fmv samarbetar för en bättre miljö

Transkript

1 fmv samarbetar för en bättre miljö

2 Innehållsförteckning Affärsmässighet och teknik i samspel 3 Klimatfrågan i fokus 4 10 år med miljöarbete på FMV 6 Förändring för ökad effektivitet 7 Letter of Intent (Lol) 8 EDA - European Defence Agency 9 Miljösamarbete med DGA, Frankrike 9 Xavier Ganne 10 NORDACs arbetsgrupp inom miljö och miljö- och hälsofarliga ämnen 12 Janina Szpilman 13 Militärt miljösamarbete 14 FMV i samverkan med Försvarsindustrin 16 Miljösamarbete inom Försvarssektorn 17 Miljöanpassning av materielprocessen 18 Bränsleceller 20 Ny resepolicy 22 2 FMVs MILJÖARBETE

3 Affärsmässighet och teknik i samspel för människa, säkerhet och miljö FMV är en självständig, civil myndighet vars främsta uppgift är att förse Försvarsmakten med materiel, system och metoder som ger effekt, såväl idag som i morgon. Årligen upphandlar vi försvarsmateriel för cirka 18 miljarder kronor. Bland våra kunder finns även Polisen, Kustbevakningen och Krisberedskapsmyndigheten. Dessutom representerar vi staten i komplexa internationella affärer. Vi bedriver verksamhet på flera orter i landet, men projektleder och styr den huvudsakligen från Stockholm. För att vara säkra på att materielen uppfyller ställda krav testar vi den vid ett flertal provplatser. Vidsel Karlsborg I Karlsborg testar vi vapen och ammunition, ballistiska skydd och fordon, men även produkternas miljötålighet. Här har vi också möjlighet att prova flyg- och sjömålrobotsystem. Linköping I Sveriges flygstad testar vi olika flyg- och ledningssystem. Då är det naturligt att den dynamiska flygsimulatorn också finns här. Vidsel Här ligger vår robotförsökplats som utnyttjas för både nationella och internationella testverksamheter. Karlsborg Linköping Stockholm FMVs MILJÖARBETE 3

4 Klimatfrågan i fokus, men resten då...? Översvämningar, torka, orkaner och andra naturfenomen har fångat allas vårt intresse de senaste åren. FNs klimatpanel IPCC har under 2007 fastslagit vad de flesta forskare under lång tid varit överens om, nämligen att klimatförändringarna är ett faktum och att de framför allt beror på mänskliga aktiviteter. Försvarsberedningen konstaterade också i sin rapport i början av december 2007 att klimatförändringarna är Sveriges största säkerhetspolitiska hot. Så hur hanterar vi inom den militära sfären detta faktum? Naturligtvis inser vi att militära aktiviteter bidrar till utsläpp av växthusgaser och vi gör därför analyser för att identifiera våra huvudsakliga utsläppskällor. För FMVs del är uppvärmning och tjänsteresor de signifikanta miljöaspekterna inom klimatområdet. De åtgärder vi vidtagit är att förändra vår resepolicy för att bland annat styra över resandet från inrikes flygresor mot resor med tåg, samt att använda fjärrvärme och eldning med biobränsle för uppvärmning. Dessutom använder vi Grön El. Men klimatfrågan i all ära, jag kan känna en viss rädsla för att alltför stort intresse fokuseras på att debattera och åtgärda just den. Det finns en uppenbar risk att andra väsentliga miljöfrågor kommer i skymundan av klimatfrågan och därför får stå tillbaka. FMVs miljöarbete fokuserar kraftigt på att trygga en så grön försörjning som möjligt av de produkter, system och tjänster som våra kunder efterfrågar. Eftersom vårt sortiment är så brett innebär det att vi måste hantera många olika typer av miljöfrågor. Ett av de områden som är av speciellt intresse för oss är Giftfri miljö. Anledningen är att det i många typer av militära materielsystem förekommer kemiska ämnen och speciella konstruktionsmaterial som vi vill minimera eller begränsa. Ett annat område är användningen av ändliga resurser. Vi strävar efter att återanvända eller återvinna så mycket material som möjligt i slutet av produkternas livscykel. Därför kräver vi av våra leverantörer att de tar fram en plan för återvinning av de system som de levererar. Nästa steg kan bli att använda återvunnet material i produktionen av nya produkter och system. Miljöarbetet i en så stor och komplex organisation som FMV är komplicerat och går inte alltid med blixtens hastighet. Men tittar vi tio år tillbaka i tiden kan vi ändå konstatera att vår uthållighet har gjort verkan. Vi har bidragit till, och kommer att bidra till, att göra vår del av samhället allt grönare! Bengt Strömstedt FMVs miljöchef 4 FMVs MILJÖARBETE

5 FMVs MILJÖARBETE 5

6 fmvs miljöarbete 10 år med miljöarbete på FMV en tillbakablick 1996 hade miljöintresset börjat vakna till liv hos många och inom industrin fanns det en insikt om att en miljöcertifiering kunde vara ett försäljningsargument. Kanske till och med en nödvändighet i framtiden. Regeringen hade insett att de statliga myndigheterna, som egentligen borde vara föredömen på miljöområdet, hamnat på efterkälken. Nu ville man att de skulle komma ifatt industrin. Regeringen utsåg därför ett antal myndigheter som skulle ta täten och påbörja arbetet med att införa miljöledningssystem. Målet var att miljöanpassa den statliga upphandlingen och att göra den offentliga sektorn till föregångare på miljöområdet. FMV blev 1997 utsedd till en av 25 pilotmyndigheter för miljöledning i statlig förvaltning och därmed påbörjades en ny typ av miljöarbete på myndigheten. Tidigare hade enstaka engagerade medarbetare drivit miljöfrågor i sina projekt, men nu inrättades en miljöenhet på uppdrag av ledningen. Enheten skulle verka för att miljöarbetet bedrevs mer systematiskt inom myndigheten. I början uppfattades miljöenheten som en specialistgrupp med miljönördar som skulle ta hand om källsortering och liknande frågor. Miljögruppen genomförde utbildningar som mestadels var naturvetenskapligt inriktade. När miljökrav på materielen i upphandlingar diskuterades ansågs det oftast vara för dyrt och frågor av typen Ska vi köpa svanmärkta handgranater nu? var vanligt förekommande. Skulle det ställas krav i upphandlingar var den vanligaste åsikten att det var miljöhandläggarens ansvar, inte projektledarens. När vi gick in i 2000-talet förändrades synsättet på miljöfrågorna. Inte någon har väl missat den senaste tidens klimatdebatt! Inom FMV hade miljöfrågor sakta men säkert gått från att ha varit ett specialistansvar till att bli en fråga som började integreras i verksamheten och bli allas ansvar. Miljögruppen är nu en naturlig stödfunktion och miljöfrågorna har också fått en ekonomisk innebörd Har vi råd att inte ställa miljökrav? Det kan bli dyrt att inte tänka på de kostnader som kan följa med en framtida avveckling av materiel som innehåller miljöfarliga ämnen. Dessutom är de miljöutbildningar som bedrivs idag långt från de teoretiska naturvetenskapliga föreläsningar som hölls för 10 år sedan. Idag har de karaktären av dialoger som är skräddarsydda mot det teknikområde som är aktuellt. Miljöfrågorna har på tio år gått från att vara specialisternas skötebarn till något som berör alla. Miljöarbetet på FMV bedrivs idag på ett systematiskt sätt och samarbete, både nationellt och internationellt, är en viktig del i arbetet. FMV har också vidgat sitt arbete inom hållbarhetsområdet till att omfatta sociala kravställningar i vissa upphandlingar. Vi har därmed påbörjat arbetet med att också ta ett etiskt ansvar för användningen av våra skattepengar! Förhoppningsvis kan vi om 10 år se tillbaka och konstatera att vi gjort lika stora framsteg under den här tidsperioden. Miljöarbetet har inget slutdatum och vi måste alla dra vårt strå till stacken för att bidra till en hållbar värld. 6 FMVs MILJÖARBETE

7 gd gunnar holmgren Förändring för ökad effektivitet Åren 2006 och 2007 har varit en period fylld av omställning för FMV. Vi har infört ett nytt arbetssätt, vi har ändrat vår organisation och vi har fått kompletterande styrdokument. Bland annat har vi utarbetat en ny materielförsörjningsstrategi som bestämmer generella materialkrav och hur materielen ska anskaffas, vidmakthållas och avvecklas. Dessutom har vi börjat konkretisera förändringen av gränssnittet mellan FMV och industrin (Offentlig-Privat Samverkan, OPS) som diskuterats under ett par år. Allt detta har gjorts för att samarbetet med vår huvudkund Försvarsmakten ska kunna utvecklas och ske under närmare former. Regeringens krav på att vi ska öka vårt internationella engagemang har också resulterat i fler utländska samarbeten. Syftet med de här förändringarna är självfallet att vi ska kunna realisera vår ägares krav på en effektivare materielförsörjning. Hur påverkar då detta FMVs miljöarbete? Naturligtvis anpassar vi också miljöarbetet till de krav som vår snabbt växlande omvärld ställer på oss. Men jag kan försäkra er att vårt fokus inom området Grön materielförsörjning ligger fast! Ett allt viktigare verktyg för FMV i stort, och så även för miljöområdet, är SAMARBETE! Vi medverkar idag i internationella fora som Europeiska försvarsbyrån (EDA), i samarbetet mellan de sex stora försvarsindustrinationerna i Europa (LoI) och i ett bilateralt miljösamarbete med Frankrike. Jag gläds speciellt åt det mycket nära och givande samarbete som vi har med våra nordiska grannländer Norge, Danmark och Finland inom ramen för det nordiska försvarsmaterielsamarbetet (NORDAC). FMV bedriver dessutom ett antal miljösamarbeten på nationell nivå. Jag vill särskilt framhålla det omfattande samarbete som vi har med våra systerorganisationer inom försvarssektorn: Försvarsmakten, Försvarets Radioanstalt, Totalförsvarets forskningsinstitut, Försvarshögskolan och Fortifikationsförvaltningen. Genom att vi samlas kring gemensamma mål för miljöarbetet, som nu gäller för perioden , får vi möjligheter att utnyttja hela sektorns resurser och kompetens inom området. Det är något jag kan rekommendera andra samhällssektorer att titta närmare på! Gunnar Holmgren Generaldirektör FMVs MILJÖARBETE 7

8 tema samarbete Letter of Intent (LoI), Sexnationssamarbetet De sex stora försvarsindustrinationerna i Europa; Frankrike, Italien, Spanien, Storbritannien, Sverige och Tyskland, undertecknade i juli 2000 det hittills viktigaste försvarsindustriella samarbetsavtalet på regeringsnivå, det som allmänt benämns LoI-samarbetet. Avtalet syftar till att underlätta rationalisering, omstrukturering och drift av den europeiska försvarsindustrin. Det omfattar bl.a. samarbete om forskning och utveckling, skydd av sekretessbelagd information, leveranssäkerhet, harmonisering av de militära kraven på försvarsmateriel samt exportregler. På svenskt initiativ (FMV/FOI) bildades 2004 en miljögrupp, LoI Environmental Working Group (LoI EWG) inom samarbetsområdet Forskning och Teknologiutveckling. Under maj 2006 genomfördes The First LoI Environmental Conference med Sverige som initiativtagare och Tyskland som värd. Konferensen ägde rum i Erding utanför München och totalt deltog ett trettiotal forskare, främst inom områdena ytbehandling och explosivämnessanering. Syftet var att föra samman forskare inom samma områden från de olika LoI-länderna för att undersöka förutsättningarna för ett närmare samarbete. Under 2007 sammanställdes en databas över pågående militära miljöforskningsprojekt i Frankrike, Sverige, Spanien och Tyskland. Dessutom utarbetades ett underlag för att försöka påverka den Europeiska försvarsbyrån, European Defence Agency (EDA), att ta ett aktivt ansvar för materielrelaterade miljöfrågor i sin verksamhet. Underlaget betonade vikten av att på europeisk nivå samarbeta inom forskning och utveckling samt samordnade krav på system och leverantörer vid upphandling av försvarsmateriel. Ett speciellt intresse finns, enligt LoI EWG, att arbeta med harmoniserade krav på kemiska ämnen och konstruktionsmaterial. Inte minst mot bakgrund av att den nya europeiska kemikalielagstiftningen, Reach, kan förväntas påverka möjligheterna till försörjning av vissa för försvarsverksamheten viktiga kemiska produkter. 8 FMVs MILJÖARBETE

9 tema samarbete EDA (European Defence Agency) Europeiska försvarsbyrån EUs organ för förbättrad kapacitet avseende krishantering samt stöd till europeisk försvars- och säkerhetspolitik NORDAC (Nordic Armaments Co-operation) Nordiskt försvarsmaterielsamarbete mellan Danmark, Finland, Norge och Sverige Lol (Letter of Intent) Sexnationssamarbetet mellan de stora försvarsindustrinationerna inom EU (Frankrike, Italien, Spanien, Storbritannien, Sverige och Tyskland) för omstrukturering av försvarsindustrin i Europa FÖRSVARSSEKTORN Försvarsmakten, FMV, Totalförsvarets forskningsinsitut, Försvarshögskolan, Försvarets Radioanstalt, Fortifikationsförvaltningen EDA - European Defence Agency EU:s ministerråd beslutade den 12 juli 2004 att inrätta Europeiska försvarsbyrån, EDA. Europeiska försvarsbyrån har till uppgift att utveckla EU:s försvarskapacitet för krishantering, främja och stärka det europeiska försvarsmaterielsamarbetet. Försvarsbyrån har även som mål att stärka det europeiska försvarets industriella och tekniska bas, skapa en konkurrenskraftig europeisk försvarsmaterielmarknad och främja forskning. EDAs styrelse består av en representant för varje deltagande EU-medlemsstat och en representant för EU-kommissionen. Styrelsen utgör EDAs beslutsorgan. Ärenden rörande EDA hanteras av försvarsdepartementet, och försvarsministern är Sveriges representant i EDAs styrelse. Till skillnad från de flesta internationella organisationer som rör försvarssamarbete fattas beslut inom EDA med kvalificerad majoritet. Miljösamarbete med DGA, Frankrike FMV bedriver sedan 5 år tillbaka ett nära bilateralt miljösamarbete med vår franska systerorganisation DGA, Délégation Générale pour l Armement. Under åren har samarbetet handlat om miljöledningssystem, hantering av kemiska produkter, revision och framförallt om hur materielförsörjningen ska kunna miljöanpassas. Det har bland annat resulterat i att vi tillsammans driver projektet Green GALIX. Projektet syftar till att utveckla en metodik för miljöanpassning av grovkaliberammunition. GALIX, som är en rökammunition för närskydd av pansrade fordon, används både i Frankrike och Sverige och som studieobjekt i projektet. Från svensk sida deltar FOI och FMV och från fransk sida DGA och de franska industriföretagen Nexter och Lacroix. Projektet använder sig av livscykelanalys (LCA) för att visa på vilka delar av granaten som i ett livscykelperspektiv har störst miljöpåverkan. Delarna ersätts med mer miljöanpassade alternativ och därefter görs en förnyad LCA. Det treåriga projektet avslutas under 2009 och den framtagna metodiken kommer att dokumenteras i en handbok. Tillvägagångssättet skall sedan kunna användas av uppdragsledare vid FMV och DGA och konstruktörer i industrin. FMVs MILJÖARBETE 9

10 tema samarbete Xavier Ganne, chef för Ecodesignavdelningen, DGA Sedan 2004 är jag ansvarig för att miljöanpassa den franska försvarsmaterielen. Det är min uppgift att stödja de integrerade projektteamen, som ansvarar för matrielframtagningen, med riktlinjer, verktyg, metoder, experter m.m. Jag arbetar också med koordinering av miljöanknutna forsknings- och teknologiprogram, FoT. LoIs miljögrupp: Betydelsen för DGA Miljöanpassning av materielförsörjningen blev en konkret och viktig fråga för DGA Det är ett relativt nytt område för oss varför det är så viktigt att ha fora för utbyte av erfarenheter och goda exempel. Samarbete inom FoT är därmed självklart ett bra sätt att dela på kostnader genom att driva gemensamma forskningsprogram med andra länder. I det sammanhangen uppskattar jag naturligtvis att Sverige för fyra år sedan initierade starten av en arbetsgrupp som arbetar med miljöfrågor inom ramen för LoI. Miljögruppen har under dessa år producerat omfattande rapporter och anordnat event. Som exempel på resultat kan nämnas en databas över försvarsrelaterade miljöforskningsprojekt i LoI-länderna, den miljökonferens som anordnades i Tyskland 2006 samt den rapport till EDA med förslag på agenda för EDAs miljöengagemang. Resultat av LoI-gruppens arbete Den framtagna miljöforskningsdatabasen samt den rapport som identifierar LoI-nationernas prioriteringar inom miljöområdet har varit ett värdefullt material för DGA. Sammanfattningsvis så har substitution av farliga kemiska ämnen, utveckling av miljöanpassade explosivämnen, sanering av förorenade områden, buller och allmänna metodfrågor identifierats av miljögruppen som viktiga områden. Denna prioritering hjälpte oss inom DGA att säkerställa att vi är på rätt spår inom våra egna miljöforskningsprogram. Den utgjorde också ett underlag för att utveckla DGAs strategiska FoT-plan inom området hållbar utveckling. Vidare visade databasen på att fokus i forskningsarbetet var likartat i de olika LoI-länderna vilket är goda nyheter. Det innebär att det finns goda möjligheter till samarbete! EDA LoIs miljögrupp arrangerade i mars 2008 ett informationsmöte med EDA. Detta kan ses som ett första steg för att etablera ett närmare samarbete inom miljöområdet. Detta är något som jag stödjer eftersom jag ser EDA som en viktig möjlighet att sprida gruppens arbete. EDAs struktur erbjuder ett mycket lämpligt verktyg för att genomföra samarbetsprojekt, även när många nationer deltar i arbetet. 10 FMVs MILJÖARBETE

11 tema samarbete Området emerging contaminants, (kemiska ämnen vars potentiella hälso-/miljöfara inte är klarlagd) vilket var ett ämne på EDA-mötet i mars, är troligtvis en god kandidat för samarbete inom EDA för att stödja en hållbar utveckling. Den nya europeiska kemikalielagstiftningen Reach torde kunna väcka ännu större intresse för samarbete bland EDAs medlemsstater. Andra frågor som miljöanpassad upphandling eller införande av miljöledningssystem är också viktiga, men kan tänkas få lägre prioritet för att hanteras av EDA i det korta tidsperspektivet. Det äventyrar dock inte en framgångsrik, långsiktig hantering av dem. Bilateralt samarbete Frankrike och Sverige delar idag sina erfarenheter inom miljöområdet genom två typer av bilateralt samarbete: l informationsutbyte genom regelbundna möten som omfattar DGA, FMV och också FOI l ett gemensamt forskningsprojekt (Green Galix) Green Galix startade 2006 i syfte att göra Galix 13 grönare. Galix 13 är en rökgranat för skydd av stridsfordon som används av både det franska och svenska försvaret. Projektet använder sig av en LCA (Life Cycle Assessment)-metodik för att designa en grönare demonstrator av granaten. Denna approach är helt ny för oss så vi ser dubbel nytta med projektet, dels att ta del av LCA-metodiken och dels att få se förbättrade miljöegenskaper hos den gröna demonstratorn. Sommaren 2008 fick vi erbjudande från FMV att samarbeta kring förenklad LCA för försvarsmateriel. Jag har fått mycket god respons på erbjudandet i min organisation varför jag uppmuntrar ett formellt avtal mellan DGA och FMV inom området, speciellt med tanke på att LCA-metodiken är tillämpbar på alla typer av system även i de tidiga livscykelfaserna. DGA uppskattar mycket FMVs stora erfarenhet av att systematiskt miljöanpassa sina projekt. FMV har till exempel redan en fungerade feedback från sina leverantörer rörande de krav på miljöanpassning som ställs i upphandlingarna. Det är värdefullt för oss att ta del av FMVs erfarenheter vad gäller för- och nackdelar med de verktyg och metoder för miljöanpassning som de har provat. Att få ta del av sådan information är betydelsefullt för DGA. Jag bär alltid med mig bilden av hur hanteringen av farliga kemiska ämnen styrs i Sverige eller hur FMVs leverantörer arbetar med miljöfrågor. Detta använder jag i mina diskussioner med representanter för den franska försvarsindustrin. Det ger konkreta exempel på ett bra arbetssätt som vi även vill införa i DGAs upphandlingskontrakt. Av detta följer att jag anser våra bilaterala möten som fruktbara och jag skulle även vilja att detta samarbete fördjupades. Vi skulle kunna utveckla samarbetet genom att arbeta tillsammans med miljökrav i gemensamma DGA/ FMV projekt. Detta skulle leda till ett närmare samarbete mellan experterna inom området från våra två länder. Xavier Ganne Chef för Ecodesignavdelningen, DGA FMVs MILJÖARBETE 11

12 NORDACs arbetsgrupp inom miljö och miljö- och hälsofarliga ämnen NORDAC (Nordic Armaments Co-operation). Danmark, Finland, Norge och Sverige har sedan 1994 ett samarbetsavtal inom området utveckling och upphandling av försvarsmateriel. Syftet med samarbetet är att nå ekonomiska, tekniska och industriella fördelar för alla fyra länderna vad gäller deras försörjning av försvarsmateriel. Inom NORDAC-samarbetet har en arbetsgrupp för miljö och miljö- och hälsofarliga ämnen bildats. Gruppens mål är att hitta ersättningar för oönskade kemiska produkter och material så att resursutnyttjandet förbättras hos de deltagande nationerna. Gruppen skall också arbeta för att införa miljökrav i upphandlingsprocesser, öka medvetenheten om miljöfrågor samt bilda nätverk. Arbetet fortsätter med att hitta ersättningar för asbest, kolfiber, kromater, avisningsämnen, växthusgaser, haloner, bly och kvicksilver. Gruppen bevakar också kontinuerligt ny information om dessa ämnen. Den har dessutom arbetat med att utveckla gemensamma regler i form av en lista med krav på leverantörer till försvarsmyndigheterna i de fyra länderna. Därutöver har man påbörjat en utredning av innehållet i tvättvatten från flygplanstvättar. Undergruppen för kemiska produkter har återskapats för att undersöka möjliga konsekvenser av den nya europeiska kemikalielagstiftningen Reach och de nordiska kriterierna för substitution. Dessutom intensifierar man informationsutbytet som rör ersättningar för oönskade och farliga ämnen. Andra områden där man utbyter information är utvecklingen av enhetsbränsle, biobränsle och halon och man funderar på att undersöka problemen kring nanoteknik. Under den kommande perioden fokuserar gruppen på substitution av halon, undersökning av tvättmedel och tvättvatten vid flygplanstvättar, utarbetande av nordiska kriterier för substitution, undersökning av kolfiber och slutsatserna från avisningsprojektet. 12 FMVs MILJÖARBETE

13 tema samarbete Janina Szpilman Berätta lite om dig själv, din bakgrund och vad du gör. Jag är civilingenjör i Kemi (Msc) och anställdes i Försvaret Sedan 2001 är jag chef för materialsektorn i Flygmaterialkommandot, och i januari 2007 blev jag chef för Forsvarets Materialetjenste Laboratorium (FMT LAB). Sedan jag anställdes 1987 har jag ansvarat för farliga ämnen och material. Avdelningen är en del av Laboratorium och består idag av tre anställda. Berätta lite om bakgrunden till samarbetet inom NORDAC. Hur kom det sig att man ville fortsätta samarbetet efter helikopterprojektet? Jag var Danmarks deltagare i arbetsgruppen för miljöoch hälsofarliga ämnen (HazMat-gruppen), i ett nordiskt helikopterprojekt. När Danmark drog sig ur lånades jag ut till projektet efter önskemål från de andra nordiska länderna. Vi upptäckte snart att de olika länderna hade specialistkunskaper inom olika områden och att vårt samarbete gjorde det möjligt att nå bättre lösningar. När det nordiska helikopterprojektet avslutades saknade expertgrupperna synergieffekterna inom projektet. Därför har Danmark och Sverige vänt sig till NORDAC med önskemålet att återupprätta HazMat-gruppen. Hur fungerar samarbetet rent praktiskt, vilket arbetssätt har ni? Gruppen fungerar som förmedlare av de nationella projekten och koordinerar andra länders eventuella deltagande. Ett exempel är projektet som rör avisning med urea på flygplatsernas startbanor. Finland samarbetar där i ett stort projekt med Danisco som har utvecklat en ny produkt. Danmark har gjort kompletterande laboratorieförsök och Sverige har levererat en rapport som beskriver situationen i Sverige. Danmark, Norge och Sverige har också försett Finland med information om lämpliga produkter som kan ersätta ureabaserade avisningsprodukter. Ett annat exempel på hur vi har tagit del av varandras expertkunskaper är en vägledning för Grön materialförsörjning som primärt utarbetades av Danmark och Sverige. Den ska nu användas i alla fyra länderna. Hur tycker du att samarbetet har fungerat? Har ni stött på några svårigheter? Samarbetet har fungerat bra och gruppen har dessutom fått mycket beröm av NORDAC för att den varit effektiv. Den kan vara lite känslig för personförändringar eftersom mycket av arbetet baseras på personliga kontakter, men samarbetet med nya medlemmar brukar fungera bra efter ett par möten. Vad har FMV bidragit med? FMV har bidragit med stor expertkunskap inom grön materialförsörjning. Dessutom har FMV levererat många bra rapporter inom olika relevanta ämnen. Till exempel har FMV en mycket aktiv ordförande i undergruppen för kemiska produkter, och som har säkrat framgången i gruppen. Alla FMVs representanter har alltid varit mycket engagerade. Vilka är det största vinsterna man fått genom samarbetet? Man får aktiv insyn i de nordiska ländernas olika projekt och blir snabbt informerad om utvecklingen på området. De olika experterna har fått ett stort kontaktnät som de har nytta av i de nationella projekten. Hur ser framtiden ut för gruppen? Gruppens verksamhet och därför också gruppens framtid beror på två faktorer, gruppens sammansättning med de enskildas engagemang och de olika organisationernas möjlighet att få fram nödvändiga resurser. Om de förutsättningarna är tillgodosedda blir samarbetet till stor nytta för medlemmarna. Vilka miljöfrågor kommer att bli viktiga att samarbeta kring framöver tror du? Grön materialförsörjning och substitutionsfrågor. FMVs MILJÖARBETE 13

14 tema samarbete tema samarbete Militärt miljösamarbete runt Östersjön Under hösten 2006 deltog FMV i The Riga Initiative och BALTDEC mötet i Stockholm. FMV redogjorde då för HazMat Management, det vill säga hur FMV och Försvarsmakten administrativt hanterar sitt innehav av kemiska produkter samt hur arbetet bedrivs med att minimera beståndet av miljö- och hälsofarliga produkter. Dessutom har FMV under hösten 2007 genomfört en tvådagarsutbildning i grön upphandling vid det litauiska försvarsministeriet. Deltagare var högre chefer vid ministeriet, centrala och regionala inköpare inom försvaret, miljöhandläggare och representanter för den litauiska myndigheten för offentlig upphandling. Utbildningen omfattade allt ifrån en grundlig genomgång av EU-lagstiftningen inom området, kravställning på leverantörer och produkter, utvärdering av anbud, formulering av kontraktsvillkor till uppföljning och revision hos leverantören. Ett visst fokus i utbildningen låg, enligt önskemål från värdarna, på praktiska typfall. Exempel från FMVs verksamhet användes då som goda exempel. FMVs modell för att hantera materielen i ett livscykelperspektiv väckte också intresse. Kursutvärderingen visade att seminariet var mycket uppskattat av deltagarna och vid avslutningen konstaterade en nöjd statssekreterare att det här var precis den start för en grönare materielförsörjning som man hoppats på. Försvarsministeriet var för övrigt det första ministeriet som påbörjat den av regeringen ålagda förändringen av upphandlingsverksamheten mot en mer miljöanpassad. Målet är att hela den litauiska offentliga upphandlingen redan 2011 skall vara grön till minst 25%. 14 FMVs MILJÖARBETE

15 tema samarbete FMVs MILJÖARBETE 15

16 FMV i samverkan med försvarsindustrin I november 2007 genomfördes den tredje årliga miljödialogen mellan FMV och miljörepresentanter för svensk försvarsindustri. Dialogen är ett initiativ från FMVs sida för att på ett informellt sätt kommunicera miljökravställning på leverantörer och system vid upphandling. Dessutom upplever parterna det som värdefullt att ha ett forum för att diskutera frågor av gemensamt intresse. Till exempel vilka problem som kan uppstå till följd av den nya europeiska kemikalielagstiftningen, Reach. FMV informerade om synen på materialdeklarationer, leverantörens miljöplan samt EUs program för Green Public Procurement. Reach diskuterades ingående efter presentationer av både FMV och industrin. 16 FMVs MILJÖARBETE

17 tema samarbete Miljösamarbete inom Försvarssektorn Ett omfattande miljöarbete bedrivs sedan början av 2000-talet inom Försvarssektorn. Samarbetets yttersta mål är att bidra till de nationella miljökvalitetsmålen. Arbetet leds av Försvarssektorns Miljödelegation som består av de i sektorn ingående myndigheternas ställföreträdande generaldirektörer. Utifrån en genomförd miljöutredning för sektorn har miljömål fastställts som respektive myndighet skall använda i sitt eget miljömålsarbete. För att samordna det strategiska och operativa miljöarbetet mellan myndigheterna har ett antal arbetsoch samordningsgrupper upprättats. Försvarssektorns kemigrupp Försvarssektorns kemigrupp som bildades 2004, leds av FMV. Deltagarna som kommer från de olika myndigheterna inom sektorn, ger gruppen en bred kompetens inom kemi, miljö- och arbetsmiljöområdet. Till kemigruppens arbetsuppgifter hör att samordna, inrikta och prioritera försvarssektorns arbete med avseende på miljö och arbetsmiljö inom området kemiska produkter, vissa miljöfarliga varor och konstruktionsmaterial. Viktigt är också arbetet med försvarssektorns kriteriedokument som berättar vilka krav som ska ställas vid upphandling av kemiska produkter, varor och konstruktionsmaterial. En ny utgåva av kriteriedokumentet tas fram årligen och finns bland annat att hitta på FMVs hemsida. Försvarssektorns samordningsgrupp för miljöanpassad upphandling och försäljning I Försvarssektorns miljöutredning från 2006 klassades upphandling av tjänster och varor, samt försäljning av varor, som två av sektorns signifikanta miljöaspekter. Försvarssektorn upphandlar varje år för cirka 20 miljarder kronor, vilket motsvarar 5% av Sveriges totala offentliga upphandling om 400 miljarder kronor. För den övervägande delen svarar FMV. Därav följer att vi har en nyckelroll i sektorns arbete med att miljöanpassa upphandlingsverksamheten. FMV upphandlar främst kvalificerade tekniska system och tjänster, men inom sektorn upphandlas även byggentreprenader, förbrukningsmateriel som kemikalier och konsulter. Dessutom upphandlar alla sex myndigheter varor och tjänster för sina egna behov. Det handlar om resor, IT-utrustning och kontorsexpenser. Försäljningen inom sektorn, och som i allt väsentligt bedrivs av FMV, omfattar främst överskottsmateriel efter avveckling av förband och materiel som inte längre behövs i det nya försvaret. Under 2007 bildades en arbetsgrupp inom försvarssektorn vars syfte är att samordna arbetet som görs för att miljöanpassa upphandling och försäljning inom sektorn. Gruppen som leds av FMV, består av medlemmar med kompetens inom upphandling, juridik och miljö. Till gruppens uppgifter hör bland annat att ta fram gemensamma kriterier för miljöanpassad upphandling inom sektorn. Gruppen arrangerade 2007 en utbildning i miljöanpassad offentlig upphandling för sektorns inköpare. FMVs MILJÖARBETE 17

18 tema samarbete Miljöanpassning av materielprocessen Materielprocessen är den process enligt vilken Försvarsmakten och FMV skaffar, vidmakthåller och avvecklar materiel och tjänster. Processen är komplicerad eftersom den omfattar ett stort antal styrande dokument och för att många olika intressenter är inblandade. Kartläggning av materielprocessen För att få en övergripande och förenklad bild av materielprocessen, och för att identifiera de styrande dokument genom vilka FM och FMV idag kan påverka miljöprestanda, har FMV gjort en kartläggning av materielprocessen. Med kartläggningen som utgångspunkt identifierade vi ett antal punkter i materielprocessen där styrning av miljöprestanda behöver införas eller förbättras. Ett förslag till åtgärdsprogram togs fram. Under de kommande åren kommer FMV tillsammans med Försvarsmakten att arbeta med att genomföra föreslagna åtgärder. Resultatet blir bättre miljöprestanda i materielprocessen och därmed också bättre miljöprestanda för den försvarsmateriel som FMV överlämnar till Försvarsmakten. Miljöinformation för försvarsmateriel Behovet av att ha kunskap om försvarsmateriels miljöpåverkan är stor. De senaste åren har FMV märkt av ett ökat behov av att ha detaljerad information om innehåll av material och kemiska ämnen i materielsystemen. Behovet är särskilt stort i samband med avvecklingar. Det saknas också ofta information om materielsystemens miljöpåverkan under användningsfasen. Detta försvårar uppföljningen av bland annat försvarssektorns miljömål. För de materielsystem som används idag har FMV tagit fram en metod för att genomföra miljöutredningar. Syftet med miljöutredningar är att ge en översiktlig bild av systemets miljöprestanda och utgöra ett underlag för framtida förbättringsåtgärder. Arbetet med miljöutredningar har också visat på problem med brist på miljöinformation. Därför har FMV gjort en utredning för att se vilken metod man bör använda för att kravställa underlagen för miljöinformation. Utredningen presenterar fyra förslag på dokument som kan användas för att samla in miljöinformation. Två av förslagen rör förenklad och utökad materialdeklaration, som ska användas för att verifiera att FMVs krav på materialinnehåll efterlevs. Det tredje förslaget är en ny version av FMVs åter- 18 FMVs MILJÖARBETE

19 projekt vinningsmanual som ska användas för att ge instruktioner för en säker destruktion av materiel. Slutligen finns ett förslag på miljödeklaration som innehåller information om produktens miljöpåverkan, främst under driftsfasen. Miljöutredning av torped, min- och sjunkbombsystem FMV genomförde under år 2006 miljöutredningar över marinens torped, min- och sjunkbombssystem. Flera av systemen är levererade till Försvarsmakten enligt tidigare lagstiftning på miljöområdet, varför det finns en risk att systemen innehåller material och ämnen som inte är önskvärda idag. Syftet med miljöutredningarna var därför att identifiera systemens miljöpåverkan med bland annat innehåll av miljö- och hälsofarliga ämnen, samt att ge förslag på åtgärder för att minska eventuell miljöpåverkan. Utredningen påvisade förekomsten av en del farliga ämnen. Bland annat kvicksilver och kadmium i den elektronik och de färger som använts i systemen. Miljöutredningen gav förslag på de viktigaste åtgärderna som bör göras för att minska systemens miljöpåverkan. Utredningens resultat kommer också att vara ett viktigt underlag för framtida avveckling av systemen. Avvecklingen av framdrivningssystem för Robotbåt Norrköping Avvecklingen av robotbåtar av typen Norrköping har visat sig vara ett bra exempel på hur skrotning kan göras på ett ur miljö- och hälsosynpunkt bra sätt. FMV fick av Försvarsmakten i uppdrag att förbereda avvecklingen av fartygens framdrivningssystem. Det var viktigt att göra riskanalyser för att identifiera de miljö- och hälsorisker som avvecklingen medför. Eftersom det var känt att framdrivningssystemet innehöll farliga ämnen som kadmium, asbest och oljor gjordes en särskild miljöutredning över skrotningen. Miljöutredningen gav förslag på till vilken nivå det var tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt att identifiera och sortera ut de farliga ämnen som fanns i framdrivningssystemet, och som skulle kunna ge högst skrotvärde i de återvunna metallerna. Genom att studera ritningsunderlag och annan dokumentation fick man en bra bild av vilka mängder farliga ämnen och material som fanns i motorerna. Genom att välja en metod som skulle sortera ut minst 95% av de farliga ämnen som identifierats var det möjligt att återvinna en stor del av de metaller som fanns i framdrivningssystemet. Avvecklingen av de 26 turbinmotorerna som kom att skrotas medförde att man kunde återvinna 21 ton stålskrot, 11 ton aluminium, 5 ton rostfritt stål, 1,5 ton metallegeringar och 135 kg mässing. De farliga ämnen som togs om hand var 330 kg spillolja, 1,5 kg beryllium, 10 kg kadmium och 6 kg asbest. FMVs MILJÖARBETE 19

20 tema projekt samarbete Bränsleceller I ett stort antal system som Försvarsmakten använder krävs en högeffektiv och pålitlig energiförsörjning. I framtiden kommer framförallt behovet av el att öka. Bränslecellen har stor potential som en högeffektiv elektrokemisk energiomvandlare. Den har miljömässiga fördelar som hög verkningsgrad och medger långa drifttider med bränsleflexibilitet. Bränslecellerna är tysta system med låg termisk signatur och har låga drift- och underhållskostnader. En viktig fördel är dess stora effektmässiga skalbarhet från milli- till megawattnivå. När bränsleceller drivs av vätgas ger den en högeffektiv omvandling till el utan rörliga delar och utan andra utsläpp än vatten. Bränslecellens arbetsprincip är en elektrokemisk process där vätgas förs till en anod och syrgas till en katod. Via ett membran produceras el och värme och restprodukten blir vatten. Vätgasen kan produceras på många olika sätt, t ex från förnybara eller fossila bränslen. Syrgasen tas med fördel direkt ur luften. Genom att öka arean på anod och katod kan strömmen ökas och genom att seriekoppla flera celler kan man öka spänningen till önskad nivå. Bränslecellprojektet I väntan på nödvändig infrastruktur för att kunna hantera vätgas som drivmedel, måste traditionella vätskeformiga drivmedel (diesel, bensin, flygfotogen, metanol, etanol etc.) användas till drift av bränslecellen. Problemet är att bränslecellstackens uppbyggnad inte kan hantera andra bränslen än vätgas för att inte helt förstöras. Ett sätt är då att utveckla en effektiv och robust reformeringsteknik som gör att det traditionella bränslet genom olika kemiska processer ombildas till vätgas innan det når bränslecellen. Det är en komplex uppgift som kräver betydande forsknings- och utvecklingsverksamhet innan den har nått en tillräcklig mognadsnivå. Därför har projektet varit starkt fokuserat på att bedöma de tekniska möjligheterna hos olika systemlösningar för potentiella framtida militära applikationer som batteriersättare för soldatbruk, olika typer av hjälpkraftaggregat och batteriladdare. 20 FMVs MILJÖARBETE