fmv samarbetar för en bättre miljö

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "fmv samarbetar för en bättre miljö"

Transkript

1 fmv samarbetar för en bättre miljö

2 Innehållsförteckning Affärsmässighet och teknik i samspel 3 Klimatfrågan i fokus 4 10 år med miljöarbete på FMV 6 Förändring för ökad effektivitet 7 Letter of Intent (Lol) 8 EDA - European Defence Agency 9 Miljösamarbete med DGA, Frankrike 9 Xavier Ganne 10 NORDACs arbetsgrupp inom miljö och miljö- och hälsofarliga ämnen 12 Janina Szpilman 13 Militärt miljösamarbete 14 FMV i samverkan med Försvarsindustrin 16 Miljösamarbete inom Försvarssektorn 17 Miljöanpassning av materielprocessen 18 Bränsleceller 20 Ny resepolicy 22 2 FMVs MILJÖARBETE

3 Affärsmässighet och teknik i samspel för människa, säkerhet och miljö FMV är en självständig, civil myndighet vars främsta uppgift är att förse Försvarsmakten med materiel, system och metoder som ger effekt, såväl idag som i morgon. Årligen upphandlar vi försvarsmateriel för cirka 18 miljarder kronor. Bland våra kunder finns även Polisen, Kustbevakningen och Krisberedskapsmyndigheten. Dessutom representerar vi staten i komplexa internationella affärer. Vi bedriver verksamhet på flera orter i landet, men projektleder och styr den huvudsakligen från Stockholm. För att vara säkra på att materielen uppfyller ställda krav testar vi den vid ett flertal provplatser. Vidsel Karlsborg I Karlsborg testar vi vapen och ammunition, ballistiska skydd och fordon, men även produkternas miljötålighet. Här har vi också möjlighet att prova flyg- och sjömålrobotsystem. Linköping I Sveriges flygstad testar vi olika flyg- och ledningssystem. Då är det naturligt att den dynamiska flygsimulatorn också finns här. Vidsel Här ligger vår robotförsökplats som utnyttjas för både nationella och internationella testverksamheter. Karlsborg Linköping Stockholm FMVs MILJÖARBETE 3

4 Klimatfrågan i fokus, men resten då...? Översvämningar, torka, orkaner och andra naturfenomen har fångat allas vårt intresse de senaste åren. FNs klimatpanel IPCC har under 2007 fastslagit vad de flesta forskare under lång tid varit överens om, nämligen att klimatförändringarna är ett faktum och att de framför allt beror på mänskliga aktiviteter. Försvarsberedningen konstaterade också i sin rapport i början av december 2007 att klimatförändringarna är Sveriges största säkerhetspolitiska hot. Så hur hanterar vi inom den militära sfären detta faktum? Naturligtvis inser vi att militära aktiviteter bidrar till utsläpp av växthusgaser och vi gör därför analyser för att identifiera våra huvudsakliga utsläppskällor. För FMVs del är uppvärmning och tjänsteresor de signifikanta miljöaspekterna inom klimatområdet. De åtgärder vi vidtagit är att förändra vår resepolicy för att bland annat styra över resandet från inrikes flygresor mot resor med tåg, samt att använda fjärrvärme och eldning med biobränsle för uppvärmning. Dessutom använder vi Grön El. Men klimatfrågan i all ära, jag kan känna en viss rädsla för att alltför stort intresse fokuseras på att debattera och åtgärda just den. Det finns en uppenbar risk att andra väsentliga miljöfrågor kommer i skymundan av klimatfrågan och därför får stå tillbaka. FMVs miljöarbete fokuserar kraftigt på att trygga en så grön försörjning som möjligt av de produkter, system och tjänster som våra kunder efterfrågar. Eftersom vårt sortiment är så brett innebär det att vi måste hantera många olika typer av miljöfrågor. Ett av de områden som är av speciellt intresse för oss är Giftfri miljö. Anledningen är att det i många typer av militära materielsystem förekommer kemiska ämnen och speciella konstruktionsmaterial som vi vill minimera eller begränsa. Ett annat område är användningen av ändliga resurser. Vi strävar efter att återanvända eller återvinna så mycket material som möjligt i slutet av produkternas livscykel. Därför kräver vi av våra leverantörer att de tar fram en plan för återvinning av de system som de levererar. Nästa steg kan bli att använda återvunnet material i produktionen av nya produkter och system. Miljöarbetet i en så stor och komplex organisation som FMV är komplicerat och går inte alltid med blixtens hastighet. Men tittar vi tio år tillbaka i tiden kan vi ändå konstatera att vår uthållighet har gjort verkan. Vi har bidragit till, och kommer att bidra till, att göra vår del av samhället allt grönare! Bengt Strömstedt FMVs miljöchef 4 FMVs MILJÖARBETE

5 FMVs MILJÖARBETE 5

6 fmvs miljöarbete 10 år med miljöarbete på FMV en tillbakablick 1996 hade miljöintresset börjat vakna till liv hos många och inom industrin fanns det en insikt om att en miljöcertifiering kunde vara ett försäljningsargument. Kanske till och med en nödvändighet i framtiden. Regeringen hade insett att de statliga myndigheterna, som egentligen borde vara föredömen på miljöområdet, hamnat på efterkälken. Nu ville man att de skulle komma ifatt industrin. Regeringen utsåg därför ett antal myndigheter som skulle ta täten och påbörja arbetet med att införa miljöledningssystem. Målet var att miljöanpassa den statliga upphandlingen och att göra den offentliga sektorn till föregångare på miljöområdet. FMV blev 1997 utsedd till en av 25 pilotmyndigheter för miljöledning i statlig förvaltning och därmed påbörjades en ny typ av miljöarbete på myndigheten. Tidigare hade enstaka engagerade medarbetare drivit miljöfrågor i sina projekt, men nu inrättades en miljöenhet på uppdrag av ledningen. Enheten skulle verka för att miljöarbetet bedrevs mer systematiskt inom myndigheten. I början uppfattades miljöenheten som en specialistgrupp med miljönördar som skulle ta hand om källsortering och liknande frågor. Miljögruppen genomförde utbildningar som mestadels var naturvetenskapligt inriktade. När miljökrav på materielen i upphandlingar diskuterades ansågs det oftast vara för dyrt och frågor av typen Ska vi köpa svanmärkta handgranater nu? var vanligt förekommande. Skulle det ställas krav i upphandlingar var den vanligaste åsikten att det var miljöhandläggarens ansvar, inte projektledarens. När vi gick in i 2000-talet förändrades synsättet på miljöfrågorna. Inte någon har väl missat den senaste tidens klimatdebatt! Inom FMV hade miljöfrågor sakta men säkert gått från att ha varit ett specialistansvar till att bli en fråga som började integreras i verksamheten och bli allas ansvar. Miljögruppen är nu en naturlig stödfunktion och miljöfrågorna har också fått en ekonomisk innebörd Har vi råd att inte ställa miljökrav? Det kan bli dyrt att inte tänka på de kostnader som kan följa med en framtida avveckling av materiel som innehåller miljöfarliga ämnen. Dessutom är de miljöutbildningar som bedrivs idag långt från de teoretiska naturvetenskapliga föreläsningar som hölls för 10 år sedan. Idag har de karaktären av dialoger som är skräddarsydda mot det teknikområde som är aktuellt. Miljöfrågorna har på tio år gått från att vara specialisternas skötebarn till något som berör alla. Miljöarbetet på FMV bedrivs idag på ett systematiskt sätt och samarbete, både nationellt och internationellt, är en viktig del i arbetet. FMV har också vidgat sitt arbete inom hållbarhetsområdet till att omfatta sociala kravställningar i vissa upphandlingar. Vi har därmed påbörjat arbetet med att också ta ett etiskt ansvar för användningen av våra skattepengar! Förhoppningsvis kan vi om 10 år se tillbaka och konstatera att vi gjort lika stora framsteg under den här tidsperioden. Miljöarbetet har inget slutdatum och vi måste alla dra vårt strå till stacken för att bidra till en hållbar värld. 6 FMVs MILJÖARBETE

7 gd gunnar holmgren Förändring för ökad effektivitet Åren 2006 och 2007 har varit en period fylld av omställning för FMV. Vi har infört ett nytt arbetssätt, vi har ändrat vår organisation och vi har fått kompletterande styrdokument. Bland annat har vi utarbetat en ny materielförsörjningsstrategi som bestämmer generella materialkrav och hur materielen ska anskaffas, vidmakthållas och avvecklas. Dessutom har vi börjat konkretisera förändringen av gränssnittet mellan FMV och industrin (Offentlig-Privat Samverkan, OPS) som diskuterats under ett par år. Allt detta har gjorts för att samarbetet med vår huvudkund Försvarsmakten ska kunna utvecklas och ske under närmare former. Regeringens krav på att vi ska öka vårt internationella engagemang har också resulterat i fler utländska samarbeten. Syftet med de här förändringarna är självfallet att vi ska kunna realisera vår ägares krav på en effektivare materielförsörjning. Hur påverkar då detta FMVs miljöarbete? Naturligtvis anpassar vi också miljöarbetet till de krav som vår snabbt växlande omvärld ställer på oss. Men jag kan försäkra er att vårt fokus inom området Grön materielförsörjning ligger fast! Ett allt viktigare verktyg för FMV i stort, och så även för miljöområdet, är SAMARBETE! Vi medverkar idag i internationella fora som Europeiska försvarsbyrån (EDA), i samarbetet mellan de sex stora försvarsindustrinationerna i Europa (LoI) och i ett bilateralt miljösamarbete med Frankrike. Jag gläds speciellt åt det mycket nära och givande samarbete som vi har med våra nordiska grannländer Norge, Danmark och Finland inom ramen för det nordiska försvarsmaterielsamarbetet (NORDAC). FMV bedriver dessutom ett antal miljösamarbeten på nationell nivå. Jag vill särskilt framhålla det omfattande samarbete som vi har med våra systerorganisationer inom försvarssektorn: Försvarsmakten, Försvarets Radioanstalt, Totalförsvarets forskningsinstitut, Försvarshögskolan och Fortifikationsförvaltningen. Genom att vi samlas kring gemensamma mål för miljöarbetet, som nu gäller för perioden , får vi möjligheter att utnyttja hela sektorns resurser och kompetens inom området. Det är något jag kan rekommendera andra samhällssektorer att titta närmare på! Gunnar Holmgren Generaldirektör FMVs MILJÖARBETE 7

8 tema samarbete Letter of Intent (LoI), Sexnationssamarbetet De sex stora försvarsindustrinationerna i Europa; Frankrike, Italien, Spanien, Storbritannien, Sverige och Tyskland, undertecknade i juli 2000 det hittills viktigaste försvarsindustriella samarbetsavtalet på regeringsnivå, det som allmänt benämns LoI-samarbetet. Avtalet syftar till att underlätta rationalisering, omstrukturering och drift av den europeiska försvarsindustrin. Det omfattar bl.a. samarbete om forskning och utveckling, skydd av sekretessbelagd information, leveranssäkerhet, harmonisering av de militära kraven på försvarsmateriel samt exportregler. På svenskt initiativ (FMV/FOI) bildades 2004 en miljögrupp, LoI Environmental Working Group (LoI EWG) inom samarbetsområdet Forskning och Teknologiutveckling. Under maj 2006 genomfördes The First LoI Environmental Conference med Sverige som initiativtagare och Tyskland som värd. Konferensen ägde rum i Erding utanför München och totalt deltog ett trettiotal forskare, främst inom områdena ytbehandling och explosivämnessanering. Syftet var att föra samman forskare inom samma områden från de olika LoI-länderna för att undersöka förutsättningarna för ett närmare samarbete. Under 2007 sammanställdes en databas över pågående militära miljöforskningsprojekt i Frankrike, Sverige, Spanien och Tyskland. Dessutom utarbetades ett underlag för att försöka påverka den Europeiska försvarsbyrån, European Defence Agency (EDA), att ta ett aktivt ansvar för materielrelaterade miljöfrågor i sin verksamhet. Underlaget betonade vikten av att på europeisk nivå samarbeta inom forskning och utveckling samt samordnade krav på system och leverantörer vid upphandling av försvarsmateriel. Ett speciellt intresse finns, enligt LoI EWG, att arbeta med harmoniserade krav på kemiska ämnen och konstruktionsmaterial. Inte minst mot bakgrund av att den nya europeiska kemikalielagstiftningen, Reach, kan förväntas påverka möjligheterna till försörjning av vissa för försvarsverksamheten viktiga kemiska produkter. 8 FMVs MILJÖARBETE

9 tema samarbete EDA (European Defence Agency) Europeiska försvarsbyrån EUs organ för förbättrad kapacitet avseende krishantering samt stöd till europeisk försvars- och säkerhetspolitik NORDAC (Nordic Armaments Co-operation) Nordiskt försvarsmaterielsamarbete mellan Danmark, Finland, Norge och Sverige Lol (Letter of Intent) Sexnationssamarbetet mellan de stora försvarsindustrinationerna inom EU (Frankrike, Italien, Spanien, Storbritannien, Sverige och Tyskland) för omstrukturering av försvarsindustrin i Europa FÖRSVARSSEKTORN Försvarsmakten, FMV, Totalförsvarets forskningsinsitut, Försvarshögskolan, Försvarets Radioanstalt, Fortifikationsförvaltningen EDA - European Defence Agency EU:s ministerråd beslutade den 12 juli 2004 att inrätta Europeiska försvarsbyrån, EDA. Europeiska försvarsbyrån har till uppgift att utveckla EU:s försvarskapacitet för krishantering, främja och stärka det europeiska försvarsmaterielsamarbetet. Försvarsbyrån har även som mål att stärka det europeiska försvarets industriella och tekniska bas, skapa en konkurrenskraftig europeisk försvarsmaterielmarknad och främja forskning. EDAs styrelse består av en representant för varje deltagande EU-medlemsstat och en representant för EU-kommissionen. Styrelsen utgör EDAs beslutsorgan. Ärenden rörande EDA hanteras av försvarsdepartementet, och försvarsministern är Sveriges representant i EDAs styrelse. Till skillnad från de flesta internationella organisationer som rör försvarssamarbete fattas beslut inom EDA med kvalificerad majoritet. Miljösamarbete med DGA, Frankrike FMV bedriver sedan 5 år tillbaka ett nära bilateralt miljösamarbete med vår franska systerorganisation DGA, Délégation Générale pour l Armement. Under åren har samarbetet handlat om miljöledningssystem, hantering av kemiska produkter, revision och framförallt om hur materielförsörjningen ska kunna miljöanpassas. Det har bland annat resulterat i att vi tillsammans driver projektet Green GALIX. Projektet syftar till att utveckla en metodik för miljöanpassning av grovkaliberammunition. GALIX, som är en rökammunition för närskydd av pansrade fordon, används både i Frankrike och Sverige och som studieobjekt i projektet. Från svensk sida deltar FOI och FMV och från fransk sida DGA och de franska industriföretagen Nexter och Lacroix. Projektet använder sig av livscykelanalys (LCA) för att visa på vilka delar av granaten som i ett livscykelperspektiv har störst miljöpåverkan. Delarna ersätts med mer miljöanpassade alternativ och därefter görs en förnyad LCA. Det treåriga projektet avslutas under 2009 och den framtagna metodiken kommer att dokumenteras i en handbok. Tillvägagångssättet skall sedan kunna användas av uppdragsledare vid FMV och DGA och konstruktörer i industrin. FMVs MILJÖARBETE 9

10 tema samarbete Xavier Ganne, chef för Ecodesignavdelningen, DGA Sedan 2004 är jag ansvarig för att miljöanpassa den franska försvarsmaterielen. Det är min uppgift att stödja de integrerade projektteamen, som ansvarar för matrielframtagningen, med riktlinjer, verktyg, metoder, experter m.m. Jag arbetar också med koordinering av miljöanknutna forsknings- och teknologiprogram, FoT. LoIs miljögrupp: Betydelsen för DGA Miljöanpassning av materielförsörjningen blev en konkret och viktig fråga för DGA Det är ett relativt nytt område för oss varför det är så viktigt att ha fora för utbyte av erfarenheter och goda exempel. Samarbete inom FoT är därmed självklart ett bra sätt att dela på kostnader genom att driva gemensamma forskningsprogram med andra länder. I det sammanhangen uppskattar jag naturligtvis att Sverige för fyra år sedan initierade starten av en arbetsgrupp som arbetar med miljöfrågor inom ramen för LoI. Miljögruppen har under dessa år producerat omfattande rapporter och anordnat event. Som exempel på resultat kan nämnas en databas över försvarsrelaterade miljöforskningsprojekt i LoI-länderna, den miljökonferens som anordnades i Tyskland 2006 samt den rapport till EDA med förslag på agenda för EDAs miljöengagemang. Resultat av LoI-gruppens arbete Den framtagna miljöforskningsdatabasen samt den rapport som identifierar LoI-nationernas prioriteringar inom miljöområdet har varit ett värdefullt material för DGA. Sammanfattningsvis så har substitution av farliga kemiska ämnen, utveckling av miljöanpassade explosivämnen, sanering av förorenade områden, buller och allmänna metodfrågor identifierats av miljögruppen som viktiga områden. Denna prioritering hjälpte oss inom DGA att säkerställa att vi är på rätt spår inom våra egna miljöforskningsprogram. Den utgjorde också ett underlag för att utveckla DGAs strategiska FoT-plan inom området hållbar utveckling. Vidare visade databasen på att fokus i forskningsarbetet var likartat i de olika LoI-länderna vilket är goda nyheter. Det innebär att det finns goda möjligheter till samarbete! EDA LoIs miljögrupp arrangerade i mars 2008 ett informationsmöte med EDA. Detta kan ses som ett första steg för att etablera ett närmare samarbete inom miljöområdet. Detta är något som jag stödjer eftersom jag ser EDA som en viktig möjlighet att sprida gruppens arbete. EDAs struktur erbjuder ett mycket lämpligt verktyg för att genomföra samarbetsprojekt, även när många nationer deltar i arbetet. 10 FMVs MILJÖARBETE

11 tema samarbete Området emerging contaminants, (kemiska ämnen vars potentiella hälso-/miljöfara inte är klarlagd) vilket var ett ämne på EDA-mötet i mars, är troligtvis en god kandidat för samarbete inom EDA för att stödja en hållbar utveckling. Den nya europeiska kemikalielagstiftningen Reach torde kunna väcka ännu större intresse för samarbete bland EDAs medlemsstater. Andra frågor som miljöanpassad upphandling eller införande av miljöledningssystem är också viktiga, men kan tänkas få lägre prioritet för att hanteras av EDA i det korta tidsperspektivet. Det äventyrar dock inte en framgångsrik, långsiktig hantering av dem. Bilateralt samarbete Frankrike och Sverige delar idag sina erfarenheter inom miljöområdet genom två typer av bilateralt samarbete: l informationsutbyte genom regelbundna möten som omfattar DGA, FMV och också FOI l ett gemensamt forskningsprojekt (Green Galix) Green Galix startade 2006 i syfte att göra Galix 13 grönare. Galix 13 är en rökgranat för skydd av stridsfordon som används av både det franska och svenska försvaret. Projektet använder sig av en LCA (Life Cycle Assessment)-metodik för att designa en grönare demonstrator av granaten. Denna approach är helt ny för oss så vi ser dubbel nytta med projektet, dels att ta del av LCA-metodiken och dels att få se förbättrade miljöegenskaper hos den gröna demonstratorn. Sommaren 2008 fick vi erbjudande från FMV att samarbeta kring förenklad LCA för försvarsmateriel. Jag har fått mycket god respons på erbjudandet i min organisation varför jag uppmuntrar ett formellt avtal mellan DGA och FMV inom området, speciellt med tanke på att LCA-metodiken är tillämpbar på alla typer av system även i de tidiga livscykelfaserna. DGA uppskattar mycket FMVs stora erfarenhet av att systematiskt miljöanpassa sina projekt. FMV har till exempel redan en fungerade feedback från sina leverantörer rörande de krav på miljöanpassning som ställs i upphandlingarna. Det är värdefullt för oss att ta del av FMVs erfarenheter vad gäller för- och nackdelar med de verktyg och metoder för miljöanpassning som de har provat. Att få ta del av sådan information är betydelsefullt för DGA. Jag bär alltid med mig bilden av hur hanteringen av farliga kemiska ämnen styrs i Sverige eller hur FMVs leverantörer arbetar med miljöfrågor. Detta använder jag i mina diskussioner med representanter för den franska försvarsindustrin. Det ger konkreta exempel på ett bra arbetssätt som vi även vill införa i DGAs upphandlingskontrakt. Av detta följer att jag anser våra bilaterala möten som fruktbara och jag skulle även vilja att detta samarbete fördjupades. Vi skulle kunna utveckla samarbetet genom att arbeta tillsammans med miljökrav i gemensamma DGA/ FMV projekt. Detta skulle leda till ett närmare samarbete mellan experterna inom området från våra två länder. Xavier Ganne Chef för Ecodesignavdelningen, DGA FMVs MILJÖARBETE 11

12 NORDACs arbetsgrupp inom miljö och miljö- och hälsofarliga ämnen NORDAC (Nordic Armaments Co-operation). Danmark, Finland, Norge och Sverige har sedan 1994 ett samarbetsavtal inom området utveckling och upphandling av försvarsmateriel. Syftet med samarbetet är att nå ekonomiska, tekniska och industriella fördelar för alla fyra länderna vad gäller deras försörjning av försvarsmateriel. Inom NORDAC-samarbetet har en arbetsgrupp för miljö och miljö- och hälsofarliga ämnen bildats. Gruppens mål är att hitta ersättningar för oönskade kemiska produkter och material så att resursutnyttjandet förbättras hos de deltagande nationerna. Gruppen skall också arbeta för att införa miljökrav i upphandlingsprocesser, öka medvetenheten om miljöfrågor samt bilda nätverk. Arbetet fortsätter med att hitta ersättningar för asbest, kolfiber, kromater, avisningsämnen, växthusgaser, haloner, bly och kvicksilver. Gruppen bevakar också kontinuerligt ny information om dessa ämnen. Den har dessutom arbetat med att utveckla gemensamma regler i form av en lista med krav på leverantörer till försvarsmyndigheterna i de fyra länderna. Därutöver har man påbörjat en utredning av innehållet i tvättvatten från flygplanstvättar. Undergruppen för kemiska produkter har återskapats för att undersöka möjliga konsekvenser av den nya europeiska kemikalielagstiftningen Reach och de nordiska kriterierna för substitution. Dessutom intensifierar man informationsutbytet som rör ersättningar för oönskade och farliga ämnen. Andra områden där man utbyter information är utvecklingen av enhetsbränsle, biobränsle och halon och man funderar på att undersöka problemen kring nanoteknik. Under den kommande perioden fokuserar gruppen på substitution av halon, undersökning av tvättmedel och tvättvatten vid flygplanstvättar, utarbetande av nordiska kriterier för substitution, undersökning av kolfiber och slutsatserna från avisningsprojektet. 12 FMVs MILJÖARBETE

13 tema samarbete Janina Szpilman Berätta lite om dig själv, din bakgrund och vad du gör. Jag är civilingenjör i Kemi (Msc) och anställdes i Försvaret Sedan 2001 är jag chef för materialsektorn i Flygmaterialkommandot, och i januari 2007 blev jag chef för Forsvarets Materialetjenste Laboratorium (FMT LAB). Sedan jag anställdes 1987 har jag ansvarat för farliga ämnen och material. Avdelningen är en del av Laboratorium och består idag av tre anställda. Berätta lite om bakgrunden till samarbetet inom NORDAC. Hur kom det sig att man ville fortsätta samarbetet efter helikopterprojektet? Jag var Danmarks deltagare i arbetsgruppen för miljöoch hälsofarliga ämnen (HazMat-gruppen), i ett nordiskt helikopterprojekt. När Danmark drog sig ur lånades jag ut till projektet efter önskemål från de andra nordiska länderna. Vi upptäckte snart att de olika länderna hade specialistkunskaper inom olika områden och att vårt samarbete gjorde det möjligt att nå bättre lösningar. När det nordiska helikopterprojektet avslutades saknade expertgrupperna synergieffekterna inom projektet. Därför har Danmark och Sverige vänt sig till NORDAC med önskemålet att återupprätta HazMat-gruppen. Hur fungerar samarbetet rent praktiskt, vilket arbetssätt har ni? Gruppen fungerar som förmedlare av de nationella projekten och koordinerar andra länders eventuella deltagande. Ett exempel är projektet som rör avisning med urea på flygplatsernas startbanor. Finland samarbetar där i ett stort projekt med Danisco som har utvecklat en ny produkt. Danmark har gjort kompletterande laboratorieförsök och Sverige har levererat en rapport som beskriver situationen i Sverige. Danmark, Norge och Sverige har också försett Finland med information om lämpliga produkter som kan ersätta ureabaserade avisningsprodukter. Ett annat exempel på hur vi har tagit del av varandras expertkunskaper är en vägledning för Grön materialförsörjning som primärt utarbetades av Danmark och Sverige. Den ska nu användas i alla fyra länderna. Hur tycker du att samarbetet har fungerat? Har ni stött på några svårigheter? Samarbetet har fungerat bra och gruppen har dessutom fått mycket beröm av NORDAC för att den varit effektiv. Den kan vara lite känslig för personförändringar eftersom mycket av arbetet baseras på personliga kontakter, men samarbetet med nya medlemmar brukar fungera bra efter ett par möten. Vad har FMV bidragit med? FMV har bidragit med stor expertkunskap inom grön materialförsörjning. Dessutom har FMV levererat många bra rapporter inom olika relevanta ämnen. Till exempel har FMV en mycket aktiv ordförande i undergruppen för kemiska produkter, och som har säkrat framgången i gruppen. Alla FMVs representanter har alltid varit mycket engagerade. Vilka är det största vinsterna man fått genom samarbetet? Man får aktiv insyn i de nordiska ländernas olika projekt och blir snabbt informerad om utvecklingen på området. De olika experterna har fått ett stort kontaktnät som de har nytta av i de nationella projekten. Hur ser framtiden ut för gruppen? Gruppens verksamhet och därför också gruppens framtid beror på två faktorer, gruppens sammansättning med de enskildas engagemang och de olika organisationernas möjlighet att få fram nödvändiga resurser. Om de förutsättningarna är tillgodosedda blir samarbetet till stor nytta för medlemmarna. Vilka miljöfrågor kommer att bli viktiga att samarbeta kring framöver tror du? Grön materialförsörjning och substitutionsfrågor. FMVs MILJÖARBETE 13

14 tema samarbete tema samarbete Militärt miljösamarbete runt Östersjön Under hösten 2006 deltog FMV i The Riga Initiative och BALTDEC mötet i Stockholm. FMV redogjorde då för HazMat Management, det vill säga hur FMV och Försvarsmakten administrativt hanterar sitt innehav av kemiska produkter samt hur arbetet bedrivs med att minimera beståndet av miljö- och hälsofarliga produkter. Dessutom har FMV under hösten 2007 genomfört en tvådagarsutbildning i grön upphandling vid det litauiska försvarsministeriet. Deltagare var högre chefer vid ministeriet, centrala och regionala inköpare inom försvaret, miljöhandläggare och representanter för den litauiska myndigheten för offentlig upphandling. Utbildningen omfattade allt ifrån en grundlig genomgång av EU-lagstiftningen inom området, kravställning på leverantörer och produkter, utvärdering av anbud, formulering av kontraktsvillkor till uppföljning och revision hos leverantören. Ett visst fokus i utbildningen låg, enligt önskemål från värdarna, på praktiska typfall. Exempel från FMVs verksamhet användes då som goda exempel. FMVs modell för att hantera materielen i ett livscykelperspektiv väckte också intresse. Kursutvärderingen visade att seminariet var mycket uppskattat av deltagarna och vid avslutningen konstaterade en nöjd statssekreterare att det här var precis den start för en grönare materielförsörjning som man hoppats på. Försvarsministeriet var för övrigt det första ministeriet som påbörjat den av regeringen ålagda förändringen av upphandlingsverksamheten mot en mer miljöanpassad. Målet är att hela den litauiska offentliga upphandlingen redan 2011 skall vara grön till minst 25%. 14 FMVs MILJÖARBETE

15 tema samarbete FMVs MILJÖARBETE 15

16 FMV i samverkan med försvarsindustrin I november 2007 genomfördes den tredje årliga miljödialogen mellan FMV och miljörepresentanter för svensk försvarsindustri. Dialogen är ett initiativ från FMVs sida för att på ett informellt sätt kommunicera miljökravställning på leverantörer och system vid upphandling. Dessutom upplever parterna det som värdefullt att ha ett forum för att diskutera frågor av gemensamt intresse. Till exempel vilka problem som kan uppstå till följd av den nya europeiska kemikalielagstiftningen, Reach. FMV informerade om synen på materialdeklarationer, leverantörens miljöplan samt EUs program för Green Public Procurement. Reach diskuterades ingående efter presentationer av både FMV och industrin. 16 FMVs MILJÖARBETE

17 tema samarbete Miljösamarbete inom Försvarssektorn Ett omfattande miljöarbete bedrivs sedan början av 2000-talet inom Försvarssektorn. Samarbetets yttersta mål är att bidra till de nationella miljökvalitetsmålen. Arbetet leds av Försvarssektorns Miljödelegation som består av de i sektorn ingående myndigheternas ställföreträdande generaldirektörer. Utifrån en genomförd miljöutredning för sektorn har miljömål fastställts som respektive myndighet skall använda i sitt eget miljömålsarbete. För att samordna det strategiska och operativa miljöarbetet mellan myndigheterna har ett antal arbetsoch samordningsgrupper upprättats. Försvarssektorns kemigrupp Försvarssektorns kemigrupp som bildades 2004, leds av FMV. Deltagarna som kommer från de olika myndigheterna inom sektorn, ger gruppen en bred kompetens inom kemi, miljö- och arbetsmiljöområdet. Till kemigruppens arbetsuppgifter hör att samordna, inrikta och prioritera försvarssektorns arbete med avseende på miljö och arbetsmiljö inom området kemiska produkter, vissa miljöfarliga varor och konstruktionsmaterial. Viktigt är också arbetet med försvarssektorns kriteriedokument som berättar vilka krav som ska ställas vid upphandling av kemiska produkter, varor och konstruktionsmaterial. En ny utgåva av kriteriedokumentet tas fram årligen och finns bland annat att hitta på FMVs hemsida. Försvarssektorns samordningsgrupp för miljöanpassad upphandling och försäljning I Försvarssektorns miljöutredning från 2006 klassades upphandling av tjänster och varor, samt försäljning av varor, som två av sektorns signifikanta miljöaspekter. Försvarssektorn upphandlar varje år för cirka 20 miljarder kronor, vilket motsvarar 5% av Sveriges totala offentliga upphandling om 400 miljarder kronor. För den övervägande delen svarar FMV. Därav följer att vi har en nyckelroll i sektorns arbete med att miljöanpassa upphandlingsverksamheten. FMV upphandlar främst kvalificerade tekniska system och tjänster, men inom sektorn upphandlas även byggentreprenader, förbrukningsmateriel som kemikalier och konsulter. Dessutom upphandlar alla sex myndigheter varor och tjänster för sina egna behov. Det handlar om resor, IT-utrustning och kontorsexpenser. Försäljningen inom sektorn, och som i allt väsentligt bedrivs av FMV, omfattar främst överskottsmateriel efter avveckling av förband och materiel som inte längre behövs i det nya försvaret. Under 2007 bildades en arbetsgrupp inom försvarssektorn vars syfte är att samordna arbetet som görs för att miljöanpassa upphandling och försäljning inom sektorn. Gruppen som leds av FMV, består av medlemmar med kompetens inom upphandling, juridik och miljö. Till gruppens uppgifter hör bland annat att ta fram gemensamma kriterier för miljöanpassad upphandling inom sektorn. Gruppen arrangerade 2007 en utbildning i miljöanpassad offentlig upphandling för sektorns inköpare. FMVs MILJÖARBETE 17

18 tema samarbete Miljöanpassning av materielprocessen Materielprocessen är den process enligt vilken Försvarsmakten och FMV skaffar, vidmakthåller och avvecklar materiel och tjänster. Processen är komplicerad eftersom den omfattar ett stort antal styrande dokument och för att många olika intressenter är inblandade. Kartläggning av materielprocessen För att få en övergripande och förenklad bild av materielprocessen, och för att identifiera de styrande dokument genom vilka FM och FMV idag kan påverka miljöprestanda, har FMV gjort en kartläggning av materielprocessen. Med kartläggningen som utgångspunkt identifierade vi ett antal punkter i materielprocessen där styrning av miljöprestanda behöver införas eller förbättras. Ett förslag till åtgärdsprogram togs fram. Under de kommande åren kommer FMV tillsammans med Försvarsmakten att arbeta med att genomföra föreslagna åtgärder. Resultatet blir bättre miljöprestanda i materielprocessen och därmed också bättre miljöprestanda för den försvarsmateriel som FMV överlämnar till Försvarsmakten. Miljöinformation för försvarsmateriel Behovet av att ha kunskap om försvarsmateriels miljöpåverkan är stor. De senaste åren har FMV märkt av ett ökat behov av att ha detaljerad information om innehåll av material och kemiska ämnen i materielsystemen. Behovet är särskilt stort i samband med avvecklingar. Det saknas också ofta information om materielsystemens miljöpåverkan under användningsfasen. Detta försvårar uppföljningen av bland annat försvarssektorns miljömål. För de materielsystem som används idag har FMV tagit fram en metod för att genomföra miljöutredningar. Syftet med miljöutredningar är att ge en översiktlig bild av systemets miljöprestanda och utgöra ett underlag för framtida förbättringsåtgärder. Arbetet med miljöutredningar har också visat på problem med brist på miljöinformation. Därför har FMV gjort en utredning för att se vilken metod man bör använda för att kravställa underlagen för miljöinformation. Utredningen presenterar fyra förslag på dokument som kan användas för att samla in miljöinformation. Två av förslagen rör förenklad och utökad materialdeklaration, som ska användas för att verifiera att FMVs krav på materialinnehåll efterlevs. Det tredje förslaget är en ny version av FMVs åter- 18 FMVs MILJÖARBETE

19 projekt vinningsmanual som ska användas för att ge instruktioner för en säker destruktion av materiel. Slutligen finns ett förslag på miljödeklaration som innehåller information om produktens miljöpåverkan, främst under driftsfasen. Miljöutredning av torped, min- och sjunkbombsystem FMV genomförde under år 2006 miljöutredningar över marinens torped, min- och sjunkbombssystem. Flera av systemen är levererade till Försvarsmakten enligt tidigare lagstiftning på miljöområdet, varför det finns en risk att systemen innehåller material och ämnen som inte är önskvärda idag. Syftet med miljöutredningarna var därför att identifiera systemens miljöpåverkan med bland annat innehåll av miljö- och hälsofarliga ämnen, samt att ge förslag på åtgärder för att minska eventuell miljöpåverkan. Utredningen påvisade förekomsten av en del farliga ämnen. Bland annat kvicksilver och kadmium i den elektronik och de färger som använts i systemen. Miljöutredningen gav förslag på de viktigaste åtgärderna som bör göras för att minska systemens miljöpåverkan. Utredningens resultat kommer också att vara ett viktigt underlag för framtida avveckling av systemen. Avvecklingen av framdrivningssystem för Robotbåt Norrköping Avvecklingen av robotbåtar av typen Norrköping har visat sig vara ett bra exempel på hur skrotning kan göras på ett ur miljö- och hälsosynpunkt bra sätt. FMV fick av Försvarsmakten i uppdrag att förbereda avvecklingen av fartygens framdrivningssystem. Det var viktigt att göra riskanalyser för att identifiera de miljö- och hälsorisker som avvecklingen medför. Eftersom det var känt att framdrivningssystemet innehöll farliga ämnen som kadmium, asbest och oljor gjordes en särskild miljöutredning över skrotningen. Miljöutredningen gav förslag på till vilken nivå det var tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt att identifiera och sortera ut de farliga ämnen som fanns i framdrivningssystemet, och som skulle kunna ge högst skrotvärde i de återvunna metallerna. Genom att studera ritningsunderlag och annan dokumentation fick man en bra bild av vilka mängder farliga ämnen och material som fanns i motorerna. Genom att välja en metod som skulle sortera ut minst 95% av de farliga ämnen som identifierats var det möjligt att återvinna en stor del av de metaller som fanns i framdrivningssystemet. Avvecklingen av de 26 turbinmotorerna som kom att skrotas medförde att man kunde återvinna 21 ton stålskrot, 11 ton aluminium, 5 ton rostfritt stål, 1,5 ton metallegeringar och 135 kg mässing. De farliga ämnen som togs om hand var 330 kg spillolja, 1,5 kg beryllium, 10 kg kadmium och 6 kg asbest. FMVs MILJÖARBETE 19

20 tema projekt samarbete Bränsleceller I ett stort antal system som Försvarsmakten använder krävs en högeffektiv och pålitlig energiförsörjning. I framtiden kommer framförallt behovet av el att öka. Bränslecellen har stor potential som en högeffektiv elektrokemisk energiomvandlare. Den har miljömässiga fördelar som hög verkningsgrad och medger långa drifttider med bränsleflexibilitet. Bränslecellerna är tysta system med låg termisk signatur och har låga drift- och underhållskostnader. En viktig fördel är dess stora effektmässiga skalbarhet från milli- till megawattnivå. När bränsleceller drivs av vätgas ger den en högeffektiv omvandling till el utan rörliga delar och utan andra utsläpp än vatten. Bränslecellens arbetsprincip är en elektrokemisk process där vätgas förs till en anod och syrgas till en katod. Via ett membran produceras el och värme och restprodukten blir vatten. Vätgasen kan produceras på många olika sätt, t ex från förnybara eller fossila bränslen. Syrgasen tas med fördel direkt ur luften. Genom att öka arean på anod och katod kan strömmen ökas och genom att seriekoppla flera celler kan man öka spänningen till önskad nivå. Bränslecellprojektet I väntan på nödvändig infrastruktur för att kunna hantera vätgas som drivmedel, måste traditionella vätskeformiga drivmedel (diesel, bensin, flygfotogen, metanol, etanol etc.) användas till drift av bränslecellen. Problemet är att bränslecellstackens uppbyggnad inte kan hantera andra bränslen än vätgas för att inte helt förstöras. Ett sätt är då att utveckla en effektiv och robust reformeringsteknik som gör att det traditionella bränslet genom olika kemiska processer ombildas till vätgas innan det når bränslecellen. Det är en komplex uppgift som kräver betydande forsknings- och utvecklingsverksamhet innan den har nått en tillräcklig mognadsnivå. Därför har projektet varit starkt fokuserat på att bedöma de tekniska möjligheterna hos olika systemlösningar för potentiella framtida militära applikationer som batteriersättare för soldatbruk, olika typer av hjälpkraftaggregat och batteriladdare. 20 FMVs MILJÖARBETE

Miljökrav och socialt ansvar i offentlig upphandling

Miljökrav och socialt ansvar i offentlig upphandling Miljökrav och socialt ansvar i offentlig upphandling Bengt Strömstedt Miljöchef Försvarets materielverk (FMV) www.fmv.se bengt.stromstedt@fmv.se Vi levererar komplexa produkter för militär och civil användning.

Läs mer

Goda exempel på miljöledning

Goda exempel på miljöledning Goda exempel på miljöledning Nedan har vi tagit fram några goda exempel på miljöpolicy, miljömål och miljöuppfyllelse från redovisningen Miljöledning i staten. Exemplen är hämtade från Försvarets materielverk,

Läs mer

Byråns interna miljöarbete

Byråns interna miljöarbete Byråns interna hållbarhetsarbete Byråns interna miljöarbete För Mannheimer Swartling innebär en hållbar affärsmodell dels att föregå med gott exempel när det gäller att bidra till en bättre miljö genom

Läs mer

Välkomna nätverksträff miljöledning i staten 2015. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-10-01 1

Välkomna nätverksträff miljöledning i staten 2015. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-10-01 1 Välkomna nätverksträff miljöledning i staten 2015 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-10-01 1 Miljöledning i staten 2014 och kommande utmaningar Kristina von Oelreich 2015-09-28

Läs mer

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB 2008-01-01, reviderad 2011-08-01 Miljöledningssystem FC. AB Organisation och ansvar Ledningsgrupp Verkställande direktör Dan-Henrik Eriksson Ekonomi/ administration

Läs mer

Inga krav utöver ISO 14001

Inga krav utöver ISO 14001 Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS utgår från kraven i ISO 14001. Dessutom

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering

Läs mer

Miljöhandlingsplan 2014. Institutionen för data- och systemvetenskap

Miljöhandlingsplan 2014. Institutionen för data- och systemvetenskap Miljöhandlingsplan 2014 Institutionen för data- och systemvetenskap Fastställd av prefekten 2014 02 17 2 Miljöhandlingsplan 2014 Bakgrund Rektor vid har den 5 mars 2009 beslutat att ska miljöcertifieras

Läs mer

Hållbara perspektiv. Etappmål

Hållbara perspektiv. Etappmål Hållbara perspektiv I Borås Stad finns kunskap och engagemang i hållbarhetsfrågor. Kunskap ger grund för hållbara val vid konsumtion av varor och tjänster. Strukturerat miljöarbete skapar delaktighet och

Läs mer

LANDSKAPSARKEOLOGERNAS POLICIES

LANDSKAPSARKEOLOGERNAS POLICIES Policies Alla i konsultgruppen 2011-05-22 1.0 1(7) LANDSKAPSARKEOLOGERNAS POLICIES Miljöpolicy Kvalitetspolicy Säkerhetspolicy Policies Alla i konsultgruppen 2011-05-22 1.0 2(7) Innehåll 1 INLEDNING...

Läs mer

Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006

Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006 1 BESLUT 2003-12-18 Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006 Malmö högskolas miljöråd har under hösten tagit fram ett förslag till Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola.

Läs mer

För VF Tryck är det självklart med en verksamhet som genomsyras av miljöhänsyn. Vi ska

För VF Tryck är det självklart med en verksamhet som genomsyras av miljöhänsyn. Vi ska Miljöpolicy För VF Tryck är det självklart med en verksamhet som genomsyras av miljöhänsyn. Vi ska hushålla med resurser och i största möjliga mån använda förnybara naturresurser i vår produktion och administration

Läs mer

Kvalitet NOP Bygg skapar byggnader och anläggningar som uppfyller högt ställda krav på kvalitet, totalekonomi, miljöhänsyn och god arbetsmiljö.

Kvalitet NOP Bygg skapar byggnader och anläggningar som uppfyller högt ställda krav på kvalitet, totalekonomi, miljöhänsyn och god arbetsmiljö. NOP Bygg i Luleå AB Kvalitets- och miljöpolicy 1. Kvalitet Kvalitet NOP Bygg skapar byggnader och anläggningar som uppfyller högt ställda krav på kvalitet, totalekonomi, miljöhänsyn och god arbetsmiljö.

Läs mer

Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln. Fördjupningsmaterial

Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln. Fördjupningsmaterial Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info Dagligvaruhandeln Varför Svanen? Fem enkla skäl: Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet. Det spar inte

Läs mer

Nya gemensamma miljökrav för entreprenader

Nya gemensamma miljökrav för entreprenader Nya gemensamma miljökrav för entreprenader har tagits fram som en överenskommelse mellan Trafikverket, Göteborgs stad, Malmö stad och Stockholm stad. I denna broschyr kan du läsa om bakgrunden till de

Läs mer

Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial

Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info HRK Varför Svanen? Fem enkla skäl: Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet.

Läs mer

Ställ miljökrav vid upphandling av IT-produkter. Karin Lundquist. Miljöanpassad upphandling

Ställ miljökrav vid upphandling av IT-produkter. Karin Lundquist. Miljöanpassad upphandling Ställ miljökrav vid upphandling av IT-produkter Karin Lundquist DELTAGARE OCH FÖRVÄNTNINGAR Namn Arbetsplats Funktion Vad jag vill ha svar på om miljökrav och IT-produkter i dag DAGENS AGENDA Gruppintroduktion

Läs mer

Svensk Miljöbas kravstandard (3:2013)

Svensk Miljöbas kravstandard (3:2013) Svensk Miljöbas kravstandard (3:2013) Utfärdare Revisorer Verksamheter Antagen den 22 november 2013 Innehåll Inledning... 4 Utfärdare... 4 Revisorer... 4 Verksamheter... 4 Definitioner och begrepp i standarden...

Läs mer

Miljöprogram 2013-2016

Miljöprogram 2013-2016 Datum 2012-10-04 Version 12 Upprättare Susanna Andersson, miljöchef Miljöprogram 2013-2016 Miljöpolitiskt måldokument Miljöpolitiskt måldokument för Landstinget Gävleborg Förord Denna skrift utgör ett

Läs mer

Svanenmärkning av Tryckerier. Fördjupningsmaterial

Svanenmärkning av Tryckerier. Fördjupningsmaterial Svanenmärkning av Tryckerier Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info Tryckerier Varför Svanen? Fem enkla skäl Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet. Det spar inte bara tid och

Läs mer

Miljöredovisning Greencarrier 2014

Miljöredovisning Greencarrier 2014 Miljöredovisning Greencarrier 2014 Miljöredovisning 2014 Förord Greencarrier har sedan en längre tid ett etablerat miljötänkande och vi har alltid eftersträvat resurssnåla logistiklösningar för att minimera

Läs mer

Energisession 2009. Christina Lindbäck Kvalitets- och miljöchef, Ragn-Sells AB Ordförande, Näringslivets miljöchefer

Energisession 2009. Christina Lindbäck Kvalitets- och miljöchef, Ragn-Sells AB Ordförande, Näringslivets miljöchefer Energisession 2009 Christina Lindbäck Kvalitets- och miljöchef, Ragn-Sells AB Ordförande, Näringslivets miljöchefer Fakta om Ragn-Sells Sveriges största miljö- och återvinningsföretag 2 800 anställda Verksamma

Läs mer

DÄRFÖR ÄR VI MEDLEMMAR

DÄRFÖR ÄR VI MEDLEMMAR DÄRFÖR ÄR VI MEDLEMMAR Viktig kunskap för oss som befinner oss i braschens utkant Lennart Ljungfelt, vd Aimpoint Utvecklar och producerar rödpunktsikte. Var först med att lansera produkten för 40 år sedan

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL TRIFFIQS VERKSAMHETSSYSTEM - TVS!

VÄLKOMMEN TILL TRIFFIQS VERKSAMHETSSYSTEM - TVS! VÄLKOMMEN TILL TRIFFIQS VERKSAMHETSSYSTEM - TVS! Denna presentationsslinga fungerar som en introduktion till miljö & kvalitetsledningssystemet och beskriver dess uppbyggnad. INTRODUKTION TVS står för TriffiQs

Läs mer

Tidningstjänst AB och miljön

Tidningstjänst AB och miljön Tidningstjänst AB och miljön Vårt långsiktiga mål Minska fossila bränslen mot transportsträcka med 15 % från 2009 till 2014. Miljöpolicy Tidningstjänst AB strävar efter att leverera Rätt tidning i rätt

Läs mer

Information om vårt miljöledningssystem

Information om vårt miljöledningssystem 1 av 8 TS-Miljöinfo_R_ 03-09-03 003-09-03 Information om vårt miljöledningssystem av 8 TS-Miljöinfo_R_ 03-09-03 003-09-03 1 Inledning Tage & Söners miljöarbete bygger på engagemanget hos våra kunniga medarbetare

Läs mer

175 FÖRSLAG Datum 2009-11-02. Ert datum

175 FÖRSLAG Datum 2009-11-02. Ert datum I II ~ landstinget DALARNA Gunnar Fasten 175 FÖRSLAG Datum 2009-11-02 Ert datum Betecknlngldlarienr LD09/02318 1(8) Er beteckning MÖTES- OCH RESEPOLICY I LANDSTINGET DALARNA Inledning Omfattning Landstingets

Läs mer

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem Fastställda av kommunfullmäktige 2002-12-18/ 111 Sid 1 Innehåll Sid Allmänt om dessa riktlinjer 3 Varför miljöledningssystem?. 3 Miljöledningsnivåer 3 Beskrivning

Läs mer

Vårt viktiga arbete med: Miljö Kvalitet och Säkerhet

Vårt viktiga arbete med: Miljö Kvalitet och Säkerhet Vårt viktiga arbete med: Miljö Kvalitet och Säkerhet Kvalitet & Arbetsmiljö Så här arbetar vi med kvalitet & arbetsmiljö Vi på Swea Energi och Qstar Oil har en grundfilosofi när det gäller att arbeta med

Läs mer

BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing. Upphandling och skydd av klimatet. D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige.

BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing. Upphandling och skydd av klimatet. D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige. BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing Upphandling och skydd av klimatet D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige Lighting www.buy-smart.info Det här dokumentet har tagits fram inom

Läs mer

Nextjets miljöarbete

Nextjets miljöarbete Nextjets miljöarbete SAMMANFATTNING Flyget har idag en betydande miljöpåverkan och är samtidigt en stor och viktigt del av dagens infrastruktur. Utan flyg skulle Sverige stanna! Därför ser vi miljöarbetet

Läs mer

RQ Rätt kvalitet Information om vårt kvalitetssystem

RQ Rätt kvalitet Information om vårt kvalitetssystem 1 av 8 TS-Kvalitetsinfo_R_ 03-09-03 003-09-03 RQ RQ Rätt kvalitet Information om vårt kvalitetssystem av 8 TS-Kvalitetsinfo_R_ 03-09-03 003-09-03 1 Inledning Tage & Söners kvalitetsarbete bygger på engagemanget

Läs mer

ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 14 RESEPOLICY FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antagen av kommunfullmäktige 2003-03-31

ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 14 RESEPOLICY FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antagen av kommunfullmäktige 2003-03-31 ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 14 RESEPOLICY FÖR ESLÖVS KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2003-03-31 Denna policy gäller för medarbetare, inhyrd medarbetare, och förtroendevalda inom Eslöv kommun

Läs mer

Uppföljning och bedömning av miljöarbetet vid Stockholms universitet 2007

Uppföljning och bedömning av miljöarbetet vid Stockholms universitet 2007 1(7) Fastställd av rektor Kåre Bremer 2008-02-28 Dnr: 83-0334-08 Uppföljning och bedömning av miljöarbetet vid Stockholms universitet 2007 Inledning Detta dokument avser miljörådets uppföljning och bedömning

Läs mer

ISV:s miljöhandlingsplan 2013-2015

ISV:s miljöhandlingsplan 2013-2015 ISV:s miljöhandlingsplan 2013-2015 ISV:s miljöhandlingsplan bygger på de fyra miljömålsområden som LiU:s miljöarbete utgår från. Dessa fyra miljömålsområden utgår från universitetets miljöutredning men

Läs mer

Energi- och miljöplan

Energi- och miljöplan Energi- och miljöplan för Lessebo kommun 2014-2020 Energi- och miljöplan för Lessebo kommun 2014-2020 Lessebo kommuns energi- och miljöplan innefattar fem områden: Avfall Byggnation, underhåll och inneklimat

Läs mer

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens.

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens. Förslag till inledande tal med rubriken Regeringens plan för klimatanpassning vid konferensen Klimatanpassning Sverige 2015 den 23 september 2015. Temat för konferensen är Vem betalar, vem genomför och

Läs mer

Kommunens ansvar för klimatet

Kommunens ansvar för klimatet Kommunens ansvar för klimatet En rapport från Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund www.ssu.se Förord Fram till den 18 december är världens ledare samlade i vårt grannland för att förhandla fram ett

Läs mer

Heini-Marja Suvilehto

Heini-Marja Suvilehto MILJÖANPASSAD UPPHANDLING AV TRANSPORTER Heini-Marja Suvilehto BEHOVS- ANALYS UPPHANDLING VILKA KRAV KAN MAN STÄLLA HÅLLBAR UPPHANDLING AV FORDON OCH TRANSPORTER UPPFÖLJNING BEHOVSANALYS FORDON Kan ni

Läs mer

Skyways - Klimatrapport

Skyways - Klimatrapport Skyways - Klimatrapport 2007 Koldioxidutsläpp Utsläpp Fokker 50 AKTIVITET Ton CO 2 Klimatpåverkan från egenägda källor 216 909.88 Uppvärmning 8.91 Eldningsolja 2-5 8.91 Egenägda tjänstebilar, egna fordon

Läs mer

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej 1(6) Riktlinjer för statliga myndigheters redovisning av miljöledningsarbete 2009 Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Ja ISO14001 Ja EMAS Nej 2. Har myndigheten gjort en miljöutredning

Läs mer

Miljökrav vid upphandling av transporttjänster

Miljökrav vid upphandling av transporttjänster Miljökrav vid upphandling av transporttjänster Innehållsförteckning Kort presentation av Västra Götalandsregionen Miljöarbetet i Västra Götalandsregionen Inköpsprocessen Miljökrav tunga transporter Rätt

Läs mer

PLANETEN SKA MED Augusti 2011. Planeten ska med. Hur miljöarbetet ska bli en naturlig del av Riksbyggens sätt att arbeta och att vara

PLANETEN SKA MED Augusti 2011. Planeten ska med. Hur miljöarbetet ska bli en naturlig del av Riksbyggens sätt att arbeta och att vara Planeten ska med Hur miljöarbetet ska bli en naturlig del av Riksbyggens sätt att arbeta och att vara 2 På vår resa ska planeten med n Vår resa mot framtiden bygger just nu på sju åtaganden som vi ska

Läs mer

Karolinska Institutets miljö- och hållbarhetsarbete. istockphoto

Karolinska Institutets miljö- och hållbarhetsarbete. istockphoto Karolinska Institutets miljö- och hållbarhetsarbete Universiteten har en nyckelroll KI har tillsammans med andra universitet och lärosäten världen över en nyckelroll i arbetet att nå en hållbar utveckling.

Läs mer

MILJÖLEDNINGSSYSTEM. Bröderna Näslund Byggare AB Januari 2008

MILJÖLEDNINGSSYSTEM. Bröderna Näslund Byggare AB Januari 2008 MILJÖLEDNINGSSYSTEM Bröderna Näslund Byggare AB Januari 2008 Revision A mars 2009 Revision B mars 2011 Revision C april 2012 INNEHÅLL MILJÖLEDNINGSSYSTEM 3 Vår miljöpolicy 3 Våra riktlinjer 3 Våra miljömål

Läs mer

Miljöredovisning 1997

Miljöredovisning 1997 Copyright AB BEG. BILDELAR, Eftersom vi värnar om en renare värld i allt vi gör är pappret i broschyren miljömärkt med Svanen. Ensbovägen, Box 159, 581 02 Linköping, Telefon 013-31 50 80, Telefax 013-14

Läs mer

Mål och åtgärder för miljöarbetet vid Malmö högskola 2009-2012

Mål och åtgärder för miljöarbetet vid Malmö högskola 2009-2012 Mah/förvaltning Sid 1(6) Mål och åtgärder för miljöarbetet vid Malmö högskola 2009-2012 Inledning Vid Malmö högskola bedrivs forskning, utbildning och samverkan inom miljöområdet. Genom denna s k indirekta

Läs mer

Kemikalier i varor. Framtidens miljö Regional miljömålskonferens i Eskilstuna 13 februari 2013. Karin Thorán Kemikalieinspektionen. www.kemi.

Kemikalier i varor. Framtidens miljö Regional miljömålskonferens i Eskilstuna 13 februari 2013. Karin Thorán Kemikalieinspektionen. www.kemi. Kemikalier i varor Karin Thorán Kemikalieinspektionen Framtidens miljö Regional miljömålskonferens i Eskilstuna 13 februari 2013 Användningen av kemikalier ökar Produktionen av kemikalier har ökat från

Läs mer

Riktlinjer för resor

Riktlinjer för resor RIKTLINJER Diarienummer KS13-205-021 1(7) Riktlinjer för resor Dokumentnamn Riktlinjer för resor Fastställd/upprättad av Kommunstyrelsen Dokumenttyp Riktlinje 2015-01-07 Diarienummer KS13-205-021 Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

Kravstandarder för: 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter 2010-11-15

Kravstandarder för: 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter 2010-11-15 Kravstandarder för: 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter 2010-11-15 Innehåll kravstandarder... 3 Inledning... 3 Utfärdare... 3 Revisorer... 3 Verksamheter... 3 Definitioner... 3 1. Krav på utfärdare...

Läs mer

DET FINNS ENKLARE SÄTT ATT BIDRA TILL EN BÄTTRE MILJÖ. Ditt val gör skillnad

DET FINNS ENKLARE SÄTT ATT BIDRA TILL EN BÄTTRE MILJÖ. Ditt val gör skillnad DET FINNS ENKLARE SÄTT ATT BIDRA TILL EN BÄTTRE MILJÖ Ditt val gör skillnad Det finns flera olika märken. Med den här trycksaken vill vi reda ut det här med alla olika märken. Vilka förekommer i den grafiska

Läs mer

Miljöstrategi. En färdplan för ett långsiktigt företagande med miljömål på kort och lång sikt.

Miljöstrategi. En färdplan för ett långsiktigt företagande med miljömål på kort och lång sikt. Miljöstrategi En färdplan för ett långsiktigt företagande med miljömål på kort och lång sikt. Fastigheter påverkar miljön under hela sin livscykel, från projektering, byggande och förvaltning till ombyggnad

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2014 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Redovisning av miljöledningsarbetet 2014 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Redovisning av miljöledningsarbetet 2014 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering

Läs mer

Vårt kvalitets- och miljöarbete

Vårt kvalitets- och miljöarbete Vårt kvalitets- och miljöarbete MÅLINRIKTAT KVALITETS- OCH MILJÖARBETE Temporent är miljöcertifierade enligt ISO 14001 och kvalitetscertifierade enligt ISO 9001. Med kunden i fokus arbetar vi målinriktat

Läs mer

Miljöfika för företag Kristianstad 140918

Miljöfika för företag Kristianstad 140918 Miljöfika för företag Kristianstad 140918 140320 Britt Carlsson Green britt.carlsson-green@hmskane.se HMSkåne för en hållbar framtid med hållbara transporter www.hmskane.se 1 Framtidsfråga! Det sätt vi

Läs mer

Figur 1 Av den totala elförbrukningen utgörs nästan hälften av miljömärkt el, eftersom några av de stora kontoren använder miljömärkt el.

Figur 1 Av den totala elförbrukningen utgörs nästan hälften av miljömärkt el, eftersom några av de stora kontoren använder miljömärkt el. KLIMATBOKSLUT Det är dags att summera 2013 års klimatinventering. Tyréns årliga klimatinventering baseras på den internationella beräkningsstandarden The Greenhouse Gas Protocol. 1 Miljömässiga dimensionen

Läs mer

Miljöredovisning Greencarrier 2012

Miljöredovisning Greencarrier 2012 Miljöredovisning Greencarrier 2012 Förord Greencarrier har sedan en längre tid ett etablerat miljötänkande och vi har alltid eftersträvat resurssnåla logistiklösningar för att minimera vår miljöpåverkan.

Läs mer

hållbarhet Agilitys miljöarbete under 2013

hållbarhet Agilitys miljöarbete under 2013 hållbarhet Agilitys miljöarbete under 2013 Om Agility Agility, ett företag med rötterna i marknader under utveckling, effektiviserar varuflödeskedjor i några av världens mest utmanande miljöer. örnsköldsvik

Läs mer

InItIatIvet för. miljö ansvar

InItIatIvet för. miljö ansvar InItIatIvet för miljö ansvar Initiativet för miljöansvar Initiativet för Miljöansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna fungera

Läs mer

Hållbarhetskrav på IT-produkter TCO Certified

Hållbarhetskrav på IT-produkter TCO Certified Hållbarhetskrav på IT-produkter TCO Certified Stockholm, 11 februari 2015 emma.nolte@tcodevelopment.com Agenda Kort om TCO Development IT produkter har stor miljö och social påverkan Kraven i TCO Certified

Läs mer

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Kommittédirektiv Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan Dir. 2015:79 Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska utvärdera Sveriges samlade engagemang

Läs mer

Regenber g & Hansson

Regenber g & Hansson Utgåva 1 (1)10 MILJÖPLAN 2006 Regenber g & Hansson Utgåva 1 (2)10 Regenberg & Hansson...1 1. Verksamhetsbeskrivning...3 2. Miljöledning...3 3. Miljöpolicy...5 4. Handlingsplaner...6 5. Inköpsrutiner...8

Läs mer

Offentlig upphandling en koloss på lerfötter

Offentlig upphandling en koloss på lerfötter Offentlig upphandling en koloss på lerfötter Offentliga upphandlingar i Sverige uppgår till hisnande 500 miljarder SEK per år innebärande 20 % av Sveriges BNP och ca 55 000 SEK per svensk invånare. Antalet

Läs mer

Miljöanpassade transporter för minskad växthuseffekt

Miljöanpassade transporter för minskad växthuseffekt Miljöprestanda GRÖNA TON. Miljöanpassade transporter för minskad växthuseffekt I förarsätet för miljön Växthuseffekten kan allmänt ses som det enskilt största miljöhotet i världen. Det är bakgrunden till

Läs mer

L U N D S U N I V E R S I T E T. Kvalitets- och miljöledning

L U N D S U N I V E R S I T E T. Kvalitets- och miljöledning Kvalitets- och miljöledning 1 Kvalitet som begrepp Den internationella standarden för kvalitetsledning ger nedanstående definition i ISO 9000:2005 Ledningssystem för kvalitet Principer och terminologi:

Läs mer

Inriktning för Försvarets materielverks verksamhet för åren 2016 till och med 2020 (l bilaga)

Inriktning för Försvarets materielverks verksamhet för åren 2016 till och med 2020 (l bilaga) Regeringsbeslut 8 -l_o -- REGERINGEN 2015-06-25 Fö2015/00954/MFU Försvarsdepartementet Försvarets materielverk 115 88 Stockholm Inriktning för Försvarets materielverks verksamhet för åren 2016 till och

Läs mer

Miljömål 2011. Stockholms Stadsmissions medarbetare, deltagare, kunder och leverantörer ska känna till och beakta organisationens miljöarbete.

Miljömål 2011. Stockholms Stadsmissions medarbetare, deltagare, kunder och leverantörer ska känna till och beakta organisationens miljöarbete. Miljömål 2011 Kompetens, utbildning och kommunikation Stockholms Stadsmissions medarbetare, deltagare, kunder och leverantörer ska känna till och beakta organisationens miljöarbete. Organisationens miljöledningssystem

Läs mer

Miljökurser inom ramen för Miljöledningssystem vid Umeå universitet

Miljökurser inom ramen för Miljöledningssystem vid Umeå universitet UMEÅ UNIVERSITET Miljökurser inom ramen för Miljöledningssystem vid Umeå universitet Innehållsförteckning Miljökurser inom ramen för universitetets miljöledningssystem... 1 Utbildningsplan och målgrupper...

Läs mer

Gävleborg i Sverige. Landstinget Gävleborg och miljön. Susanna Nyberg

Gävleborg i Sverige. Landstinget Gävleborg och miljön. Susanna Nyberg Landstinget Gävleborg och miljön Susanna Nyberg Gävleborg i Sverige Nordanstig Ljusdal Hudiksvall 10 kommuner 275 780 länsmedborgare 18 192 km2, ca 4 % av Sveriges yta Två landskap - Gästrikland och Hälsingland

Läs mer

Krav på riktlinjer vid direktupphandlingar

Krav på riktlinjer vid direktupphandlingar Krav på riktlinjer vid direktupphandlingar Direktupphandling får användas om kontraktets värde uppgår till: Lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) Högst 505 800 kronor, dvs. högst 28 procent

Läs mer

Hållbarhetsredovisning 2009

Hållbarhetsredovisning 2009 09 Hållbarhetsredovisning 2009 Hertz är Sveriges ledande hyrbilsföretag. Med en så stark position följer ett stort ansvar gentemot miljön och företagets intressenter. Hertz arbetar därför sedan länge med

Läs mer

Hållbarhetsmål 2013-2015

Hållbarhetsmål 2013-2015 Dnr: LNU 2012/393 Regeldokument Hållbarhetsmål 2013-2015 Beslutat av Rektor Gäller från 2013-01-01 Beslutat av: Rektor Beslutsdatum: 121119 Dnr: LNU 2012/393 Hållbarhetsmål 2013-2015 Globala värden, såsom

Läs mer

KRAVSTANDARDEN. Svensk Miljöbas 2006-01-01

KRAVSTANDARDEN. Svensk Miljöbas 2006-01-01 KRAVSTANDARDEN Svensk Miljöbas 2006-01-01 Svensk Miljöbas Kravstandard Publicerad: 2005-12-05 Status: Gällande Gäller from: 2006-01-01 Dokumenttyp: Systemdokument Innehållsförteckning 1. Krav på verksamheter

Läs mer

Resepolicy. för Falköpings kommun. Resepolicy

Resepolicy. för Falköpings kommun. Resepolicy för Falköpings kommun Resepolicy Innehållsförteckning Syfte 3 Omfattning och avgränsning 3 Övergripande mål 3 Miljö Säkerhet Effektivitet Föredöme Ansvar 4 Spridning och uppföljning 4 Bilaga 1 Reseinstruktion

Läs mer

Miljöanpassad upphandling av fordon och transporter - regler och styrmedel kring upphandling av miljöfordon

Miljöanpassad upphandling av fordon och transporter - regler och styrmedel kring upphandling av miljöfordon Miljöanpassad upphandling av fordon och transporter - regler och styrmedel kring upphandling av miljöfordon Heini-Marja Suvilehto (Hippu) Enheten för policystyrning 08-586 21 741 E-post: heini-marja.suvilehto@kkv.se

Läs mer

STOCKHOLMS STADS UPPHANDLINGSPOLICY

STOCKHOLMS STADS UPPHANDLINGSPOLICY Kommunfullmäktige Beslutsdatum 2007-03-26 Reviderad 2014-02-17 Sida 1 (6) Dokumentets mottagare, förvaltning och uppföljning Detta dokument vänder sig till dem som fattar beslut i inköps- och upphandlingsfrågor

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE

HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE 2009-2015 1 Handlingsplan för miljö och hållbar utveckling Handlingsplanen beskriver de övergripande målen och hur de skall genomföras. Dessa kan brytas ned för respektive

Läs mer

LEDNINGSSYSTEM FÖR MILJÖ. Norbergstrappan AB:s Miljöledningssystem enligt EN ISO 14001:2994 MILJÖPOLICY

LEDNINGSSYSTEM FÖR MILJÖ. Norbergstrappan AB:s Miljöledningssystem enligt EN ISO 14001:2994 MILJÖPOLICY LEDNINGSSYSTEM FÖR MILJÖ Norbergstrappan AB:s Miljöledningssystem enligt EN ISO 14001:2994 MILJÖPOLICY NORBERGSTRAPPAN AB 2 Företagsfakta Företagsnamn: Norbergstrappan AB Företagsadress: Svarvargatan 22,

Läs mer

Ink 2012 08. MÄL Medarbetare och förtroendevalda ska vid resor orsaka så lite miljöpåverkan som det är möjligt.

Ink 2012 08. MÄL Medarbetare och förtroendevalda ska vid resor orsaka så lite miljöpåverkan som det är möjligt. ~SAlA lt01 KOMMUN Bilaga KS 2012/106/1 SALA KOMMUN Ink 2012 08 2012 05 08 DIARIENR: 2012/ POLICY KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Kommunfullmäktige Resepolicy för Sala kommun MÄL Medarbetare och förtroendevalda

Läs mer

Innehållsförteckning. Strategi. Kommunens övergripande policy 4-6 Planering Konsumtion Transporter Energi Avfall Kemikalier Utbildning

Innehållsförteckning. Strategi. Kommunens övergripande policy 4-6 Planering Konsumtion Transporter Energi Avfall Kemikalier Utbildning version 22 jan 2004 2 Innehållsförteckning Sida Bakgrund 3 Strategi Kommunens övergripande policy 4-6 Planering Konsumtion Transporter Energi Avfall Kemikalier Utbildning Miljöledningssystem för kommunens

Läs mer

Resepolicy för Malmö stad. Malmö stads policy för resor och möten gäller alla medarbetare i kommunen. Den avser alla resor i tjänsten.

Resepolicy för Malmö stad. Malmö stads policy för resor och möten gäller alla medarbetare i kommunen. Den avser alla resor i tjänsten. Lll löm, kmkåkpsenast sparat av bodnoräöbodnor Sidan 1-08-08öl, Resepolicy för Malmö stad med riktlinjer Resepolicy godkänd av kf 14/12 1995, 213, bih 152. Ändr av kf 20/12 2010, 274, bih 169. Riktlinjer

Läs mer

Resultat av webbenkät juni 2014. Miljöledning och miljödiplomering som verktyg för hållbar utveckling Besvarades av 148 personer

Resultat av webbenkät juni 2014. Miljöledning och miljödiplomering som verktyg för hållbar utveckling Besvarades av 148 personer Resultat av webbenkät juni 2014 Miljöledning och miljödiplomering som verktyg för hållbar utveckling Besvarades av 148 personer Hur många anställda har ni i er verksamhet? 1-50 anställda -70% 51-100 anställda

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

De frivilliga försvarsorganisationerna. En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering

De frivilliga försvarsorganisationerna. En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering De frivilliga försvarsorganisationerna En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering Frivillighetens samhällsbetydelse Det civila samhällets många ideella organisationer har länge haft en

Läs mer

Läkemedelsverkets miljöarbete 2009

Läkemedelsverkets miljöarbete 2009 Läkemedelsverkets miljöarbete 2009 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting address: Dag Hammarskjölds väg 42, Uppsala Telefon/Phone: +46 (0)18 17 46 00 Fax:

Läs mer

3. Obligatoriska krav

3. Obligatoriska krav 3. Obligatoriska krav Områden med gröna rubrikfält fylls i av arrangören. Åtgärd Förklara åtgärd Kommentar till kravet 1. Lagkrav Arrangören har identifierat och efterlever de krav som finns gällande anmälnings-

Läs mer

Morgondagens elgenererande villapanna

Morgondagens elgenererande villapanna Morgondagens elgenererande villapanna ComfortPower Skånes Energiting 9 juni 2011 Anna-Karin Jannasch,Catator AB Agenda Bakgrund Småskalig kraft- och värmeproduktion med fokus på bränslecellsbaserad teknologi

Läs mer

Vill du trycka miljöanpassat? Ett märke täcker allt.

Vill du trycka miljöanpassat? Ett märke täcker allt. Vill du trycka miljöanpassat? Ett märke täcker allt. Det finns flera olika märke Å andra sidan räcker det Med den här trycksaken vill vi reda ut det här med alla olika märken. Vilka förekommer i den grafiska

Läs mer

NFFP- Det Nationella Flygtekniska ForskningsProgrammet Innovairs årsstämma den 24 september 2014

NFFP- Det Nationella Flygtekniska ForskningsProgrammet Innovairs årsstämma den 24 september 2014 NFFP- Det Nationella Flygtekniska ForskningsProgrammet Innovairs årsstämma den 24 september 2014 Mats-Olof Olsson M.Sc Chefsingenjör Flyg, FMV Ordförande NFFP Strategigrupp Varför NFFP bakgrund NFFP utvärderingar

Läs mer

Rapport. Klimatneutrala godstransporter på väg KNEG 2014-08-12

Rapport. Klimatneutrala godstransporter på väg KNEG 2014-08-12 Rapport Klimatneutrala godstransporter på väg KNEG 14-08-12 Innehåll Genomförande 3 Om undersökningen 4 Sammanfattning 5 Slutsatser 7 Resultat 9 Miljöaspekten viktig vid upphandling 10 Miljökrav i upphandling

Läs mer

Din guide till kemikalieverktyg

Din guide till kemikalieverktyg Din guide till kemikalieverktyg Om du har kemikunskaper kan du lära dig mycket om de produkter du använder och hur du ska minska risken för att påverka miljö och hälsa. Har du inga förkunskaper men snabbt

Läs mer

Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar. inom projektet. Ung kommunikation

Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar. inom projektet. Ung kommunikation Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar inom projektet Ung kommunikation Syftet med arbetet var att utvärdera en utbildningsplattform som pedagogiskt hjälpmedel, dels med avseende på vad det

Läs mer

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete Målet är att tydliggöra dekaner, prefekter och chefers ansvar i miljöarbetet/miljöledningssystemet. 13.00 13.45 Eddi Omrcen, miljöchef vid GU Hur är

Läs mer

SUNET:s strategi 2012-2014. SUNET:s strategigrupp 2011-12-07

SUNET:s strategi 2012-2014. SUNET:s strategigrupp 2011-12-07 SUNET:s strategigrupp 2011-12-07 Förord Alla organisationer och verksamheter bör regelbundet se över sin verksamhetsidé och strategi. Särskilt viktigt är det för SUNET som verkar i en snabbt föränderlig

Läs mer

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Yttrande med anledning av EU-Kommissionens meddelande angående Hållbara framtida transporter: Ett integrerat, teknikstyrt och användarvänligt

Läs mer

KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015. Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar

KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015. Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015 Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar Inledning I den här rapporten redovisas inrapporterade indikatorer från

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 040.1

FÖRFATTNINGSSAMLING 040.1 1 (5) VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING 040.1 RESEPOLICY FÖR VÄSTERVIKS KOMMUN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2004-11-25, 156 Denna policy gäller alla resor som sker inom tjänsten och betalas av Västerviks

Läs mer

GEMENSAMMA MILJÖKRAV VID UPPHANDLING AV ENTREPRENADER ÖVERENSKOMNA MELLAN GÖTEBORGS, MALMÖ OCH STOCKHOLMS STAD SAMT TRAFIKVERKET

GEMENSAMMA MILJÖKRAV VID UPPHANDLING AV ENTREPRENADER ÖVERENSKOMNA MELLAN GÖTEBORGS, MALMÖ OCH STOCKHOLMS STAD SAMT TRAFIKVERKET GEMENSAMMA MILJÖKRAV VID UPPHANDLING AV ENTREPRENADER ÖVERENSKOMNA MELLAN GÖTEBORGS, MALMÖ OCH STOCKHOLMS STAD SAMT TRAFIKVERKET Sida 1 av 10 Förutsättningar och tillämpning Dessa krav syftar till att

Läs mer

1. Redovisning av resultatet från miljöutredningen, miljöpolicy och övergripande miljömål

1. Redovisning av resultatet från miljöutredningen, miljöpolicy och övergripande miljömål 1(7) Rektor 2004-03-14 Leif Svensson Dnr Redovisning av miljöledningssystemarbetet under år 2003 vid Högskolan i Gävle Arbetet med att integrera miljöledningssystem allt bättre i den ordinarie verksamheten

Läs mer

Triolabs HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE

Triolabs HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE Triolabs HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE 212-215 Handlingsplan för miljö och hållbar utveckling Handlingsplanen beskriver de övergripande målen och hur de skall genomföras. Dessa kan brytas ned för respektive

Läs mer