefteå Stockholm Umeå Uppsala Följande text har hämtats från i mars 2011: Partiklar i utomhusluft uppkommer såväl på naturlig väg som antropogent, det vill säga genom mänsklig verksamhet. Till de naturliga processerna kan till exempel vulkanisk
2 2 (11) aktivitet räknas, liksom skogsbränder samt spridning av damm/sand och havssalt. Vägtrafik och vedeldning är exempel på antropogena källor. Källor till partiklarna Den största källan till partiklar (PM10) bedöms vara vägslitage till följd av användning av dubbdäck. Partiklar (PM10) genereras även till följd av de antropogena utsläpp av till exempel sulfater, nitrater, organiska ämnen och sot som sker genom vägtrafiken samt förbränningen av biobränslen och oljeprodukter. Partiklar (PM2,5) härrör främst från förbränningsprocesser till följd av fordonstrafik och energiproduktion. Långdistanstransport har även stor betydelse. De partikelhalter som förekommer i utomhusluften i tätorter idag är i många fall skadliga, i synnerhet för känsliga personer. Partiklar i utomhusluft har visats vara en bidragande orsak till ökad sjuklighet och dödlighet. Kopplingar har bland annat gjorts till hjärt- /kärlsjukdomar och sjukdomar i luftvägarna. Varför heter det PM10 och PM2,5? Inandningsbara partiklar har i typiska fall en storlek på ca 10 µm (0,01 mm) eller mindre de största som kan tränga ned i lungorna har en diameter kring 15 µm. Luftens innehåll av partiklar med sådana dimensioner brukar betecknas som PM10 (Particulate Matter 10). Partiklar (PM2,5) har en diameter på mindre än 2,5 mikrometer och är därmed ännu mindre partiklar. Minskad långdistanstransport Långdistanstransporterade partiklar är en betydande källa till den så kallade bakgrundsluften även i städerna, speciellt i södra Sverige. Bidraget till partikelhalterna från långdistanstransport har dock minskat under den senaste tioårsperioden. I norra Sverige minskar långdistanstransportens relativa betydelse. Här är å andra sidan sothalterna högre än i södra Sverige. Detta kan bero på att utsläpp av sot från vedeldning och fordon når högre nivåer under väderförhållanden med dålig omblandning vilket är vanligare under vinterhalvåret. Uppvirvlingen av damm kan öka halterna av särskilt PM10 till mycket höga nivåer. Timmedelvärden av PM10 på uppemot µg/m³ noterades under en kartläggningsstudie vid gaturumsstationerna i Stockholm, Göteborg och Umeå. De flesta överskridanden av miljökvalitetsnormen för dygnsmedelvärden i gaturum inträffar under dessa episoder, som företrädesvis äger rum i mars och april. Miljökvalitetsnormer enligt SFS 2010:477 Miljökvalitetsnormer för partiklar (PM10 och PM2,5) ingår i Luftkvalitetsförordning (2010:477). Normerna för partiklar (PM10) är så kallade gränsvärdesnormer eller skallnormer, satta som dygnsmedelvärde respektive årsmedelvärde och får inte överskridas. För partiklar (PM2,5) finns både en målsättningsnorm/börnorm och en gränsvärdesnorm/skallnorm, med samma nivå, men olika tidpunkter för uppfyllelse. Utöver dessa finns även en annan typ av reglering av partiklar (PM2,5) som innebär en nationell minskning av den exponering som befolkningen som helhet utsätts för. Naturvårdsverket ansvarar för att hantera och följa upp denna exponeringsreglering. Nyköpings kommun är liksom övriga kommuner i länet, länsstyrelsen och ett antal företag, medlem i Södermanlands läns luftvårdsförbund. Förbundet bestämde 2008 att utvidga verksamheten så att även uppföljning av miljökvalitetsnormer (MKN) för utomhusluft ska ingå i förbundets verksamhet. Förbundet mäter i nuläget på en plats i länet och mätaren kommer att placeras på olika platser under ett år i sänder. Första plats i länet för denna typ av mätning
3 3 (11) blev i Nyköping. Naturvårdsverket har i sina föreskrifter om kontroll av miljökvalitetsnormer för utomhusluft (NFS 2006:3) och tillhörande handbok angett hur mätare ska placeras (avstånd till korsning, typ av område, höjd över marken, avstånd till fasad etc). Utifrån detta och kännedom om trafikflöden och bebyggelse i Nyköping bestämdes att mätaren skulle placeras utanför Repslagaregatan 15. I mars 2011 gäller istället Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2010:8) om kontroll av luftkvalitet men placeringen skulle blivit densamma enligt de nya föreskrifterna. På detta avsnitt är det mycket trafik och byggnader på båda sidor. Med stor sannolikhet är den sämsta platsen i Nyköping ur luftföroreningssynpunkt. I vart fall är det en av de sämsta platserna. Det finns gator med mer trafik men där är det mer öppet och därför troligen oftast lägre halter. I korsningar, garage, vägportar och på motorvägen förekommer säkerligen högre halter men sådana platser är inte aktuella att mäta på enligt gällande anvisningar. Mätaren stod bakom häcken intill bilen. För det praktiska arbetet med mätaren och mätningen anlitade Luftvårdförbundet SLB som är en del av Miljöförvaltningen i Stockholm. Kommunen bidrog med lyftkran, markupplåtelse och elström.
4 4 (11) Mätaren ställdes på plats den 5 december 2008 och togs därifrån den 8 december Under denna tid registrerades NO (kvävemonoxid), NO 2 (kvävedioxid), NO x (summa kväveoxider) och PM10 (partiklar mindre än 10 mikrometer (tusendels millimeter)). Mätaren registrerade ett värde varje 15- minutersperiod vilket gav mätvärden av varje parameter. Mätaren fungerade bra för mätvärden saknas bara för några få timmar. När mätning pågick kunde resultaten följas kontinuerligt via en hemsida. Av de parametrar som mättes finns miljökvalitetsnorm gällande tätort för NO 2 och PM10. Utvärdering Hur bör då alla dessa data presenteras? Första tanken blir givetvis att jämföra med gällande MKN. Det var ju det som var främsta syftet med mätningen. Det kan också vara intressant att se variationerna under dygnets timmar, årstider, veckodagar och så vidare. Jämförelse med mätningar på andra platser är också intressant. Miljökvalitetsnormerna Miljökvalitetsnormerna för utomhusluft återfinns i luftkvalitetsförordningen (2010:477). För kvävedioxid och kväveoxider gäller följande: 10 Till skydd för människors hälsa får kvävedioxid efter den 31 december 2005 inte förekomma i utomhusluft med mer än 1. i genomsnitt 90 mikrogram per kubikmeter luft under en timme (timmedelvärde), 2. i genomsnitt 60 mikrogram per kubikmeter luft under ett dygn (dygnsmedelvärde), och 3. i genomsnitt 40 mikrogram per kubikmeter luft under ett kalenderår (årsmedelvärde). Det värde som anges i första stycket 1 får överskridas 175 gånger per kalenderår (98-percentil) förutsatt att föroreningsnivån aldrig överstiger 200 mikrogram per kubikmeter luft under en timme mer än 18 gånger per kalenderår (99,8-percentil). Det värde som anges i första stycket 2 får överskridas 7 gånger per kalenderår (98-percentil). 11 För att skydda växtligheten från kväveoxider, i områden där det är minst 20 kilometer till närmaste tätbebyggelse eller 5 kilometer till annat bebyggt område, industriell anläggning eller motorväg gäller, i stället för det som sägs i 4, att kväveoxider inte får förekomma i utomhusluft med
5 5 (11) mer än i genomsnitt 30 mikrogram per kubikmeter luft under ett kalenderår (årsmedelvärde). Punkt 1 i förordningens 10 Vid mätningen i Nyköping uppmättes halt i genomsnitt över 90 mikrogram NO 2 per kubikmeter luft under tre timmar under perioden. Det var den 9 januari 2009 klockan Då var timmedelvärdet 115, 105 resp 92 mikrogram per kubikmeter luft. Som framgår av texten under punkterna 1-3 i förordningens 4 får värdet 90 överskridas 175 timmar per år förutsatt att 200 inte överskrids mer än 18 gånger. Eftersom 3 är klart mindre än 175 och 200 aldrig överskreds klarade luften som mättes på Repslagaregatan denna norm. I de regionala miljömålen för Södermanlands län som länsstyrelsen beslutade den 17 december 2007 anges att timmedelvärdet inte ska överstiga 60 mer än 175 timmar per år. Vid mätningen överskreds 60 under 70 timmar. Således uppfylldes även detta mål. Datum och klockslag för timmedelvärden över 60 framgår av bilaga 1. Punkt 2 i förordningens 10 Det dygn under mätperioden som hade högst halt NO2 var den 9 januari Då var medelhalten 46 mikrogram/m³. Alla andra dygn var den lägre än 40. Punkt 2 uppfylls alltså med bred marginal eftersom halten 60 hade fått överskridas under 7 dygn. Punkt 3 i förordningens 10 Punkt 3 anger att halten kvävedioxid som årsmedelvärde inte ska överskrida 40 mikrogram/m³. Årsmedelvärdet på Repslagaregatan 2009 var 17,1. Normen klarades alltså med god marginal. I SMHI:s beräkning 1 blev årsmedelvärdet 16,0. De regionala miljömålen anger att halten kvävedioxid som årsmedelvärde ska i huvudsak underskrida 20 mikrogram/m³ år Även detta mål uppfylldes alltså (året innan). Utvärderingströsklarna för kvävedioxid är: Timmedel Dygnsmedel Årsmedel Övre >72 mer än 175 ggr/år >48 högst 7 ggr/år >32 Nedre >54 högst 175 ggr/år >36 högst 7 ggr/år >26 Uppmätta respektive beräknade halter är: Timmedel Dygnsmedel Årsmedel Repsl.g. 51 överskreds175 ggr 35 överskreds ggr 2009 Hospitalsg. 45 överskreds175 ggr 33 överskreds ggr 2006 Både Repslagaregatan och Hospitalsgatan hamnar alltså under gränsen för nedre utvärderingströskeln även om marginalen var hårfin för Repslagaregatan och dygn. Således gäller enligt 27 i förordningen att kontrollen fortsättningsvis får ske genom enbart beräkning eller objektiv bedömning eller en kombination av metoderna. Enligt naturvårdverkets handbok Luftguiden 5 (sid 45) krävs fleråriga mätningar på aktuell plats för att få ett bra underlag om vilka halterna är under ett 1 SMHI rapport Nationella beräkningar med SIMAIR
6 6 (11) normalt år. Verket tolkar normen som att om normens värde överskrids under enstaka år men inte under ett normalt år uppfylls ändå normen trots att enstaka överskridanden kan även förväntas under kommande år. Förordningen 11 Denna avser, som framgår ovan, platser på landsbygden. Årsmedelvärdet för kväveoxider (NO x ) på Repslagaregatan under 2009 var 48. Det är klart mer än 30 men ingen hade nog heller trott att luften här skulle klara normen för landsbygdsluft. Troligen klaras normen på landsbygden i hela Sverige men det verkar finnas få mätvärden. Halt lägre än 5 mikrogram/m³ verkar vara normalt på sådana platser som anges i normen. Det är inte kommunerna utan Naturvårdsverket som ska följa upp att denna norm uppfylls (26 förordningen). För partiklar i luften (PM 10) gäller följande miljökvalitetsnormer : 9 Till skydd för människors hälsa får partiklar efter den 31 december 2004 inte förekomma i utomhusluft med mer än 1. i genomsnitt 50 mikrogram per kubikmeter luft under ett dygn (dygnsmedelvärde), och 2. i genomsnitt 40 mikrogram per kubikmeter luft under ett kalenderår (årsmedelvärde). Det värde som anges i första stycket 1 får överskridas 35 gånger per kalenderår (90-percentil). Halten partiklar vid mätstationen överskred 50 under 9 dygn. Normen anger att värdet får överskridas under max 35 dygn. Luften som mättes på Repslagaregatan klarade alltså även denna norm, om än inte med stor marginal. Av diagrammet i bilaga 2 framgår vilka dagar som de högsta värdena inträffade och hur höga de var. Hög halt partiklar förkommer främst på våren. Bilar med dubbdäck river upp mycket partiklar. När det torkar upp på våren sprids de i luften, särskilt när det blåser. I kombination med relativt höga halter av långväga transporterade partiklar blir det höga värden. Årsmedelvärdet för halten partiklar var 17,2. Här var alltså marginalen till normens 40 större. De regionala miljömålen anger att halterna 35 mikrogram/m³ som dygnsmedelvärde och 20 mikrogram/m³ som årsmedelvärde för partiklar (PM10) skall underskridas år Dygnsmedelvärdet får överskridas högst 37 dygn per år. Under mätperioden överskred dygnsmedelvärdet för PM10 35 mikrogram/m³ under 29 dygn. Det är färre än tillåtna 35 och årsmedelvärdet 17,2 är lägre än 20. Även det regionala miljömålet för 2010 uppfylldes alltså Det var modigt av länsstyrelsen att bestämma målet innan det fanns några mätresultat från gatumiljö i Södermanland. Utvärderingströsklarna för partiklar PM10 är lite enklare än de för kvävedioxid. För PM10 anges bara tröskelvärden för dygn och år. Dessa är:
7 7 (11) Dygnsmedel Årsmedel Övre >35 högst 35 ggr/år >28 Nedre >25 högst 35 ggr/år >20 Uppmätta respektive beräknade halter är: Dygnsmedel Årsmedel Kommentar Repsl.g. 35 överskreds 35 ggr Antalet dygn med medelhalt över 25 var 59. Hospitalsg. 32 överskreds 35 ggr Antalet dygn med mer än 25 framgår inte av redovisningen från SMHI. 17 Skrivfel kanske någon tänker, men faktum är att medelvärdet för året blev 17 både för NO 2 och PM10, 17,19 respektive 17,14 noga räknat! 20 Årsmedelvärdet var alltså högre på Hospitalsgatan än på Repslagaregatan trots att det var något färre dygn med högre halt än 35 där. Både Repslagaregatan och Hospitalsgatan hamnar alltså över gränsen för nedre utvärderingströskeln. Repslagaregatans dygnsvärde tangerar även den övre utvärderingströskeln. Enligt 27 luftkvalitetsförordningen gäller: Om tidigare mätningar eller beräkningar av luftkvaliteten enligt 26 under en representativ tidsrymd visar att värdet för en genomsnittsperiod 1. överstiger den övre utvärderingströskeln enligt bilaga 1, ska kontrollen ske genom mätning som kan kompletteras med beräkning eller mätning med lägre kvalitetskrav, 2. understiger den övre utvärderingströskeln enligt bilaga 1, får kontrollen ske genom en kombination av mätning och beräkning, eller 3. understiger den nedre utvärderingströskeln enligt bilaga 1, får kontrollen ske genom enbart beräkning eller objektiv bedömning eller en kombination av metoderna. Naturvårdsverket har i sina föreskrifter om kontroll av luftkvalitet preciserat formuleringen genomsnittsperiod till att tröskelvärdet ska överskridas under 3 av en följd av 5 år. I Nyköping finns bara mätvärden för ett år (2009) och en beräkning för För att bedöma variationer under olika år kan jämförelse göras med mätdata från Stockholm. I publikationen Luften i Stockholm 2009 finns följande redovisning av mätvärden från Hornsgatan:
8 8 (11) På sidan 29 i samma rapport finns motsvarande redovisning för PM10 (har inte mätts lika länge). Som framgår av diagrammen från Stockholm är variationen mellan enskilda år inte våldsamt stor. Det förefaller dessutom vara en sjunkande tendens, i vart fall när det gäller kvävedioxid. Den årliga ökningen av mängden trafik är större i Stockholm än i Nyköping. Värdena 2006 (som SMHI:s beräkningar grundar väderförhållandena på) är ofta högre än angränsande år. Det är inte så troligt att, om mätning eller beräkning av värden för Nyköping gjordes för ytterligare år, resultatet skulle bli högre värden än de för 2009 och Slutsatsen blir att halten kvävedioxid i nyköpingsluften understiger den nedre utvärderingströskeln. Kontrollen får fortsättningsvis ske genom enbart beräkning eller objektiv bedömning eller en kombination av metoderna. Halten PM10 däremot är mellan den övre och undre utvärderingströskeln. Kontroll ska då ske genom en kombination av mätning och beräkning. Förhoppningsvis kan även fortsättningsvis överenskommelse göras inom
9 9 (11) Södermanlands läns luftvårdsförbund om att förbundet låter utföra de mätningar och beräkningar som annars Nyköpings kommun ska göra enligt förordningen. Slutsats Luften på Repslagaregatan som mättes under 2009 uppfyllde gällande miljökvalitetsnormer och regionala miljömål för kvävedioxid och partiklar (PM10). Samma sak gäller för luften på Hospitalsgatan vid Stadshuset enligt de beräkningar SMHI utfört med utgångspunkt från väderförhållandena Det är inte troligt att högre halter förekommer på andra platser i Nyköpings kommun som uppfyller kriterierna i luftkvalitetsförordningen på hur mätplatser ska placeras. PM10 ska ändå även framöver mätas och beräknas eftersom halten överstiger nedre utvärderingströskeln. Tack var medlemskapet i luftvårdsförbundet behöver inte kommunen göra det på egen hand eftersom det görs inom samarbetet. Variationer i tiden Som redan framgått varierar halten luftföroreningar mycket över tiden. Mätvärden finns för varje kvart. Normer finns för timme, dygn och år. Högsta värdet för en 15-minutersperiod är nästan dubbelt så högt som högsta timmedelvärdet när det gäller PM10. För NO 2 är skillnaden bara 10 %. Ur hälsosynpunkt är det ändå främst höga halter under lång tid som innebär störst risk för den som utsätts. Kortare exponering när man t ex går bakom en bil som går på tomgång, är svårt att undvika. Från främst storstäder finns dock tydliga data på att dödsfallen ökar under episoder med mycket luftföroreningar. Främst är det gamla eller försvagade personer som drabbas. Jämförelse med mätningar på andra platser Ju större befolkningskoncentration desto mera luftföroreningar är en regel som oftast stämmer. Topografi (botten av en dalsänka är inte bra) och en del annat spelar också in så det finns undantag. Däremot är utsläppet per person lägre i storstäder eftersom fler reser kollektivt och bor i stora hus som är mer värmeekonomiska än småhus. Enligt data som finns att hämta på förekom dygnsmedelvärde av NO2 över 60 under 77 dygn år 2009 vid en mätstation på Lilla Essingen (nära Essingeleden). Således betydligt fler än tillåtna 7 dygn. Även vid andra mätstationer i Stockholm överskred NO2 värdet 60 under mer än 7 dygn I Europas storstäder förekommer ännu fler överskridanden. Halten PM10 vid de mätstationer där data kan hämtas på var högst vid Hornsgatan. Där överskreds värdet 50 under 65 dygn Normen säger max 35 dygn. Hög halt partiklar är ett större problem i Sverige och norden än övriga delar av Europa. Det beror på dubbdäcksanvändningen. Trafiknämnden i Stockholm har utnyttjat den nya regel som införts i trafiklagstiftningen och infört ett lokalt förbud mot trafik med dubbdäck på denna gata.
10 Samhällsbyggnad Miljöenheten Utredningsingenjör Bo Gustaver Tfn e-post: Datum Dnr (11) Bilaga 1 Datum och klockslag för timmedelvärde NO2 högre än 60 mikrogram/kbm (regionalt miljömål). 70 värden. Miljömålet godtar 175. Klockslag xx:45 avser xx:00 till xx: :45 115, :45 105, :45 92, :45 86, :45 82, :45 75, :45 74, :45 74, :45 73, :45 73, :45 72, :45 72, :45 72, :45 71, :45 71, :45 70, :45 70, :45 70, :45 70, :45 70, :45 68, :45 68, :45 67, :45 67, :45 66, :45 66, :45 66, :45 66, :45 65, :45 65, :45 65, :45 65, :45 64, :45 64, :45 64, :45 64, :45 64, :45 64, :45 64, :45 64, :45 64, :45 64, :45 64, :45 63, :45 63, :45 63, :45 63, :45 62, :45 62, :45 62, :45 62, :45 62, :45 62, :45 62, :45 62, :45 62, :45 61, :45 61, :45 61, :45 61, :45 61, :45 61, :45 61, :45 60, :45 60, :45 60, :45 60, :45 60, :45 60, :45 60,3
11 Samhällsbyggnad Miljöenheten Utredningsingenjör Bo Gustaver Tfn e-post: Datum Dnr (11) Bilaga 2 Repslagaregatan 15 i Nyköping, NO2 och PM 10 dygnsmedelvärden under PM10 dygnsmedel NO2 dygnsmedel = MKN NO2 50 = MKN PM Kommentar: Kvävedioxid härrör till mycket stor del från bilavgaser. Lördagar och söndagar är det mindre trafik och då sjunker halterna. Eftersom en (visserligen mindre) del härrör från uppvärmning sjunker halterna under sommarhalvåret. Väder och vind har också betydelse. När luftmassor som passerat centrala Europa kommer in stiger halterna. Det märks ännu tydligare på resultat från mätningar på landsbygden. Halten PM 10 (små partiklar) är ännu mer väderberoende. Största källan är fragment från vägbanan eller sandningssanden som rivs upp vid körning med dubbdäck på isfri vägbana. På våren när det torkar upp och blåser blir det ett högt lokalt bidrag. I kombination med tämligen höga halter även av långväga transporterade partiklar blir det då tidvis höga halter. De långväga transporterade partiklarna består både av utsläpp av föroreningar i Sverige och resten av världen och naturliga partiklar i form av salt, vulkanaska, ökenstormar och liknande.
En sammanställning av luftmätningar genomförda i Habo och Mullsjö kommuner under åren Malin Persson
En sammanställning av luftmätningar genomförda i Habo och Mullsjö kommuner under åren 1999-2003 Malin Persson 2003-08-26 Miljönämnden i Habo och Mullsjö kommuner Rapport 1:2003 2(13) Innehållsförteckning
Läs merLuftkvaliteten i Trelleborg Resultat från mätningar. Året 2010
Luftkvaliteten i Trelleborg Resultat från mätningar Året 2010 Miljöförvaltningens rapport nr 6/2011 Luftkvaliteten i Trelleborg... 1 Resultat från mätningar... 1 Året 2009... 1 Miljöförvaltningens rapport
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om miljökvalitetsnormer för utomhusluft; SFS 2001:527 Utkom från trycket den 25 juni 2001 utfärdad den 7 juni 2001. Regeringen föreskriver 1 följande. Allmänna bestämmelser
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft; SFS 2007:771 Utkom från trycket den 13 november 2007 utfärdad den 1 november 2007. Regeringen
Läs merInformation om luftmätningar i Sunne
Information om luftmätningar i Sunne Miljöenheten i Sunne kommun utför luftmätningar i centrala Sunne. Vi mäter små partiklar och lättflyktiga kolväten på Storgatan. Aktiv dygnsprovtagare vid Slottet på
Läs merMiljö- och hälsoskydd. Rapport Luften i Umeå. Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2010
Miljö- och hälsoskydd Rapport 2010-01 Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2010 Inledning I denna rapport presenteras resultaten av luftföroreningsmätningar från kommunens
Läs merInledande kartläggning av luftkvalitet
RAPPORT 2018-06-30 MBN 18-106 421 Inledande kartläggning av luftkvalitet Bjurholms kommun Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post 916 81 Bjurholm Storgatan 9 0932-140 00 0932-141 90 kommunen@bjurholm.se
Läs merLUFTKVALITETEN I LANDSKRONA
Miljöförvaltningen LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA Kalenderåret 2008 och vinterhalvåret 2008/2009 Resultat från mätningar inom Urbanmätnätet Amir Ghazvinizadeh Rapport 2010:5 Miljöinspektör Miljöförvaltningen
Läs merRapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2012
Handläggare: Tomas Sjöstedt/ Kari Nyman Sid 1(7) Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort Sammanfattning Mätningar av kvävedioxid och partiklar i luften på Viktoriagatan har nu pågått kontinuerligt
Läs merObjektiv skattning av luftkvaliteten samt redovisning av luftma tning i Ga llivare kommun
Objektiv skattning av luftkvaliteten samt redovisning av luftma tning i Ga llivare kommun 1. Inledning Samtliga svenska kommuner är skyldiga att kontrollera luftkvaliteten i kommunen och jämföra dessa
Läs merRapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009. Dnr. 2008-MH1386
Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009 Dnr. 2008-MH1386 Sammanfattning Det finns miljökvalitetsnormer () beträffande kvalitet på utomhusluft som ska kontrolleras av
Läs merInformation om luftmätningar i Sunne
Information om luftmätningar i Sunne Miljöenheten i Sunne kommun utför luftmätningar i centrala Sunne. Vi mäter små partiklar och lättflyktiga kolväten på Storgatan. Aktiv dygnsprovtagare vid Slottet på
Läs merSammanställning av partikelhalter PM10/PM2,5 vid Vasagatan 11 i Mora
Sammanställning av partikelhalter PM10/PM2,5 vid Vasagatan 11 i Mora Mätperiod 2017-01-01 till 2017-12-31 Magnus Brydolf och Billy Sjövall På uppdrag av Mora kommun [Skriv här] SLB 1:2018 Innehållsförteckning
Läs merLUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN
Miljöförvaltningen LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN SOMMAREN 2002 VINTERN 2002/03 Resultat från mätningar inom URBAN-projektet Rose-Marie Stigsdotter Miljöinspektör Rapport 2003:4 Miljöförvaltningen
Läs merLuften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Biblioteket 2012
Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Biblioteket 2012 Umeå kommun Miljö- och hälsoskydd Rapport 2013-01 Inledning I denna rapport presenteras resultaten av luftföroreningsmätningar 2012 från
Läs merLUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN
Miljöförvaltningen LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN SOMMAREN 2003 VINTERN 2003/04 Resultat från mätningar inom URBAN-projektet Rose-Marie Stigsdotter Miljöinspektör Rapport 2004:9 Miljöförvaltningen
Läs merLuften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2007
Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2007 Samhällsbyggnadskontoret Miljö och hälsoskydd Rapport 2007-03 Sammanfattning Uppmätta halter av kvävedioxid (NO 2 ) som dygns- och
Läs merPM Södra staden, Uppsala kommun, Beräkning av NO 2 och PM 10
Uppdragsnr: 10197660 1 (5) PM 10197660.01 Södra staden, Uppsala kommun, Beräkning av NO 2 och PM 10 Uppdrag WSP har blivit ombedda att i ett tidigt skede ge en uppskattning av möjliga halter av PM 10 och
Läs merMätningar av partiklar PM10 och PM2,5 vid Stationsgatan i Borlänge
1:2016 Mätningar av partiklar PM10 och PM2,5 vid Stationsgatan 16-18 i Borlänge Kalenderåret 2015 Magnus Brydolf och Billy Sjövall SLB-ANALYS: FEBRUARI 2016 Förord Under kalenderåret 2015 mättes halter
Läs merLuften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2006
Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2006 Samhällsbyggnadskontoret Miljö och hälsoskydd Rapport 2006-03 Inledning I denna rapport presenteras resultaten av luftföroreningsmätningar
Läs merLuftföroreningsmätningar i Kungälv vintern
Luftföroreningsmätningar i Kungälv vintern 2006-2007 Erik Bäck Miljöförvaltningen Göteborg Rapport 144 Augusti 2007 1 Förord Miljöförvaltningen i Göteborg har av Göteborgsregionens luftvårdsprogram fått
Läs merI detta PM pressenteras därför endast resultaten från mätningarna vid Othem Ytings 404 som utförts till och med 30 september.
Bakgrund och syfte Mellan 21 april och 31 oktober 2017 utfördes mätningar av partiklar (PM10 och PM2.5) kring Cementas anläggning i Slite på Gotland, mätningarna utfördes på tre platser, se Figur 1. Syftet
Läs merLuften i Lund: Rapport för sommarhalvåret 2008 Dnr
RAPPORT 1 (7) Luften i Lund: Rapport för sommarhalvåret 28 Dnr 28.1127.3 Sammanfattning Miljöförvaltningen har under sommarhalvåret 28 utfört kontinuerliga luftkvalitetsmätningar i taknivå avseende svaveldioxid,
Läs merPM Luftföroreningshalter för ny detaljplan inom kvarteret Siv i centrala Uppsala
Erik Hävermark Rikshem Box 307 101 26 Stockholm PM 2017-06-02 Luftföroreningshalter för ny detaljplan inom kvarteret Siv i centrala Uppsala I följande PM redovisas en beräkning av halten partiklar (PM10)
Läs merBedömning av luftföroreningahalter av kvävedioxid och partiklar för detaljplaneområdet Eds Allé, Upplands Väsby kommun
Datum 2010-11-16 Kompletterad 2011-05-02 NCC Björn I M Svensson 178 04 Solna Bedömning av luftföroreningahalter av kvävedioxid och partiklar för detaljplaneområdet Eds Allé, Upplands Väsby kommun Ett nytt
Läs merLUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN
Miljöförvaltningen LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN Sommaren 2005 Vintern 2005/2006 Resultat från mätningar inom URBAN-projektet Rose-Marie Stigsdotter Miljöinspektör Rapport 2006:13 Miljöförvaltningen
Läs merMätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008
Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2009-04-16 9 Mhn 42 Dnr: 2009 1927 Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008 Beslut 1 Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att överlämna ärendet till kommunstyrelsen.
Läs merLuftkvalitet i Kronobergs län/tätortsluft
SAMMANSTÄLLNING Sidan 1 av 5 Luftkvalitet i Kronobergs län/tätortsluft Beräknade luftföroreningshalter i tätorter I början av 26 genomförde Luftvårdsförbundet, tillsammans med SMHI och länets kommuner,
Läs merVäg 155, Öckeröleden, avsnitt Lilla Varholmen Gossbydal, Göteborg Stad.
Uppdragsnr:1014 2837 1 (8) 2013-04-16 PM Luftkvalité Reviderad 2013-04-19 Nytt scenarioår 2030 Väg 155, Öckeröleden, avsnitt Lilla Varholmen Gossbydal, Göteborg Stad. Inledning I detta reviderade PM har
Läs merMånadsrapport för luftövervakning i oktober 2018
Februari 19 På uppdrag av Luftvårdsförbundet i Göteborgsregionen Malin Fredricsson Författare: Malin Fredricsson På uppdrag av: Luftvårdsförbundet i Göteborgsregionen Fotograf: Malin Fredricsson Rapportnummer
Läs merSammanställning av halter PM10/PM2,5 och NO2 vid Svärdsjögatan 3 i Falun
Sammanställning av halter PM10/PM2,5 och NO2 vid Svärdsjögatan 3 i Mätningar av PM10/PM2,5 och NO 2 under kalenderåret 2016 och NO 2 under januariapril år 2017 Magnus Brydolf och Billy Sjövall På uppdrag
Läs merRapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2009
Handläggare: Tomas Sjöstedt Sid 1(8) Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 29 Sammanfattning Miljökvalitetsnormernas riktvärde för ozon överskreds två dagar i april 29. Övriga lagstadgade
Läs merInledande kartläggning av luftkvalitet
2018-06-27 Inledande kartläggning av luftkvalitet VILHELMINA KOMMUN Miljö- och byggnadsnämnden Vilhelmina kommun 1. Kartläggningens syfte Varje kommun är skyldig att kontrollera sin luftkvalitet i relation
Läs merLuften i Sundsvall 2011
Luften i Sundsvall 2011 Miljökontoret april 2012 Tel (expeditionen): 19 11 77 Luften i Sundsvall 1(8) Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 2 2 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL... 3 3 MÄTNINGAR AV
Läs merKartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Sandviken kommun
2007:25 Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Sandviken kommun JÄMFÖRELSER MED MILJÖKVALITETSNORMER. SLB-ANALYS, JUNI 2007 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Förord... 2
Läs merKompletterande Luftkvalitetsutredning Packhusgatan
Beräkningar av luftkvalietet vid detaljplan för Tullholmssågen 4 m.fl. Karlstad Kommun Kompletterande Luftkvalitetsutredning Packhusgatan Göteborg 2019-02-12 Kompletterande Luftkvalitetsutredning Packhusgatan
Läs merLuften i Umeå. Sammanställning av mätningar vid Storgatan 113,
Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Storgatan 113, 2008-11-03 2009-11-03 Inledning I denna rapport presenteras resultaten av kvävedioxidmätningar (NO2) vid Storgatan 113 öst på stan under perioden
Läs merJämförelser av halter PM10 och NO2 vid Kungsgatan 42 och Kungsgatan 67 i Uppsala
Jämförelser av halter PM10 och NO2 vid Kungsgatan 42 och Kungsgatan 67 i Uppsala Mätningar under februari-april år 2017 Magnus Brydolf och Billy Sjövall Utförd på uppdrag av Uppsala kommun [Skriv här]
Läs merLuften i Sundsvall 2013. Miljökontoret
Luften i Sundsvall 2013 Miljökontoret Luften i Sundsvall Sida 2 av 10 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL... 4 3 MÄTNINGAR AV LUFTFÖRORENINGAR I SUNDSVALL...
Läs merLuftkvaliteten vid utbyggnad av fastigheten Rickomberga 29:1
PM 2016-09-19 (Rev. 2016-11-09) Luftkvaliteten vid utbyggnad av fastigheten SLB-analys har på uppdrag av Uppsala Akademiförvaltning och Besqab AB (Mikael Lindberg) bedömt luftföroreningshalterna vid planerad
Läs merInledande kartläggning av luftkvalitet Dorotea kommun
Inledande kartläggning av luftkvalitet Dorotea kommun Miljöenheten Jörgen Sikström 2017-09-13 1. Kartläggningens syfte Varje kommun är skyldig att kontrollera sin luftkvalitet i relation till de svenska
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft; SFS 2004:661 Utkom från trycket den 6 juli 2004 utfärdad den 10 juni 2004. Regeringen
Läs merMätning av partiklar (PM10) 2015 Packhusgatan. Rapportserie 2016:2. Innehållsförteckning
Mätning av partiklar (PM10) 2015 Packhusgatan Rapportserie 2016:2 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Bakgrund 1 2.1 Begreppsförklaring 1 2.2 Partiklar, PM10 2 2.3 Hälsoeffekter 2 3 Metod 3 3.1 Partiklar
Läs merLuftkvaliteten vid nybyggnad, kv. Rackarberget, Uppsala
PM 2016-10-06 Luftkvaliteten vid nybyggnad, kv., Uppsala SLB-analys har på uppdrag av Uppsalahem AB (Annika Billstam) bedömt luftföroreningshalterna för ny bebyggelse längs Luthagsesplanaden i Uppsala
Läs merDjurgårdsstaden. 1 Sammanfattning Jörgen Jones
Jörgen Jones 201 6-06 - 16 Luftkvalitetsberäkningar Djurgårdsstaden för nytt parkeringsgarage i Norra 1 Sammanfattning Ett nytt garage planeras att byggas i norra Djurgårdsstaden vid Hjorthagen. I samband
Läs merLuften i Umeå Sammanställning av mätresultat från
Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från Norra Obbolavägen 2011 Dokumenttyp Rapport Dokumentägare Miljö- och hälsoskydd Dokumentinformation Årlig mätning av luftkvalitet i Umeå Dokumentnamn Luften
Läs merMånadsrapport för luftövervakning i juni - augusti 2018
Januari 19 Månadsrapport för luftövervakning i juni - augusti 18 På uppdrag av Luftvårdsförbundet i Göteborgsregionen Malin Fredricsson, Karin Söderlund Författare: Malin Fredricsson, Karin Söderlund På
Läs merKompletterande luftkvalitetsutredning för Forsåker
Author Markus Olofsgård Phone +46 10 505 00 00 Mobile +46703566210 E-mail markus.olofsgard@afconsult.com Date 2015-02-11 Project ID 702782 MölnDala Fastighets AB Kompletterande luftkvalitetsutredning för
Läs merPM Luftkvalitet i Östra Kroppkärr, reviderad
Sid 1(9) STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Plan- och byggavdelningen 2018-07-04, reviderad 2019-03-06 Karolina Norlin, 054-540 45 40 PM Luftkvalitet i Östra Kroppkärr, reviderad SYFTE Denna PM tas fram för att
Läs merLuftutredning Litteraturgatan
Miljöförvaltningen Luftutredning Litteraturgatan www.goteborg.se Förord Miljöförvaltningen i Göteborg har på uppdrag av stadsbyggnadskontoret undersökt luftkvaliteten vid Litteraturgatan i Göteborg och
Läs merMätning av partiklar (PM10) Kungsvägen i Mjölby
Mätning av partiklar (PM10) Kungsvägen i Mjölby Bild: Mjölby kommun 26 augusti 2011 9 oktober 2012 Luftmätningen är utförd av miljökontoret i Mjölby och Boxholms kommun och miljökontoret i Norrköpings
Läs merLuften i Sundsvall 2010
Luften i Sundsvall 2010 Sammanfattning Nivåerna av kvävedioxid har varit högre under 2010 och 2011 än under tidigare år. Miljökvalitetsnormen klarades med knapp marginal vid Skolhusallén under 2010. Under
Läs merLuftkvaliteten i Köping 2014/2015 och 2015/2016
Luftkvaliteten i Köping 2014/2015 och 2015/2016 Sammanfattande resultat från mätningar inom URBAN-projektet Christina Schyberg 2016-12-16 Allmänt Under vintern 2015/2016 genomfördes luftkvalitetsmätningar
Läs merPM Luftföroreningshalter vid ny bebyggelse i Huvudsta, Solna
Pernilla Troberg Iterio AB Östgötagatan 12 116 25 Stockholm PM 2017-12-13 Luftföroreningshalter vid ny bebyggelse i Huvudsta, Solna I följande PM redovisas beräknade halter av partiklar (PM10) och kvävedioxid
Läs merLuftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Miljö- och byggnadsförvaltningen
Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång 2015 Miljö- och byggnadsförvaltningen 2016-08-17 Innehåll Sammanfattning... 3 Mätprogram... 3 Parametrar... 3 Miljökvalitetsnormer... 3 Miljömål...
Läs merMätning av partiklar (PM10) 2015 Kungsgatan. Rapportserie 2016:3
Mätning av partiklar (PM10) 2015 Kungsgatan Rapportserie 2016:3 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 1 2 Bakgrund... 1 2.1 Begreppsförklaring... 2 2.2 Partiklar... 2 2.2.1 Hälsoeffekter... 3 3 Metod...
Läs merLuftmätning av partiklar (PM10) Östra Promenaden, Norrköping
Luftmätning av partiklar (PM10) Östra Promenaden, Norrköping 8 mars 2004 till 7 mars 2005 RAPPORT 2005:2 2 Innehållsförteckning Sammanfattning...5 1 Inledning...6 1.1 Begreppsförklaring...6 1.2 Uppdrag
Läs merKv Brädstapeln 15, Stockholm
LVF 2008:20 Kv Brädstapeln 15, Stockholm BEDÖMNING AV LUFTFÖRORENINGSHALTER FÖR NULÄGET ÅR 2008 OCH VID EN UTBYGGNAD ÅR 2012 Boel Lövenheim SLB-ANALYS, AUGUSTI 2008 Innehållsförteckning Sammanfattning...
Läs merPM Utredning av luftföroreningshalter vid planerad nybyggnation vid Norra Frösunda Idrottsplatsen - Simhallen
Bo Bergman Bo Bergman Fastighetsutveckling AB Polhemsgatan 12 171 58 Solna PM 2017-10-19 Utredning av luftföroreningshalter vid planerad nybyggnation vid Norra Frösunda Idrottsplatsen - Simhallen I följande
Läs merLuften i Lund - Luftkvalitetsmätningar i Lunds kommun
MR 2018.1056.1 MN 2018/0047.1 Luften i Lund - Luftkvalitetsmätningar i Lunds kommun Luftmätningsdata för 2017 samt perioden 1990 2017 Miljöförvaltningen 2018-03-26 Innehållsförteckning Sammanfattning...
Läs merPM LUFTBERÄKNINGAR FÖR DETALJPLANER VID UBBARP
ULRICEHAMNS KOMMUN PM LUFTBERÄKNINGAR FÖR DETALJPLANER VID UBBARP ADRESS COWI AB Skärgårdsgatan 1 Box 12076 402 41 Göteborg TEL 010 850 10 00 FAX 010 850 10 10 WWW cowi.se PROJEKTNR. A039724 DOKUMENTNR.
Läs merLuftkvalitetsutredning Mjölktorget
Luftkvalitetsutredning Mjölktorget bild Foto: Emma Björkman Förord Utredningen är gjord på uppdrag av stadsbyggnadskontoret. Mätningar och rapportskrivning är gjort av Emma Björkman och Erik Svensson på
Läs merMätningar av luftföroreningar i Västra Götaland 2012 U-4227
Mätningar av luftföroreningar i Västra Götaland 2012 U-4227 PM 10 - mätningar i Mariestad Foto: Håkan Magnusson Göteborg 2013-04-11 Karin Persson IVL Svenska Miljöinstitutet AB Barbara Sandell Luft i Väst
Läs merLuftmätningar i urban bakgrund
Luftmätningar i urban bakgrund Linköpings kommun, Miljökontoret 213 Helga Nyberg Linköpings kommun linkoping.se Mätningar i Linköpings tätort Miljökontoret har sedan vinterhalvåret 1986/87 undersökt bakgrundshalter
Läs merLuftutredning Litteraturgatan. bild
Luftutredning Litteraturgatan bild Förord Miljöförvaltningen i Göteborg har på uppdrag av stadsbyggnadskontoret undersökt luftkvaliteten vid Litteraturgatan i Göteborg och hur de nybyggnationer som beskrivs
Läs merLuftkvaliteten i Köping 2012/13 och 2013/14. Sammanfattande resultat från mätningar inom URBAN-projektet
Luftkvaliteten i Köping 2012/13 och 2013/14 Sammanfattande resultat från mätningar inom URBAN-projektet Köpings kommun Rapporten skriven av: Lars Bohlin, 2014-12-12 Rapporten finns även att läsa och ladda
Läs merLuftföroreningar i tätorter är ett hälsoproblem. De orsakar en ökad
Miljömålet Frisk luft Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Sist i kapitlet finns miljömålet i sin helhet med precisering av dess innebörd Ja Nära
Läs merLuftkvalitetsutredning Theres Svensson Gata
Miljöförvaltningen Luftkvalitetsutredning Theres Svensson Gata Utredningsrapport 2016:16 www.goteborg.se Förord Miljöförvaltningen har gjort en utredning av luftkvaliteten vid kontorslokalen Smedjan på
Läs merTätortsprogram i Kronobergs län. Resultat från mätningar 2012
Tätortsprogram i Kronobergs län Resultat från mätningar 212 Eva Hallgren Larsson November 213 Tätortsprogram i Kronobergs län, resultat 212... 2 Sammanfattning... 2 Program... 2 Resultat... 4 Kvävedioxid,
Läs merMätning av partiklar (PM10) Storgatan i Valdemarsvik
Mätning av partiklar (PM10) Storgatan i Valdemarsvik Bild: Valdemarsviks kommun 10 september 2009 14 juni 2010 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 1 2.1 Begreppsförklaring 1 2.2 Partiklar,
Läs merLuftföroreningar i de Värmländska tätorterna
Luftföroreningar i de Värmländska tätorterna Vilka är det som har störst betydelse och vilka är hälsoeffekterna? Var kommer föroreningarna ifrån? Projekt Samverkan 2012-2014 Resultat Åtgärder Kvävedioxid
Läs merLuften i Sundsvall 2014 Mätstation för luftkvalité i centrala Sundsvall.
Miljökontoret Luften i Sundsvall 2014 Mätstation för luftkvalité i centrala Sundsvall. Luften i Sundsvall Sida 2 av 10 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL...
Läs merÅrsrapport för Landskrona kommun
Årsrapport för Landskrona kommun - 2017 Kontroll av luftkvalitet inom samverkansområdet Skåne Innehåll Innehåll... 2 Förord... 3 Inledning... 4 Kontrollkrav inom samverkansområdet... 5 Miljökvalitetsnormer,
Läs merLuftkvalitetsutredning förskola Bergakungen
Utredningsrapport 2016:01 Infovisaren Stadsbyggnadskontoret Luftkvalitetsutredning förskola Bergakungen Foto: Marit Lissdaniels Förord Miljöförvaltningen har gjort en utredning av luftkvaliteten på taket
Läs merBellona 5, Solna. Luftkvalité uteluft- detaljplanskede. Bellona 5, Solna Befintlig byggnad 2015-01-30
Bellona 5, Solna Luftkvalité uteluft- detaljplanskede Bellona 5, Solna Befintlig byggnad Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund och syfte... 4 Utredningens genomförande och omfattning... 4 Fastigheten
Läs merLuftmätningar i Luleå 2010
projekt RAPPORT augusti 2011 MILJÖKONTORET Luftmätningar i Luleå 2010 www.lulea.se/luft Per Andersson Adress: Miljökontoret, Rådstugatan 11, 971 85 Luleå Besök oss: Rådstugatan 11 Telefon: 0920-45 30 00
Läs merInledande kartläggning av luftkvalitet
2017-06-26 Inledande kartläggning av luftkvalitet VILHELMINA KOMMUN Miljö- och byggnadsnämnden Evelina Öhgren 1. Kartläggningens syfte Varje kommun är skyldig att kontrollera sin luftkvalitet i relation
Läs merLuften i Lund: Rapport för vinterhalvåret Miljöförvaltningen
Luften i Lund: Rapport för vinterhalvåret 2008-2009 Miljöförvaltningen RAPPORT 2 (13) Innehållsförteckning Sammanfattning och resultat... sid 3 Svaveldioxid. sid 3 Kvävedioxid.. sid 3 Ozon.. sid 3 Bensen..
Läs merFördjupad utvärdering 2007. Frisk luft. Frisk luft. Fler genomförda åtgärder bäst för luften! NATURVÅRDSVERKET/SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY
Fler genomförda åtgärder bäst för luften! Miljömålet Svaveldioxid Kvävedioxid Ozon VOC Partiklar Bens[a]pyren Alla klarar målet Genomför åtgärder EU samverkan Utsläppen minskar Dubbdäck orsak Bättre teknik
Läs merLuftkvalitetsmätningar vid E Luftrapport
Luftkvalitetsmätningar vid E4 2018 Luftrapport Datum: 2019-04-24 1 Sammanfattning Skellefteå kommun utför kontinuerliga mätningar av kväveoxider och partiklar vid E4 i centrala Skellefteå. I denna rapport
Läs merLuftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Miljö- och byggnadsförvaltningen
Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång 2014 Miljö- och byggnadsförvaltningen 2015-08-06 2 Innehåll Sammanfattning... 3 Mätprogram... 3 Parametrar... 3 Miljökvalitetsnormer... 3 Miljömål...
Läs merLuftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...
November 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
Läs merLuftkvalitetsutredning för kvarteret tändstickan 2
RAPPORT Handläggare Markus Olofsgård Tel +46 10 505 94 07 Mobil +46 70 356 62 10 Fax +46 10 505 30 09 Markus.olofsgard@afconsult.com 1 (16) Datum 2014-12-16 Uppdragsnr 702964:2 Skanska Fastigheter Göteborg
Läs merResultat från mätningar av luftföroreningar i Helsingborg 1 januari 30 juni 2012
Resultat från mätningar av luftföroreningar i Helsingborg 1 januari 3 juni 212 Miljöförvaltningen: Torsten Nilsson Dnr 27-1822 MILJÖNÄMNDEN Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1. Mätplatser och mätningar...
Läs merLuften i Sundsvall 2012
Luften i Sundsvall 2012 Miljökontoret jan 2013 Tel (expeditionen): 19 11 90 DOKUMENTNAMN: LUFTEN I SUNDSVALL 2011 ÄNDRAT : 2013-01-31 14:28 Luften i Sundsvall 1(8) Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...
Läs merInstruktion till verktyget
Instruktion till verktyget VOSS - Verktyg för Objektiv Skattning med Spridningsmodellering 2018-04-26 Innehållsförteckning Verktyg för Objektiv Skattning med Spridningsmodellering VOSS... 1 Vad är VOSS?...
Läs merInledande kartläggning av luftkvaliteten i. Grums kommun. Grums kommun
RAPPORT Datum 1(8) Bygg- och miljöfunktion Rikard Ulander, tfn 0555-421 29 rikard.ulander@grums.se Inledande kartläggning av luftkvaliteten i Grums kommun Grums kommun Grums kommun Hemsida www.grums.se
Läs merKontroll av luftkvalitet i Motala tätort under vinterhalvår 2011/12 samt vinterhalvår 2012/13
Kontroll av luftkvalitet i Motala tätort under vinterhalvår 2011/12 samt vinterhalvår 2012/13 Dnr 2011-MH1675-5 Dnr 2012-MH1639-5 Motala kommun Miljö- och hälsoskyddsenheten Cajsa Eriksson, miljöskyddsinspektör
Läs merObjektiv skattning av luftkvalitet Dorotea kommun
Objektiv skattning av luftkvalitet Dorotea kommun Miljöenheten Jörgen Sikström 2018-06-12 1. Kartläggningens syfte Varje kommun är skyldig att kontrollera sin luftkvalitet i relation till de svenska miljökvalitetsnormerna
Läs merLuften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Västra Esplanaden
Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Västra Esplanaden 2008-01-01 2008-12-31 Samhällsbyggnadskontoret Miljö och hälsoskydd Rapport 2008-02 Sammanfattning I denna rapport redovisas mätresultat
Läs merExponering för luftföroreningar i ABCDX län PM10 och NO 2. Boel Lövenheim, SLB-analys
Exponering för luftföroreningar i ABCDX län PM10 och NO 2 Boel Lövenheim, SLB-analys Inom OSLVF bor det ca 3 miljoner människor 23 500, knappt 1 %, exponeras för halter över miljökvalitetsnormen. 179 000,
Läs merMätningar av luftföroreningar i Karlstad 2012
Mätningar av luftföroreningar i Karlstad 2012 Dnr MN-2013-1943 MILJÖFÖRVALTNINGEN Tillsynsavdelning Rapport 2013-09-06 Jonas Neu, 054-540 46 65 miljoforvaltningen@karlstad.se 1 Innehållsförteckning Sammanfattning
Läs merLuftkvalitetsmätningar i Lunds kommun för år 2016 samt luftmätningsdata för åren
Luftkvalitetsmätningar i Lunds kommun för år 2016 samt luftmätningsdata för åren 1990 2016 Miljöförvaltningen 2017-01-19 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Metod i taknivå... 1 DOAS... 1 Metod i
Läs merKartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Gävle kommun
2006:39 Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Gävle kommun JÄMFÖRELSER MED MILJÖKVALITETSNORMER. SLB-ANALYS, NOVEMBER 2006 Innehållsförteckning Förord... 2 Miljökvalitetsnormer... 3
Läs merMiljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola
Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola Sandra Johannesson Yrkes- och miljöhygieniker Göteborg den 4 april 2014 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Arbets- och miljömedicin
Läs merRen regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Tjörns kommun Helene Olofson Miljöförvaltningen Göteborg
Ren regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Tjörns kommun 2015 Helene Olofson Miljöförvaltningen Göteborg Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Miljökvalitetsnormer och miljömål... 4 Utredningskommun
Läs merLuftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juli 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1
Juli 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juli 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft; SFS 2003:112 Utkom från trycket den 8 april 2003 utfärdad den 20 mars 2003. Regeringen
Läs mer