Klimatstrategi Energiplan

Transkript

1 Klimatstrategi Energiplan Söderhamns kommun

2 Arbetsgrupp: Monica Niklasson, Miljöbyrån Anders Tunong, Bygg- och miljökontoret Margareta Örn-Liljedahl, Bygg- och miljökontoret Styrgrupp: Arne Bergqvist, Söderhamn Energi AB Björn Lindqvist, Bygg- och miljökontoret Ingemar Olofsson, Ledningsstaben

3 Inledning Beslutsdel 1. Inledning Under 2002 diskuterades behovet av att aktualisera kommunens energiplanering utifrån de nya förutsättningar som har uppstått på grund av stigande energipriser, tydligare miljömål och ändrade regler för statsbidrag. Med hänsyn till den stora betydelse energifrågorna har för samhällsutvecklingen beslutade kommunstyrelsen att en ny kombinerad klimatstrategi och energiplan för Söderhamns kommun ska upprättas. Ett tydligt styrdokument är en viktig förutsättning för att kommunen ska kunna bedriva ett framgångsrikt arbete i energifrågor. Processen med att ta fram detta dokument har bedrivits genom att arbetsgruppen har tagit fram underlag i samarbete med förvaltningar, kommunala bolag och företag i kommunen. Arbetsmaterialet har sedan underställts styrgruppen för bedömning. I lagen om kommunal energiplanering fastslås att kommunen i sin planering ska främja hushållningen med energi samt verka för en säker och tillräcklig energitillförsel. Kommunen ska stödja samverkan i energifrågor och tillhandahålla en plan för tillförsel, distribution och användning av energi i kommunen. Det ska också finnas en analys av den inverkan som energiplanens verksamheter har på miljön, hälsan och hushållning med resurser. Söderhamns energiplan omfattar både kommunen som geografisk område och kommunen som verksamhetsutövare. Målsättningen för arbetet med energiplanen har innefattat följande punkter: Energiplanen ska hållas aktuell Energiplanen ska vara långsiktig och hållbar Energiplanen ska innefatta miljö- och hälsoaspekter Energiplanen ska stimulera tillväxt Energiplanen ska underlätta förändringar av attityder och levnadsvanor Söderhamns energiplan hålls fortlöpande aktuell genom en process som bygger på ständig förbättring. Delmål och åtgärder följs upp och utvärderas årligen i kommunens miljöbokslut och energiplanen revideras varje mandatperiod då nya delmål och åtgärder formuleras och planen uppdateras. Energiplanens delmål och åtgärdslista stäcker sig över en mandatperiod medan vision och övergripande mål visar hur kommunen långsiktigt arbetar med energifrågor. Vision och övergripande mål markerar också hur kommunen verkar för en hållbar utveckling genom energieffektivisering och en övergång från fossila till förnyelsebara energikällor. I arbetet med energiplanen har internationella, nationella och regionala miljö- och energimål varit vägledande. Vår nuvarande användning av energi skapar stora miljöproblem och har många negativa effekter på människors hälsa. Energiplanens miljö- och hälsoaspekter (den inverkan som energiplanens verksamheter har på miljö, hälsa och resurshushållning) redovisas i miljökonsekvensbeskrivningen. Energiplanen förväntas stimulera tillväxten i kommunen genom mål och åtgärder som ökar företagens energieffektivitet, sänker produktionskostnaderna och stärker näringslivets konkurrenskraft. 1

4 Inledning Beslutsdel Arbetet med att förändra attityder och levnadsvanor hos Söderhamns kommuninnevånare sker på bred front i kommunens miljöarbete. Energiplanen utgör en viktig del i detta arbete och en stor del av åtgärdsprogrammet har som mål att underlätta eller öka möjligheterna att göra miljöriktiga val. En energiplan har som syfte att utgöra ett faktaunderlag och vara ett styrmedel för kommunen att förbättra sin energihushållning. Den måste därför anpassas till de speciella förutsättningar som råder i varje kommun. Exempel på sådana i Söderhamns kommun är: Ett hårt klimat som ställer krav på säker tillgång på energi för uppvärmningsändamål God tillgång på skogsråvara Transporter som i stor utsträckning sker genom biltrafik En god miljö som kan bli bättre. Planen inleds med en beslutsdel där visioner, övergripande mål, delmål, åtgärdsprogram, miljökonsekvensbeskrivning samt metoder för uppföljning och revidering redovisas. Energiplanen innehåller också en informationsdel där information om lokala förhållanden beträffande konsumtion och produktion av energi har samlats. Vidare redovisas mål och riktlinjer på nationell, regional och lokal nivå, nuläge och trender diskuteras och goda exempel framhålls. 2

5 Vision, mål och åtgärder Beslutsdel 2. Vision, mål och åtgärder VISION: I Söderhamns kommun skall energisystemet vara säkert och långsiktigt hållbart, vilket innebär att energin används effektivt och utgår från förnyelsebara energikällor. Kommunens målsättning är att långsiktigt trygga energiförsörjningen för de som bor och verkar i kommunen samtidigt som man strävar efter att begränsa utsläpp av koldioxid från fossila bränslen. ÖVERGRIPANDE MÅL: Förbrukning av fossila bränslen ska minska Resurssnålt boende ska stimuleras. Transportarbetet i samhället ska minimeras. Energiproduktion ska i möjligaste mån ske lokalt. Kommuninnevånare, företag och intressenter ska hållas informerade i energifrågor. Kommunala förvaltningar och bolag ska fungera som inspirationskällor och föregångare inom energiarbetet. DELMÅL: Delmål för bostäder och service A. Senast 2006 skall användningen av fossila bränslen för uppvärmning ha minskat med 20 % jämfört med B. Senast 2006 skall elanvändningen för uppvärmning i byggnader ha minskat med 10 % jämfört med C. Senast 2006 skall andelen elenergi för boende och service i Söderhamns kommun ha minskat med 10 % jämfört med Delmål för transporter D. Senast 2006 skall användningen av fossila bränslen för transporter ha minskat med 10 % jämfört med E. GC-vägar, grönytor och gröna stråk i kommunen skall fram till 2006 öka med 20% jämfört med Delmål för industri och energiproduktion F. Produktion av bioenergi och annan förnybar energi i Söderhamns kommun ska fram till 2006 öka med 20% jämfört med KLIMATMÅL: Senast 2006 ska utsläppen av koldioxid ha minskat med minst 5% jämfört med UPPFÖLJNING OCH REVIDERING: Planens delmål och åtgärder följs upp årligen i miljöbokslutet Planen revideras varje mandatperiod, nya delmål och åtgärder formuleras och planen uppdateras 3

6 Åtgärder Aktörer och Påverkar Tidsplan Kostnad Priori- kontaktperson delmål tering BOSTÄDER OCH SERVICE 1. Energieffektivisering i kommunala byggnader Beskrivning: Åtgärder för energieffektivisering i kommunägda byggnader genomförs enligt en handlingsplan som baserar sig på energibesiktning, miljövärdering och ekonomiska övervägande. Övervakning och styrning av energiflöde sker via sensorer som är kopplade till ett avancerat datorprogram. Teknisk service ansvarar för genomförandet och informerar andra förvaltningar och bolag om energianvändning i deras lokaler. 2. Energieffektivisering i Faxeholmens byggnader Beskrivning: En organisation liknande Teknisk service införs, en handlingsplan upprättas och genomförs. Kompetens och teknik kommer eventuellt att köpas in från Teknisk service. 3. Energieffektivisering i Hällåsenanläggningarna Beskrivning: En ny energi/värmeplan skall upprättas för Hällåsenanläggninarna 4. Utfasning av fossila bränslen för uppvärmning i kommunägda byggnader. Beskrivning: Tekniska serviceförvaltningen ges i uppdrag att ta fram objekt där det i framtiden är rimligt ekonomisk och ur miljösynpunkt att ersätta olja för uppvärmning. Projekt initieras och genomförs efterhand som det är ekonomiskt möjligt och miljömässigt motiverat. 5. Utfasning av el för uppvärmning i kommunägda byggnader. Beskrivning: Tekniska serviceförvaltningen ges i uppdrag att ta fram objekt där det i framtiden är rimligt ekonomisk och ur miljösynpunkt att ersätta el för uppvärmning. Projekt initieras och genomförs efterhand som det är ekonomiskt möjligt och miljömässigt motiverat Tekniska nämnden Mats Hedman Faxeholmen AB Per Dahlstrand Kultur och fritidsnämnden Erik Erikson Kommunstyrelsen, Tekniska nämnden Mats Hedman Kommunstyrelsen, Tekniska nämnden Mats Hedman A B C X X X X? A B C X X X? A B C X X X? A X X X? B X X X? Kostnad:? kostnadsbesparing? ryms inom befintlig budet/investering med kort återbetalningstid? investering med längre återbetalningstid Prioritering: hög medel låg 4

7 Åtgärder Aktörer och Påverkar Tidsplan Kostnad Priori- kontaktperson delmål tering 6. Utbyggnad av fjärrvärme i Söderhamns tätort Beskrivning: Fjärrvärmen i Söderhamns tätort byggs ut där det är miljömässigt och ekonomiskt fördelaktigt. I de nya område som inkluderas är det önskvärt att så många fastigheter som möjligt ansluter sig. Förtätningen av anslutningar, i villaområden, på det existerande nätet fortsätter enligt planerna. 7. Utbyggnad av fjärrvärme i Stugsund Beskrivning: Den utbyggnad som påbörjats genomförs enligt planen. Ambitionen bör vara att om möjligt täcka större delen av del tätorten. 8. Närvärme Beskrivning: Möjligheterna att bygga ut närvärmesystem i kommunens mindre tätorter utreds. Projekt initieras och genomförs om det är miljömässigt och ekonomiskt fördelaktigt och intresse finns hos fastighetsägare och energibolag. Tänkbara orter är Sandarne, Trönö och Marmaverken Söderhamn Energi AB, Fastighetsägare, Faxeholmen AB Arne Bergqvist Söderhamn Energi AB, Fastighetsägare, Faxeholmen AB Arne Bergqvist Energiföretag Fastighetsägare Byalag Anders Tunong A X X X X? A X X X? A X X X? TRANSPORTER 9. Införande av resepolicy i förvaltningar och bolag. Beskrivning: En kommunal resepolicy har utarbetats under Policyn syftar till att minska resandet, minska användning av fossila bränslen och därmed minska miljöpåverkan. Resepolicyn bör implementeras under Bilpool Beskrivning: Förutsättningarna för en utökad kommunal bilpool utreds. Utvidgning av projektet som i dagsläget omfattas av Bygg- och Miljökontoret och Omvårdnadsförvaltningen genomförs efterhand som det är ekonomiskt möjligt. Ökad nyttjandegrad av tjänstebilar gör det möjligt att skära ner på det totala antalet tjänstebilar. 11. Miljövänligare fordonsdrift Beskrivning: Miljöklassade fordon ska användas i den kommunala verksamheten. Fordon som köps in ska vara bränslesnåla eller drivas med alternativa bränslen och ha effektiv avgasrening. Kommunstyrelsen Bert Wandin Kommunstyrelsen Kontaktpersoner: Anders Bergsten och Bert Wandin Kommunstyrelsen Ingemar Olofsson D X X? D X X X X? D X X X? Kostnad:? kostnadsbesparing? ryms inom befintlig budet/investering med kort återbetalningstid? investering med längre återbetalningstid Prioritering: hög medel låg 5

8 Åtgärder Aktörer och Påverkar Tidsplan Kostnad Priori- kontaktperson delmål tering 12. Sparsam Körning Beskrivning: Personalen ska utbildas i sparsam körning. Under 2004 startar man med den personal som dagligen kör i tjänsten och målet är att all personal ska genomgå utbildning. De flesta förare kan minska bränsleförbrukningen med omkring 10 procent genom att byta körstil och ha god framförhållning. Utbildning ger oftast ett bra resultat både ekonomiskt och miljömässigt och dessutom minskar olycksrisken. 13. Distansarbete Beskrivning: Förutsättningarna för distansarbete inom kommunala förvaltningar och bolag utreds. Genom att erbjuda möjligheten att arbeta hemma, via dator och modem istället för att åka fram och tillbaka till arbetet kan man nå stora miljömässiga vinster i form av minskade transporter. Dessutom kan man få sidovinster som att lokalkostnader kan minska, effektiviteten öka och trivseln på arbetet kan öka genom att friare arbetsformer erbjuds. 14. Ökat kollektivresande Beskrivning: Kommunstyrelsen ska verka för att en organisation skapas som ska utreda och komma med förslag på hur kollektivresandet kan öka. Erfarenheter från Kuxa-projektet i Ockelbo kan ge vägledning och inspiration. 15. Cykelvägar Beskrivning: Antalet cykelvägar i kommunen ska öka i längd och antal för att underlätta valet av cykel som transportmedel. Snöröjning av cykelvägar ska prioriteras 16. Effektiva varutransporter Beskrivning: Möjligheterna att effektivisera varutransporter utreds och åtgärder vidtas om möjligt. I första hand utreds kommunens egna varutransporter. Erfarenheter från projektet i Borlänge kan ge vägledning och inspiration. Kommunstyrelsen Ingemar Olofsson Kommunstyrelsen Ingemar Olofsson Kommunstyrelsen, Barn- och ungdomsnämnden Tekniska nämnden Ingemar Olofsson Kommunstyrelsen, Tekniska nämnden Ingemar Olofsson Kommunstyrelsen Ingemar Olofsson D X X X? D X? D X? E X X X? D X? Kostnad:? kostnadsbesparing? ryms inom befintlig budet/investering med kort återbetalningstid? investering med längre återbetalningstid Prioritering: hög medel låg 6

9 Åtgärder Aktörer och Påverkar Tidsplan Kostnad Priori- kontaktperson delmål tering INDUSTRI/ENERGIPRODUKTION 17. Utbyggnad av HVC Granskär Beskrivning: För att förstärka fjärrvärmeanläggningens långsiktiga hållbarhet planerar Söderhamn Energi AB att komplettera pannanläggningen med en ny panna för kraftvärmeproduktion som kan eldas med icke förädlade biobränslen. 18. Energieffektivisering inom industrin (energiplan) Beskrivning: Kommunen ska arbeta för att påskynda energieffektivisering i företag inom kommunen genom rådgivning och information. Kommunen kan (tillsammans med länsstyrelsen) erbjuda företagen handledning i upprättande av energiplan samt information och utbildningar i energifrågor. 19. Biogas i Trönö Beskrivning: Intresse för att framställa biogas som fordonsbränsle har visats från flera håll. Möjligheten att bygga anläggningar för utvinning av biogas i kommunen utreds 20. Vind- och solenergi samt biogas Beskrivning: Förutsättningarna för vind- och solenergi samt biogasproduktion i kommunen utreds. 21. Grön el för kommunen Beskrivning: Möjligheterna för kommunen och dess bolag att endast köpa el från förnybara energikällor (bra miljöval) undersöks och åtgärder föreslås. Söderhamn Energi AB Arne Bergqvist Bygg- miljö- och räddningsnämnden Energirådgivaren Näringsliv för miljön Anders Tunong Energirådgivare Lokala intressenter Anders Tunong Kommunstyrelsen Lokala intressenter Ingemar Olofsson Kommunstyrelsen Tekniska nämnden Inköp Hälsingland Ingemar Olofsson A F X? A B X X? F X? F X? Ö X? Kostnad:? kostnadsbesparing? ryms inom befintlig budet/investering med kort återbetalningstid? investering med längre återbetalningstid Prioritering: hög medel låg 7

10 Miljökonsekvensbeskrivning Beslutsdel 3. Miljökonsekvensbeskrivning Enligt Lag om kommunal energiplanering skall det i varje kommun finnas en aktuell plan för tillförsel, distribution, och användning av energi. Till planen skall höra en miljökonsekvensbeskrivning som möjliggör en samlad bedömning av den inverkan den i planen upptagna verksamheten har på miljö, hälsa och hushållning med naturresurser. Inverkan på miljön. Energiplanen har som övergripande mål att minska klimatpåverkan och övrig miljöbelastningen. Genom att spara energi och minska användningen av fossila bränslen kommer utsläppen av växthusgaser att minska. Hur långt man kan nå beror på om en övergång till förnyelsebara drivmedel även kommer att ske inom transportsektorn och hur stor minskning av elanvändningen för uppvärmning som kan uppnås. Utsläppen av NOX kan minska på grund av energibesparingsåtgärder däremot innebär övergången till biobränslen ej att dessa utsläpp minskar. Minskade utsläpp av NOX innebär att mindre försurande substanser hamnar i vår sjöar och vattendrag av vilka flera är starkt försurade. Minskad användning av eldningsolja innebär minskade utsläpp av svavel som är en viktig försurningskälla. Inverkan på hälsa. Utbyggnad av fjärrvärmenät innebär att olje- och vedeldning minskar och därmed minskar också utsläppen av stoft, VOC, PAH och NOX kommunens tätorter. Detta innebär att halten av ämnen med skadlig effekt för hälsan minskar i dessa områden. Vid anslutning till fjärrvärme och andra större förändringar av fastigheters drift är det viktigt att kontrollera funktionen i ventilationsanordningar. Risk föreligger att förändringarna kan leda till ökade radonhalter, fukt- och mögelproblem m m som kan vara skadliga för hälsan. Minskat transportarbete med diesel eller bensin som drivmedel innebär att utsläppen av hälsofarliga ämnen minskar. Avgaser från förbränningsmotorer innehåller ett stort antal ämnen som är cancerframkallande och hälsofarliga på andra sätt. Hushållning med naturresurser. Förbrukningen av icke förnyelsebara energislag i Söderhamns kommun kommer att minska på grund av energibesparing och en ökad övergång till förnyelsebara bränslen Miljökonsekvensbeskrivning av åtgärder. I samband med att projektarbetet för de olika åtgärderna genomförs utarbetas mer detaljerade miljökonsekvensbeskrivningar. Dessa bör innehålla uppgifter om minskade utsläppsmängder, energihushållningsvinster samt förväntade effekter för miljö och hälsa. 9

11 Uppföljning och revidering Beslutsdel 4. Uppföljning och revidering Energibokslut Energiplanen för Söderhamns kommun ska utformas så att den kan användas som underlag för ett årligt energibokslut. Med energibokslut menas att identifiera underlag i form av parametrar som är mätbara och innehåller information om kommunens energiförbrukning. Parametrarna bör även ge miljöinformation om energiförbrukningen. Energibokslutet kommer att utgöra en del i kommunens årliga miljöbokslut Begreppet energibokslut bedöms i första hand avse kommunens egen verksamhet och i andra hand all verksamhet som förekommer inom kommunens gränser. Svenska kommunförbundet har tagit fram en uppsättning nyckeltal som kan användas av kommunerna för att ge ett sätt att mäta förhållanden inom energiområdet. Nyckeltal för kommunen som geografiskt område Energianvändning per invånare (kwh/invånare) därav: Uppvärmning och elanvändning i bostäder (kwh/invånare) 3. - Uppvärmning och elanvändning i servicesektorn (kwh/invånare) 4. - Energi för transporter, bränsleförsäljning med mera (kwh/invånare) Utsläpp av fossil koldioxid (kg/invånare) Andel förnybar och återvunnen energi i fjärrvärmen (procent) Data från SCB år % Nyckeltal för kommunen som organisation 20. Användning av värme i kommunens lokaler (kwh/m2) år ,1 21. Användning av el i kommunens lokaler (kwh/m2) år ,4 22. Förnybar energi i lokalerna (procent) år % 23 Transportenergi för tjänsteresor (kwh/årsarbetare)? 24 Icke fossilt bränsle till tjänstefordon och arbetsredskap (procent)? Energiplanens delmål och åtgärder kommer att följas upp i det årliga miljöbokslutet. Under varje mandatperiod kommer nya delmål och åtgärder att formuleras och energiplanen kommer att uppdateras. 10

12 Mål och riktlinjer 6. Mål och riktlinjer Nationella energimål Vårt moderna samhälle använder stora mängder energi som globalt sett till största delen tillförs genom förbränning av fossila bränslen. Hantering och förbränning av fossila bränslen är den enskilt största orsaken till ökade halter av växthusgaser i atmosfären och den därigenom orsakade globala klimatförändringen. Den långsiktiga lösningen på problemet med den ökande växthuseffekten är dels att öka systemets energieffektivitet samt att ersätta de fossila energikällorna med förnyelsebara energikällor. Det långsiktiga målet inom svensk energipolitik är att trygga den inhemska försörjningen och göra det till skäliga priser och med så liten påverkan på hälsa och miljö som möjligt. Energipolitiken ska bidra i omställningen till ett ekologiskt ekonomiskt och socialt hållbart samhälle och utformas så miljökvalitetsmålen beaktas. I 2002 års energipolitiska överenskommelse har inriktningen på de styrmedel som ska påverka utvecklingen på kort sikt ändrats. Ett av de viktigaste nationella styrmedlen för att främja miljövänlig och förnyelsebar elproduktion är handel med elcertifikat som inleddes under Målet med elcertifikat systemet är att öka användningen av el från förnyelsebara energikällor med 10 TWh från 2002 års produktion till Programmet innehåller också åtgärder för effektivare energianvändning, exempelvis information och utbildning, lokala och regionala initiativ samt teknikupphandling och marknadsintroduktion av energieffektiv teknik. På europeisk nivå är handel med utsläppsrättigheter på väg att implementeras med målsättningen att styra koldioxidminskande insatser till regioner och områden där de är kostnadseffektivast. ( Miljökvalitetsmål Riksdagen beslöt i april 1999 att godkänna regeringens förslag om 15 nationella miljökvalitetsmål, av dessa är fem särskilt beroende av sättet vi använder energi. Begränsad klimatpåverkan är det miljömål som är starkast kopplat till vår energianvändning. Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet skall uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att detta globala mål kan uppnås. Miljökvalitetsmålet har antagits av riksdagen och bör vara uppnått år Delmål: De svenska utsläppen av växthusgaser ska som ett medelvärde för perioden vara minst fyra procent lägre än utsläppen år Delmålet ska uppnås utan kompensation för upptag i kolsänkor eller för flexibla mekanismer. År 2050 bör utsläppen i Sverige sammantaget vara lägre än 4,5 ton koldioxidekvivalenter per invånare och år, för att därefter minska ytterligare. 11

13 Mål och riktlinjer Regionala miljömål: skall utsläppen av koldioxid från den landbaserade transportsektorn understiga ton per år, vilket motsvarar nivån år skall förbrukningen av lättare eldningsoljor i hushållspannor och mindre energianläggningar understiga m3/år, vilket motsvarar en minskning med 40 % jämfört med år skall förbrukningen av tyngre oljor vid industrier och värmeverk understiga m3/år, vilket motsvarar en minskning med 20 % jämfört med år Frisk luft Luften skall vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Miljökvalitetsmålet har antagits av riksdagen och ska nås inom en generation. Delmål: 1. Halten 5 mikrogram/m³ för svaveldioxid som årsmedelvärde ska vara uppnådd i samtliga kommuner år Halterna 20 mikrogram/m³ som årsmedelvärde och 100 mikrogram/m³ som timmedelvärde för kvävedioxid ska i huvudsak vara uppnådda år Halten marknära ozon ska inte överskrida 120 mikrogram/m³ som åtta timmars medelvärde år År 2010 ska utsläppen av flyktiga organiska ämnen (VOC) i Sverige, exklusive metan, ha minskat till ton. Detta innebär enligt regeringen bland annat följande: Halterna av luftföroreningar överskrider inte lågrisknivåer för cancer eller riktvärden för skydd mot sjukdomar eller påverkan på växter, djur, material och kulturföremål. Riktvärdena sätts med hänsyn till personer med överkänslighet och astma. Regionala miljömål skall utsläppen av flyktiga organiska ämnen (VOC), exklusive metan, understiga 6000 ton per år, vilket motsvarar en minskning med 40 % jämfört med år skall bränsleförbrukning (mätt som till länet levererad mängd bensin och diesel i m3/år) för bilåkande och vägtransporter understiga m3, vilket motsvarar förbrukningen år Bara naturlig försurning De försurande effekterna av nedfall och markanvändning skall underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen skall heller inte öka korrosionshastigheten i tekniska material eller kulturföremål och byggnader. Miljökvalitetsmålet har antagits av riksdagen och ska nås inom en generation. Delmål: 1. År 2010 ska högst 5 procent av antalet sjöar och högst 15 procent av sträckan rinnande vatten i landet vara drabbade av försurning som orsakats av människan. 2. Före år 2010 ska trenden mot ökad försurning av skogsmarken vara bruten i områden som försurats av människan, och en återhämtning ska ha påbörjats. 3. År 2010 ska utsläppen i Sverige av svaveldioxid till luft ha minskat till ton. 4. År 2010 ska utsläppen i Sverige av kväveoxider till luft ha minskat till ton. 12

14 Mål och riktlinjer Regionala miljömål skall utsläppen av svaveldioxid till luft understiga 2000 ton per år, vilket motsvarar en minskning med 20 % jämfört med år Svaveldioxidutsläppen från energiverk och oljeeldade hushållspannor bör understiga 230 ton per år, vilket motsvarar en 30 % minskning jämfört med år skall utsläppen av kväveoxider till luft understiga 7800 ton per år, vilket motsvarar en minskning med 30 % jämfört med år Kväveoxidutsläppen från stålindustrin och vägtrafiken bör understiga 530 respektive 2300 ton per år, vilket motsvarar en minskning med 10 % respektive 50 % jämfört med år skall högst 1 % av sjöarna (> 5 ha) och högst 15 % av sträckan rinnande vatten (vattenföring året runt) vara försurade (enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder). Säker strålmiljö Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning i den yttre miljön. Delmål: 1. År 2010 ska halterna i miljön av radioaktiva ämnen som släpps ut från alla verksamheter vara så låga att människors hälsa och den biologiska mångfalden skyddas. Det individuella dostillskottet till allmänheten ska understiga 0,01 msv per person och år från varje enskild verksamhet. 2. År 2020 ska antalet årliga fall av hudcancer orsakade av solen inte vara högre än år Riskerna med elektromagnetiska fält ska kontinuerligt kartläggas och nödvändiga åtgärder ska vidtas i takt med att sådana eventuella risker identifieras. Regionala miljömål: skall halterna i miljön av radioaktiva ämnen som släpps ut från alla verksamheter vara så låga att människors hälsa och den biologiska mångfalden skyddas. Det individuella dostillskottet till allmänheten skall understiga 0,01 msv per person och år från varje enskild verksamhet skall antalet årliga fall av hudcancer inte vara fler än år God bebyggd miljö Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en lokalt och globalt god miljö. Natur- och kulturvärden ska tas tillvara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation. Delmål: 1. Senast år 2010 ska fysisk planering och samhällsbyggande grundas på program och strategier för - hur ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service och kultur kan åstadkommas så att bilanvändningen kan minska och förutsättningarna för miljöanpassade och resurssnåla transporter förbättras, - hur kulturhistoriska och estetiska värden ska tas till vara och utvecklas, - hur grön- och vattenområden i tätorter och tätortsnära områden ska bevaras och utvecklas och andelen hårdgjord yta inte ökas, 13

15 Mål och riktlinjer - hur energianvändningen ska effektiviseras, hur förnybara energiresurser ska tas till vara och hur utbyggnad av produktionsanläggningar för fjärrvärme, solenergi, biobränsle och vindkraft ska främjas. 2. Den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen ska senast år 2010 vara identifierad och ett program finnas för skydd av dess värden. Samtidigt ska minst 25 procent av den värdefulla bebyggelsen vara långsiktigt skyddad. 3. Antalet människor som utsätts för trafikbullerstörningar överstigande de riktvärden som riksdagen ställt sig bakom för buller i bostäder ska ha minskat med 5 procent till år 2010 jämfört med år ska uttaget av naturgrus i landet vara högst 12 miljoner ton per år och andelen återanvänt material utgöra minst 15 procent av ballastanvändningen. 5. Mängden deponerat avfall exklusive gruvavfall ska minska med minst 50 procent till år 2005 räknat från 1994 års nivå, samtidigt som den totala mängden genererat avfall inte ökar. 6. Samtliga avfallsdeponier har senast år 2008 uppnått enhetlig standard och uppfyller högt uppställda miljökrav enligt EU:s beslutade direktiv om deponering av avfall. 7. Miljöbelastningen från energianvändningen i bostäder och lokaler minskar och är lägre år 2010 än år Detta ska bland annat ske genom att den totala energianvändningen effektiviseras för att på sikt minska. 8. År 2020 ska byggnader och deras egenskaper inte påverka hälsan negativt. Därför ska det säkerställas att - samtliga byggnader där människor vistas ofta eller under längre tid senast år 2015 har en dokumenterat fungerande ventilation, - radonhalten i alla skolor och förskolor år 2010 är lägre än 200 Bq/m³ luft, - radonhalten i alla bostäder år 2020 är lägre än 200 Bq/m³ luft. Riksdagen beslutade den 29 oktober 2003 om två nya delmål: 9. Senast år 2010 ska minst 35 procent av matavfallet från hushåll, restauranger, storkök och butiker återvinnas genom biologisk behandling. Målet avser källsorterat matavfall till såväl hemkompostering som central behandling 10. Senast år 2010 ska matavfall och därmed jämförligt avfall från livsmedelsindustrier m.m. återvinnas genom biologisk behandling. Målet avser sådant avfall som förekommer utan att vara blandat med annat avfall och är av en sådan kvalitet att det är lämpligt att efter behandling återföra till växtodling. Regionala miljömål: skall fysisk planering och samhällsbyggande grundas på program och strategier för: hur ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service och kultur kan åstadkommas så att bilanvändningen kan minska och förutsättningarna för miljöanpassade och resurssnåla transporter förbättras, hur kulturhistoriska och estetiska värden skall tas till vara och utvecklas, hur grön- och vattenområden i tätorter och tätortsnära områden skall bevaras och utvecklas, hur energianvändningen skall effektiviseras, hur förnybara energiresurser skall tas till vara och hur utbyggnad av produktionsanläggningar för fjärrvärme, solenergi, biobränsle och vindkraft skall främjas skall minst 25 % av den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen vara lagstadgat skyddad skall antalet människor som utsätts för trafikbullerstörningar i bostäder minska med minst 5 % jämfört med år skall minst 15 % av den totala ballastanvändningen utgöras av återanvänt material skall mängden deponerat avfall understiga ton per år, vilket motsvarar en 14

16 Mål och riktlinjer minskning med 50 % jämfört med år

17 Energisituationen 7. Energisituationen För att få en uppfattning om våra koldioxidutsläpp och vilka energislag och energimängder som används inom kommunen har en inventering gjorts inom de områden som betraktas som betydelsefulla. Figur 2 visar hur utsläppen av koldioxid fördelar sig på olika källor. Energi Hushåll Industri Service Transporter Figur 3 Koldioxidkällor i Söderhamns kommun 2001 I tabell fyra redovisas utsläpp av koldioxid per capita för 1990, 1995, 2000 och Mellan 1995 och 2001 har koldioxidutsläppen minskat trots en ökad energianvändning. Tabell 4 KOLDIOXIDUTSLÄPP PER INVÅNARE I SÖDERHAMNS KOMMUN Variabler År Antal invånare Energi (CO 2 kg/inv) Hushåll (CO 2 kg/inv) Industri (CO 2 kg/inv) Service (CO 2 kg/inv) Transporter (CO 2 kg/inv) Totalt Totalt Gävleborgs län

18 Energisituationen Energiöversikt Enligt beräkningar baserad på statistik från SCB används GWh/år i Söderhamns kommun Omräknat till kwh per invånare motsvarar det närmare kwh per person. Motsvarande siffra för hela riket är ca kwh per person. Under år 2000 fördelade sig tillförd och använd energi enligt figur 3 nedan. Överföringsförluster uppgick till 69 GWh. Tillförd energi: GWh Biobränsle 1806 GWh 66 % Eldningsolja 320GWh 12 % Drivmedel 320GWh 12 % Elkraft 236GWh 9% ö v r i g t Använd energi: GWh Industriprocesser 1875 GWh Transporter 303 GWh Uppvärmning 207 GWh Övrigt 279 GWh 70% 11% 8% 10 % Figur 3 Tillförsel och användning av energi år

19 Energisituationen Tillförd energi Nedanstående figur visar hur den tillförda energin fördelade sig över år och mellan olika energislag. Energitillförsel Söderhamn 3500 GWh Övrigt Träbränsle Avlutar El Fossila bränslen En stor del av energin består av avlutar som är en biprodukt vid pappersmassaproduktion Avlutarna både uppkommer och används för energiproduktion vid Vallviks bruk. Elkraftsleveranserna har mellan åren 1997 och 2001 minskat med 117 GWh och dess andel av tillförd energi har minskat från 20 till 17 %. Användningen av fossila bränslen har ökat med 102 GWh, en ökning från 21 till 26%. Biobränslen har minskat med drygt 173 GWh, vilket innebär att andelen minskat från 58 % 1997 till 56 % år 2001 El Elenergi är en av de viktigaste energikällorna inom kommunen. Den används till allt från uppvärmning av bostäder till att driva och övervaka såväl industriprocesser som hushållsmaskiner. Elenergin produceras huvudsakligen av vatten- och kärnkraft. Av den totala elproduktionen i Sverige år 2000 svarade vattenkraften för 55 % och kärnkraften för 39 %. Resterande 6 % producerades främst i kraftvärmeverk och i industriella mottrycksanläggningar. Fossila bränslen Fossila bränslen används i form av bensin, diesel, brännolja och gasol. De används till att producera värme i såväl industrier som småhus samt att driva industriprocesser men framför allt till att driva fordon SCB:s statistik baserar sig på försäljning av fossila bränslen inom kommunen vilket innebär att statistiken är bristfällig eftersom det är osäkert var den slutliga förbrukningen sker. När det gäller drivmedel är det viktigt att komma ihåg att statistiken enbart täcker leveranser till försäljningsställen i Söderhamns kommun. Den mängd drivmedel som faktiskt förbrukas inom kommunens gränser kan vara väsentligt större eller väsentligt mindre beroende på den omfattande genomfartstrafik och pendling kommunen har. Fjärrvärme Fjärrvärme består oftast av flera olika energislag. Fjärrvärmens utveckling är en betydelsefull faktor för nyttjande av alternativa energiformer i bostadsuppvärmning i kommunen. 17

20 Energisituationen Knappt hälften av kommunens totala bostadsbestånd är uppvärmt via fjärrvärmenätet. De flesta av dessa bostäder är i flerbostadshus, medan småhus ofta har andra uppvärmningslösningar. Konverteringar till fjärrvärme har stor betydelse ur miljösynpunkt eftersom konverteringen ofta innebär en övergång från oljeuppvärmning till en uppvärmning i huvudsak baserad på förnyelsebar energi. Söderhamn Energi AB förfogar över tre värmeverk inom fjärrvärmesystemet, Söderhamn, Ljusne och Söderala värmeverk. Energimixen i dessa under 2002 framgår av figuren nedan. Energimix under 2002 i SEAB:s fjärrvärmeverk 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% Biobränsle Gasol Värmepump El 20% 10% 0% Söderhamn Ljusne Söderala 1980 producerades fjärrvärmen uteslutande med olja stod de fossila bränslena tillsammans för ca 35% av den totala bränsleanvändningen och under 2002 producerades fjärrvärmen med endast 4,8 % fossila bränslen, 4,1 % el, 17,3 % värmepump och 73,8 % biobränslen. Under samma tid har den totala produktionen av fjärrvärme ökat med ca 20%. Fjärrvärmen produceras i pannor som drivs med olja, gasol, el och biobränslen. På Granskär finns det också en värmepump som utnyttjar spillvärmen i avloppsvattnet från Granskärs reningsverk. Produktion av energi Den största delen av den energi som förbrukas inom kommunen produceras och köps utifrån. En liten del - mestadels vattenkraft - produceras inom kommunen. Det vore önskvärt kanske till och med nödvändigt att öka andelen lokalproducerad energi i form av exempelvis solenergi, biobränsle och spillvärme i framtiden. Solenergi. Solinstrålningen över kommunen per år är ca 1060 TWh. Ett normalt enfamiljshus har ett energibehov på ca kwh/år. Denna energikälla kan tas tillvara på två olika sätt. Solvärme. Solvärme går ut på att ta tillvara på den värme som alstras när solen träffar en yta. Värmen tas upp av en vätska som cirkulerar i solfångaren och överförs via olika system till inomhusluften. Solvärme anses passa bäst som komplement till andra energikällor för att producera varmt tappvatten och vatten till uppvärmning av fastigheter. 18

21 Energisituationen Solceller. Solceller tar liksom solvärmen till vara på den energi som solen hela tiden förser oss med. Solcellen gör det dock på ett helt annat sätt än solfångaren, den omvandlar solstrålarna direkt till elenergi utan vare sig rörliga delar eller förbrukning av ämnen. Spillvärme. Spillvärme från industrier och avloppsreningsverk är en resurs som kan utnyttjas för t.ex. fjärrvärmeproduktion. Inom kommunen finns det stora industrier som spiller ut stora mängder värme. Även de större reningsverken levererar ansenliga mängder värme via avloppsvattnet ut i sina recipienter. I Granskärs reningsverk utnyttjas redan denna resurs. Vindkraft. Vindkraft anses vara ett av de mest lovande alternativa energislagen. Inom kommunen undersöks förutsättningar för vindkraft. Vattenkraft. Inom Söderhamns kommun finns 4 stycken större vattenkraftverk i Ljusnan samt några mindre kraftverk. Totalt producerade vattenkraften i kommunen 737 GWh under Den del av Ljusnan som rinner genom kommunen är i stort sett fullt utbyggd. Avloppsslam. Genom biogasproduktion skulle en betydande mängd energi kunna utvinnas ur det avloppsslam som för närvarande i huvudsak komposteras i Forsbacka utanför Gävle. Tillgång av GROT (GRenar Och Toppar) inom Söderhamns kommun Med utgångspunkt från befintligt ÖSI-material inom kommunen, vilket omfattar 43% av totala arealen (77% av privatägd mark) har siffror gällande för hela kommunen beräknats. Därmed förutsätts att medelvirkesförrådet per hektar är lika på privatägd mark och på mark av övriga ägarkategorier. Det årliga möjliga uttaget skulle då bli m 3 s Den energiråvara som GROT:en ger kallas skogsflis och kan användas som bränsle vid förbränning i hetvattenpannor. Energiinnehållet i skogsflis är ca 2,6 MWh/ton beroende på fukthalt. Omräknat till energiinnehåll/m 3 ger det 0,78 MWh/m 3 vilket sammanlagt innebär en energimängd av cirka MWh/år. Bostadsuppvärmning Bostadsbebyggelsen inom Söderhamns kommun består idag av ungefär hälften småhus (villor) och hälften flerbostadshus. I huvudsak utnyttjas fem olika uppvärmningsformer och här följer en kort redogörelse av de olika uppvärmningsformerna. Fjärrvärmen i kommunen produceras till en liten del med fossila bränslen och el. Den är därför en av de bättre uppvärmningsformerna ur miljösynpunkt. Ur energieffektivitetssynpunkt är fjärrvärmen förmodligen den bästa uppvärmningsformen men det förutsätter att bostäderna ligger tätt och inom ett avgränsat område (tätorter). Kulvertförlusterna blir allt för stora om det värme förande vattnet måste transporteras längre sträckor. Oljan förekommer i första hand där bebyggelsen är glesare och till största delen består av enskilda småhus. Inga betydelsefulla förluster uppstår p.g.a. långa transporter. Den klart största nackdelen med oljan är att den orsakar stora utsläpp av de flesta miljöförstörande ämnen som uppstår vid förbränning. Mellan 1995 och 2002 har antalet oljepannor i kommunen minskat med ca Vattenburen el kan sägas vara både miljövänlig och miljöförstörande. Den ger inga utsläpp i bostadsmiljön men beroende på hur den produceras kan den ge allt ifrån inga utsläpp till stora utsläpp på platsen där produktionen sker Direktverkande el ger i stort sett samma förutsättningar som för vattenburen el. Till gruppen fasta bränslen räknas till största delen enskilda småhus som eldar med ved i panna. Många av dessa har gamla pannor utan ackumulatortank med dålig förbränning. Detta får till följd att utsläppen av bl.a. flyktiga kolväten (VOC) är onödigt höga. Om nya pannor med ackumulatortank installeras kan utsläppen minskas avsevärt. Utbytestakten är dock lägre än för oljepannorna vilket dels beror på den höga investeringskostnaden i samband med byte och dels på lång teknisk livslängd för de gamla pannorna. Mellan 1995 och 2002 har antalet 19

22 Energisituationen oljepannor minskat med 598. Av de återstående 1504 vedpannorna är 771 miljögodkända. Ett intressant alternativ är eldning med träpellets vilket ytterligare sänker utsläppen av framför allt VOC. Värmepump. En stor del av hushållen i Söderhamns kommun har installerat värmepump. Den stora majoriteten använder den parallellt med något annat system. En värmepump tar gratisvärme från mark, grundvatten eller luft och överför den till inomhusluften. Värmepumpen behöver el för att driva processen men den avger mer energi i form av värme till inomhusluften. Av dagens elförbrukning i Sverige används ca 50 % till uppvärmning av lokaler. Detta orsakar ett effektbehov vintertid som är upp till 6 ggr sommarbehovet. Det stora effektbehovet kalla vinterveckor orsakar stor import av el som främst är kol- och kärnkraftproducerad. Den 22 jan importerades el motsvarande 6 st Oskarshamnsreaktorer (källa: Bengt-Erik Löfgren). Den importerade elkraften medför ökad klimatpåverkan från tyska kolbaserade kraftverk som uppnår endast ca 25 % verkningsgrad och emitterar stora mängder CO2. Importerad el från Finland kommer till stor del från en kärnreaktor utanför St Petersburg som många anser det vara moraliskt fel att understödja via köp på grund av den dåliga säkerheten. För att komma ifrån det stora effektbehovet vintertid och för att kunna avveckla kärnkraften måste elanvändningen för uppvärmning av byggnader minskas radikalt. Det är viktigt att rätt värdera alternativen för uppvärmning ur miljösynpunkt. Som exempel kan nämnas att det är tveksamt om CO2 utsläppen minskar (se ovan resonemang om kolproducerad elkraft) på årsbasis, när en villa går från oljeeldning till bergvärme. Ett ur miljösynpunkt bra komplement till villavärmepumpar som normalt är dimensionerade för 75 % av husets värmebehov är att installera miljögodkända pelletskaminer som nyttjas vid kalla perioder. Industri Industriernas andel av den energi som används i kommunen har under senare år utgjort ca 70 %. Vallviks Bruk AB ensam står 57 % och största delen av denna energi består av avlutar som uppkommer och används i företaget. Storförbrukare av elenergi är Ala Sågverk (84 GWh), Vallviks Bruk AB (57 GWh), Arizona Chemical (37 GWh) och Viking Malt AB (22 GWh). Eldningsolja brukas för mesabränning vid Vallvik (4920 m3) och vid Svenska Mineral (4606 m3) och stora förbrukare av bensin/diesel är Josef Lindberg i Sandarne AB (2032 m3), Vallvik (430 m3) och Söderhamn Stuveri & Hamn AB (135 m3). Totalt förbrukades ca GWh energi årligen i olika industriprocesser. Transporter Transportsektorn svarar för 10 % av energianvändningen i kommunen och under 2001 användes 292 GWh till transporter. I Söderhamn användes KWh/invånare för transportarbete vilket är något högre än för länet (9 751 KWh/inv) eller riket som helhet (8 907 KWh/inv). I kommunen svarar vägtrafiken för den största delen av transportsektorns samlade energiförbrukning. Andra energianvändare inom transportsektorn är järnvägstrafiken, sjöfarten och fasta kommunikationsanläggningar. 20

23 Energisituationen Energianvändning i den kommunala verksamheten Inom den kommunala verksamheten användes år 2000 en energimängd motsvarande ca 175 GWh. Fördelningen av kostnader för olika media framgår av figuren nedan. Kostnader media % 5% 9% 42% Fast bränsle Eldnings olja Förb. El Förb. Värme Förb. Vatten 42% Som framgår av figuren är uppvärmning och elanvändning de klart dominerande sektorerna när det gäller energianvändning inom den kommunala verksamheten. När det gäller uppvärmning utgör kommunens skollokaler en stor post. Elanvändningen utgör 42 % av den totala mediaanvändningen. Här hittar vi en stor mängd olika energislukare såsom belysning, gatubelysning, ventilation, kontorsmaskiner mm. Oljeförbrukning Söderhamns kommun År Kommunen arbetar aktivt med att minska användningen av fossila bränslen och som framgår av figuren ovan har oljeförbrukningen i det närmsta halverats mellan 1997 och Användningen av värme och el per m2 i kommunens lokaler ligger under riksgenomsnittet och andelen förnyelsebar energi i lokalerna låg år 2002 på 79 %. 21

24 Trender och goda exempel 8. Trender och goda exempel Framtidens energikällor Söderhamns energiförsörjning påverkas givetvis av energisituationen i omvärlden. Både internationella och nationella beslut som fattas och åtgärder som vidtas kan få inverkan på energibalansen i kommunen. Tekniska lösningar som diskuteras idag kan inom en snar framtid påverka vår energiförsörjning medan andra frågor ligger längre fram i tiden. Elförbrukning Elenergin som används i Sverige är producerad av lika delar kärnkraft och vattenkraft. En mindre del av elen produceras i fossileldade kraftverk som är belägna utanför Sverige. Denna del varierar mellan 5-10 % av årsförbrukningen, beroende på tillgången på vattenkraft. En marginell del av el kommer från biobränsleeldade kraftverk och vindkraftverk. Avvecklingstakten för kärnkraften är beroende på utbyggnadstakten för alternativ elproduktion. Den 1 maj 2003 infördes ett nytt ersättningssystem för el producerad i miljöriktiga kraftverk, så kallade elcertifikat. Effekten av denna ersättning och den framtida elprisnivån påverkar i hög grad våra ekonomiska drivkrafter för lokal elproduktion. Fordonsbränsle Trots att utvecklingen av bilmotorerna innebär att de blir allt renare utsläppsmässigt, kan vi inte långsiktigt fortsätta att använda fossila bränslen för fordonsdrift. Den slutgiltiga lösningen på bränslefrågan ligger troligen en bit in i framtiden och innan vi är där måste vi använda olika alternativa bränslelösningar. I Söderhamn har vi en etanolpump och många har köpt bilar med motorer som kan köras både på etanol och bensin. Spillvärme I vår kommun finns flera industrier med stora mängder spillvärme, som inte utnyttjas idag. En utredning har gjorts för att undersöka möjligheterna att ansluta spillvärme från Vallviks Bruk AB till fjärrvärmenätet men tyvärr befanns det vara ekonomisk olönsamt. För att utnyttja spillvärmen krävs stora investeringar i kulvertnät, med långa avskrivningstider. Man måste alltså lita på att det blir en långsiktig hållbar värmeleverans. Framtiden för utnyttjandet av spillvärmen är beroende på hur prisutvecklingen blir på alternativa bränslen och hur framtida beskattningar kommer att se ut. Vindenergi Av den förbrukade elenergin i Sverige produceras knappt 0,4 % av vindkraftverk vilket innebär att det finns en stor utbyggnadspotential. I Söderhamns kommun är tillgången på vind och lämplig lokalisering för vindkraftverksetablering begränsad. Med ett högre elpris än idag kan etablering av vindkraftverk i kommunen bli mera lockande. Solenergi All energi vi använder kommer ursprungligen från solen och att utnyttja den direkt utan omvandling och utan transport borde vara lönsamt. Solenergi används idag på två sätt, dels för uppvärmning (främst av tappvarmvatten) med så kallade solvärmepaneler, dels för produktion av el med solceller. Solvärmen måste kombineras med ackumulatortankar för att lagra energin till tillfällen när solen inte skiner. Solceller är fortfarande dyra men de har fått en tillämpning när kostnaden för elanslutning är för hög i förhållande till behovet av energi, till exempel i sommarstugor och i husvagnar. Solcellerna måste alltid kombineras med batterier, för lagring av elenergin när inte solen skiner. 22

25 Trender och goda exempel Goda exempel I kommunen strävar alla efter att skapa en bra miljö för att säkra en hållbar utveckling för framtida generationer. Vi strävar efter att använda våra naturresurser effektivt och att ha så lite negativ miljöpåverkan som möjligt. För företagen är det viktigt att energieffektivisera produktionen eftersom det ökar konkurrenskraften och i den kommunala verksamheten kan en konstruktiv energiplanering ge kommuninnevånarna service, värme och vatten till lägsta möjliga kostnad. I kommunen kan man hitta många goda exempel på energiområdet och här lyfter vi fram några av dem. Transporter Inom transportsektorn utmärker sig Josef Lindberg i Sandarne AB, ett tanktransportföretag som har sparat både drivmedel och tid på att utbilda sina chaufförer i sparsam körning (Heavy EcoDriving). Företaget minskade sin bränsleförbrukning med ca 8 % genom chaufförernas ändrade körteknik och man följer upp effekterna genom ett avancerat datasystem med enheter i varje fordon. Den minskade bränsleförbrukningen innebär en reduktion av koldioxidutsläppen med 436 kg/1000 körda mil. Preem Petroleum, på Norralagatan 19, har sett till att söderhamnarna fått ett tankställe för etanolbränslet Etamax. Möjligheten att tanka etanol har inneburit att kommunala förvaltningar och bolag har satsat på etanolbilar och bilpoolen på Förvaltningshuset har fungerat som en föregångare. Statistikenheten på AMS har hittat ett annat sätt att minska koldioxidutsläppen från transporter. Deras medarbetare har fått möjlighet att distansarbeta och för närvarande är det 6 stycken som arbetar hemma minst 4 dagar i veckan. Distansarbetet innebär ett minskat resande vilket ger en minskning i koldioxidutsläppen med cirka 8000 kg/år. El och Värme I kommunen har Teknisk Service med hjälp av sinnrikt dator- och styrsystem arbetat med energieffektivisering. Systemet innebär att man kan styra och/eller övervaka vatten-, el- och värmeanvändningen i större delen av de kommunägda byggnaderna. Tillsammans med energirådgivaren har man också gjort det möjligt för brukarna att få fortlöpande information om mediaanvändningen. Faxeholmen AB har planer på att införa ett liknande system i sina byggnader. Faxeholmens lägenheter uppvärms av biobränslebaserad fjärrvärme/närvärme. I Söderhamn och Söderala levererar Söderhamn Energi AB fjärrvärmen och i Mohed Bergvik och Sandarne står Sydkraft för leveransen. I Ljusne levererar Ala Sågverk spillvärme till fjärrvärmenätet och på Marma industriområde klaras värmeförsörjningen med hjälp av Rundvirkes barkpanna. 23