Miljökvalitetsmålen för temaåret 2005 är: God bebyggd miljö Begränsad klimatpåverkan. Den byggda miljöns och klimatets år 2005

Transkript

1 Miljökvalitetsmålen för temaåret 2005 är: God bebyggd miljö Begränsad klimatpåverkan Den byggda miljöns och klimatets år 2005

2 Begränsad klimatpåverkan Begränsad klimatpåverkan handlar om att växthuseffekten i jordens atmosfär måste minska till en mer naturlig nivå. Det förutsätter att vi minskar våra utsläpp av växthusgaser varav koldioxid är den mängdmässigt största. I grunden är växthuseffekten naturlig och en förutsättning för att jorden överhuvudtaget ska vara tillräckligt varm att leva på. Sedan mänskligheten började använda sig av fossila bränslen (olja, kol och naturgas) i stor skala ökar halten av koldioxid i atmosfären. Till exempel släpper vi ut stora mängder koldioxid när vi reser med bil eller andra fortskaffningsmedel som drivs med diesel och bensin. Det är idag ett faktum att mänskliga utsläpp av växthusgaser kan påverka klimatet. Den ökning av temperaturen på jorden som skett under 1900-talet kan endast förklaras med de ökade utsläppen av koldioxid. En annan växthusgas, metan, bildas naturligt när döda växter och djur bryts ner. På senare år har man upptäckt att metan också bildas i stora mängder vid ofullständig förbränning av biobränslen i till exempel dåligt fungerande vedpannor. En annan farhåga är att torvmossar i framtidens varmare klimat kan börja avge stora mängder metan till atmosfären och snabba på klimatförändringen ytterligare. Temperaturhöjningen gör att klimatet på jorden förändras. I framtiden riskerar vi att få fler naturkatastrofer som orkaner, översvämningar och stora skogsbränder. Miljökvalitetsmålet Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN: s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farligt. Målet skall uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås. Delmål för Jönköpings län 1. Utsläppen av växthusgaser ska som ett medelvärde för perioden vara minst 10 % lägre än utsläppen år De sex växthusgaser som omfattas av målen är: koldioxid (CO 2 ) dikväveoxid (lustgas, N 2 O) metan (CH 4 ) fluorkolväten (HFC) flourkarboner (FC) svavelhexaflourid (SF 6 ) Avge ett klimatlöfte på

3 Om det blir varmare i Sverige kommer lövskog att sprida sig norrut och om 100 år kan granar vara sällsynta i Småland. Många växter och djur är anpassade till ett visst klimat och kommer att dö ut om temperaturen ändras för mycket alltför snabbt så att de inte hinner följa med sitt klimat norrut. Många av våra svenska arter kommer inte att hitta några kallare platser att sprida sig till när klimatet ändras och är därför dömda till undergång om vi inte lyckas bromsa utvecklingen. Varje år ger den genomsnittliga invånaren i Jönköpings län upphov till ett koldioxidutsläpp på drygt 4,2 ton (2001 års siffror). Faktaruta: bränslen och deras klimatpåverkan Bensin, olja och naturgas är exempel på fossila bränslen. Det kol de innehåller ingår inte i kretsloppet eftersom de sedan miljontals år ligger lagrade i jordskorpan. När vi använder fossila bränslen bildas koldioxid som innebär ett tillskott till atmosfären. Biobränslen är förnyelsebara, det vill säga lika mycket koldioxid som binds i till exempel ett träd medan det växer frigörs igen när veden förbränns eller bryts ned. På så sätt ingår koldioxiden från biobränslen i ett kretslopp och ger inget tillskott till atmosfären.

4 God bebyggd miljö God bebyggd miljö handlar om att alla i länet ska ha möjlighet till ett bra liv. Det innebär att den bebyggda miljön ska vara vacker och trivsam med god tillgänglighet till butiker, skolor och kultur. God bebyggd miljö förutsätter också närhet till natur- och grönområden så att behovet av lek, avkoppling och lokal odling kan tillgodoses. Med mycket folk på samma ställe följer också miljöproblem. Bilar, lastbilar, tåg, flygplan och industrier bullrar och förorenar luften vi andas vilket kan orsaka allergier, sömnsvårigheter och hjärtsjukdomar. Genom att till exempel minska bilåkandet i länets tätorter kan dessa problem motverkas. Landsbygden måste ha tillgång till service och miljöanpassade transporter för att kunna erbjuda en attraktiv livsmiljö. Platser och landskap med kulturhistoriska och estetiska värden ska bevaras. Det är viktigt att avfall tas om hand på ett bra sätt. Sopor måste sorteras för att kunna återanvändas eller åtminstone återvinnas som råvara för nya produkter eller energi. Miljökvalitetsmålet Städer, tätorter och annan bebyggd miljö skall utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden skall tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar skall lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Delmål för Jönköpings län Planeringsunderlag 1:1 Senast år 2010 ska fysisk planering och samhällsbyggande grundas på program och strategier för hur ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service och kultur kan åstadkommas så att bilanvändningen kan minska och förutsättningarna för bättre folkhälsa samt miljöanpassade och resurssnåla transporter förbättras. 1:2 Senast år 2010 ska fysisk planering och samhällsbyggande grundas på program och strategier för hur kulturhistoriska och estetiska värden ska tas till vara och utvecklas. 1:3 Senast år 2010 ska fysisk planering och samhällsbyggande grundas på program

5 och strategier för hur grön- och vattenområden i tätorter och tätortsnära områden ska bevaras och utvecklas och andelen hårdgjord yta inte ökas. 1:4 Senast år 2010 ska fysisk planering och samhällsbyggande grundas på program och strategier för hur energianvändningen ska effektiviseras, hur förnybara energiresurser ska tas till vara och hur utbyggnad av produktionsanläggningar för fjärrvärme, solenergi, biobränsle och vindkraft ska främjas. Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse 2. Den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen ska senast år 2010 vara identifierad och ett program finnas för skydd av dess värden. Samtidigt ska minst 25 % av den värdefulla bebyggelsen vara långsiktigt skyddad. Buller 3. Antalet människor som utsätts för trafikbullerstörningar överstigande de riktvärden som riksdagen ställt sig bakom för buller i bostäder ska ha minskat med minst 10 % till år 2010 jämfört med år Uttag av naturgrus 4. År 2010 ska uttaget av naturgrus i länet vara högst ton per år och andelen återanvänt material utgöra minst 10 % av ballastanvändningen. Avfall 5. Mängden deponerat avfall exklusive gruvavfall ska minska med minst 50 % till år 2005 räknat från 1994 års nivå samtidigt som den totala mängden genererat avfall inte ökar. 6. Samtliga avfallsdeponier har senast år 2008 uppnått enhetlig standard och uppfyller högt uppställda miljökrav enligt EU: s beslutade direktiv om deponering av avfall. Energianvändning m.m. i byggnader 7. Miljöbelastningen från energianvändningen i bostäder och lokaler minskar och är lägre år 2010 än år Detta ska bl.a. ske genom att den totala energianvändningen effektiviseras för att på sikt minska. Inomhusmiljön 8. År 2020 ska byggnader och deras egenskaper inte påverka hälsan negativt. Därför ska det säkerställas att samtliga byggnader där människor vistas ofta eller under längre tid senast år 2015 har en dokumenterat fungerande ventilation, radonhalten i alla skolor och förskolor år 2010 är lägre än 200 Bq/m 3 luft och att radonhalten i alla bostäder år 2020 är lägre än 200 Bq/m 3 luft. 9. År 2010 har hälsoriskerna orsakade av passiv rökning minskat och högst 10 % av befolkningen är dagligrökare.

6 Vad kan jag göra själv Byt till el märkt med Bra miljöval (kriterierna är ej fossila bränslen eller kärnkraft, ej nybyggd vattenkraft samt återföring av askan till skogsmarken vid biobränsleproducerad el). informerar om kraftbolag som säljer Bra Miljöval. Sänk inomhustemperaturen, i synnerhet i förråd, källare, trapphus och outnyttjade utrymmen. Varje grads temperatursänkning ger fem procents energibesparing. Välj varor och råmaterial som transporterats så kort sträcka på väg som möjligt. Byt till fordon som drivs på biobränsle eller har låg bränsleförbrukning. Använd kollektivtrafiken (buss och tåg) eller gå och cykla. Använd alkylatbensin i motorgräsklippare, motorsågar och båtmotorer (2-taktsmotorer). Prova på sparsam körning! bro_fold/branslebroschyr_2004.pdf Ställ krav på låg ljudnivå vid nyinköp av fläktar, eller varvtalsreglera och justera för lägre ljudnivå. Använd helst kemiska produkter med miljömärkning eller sådana som inte är märkta med symbolen som visar på risker för hälsa eller miljö. Källsortera avfallet och återvinn så mycket som möjligt. Förpackningar, returpapper, elektriska och elektroniska produkter, däck och bilar omfattas av producentansvar, informerar om var de olika avfallsslagen ska lämnas. Installera snålstrilande munstycken på alla vattenkranar, det kan spara 10 procent av varmvattenförbrukningen eller ca 400 kwh/år. Stäng av TV och andra apparater manuellt och ha inte på stand-by läget. Det minskar hemmets elförbrukning med ca 10 procent. Byt till lågenergilampor, de drar närmare 80 procent mindre el och lyser 10 gånger längre tid än en vanlig glödlampa. Per år kan ett normalt hushåll tjäna närmare en tusenlapp eller några hundra kwh om alla glödlampor byts ut. Per lågenergilampa blir det en vinst på 200 kr (beräknat på lampans livstid). Ät inte kött eller fågel varje dag i veckan. Pröva vegetariska rätter. Till 1 kg fläskkött eller kyckling går det åt ca 15 respektive 12 kwh räknat från produktion till matbord. Detta ska jämföras med 1 kg potatis eller 1 kg gula ärtor som bara kräver 2 till 3 kwh. Låt frusen mat tina i kylskåpet. Några kända miljömärkningar

7 Vad händer under ett temaår? MiljömålsForum I början av varje temaår arrangerar Länsstyrelsen ett MiljömålsForum. Syftet med MiljömålsForum är att presentera de miljömål som är aktuella för året och diskutera hur arbetet med att nå dessa ska fortsätta. Åtgärdsprogram för att gå från ord till handling En kärngrupp med representanter från bland annat länets kommuner, regionala myndigheter, organisationer och näringsliv kommer under året att ta fram ett förslag till åtgärdsprogram för de aktuella miljömålen. Åtgärdsprogrammet ska strukturera miljömålsarbetet och visa vilka åtgärder (pågående och nya) som behövs för att miljömålen ska uppfyllas i länet. Ett förslag till åtgärdsprogram skickas ut på remiss till berörda intressenter och antas slutligen av Länsstyrelsens styrelse. Åtgärderna ska genomföras inom tre till fyra år och därefter revideras programmet. I flera fall är det inte möjligt att uppnå ett miljömål enbart med åtgärder inom länet. Då behövs andra typer av åtgärder på nationell och internationell nivå som stöd för det regionala arbetet. Elektroniskt nyhetsbrev Sekretariatet för hållbar utveckling (HUTsekretariatet) ger ut ett kostnadsfritt elektroniskt nyhetsbrev fyra gånger per år. Där presenteras vad som händer i miljömålsarbetet, till exempel aktiviteter under året. Genom nyhetsbrevet kan kommuner och andra också sprida information om kommande aktiviteter och åtgärder i sitt miljöarbete. Uppföljningskonferens Under sensommar/höst varje temaår genomförs en uppföljningskonferens. Då redovisas både nationell, regional och lokal uppföljning av framför allt temaårets miljömål. Dessutom presenterar någon kommun eller företag hur miljömålsarbete kan bedrivas och följas upp på lokal nivå.

8 Bakgrund miljömålen Riksdagen har antagit 15 miljökvalitetsmål som gäller hela landet. Målen visar hur miljön måste förändras för att vi ska kunna säga att Sverige har en god miljö. Länsstyrelsen arbetar tillsammans med länets kommuner, myndigheter, företag och föreningar för att miljömålen ska uppfyllas inom en generation (25 år). I det regionala miljömålsarbetet tar Jönköpings län ansvar för de värden som finns här som en del av det nationella miljömålsarbetet. Jönköpings län jobbar med temaår. Varje år väljer vi ut några av miljökvalitetsmålen och fokuserar på dem. År 2005 är det Den byggda miljöns och klimatets år, det fjärde och sista i raden av temaår. Vad händer 2006? År 2006 har samtliga miljömål behandlats under något av temaåren. Då är det dags att utvärdera och revidera de åtgärder som fastlagts i tidigare åtgärdsprogram. Om åtgärderna genomförts enligt planering är det dags att uppskatta hur långt vi har kommit och om det behövs ta fram nya åtgärder. Låna en utställning om temaåret och miljömålen Till varje temaår har en utställning om miljömålen tagits fram. Utställningen finns att låna på Länsstyrelsen i Jönköping. Kontakta Sekretariatet för hållbar utveckling för att låna utställningen eller beställa annat informationsmaterial. Kontaktpersoner Sekretariatet för hållbar utveckling Länsstyrelsen i Jönköpings län Jönköping Telefon: (vx) E-post: lena.lindstrom@f.lst.se anna.westerlund@f.lst.se anna.isaksson@f.lst.se anna-karin.weichelt@f.lst.se Läs mer Länsstyrelsens webbplats: Miljömålsportalen: Miljömålsillustrationer: Tobias Flygar Foto: Länsstyrelsen