Luftföroreningar i Nyköping

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Luftföroreningar i Nyköping"

Transkript

1 Samhällsbyggnad Miljöenheten Utredningsingenjör Bo Gustaver Tfn e-post: Datum Dnr (11) Luftföroreningar i Nyköping Miljöenheten upprättade i april 2010 en sammanställning av resultaten från den mätning av luftföroreningar vid Repslagaregatan som gjordes genom Luftvårdsförbundet i Södermanlands län under I detta dokument har sammanställningen reviderats och kompletterats med de nya uppgifter som finns i mars Den 1 juli 2010 ersattes förordning (2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft med luftkvalitetsförordning (2010:477). De miljökvalitetsnormer i form av siffror som finns i den nya förordningen är samma som tidigare men utökning har skett med värden för fina partiklar (PM 2,5). Utvärderingströsklarna för partiklar (PM10) har höjts, vilket medför lägre mätkrav. Eftersom varken PM 2,5, CO, bensen, bens(a)pyren eller metaller ingick bland de analyser som gjordes vid mätningen 2009 går det inte att säga hur luften i Nyköping är i förhållande till dessa normer. I denna revidering har uppmätta värden även jämförts med utvärderingströsklarna. Förutom mätvärdena redovisas nu även resultaten i SMHI rapport Nationella beräkningar med SIMAIR. SMHI gjorde på uppdrag av naturvårdsverket beräkningar av NO 2, PM-10, bensen och CO för en plats vardera i landets 55 största tätorter. I nyköping gjordes beräkningen för Hospitalsgatan mellan Västra Storgatan och Västra Kvarngatan (Stadshusets gavel) avsnittet. Där är det mycket trafik på en trång gata så troligen är den platsen ungefär lika utsatt som Repslagaregatan även om trafikmängden är mindre. Kommunerna fick själva välja en plats i aktuell tätort. Det behöver inte vara den plats som har sämsta luften som har valts. Om en miljökvalitetsnorm för utomhusluft överskrids eller riskerar att överskridas ska en bedömning av behovet av att upprätta ett åtgärdsprogram göras av Naturvårdsverket. Berörd länsstyrelse eller kommun ska därefter ta fram ett åtgärdsprogram. Följande kommuner eller områden har enligt i mars 2011 redovisat förslag till eller beslutade åtgärdsprogram: Göteborg Göteborgsregionen Helsingborg Jönköping Malmö Norrköping Skellefteå Stockholm Umeå Uppsala Följande text har hämtats från i mars 2011: Partiklar i utomhusluft uppkommer såväl på naturlig väg som antropogent, det vill säga genom mänsklig verksamhet. Till de naturliga processerna kan till exempel vulkanisk

2 2 (11) aktivitet räknas, liksom skogsbränder samt spridning av damm/sand och havssalt. Vägtrafik och vedeldning är exempel på antropogena källor. Källor till partiklarna Den största källan till partiklar (PM10) bedöms vara vägslitage till följd av användning av dubbdäck. Partiklar (PM10) genereras även till följd av de antropogena utsläpp av till exempel sulfater, nitrater, organiska ämnen och sot som sker genom vägtrafiken samt förbränningen av biobränslen och oljeprodukter. Partiklar (PM2,5) härrör främst från förbränningsprocesser till följd av fordonstrafik och energiproduktion. Långdistanstransport har även stor betydelse. De partikelhalter som förekommer i utomhusluften i tätorter idag är i många fall skadliga, i synnerhet för känsliga personer. Partiklar i utomhusluft har visats vara en bidragande orsak till ökad sjuklighet och dödlighet. Kopplingar har bland annat gjorts till hjärt- /kärlsjukdomar och sjukdomar i luftvägarna. Varför heter det PM10 och PM2,5? Inandningsbara partiklar har i typiska fall en storlek på ca 10 µm (0,01 mm) eller mindre de största som kan tränga ned i lungorna har en diameter kring 15 µm. Luftens innehåll av partiklar med sådana dimensioner brukar betecknas som PM10 (Particulate Matter 10). Partiklar (PM2,5) har en diameter på mindre än 2,5 mikrometer och är därmed ännu mindre partiklar. Minskad långdistanstransport Långdistanstransporterade partiklar är en betydande källa till den så kallade bakgrundsluften även i städerna, speciellt i södra Sverige. Bidraget till partikelhalterna från långdistanstransport har dock minskat under den senaste tioårsperioden. I norra Sverige minskar långdistanstransportens relativa betydelse. Här är å andra sidan sothalterna högre än i södra Sverige. Detta kan bero på att utsläpp av sot från vedeldning och fordon når högre nivåer under väderförhållanden med dålig omblandning vilket är vanligare under vinterhalvåret. Uppvirvlingen av damm kan öka halterna av särskilt PM10 till mycket höga nivåer. Timmedelvärden av PM10 på uppemot µg/m³ noterades under en kartläggningsstudie vid gaturumsstationerna i Stockholm, Göteborg och Umeå. De flesta överskridanden av miljökvalitetsnormen för dygnsmedelvärden i gaturum inträffar under dessa episoder, som företrädesvis äger rum i mars och april. Miljökvalitetsnormer enligt SFS 2010:477 Miljökvalitetsnormer för partiklar (PM10 och PM2,5) ingår i Luftkvalitetsförordning (2010:477). Normerna för partiklar (PM10) är så kallade gränsvärdesnormer eller skallnormer, satta som dygnsmedelvärde respektive årsmedelvärde och får inte överskridas. För partiklar (PM2,5) finns både en målsättningsnorm/börnorm och en gränsvärdesnorm/skallnorm, med samma nivå, men olika tidpunkter för uppfyllelse. Utöver dessa finns även en annan typ av reglering av partiklar (PM2,5) som innebär en nationell minskning av den exponering som befolkningen som helhet utsätts för. Naturvårdsverket ansvarar för att hantera och följa upp denna exponeringsreglering. Nyköpings kommun är liksom övriga kommuner i länet, länsstyrelsen och ett antal företag, medlem i Södermanlands läns luftvårdsförbund. Förbundet bestämde 2008 att utvidga verksamheten så att även uppföljning av miljökvalitetsnormer (MKN) för utomhusluft ska ingå i förbundets verksamhet. Förbundet mäter i nuläget på en plats i länet och mätaren kommer att placeras på olika platser under ett år i sänder. Första plats i länet för denna typ av mätning

3 3 (11) blev i Nyköping. Naturvårdsverket har i sina föreskrifter om kontroll av miljökvalitetsnormer för utomhusluft (NFS 2006:3) och tillhörande handbok angett hur mätare ska placeras (avstånd till korsning, typ av område, höjd över marken, avstånd till fasad etc). Utifrån detta och kännedom om trafikflöden och bebyggelse i Nyköping bestämdes att mätaren skulle placeras utanför Repslagaregatan 15. I mars 2011 gäller istället Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2010:8) om kontroll av luftkvalitet men placeringen skulle blivit densamma enligt de nya föreskrifterna. På detta avsnitt är det mycket trafik och byggnader på båda sidor. Med stor sannolikhet är den sämsta platsen i Nyköping ur luftföroreningssynpunkt. I vart fall är det en av de sämsta platserna. Det finns gator med mer trafik men där är det mer öppet och därför troligen oftast lägre halter. I korsningar, garage, vägportar och på motorvägen förekommer säkerligen högre halter men sådana platser är inte aktuella att mäta på enligt gällande anvisningar. Mätaren stod bakom häcken intill bilen. För det praktiska arbetet med mätaren och mätningen anlitade Luftvårdförbundet SLB som är en del av Miljöförvaltningen i Stockholm. Kommunen bidrog med lyftkran, markupplåtelse och elström.

4 4 (11) Mätaren ställdes på plats den 5 december 2008 och togs därifrån den 8 december Under denna tid registrerades NO (kvävemonoxid), NO 2 (kvävedioxid), NO x (summa kväveoxider) och PM10 (partiklar mindre än 10 mikrometer (tusendels millimeter)). Mätaren registrerade ett värde varje 15- minutersperiod vilket gav mätvärden av varje parameter. Mätaren fungerade bra för mätvärden saknas bara för några få timmar. När mätning pågick kunde resultaten följas kontinuerligt via en hemsida. Av de parametrar som mättes finns miljökvalitetsnorm gällande tätort för NO 2 och PM10. Utvärdering Hur bör då alla dessa data presenteras? Första tanken blir givetvis att jämföra med gällande MKN. Det var ju det som var främsta syftet med mätningen. Det kan också vara intressant att se variationerna under dygnets timmar, årstider, veckodagar och så vidare. Jämförelse med mätningar på andra platser är också intressant. Miljökvalitetsnormerna Miljökvalitetsnormerna för utomhusluft återfinns i luftkvalitetsförordningen (2010:477). För kvävedioxid och kväveoxider gäller följande: 10 Till skydd för människors hälsa får kvävedioxid efter den 31 december 2005 inte förekomma i utomhusluft med mer än 1. i genomsnitt 90 mikrogram per kubikmeter luft under en timme (timmedelvärde), 2. i genomsnitt 60 mikrogram per kubikmeter luft under ett dygn (dygnsmedelvärde), och 3. i genomsnitt 40 mikrogram per kubikmeter luft under ett kalenderår (årsmedelvärde). Det värde som anges i första stycket 1 får överskridas 175 gånger per kalenderår (98-percentil) förutsatt att föroreningsnivån aldrig överstiger 200 mikrogram per kubikmeter luft under en timme mer än 18 gånger per kalenderår (99,8-percentil). Det värde som anges i första stycket 2 får överskridas 7 gånger per kalenderår (98-percentil). 11 För att skydda växtligheten från kväveoxider, i områden där det är minst 20 kilometer till närmaste tätbebyggelse eller 5 kilometer till annat bebyggt område, industriell anläggning eller motorväg gäller, i stället för det som sägs i 4, att kväveoxider inte får förekomma i utomhusluft med

5 5 (11) mer än i genomsnitt 30 mikrogram per kubikmeter luft under ett kalenderår (årsmedelvärde). Punkt 1 i förordningens 10 Vid mätningen i Nyköping uppmättes halt i genomsnitt över 90 mikrogram NO 2 per kubikmeter luft under tre timmar under perioden. Det var den 9 januari 2009 klockan Då var timmedelvärdet 115, 105 resp 92 mikrogram per kubikmeter luft. Som framgår av texten under punkterna 1-3 i förordningens 4 får värdet 90 överskridas 175 timmar per år förutsatt att 200 inte överskrids mer än 18 gånger. Eftersom 3 är klart mindre än 175 och 200 aldrig överskreds klarade luften som mättes på Repslagaregatan denna norm. I de regionala miljömålen för Södermanlands län som länsstyrelsen beslutade den 17 december 2007 anges att timmedelvärdet inte ska överstiga 60 mer än 175 timmar per år. Vid mätningen överskreds 60 under 70 timmar. Således uppfylldes även detta mål. Datum och klockslag för timmedelvärden över 60 framgår av bilaga 1. Punkt 2 i förordningens 10 Det dygn under mätperioden som hade högst halt NO2 var den 9 januari Då var medelhalten 46 mikrogram/m³. Alla andra dygn var den lägre än 40. Punkt 2 uppfylls alltså med bred marginal eftersom halten 60 hade fått överskridas under 7 dygn. Punkt 3 i förordningens 10 Punkt 3 anger att halten kvävedioxid som årsmedelvärde inte ska överskrida 40 mikrogram/m³. Årsmedelvärdet på Repslagaregatan 2009 var 17,1. Normen klarades alltså med god marginal. I SMHI:s beräkning 1 blev årsmedelvärdet 16,0. De regionala miljömålen anger att halten kvävedioxid som årsmedelvärde ska i huvudsak underskrida 20 mikrogram/m³ år Även detta mål uppfylldes alltså (året innan). Utvärderingströsklarna för kvävedioxid är: Timmedel Dygnsmedel Årsmedel Övre >72 mer än 175 ggr/år >48 högst 7 ggr/år >32 Nedre >54 högst 175 ggr/år >36 högst 7 ggr/år >26 Uppmätta respektive beräknade halter är: Timmedel Dygnsmedel Årsmedel Repsl.g. 51 överskreds175 ggr 35 överskreds ggr 2009 Hospitalsg. 45 överskreds175 ggr 33 överskreds ggr 2006 Både Repslagaregatan och Hospitalsgatan hamnar alltså under gränsen för nedre utvärderingströskeln även om marginalen var hårfin för Repslagaregatan och dygn. Således gäller enligt 27 i förordningen att kontrollen fortsättningsvis får ske genom enbart beräkning eller objektiv bedömning eller en kombination av metoderna. Enligt naturvårdverkets handbok Luftguiden 5 (sid 45) krävs fleråriga mätningar på aktuell plats för att få ett bra underlag om vilka halterna är under ett 1 SMHI rapport Nationella beräkningar med SIMAIR

6 6 (11) normalt år. Verket tolkar normen som att om normens värde överskrids under enstaka år men inte under ett normalt år uppfylls ändå normen trots att enstaka överskridanden kan även förväntas under kommande år. Förordningen 11 Denna avser, som framgår ovan, platser på landsbygden. Årsmedelvärdet för kväveoxider (NO x ) på Repslagaregatan under 2009 var 48. Det är klart mer än 30 men ingen hade nog heller trott att luften här skulle klara normen för landsbygdsluft. Troligen klaras normen på landsbygden i hela Sverige men det verkar finnas få mätvärden. Halt lägre än 5 mikrogram/m³ verkar vara normalt på sådana platser som anges i normen. Det är inte kommunerna utan Naturvårdsverket som ska följa upp att denna norm uppfylls (26 förordningen). För partiklar i luften (PM 10) gäller följande miljökvalitetsnormer : 9 Till skydd för människors hälsa får partiklar efter den 31 december 2004 inte förekomma i utomhusluft med mer än 1. i genomsnitt 50 mikrogram per kubikmeter luft under ett dygn (dygnsmedelvärde), och 2. i genomsnitt 40 mikrogram per kubikmeter luft under ett kalenderår (årsmedelvärde). Det värde som anges i första stycket 1 får överskridas 35 gånger per kalenderår (90-percentil). Halten partiklar vid mätstationen överskred 50 under 9 dygn. Normen anger att värdet får överskridas under max 35 dygn. Luften som mättes på Repslagaregatan klarade alltså även denna norm, om än inte med stor marginal. Av diagrammet i bilaga 2 framgår vilka dagar som de högsta värdena inträffade och hur höga de var. Hög halt partiklar förkommer främst på våren. Bilar med dubbdäck river upp mycket partiklar. När det torkar upp på våren sprids de i luften, särskilt när det blåser. I kombination med relativt höga halter av långväga transporterade partiklar blir det höga värden. Årsmedelvärdet för halten partiklar var 17,2. Här var alltså marginalen till normens 40 större. De regionala miljömålen anger att halterna 35 mikrogram/m³ som dygnsmedelvärde och 20 mikrogram/m³ som årsmedelvärde för partiklar (PM10) skall underskridas år Dygnsmedelvärdet får överskridas högst 37 dygn per år. Under mätperioden överskred dygnsmedelvärdet för PM10 35 mikrogram/m³ under 29 dygn. Det är färre än tillåtna 35 och årsmedelvärdet 17,2 är lägre än 20. Även det regionala miljömålet för 2010 uppfylldes alltså Det var modigt av länsstyrelsen att bestämma målet innan det fanns några mätresultat från gatumiljö i Södermanland. Utvärderingströsklarna för partiklar PM10 är lite enklare än de för kvävedioxid. För PM10 anges bara tröskelvärden för dygn och år. Dessa är:

7 7 (11) Dygnsmedel Årsmedel Övre >35 högst 35 ggr/år >28 Nedre >25 högst 35 ggr/år >20 Uppmätta respektive beräknade halter är: Dygnsmedel Årsmedel Kommentar Repsl.g. 35 överskreds 35 ggr Antalet dygn med medelhalt över 25 var 59. Hospitalsg. 32 överskreds 35 ggr Antalet dygn med mer än 25 framgår inte av redovisningen från SMHI. 17 Skrivfel kanske någon tänker, men faktum är att medelvärdet för året blev 17 både för NO 2 och PM10, 17,19 respektive 17,14 noga räknat! 20 Årsmedelvärdet var alltså högre på Hospitalsgatan än på Repslagaregatan trots att det var något färre dygn med högre halt än 35 där. Både Repslagaregatan och Hospitalsgatan hamnar alltså över gränsen för nedre utvärderingströskeln. Repslagaregatans dygnsvärde tangerar även den övre utvärderingströskeln. Enligt 27 luftkvalitetsförordningen gäller: Om tidigare mätningar eller beräkningar av luftkvaliteten enligt 26 under en representativ tidsrymd visar att värdet för en genomsnittsperiod 1. överstiger den övre utvärderingströskeln enligt bilaga 1, ska kontrollen ske genom mätning som kan kompletteras med beräkning eller mätning med lägre kvalitetskrav, 2. understiger den övre utvärderingströskeln enligt bilaga 1, får kontrollen ske genom en kombination av mätning och beräkning, eller 3. understiger den nedre utvärderingströskeln enligt bilaga 1, får kontrollen ske genom enbart beräkning eller objektiv bedömning eller en kombination av metoderna. Naturvårdsverket har i sina föreskrifter om kontroll av luftkvalitet preciserat formuleringen genomsnittsperiod till att tröskelvärdet ska överskridas under 3 av en följd av 5 år. I Nyköping finns bara mätvärden för ett år (2009) och en beräkning för För att bedöma variationer under olika år kan jämförelse göras med mätdata från Stockholm. I publikationen Luften i Stockholm 2009 finns följande redovisning av mätvärden från Hornsgatan:

8 8 (11) På sidan 29 i samma rapport finns motsvarande redovisning för PM10 (har inte mätts lika länge). Som framgår av diagrammen från Stockholm är variationen mellan enskilda år inte våldsamt stor. Det förefaller dessutom vara en sjunkande tendens, i vart fall när det gäller kvävedioxid. Den årliga ökningen av mängden trafik är större i Stockholm än i Nyköping. Värdena 2006 (som SMHI:s beräkningar grundar väderförhållandena på) är ofta högre än angränsande år. Det är inte så troligt att, om mätning eller beräkning av värden för Nyköping gjordes för ytterligare år, resultatet skulle bli högre värden än de för 2009 och Slutsatsen blir att halten kvävedioxid i nyköpingsluften understiger den nedre utvärderingströskeln. Kontrollen får fortsättningsvis ske genom enbart beräkning eller objektiv bedömning eller en kombination av metoderna. Halten PM10 däremot är mellan den övre och undre utvärderingströskeln. Kontroll ska då ske genom en kombination av mätning och beräkning. Förhoppningsvis kan även fortsättningsvis överenskommelse göras inom

9 9 (11) Södermanlands läns luftvårdsförbund om att förbundet låter utföra de mätningar och beräkningar som annars Nyköpings kommun ska göra enligt förordningen. Slutsats Luften på Repslagaregatan som mättes under 2009 uppfyllde gällande miljökvalitetsnormer och regionala miljömål för kvävedioxid och partiklar (PM10). Samma sak gäller för luften på Hospitalsgatan vid Stadshuset enligt de beräkningar SMHI utfört med utgångspunkt från väderförhållandena Det är inte troligt att högre halter förekommer på andra platser i Nyköpings kommun som uppfyller kriterierna i luftkvalitetsförordningen på hur mätplatser ska placeras. PM10 ska ändå även framöver mätas och beräknas eftersom halten överstiger nedre utvärderingströskeln. Tack var medlemskapet i luftvårdsförbundet behöver inte kommunen göra det på egen hand eftersom det görs inom samarbetet. Variationer i tiden Som redan framgått varierar halten luftföroreningar mycket över tiden. Mätvärden finns för varje kvart. Normer finns för timme, dygn och år. Högsta värdet för en 15-minutersperiod är nästan dubbelt så högt som högsta timmedelvärdet när det gäller PM10. För NO 2 är skillnaden bara 10 %. Ur hälsosynpunkt är det ändå främst höga halter under lång tid som innebär störst risk för den som utsätts. Kortare exponering när man t ex går bakom en bil som går på tomgång, är svårt att undvika. Från främst storstäder finns dock tydliga data på att dödsfallen ökar under episoder med mycket luftföroreningar. Främst är det gamla eller försvagade personer som drabbas. Jämförelse med mätningar på andra platser Ju större befolkningskoncentration desto mera luftföroreningar är en regel som oftast stämmer. Topografi (botten av en dalsänka är inte bra) och en del annat spelar också in så det finns undantag. Däremot är utsläppet per person lägre i storstäder eftersom fler reser kollektivt och bor i stora hus som är mer värmeekonomiska än småhus. Enligt data som finns att hämta på förekom dygnsmedelvärde av NO2 över 60 under 77 dygn år 2009 vid en mätstation på Lilla Essingen (nära Essingeleden). Således betydligt fler än tillåtna 7 dygn. Även vid andra mätstationer i Stockholm överskred NO2 värdet 60 under mer än 7 dygn I Europas storstäder förekommer ännu fler överskridanden. Halten PM10 vid de mätstationer där data kan hämtas på var högst vid Hornsgatan. Där överskreds värdet 50 under 65 dygn Normen säger max 35 dygn. Hög halt partiklar är ett större problem i Sverige och norden än övriga delar av Europa. Det beror på dubbdäcksanvändningen. Trafiknämnden i Stockholm har utnyttjat den nya regel som införts i trafiklagstiftningen och infört ett lokalt förbud mot trafik med dubbdäck på denna gata.

10 Samhällsbyggnad Miljöenheten Utredningsingenjör Bo Gustaver Tfn e-post: Datum Dnr (11) Bilaga 1 Datum och klockslag för timmedelvärde NO2 högre än 60 mikrogram/kbm (regionalt miljömål). 70 värden. Miljömålet godtar 175. Klockslag xx:45 avser xx:00 till xx: :45 115, :45 105, :45 92, :45 86, :45 82, :45 75, :45 74, :45 74, :45 73, :45 73, :45 72, :45 72, :45 72, :45 71, :45 71, :45 70, :45 70, :45 70, :45 70, :45 70, :45 68, :45 68, :45 67, :45 67, :45 66, :45 66, :45 66, :45 66, :45 65, :45 65, :45 65, :45 65, :45 64, :45 64, :45 64, :45 64, :45 64, :45 64, :45 64, :45 64, :45 64, :45 64, :45 64, :45 63, :45 63, :45 63, :45 63, :45 62, :45 62, :45 62, :45 62, :45 62, :45 62, :45 62, :45 62, :45 62, :45 61, :45 61, :45 61, :45 61, :45 61, :45 61, :45 61, :45 60, :45 60, :45 60, :45 60, :45 60, :45 60, :45 60,3

11 Samhällsbyggnad Miljöenheten Utredningsingenjör Bo Gustaver Tfn e-post: Datum Dnr (11) Bilaga 2 Repslagaregatan 15 i Nyköping, NO2 och PM 10 dygnsmedelvärden under PM10 dygnsmedel NO2 dygnsmedel = MKN NO2 50 = MKN PM Kommentar: Kvävedioxid härrör till mycket stor del från bilavgaser. Lördagar och söndagar är det mindre trafik och då sjunker halterna. Eftersom en (visserligen mindre) del härrör från uppvärmning sjunker halterna under sommarhalvåret. Väder och vind har också betydelse. När luftmassor som passerat centrala Europa kommer in stiger halterna. Det märks ännu tydligare på resultat från mätningar på landsbygden. Halten PM 10 (små partiklar) är ännu mer väderberoende. Största källan är fragment från vägbanan eller sandningssanden som rivs upp vid körning med dubbdäck på isfri vägbana. På våren när det torkar upp och blåser blir det ett högt lokalt bidrag. I kombination med tämligen höga halter även av långväga transporterade partiklar blir det då tidvis höga halter. De långväga transporterade partiklarna består både av utsläpp av föroreningar i Sverige och resten av världen och naturliga partiklar i form av salt, vulkanaska, ökenstormar och liknande.

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft; SFS 2007:771 Utkom från trycket den 13 november 2007 utfärdad den 1 november 2007. Regeringen

Läs mer

Miljö- och hälsoskydd. Rapport Luften i Umeå. Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2010

Miljö- och hälsoskydd. Rapport Luften i Umeå. Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2010 Miljö- och hälsoskydd Rapport 2010-01 Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2010 Inledning I denna rapport presenteras resultaten av luftföroreningsmätningar från kommunens

Läs mer

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA Miljöförvaltningen LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA Kalenderåret 2008 och vinterhalvåret 2008/2009 Resultat från mätningar inom Urbanmätnätet Amir Ghazvinizadeh Rapport 2010:5 Miljöinspektör Miljöförvaltningen

Läs mer

Information om luftmätningar i Sunne

Information om luftmätningar i Sunne Information om luftmätningar i Sunne Miljöenheten i Sunne kommun utför luftmätningar i centrala Sunne. Vi mäter små partiklar och lättflyktiga kolväten på Storgatan. Aktiv dygnsprovtagare vid Slottet på

Läs mer

Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Biblioteket 2012

Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Biblioteket 2012 Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Biblioteket 2012 Umeå kommun Miljö- och hälsoskydd Rapport 2013-01 Inledning I denna rapport presenteras resultaten av luftföroreningsmätningar 2012 från

Läs mer

Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009. Dnr. 2008-MH1386

Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009. Dnr. 2008-MH1386 Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009 Dnr. 2008-MH1386 Sammanfattning Det finns miljökvalitetsnormer () beträffande kvalitet på utomhusluft som ska kontrolleras av

Läs mer

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN Miljöförvaltningen LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN SOMMAREN 2002 VINTERN 2002/03 Resultat från mätningar inom URBAN-projektet Rose-Marie Stigsdotter Miljöinspektör Rapport 2003:4 Miljöförvaltningen

Läs mer

Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2007

Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2007 Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2007 Samhällsbyggnadskontoret Miljö och hälsoskydd Rapport 2007-03 Sammanfattning Uppmätta halter av kvävedioxid (NO 2 ) som dygns- och

Läs mer

Mätningar av partiklar PM10 och PM2,5 vid Stationsgatan i Borlänge

Mätningar av partiklar PM10 och PM2,5 vid Stationsgatan i Borlänge 1:2016 Mätningar av partiklar PM10 och PM2,5 vid Stationsgatan 16-18 i Borlänge Kalenderåret 2015 Magnus Brydolf och Billy Sjövall SLB-ANALYS: FEBRUARI 2016 Förord Under kalenderåret 2015 mättes halter

Läs mer

Luftföroreningsmätningar i Kungälv vintern

Luftföroreningsmätningar i Kungälv vintern Luftföroreningsmätningar i Kungälv vintern 2006-2007 Erik Bäck Miljöförvaltningen Göteborg Rapport 144 Augusti 2007 1 Förord Miljöförvaltningen i Göteborg har av Göteborgsregionens luftvårdsprogram fått

Läs mer

Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2006

Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2006 Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2006 Samhällsbyggnadskontoret Miljö och hälsoskydd Rapport 2006-03 Inledning I denna rapport presenteras resultaten av luftföroreningsmätningar

Läs mer

Bedömning av luftföroreningahalter av kvävedioxid och partiklar för detaljplaneområdet Eds Allé, Upplands Väsby kommun

Bedömning av luftföroreningahalter av kvävedioxid och partiklar för detaljplaneområdet Eds Allé, Upplands Väsby kommun Datum 2010-11-16 Kompletterad 2011-05-02 NCC Björn I M Svensson 178 04 Solna Bedömning av luftföroreningahalter av kvävedioxid och partiklar för detaljplaneområdet Eds Allé, Upplands Väsby kommun Ett nytt

Läs mer

Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008

Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008 Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2009-04-16 9 Mhn 42 Dnr: 2009 1927 Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008 Beslut 1 Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att överlämna ärendet till kommunstyrelsen.

Läs mer

Luftkvalitet i Kronobergs län/tätortsluft

Luftkvalitet i Kronobergs län/tätortsluft SAMMANSTÄLLNING Sidan 1 av 5 Luftkvalitet i Kronobergs län/tätortsluft Beräknade luftföroreningshalter i tätorter I början av 26 genomförde Luftvårdsförbundet, tillsammans med SMHI och länets kommuner,

Läs mer

Luften i Umeå. Sammanställning av mätningar vid Storgatan 113,

Luften i Umeå. Sammanställning av mätningar vid Storgatan 113, Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Storgatan 113, 2008-11-03 2009-11-03 Inledning I denna rapport presenteras resultaten av kvävedioxidmätningar (NO2) vid Storgatan 113 öst på stan under perioden

Läs mer

Luften i Sundsvall 2011

Luften i Sundsvall 2011 Luften i Sundsvall 2011 Miljökontoret april 2012 Tel (expeditionen): 19 11 77 Luften i Sundsvall 1(8) Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 2 2 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL... 3 3 MÄTNINGAR AV

Läs mer

Luften i Sundsvall 2013. Miljökontoret

Luften i Sundsvall 2013. Miljökontoret Luften i Sundsvall 2013 Miljökontoret Luften i Sundsvall Sida 2 av 10 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL... 4 3 MÄTNINGAR AV LUFTFÖRORENINGAR I SUNDSVALL...

Läs mer

Djurgårdsstaden. 1 Sammanfattning Jörgen Jones

Djurgårdsstaden. 1 Sammanfattning Jörgen Jones Jörgen Jones 201 6-06 - 16 Luftkvalitetsberäkningar Djurgårdsstaden för nytt parkeringsgarage i Norra 1 Sammanfattning Ett nytt garage planeras att byggas i norra Djurgårdsstaden vid Hjorthagen. I samband

Läs mer

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Sandviken kommun

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Sandviken kommun 2007:25 Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Sandviken kommun JÄMFÖRELSER MED MILJÖKVALITETSNORMER. SLB-ANALYS, JUNI 2007 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Förord... 2

Läs mer

Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från

Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från Norra Obbolavägen 2011 Dokumenttyp Rapport Dokumentägare Miljö- och hälsoskydd Dokumentinformation Årlig mätning av luftkvalitet i Umeå Dokumentnamn Luften

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft; SFS 2004:661 Utkom från trycket den 6 juli 2004 utfärdad den 10 juni 2004. Regeringen

Läs mer

Luftkvaliteten vid nybyggnad, kv. Rackarberget, Uppsala

Luftkvaliteten vid nybyggnad, kv. Rackarberget, Uppsala PM 2016-10-06 Luftkvaliteten vid nybyggnad, kv., Uppsala SLB-analys har på uppdrag av Uppsalahem AB (Annika Billstam) bedömt luftföroreningshalterna för ny bebyggelse längs Luthagsesplanaden i Uppsala

Läs mer

Luftkvaliteten i Köping 2014/2015 och 2015/2016

Luftkvaliteten i Köping 2014/2015 och 2015/2016 Luftkvaliteten i Köping 2014/2015 och 2015/2016 Sammanfattande resultat från mätningar inom URBAN-projektet Christina Schyberg 2016-12-16 Allmänt Under vintern 2015/2016 genomfördes luftkvalitetsmätningar

Läs mer

Ny förordning och nya föreskrifter om luftkvalitet

Ny förordning och nya föreskrifter om luftkvalitet Ny förordning och nya föreskrifter om luftkvalitet Helena Sabelström Naturvårdsverket 4 september 00 Jönköping 00-09-9 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency Utveckling av förordning

Läs mer

Mätning av partiklar (PM10) Kungsvägen i Mjölby

Mätning av partiklar (PM10) Kungsvägen i Mjölby Mätning av partiklar (PM10) Kungsvägen i Mjölby Bild: Mjölby kommun 26 augusti 2011 9 oktober 2012 Luftmätningen är utförd av miljökontoret i Mjölby och Boxholms kommun och miljökontoret i Norrköpings

Läs mer

Kompletterande luftkvalitetsutredning för Forsåker

Kompletterande luftkvalitetsutredning för Forsåker Author Markus Olofsgård Phone +46 10 505 00 00 Mobile +46703566210 E-mail markus.olofsgard@afconsult.com Date 2015-02-11 Project ID 702782 MölnDala Fastighets AB Kompletterande luftkvalitetsutredning för

Läs mer

Luften i Sundsvall 2010

Luften i Sundsvall 2010 Luften i Sundsvall 2010 Sammanfattning Nivåerna av kvävedioxid har varit högre under 2010 och 2011 än under tidigare år. Miljökvalitetsnormen klarades med knapp marginal vid Skolhusallén under 2010. Under

Läs mer

Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Miljö- och byggnadsförvaltningen

Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Miljö- och byggnadsförvaltningen Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång 2015 Miljö- och byggnadsförvaltningen 2016-08-17 Innehåll Sammanfattning... 3 Mätprogram... 3 Parametrar... 3 Miljökvalitetsnormer... 3 Miljömål...

Läs mer

Mätning av partiklar (PM10) Storgatan i Valdemarsvik

Mätning av partiklar (PM10) Storgatan i Valdemarsvik Mätning av partiklar (PM10) Storgatan i Valdemarsvik Bild: Valdemarsviks kommun 10 september 2009 14 juni 2010 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 1 2.1 Begreppsförklaring 1 2.2 Partiklar,

Läs mer

Luftföroreningar i de Värmländska tätorterna

Luftföroreningar i de Värmländska tätorterna Luftföroreningar i de Värmländska tätorterna Vilka är det som har störst betydelse och vilka är hälsoeffekterna? Var kommer föroreningarna ifrån? Projekt Samverkan 2012-2014 Resultat Åtgärder Kvävedioxid

Läs mer

Bellona 5, Solna. Luftkvalité uteluft- detaljplanskede. Bellona 5, Solna Befintlig byggnad 2015-01-30

Bellona 5, Solna. Luftkvalité uteluft- detaljplanskede. Bellona 5, Solna Befintlig byggnad 2015-01-30 Bellona 5, Solna Luftkvalité uteluft- detaljplanskede Bellona 5, Solna Befintlig byggnad Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund och syfte... 4 Utredningens genomförande och omfattning... 4 Fastigheten

Läs mer

Luftmätning av partiklar (PM10) Östra Promenaden, Norrköping

Luftmätning av partiklar (PM10) Östra Promenaden, Norrköping Luftmätning av partiklar (PM10) Östra Promenaden, Norrköping 8 mars 2004 till 7 mars 2005 RAPPORT 2005:2 2 Innehållsförteckning Sammanfattning...5 1 Inledning...6 1.1 Begreppsförklaring...6 1.2 Uppdrag

Läs mer

Luftföroreningar i tätorter är ett hälsoproblem. De orsakar en ökad

Luftföroreningar i tätorter är ett hälsoproblem. De orsakar en ökad Miljömålet Frisk luft Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Sist i kapitlet finns miljömålet i sin helhet med precisering av dess innebörd Ja Nära

Läs mer

Luftmätningar i urban bakgrund

Luftmätningar i urban bakgrund Luftmätningar i urban bakgrund Linköpings kommun, Miljökontoret 213 Helga Nyberg Linköpings kommun linkoping.se Mätningar i Linköpings tätort Miljökontoret har sedan vinterhalvåret 1986/87 undersökt bakgrundshalter

Läs mer

Luftkvaliteten i Köping 2012/13 och 2013/14. Sammanfattande resultat från mätningar inom URBAN-projektet

Luftkvaliteten i Köping 2012/13 och 2013/14. Sammanfattande resultat från mätningar inom URBAN-projektet Luftkvaliteten i Köping 2012/13 och 2013/14 Sammanfattande resultat från mätningar inom URBAN-projektet Köpings kommun Rapporten skriven av: Lars Bohlin, 2014-12-12 Rapporten finns även att läsa och ladda

Läs mer

Luftkvalitetsutredning Theres Svensson Gata

Luftkvalitetsutredning Theres Svensson Gata Miljöförvaltningen Luftkvalitetsutredning Theres Svensson Gata Utredningsrapport 2016:16 www.goteborg.se Förord Miljöförvaltningen har gjort en utredning av luftkvaliteten vid kontorslokalen Smedjan på

Läs mer

Luftmätningar i Luleå 2010

Luftmätningar i Luleå 2010 projekt RAPPORT augusti 2011 MILJÖKONTORET Luftmätningar i Luleå 2010 www.lulea.se/luft Per Andersson Adress: Miljökontoret, Rådstugatan 11, 971 85 Luleå Besök oss: Rådstugatan 11 Telefon: 0920-45 30 00

Läs mer

Luftutredning Litteraturgatan. bild

Luftutredning Litteraturgatan. bild Luftutredning Litteraturgatan bild Förord Miljöförvaltningen i Göteborg har på uppdrag av stadsbyggnadskontoret undersökt luftkvaliteten vid Litteraturgatan i Göteborg och hur de nybyggnationer som beskrivs

Läs mer

Luften i Sundsvall 2014 Mätstation för luftkvalité i centrala Sundsvall.

Luften i Sundsvall 2014 Mätstation för luftkvalité i centrala Sundsvall. Miljökontoret Luften i Sundsvall 2014 Mätstation för luftkvalité i centrala Sundsvall. Luften i Sundsvall Sida 2 av 10 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL...

Läs mer

Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Miljö- och byggnadsförvaltningen

Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Miljö- och byggnadsförvaltningen Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång 2014 Miljö- och byggnadsförvaltningen 2015-08-06 2 Innehåll Sammanfattning... 3 Mätprogram... 3 Parametrar... 3 Miljökvalitetsnormer... 3 Miljömål...

Läs mer

Tätortsprogram i Kronobergs län. Resultat från mätningar 2012

Tätortsprogram i Kronobergs län. Resultat från mätningar 2012 Tätortsprogram i Kronobergs län Resultat från mätningar 212 Eva Hallgren Larsson November 213 Tätortsprogram i Kronobergs län, resultat 212... 2 Sammanfattning... 2 Program... 2 Resultat... 4 Kvävedioxid,

Läs mer

Fördjupad utvärdering 2007. Frisk luft. Frisk luft. Fler genomförda åtgärder bäst för luften! NATURVÅRDSVERKET/SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY

Fördjupad utvärdering 2007. Frisk luft. Frisk luft. Fler genomförda åtgärder bäst för luften! NATURVÅRDSVERKET/SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Fler genomförda åtgärder bäst för luften! Miljömålet Svaveldioxid Kvävedioxid Ozon VOC Partiklar Bens[a]pyren Alla klarar målet Genomför åtgärder EU samverkan Utsläppen minskar Dubbdäck orsak Bättre teknik

Läs mer

Kontroll av luftkvalitet i Motala tätort under vinterhalvår 2011/12 samt vinterhalvår 2012/13

Kontroll av luftkvalitet i Motala tätort under vinterhalvår 2011/12 samt vinterhalvår 2012/13 Kontroll av luftkvalitet i Motala tätort under vinterhalvår 2011/12 samt vinterhalvår 2012/13 Dnr 2011-MH1675-5 Dnr 2012-MH1639-5 Motala kommun Miljö- och hälsoskyddsenheten Cajsa Eriksson, miljöskyddsinspektör

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft; SFS 2003:112 Utkom från trycket den 8 april 2003 utfärdad den 20 mars 2003. Regeringen

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... November 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

Luftkvalitetsmätningar i Lunds kommun för år 2016 samt luftmätningsdata för åren

Luftkvalitetsmätningar i Lunds kommun för år 2016 samt luftmätningsdata för åren Luftkvalitetsmätningar i Lunds kommun för år 2016 samt luftmätningsdata för åren 1990 2016 Miljöförvaltningen 2017-01-19 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Metod i taknivå... 1 DOAS... 1 Metod i

Läs mer

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Gävle kommun

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Gävle kommun 2006:39 Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Gävle kommun JÄMFÖRELSER MED MILJÖKVALITETSNORMER. SLB-ANALYS, NOVEMBER 2006 Innehållsförteckning Förord... 2 Miljökvalitetsnormer... 3

Läs mer

Mätningar av luftföroreningar i Karlstad 2012

Mätningar av luftföroreningar i Karlstad 2012 Mätningar av luftföroreningar i Karlstad 2012 Dnr MN-2013-1943 MILJÖFÖRVALTNINGEN Tillsynsavdelning Rapport 2013-09-06 Jonas Neu, 054-540 46 65 miljoforvaltningen@karlstad.se 1 Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av miljökvalitetsnormer för utomhusluft; beslutade den 6 april 2006. Med stöd av 13 förordningen (2001:527)

Läs mer

Mätning av partiklar (PM10) Bergslagsvägen/Rv 51 i Finspång

Mätning av partiklar (PM10) Bergslagsvägen/Rv 51 i Finspång Mätning av partiklar (PM10) Bergslagsvägen/Rv 51 i Finspång Foto: Jonny Sävenhed 2 november 2013 21 oktober 2014 Luftmätningen är utförd av miljöenheten i Finspångs kommun och miljökontoret i Norrköpings

Läs mer

Kontrollstrategi för Dalarnas Luftvårdsförbund Upprättad:

Kontrollstrategi för Dalarnas Luftvårdsförbund Upprättad: Kontrollstrategi för Dalarnas Luftvårdsförbund Upprättad: 2016-03-30 Innehåll Bakgrund och målsättning... 1 Luftkvalitetssituation... 2 Uppgifter om dominerande utsläpp... 2 Krav på kontroll inom samverkansområdet...

Läs mer

Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola

Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola Sandra Johannesson Yrkes- och miljöhygieniker Göteborg den 4 april 2014 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Arbets- och miljömedicin

Läs mer

Luftutredning Briljant- och Smaragdgatan

Luftutredning Briljant- och Smaragdgatan Miljöförvaltningen Luftutredning Briljant- och Smaragdgatan Utredningsrapport 2016:9 www.goteborg.se Förord Miljöförvaltningen i Göteborg har på uppdrag av stadsbyggnadskontoret undersökt luftkvaliteten

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om mätmetoder, beräkningsmodeller och redovisning av mätresultat för kvävedioxid, kväveoxider, svaveldioxid, kolmonoxid,

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juli 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juli 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Juli 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juli 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

DUBBDÄCK OCH PM10-HALTER

DUBBDÄCK OCH PM10-HALTER U T R E D N I N G S T J Ä N S T E N Bo Nyström Tfn: 08-786 51 93 PM 2013-02-08 Dnr 2013:86 DUBBDÄCK OCH PM10-HALTER Frågeställaren önskar en sammanställning av halterna av PM10 i följande europeiska städer

Läs mer

Program för samordnad kontroll av luftkvalitet i Jönköpings län 2013 2020

Program för samordnad kontroll av luftkvalitet i Jönköpings län 2013 2020 Program för samordnad kontroll av luftkvalitet i Jönköpings län 2013 2020 Antagen på Luftvårdsförbundets styrelsemöte 11 juni 2012, kostnadsfördelning justerad på styrelsemöte 23 november 2012 Bakgrund

Läs mer

Luften i Lund: Rapport för 2010 med jämförande mätningar Miljöförvaltningen

Luften i Lund: Rapport för 2010 med jämförande mätningar Miljöförvaltningen Luften i Lund: Rapport för 2010 med jämförande mätningar 1990 2010 Miljöförvaltningen RAPPORT 2 (19) Innehållsförteckning Sammanfattning... sid 3 Metod.. sid 3 DOAS sid 3 Partikelmätare. sid 4 Miljökvalitetsnormer

Läs mer

Luftkvalitetsutredning Davidshallstorgsgaraget

Luftkvalitetsutredning Davidshallstorgsgaraget 2006-04-05 Luftkvalitetsutredning Davidshallstorgsgaraget SAMMANFATTNING På uppdrag av gatukontoret har miljöförvaltningen kartlagt luftkvaliteten vid planerad byggnation av garage under Davidshallstorg

Läs mer

Årsrapport för mätsäsonger 2010 och 2011 Resultat från mätningar av partiklar (PM 10) Hamngatan, Linköping

Årsrapport för mätsäsonger 2010 och 2011 Resultat från mätningar av partiklar (PM 10) Hamngatan, Linköping Årsrapport för mätsäsonger 2010 och 2011 Resultat från mätningar av partiklar (PM 10) Hamngatan, Linköping Linköping 2011 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund och syfte... 4 Miljökvalitetsnorm

Läs mer

Luftkvalitetsmätningar vid E4 i centrala Skellefteå under

Luftkvalitetsmätningar vid E4 i centrala Skellefteå under Luftkvalitetsmätningar vid E4 i centrala Skellefteå under 2015 2016-03-29 Sammanfattning Skellefteå kommun utför kontinuerliga mätningar av kväveoxider och partiklar vid E4 i centrala Skellefteå. I denna

Läs mer

Luftkvalitet i Växjö. Resultat från beräkningar av luftföroreningshalter 2013. Källa: SMHI beräkningsprogram SIMAIR väg

Luftkvalitet i Växjö. Resultat från beräkningar av luftföroreningshalter 2013. Källa: SMHI beräkningsprogram SIMAIR väg Luftkvalitet i Växjö Resultat från beräkningar av luftföroreningshalter 2013 Källa: SMHI beräkningsprogram SIMAIR väg Elina Ek Miljö-och hälsoskyddskontoret Juli 2014 Förord Miljö- och hälsoskyddsnämnden

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Mars 2015 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

Luftkvalitetsutredning för Mölndals centrum - detaljplan 1, detaljplan 2 och detaljplan 3

Luftkvalitetsutredning för Mölndals centrum - detaljplan 1, detaljplan 2 och detaljplan 3 RAPPORT 1 (21) Handläggare Mårten Arbrandt Tel +46 10 505 31 76 Mobil +46 70 526 77 37 Fax +46 10 505 30 09 marten.arbrandt@afconsult.com Datum 2013-11-08 Uppdragsnr 587432 Rapport nr G108113 Mölndal stad

Läs mer

Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Västra Esplanaden

Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Västra Esplanaden Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Västra Esplanaden 2006-01-01 2006-12-31 Samhällsbyggnadskontoret Miljö och hälsoskydd Rapport 2006-01 Inledning I denna rapport presenteras resultaten av

Läs mer

Mätning av partiklar (PM10) 2013 Kungsgatan. Rapportserie 2014:3

Mätning av partiklar (PM10) 2013 Kungsgatan. Rapportserie 2014:3 Mätning av partiklar (PM10) 2013 Kungsgatan Rapportserie 2014:3 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Bakgrund...1 2.1 Begreppsförklaring...2 2.2 Partiklar...2 2.2.1 Hälsoeffekter...3 3 Metod...3

Läs mer

PM Bedömning av luftföroreningshalter för ny detaljplan inom kvarteret Sivia i centrala Uppsala

PM Bedömning av luftföroreningshalter för ny detaljplan inom kvarteret Sivia i centrala Uppsala Rikshem AB Affärsutveckling Krister Karlsson PM 2014-05-09 Bedömning av luftföroreningshalter för ny detaljplan inom kvarteret Sivia i centrala Uppsala Följande bedömning omfattar halter i omgivningsluften

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juni 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juni 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Juni 2015 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juni 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad 2014

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad 2014 Handläggare: Tomas Sjöstedt/ Kari Nyman Sid 1(10) Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad 2014 Sammanfattning Miljö- och hälsoskyddsnämnden utför på kommunstyrelsens uppdrag lagstadgade mätningar

Läs mer

Luftföroreningsmätningar på Vallgatan i Kungsbacka, vårvintern 2005

Luftföroreningsmätningar på Vallgatan i Kungsbacka, vårvintern 2005 Luftföroreningsmätningar på Vallgatan i Kungsbacka, vårvintern 2005 Harald Bouma Miljöförvaltningen Göteborg Rapport 141 April 2006 2 Förord Miljöförvaltningen i Göteborg har fått i uppdrag att mäta, beräkna

Läs mer

Luften i Malmö. Årsrapport 1999

Luften i Malmö. Årsrapport 1999 Luften i Malmö Årsrapport 1999 11/2000 Luften i Malmö Årsrapport 1999 Innehållsförteckning Sida Sammanfattning 2 Var i Malmö mäts luftföroreningar? 3 Gränsvärden och miljökvalitetsnormer 4-5 Vädret under

Läs mer

LUFTEN I HÖGANÄS KOMMUN

LUFTEN I HÖGANÄS KOMMUN LUFTEN I HÖGANÄS KOMMUN Lägesrapport för 2009 Till miljönämnden augusti 2010 2010-08-18 1 Sammanfattning Miljöavdelningen har sedan en tid tillbaka utfört kontinuerliga luftkvalitetsmätningar i taknivå

Läs mer

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad 2015

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad 2015 Handläggare: Tomas Sjöstedt/ Kari Nyman Sid 1(12) Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad 2015 Sammanfattning Miljönämnden utför på kommunstyrelsens uppdrag lagstadgade mätningar av luftkvalitet.

Läs mer

MILJÖMÅL OCH MILJÖKVALITETSNORMER FÖR LUFT

MILJÖMÅL OCH MILJÖKVALITETSNORMER FÖR LUFT MILJÖMÅL OCH MILJÖKVALITETSNORMER FÖR LUFT Stockholm 28 april Johan Genberg, Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-05-02 1 Luftkvalitet i EU Luftkvalitetsdirektivet

Läs mer

Att mäta luftkvalitet Christer Johansson

Att mäta luftkvalitet Christer Johansson Att mäta luftkvalitet Christer Johansson Miljöförvaltningen Stockholms stad Institutionen för tillämpad miljövetenskap, Stockholms universitet Poängen är att Vad man mäter och hur man presenterar resultaten

Läs mer

Luftkvalitetsutredning Kvävedioxid och Partiklar, Forsåker, Mölndal Stad, Rev

Luftkvalitetsutredning Kvävedioxid och Partiklar, Forsåker, Mölndal Stad, Rev Luftkvalitetsutredning Kvävedioxid och Partiklar, Forsåker, Mölndal Stad, Rev. 2 2015-12-21 Upprättad av: Jesper Lindgren, (WSP Environmental, Göteborg) Uppdaterad av: David Gombrii, (WSP Sverige AB, Göteborg)

Läs mer

Resultat från mätningar av luftföroreningar i Helsingborg 1 januari 30 juni 2011

Resultat från mätningar av luftföroreningar i Helsingborg 1 januari 30 juni 2011 Resultat från mätningar av luftföroreningar i Helsingborg 1 januari 30 juni 2011 Miljöförvaltningen: Torsten Nilsson Dnr 2007-1822 MILJÖNÄMNDEN Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1. Inledning...

Läs mer

Rapport avseende luftkvalitetsmätningar i Lunds kommun år 2012 samt luftmätningsdata för åren

Rapport avseende luftkvalitetsmätningar i Lunds kommun år 2012 samt luftmätningsdata för åren Rapport avseende luftkvalitetsmätningar i Lunds kommun år 2012 samt luftmätningsdata för åren 1990 2012 Miljöförvaltningen Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Metod... 1 DOAS... 1 Partikelmätare...

Läs mer

Spridningsberäkningar i gaturummet Viktoriagatan, E4 i Skellefteå

Spridningsberäkningar i gaturummet Viktoriagatan, E4 i Skellefteå UPPDRAG Spridningsberäkningar, Skellefteå UPPDRAGSNUMMER 1321631000 UPPDRAGSLEDARE Leif Axenhamn UPPRÄTTAD AV Carl Thordstein DATUM Spridningsberäkningar i gaturummet Viktoriagatan, E4 i Skellefteå Sammanfattning

Läs mer

Norra Länken preliminära resultat från mätningarna av luftföroreningar längs Valhallavägen

Norra Länken preliminära resultat från mätningarna av luftföroreningar längs Valhallavägen Norra Länken preliminära resultat från mätningarna av luftföroreningar längs Valhallavägen Ann-Christine Stjernberg Miljöutredare, SLB-analys, Kvällens upplägg Luftföroreningar i Stockholm normer och mätningar

Läs mer

Syftet med rapporten... 1 Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november Luftföroreningar... 1 Vädret... 1

Syftet med rapporten... 1 Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 November 2013 Innehållsförteckning Syftet med rapporten... 1 Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november 2013... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

Kartläggning av halter kvävedioxid (NO 2 ) och partiklar (PM10) i sex kommuner i Gävleborgs län år 2013

Kartläggning av halter kvävedioxid (NO 2 ) och partiklar (PM10) i sex kommuner i Gävleborgs län år 2013 LVF 2014:2 Kartläggning av halter kvävedioxid (NO 2 ) och partiklar (PM10) i sex kommuner i Gävleborgs län år 2013 Magnus Brydolf SLB-ANALYS, APRIL 2014 Förord Kartläggningarna av kvävedioxidhalter (NO

Läs mer

Jämförelse mellan beräknade och uppmätta halter i luft i Kronobergs län

Jämförelse mellan beräknade och uppmätta halter i luft i Kronobergs län Jämförelse mellan beräknade och uppmätta halter i luft i Kronobergs län Underhandsresultat från Kronobergs luftvårdsförbunds samordnade program för kontroll av luftkvalitet Bruno Bjärnborg Samordnat program

Läs mer

Beräkningar av partikelhalter för Inre hamnen i Oskarshamn

Beräkningar av partikelhalter för Inre hamnen i Oskarshamn Jörgen Jones RAPPORT NR 2015-24 Beräkningar av partikelhalter för Inre hamnen i Oskarshamn Pärmbild. Bilden visar beräknad 90-percentil av dygnsmedelhalt för partiklar PM10 för i scenario 2030. Gul färg

Läs mer

Beräkningar av kvävedioxidhalten i centrala Lerum vid olika vägtrafikscenarier, idag och år Uppdragsrapport 2009:3

Beräkningar av kvävedioxidhalten i centrala Lerum vid olika vägtrafikscenarier, idag och år Uppdragsrapport 2009:3 Beräkningar av kvävedioxidhalten i centrala Lerum vid olika vägtrafikscenarier, idag och år 2020. Uppdragsrapport 2009:3 Förord I samband med arbetet med ett nytt program för Lerums centrum fick Miljöförvaltningen

Läs mer

Luftföroreningar i Botkyrka kommun

Luftföroreningar i Botkyrka kommun Rapport 2016:1 Luftföroreningar i Botkyrka kommun Mätdata 2015 Samhällsbyggnadsförvaltningen Miljöenheten Natur och miljöanalys 2 Tumba, april 2016 Innehållsförteckning Sammanfattning 4 1. Inledning 5

Läs mer

Lokala luftkvalitetsproblem och lösningar

Lokala luftkvalitetsproblem och lösningar Lokala luftkvalitetsproblem och lösningar Harald Perby Två olika perspektiv Luftkvalitet Lokalt problem. Mest lokala åtgärder. Känt sedan mycket länge. Två olika perspektiv Luftkvalitet Lokalt problem.

Läs mer

Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Västra Esplanaden

Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Västra Esplanaden Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Västra Esplanaden 2010-01-01 2010-12-31 Miljö och hälsoskydd Rapport 2010-02 Inledning I denna rapport presenteras resultaten av genomförda mätningar av kvävedioxid

Läs mer

Luftmätningar i Ystads kommun 2012

Luftmätningar i Ystads kommun 2012 Luftmätningar i Ystads kommun 2012 Resultat NO 2 Miljökvalitetsnorm, årsmedelvärde: 40 µg/m 3 Årsmedelvärde, Ystad Centrum: 15,5 µg/m 3 Årsmedelvärde, Lantmännen: 14,1 µg/m 3 Årsmedelvärde, Bornholmstermin:

Läs mer

Passiva gaturumsmätningar Norrköpings tätort, februari Rapportserie 2015:7

Passiva gaturumsmätningar Norrköpings tätort, februari Rapportserie 2015:7 Passiva gaturumsmätningar Norrköpings tätort, februari 2015 Rapportserie 2015:7 Luftmätningarna är utförda av bygg- och miljökontoret i Norrköping. Ansvarig för denna rapport är Pontus Edqvist. Vid frågor

Läs mer

Mätning av partiklar (PM10) 2011 Kungsgatan. Rapportserie 2012:3

Mätning av partiklar (PM10) 2011 Kungsgatan. Rapportserie 2012:3 Mätning av partiklar (PM10) 2011 Kungsgatan Rapportserie 2012:3 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 1 2 Bakgrund... 1 2.1 Begreppsförklaring... 2 2.2 Partiklar... 2 2.2.1 Hälsoeffekter... 3 3 Metod...

Läs mer

Mätning av partiklar (PM10) Drottninggatan/Rv 50 i Motala

Mätning av partiklar (PM10) Drottninggatan/Rv 50 i Motala Mätning av partiklar (PM10) Drottninggatan/Rv 50 i Motala Foto: Cajsa Eriksson 19 oktober 2012 14 oktober 2013 Dnr 2012-MH1155-3 Luftmätningen är utförd av miljö- och hälsoskyddsenheten i Motala kommun

Läs mer

Ren regionluft Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen Mölndals kommun

Ren regionluft Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen Mölndals kommun Miljöförvaltningen Ren regionluft Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen Mölndals kommun Utredningsrapport 2017:10 www.goteborg.se Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Miljökvalitetsnormer och miljömål...

Läs mer

Luftrapport Miljö- och byggnämnden. 25 augusti 2011, 50

Luftrapport Miljö- och byggnämnden. 25 augusti 2011, 50 Luftrapport 2010 Miljö- och byggnämnden 25 augusti 2011, 50 Titel: Författare: Utgiven av: Beställningsadress: Luftrapport 2010, Burlövs kommun Johan Rönnborg Samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen

Läs mer

Mätning partiklar (PM10) Östra Promenaden

Mätning partiklar (PM10) Östra Promenaden Mätning partiklar (PM10) Östra Promenaden 1 januari 31 december 2009 BMK Rapport Luft 2010:2 Innehållsförteckning 1 Bakgrund...1 2 Sammanfattning...2 3 Slutsatser...2 4 Inledning...3 4.1 Begreppsförklaring...

Läs mer

Sänkt hastighet minskar mängden skadliga partiklar

Sänkt hastighet minskar mängden skadliga partiklar Sänkt hastighet minskar mängden skadliga partiklar För att minska halterna av partiklar i luften sänker Trafikverket hastigheten på vissa delar av E4 och E18 i Stockholms län från och med den 1 november.

Läs mer

IMPLEMENTERINGEN AV EU:S LUFTKVALITETSDIREKTIV I SVENSK LAGSTIFTNING

IMPLEMENTERINGEN AV EU:S LUFTKVALITETSDIREKTIV I SVENSK LAGSTIFTNING IMPLEMENTERINGEN AV EU:S LUFTKVALITETSDIREKTIV I SVENSK LAGSTIFTNING Luftkvalitetspolicy i Malmö 10 december Matthew Ross-Jones, Enheten för Luft och Klimat Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection

Läs mer

Luftkvalitet och överskridanden av miljökvalitetsnormer i svenska kommuner

Luftkvalitet och överskridanden av miljökvalitetsnormer i svenska kommuner 0 Luftkvalitet och överskridanden av miljökvalitetsnormer i svenska kommuner Karin Persson, IVL Svenska Miljöinstitutet Miljökvalitetsnormer ur ett mätperspektiv 1 Vilka kommuner mäter vad och hur? Luftkvaliteten

Läs mer

Mätning partiklar (PM10) Kungsgatan

Mätning partiklar (PM10) Kungsgatan Mätning partiklar (PM10) Kungsgatan 1 januari 31 december 2010 BMK Rapport Luft 2011:3 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Bakgrund...1 2.1 Begreppsförklaring...2 2.2 Partiklar...2 2.2.1 Hälsoeffekter...3

Läs mer

Dagens och framtidens luftkvalitet i Sverige Gunnar Omstedt, SMHI

Dagens och framtidens luftkvalitet i Sverige Gunnar Omstedt, SMHI Dagens och framtidens luftkvalitet i Sverige Gunnar Omstedt, SMHI inledning dagens luftkvalitet och trender framtidens luftkvalitet, scenario beräkningar slutsatser Dagens och framtidens luftkvalitet i

Läs mer