fmv samarbetar för en bättre miljö

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "fmv samarbetar för en bättre miljö"

Transkript

1 fmv samarbetar för en bättre miljö

2 Innehållsförteckning Affärsmässighet och teknik i samspel 3 Klimatfrågan i fokus 4 10 år med miljöarbete på FMV 6 Förändring för ökad effektivitet 7 Letter of Intent (Lol) 8 EDA - European Defence Agency 9 Miljösamarbete med DGA, Frankrike 9 Xavier Ganne 10 NORDACs arbetsgrupp inom miljö och miljö- och hälsofarliga ämnen 12 Janina Szpilman 13 Militärt miljösamarbete 14 FMV i samverkan med Försvarsindustrin 16 Miljösamarbete inom Försvarssektorn 17 Miljöanpassning av materielprocessen 18 Bränsleceller 20 Ny resepolicy 22 2 FMVs MILJÖARBETE

3 Affärsmässighet och teknik i samspel för människa, säkerhet och miljö FMV är en självständig, civil myndighet vars främsta uppgift är att förse Försvarsmakten med materiel, system och metoder som ger effekt, såväl idag som i morgon. Årligen upphandlar vi försvarsmateriel för cirka 18 miljarder kronor. Bland våra kunder finns även Polisen, Kustbevakningen och Krisberedskapsmyndigheten. Dessutom representerar vi staten i komplexa internationella affärer. Vi bedriver verksamhet på flera orter i landet, men projektleder och styr den huvudsakligen från Stockholm. För att vara säkra på att materielen uppfyller ställda krav testar vi den vid ett flertal provplatser. Vidsel Karlsborg I Karlsborg testar vi vapen och ammunition, ballistiska skydd och fordon, men även produkternas miljötålighet. Här har vi också möjlighet att prova flyg- och sjömålrobotsystem. Linköping I Sveriges flygstad testar vi olika flyg- och ledningssystem. Då är det naturligt att den dynamiska flygsimulatorn också finns här. Vidsel Här ligger vår robotförsökplats som utnyttjas för både nationella och internationella testverksamheter. Karlsborg Linköping Stockholm FMVs MILJÖARBETE 3

4 Klimatfrågan i fokus, men resten då...? Översvämningar, torka, orkaner och andra naturfenomen har fångat allas vårt intresse de senaste åren. FNs klimatpanel IPCC har under 2007 fastslagit vad de flesta forskare under lång tid varit överens om, nämligen att klimatförändringarna är ett faktum och att de framför allt beror på mänskliga aktiviteter. Försvarsberedningen konstaterade också i sin rapport i början av december 2007 att klimatförändringarna är Sveriges största säkerhetspolitiska hot. Så hur hanterar vi inom den militära sfären detta faktum? Naturligtvis inser vi att militära aktiviteter bidrar till utsläpp av växthusgaser och vi gör därför analyser för att identifiera våra huvudsakliga utsläppskällor. För FMVs del är uppvärmning och tjänsteresor de signifikanta miljöaspekterna inom klimatområdet. De åtgärder vi vidtagit är att förändra vår resepolicy för att bland annat styra över resandet från inrikes flygresor mot resor med tåg, samt att använda fjärrvärme och eldning med biobränsle för uppvärmning. Dessutom använder vi Grön El. Men klimatfrågan i all ära, jag kan känna en viss rädsla för att alltför stort intresse fokuseras på att debattera och åtgärda just den. Det finns en uppenbar risk att andra väsentliga miljöfrågor kommer i skymundan av klimatfrågan och därför får stå tillbaka. FMVs miljöarbete fokuserar kraftigt på att trygga en så grön försörjning som möjligt av de produkter, system och tjänster som våra kunder efterfrågar. Eftersom vårt sortiment är så brett innebär det att vi måste hantera många olika typer av miljöfrågor. Ett av de områden som är av speciellt intresse för oss är Giftfri miljö. Anledningen är att det i många typer av militära materielsystem förekommer kemiska ämnen och speciella konstruktionsmaterial som vi vill minimera eller begränsa. Ett annat område är användningen av ändliga resurser. Vi strävar efter att återanvända eller återvinna så mycket material som möjligt i slutet av produkternas livscykel. Därför kräver vi av våra leverantörer att de tar fram en plan för återvinning av de system som de levererar. Nästa steg kan bli att använda återvunnet material i produktionen av nya produkter och system. Miljöarbetet i en så stor och komplex organisation som FMV är komplicerat och går inte alltid med blixtens hastighet. Men tittar vi tio år tillbaka i tiden kan vi ändå konstatera att vår uthållighet har gjort verkan. Vi har bidragit till, och kommer att bidra till, att göra vår del av samhället allt grönare! Bengt Strömstedt FMVs miljöchef 4 FMVs MILJÖARBETE

5 FMVs MILJÖARBETE 5

6 fmvs miljöarbete 10 år med miljöarbete på FMV en tillbakablick 1996 hade miljöintresset börjat vakna till liv hos många och inom industrin fanns det en insikt om att en miljöcertifiering kunde vara ett försäljningsargument. Kanske till och med en nödvändighet i framtiden. Regeringen hade insett att de statliga myndigheterna, som egentligen borde vara föredömen på miljöområdet, hamnat på efterkälken. Nu ville man att de skulle komma ifatt industrin. Regeringen utsåg därför ett antal myndigheter som skulle ta täten och påbörja arbetet med att införa miljöledningssystem. Målet var att miljöanpassa den statliga upphandlingen och att göra den offentliga sektorn till föregångare på miljöområdet. FMV blev 1997 utsedd till en av 25 pilotmyndigheter för miljöledning i statlig förvaltning och därmed påbörjades en ny typ av miljöarbete på myndigheten. Tidigare hade enstaka engagerade medarbetare drivit miljöfrågor i sina projekt, men nu inrättades en miljöenhet på uppdrag av ledningen. Enheten skulle verka för att miljöarbetet bedrevs mer systematiskt inom myndigheten. I början uppfattades miljöenheten som en specialistgrupp med miljönördar som skulle ta hand om källsortering och liknande frågor. Miljögruppen genomförde utbildningar som mestadels var naturvetenskapligt inriktade. När miljökrav på materielen i upphandlingar diskuterades ansågs det oftast vara för dyrt och frågor av typen Ska vi köpa svanmärkta handgranater nu? var vanligt förekommande. Skulle det ställas krav i upphandlingar var den vanligaste åsikten att det var miljöhandläggarens ansvar, inte projektledarens. När vi gick in i 2000-talet förändrades synsättet på miljöfrågorna. Inte någon har väl missat den senaste tidens klimatdebatt! Inom FMV hade miljöfrågor sakta men säkert gått från att ha varit ett specialistansvar till att bli en fråga som började integreras i verksamheten och bli allas ansvar. Miljögruppen är nu en naturlig stödfunktion och miljöfrågorna har också fått en ekonomisk innebörd Har vi råd att inte ställa miljökrav? Det kan bli dyrt att inte tänka på de kostnader som kan följa med en framtida avveckling av materiel som innehåller miljöfarliga ämnen. Dessutom är de miljöutbildningar som bedrivs idag långt från de teoretiska naturvetenskapliga föreläsningar som hölls för 10 år sedan. Idag har de karaktären av dialoger som är skräddarsydda mot det teknikområde som är aktuellt. Miljöfrågorna har på tio år gått från att vara specialisternas skötebarn till något som berör alla. Miljöarbetet på FMV bedrivs idag på ett systematiskt sätt och samarbete, både nationellt och internationellt, är en viktig del i arbetet. FMV har också vidgat sitt arbete inom hållbarhetsområdet till att omfatta sociala kravställningar i vissa upphandlingar. Vi har därmed påbörjat arbetet med att också ta ett etiskt ansvar för användningen av våra skattepengar! Förhoppningsvis kan vi om 10 år se tillbaka och konstatera att vi gjort lika stora framsteg under den här tidsperioden. Miljöarbetet har inget slutdatum och vi måste alla dra vårt strå till stacken för att bidra till en hållbar värld. 6 FMVs MILJÖARBETE

7 gd gunnar holmgren Förändring för ökad effektivitet Åren 2006 och 2007 har varit en period fylld av omställning för FMV. Vi har infört ett nytt arbetssätt, vi har ändrat vår organisation och vi har fått kompletterande styrdokument. Bland annat har vi utarbetat en ny materielförsörjningsstrategi som bestämmer generella materialkrav och hur materielen ska anskaffas, vidmakthållas och avvecklas. Dessutom har vi börjat konkretisera förändringen av gränssnittet mellan FMV och industrin (Offentlig-Privat Samverkan, OPS) som diskuterats under ett par år. Allt detta har gjorts för att samarbetet med vår huvudkund Försvarsmakten ska kunna utvecklas och ske under närmare former. Regeringens krav på att vi ska öka vårt internationella engagemang har också resulterat i fler utländska samarbeten. Syftet med de här förändringarna är självfallet att vi ska kunna realisera vår ägares krav på en effektivare materielförsörjning. Hur påverkar då detta FMVs miljöarbete? Naturligtvis anpassar vi också miljöarbetet till de krav som vår snabbt växlande omvärld ställer på oss. Men jag kan försäkra er att vårt fokus inom området Grön materielförsörjning ligger fast! Ett allt viktigare verktyg för FMV i stort, och så även för miljöområdet, är SAMARBETE! Vi medverkar idag i internationella fora som Europeiska försvarsbyrån (EDA), i samarbetet mellan de sex stora försvarsindustrinationerna i Europa (LoI) och i ett bilateralt miljösamarbete med Frankrike. Jag gläds speciellt åt det mycket nära och givande samarbete som vi har med våra nordiska grannländer Norge, Danmark och Finland inom ramen för det nordiska försvarsmaterielsamarbetet (NORDAC). FMV bedriver dessutom ett antal miljösamarbeten på nationell nivå. Jag vill särskilt framhålla det omfattande samarbete som vi har med våra systerorganisationer inom försvarssektorn: Försvarsmakten, Försvarets Radioanstalt, Totalförsvarets forskningsinstitut, Försvarshögskolan och Fortifikationsförvaltningen. Genom att vi samlas kring gemensamma mål för miljöarbetet, som nu gäller för perioden , får vi möjligheter att utnyttja hela sektorns resurser och kompetens inom området. Det är något jag kan rekommendera andra samhällssektorer att titta närmare på! Gunnar Holmgren Generaldirektör FMVs MILJÖARBETE 7

8 tema samarbete Letter of Intent (LoI), Sexnationssamarbetet De sex stora försvarsindustrinationerna i Europa; Frankrike, Italien, Spanien, Storbritannien, Sverige och Tyskland, undertecknade i juli 2000 det hittills viktigaste försvarsindustriella samarbetsavtalet på regeringsnivå, det som allmänt benämns LoI-samarbetet. Avtalet syftar till att underlätta rationalisering, omstrukturering och drift av den europeiska försvarsindustrin. Det omfattar bl.a. samarbete om forskning och utveckling, skydd av sekretessbelagd information, leveranssäkerhet, harmonisering av de militära kraven på försvarsmateriel samt exportregler. På svenskt initiativ (FMV/FOI) bildades 2004 en miljögrupp, LoI Environmental Working Group (LoI EWG) inom samarbetsområdet Forskning och Teknologiutveckling. Under maj 2006 genomfördes The First LoI Environmental Conference med Sverige som initiativtagare och Tyskland som värd. Konferensen ägde rum i Erding utanför München och totalt deltog ett trettiotal forskare, främst inom områdena ytbehandling och explosivämnessanering. Syftet var att föra samman forskare inom samma områden från de olika LoI-länderna för att undersöka förutsättningarna för ett närmare samarbete. Under 2007 sammanställdes en databas över pågående militära miljöforskningsprojekt i Frankrike, Sverige, Spanien och Tyskland. Dessutom utarbetades ett underlag för att försöka påverka den Europeiska försvarsbyrån, European Defence Agency (EDA), att ta ett aktivt ansvar för materielrelaterade miljöfrågor i sin verksamhet. Underlaget betonade vikten av att på europeisk nivå samarbeta inom forskning och utveckling samt samordnade krav på system och leverantörer vid upphandling av försvarsmateriel. Ett speciellt intresse finns, enligt LoI EWG, att arbeta med harmoniserade krav på kemiska ämnen och konstruktionsmaterial. Inte minst mot bakgrund av att den nya europeiska kemikalielagstiftningen, Reach, kan förväntas påverka möjligheterna till försörjning av vissa för försvarsverksamheten viktiga kemiska produkter. 8 FMVs MILJÖARBETE

9 tema samarbete EDA (European Defence Agency) Europeiska försvarsbyrån EUs organ för förbättrad kapacitet avseende krishantering samt stöd till europeisk försvars- och säkerhetspolitik NORDAC (Nordic Armaments Co-operation) Nordiskt försvarsmaterielsamarbete mellan Danmark, Finland, Norge och Sverige Lol (Letter of Intent) Sexnationssamarbetet mellan de stora försvarsindustrinationerna inom EU (Frankrike, Italien, Spanien, Storbritannien, Sverige och Tyskland) för omstrukturering av försvarsindustrin i Europa FÖRSVARSSEKTORN Försvarsmakten, FMV, Totalförsvarets forskningsinsitut, Försvarshögskolan, Försvarets Radioanstalt, Fortifikationsförvaltningen EDA - European Defence Agency EU:s ministerråd beslutade den 12 juli 2004 att inrätta Europeiska försvarsbyrån, EDA. Europeiska försvarsbyrån har till uppgift att utveckla EU:s försvarskapacitet för krishantering, främja och stärka det europeiska försvarsmaterielsamarbetet. Försvarsbyrån har även som mål att stärka det europeiska försvarets industriella och tekniska bas, skapa en konkurrenskraftig europeisk försvarsmaterielmarknad och främja forskning. EDAs styrelse består av en representant för varje deltagande EU-medlemsstat och en representant för EU-kommissionen. Styrelsen utgör EDAs beslutsorgan. Ärenden rörande EDA hanteras av försvarsdepartementet, och försvarsministern är Sveriges representant i EDAs styrelse. Till skillnad från de flesta internationella organisationer som rör försvarssamarbete fattas beslut inom EDA med kvalificerad majoritet. Miljösamarbete med DGA, Frankrike FMV bedriver sedan 5 år tillbaka ett nära bilateralt miljösamarbete med vår franska systerorganisation DGA, Délégation Générale pour l Armement. Under åren har samarbetet handlat om miljöledningssystem, hantering av kemiska produkter, revision och framförallt om hur materielförsörjningen ska kunna miljöanpassas. Det har bland annat resulterat i att vi tillsammans driver projektet Green GALIX. Projektet syftar till att utveckla en metodik för miljöanpassning av grovkaliberammunition. GALIX, som är en rökammunition för närskydd av pansrade fordon, används både i Frankrike och Sverige och som studieobjekt i projektet. Från svensk sida deltar FOI och FMV och från fransk sida DGA och de franska industriföretagen Nexter och Lacroix. Projektet använder sig av livscykelanalys (LCA) för att visa på vilka delar av granaten som i ett livscykelperspektiv har störst miljöpåverkan. Delarna ersätts med mer miljöanpassade alternativ och därefter görs en förnyad LCA. Det treåriga projektet avslutas under 2009 och den framtagna metodiken kommer att dokumenteras i en handbok. Tillvägagångssättet skall sedan kunna användas av uppdragsledare vid FMV och DGA och konstruktörer i industrin. FMVs MILJÖARBETE 9

10 tema samarbete Xavier Ganne, chef för Ecodesignavdelningen, DGA Sedan 2004 är jag ansvarig för att miljöanpassa den franska försvarsmaterielen. Det är min uppgift att stödja de integrerade projektteamen, som ansvarar för matrielframtagningen, med riktlinjer, verktyg, metoder, experter m.m. Jag arbetar också med koordinering av miljöanknutna forsknings- och teknologiprogram, FoT. LoIs miljögrupp: Betydelsen för DGA Miljöanpassning av materielförsörjningen blev en konkret och viktig fråga för DGA Det är ett relativt nytt område för oss varför det är så viktigt att ha fora för utbyte av erfarenheter och goda exempel. Samarbete inom FoT är därmed självklart ett bra sätt att dela på kostnader genom att driva gemensamma forskningsprogram med andra länder. I det sammanhangen uppskattar jag naturligtvis att Sverige för fyra år sedan initierade starten av en arbetsgrupp som arbetar med miljöfrågor inom ramen för LoI. Miljögruppen har under dessa år producerat omfattande rapporter och anordnat event. Som exempel på resultat kan nämnas en databas över försvarsrelaterade miljöforskningsprojekt i LoI-länderna, den miljökonferens som anordnades i Tyskland 2006 samt den rapport till EDA med förslag på agenda för EDAs miljöengagemang. Resultat av LoI-gruppens arbete Den framtagna miljöforskningsdatabasen samt den rapport som identifierar LoI-nationernas prioriteringar inom miljöområdet har varit ett värdefullt material för DGA. Sammanfattningsvis så har substitution av farliga kemiska ämnen, utveckling av miljöanpassade explosivämnen, sanering av förorenade områden, buller och allmänna metodfrågor identifierats av miljögruppen som viktiga områden. Denna prioritering hjälpte oss inom DGA att säkerställa att vi är på rätt spår inom våra egna miljöforskningsprogram. Den utgjorde också ett underlag för att utveckla DGAs strategiska FoT-plan inom området hållbar utveckling. Vidare visade databasen på att fokus i forskningsarbetet var likartat i de olika LoI-länderna vilket är goda nyheter. Det innebär att det finns goda möjligheter till samarbete! EDA LoIs miljögrupp arrangerade i mars 2008 ett informationsmöte med EDA. Detta kan ses som ett första steg för att etablera ett närmare samarbete inom miljöområdet. Detta är något som jag stödjer eftersom jag ser EDA som en viktig möjlighet att sprida gruppens arbete. EDAs struktur erbjuder ett mycket lämpligt verktyg för att genomföra samarbetsprojekt, även när många nationer deltar i arbetet. 10 FMVs MILJÖARBETE

11 tema samarbete Området emerging contaminants, (kemiska ämnen vars potentiella hälso-/miljöfara inte är klarlagd) vilket var ett ämne på EDA-mötet i mars, är troligtvis en god kandidat för samarbete inom EDA för att stödja en hållbar utveckling. Den nya europeiska kemikalielagstiftningen Reach torde kunna väcka ännu större intresse för samarbete bland EDAs medlemsstater. Andra frågor som miljöanpassad upphandling eller införande av miljöledningssystem är också viktiga, men kan tänkas få lägre prioritet för att hanteras av EDA i det korta tidsperspektivet. Det äventyrar dock inte en framgångsrik, långsiktig hantering av dem. Bilateralt samarbete Frankrike och Sverige delar idag sina erfarenheter inom miljöområdet genom två typer av bilateralt samarbete: l informationsutbyte genom regelbundna möten som omfattar DGA, FMV och också FOI l ett gemensamt forskningsprojekt (Green Galix) Green Galix startade 2006 i syfte att göra Galix 13 grönare. Galix 13 är en rökgranat för skydd av stridsfordon som används av både det franska och svenska försvaret. Projektet använder sig av en LCA (Life Cycle Assessment)-metodik för att designa en grönare demonstrator av granaten. Denna approach är helt ny för oss så vi ser dubbel nytta med projektet, dels att ta del av LCA-metodiken och dels att få se förbättrade miljöegenskaper hos den gröna demonstratorn. Sommaren 2008 fick vi erbjudande från FMV att samarbeta kring förenklad LCA för försvarsmateriel. Jag har fått mycket god respons på erbjudandet i min organisation varför jag uppmuntrar ett formellt avtal mellan DGA och FMV inom området, speciellt med tanke på att LCA-metodiken är tillämpbar på alla typer av system även i de tidiga livscykelfaserna. DGA uppskattar mycket FMVs stora erfarenhet av att systematiskt miljöanpassa sina projekt. FMV har till exempel redan en fungerade feedback från sina leverantörer rörande de krav på miljöanpassning som ställs i upphandlingarna. Det är värdefullt för oss att ta del av FMVs erfarenheter vad gäller för- och nackdelar med de verktyg och metoder för miljöanpassning som de har provat. Att få ta del av sådan information är betydelsefullt för DGA. Jag bär alltid med mig bilden av hur hanteringen av farliga kemiska ämnen styrs i Sverige eller hur FMVs leverantörer arbetar med miljöfrågor. Detta använder jag i mina diskussioner med representanter för den franska försvarsindustrin. Det ger konkreta exempel på ett bra arbetssätt som vi även vill införa i DGAs upphandlingskontrakt. Av detta följer att jag anser våra bilaterala möten som fruktbara och jag skulle även vilja att detta samarbete fördjupades. Vi skulle kunna utveckla samarbetet genom att arbeta tillsammans med miljökrav i gemensamma DGA/ FMV projekt. Detta skulle leda till ett närmare samarbete mellan experterna inom området från våra två länder. Xavier Ganne Chef för Ecodesignavdelningen, DGA FMVs MILJÖARBETE 11

12 NORDACs arbetsgrupp inom miljö och miljö- och hälsofarliga ämnen NORDAC (Nordic Armaments Co-operation). Danmark, Finland, Norge och Sverige har sedan 1994 ett samarbetsavtal inom området utveckling och upphandling av försvarsmateriel. Syftet med samarbetet är att nå ekonomiska, tekniska och industriella fördelar för alla fyra länderna vad gäller deras försörjning av försvarsmateriel. Inom NORDAC-samarbetet har en arbetsgrupp för miljö och miljö- och hälsofarliga ämnen bildats. Gruppens mål är att hitta ersättningar för oönskade kemiska produkter och material så att resursutnyttjandet förbättras hos de deltagande nationerna. Gruppen skall också arbeta för att införa miljökrav i upphandlingsprocesser, öka medvetenheten om miljöfrågor samt bilda nätverk. Arbetet fortsätter med att hitta ersättningar för asbest, kolfiber, kromater, avisningsämnen, växthusgaser, haloner, bly och kvicksilver. Gruppen bevakar också kontinuerligt ny information om dessa ämnen. Den har dessutom arbetat med att utveckla gemensamma regler i form av en lista med krav på leverantörer till försvarsmyndigheterna i de fyra länderna. Därutöver har man påbörjat en utredning av innehållet i tvättvatten från flygplanstvättar. Undergruppen för kemiska produkter har återskapats för att undersöka möjliga konsekvenser av den nya europeiska kemikalielagstiftningen Reach och de nordiska kriterierna för substitution. Dessutom intensifierar man informationsutbytet som rör ersättningar för oönskade och farliga ämnen. Andra områden där man utbyter information är utvecklingen av enhetsbränsle, biobränsle och halon och man funderar på att undersöka problemen kring nanoteknik. Under den kommande perioden fokuserar gruppen på substitution av halon, undersökning av tvättmedel och tvättvatten vid flygplanstvättar, utarbetande av nordiska kriterier för substitution, undersökning av kolfiber och slutsatserna från avisningsprojektet. 12 FMVs MILJÖARBETE

13 tema samarbete Janina Szpilman Berätta lite om dig själv, din bakgrund och vad du gör. Jag är civilingenjör i Kemi (Msc) och anställdes i Försvaret Sedan 2001 är jag chef för materialsektorn i Flygmaterialkommandot, och i januari 2007 blev jag chef för Forsvarets Materialetjenste Laboratorium (FMT LAB). Sedan jag anställdes 1987 har jag ansvarat för farliga ämnen och material. Avdelningen är en del av Laboratorium och består idag av tre anställda. Berätta lite om bakgrunden till samarbetet inom NORDAC. Hur kom det sig att man ville fortsätta samarbetet efter helikopterprojektet? Jag var Danmarks deltagare i arbetsgruppen för miljöoch hälsofarliga ämnen (HazMat-gruppen), i ett nordiskt helikopterprojekt. När Danmark drog sig ur lånades jag ut till projektet efter önskemål från de andra nordiska länderna. Vi upptäckte snart att de olika länderna hade specialistkunskaper inom olika områden och att vårt samarbete gjorde det möjligt att nå bättre lösningar. När det nordiska helikopterprojektet avslutades saknade expertgrupperna synergieffekterna inom projektet. Därför har Danmark och Sverige vänt sig till NORDAC med önskemålet att återupprätta HazMat-gruppen. Hur fungerar samarbetet rent praktiskt, vilket arbetssätt har ni? Gruppen fungerar som förmedlare av de nationella projekten och koordinerar andra länders eventuella deltagande. Ett exempel är projektet som rör avisning med urea på flygplatsernas startbanor. Finland samarbetar där i ett stort projekt med Danisco som har utvecklat en ny produkt. Danmark har gjort kompletterande laboratorieförsök och Sverige har levererat en rapport som beskriver situationen i Sverige. Danmark, Norge och Sverige har också försett Finland med information om lämpliga produkter som kan ersätta ureabaserade avisningsprodukter. Ett annat exempel på hur vi har tagit del av varandras expertkunskaper är en vägledning för Grön materialförsörjning som primärt utarbetades av Danmark och Sverige. Den ska nu användas i alla fyra länderna. Hur tycker du att samarbetet har fungerat? Har ni stött på några svårigheter? Samarbetet har fungerat bra och gruppen har dessutom fått mycket beröm av NORDAC för att den varit effektiv. Den kan vara lite känslig för personförändringar eftersom mycket av arbetet baseras på personliga kontakter, men samarbetet med nya medlemmar brukar fungera bra efter ett par möten. Vad har FMV bidragit med? FMV har bidragit med stor expertkunskap inom grön materialförsörjning. Dessutom har FMV levererat många bra rapporter inom olika relevanta ämnen. Till exempel har FMV en mycket aktiv ordförande i undergruppen för kemiska produkter, och som har säkrat framgången i gruppen. Alla FMVs representanter har alltid varit mycket engagerade. Vilka är det största vinsterna man fått genom samarbetet? Man får aktiv insyn i de nordiska ländernas olika projekt och blir snabbt informerad om utvecklingen på området. De olika experterna har fått ett stort kontaktnät som de har nytta av i de nationella projekten. Hur ser framtiden ut för gruppen? Gruppens verksamhet och därför också gruppens framtid beror på två faktorer, gruppens sammansättning med de enskildas engagemang och de olika organisationernas möjlighet att få fram nödvändiga resurser. Om de förutsättningarna är tillgodosedda blir samarbetet till stor nytta för medlemmarna. Vilka miljöfrågor kommer att bli viktiga att samarbeta kring framöver tror du? Grön materialförsörjning och substitutionsfrågor. FMVs MILJÖARBETE 13

14 tema samarbete tema samarbete Militärt miljösamarbete runt Östersjön Under hösten 2006 deltog FMV i The Riga Initiative och BALTDEC mötet i Stockholm. FMV redogjorde då för HazMat Management, det vill säga hur FMV och Försvarsmakten administrativt hanterar sitt innehav av kemiska produkter samt hur arbetet bedrivs med att minimera beståndet av miljö- och hälsofarliga produkter. Dessutom har FMV under hösten 2007 genomfört en tvådagarsutbildning i grön upphandling vid det litauiska försvarsministeriet. Deltagare var högre chefer vid ministeriet, centrala och regionala inköpare inom försvaret, miljöhandläggare och representanter för den litauiska myndigheten för offentlig upphandling. Utbildningen omfattade allt ifrån en grundlig genomgång av EU-lagstiftningen inom området, kravställning på leverantörer och produkter, utvärdering av anbud, formulering av kontraktsvillkor till uppföljning och revision hos leverantören. Ett visst fokus i utbildningen låg, enligt önskemål från värdarna, på praktiska typfall. Exempel från FMVs verksamhet användes då som goda exempel. FMVs modell för att hantera materielen i ett livscykelperspektiv väckte också intresse. Kursutvärderingen visade att seminariet var mycket uppskattat av deltagarna och vid avslutningen konstaterade en nöjd statssekreterare att det här var precis den start för en grönare materielförsörjning som man hoppats på. Försvarsministeriet var för övrigt det första ministeriet som påbörjat den av regeringen ålagda förändringen av upphandlingsverksamheten mot en mer miljöanpassad. Målet är att hela den litauiska offentliga upphandlingen redan 2011 skall vara grön till minst 25%. 14 FMVs MILJÖARBETE

15 tema samarbete FMVs MILJÖARBETE 15

16 FMV i samverkan med försvarsindustrin I november 2007 genomfördes den tredje årliga miljödialogen mellan FMV och miljörepresentanter för svensk försvarsindustri. Dialogen är ett initiativ från FMVs sida för att på ett informellt sätt kommunicera miljökravställning på leverantörer och system vid upphandling. Dessutom upplever parterna det som värdefullt att ha ett forum för att diskutera frågor av gemensamt intresse. Till exempel vilka problem som kan uppstå till följd av den nya europeiska kemikalielagstiftningen, Reach. FMV informerade om synen på materialdeklarationer, leverantörens miljöplan samt EUs program för Green Public Procurement. Reach diskuterades ingående efter presentationer av både FMV och industrin. 16 FMVs MILJÖARBETE

17 tema samarbete Miljösamarbete inom Försvarssektorn Ett omfattande miljöarbete bedrivs sedan början av 2000-talet inom Försvarssektorn. Samarbetets yttersta mål är att bidra till de nationella miljökvalitetsmålen. Arbetet leds av Försvarssektorns Miljödelegation som består av de i sektorn ingående myndigheternas ställföreträdande generaldirektörer. Utifrån en genomförd miljöutredning för sektorn har miljömål fastställts som respektive myndighet skall använda i sitt eget miljömålsarbete. För att samordna det strategiska och operativa miljöarbetet mellan myndigheterna har ett antal arbetsoch samordningsgrupper upprättats. Försvarssektorns kemigrupp Försvarssektorns kemigrupp som bildades 2004, leds av FMV. Deltagarna som kommer från de olika myndigheterna inom sektorn, ger gruppen en bred kompetens inom kemi, miljö- och arbetsmiljöområdet. Till kemigruppens arbetsuppgifter hör att samordna, inrikta och prioritera försvarssektorns arbete med avseende på miljö och arbetsmiljö inom området kemiska produkter, vissa miljöfarliga varor och konstruktionsmaterial. Viktigt är också arbetet med försvarssektorns kriteriedokument som berättar vilka krav som ska ställas vid upphandling av kemiska produkter, varor och konstruktionsmaterial. En ny utgåva av kriteriedokumentet tas fram årligen och finns bland annat att hitta på FMVs hemsida. Försvarssektorns samordningsgrupp för miljöanpassad upphandling och försäljning I Försvarssektorns miljöutredning från 2006 klassades upphandling av tjänster och varor, samt försäljning av varor, som två av sektorns signifikanta miljöaspekter. Försvarssektorn upphandlar varje år för cirka 20 miljarder kronor, vilket motsvarar 5% av Sveriges totala offentliga upphandling om 400 miljarder kronor. För den övervägande delen svarar FMV. Därav följer att vi har en nyckelroll i sektorns arbete med att miljöanpassa upphandlingsverksamheten. FMV upphandlar främst kvalificerade tekniska system och tjänster, men inom sektorn upphandlas även byggentreprenader, förbrukningsmateriel som kemikalier och konsulter. Dessutom upphandlar alla sex myndigheter varor och tjänster för sina egna behov. Det handlar om resor, IT-utrustning och kontorsexpenser. Försäljningen inom sektorn, och som i allt väsentligt bedrivs av FMV, omfattar främst överskottsmateriel efter avveckling av förband och materiel som inte längre behövs i det nya försvaret. Under 2007 bildades en arbetsgrupp inom försvarssektorn vars syfte är att samordna arbetet som görs för att miljöanpassa upphandling och försäljning inom sektorn. Gruppen som leds av FMV, består av medlemmar med kompetens inom upphandling, juridik och miljö. Till gruppens uppgifter hör bland annat att ta fram gemensamma kriterier för miljöanpassad upphandling inom sektorn. Gruppen arrangerade 2007 en utbildning i miljöanpassad offentlig upphandling för sektorns inköpare. FMVs MILJÖARBETE 17

18 tema samarbete Miljöanpassning av materielprocessen Materielprocessen är den process enligt vilken Försvarsmakten och FMV skaffar, vidmakthåller och avvecklar materiel och tjänster. Processen är komplicerad eftersom den omfattar ett stort antal styrande dokument och för att många olika intressenter är inblandade. Kartläggning av materielprocessen För att få en övergripande och förenklad bild av materielprocessen, och för att identifiera de styrande dokument genom vilka FM och FMV idag kan påverka miljöprestanda, har FMV gjort en kartläggning av materielprocessen. Med kartläggningen som utgångspunkt identifierade vi ett antal punkter i materielprocessen där styrning av miljöprestanda behöver införas eller förbättras. Ett förslag till åtgärdsprogram togs fram. Under de kommande åren kommer FMV tillsammans med Försvarsmakten att arbeta med att genomföra föreslagna åtgärder. Resultatet blir bättre miljöprestanda i materielprocessen och därmed också bättre miljöprestanda för den försvarsmateriel som FMV överlämnar till Försvarsmakten. Miljöinformation för försvarsmateriel Behovet av att ha kunskap om försvarsmateriels miljöpåverkan är stor. De senaste åren har FMV märkt av ett ökat behov av att ha detaljerad information om innehåll av material och kemiska ämnen i materielsystemen. Behovet är särskilt stort i samband med avvecklingar. Det saknas också ofta information om materielsystemens miljöpåverkan under användningsfasen. Detta försvårar uppföljningen av bland annat försvarssektorns miljömål. För de materielsystem som används idag har FMV tagit fram en metod för att genomföra miljöutredningar. Syftet med miljöutredningar är att ge en översiktlig bild av systemets miljöprestanda och utgöra ett underlag för framtida förbättringsåtgärder. Arbetet med miljöutredningar har också visat på problem med brist på miljöinformation. Därför har FMV gjort en utredning för att se vilken metod man bör använda för att kravställa underlagen för miljöinformation. Utredningen presenterar fyra förslag på dokument som kan användas för att samla in miljöinformation. Två av förslagen rör förenklad och utökad materialdeklaration, som ska användas för att verifiera att FMVs krav på materialinnehåll efterlevs. Det tredje förslaget är en ny version av FMVs åter- 18 FMVs MILJÖARBETE

19 projekt vinningsmanual som ska användas för att ge instruktioner för en säker destruktion av materiel. Slutligen finns ett förslag på miljödeklaration som innehåller information om produktens miljöpåverkan, främst under driftsfasen. Miljöutredning av torped, min- och sjunkbombsystem FMV genomförde under år 2006 miljöutredningar över marinens torped, min- och sjunkbombssystem. Flera av systemen är levererade till Försvarsmakten enligt tidigare lagstiftning på miljöområdet, varför det finns en risk att systemen innehåller material och ämnen som inte är önskvärda idag. Syftet med miljöutredningarna var därför att identifiera systemens miljöpåverkan med bland annat innehåll av miljö- och hälsofarliga ämnen, samt att ge förslag på åtgärder för att minska eventuell miljöpåverkan. Utredningen påvisade förekomsten av en del farliga ämnen. Bland annat kvicksilver och kadmium i den elektronik och de färger som använts i systemen. Miljöutredningen gav förslag på de viktigaste åtgärderna som bör göras för att minska systemens miljöpåverkan. Utredningens resultat kommer också att vara ett viktigt underlag för framtida avveckling av systemen. Avvecklingen av framdrivningssystem för Robotbåt Norrköping Avvecklingen av robotbåtar av typen Norrköping har visat sig vara ett bra exempel på hur skrotning kan göras på ett ur miljö- och hälsosynpunkt bra sätt. FMV fick av Försvarsmakten i uppdrag att förbereda avvecklingen av fartygens framdrivningssystem. Det var viktigt att göra riskanalyser för att identifiera de miljö- och hälsorisker som avvecklingen medför. Eftersom det var känt att framdrivningssystemet innehöll farliga ämnen som kadmium, asbest och oljor gjordes en särskild miljöutredning över skrotningen. Miljöutredningen gav förslag på till vilken nivå det var tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt att identifiera och sortera ut de farliga ämnen som fanns i framdrivningssystemet, och som skulle kunna ge högst skrotvärde i de återvunna metallerna. Genom att studera ritningsunderlag och annan dokumentation fick man en bra bild av vilka mängder farliga ämnen och material som fanns i motorerna. Genom att välja en metod som skulle sortera ut minst 95% av de farliga ämnen som identifierats var det möjligt att återvinna en stor del av de metaller som fanns i framdrivningssystemet. Avvecklingen av de 26 turbinmotorerna som kom att skrotas medförde att man kunde återvinna 21 ton stålskrot, 11 ton aluminium, 5 ton rostfritt stål, 1,5 ton metallegeringar och 135 kg mässing. De farliga ämnen som togs om hand var 330 kg spillolja, 1,5 kg beryllium, 10 kg kadmium och 6 kg asbest. FMVs MILJÖARBETE 19

20 tema projekt samarbete Bränsleceller I ett stort antal system som Försvarsmakten använder krävs en högeffektiv och pålitlig energiförsörjning. I framtiden kommer framförallt behovet av el att öka. Bränslecellen har stor potential som en högeffektiv elektrokemisk energiomvandlare. Den har miljömässiga fördelar som hög verkningsgrad och medger långa drifttider med bränsleflexibilitet. Bränslecellerna är tysta system med låg termisk signatur och har låga drift- och underhållskostnader. En viktig fördel är dess stora effektmässiga skalbarhet från milli- till megawattnivå. När bränsleceller drivs av vätgas ger den en högeffektiv omvandling till el utan rörliga delar och utan andra utsläpp än vatten. Bränslecellens arbetsprincip är en elektrokemisk process där vätgas förs till en anod och syrgas till en katod. Via ett membran produceras el och värme och restprodukten blir vatten. Vätgasen kan produceras på många olika sätt, t ex från förnybara eller fossila bränslen. Syrgasen tas med fördel direkt ur luften. Genom att öka arean på anod och katod kan strömmen ökas och genom att seriekoppla flera celler kan man öka spänningen till önskad nivå. Bränslecellprojektet I väntan på nödvändig infrastruktur för att kunna hantera vätgas som drivmedel, måste traditionella vätskeformiga drivmedel (diesel, bensin, flygfotogen, metanol, etanol etc.) användas till drift av bränslecellen. Problemet är att bränslecellstackens uppbyggnad inte kan hantera andra bränslen än vätgas för att inte helt förstöras. Ett sätt är då att utveckla en effektiv och robust reformeringsteknik som gör att det traditionella bränslet genom olika kemiska processer ombildas till vätgas innan det når bränslecellen. Det är en komplex uppgift som kräver betydande forsknings- och utvecklingsverksamhet innan den har nått en tillräcklig mognadsnivå. Därför har projektet varit starkt fokuserat på att bedöma de tekniska möjligheterna hos olika systemlösningar för potentiella framtida militära applikationer som batteriersättare för soldatbruk, olika typer av hjälpkraftaggregat och batteriladdare. 20 FMVs MILJÖARBETE

Miljökrav och socialt ansvar i offentlig upphandling

Miljökrav och socialt ansvar i offentlig upphandling Miljökrav och socialt ansvar i offentlig upphandling Bengt Strömstedt Miljöchef Försvarets materielverk (FMV) www.fmv.se bengt.stromstedt@fmv.se Vi levererar komplexa produkter för militär och civil användning.

Läs mer

REDOVISNING MILJÖLEDNING I STATEN 2015

REDOVISNING MILJÖLEDNING I STATEN 2015 REDOVISNING MILJÖLEDNING I STATEN 2015 Naturvårdsverket 2016-09-26 Kristina von Oelreich Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-09-28 1 Bidra till de nationella miljömålen och FN:s

Läs mer

Hänsyn till ekosystem genom miljöanpassad upphandling. Robert Westlund Miljösamordnare, Försvarets materielverk

Hänsyn till ekosystem genom miljöanpassad upphandling. Robert Westlund Miljösamordnare, Försvarets materielverk Hänsyn till ekosystem genom miljöanpassad upphandling Robert Westlund Miljösamordnare, Försvarets materielverk Försvarets materielverk ISION Effektiv försvarslogistik när och där den behövs I FMV:s uppgift

Läs mer

Miljöledning Ecotraffic

Miljöledning Ecotraffic Miljöledning Ecotraffic Ecotraffic AB Postadress Box 1159 131 26 Nacka Strand Besöksadress Kungsholmstorg 16 112 21 Stockholm +46-(0)8-545 168 00 info@ecotraffic.se http://www.ecotraffic.se orgnr: 556473-0215

Läs mer

Goda exempel på miljöledning

Goda exempel på miljöledning Goda exempel på miljöledning Nedan har vi tagit fram några goda exempel på miljöpolicy, miljömål och miljöuppfyllelse från redovisningen Miljöledning i staten. Exemplen är hämtade från Försvarets materielverk,

Läs mer

Miljöhandlingsplan 2012

Miljöhandlingsplan 2012 Miljöhandlingsplan 2012 Institutionen för data- och systemvetenskap Fastställd av DSV:s styrelse 2012-02-14 2 Miljöhandlingsplan 2012 Bakgrund Rektor vid har den 5 mars 2009 beslutat att ska miljöcertifieras

Läs mer

LANDSKAPSARKEOLOGERNAS POLICIES

LANDSKAPSARKEOLOGERNAS POLICIES Policies Alla i konsultgruppen 2011-05-22 1.0 1(7) LANDSKAPSARKEOLOGERNAS POLICIES Miljöpolicy Kvalitetspolicy Säkerhetspolicy Policies Alla i konsultgruppen 2011-05-22 1.0 2(7) Innehåll 1 INLEDNING...

Läs mer

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB 2008-01-01, reviderad 2011-08-01 Miljöledningssystem FC. AB Organisation och ansvar Ledningsgrupp Verkställande direktör Dan-Henrik Eriksson Ekonomi/ administration

Läs mer

Miljöhandlingsplan 2014. Institutionen för data- och systemvetenskap

Miljöhandlingsplan 2014. Institutionen för data- och systemvetenskap Miljöhandlingsplan 2014 Institutionen för data- och systemvetenskap Fastställd av prefekten 2014 02 17 2 Miljöhandlingsplan 2014 Bakgrund Rektor vid har den 5 mars 2009 beslutat att ska miljöcertifieras

Läs mer

Lunds universitets miljömål med handlingsplan för perioden 2015-2016

Lunds universitets miljömål med handlingsplan för perioden 2015-2016 MILJÖMÅL MED HANDLINGSPLAN 1 2014-12-18 Dnr V 2014/1687 Lunds universitets miljömål med handlingsplan för perioden 2015-2016 Mål 1: Identifiera direkt och indirekt miljöpåverkan, lagkrav och organisation

Läs mer

Kommittédirektiv. Forskning och utveckling på försvarsområdet. Dir. 2015:103. Beslut vid regeringssammanträde den 29 oktober 2015

Kommittédirektiv. Forskning och utveckling på försvarsområdet. Dir. 2015:103. Beslut vid regeringssammanträde den 29 oktober 2015 Kommittédirektiv Forskning och utveckling på försvarsområdet Dir. 2015:103 Beslut vid regeringssammanträde den 29 oktober 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag till inriktningen, omfattningen

Läs mer

Miljöprogram 2013-2016

Miljöprogram 2013-2016 Datum 2012-10-04 Version 12 Upprättare Susanna Andersson, miljöchef Miljöprogram 2013-2016 Miljöpolitiskt måldokument Miljöpolitiskt måldokument för Landstinget Gävleborg Förord Denna skrift utgör ett

Läs mer

Välkomna nätverksträff miljöledning i staten 2015. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-10-01 1

Välkomna nätverksträff miljöledning i staten 2015. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-10-01 1 Välkomna nätverksträff miljöledning i staten 2015 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-10-01 1 Miljöledning i staten 2014 och kommande utmaningar Kristina von Oelreich 2015-09-28

Läs mer

Konkurrensverket Redovisning av miljöledningsarbetet 2012

Konkurrensverket Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Konkurrensverket Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 KONKURRENSVERKET BESLUT 2013-02-21 Dnr 70/2013 t Swedish Competition Authority Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av miljöledningsarbetet

Läs mer

Samma krav gäller som för ISO 14001

Samma krav gäller som för ISO 14001 Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS är samma som ingår i ISO 14001. Dessutom

Läs mer

Remiss Miljömålsrådets fördjupade utvärdering av Sveriges miljömål 2008 Nu är det bråttom!

Remiss Miljömålsrådets fördjupade utvärdering av Sveriges miljömål 2008 Nu är det bråttom! Remiss 2008-07-23 Diarienummer 013-2008-2666 Ert Diarienummer M2008/1443/Mk Miljödepartementet 103 33 Stockholm registrator@environment.ministry.se Remiss Miljömålsrådets fördjupade utvärdering av Sveriges

Läs mer

Kemi i fokus Miljöredovisning 2010-2011 Försvarets materielverk

Kemi i fokus Miljöredovisning 2010-2011 Försvarets materielverk Kemi i fokus Miljöredovisning 2010-2011 Försvarets materielverk FMV:s miljöredovisning 2010-2011 1 Innehåll Kort om rapporten... 2 Intervju med ÖD Dan Ohlsson... 3 Kort om FMV... 4 Miljöpolicy... 5 Översikt

Läs mer

Modell för redovisning av miljöledningsarbetet 2006

Modell för redovisning av miljöledningsarbetet 2006 Dokumentupprättare: MLS HiG/aho, roelof Godkänd av: Inst: Diarienr: 101-329/07 Sida: 1(6) Dokumentnamn: Redovisning av miljöledningsarbetet 2006 Datum 2007-02-28 Mall gäller från datum: 2003-09-30 Modell

Läs mer

Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln. Fördjupningsmaterial

Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln. Fördjupningsmaterial Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info Dagligvaruhandeln Varför Svanen? Fem enkla skäl: Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet. Det spar inte

Läs mer

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete Målet är att tydliggöra dekaner, prefekter och chefers ansvar i miljöarbetet/miljöledningssystemet. 12.00 13.00 Lunch 13.00 13.30 Eddi Omrcen, miljöchef

Läs mer

Miljö- och Hållbarhetspolicy. Fastställd av styrelsen i Orusts Sparbank

Miljö- och Hållbarhetspolicy. Fastställd av styrelsen i Orusts Sparbank Miljö- och Hållbarhetspolicy Fastställd av styrelsen i Orusts Sparbank 2016-04-19 110. Datum för fastställelse 2016-04-19 Sidan 2 Innehåll 1. Syfte... 3 3. Organisation och ansvar... 3 3.1 Styrelsen...

Läs mer

PLANETEN SKA MED Augusti 2011. Planeten ska med. Hur miljöarbetet ska bli en naturlig del av Riksbyggens sätt att arbeta och att vara

PLANETEN SKA MED Augusti 2011. Planeten ska med. Hur miljöarbetet ska bli en naturlig del av Riksbyggens sätt att arbeta och att vara Planeten ska med Hur miljöarbetet ska bli en naturlig del av Riksbyggens sätt att arbeta och att vara 2 På vår resa ska planeten med n Vår resa mot framtiden bygger just nu på sju åtaganden som vi ska

Läs mer

Jämtlands läns landsting. Erfarenheter från miljöledninssystem och certifieringen, registreringen. Jonas Pettersson Miljökoordinator

Jämtlands läns landsting. Erfarenheter från miljöledninssystem och certifieringen, registreringen. Jonas Pettersson Miljökoordinator Jämtlands läns landsting Erfarenheter från miljöledninssystem och certifieringen, registreringen Jonas Pettersson Miljökoordinator Certifiering Första landstinget i Europa att certifieras enligt ISO 14

Läs mer

För VF Tryck är det självklart med en verksamhet som genomsyras av miljöhänsyn. Vi ska

För VF Tryck är det självklart med en verksamhet som genomsyras av miljöhänsyn. Vi ska Miljöpolicy För VF Tryck är det självklart med en verksamhet som genomsyras av miljöhänsyn. Vi ska hushålla med resurser och i största möjliga mån använda förnybara naturresurser i vår produktion och administration

Läs mer

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Yttrande med anledning av EU-Kommissionens meddelande angående Hållbara framtida transporter: Ett integrerat, teknikstyrt och användarvänligt

Läs mer

VÄRMEKs Upphandlingskoncept HÅLLBAR UPPHANDLING

VÄRMEKs Upphandlingskoncept HÅLLBAR UPPHANDLING VÄRMEKs Upphandlingskoncept HÅLLBAR UPPHANDLING VÄRMEK vill att man vid användande av VÄRMEK-avtal ska känna sig säker på att man engagerar leverantörer som tar ansvar för sina produkter miljömässigt,

Läs mer

Ställ miljökrav vid upphandling av IT-produkter. Karin Lundquist. Miljöanpassad upphandling

Ställ miljökrav vid upphandling av IT-produkter. Karin Lundquist. Miljöanpassad upphandling Ställ miljökrav vid upphandling av IT-produkter Karin Lundquist DELTAGARE OCH FÖRVÄNTNINGAR Namn Arbetsplats Funktion Vad jag vill ha svar på om miljökrav och IT-produkter i dag DAGENS AGENDA Gruppintroduktion

Läs mer

Försvarsmaktens budgetunderlag för 2007 Särskild redovisning. a+b Resursbehov för internationellt materielsamarbete och exportstöd

Försvarsmaktens budgetunderlag för 2007 Särskild redovisning. a+b Resursbehov för internationellt materielsamarbete och exportstöd Sida 1 (7) Försvarsmaktens budgetunderlag för 2007 Särskild redovisning nr 7 a+b Resursbehov för internationellt materielsamarbete och exportstöd Innehållsförteckning 1. Försvarsmaktens budgetunderlag

Läs mer

Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial

Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info HRK Varför Svanen? Fem enkla skäl: Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet.

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering

Läs mer

Byråns interna miljöarbete

Byråns interna miljöarbete Byråns interna hållbarhetsarbete Byråns interna miljöarbete För Mannheimer Swartling innebär en hållbar affärsmodell dels att föregå med gott exempel när det gäller att bidra till en bättre miljö genom

Läs mer

Information om vårt miljöledningssystem

Information om vårt miljöledningssystem 1 av 8 TS-Miljöinfo_R_ 03-09-03 003-09-03 Information om vårt miljöledningssystem av 8 TS-Miljöinfo_R_ 03-09-03 003-09-03 1 Inledning Tage & Söners miljöarbete bygger på engagemanget hos våra kunniga medarbetare

Läs mer

Vårt viktiga arbete med: Miljö Kvalitet och Säkerhet

Vårt viktiga arbete med: Miljö Kvalitet och Säkerhet Vårt viktiga arbete med: Miljö Kvalitet och Säkerhet Kvalitet & Arbetsmiljö Så här arbetar vi med kvalitet & arbetsmiljö Vi på Swea Energi och Qstar Oil har en grundfilosofi när det gäller att arbeta med

Läs mer

policy Idrottsrörelsens klimatpolicy

policy Idrottsrörelsens klimatpolicy policy Idrottsrörelsens klimatpolicy SAMMANFATTNING I denna idrottens första övergripande klimatpolicy ligger fokus på två områden som har stor betydelse ur klimatsynpunkt samtidigt som idrottsrörelsens

Läs mer

Svensk Miljöbas kravstandard (3:2013)

Svensk Miljöbas kravstandard (3:2013) Svensk Miljöbas kravstandard (3:2013) Utfärdare Revisorer Verksamheter Antagen den 22 november 2013 Innehåll Inledning... 4 Utfärdare... 4 Revisorer... 4 Verksamheter... 4 Definitioner och begrepp i standarden...

Läs mer

Landstinget Hallands arbetssätt med upphandlingar

Landstinget Hallands arbetssätt med upphandlingar Landstinget Hallands arbetssätt med upphandlingar Tomas Edvardsson Upphandlingsstrateg Arbetar med uppföljning och analys, upphandlingar och utveckling 1 Landstinget Halland Landstinget har en central

Läs mer

Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006

Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006 1 BESLUT 2003-12-18 Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006 Malmö högskolas miljöråd har under hösten tagit fram ett förslag till Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola.

Läs mer

Svanenmärkning av Tryckerier. Fördjupningsmaterial

Svanenmärkning av Tryckerier. Fördjupningsmaterial Svanenmärkning av Tryckerier Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info Tryckerier Varför Svanen? Fem enkla skäl Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet. Det spar inte bara tid och

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL TRIFFIQS VERKSAMHETSSYSTEM - TVS!

VÄLKOMMEN TILL TRIFFIQS VERKSAMHETSSYSTEM - TVS! VÄLKOMMEN TILL TRIFFIQS VERKSAMHETSSYSTEM - TVS! Denna presentationsslinga fungerar som en introduktion till miljö & kvalitetsledningssystemet och beskriver dess uppbyggnad. INTRODUKTION TVS står för TriffiQs

Läs mer

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete Målet är att tydliggöra dekaner, prefekter och chefers ansvar i miljöarbetet/miljöledningssystemet. 13.00 13.45 Eddi Omrcen, miljöchef vid GU Hur är

Läs mer

Miljökrav vid upphandling av transporttjänster

Miljökrav vid upphandling av transporttjänster Miljökrav vid upphandling av transporttjänster Innehållsförteckning Kort presentation av Västra Götalandsregionen Miljöarbetet i Västra Götalandsregionen Inköpsprocessen Miljökrav tunga transporter Rätt

Läs mer

Resursbehov för internationellt materiel- och FoT-samarbete samt för exportstödjande verksamhet

Resursbehov för internationellt materiel- och FoT-samarbete samt för exportstödjande verksamhet Sida 1 (7) Resursbehov för internationellt materiel- och FoT-samarbete samt för exportstödjande verksamhet Innehållsförteckning 1. Regeringsbeslut 7, 2007-12-19, Fö2006/702/EPS (slutlig), Fö2007/166/EPS

Läs mer

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens.

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens. Förslag till inledande tal med rubriken Regeringens plan för klimatanpassning vid konferensen Klimatanpassning Sverige 2015 den 23 september 2015. Temat för konferensen är Vem betalar, vem genomför och

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. miljöpolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. miljöpolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset miljöpolicy Genom Sahlgrenska Universitetssjukhusets (SU) miljöpolicy visar ledningen sitt engagemang, intentioner och avsikt med SU:s miljöarbete. Vi ska som en del

Läs mer

Internationellt materielsamarbete. Tobias Evers, Rådgivare Försvarets Materielverk

Internationellt materielsamarbete. Tobias Evers, Rådgivare Försvarets Materielverk Internationellt materielsamarbete Tobias Evers, Rådgivare Försvarets Materielverk Försvarsmaterielanskaffning i ett internationellt perspektiv Internationellt materielsamarbete Vad är syftet med internationella

Läs mer

Gävleborg i Sverige. Landstinget Gävleborg och miljön. Susanna Nyberg

Gävleborg i Sverige. Landstinget Gävleborg och miljön. Susanna Nyberg Landstinget Gävleborg och miljön Susanna Nyberg Gävleborg i Sverige Nordanstig Ljusdal Hudiksvall 10 kommuner 275 780 länsmedborgare 18 192 km2, ca 4 % av Sveriges yta Två landskap - Gästrikland och Hälsingland

Läs mer

Resepolicy för Malmö stad. Malmö stads policy för resor och möten gäller alla medarbetare i kommunen. Den avser alla resor i tjänsten.

Resepolicy för Malmö stad. Malmö stads policy för resor och möten gäller alla medarbetare i kommunen. Den avser alla resor i tjänsten. Lll löm, kmkåkpsenast sparat av bodnoräöbodnor Sidan 1-08-08öl, Resepolicy för Malmö stad med riktlinjer Resepolicy godkänd av kf 14/12 1995, 213, bih 152. Ändr av kf 20/12 2010, 274, bih 169. Riktlinjer

Läs mer

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej 1(6) Riktlinjer för statliga myndigheters redovisning av miljöledningsarbete 2009 Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Ja ISO14001 Ja EMAS Nej 2. Har myndigheten gjort en miljöutredning

Läs mer

Verksamhetsplan för Avfall Sveriges arbetsgrupp för export. Februari 2012

Verksamhetsplan för Avfall Sveriges arbetsgrupp för export. Februari 2012 Verksamhetsplan för Avfall Sveriges arbetsgrupp för export Februari 2012 Bakgrund Styrelsen för Avfall Sverige beslutade 2011 att inrätta en ny arbetsgrupp för att stimulera till utveckling inom området

Läs mer

HÖGKVARTERET Datum HKV beteckning 2004-02-27 23 383:62995

HÖGKVARTERET Datum HKV beteckning 2004-02-27 23 383:62995 Sida 1 (7) Särskilda redovisningar rörande Försvarsmaktens förslag till en utvecklad försvarsattachéorganisation och Försvarsmaktens öppna redovisning över tänkt verksamhet för år 2005 för den militära

Läs mer

DÄRFÖR ÄR VI MEDLEMMAR

DÄRFÖR ÄR VI MEDLEMMAR DÄRFÖR ÄR VI MEDLEMMAR Viktig kunskap för oss som befinner oss i braschens utkant Lennart Ljungfelt, vd Aimpoint Utvecklar och producerar rödpunktsikte. Var först med att lansera produkten för 40 år sedan

Läs mer

Inga krav utöver ISO 14001

Inga krav utöver ISO 14001 Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS utgår från kraven i ISO 14001. Dessutom

Läs mer

Uppföljning av Stockholms universitets miljöarbete för 2009

Uppföljning av Stockholms universitets miljöarbete för 2009 1 (5) 2010-04-12 Dnr SU 83-0941-10 Jenny Lilliehöök Miljökoordinator Uppföljning av Stockholms universitets miljöarbete för 2009 Inledning Stockholms universitet har sedan 1997 har arbetat med att förbättra

Läs mer

Strävan mot en hållbar utveckling - Miljöarbete på Universitetssjukhuset i Lund

Strävan mot en hållbar utveckling - Miljöarbete på Universitetssjukhuset i Lund Strävan mot en hållbar utveckling - Miljöarbete på Universitetssjukhuset i Lund Våra sju miljömål Universitetssjukhusets sju miljömål gäller under en tre års period. Varje division ska bryta ner dessa

Läs mer

Uppföljning och bedömning av miljöarbetet vid Stockholms universitet 2007

Uppföljning och bedömning av miljöarbetet vid Stockholms universitet 2007 1(7) Fastställd av rektor Kåre Bremer 2008-02-28 Dnr: 83-0334-08 Uppföljning och bedömning av miljöarbetet vid Stockholms universitet 2007 Inledning Detta dokument avser miljörådets uppföljning och bedömning

Läs mer

Nyheter i ISO 14001 och 14004

Nyheter i ISO 14001 och 14004 Nyheter i ISO 14001 och 14004 Anne Swartling, SIS, 10 november, 2004 2004-11-17 1 Drivkrafter för revision av 14001/4 Överensstämmelse med ISO 9001 Förtydliga befintlig text Översättningsfrågor ISO 14004

Läs mer

Miljökurser inom ramen för Miljöledningssystem vid Umeå universitet

Miljökurser inom ramen för Miljöledningssystem vid Umeå universitet UMEÅ UNIVERSITET Miljökurser inom ramen för Miljöledningssystem vid Umeå universitet Innehållsförteckning Miljökurser inom ramen för universitetets miljöledningssystem... 1 Utbildningsplan och målgrupper...

Läs mer

InItIatIvet för. miljö ansvar

InItIatIvet för. miljö ansvar InItIatIvet för miljö ansvar Initiativet för miljöansvar Initiativet för Miljöansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna fungera

Läs mer

Vårt kvalitets- och miljöarbete

Vårt kvalitets- och miljöarbete Vårt kvalitets- och miljöarbete MÅLINRIKTAT KVALITETS- OCH MILJÖARBETE Temporent är miljöcertifierade enligt ISO 14001 och kvalitetscertifierade enligt ISO 9001. Med kunden i fokus arbetar vi målinriktat

Läs mer

Kravstandard. Järfälla kommuns Miljödiplomering. Fastställd

Kravstandard. Järfälla kommuns Miljödiplomering. Fastställd 20101207 Kravstandard Järfälla kommuns Miljödiplomering Fastställd 2010-12-07 1. ALLMÄNT 3 2. GRUNDLÄGGANDE KRAV 3 3. MILJÖANSVARIG 3 4. MILJÖUTREDNING 3 5. MILJÖPOLICY OCH MILJÖPLAN 4 6. RUTINER OCH/ELLER

Läs mer

Kvalitet NOP Bygg skapar byggnader och anläggningar som uppfyller högt ställda krav på kvalitet, totalekonomi, miljöhänsyn och god arbetsmiljö.

Kvalitet NOP Bygg skapar byggnader och anläggningar som uppfyller högt ställda krav på kvalitet, totalekonomi, miljöhänsyn och god arbetsmiljö. NOP Bygg i Luleå AB Kvalitets- och miljöpolicy 1. Kvalitet Kvalitet NOP Bygg skapar byggnader och anläggningar som uppfyller högt ställda krav på kvalitet, totalekonomi, miljöhänsyn och god arbetsmiljö.

Läs mer

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Kommittédirektiv Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan Dir. 2015:79 Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska utvärdera Sveriges samlade engagemang

Läs mer

FRÅGEBATTERI VID INTERN MILJÖREVISION VT-2016

FRÅGEBATTERI VID INTERN MILJÖREVISION VT-2016 FRÅGEBATTERI VID INTERN MILJÖREVISION VT-2016 Revisionskriterier Frågor Revisorns anteckningar Tema: Ledarskap och åtagande ISO 14001:2015, kap 5.1 Tema: Miljöpolicy ISO 14001:2015, kap 5.2 SFS 2009:907

Läs mer

BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing. Upphandling och skydd av klimatet. D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige.

BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing. Upphandling och skydd av klimatet. D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige. BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing Upphandling och skydd av klimatet D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige Lighting www.buy-smart.info Det här dokumentet har tagits fram inom

Läs mer

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem Fastställda av kommunfullmäktige 2002-12-18/ 111 Sid 1 Innehåll Sid Allmänt om dessa riktlinjer 3 Varför miljöledningssystem?. 3 Miljöledningsnivåer 3 Beskrivning

Läs mer

Bilaga 1: Exempel på kompetensbehov för olika befattningar inom miljö och hållbar utveckling

Bilaga 1: Exempel på kompetensbehov för olika befattningar inom miljö och hållbar utveckling Bilaga 1: Exempel på kompetensbehov för olika befattningar inom miljö och hållbar utveckling Miljökompetensbehoven utgör en grund för fakulteternas miljöutbildningsplaner. Varje fakultet skall ha en egen

Läs mer

Hållbarhetsmål 2013-2015

Hållbarhetsmål 2013-2015 Dnr: LNU 2012/393 Regeldokument Hållbarhetsmål 2013-2015 Beslutat av Rektor Gäller från 2013-01-01 Beslutat av: Rektor Beslutsdatum: 121119 Dnr: LNU 2012/393 Hållbarhetsmål 2013-2015 Globala värden, såsom

Läs mer

Riktlinjer för resor

Riktlinjer för resor RIKTLINJER Diarienummer KS13-205-021 1(7) Riktlinjer för resor Dokumentnamn Riktlinjer för resor Fastställd/upprättad av Kommunstyrelsen Dokumenttyp Riktlinje 2015-01-07 Diarienummer KS13-205-021 Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

Strategi för Försvarsmaktens materielförsörjning

Strategi för Försvarsmaktens materielförsörjning Sida 1 (12) Strategi för Försvarsmaktens materielförsörjning () Sida 2 (12) Grunder Materielförsörjningsstrategin är en gemensam strategi för Försvarsmakten och Försvarets materielverk (FMV) som skall

Läs mer

ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 14 RESEPOLICY FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antagen av kommunfullmäktige 2003-03-31

ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 14 RESEPOLICY FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antagen av kommunfullmäktige 2003-03-31 ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 14 RESEPOLICY FÖR ESLÖVS KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2003-03-31 Denna policy gäller för medarbetare, inhyrd medarbetare, och förtroendevalda inom Eslöv kommun

Läs mer

Välkommen till NMTs miljöledningssystem

Välkommen till NMTs miljöledningssystem Välkommen till NMTs miljöledningssystem Presentationsslingan Denna presentationsslinga fungerar som en introduktion och handbok till NMTs miljöledningssystem. Här beskrivs ledningssystemets uppbyggnad.

Läs mer

ISV:s miljöhandlingsplan 2013-2015

ISV:s miljöhandlingsplan 2013-2015 ISV:s miljöhandlingsplan 2013-2015 ISV:s miljöhandlingsplan bygger på de fyra miljömålsområden som LiU:s miljöarbete utgår från. Dessa fyra miljömålsområden utgår från universitetets miljöutredning men

Läs mer

Hållbarhetsprogram 2011

Hållbarhetsprogram 2011 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 HÅLLBARHETSPOLICY 3 VAROR 4 MÅL 4 KRETSLOPP 4 MÅL 4 TRANSPORTER 4 MÅL 4 ENERGI- OCH LOKALANVÄNDNING 5 MÅL 5 LEVERANTÖR 5 MÅL 5 MEDARBETARE 5 MÅL 5 KUNDEN I HÅLLBARHETSARBETET

Läs mer

Nya gemensamma miljökrav för entreprenader

Nya gemensamma miljökrav för entreprenader Nya gemensamma miljökrav för entreprenader har tagits fram som en överenskommelse mellan Trafikverket, Göteborgs stad, Malmö stad och Stockholm stad. I denna broschyr kan du läsa om bakgrunden till de

Läs mer

Göteborgs universitet Intern miljörevision. Exempel på frågor vid platsbesök

Göteborgs universitet Intern miljörevision. Exempel på frågor vid platsbesök Göteborgs universitet 2007-06-26 Intern miljörevision Exempel på frågor vid platsbesök Nedan finns exempel på frågor som kan ställas vid platsbesök inom den interna miljörevisionen. Ytterligare följdfrågor

Läs mer

L U N D S U N I V E R S I T E T. Kvalitets- och miljöledning

L U N D S U N I V E R S I T E T. Kvalitets- och miljöledning Kvalitets- och miljöledning 1 Kvalitet som begrepp Den internationella standarden för kvalitetsledning ger nedanstående definition i ISO 9000:2005 Ledningssystem för kvalitet Principer och terminologi:

Läs mer

MILJÖBERÄTTELSE. Miljöberättelse för år 2015

MILJÖBERÄTTELSE. Miljöberättelse för år 2015 MILJÖBERÄTTELSE Miljöberättelse för år 2015 Företag/verksamhet: Härryda Energi AB Gatuadress: Kabelvägen 2 Postadress: Mölnlycke Miljösamordnare: Gunnar Rogenfelt Telefon: 031-7246470 Översikt Härryda

Läs mer

Hållbara perspektiv. Etappmål

Hållbara perspektiv. Etappmål Hållbara perspektiv I Borås Stad finns kunskap och engagemang i hållbarhetsfrågor. Kunskap ger grund för hållbara val vid konsumtion av varor och tjänster. Strukturerat miljöarbete skapar delaktighet och

Läs mer

Energisession 2009. Christina Lindbäck Kvalitets- och miljöchef, Ragn-Sells AB Ordförande, Näringslivets miljöchefer

Energisession 2009. Christina Lindbäck Kvalitets- och miljöchef, Ragn-Sells AB Ordförande, Näringslivets miljöchefer Energisession 2009 Christina Lindbäck Kvalitets- och miljöchef, Ragn-Sells AB Ordförande, Näringslivets miljöchefer Fakta om Ragn-Sells Sveriges största miljö- och återvinningsföretag 2 800 anställda Verksamma

Läs mer

Heini-Marja Suvilehto

Heini-Marja Suvilehto MILJÖANPASSAD UPPHANDLING AV TRANSPORTER Heini-Marja Suvilehto BEHOVS- ANALYS UPPHANDLING VILKA KRAV KAN MAN STÄLLA HÅLLBAR UPPHANDLING AV FORDON OCH TRANSPORTER UPPFÖLJNING BEHOVSANALYS FORDON Kan ni

Läs mer

Att arbeta med Järfälla kommuns MiljöDIPLOM

Att arbeta med Järfälla kommuns MiljöDIPLOM Att arbeta med Järfälla kommuns MiljöDIPLOM Arbetet med Järfälla kommuns MiljöDIPLOM sker i åtta steg. Denna information beskriver övergripande hur arbetet är uppbyggt och hur ni startar det. Trots att

Läs mer

Miljöanpassad upphandling i Jönköpings kommun. Thomas Rodén Stadskontoret - upphandlingsenheten

Miljöanpassad upphandling i Jönköpings kommun. Thomas Rodén Stadskontoret - upphandlingsenheten Miljöanpassad upphandling i Jönköpings kommun Thomas Rodén Stadskontoret - upphandlingsenheten Det går men det gäller att inte gå ner sig i träsket Att arbeta praktiskt med miljöfrågor i upphandlingar

Läs mer

Kravstandarder för: 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter 2010-11-15

Kravstandarder för: 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter 2010-11-15 Kravstandarder för: 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter 2010-11-15 Innehåll kravstandarder... 3 Inledning... 3 Utfärdare... 3 Revisorer... 3 Verksamheter... 3 Definitioner... 3 1. Krav på utfärdare...

Läs mer

En stark svensk säkerhetsoch försvarsindustri ger Sverige säkerhetspolitisk handlingsfrihet

En stark svensk säkerhetsoch försvarsindustri ger Sverige säkerhetspolitisk handlingsfrihet VARFÖR? VARFÖR? En stark svensk säkerhetsoch försvarsindustri ger Sverige säkerhetspolitisk handlingsfrihet VARFÖR? En stark svensk säkerhets- och försvarsindustri stärker Sveriges internationella inflytande

Läs mer

Optimalt helt enkelt!

Optimalt helt enkelt! KylFab är en av Gotlands främsta totalleverantör av tjänster inom energioptimering, kyla, värmepumpar och luftbehandling. Allt från projektering & installation till service, underhåll. Optimalt helt enkelt!

Läs mer

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? X Ja Nej

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? X Ja Nej Riktlinjer för statliga myndigheters redovisning av miljöledningsarbete 2009 Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Ja ISO14001 Ja EMAS X Nej 2. Har myndigheten gjort en miljöutredning

Läs mer

KOMMUNICERA PRODUKTERS MILJÖPRESTANDA MED EPD

KOMMUNICERA PRODUKTERS MILJÖPRESTANDA MED EPD KOMMUNICERA PRODUKTERS MILJÖPRESTANDA MED EPD Berätta för dina kollegor om värdet av att identifiera betydande miljöaspekter, att följa upp och förbättra era produkters miljöprestanda Samarbeta med dina

Läs mer

Tidningstjänst AB och miljön

Tidningstjänst AB och miljön Tidningstjänst AB och miljön Vårt långsiktiga mål Minska fossila bränslen mot transportsträcka med 15 % från 2009 till 2014. Miljöpolicy Tidningstjänst AB strävar efter att leverera Rätt tidning i rätt

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning med instruktion för Boverket; SFS 2012:546 Utkom från trycket den 28 augusti 2012 utfärdad den 16 augusti 2012. Regeringen föreskriver följande. Uppgifter 1 Boverket

Läs mer

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv

Läs mer

Miljöplan Datum 2011-05-18 Sida 1 av 5 Projekt

Miljöplan Datum 2011-05-18 Sida 1 av 5 Projekt Sida 1 av 5 Innehåll 1 Inledning sida 1 2 Omfattning sida 1 3 Projekt information sida 2 4 Miljöpolicy sida 2 5 Miljöaspekter sida 2 6 Lagar och andra krav sida 3 7 Projektorganisation sida 3 8 Utbildning

Läs mer

Mål och åtgärder för miljöarbetet vid Malmö högskola 2009-2012

Mål och åtgärder för miljöarbetet vid Malmö högskola 2009-2012 Mah/förvaltning Sid 1(6) Mål och åtgärder för miljöarbetet vid Malmö högskola 2009-2012 Inledning Vid Malmö högskola bedrivs forskning, utbildning och samverkan inom miljöområdet. Genom denna s k indirekta

Läs mer

Yttrande över betänkandet Systematiska jämförelser - för lärande i staten (SOU 2015:36) Fi2015/2312

Yttrande över betänkandet Systematiska jämförelser - för lärande i staten (SOU 2015:36) Fi2015/2312 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY YTTRANDE 2015-08-27 Ärendenr: NV-04097-15 Finansdepartementet 103 33 Stockholm fi.registrator@regeringskansliet.se Yttrande över betänkandet Systematiska jämförelser

Läs mer

MILJÖLEDNINGSSYSEM MORA DATORER AB

MILJÖLEDNINGSSYSEM MORA DATORER AB MILJÖLEDNINGSSYSEM MORA DATORER AB Sida 1 av 6 MILJÖLEDNINGSSYSTEM MORA DATORER AB INNEHÅLL MILJÖPOLICY 3 RIKTLINJER FÖR MILJÖARBETET 3 ORGANISATION OCH LEDARSKAP 3 Organisation och ledarskap 3 Miljöledningssystem

Läs mer

Karolinska Institutets miljö- och hållbarhetsarbete. istockphoto

Karolinska Institutets miljö- och hållbarhetsarbete. istockphoto Karolinska Institutets miljö- och hållbarhetsarbete Universiteten har en nyckelroll KI har tillsammans med andra universitet och lärosäten världen över en nyckelroll i arbetet att nå en hållbar utveckling.

Läs mer

Policy. för resor. Diarienummer: KS2010/0187.100. Gäller från: 2011-01-01

Policy. för resor. Diarienummer: KS2010/0187.100. Gäller från: 2011-01-01 Diarienummer: KS2010/0187.100 Policy för resor Gäller från: 2011-01-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Fullmäktige 2010-09-28 Utarbetad av: Kommunledningsförvaltningen, kansliavdelningen Revideras

Läs mer

Utdrag. Miljöpolicy och riktlinjer för arbetet med miljöledning inom Regeringskansliet

Utdrag. Miljöpolicy och riktlinjer för arbetet med miljöledning inom Regeringskansliet Utdrag Protokoll RK 89 2008-02-28 FA2008/390/STAB Statsrådsberedningen Miljöpolicy och riktlinjer för arbetet med miljöledning inom Regeringskansliet (1 bilaga) Bakgrund Miljöledningsarbetet är en viktig

Läs mer

SUNET:s strategi 2012-2014. SUNET:s strategigrupp 2011-12-07

SUNET:s strategi 2012-2014. SUNET:s strategigrupp 2011-12-07 SUNET:s strategigrupp 2011-12-07 Förord Alla organisationer och verksamheter bör regelbundet se över sin verksamhetsidé och strategi. Särskilt viktigt är det för SUNET som verkar i en snabbt föränderlig

Läs mer

Axfoods Hållbarhetsprogram Sida 1 (6) Axfoods hållbarhetsprogram 2010

Axfoods Hållbarhetsprogram Sida 1 (6) Axfoods hållbarhetsprogram 2010 Axfoods Hållbarhetsprogram Sida 1 (6) Axfoods hållbarhetsprogram 2010 Axfoods Hållbarhetsprogram Sida 2 (6) Innehållsförteckning 0. Hållbarhetspolicy...3 1. Varor...3 2. Avfall och kretslopp...4 3. Transporter...4

Läs mer

Miljöfika för företag Kristianstad 140918

Miljöfika för företag Kristianstad 140918 Miljöfika för företag Kristianstad 140918 140320 Britt Carlsson Green britt.carlsson-green@hmskane.se HMSkåne för en hållbar framtid med hållbara transporter www.hmskane.se 1 Framtidsfråga! Det sätt vi

Läs mer