Skogen ger andrum vilka spår

Transkript

1 papergram GRAPHIC PAPER Felix Brunner doldisen som upplyst tryckeribranschen kogen ger andrum vilka spår lämnar vi i klimatet? Foto så långt ögat når Brodera i vår! sca papergram no

2 8 16 Papergram. Internationellt magasin för mediebranschen och den grafiska industrin som utges av CA Forest Products AB, Box 846, undsvall. Telefon: Telefax: Chefredaktör och ansvarig utgivare: Anne-ofie Cadeskog Projekt- och redaktionsledning: Luise teinberger svensk redigering: usanna Lidström Grafisk design: Mellerstedt Design Repro och tryck: Tryckeribolaget, undsvall Omslag: Bildmontage Pauliina Friberg Papergram trycks på GraphoCote 80 g, omslaget på Reprint 150 g. Papperet är FC-certifierat. Innehåll 1/ Norrlands stora lunga verksamheter lämnar spår. På allas läppar idag är koldioxidspåren som industrier, transporter och annan mänsklig aktivitet lämnar. Papergram reder ut den roll som sca Forest Products spelar för klimatet. 11 Trender 12 tandardiseringens fader felix Brunner ville bli vetenskapsman, men hamnade i tryckeribranschen. Han kombinerade sitt kunnande inom olika områden och utvecklade standardmetoder för att styra tryckresultatet. 14 Korsstygn driver upplagan en tidskrift som rymmer pyramider och idoler sida vid sida är brittiska Crosstitcher läsare med flinka fingrar väntar varje månad på att få nya förlagor att brodera efter. 16 Bildanalys för bättre kvalitet På CA R&D Centre har forskarna utvecklat en ny metod för att i stark uppförstoring studera tvärsnitt av papper. Ett viktigt syfte är att kunna bedöma bestrykningsskiktets tjocklek och kvalitet. 24 Allt material i denna tidning är beställt, granskat och godkänt av redaktionen. Det betyder emellertid inte att redaktionen eller CA nödvändigtvis alltid delar skribentens åsikt. Citera oss gärna, men ange källan. Vill du ha ett eget exemplar av Papergram eller ge bort till en kollega? kicka eller faxa namn, adress och eventuellt företagsnamn till: Caroline Johansson, CA Graphic undsvall AB, Box 846, undsvall. Telefon: Telefax: E-post: caroline.johansson@sca.com CA Forest Products tillverkar tryckpapper tidningspapper, C- och LWC-papper massa, sågade trävaror och träbränslen. CA Forest Products förvaltar också CAs stora skogsinnehav och försörjer CAs svenska industrier med virkesråvara samt erbjuder CAs enheter kostnadseffektiva transportlösningar. CA Forest Products årliga omsättning uppgår till cirka 19 miljarder kronor och antalet anställda till personer. CAs skogsbruk är certifierat enligt FC (Forest tewardship Council). 18 Nya bilder Bilder har alltid varit en viktig beståndsdel i tidningar och tidskrifter. De senaste åren har det skett en revolution inom fototekniken digitalt var ordet. I den nya teknikens spår ha nya facktidningar följt, men även fotografyrket har förändrats. Papergram tar ett samlat grepp. 23 Krönika: Christopher Brown Humes lovordar sin morgontidning. 24 Långt borta fast nära den lokala morgontidningen som trycks på andra sidan jordklotet är en affärsidé som kom i ropet för närmare tio år sedan. Papergram har kollat vad som hände sedan. 26 Luna tätar fönster och mycket mer airlaid-produkten Luna, som tillverkas vid CAs massafabrik Östrand utanför undsvall, breddar användningsområdet för massaprodukter rejält. Förutom i hygienprodukter gör luna numera nytta i såväl livsmedelsindustrin som i byggbranschen. 28 Det susar i säven Bubbeldryck gjord av björksav är en ny specialitet för konnässörer. 2 sca papergram no

3 Ett starkt år för CA CA info 2007 blev ett starkt år för CA. Det visar bokslutsrapporten som publicerades i slutet av januari. Omsättningen ökade med 5 procent och ebitda (resultatet före räntor, skatt, avskrivningar och amorteringar) steg med 3 procent. Fjärde kvartalet blev med en 47-procentig vinstökning till och med historiskt. Det har varit ett bra år och ett fjärde kvartal med det bästa rörelseresultatet i CAs historia, meddelade en nöjd vd Jan Johansson. CA Forest Products upplevde en stark omsättningsökning och ett förbättrat resultat, både när det gäller sågade trävaror och grafiska papper. Till förbättringen bidrog en stark marknad för massa och en rekordstark marknad för sågade trävaror, men även det faktum att man lyckades sänka energikostnaderna. I december kunde CA dessutom skriva upp värdet av sitt skogsinnehav om 2,6 miljoner hektar i norra verige med 5,2 miljarder kronor tack vare stigande virkespriser som förväntas stabilisera sig på en hög nivå. Även inom områdena förpackningar, mjukpapper och personliga hygienprodukter ökade både omsättning och resultat under 2007, trots att stigande energikostnader på många håll motverkade den positiva utvecklingen. AFH-verksamheten (away from home) inom affärsområdet mjukpapper noterade omsättningsrekord, samtidigt som produktmixen inom flera av CAs verksamhetsområden har förbättats. Jan Johansson ser med tillförsikt på framtiden. En åldrande befolkning gör att efterfrågan på inkontinensprodukter kommer att öka, samtidigt som ökade inkomster för befolkningen i bland annat Indien och ydamerika ger nya möjligheter: Det skapar möjligheter för många av CAs produkter, säger Jan Johansson. Bästa hållbarhetsrapporten enligt WWF Världsnaturfonden, WWF, har sedan 2004 gjort undersökningar av företag i pappersbranschen och deras arbete med hållbarhetsfrågor. I 2007 års genomgång av de europeiska pappersföretagens hållbarhetsrapporter rankade CAs rapport som den bästa. Vi har länge arbetat med de här frågorna, som verkligen är prioriterade för CA, säger Patrik Isaksson, miljöchef på CA. Rapporten speglar hur vi arbetar med miljö och socialt ansvarstagande, och är en viktig indikator på vår vilja till tydlighet och genomlysning på området. Ett av de kriterier där CA tydligast stod ut från de övriga företagen i undersökningen var rapporteringen av miljörelaterad data uppdelad på enskilda produktionsenheter. Fler än 100 av CAs produktionsenheter i ett 40-tal länder rapporterar in miljödata. Patrik Isaksson pekar på att det alltid finns ytterligare områden att förbättra och att hållbarhetsrapporten är ett viktigt verktyg för att ständigt sätta ljuset på dessa områden. Han understryker också betydelsen av att oberoende organisationer som WWF genomför löpande granskningar. WWF har utvecklat ett system för bedömning av miljöparametrar för att kunna standardisera informationen och göra den lättillgänglig. Inom CAs affärsgrupp Forest Products tillämpas WWFs system på pappersprodukterna och resultaten kommer att göras tillgängliga för kunderna. Visste du att... cirka 35 procent av den europeiska tryckpappers marknaden utgörs av tidningspapper, resten av övriga obestrukna och bestrukna kvaliteter. Marknaden för magasinspapper växer med 3 till 4 procent per år, medan tidningspappersmarknaden växer långsammare, med 1 till 2 procent per år. sca papergram no

4 Vårt kolspår en komplicerad historia Klimatet är vår tids stora miljöfråga. Vi människor är många, och genom vårt sätt att leva och utnyttja resurser påverkar vi klimatet framför allt genom utsläpp av klimatpåverkande gaser till atmosfären. Den viktigaste av dessa gaser är koldioxid. å här ser CAs roll ut. Text Björn Lyngfelt foto Olle Melkerhed, Per-Anders jöquist ILLUTRATIONer Per Matsson, Tomas Holmström 4 sca papergram no

5 Produktion och användning av skogsindustriprodukter medför utsläpp av koldioxid. amtidigt bidrar skogsnäringen till att mängden koldioxid i atmosfären hålls nere. Växande skogar binder koldioxid och skogsindustriprodukter lagrar koldioxid under den tid de används. kogsindustriprodukter kan ersätta produkter som ger större utsläpp av koldioxid. Biobränslen ger energi som inte medför några nettoutsläpp av koldioxid och kan ersätta fossila bränslen. Kedjan från råvarukällan, skogen, till produkternas förbränning i en värmepanna eller nedbrytning på en soptipp är lång och komplex och den innehåller en lång rad plus och minus. Vi ska här försöka reda ut hur CA Forest Products, och de produkter företaget tillverkar, påverkar jordens klimat. kogen binder kol kogsindustrins råvara, vedfibern, är i sig en koldioxidfälla. När träd växer använder de luftens koldioxid som den viktigaste byggstenen och solljus som energikälla. När skog växer med en kubikmeter virke, binds 1,4 ton koldioxid. En kubikmeter virke väger ungefär ett halvt ton. Att det går åt mer koldioxid än vad denna kubikmeter virke väger, beror på att det bara är kolet som träden utnyttjar, medan syret i koldioxiden släpps ut i atmosfären. Dessutom är det inte bara stamveden i trädet som växer utan även grenar och rötter. CA är Europas största privata skogsägare och äger två och en halv miljon hektar skog i norra verige. Den årliga tillväxten i dessa skogar är knappt 7,5 miljoner kubikmeter. Av detta avverkas ungefär 5,5 miljoner kubikmeter. Volymen levande, växande träd i CAs skogar ökar alltså med knappt två miljoner kubikmeter varje år, vilket innebär att dessa skogar binder 2,6 miljoner ton koldioxid per år. Det kan jämföras med att alla transporter i verige tillsammans släpper ut ungefär tjugo miljoner ton koldioxid. Virke från de egna skogarna motsvarar drygt 60 procent av den virkesråvara som CA Forest Products använder. Resten av virket köps framför allt från privata skogsägare i norra verige och Österrike och dess grannländer. I både verige och Österrike finns en omfattande skogslagstiftning med krav på plantering efter avverkning. I båda länderna ökar också den totala mängden skog. Det innebär att inte heller det virke som anskaffas från andra skogsägare leder till någon minskande mängd skog och därmed inte till något nettotillskott av koldioxid till atmosfären. Även returpapper binder kol I Laakirchen i Österrike och Aylesford i England används betydande mängder returpapper som råvara. Även returpapper består ju av vedfiber. Genom att det återvinns kommer vedfibern till nytta ännu ett antal gånger och den koldioxid som trädet har bundit hålls borta från atmosfären ännu en tid. Att skaffa råvara till CA Forest Products fabriker medför utsläpp av koldioxid. kogsmaskiner, virkesbilar och lastbilar med returpapper körs på diesel. Det går åt knappt två liter diesel för att avverka och transportera en kubikmeter virke till fabrik. Det går också åt fossila bränslen, om än i små mängder, för att producera skogsplantor och för att transportera plantor och plantörer till de hyggen som ska återbeskogas. CA testar syntetisk diesel i virkesbilar och lastbilar för transport av produkter. I dag tillverkas denna av naturgas, vilket innebär att effekten på utsläpp av koldioxid är positiv men begränsad. Utvecklingsarbete pågår för att i en framtid använda biomassa som råvara för syntetisk diesel och det skulle reducera koldioxidutsläppen från transporter radikalt. CAs lastbilsförare har också utbildats i ecodriving, ett körsätt som reducerar bränsleförbrukningen med minst 15 procent. CA Forest Products försöker använda lokalt tillgänglig råvara. I verige används endast färsk vedfiber i tillverkningen av papper och massa, till största delen från CAs egna närbelägna skogar. I Laakirchen används virke från skogarna i Österrike och grannländerna, men också returpapper från centrala Europas stora städer. Aylesford Newsprint utanför London använder enbart returpapper. På så sätt undviks långa råvarutransporter. CO 2 Grön el kogsfiberns livscykel När träd växer binder de koldioxid som hålls borta från atmosfären under hela den förädlade produktens livstid. Energin en nyckelfråga Östrands massafabrik producerar klorfri blekt sulfatmassa och en i jämförelse mindre mängd kemisk termomekanisk massa, CTMP. I sulfatprocessen skiljer man ut cellulosafibrerna, ungefär hälften av råvaran, från övriga vedämnen. Dessa fiberrester förbränns i den så kallade sodapannan, varvid ånga med högt tryck och hög temperatur produceras, samtidigt som processkemikalierna återvinns. Denna ånga används för produktion av elektricitet i en turbin innan den används i processen för att torka den färdiga massan. När så mycket energi som möjligt utvunnits ur ångan, övergår den till att bli varmvatten som försörjer fjärrvärmenätet i den omgivande kommunen. Östrands massafabrik är en stor energiproducent. Fabriken är självförsörjande med el och värme och kan även leverera sca papergram no

6 en del elektricitet till elnätet. Östrand levererar dessutom all värme som Timrå Kommun behöver till sitt fjärrvärmeverk. Östrand använder i dag mycket små mängder fossila bränslen, framför allt i den så kallade mesaugnen där en del av processkemikalierna prepareras. Ortvikens pappersbruk producerar tidningspapper och bestruket tryckpapper, LWC. Den viktigaste insatsvaran är mekanisk massa som tillverkas på plats på bruket. Frisk färsk granmassaved mals i raffinörer, en slags stora kvarnar. Dessa raffinörer drar stora mängder el Ortviken är den näst största elförbrukaren i verige men processen hushåller mycket väl med virkesråvara. Praktiskt taget all virkesråvara blir till papper. Även på Ortvikens pappersbruk behövs stora mängder ånga för att torka papperet. Ångan produceras framför allt med virkesrester som bark och med avverkningsrester från skogen som bränsle. Dessutom utnyttjas spillvärme från raffinörerna. Även på Ortviken används ångan för elproduktion innan den utnyttjas i processen, men Ortviken behöver ändå använda stora mängder el från nätet, cirka 1,9 TWh per år. Fossila bränslen används i mycket liten utsträckning på Ortviken, så utsläppen av koldioxid från fabriken är mycket små. Elproduktionen i verige baseras nästan helt och hållet på vatten- och kärnkraft, som inte ger upphov till några koldioxidutsläpp, så inte heller elanvändningen ger några koldioxidutsläpp av betydelse. CA Forest Products kolspår Tillväxt i CAs skogar 10,5 miljoner (varav contortatall 2,0 miljoner) varav nettobindning 2,6 miljoner CO 2 bundet i papper och massa, (< 1 år) 7,6 miljoner CO 2 bundet i trävaror, (> 10 år) 2,5 miljoner kogsbränslen ersätter oljeförbränning Vindkraft, 2,8 TWh 1 miljon ersätter import av el från fossila bränslen Bindning av koldioxid eller undvikna utsläpp av koldioxid (ton CO 2 /år) Nettobindning: 2,6 miljoner Ånga och el från naturgas I Laakirchen produceras C-papper, ett obestruket tryckpapper för tidskrifter och kataloger. om råvara används dels virke, som liksom i Ortviken mals till mekanisk massa, dels returpapper som rensas från trycksvärta och andra föroreningar innan det används. Laakirchens pappersbruk behöver för sin energiförsörjning både el till produktionen av mekanisk massa och ånga för att torka papperet. Både ånga och el produceras i en delägd anläggning som använder naturgas som bränsle. Naturgas är ett fossilt bränsle, men utsläppen av koldioxid är betydligt mindre än om man skulle ha använt olja eller kol. Laakirchen har också ett vattenkraftverk i floden Traun som täcker en mindre del av fabrikens elbehov. Tillväxt i CAs skogar Papper och massa Trävaror kogsbränslen Vindkraft Bilden visar hur CA Forest Products verksamhet på olika sätt påverkar koldioxidbalansen. De olika storheterna är inte alltid direkt jämförbara. Papper och massa binder koldioxid i kanske några månader, medan träprodukter gör det i många år. Men den koldioxid som 6 sca papergram no

7 kog, vedfiber och produkter av vedfiber ger goda möjligheter att undvika utsläpp av koldioxid eller ersätta material och bränslen som ger höga utsläpp. Utsläpp av fossil koldioxid (ton CO 2 /år) I Aylesford tillverkas tidningspapper av 100 procent returpapper. Liksom i Laakirchen täcks försörjningen av el och ånga av en anläggning som använder naturgas som bränsle. CA Forest Products åtta sågverk använder betydligt mindre mängder energi än pappersbruken. Men det behövs el för att driva sågar och transportörer, och det behövs värme för att torka virket. Lösningarna ser lite olika ut för varje sågverk. I en del fall använder man bark och annat spill för att producera energi. I andra fall utnyttjar man närbelägna industriers värmeproduktion. ågspån från sågverken används i stor utsträckning för produktion av bränslepellets, som ersätter olja som värmekälla i både hushåll och stora energianläggningar. CAs produktion av bränslepellets uppgår till över 800 GWh per år, tillräckligt för att värma upp villor. kogsbruk Transport av råvara Östrand ågverk Ortviken Laakirchen Aylesford Transport av produkter kogsbruk umma utsläpp Östrand Ortviken Laakirchen Aylesford Transport ågverk nettobinds i skogen kommer att fortsätta vara bunden, så länge vi sköter våra skogar uthålligt. Och bara denna mängd är mer än dubbelt så mycket som all den fossila koldioxid som verksamheten genererar. Transporter en stor koldioxidkälla De färdiga produkterna trävaror, massa och papper säljs till kunder runtom i Europa och världen. Av CA Forest Products transporter sker 68 procent med fartyg, 24 procent med lastbil och 8 procent med järnväg, ofta i olika kombinationer för att produkterna ska nå fram till kunderna. Fartyg kan transportera stora mängder produkter, och även om de drivs med olja är utsläppen per ton produkt och kilometer små. Merparten av massa och papper från Östrand och Ortviken transporteras med CAs RoRo-fartyg till terminaler i torbritannien och på kontinenten. Dessa fartyg drivs med lågsvavlig olja, är utrustade med katalytisk avgasrening och hör till de renaste fartyg som trafikerar haven runt norra Europa. CA Transforest erhöll 2004 EUs utmärkelse Clean Marine Award för sitt framgångsrika miljöarbete. På återvägen från kontinenten transporterar CAs systemfartyg råvaror och industrivaror till norra verige. Järnväg är ett energieffektivt transportslag som utnyttjas både för CAs virkestransporter och för transport av färdiga produkter. Tyvärr går spåren inte hela vägen ut i skogen eller fram till kunderna, varför järnväg i regel måste kombineras med lastbilstransporter. Koldioxidutsläppen från järnväg beror på hur den el som försörjer loken produ- sca papergram no

8 ceras. I verige handlar det i stort sett helt om koldioxidfri el från vatten- och kärnkraft, medan elnätet i till exempel Tyskland till största delen försörjs med el från kolkraftverk. Åtminstone den sista delen av transporten fram till kund måste som regel ske med lastbil. Lastbilar drivs med diesel och släpper ut fossil koldioxid. CA arbetar mycket med att försöka rationalisera transporterna, begränsa de sträckor som måste köras och se till att bilarna är så fyllda som möjligt. Det slutliga valet av transportsätt blir en kompromiss mellan service, kostnad och miljöeffekt. Produkter i användning När produkterna väl är levererade hos kunden har inte CA längre någon kontroll över dem. Även den vidare hanteringen ger dock upphov till koldioxidutsläpp tryckning av tidningar och tidskrifter, transport till prenumerant eller tidningsaffär och kundens biltur för att köpa en tidning. När tidningen sedan är läst kan den hamna i en returpapperscontainer för återvinning, den kan eldas upp med eller utan att energin används, eller den kan hamna på en soptipp där den långsamt bryts ned. Resultatet blir ändå till sist att det kol som trädet en gång använde för att bygga upp sina vedfibrer, på nytt blir koldioxid i atmosfären. Denna koldioxid innebär dock inget tillskott till växthusgaserna, eftersom det från början togs upp av trädet från atmosfären. Även om skogsindustriprodukter inte medför något tillskott av koldioxid, så kan den klimateffekt de har variera stort. En tidning som görs av papper på ett bruk som använder stora mängder fossila bränslen, som transporteras en lång sträcka och som slutligen slängs på en soptipp, ger inte samma positiva effekt som en tidning som tillverkas i ett bruk med små utsläpp av fossil koldioxid, som transporteras effektivt, som återvinns gång på gång och som slutligen förbränns i en effektiv energianläggning. Trävaror kan ersätta material som stål, betong och plast, som alla ger betydligt större koldioxidutsläpp. Trä är lätt, har god värmeisolerande förmåga, lagrar koldioxid under lång tid kanske mer än ett sekel och kan till sist användas som bränsle i effektiv energiproduktion. Mångsidig positiv klimateffekt kog, vedfiber och produkter av vedfiber ger goda möjligheter att undvika utsläpp av koldioxid eller ersätta material och bränslen som ger höga utsläpp. När man avverkar ett träd och utnyttjar det så väl som möjligt för förädling till produkter av olika slag, används ändå hälften av trädet som bränsle i energiproduktion oräknat att de färdiga produkterna så småningom kan förbrännas. Grenar och toppar tas till vara som biobränsle. Bark och andra restprodukter används som bränsle i industrin. I en sulfatmassafabrik används hälften av vedråvaran för energiproduktion. ågspån förädlas till bränslepellets. kulle man använda hela trädet som bränsle, så skulle man ändå bara öka tillgången på biobränslen med 50 procent, samtidigt som man skulle förlora den nytta man har av trävaror, massa och tryckpapper. Även på andra sätt kan skogen bidra till en positiv klimateffekt. Tillsammans med det norska energiföretaget tatkraft bygger CA vindkraftverk på sin skogsmark i norra verige. Totalt 400 vindkraftverk med en sammanlagd effekt på 2,8 TWh el per år planeras, en investering på totalt 16 miljarder kronor. Det är tre gånger så mycket vindkraftsel som producerades i hela verige år 2006 och mer än den el som CA Forest Products totalt förbrukar. CA har introducerat det mer snabbväxande trädslaget contortatall på sina marker. Contortatallen växer i dag på hektar, ungefär 14 procent av CAs skogsmark. Den växer ungefär 40 procent snabbare än vad svenska trädslag hade gjort på samma mark. Genom contortatallens snabba tillväxt binder den ungefär två miljoner ton koldioxid varje år. Det är dubbelt så mycket som de samlade utsläppen från fabriker och transporter i hela CA Forest Products verksamhet. kog och skogsindustriprodukter är en viktig del av lösningen på de utmaningar som klimathotet ställer oss inför. 8 sca papergram no

9 Går kolspår att beräkna? Kolspår eller "carbon footprint" är termen för dagen. Kunder vill veta produkternas klimatpåverkan. Miljöanalytiker försöker beräkna företags effekter på klimatet. För branscher, företag och produkter utlovas att de ska bli koldioxidneutrala men exakta beräkningar är oftast svåra att göra. Det här med klimatpåverkan är både lätt och svårt. Kunder, myndigheter och leverantörer försöker hitta beräkningsmodeller för enkla och lättkommunicerade nyckeltal, som kan visa om en produkt är bra eller dålig för världens klimat; helst nyckeltal som sätter den egna verksamheten i så perfekt ljus som möjligt. Det är lätt att konstatera om en viss åtgärd ökar eller minskar utsläppen av fossil koldioxid. Att byta olja mot biobränslen minskar utsläppen. Att spara in en lastbilstransport gör detsamma. Att ett träd växer binder koldioxid. Ett vindkraftverk kan ersätta kolbaserad elkraft. Däremot är det svårt, för att inte säga omöjligt, att på ett enhetligt sätt beräkna och sedan jämföra olika produkters klimatpåverkan. Komplicerade samband El produceras med olika blandningar av kol-, gas-, kärn- och vattenkraft i olika länder. amma produkt som produceras i ett land med mycket kolkraft ger upphov till större koldioxidutsläpp än om den hade producerats i ett land med mycket kärnkraft. Om konsumenten har långt till tidningsaffären blir koldioxidutsläppen större än om affären ligger nära. Det vill säga om kunden tar bilen. Om han eller hon i stället cyklar blir kalkylen annorlunda. Att återvinna en tidning är bra för klimatet om inte tidningen måste transporteras för lång sträcka på lastbil innan den återvinns. Då hade det möjligen varit bättre att elda upp den i ett effektivt kraftvärmeverk på närmare håll. Att göra etanol av skogsråvara och använda det som fordonsbränsle måste väl vara bra för klimatet? Nja, att göra trävaror och papper av samma råvara ger ett många gånger högre förädlingsvärde och resurser att göra viktiga utvecklingsinsatser på andra områden. amtidigt blir hälften av råvaran energi i effektiva anläggningar. Att göra etanol av cellulosa är också en dyr process med låg verkningsgrad, som bara kan överleva med massiva subventioner. Då är det bättre att köpa etanolen från Brasilien. Om det inte var för det här med transporterna och arbetsmiljön Ont om enkla lösningar Livscykelanalyser används ofta för att försöka göra den här sortens jämförelser, men dessa blir fort nonsens om man inte lyckas definiera systemets gränser noggrant och enhetligt. För en produkt i två olika processer går det i regel att göra denna definition. För en lång förädlingskedja med olika slutprodukter och en lång rad restprodukter som i sin tur blir råvara för andra produkter, är det i stort sett omöjligt. å var skeptisk om någon erbjuder en enkel siffra på en produkts klimateffekt. Eller om någon hävdar att en produkt är klimatneutral. yna korten. Kräv att få veta grunden för påståendet. Verkligheten är obehagligt komplicerad och utrymmet för dem som vill erbjuda enkla lösningar är stort. Artikeln här intill om CA Forest Products klimatpåverkan är lång och den är ändå bara ett försök till en sammanfattning. Men så här komplicerad är verkligheten. Vi har en fantastisk tillgång i våra stora växande skogar. Vi har fabriker som jämfört med andra fabriker har mycket låga utsläpp av fossil koldioxid. Vi har effektiva transporter. Vi har en lång rad projekt där resultatet är minskade utsläpp av koldioxid. Vi tycker att vi har goda skäl att vara stolta över de insatser vi gör för klimatet. Men att på heder och samvete sätta en exakt siffra på vad ett kilo papper har för klimateffekt, det klarar vi inte. Och ingen annan heller. Björn Lyngfelt Informationsdirektör CA Forest Products AB sca papergram no

10 Projekt för ett bättre klimat CA Forest Products genomför eller är engagerade i en lång rad projekt som på olika sätt kan bidra till att minska utsläppen av koldioxid till atmosfären. tubbrytning CA testar att bryta stubbar för att använda dem som skogsbränsle. Grotbuntning Grot grenar och toppar från skogsavverkning har nackdelen att det är skrymmande och därför inte går att transportera långa sträckor. Genom att pressa och binda samman avverkningsrester till en stock underlättas transport och hantering. Etanoltillverkning av avverkningsrester Tillsammans med Vilhelmina kommun och energiföretaget Eon har CA undersökt möjligheterna att producera etanol av grot grenar och toppar. Tyvärr finns ingen teknik tillgänglig för att göra etanol av avverkningsrester, varför projektet lagts på is. yntetisk diesel CA testar syntetisk diesel i lastbilar för transport av virkesråvara och färdiga produkter. yntetisk diesel görs i dag av naturgas varför effekterna på koldioxidutsläppen blir små. Om syntetisk diesel kunde produceras av biomassa skulle effekterna bli betydligt större. Biogas Tillsammans med undsvalls kommun undersöker CA möjligheterna att producera biogas av slam från bioreningsanläggningar och kommunala reningsverk. odapanna Östrands massafabrik har investerat i en ny sodapanna som producerar ånga med högre tryck och temperatur än någon annan sodapanna i världen. Pannan försörjer fabriken med energi och har fördubblat produktionen av grön elektricitet till 500 GWh per år. Contortatall CA började i början av 1970-talet att introducera det kanadensiska trädslaget contortatall, som växer 40 procent snabbare än svenska trädslag. Contortan på CAs marker binder varje år cirka två miljoner ton koldioxid. Järnväg till Östrand En investering i järnvägsspår har gjort det möjligt att leverera virke med tåg direkt till fabriken. Därmed undviks cirka 50 lastbilstransporter varje dygn. Rökgaskondensering på Ortviken Genom en investering i rökgaskondensering på Ortvikens pappersbruk tillvaratas spillvärme som levereras till kommunens fjärrvärmenät tillräckligt för uppvärmning av villor. Grön värme till Tunadals sågverk Ånga till virkestorkarna på Tunadals sågverk levereras från Korsta värmeverk som använder sopor som bränsle. Vindkraft Tillsammans med norska tatkraft planerar CA att bygga sju vindkraftsparker på skogsmark i Mellannorrland. 400 vindkraftverk kommer att producera 2,8 TWh el per år, en investering på 16 miljarder kronor. 10 sca papergram no

11 Text Luise teinberger trender Kina snart störst på papper Pappersbatteri Ett batteri i ett pappersark det är vad forskningsinstitutet Rensselaer Polytechnic Institute i amerikanska delstaten New York just nu arbetar fram. Ett vanligt litiumjonbatteri tillverkas av kolnanotuber, mycket starka rör som är gånger tu nnare än ett mänskligt hårstrå. Dessa rör innesluts i isolerande cellulosa. En prototyp på 2,5 volt har tagits fram. Den räcker till att driva en liten fläkt. Tanken är att man genom att stapla batteripappren ska kunna öka kraften, samtidigt som vidareförädlingen har alla möjligheter som vanligt papper ger. Batterierna ska exempelvis kunna massproduceras i en slags tryckpress, ungefär som tidningar. Användning är möjlig överallt där det behövs energi, men inte finns utrymme. Papperstillverkningen ökar dramatiskt i Kina. Om några år kommer Kina att vara världens största papperstillverkande nation. Det tror Henrik Essén från konsultföretaget Pöyry Forest Industry Consulting, som talade på en konferens i tockholm i december. Och från att vara importberoende kommer landet att börja exportera papper. Ökningen i produktionen är större än konsumtionsökningen, vilket innebär att kinesisk produktion kommer att komma ut på världsmarknaderna, sade Henrik Essén. Mellan 1997 och 2006 ökade tillverkningen av papper och kartong i Kina från 28 miljoner ton till 65 miljoner ton. Japansk effektivitet Professor Tetsu Uesaka vid Fibre cience and Communication Network (FCN) vid Mittuniversitetet i undsvall har fått knappt 3,5 miljoner kronor i forskningsstöd från stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling (KK-stiftelsen) till ett projekt som ska förbättra de svenska pappersbrukens effektivitet. Projektet Extrem papperstillverkning: Ta pappersproduktionens effekt till ett maximum har som mål att minska avbrotten i pappersmaskinerna med 90 procent. Då skulle svenska pappersbruk nå samma effektivitet som japanska papperstillverkare. i pappersbruket Källa: TT Papperskeramik vagt uppåt på annonsmarknaden Det ser inte bra ut, men å andra sidan inte lika dåligt som ni kanske tror. Och det blir bättre. å sammanfattade Robert J Coen utsikterna för reklammarknaden under 2008 och lite längre fram. På en konferens i New York förutspådde denne amerikanske reklamprognosguru i slutet av det gånga året en volymökning med 3,8 procent under 2008 för UA mycket dock tack vare två stundande storevenemang: de olympiska spelen och de amerikanska presidentvalen. För den europeiska marknaden tillkommer också fotbolls-em som under året bör driva upp reklambudgeterna något. amma tanke hade Robert Coens kollega teve King, vd för Zenith Optimedia, som sade att han inte tror på någon reklamrecession i år. teve King tror att den globala reklampotten kommer att öka med 6,7 procent 2008, varav nästan två tredjedelar tack vare de tre stora evenemangen. Bägge hänvisade till att den allmänna konjunkturen inte ser alltför ljus ut och att även annonskonjunkturen så småningom kan komma att backa. teve King trodde dock att en del av tillbakagången kan hejdas genom att den underutvecklade världen börjar efterfråga mer annonstjänster nu än för bara några år sedan. Fyra tyska forskare har lyckats tillverka papper som antar keramiska egenskaper. Därmed kan detta nya material användas precis som keramik till exempel för att framställa press- och gjutformar för metall. Det nya materialet har framställts genom att öka mängden kaolin och andra fyllmedel, som traditionellt tillsätts i papper för att få fram vissa optiska egenskaper. Papperet blir då så mättat med fyllmedel att hela produkten får keramiska egenskaper. Tillverkningen kan fortfarande ske i pappersmaskiner, vilket är mycket billigare än traditionell keramiktillverkning. Uppfinnarna Dr Andreas Hofenauer, Renate Kirmeier (Papiertechnische tiftung, PT, München) samt Dr Nahum Travitzky, Hans Windsheimer (Friedrich-Alexander-Universität Erlangen-Nürnberg) har tilldelats Otto von Guericke-Preis der AiF Det är ett pris som belönar tvärvetenskapliga forskningsprojekt. sca papergram no

12 % % 80% 40% % tandardiseringens fader % 80% 40% % % 80% 40% CB % 80% 40% CB % 80% 40% Utifrån syns ibland saker som inte kan ses inifrån. Felix Brunner är utbildad kemist och började arbeta med tryckteknik av en slump. Med sitt vetenskapliga angreppssätt utvecklade han ett av tryckeribranschens viktigaste hjälpmedel, den så kallade zebrastrippen. Text Luise teinberger foto ystem Brunner AG 12 sca papergram no

13 Alla som har kommit i närheten av en modern offset-tryckpress har sett de kulörta fyrkantsfälten i utkanten av tryckpappersarken. Dessa mätskalor hjälper tryckaren att bedöma färgåtergivningens kvalitet. Det är den schweiziska kemisten Felix Brunner som utvecklat mätsystemet. Och som så ofta i livet spelade slumpen en avgörande roll för att detta skulle bli verklighet. Egentligen hade Felix Brunner för avsikt att bli vetenskapsman. Efter studenten började jag läsa kemi vid universitetet i Zürich, berättar en vital 79-åring som än i dag är vd för företaget ystem Brunner AG med säte i Locarno vid Lago Maggiore. Jag finansierade mina studier genom att trycka doktorsavhandlingar på en liten offset-tryckpress. Det var så jag först kom i kontakt med trycktekniken, säger han. När det var dags för examen föreslog han en avhandling om ett trycktekniskt ämne. Men han hittade ingen professor som ville handleda en sådan avhandling. På den tiden ansågs tryck vara ett rent hantverk och därmed inte värt en vetenskaplig avhandling. Felix Brunner struntade i doktorsgraden och blev tryckföretagare på heltid. Provocerande tankar Men vetenskapsmannen inom honom ville inte slå sig till ro. Det slog honom att det bara var möjligt att behärska trycket av bilder om man hade full kontroll över rasterpunkterna. Många ändringar i färg- och nyansvärden kan hänföras till att rasterpunkterna blir större det är i dag allmänt känt. Men när Felix Brunner i slutet av 1960-talet myntade ordspråket Tryckintag och upplagetryck är bara lika, om också rasterpunkternas utbredning är lika lät reaktionerna inte vänta på sig. Tryckexperterna tog den här meningen som en provokation vilket gjorde att jag snabbt blev känd. På den tiden ansågs tryck vara ett rent hantverk och därmed inte värt en vetenskaplig avhandling. Felix Brunner började organisera konferenser för tryckexperter som kunde diskutera ämnen som detta. Och snart dök följdfrågan upp: Om det inte går att undvika att rasterpunkterna förstoras både mekaniskt och optiskt, vilket är då den rätta punktstorleken? Detta var standardiseringens födelsetimme inom offsettrycket, säger Felix Brunnner, som gav sig i kast med utmaningen och började utveckla den efterfrågade standarden. Jag definierade två versioner, en för bestrukna och en för obestrukna papper, berättar han om definitionerna som lyder: Rasterpunktförstoringen, uppmätt som densitetsdifferensen mellan ett grovt raster (10) och ett fint raster (60) med 50 procents ton i varje, ska på bestrukna papper bli en tiondel av en typisk tondensitet (till exempel 1,20 till 1,40) alltså 0,12 till 0,14. För obestrukna papper är motsvarande förhållande en sjundedel. Nya parametrar I början av sitt arbete definierade Felix Brunnner åtta olika principiella värden fyra tondensiteter för svart, cyan, magenta och gult, samt tillhörande punktförstoringsvärden för 50-procentssteget. edan dess har standarden förfinats och utökats och även trycktekniken har förändrats. Provtryck görs ju i dag i regel digitalt och för att säkerställa en mycket hög överensstämmelse mellan digitala prover och färdigt tryck behövs så många som 50 olika parametrar. Felix Brunner förklarar att den stora mängden är nödvändig för att beskriva de olika teknikerna. Dagens digitala provtryck (inkjet-teknik) och ett vanligt offsettryck görs med helt olika tekniker och färgpigment. Mätsystemen som Felix Brunner tog fram varumärkesskyddades och fick namnen Eurostandard, Globalstandard och Nipponstandard ystem Brunner. Marknadsföringen skötte han framför allt genom samarbeten. ystem Brunnner marknadsförs visserligen som produkter, men deras skapare framhåller produkternas i grunden utmärkande karaktär: ystem Brunner är en lära. De olika mätelementen och mätinstrumenten underlättar bara användningen av denna lära, säger Felix Brunner. Innovativ kvalitetssäkring amtliga produkter är skyddade genom patent och andra skyddsrättigheter, vars övervakning tar en väsentlig del av Felix Brunners tid i anspråk. Varken detta eller hans höga ålder hindrar honom dock från att aktivt driva utvecklingen framåt. Härom året lanserades nya Proof Checker, ett kvalitetssäkringssystem där tryckaren med hjälp av ett exklusivt utvecklat rankningssystem på ett enkelt sätt kan värdera sina tryckprover. Proof Checker fick 2007 den tyska tryckeribranschens innovationspris. Men nu tycker den drivna innovatören att offsettrycket är tillräckligt standardiserat. Hans medarbetare sköter allt som krävs för att förfina existerande produkter på det området. jälv är standardiseringens fader nu för tiden mest intresserad av djuptryckstekniken. För stora upplagor är djuptryck oersättligt, eftersom man kan uppnå större kontraster på ett obestruket papper av lägre kvalitet. Mitt mål är att utveckla en version av den prisbelönta Proof Checker även för djuptryck. sca papergram no

14 Kors och tvärs för fingerfärdiga läsare Det kliar i fingrarna. Många älskar att pyssla och arbeta med händerna sy, sticka, måla, klippa och klistra. Anledningen är framför allt avkoppling och det smått terapeutiska lugn som infinner sig under handarbetet, förklarar Cathy Lewis, redaktör för brittiska korsstygnstidningen Crosstitcher. Text Henrik Emilson foto Ulf Huett Nilsson Illustration/broderi Annika Huett 14 sca papergram no

15 Gizas pyramider i motljus, Venedigs gondoler, även de i motljus, hästar som drar en droska genom snön och ett porträtt av imon Cowell, den elaka medlemmen i amerikanska Idol-juryn. Vilken blandning av innehåll i en tidning har redaktören blivit galen? Nej, självklart inte. Förklaringen till det breda innehållet är att Crosstitcher är en korsstygnstidning, torbritanniens största, som 13 gånger om året levererar bilder och mönster till sina över fingerfärdiga läsare. Absorberande arbete Att läsarna är hängivna sin tidning framgår när redaktören Cathy Lewis berättar att flera av dem kan ägna månader åt ett nummer. Det är nämligen så lång tid det kan ta att färdigställa ett riktigt stort och komplicerat korsstygnsmönster. Hur kan något vara så fascinerande? Det roliga med korsstygn är att det är väldigt avkopplande och du blir helt absorberad av arbetet. Vi är så upptagna och lever så stressiga liv, men en hobby som korsstygn skapar egen-tid där vi kan varva ner och vara kreativa. Det har faktiskt visat sig att korsstygn kan vara väldigt terapeutiskt den varsamma, repetitiva rörelsen av arbetet kan få dig att sluta oroa dig eller tänka på krämpor eller till och med minska ditt godissug. å det kan vara till stor hjälp om du bantar, skrattar Cathy Lewis. Hon berättar att tekniken är väldigt enkel att lära sig. Allt handlar om, som namnet antyder, en serie av små kors som görs på ett tyg enligt ett mönster som talar om precis vilken färg på tråden du ska ha och vart du ska placera korset. nart växer en bild fram. Det känns kreativt, men allt hårt jobb med att skapa mönstren är redan gjort åt dig, och du är garanterad ett bra resultat, säger Cathy Lewis och förklarar att Crosstitcher dels har mönster för nybörjare, som kan ta några timmar att färdigställa, dels mer avancerade som tar några dagar eller månader. Ny modern design Under 2007 genomgick Crosstitcher en rejäl ansiktslyftning. Efter omfattande läsarundersökningar framkom att handarbetsmarknaden i torbritannien hade vuxit och utvecklats, och att korsstygn hade halkat efter i den utvecklingen. Det ansågs gammalmodigt och passade inte in i folks moderna liv, säger Cathy Lewis. Redaktionen tog lärdom av undersökningen och anpassade sin tidning Det som särskiljer hobby- och hantverkstidningar är att de sparas och återanvänds, och att läsarna ägnar varje nummer mycket lång tid. Cathy Lewis efter dagens krav och vad de moderna handarbetarna efterfrågade. Formen är uppdaterad och innehållet har gjorts mer tillgängligt. Bland annat är ständig kontakt med läsarna av stor vikt. De bidrar i sina många brev med tips och idéer till tidningen, vilket ger ett användaranpassat innehåll och stärker lojaliteten. Men nyckeln är den stora blandningen. Vi ser alltid till att det finns något för alla och en var, oavsett vilken smak eller korsstygnsnivå läsarna är på. Vi har allt från moderna abstrakta verk till mer traditionella, allt från små till stora mönster. Inspiration och idéer till mönstren kommer överallt ifrån de senaste modetrenderna, lantliga motiv, konst och olika kulturer. Redaktionen letar sca papergram no

16 Även om de flesta är kvinnor så har vi en del manliga läsare också. må detaljer Cathy Lewis alltid efter motiv som kan bli bra mönster och de samarbetar med flera mönstertecknare som i sin tur också letar. Cathy Lewis poängterar att möjligheterna är oändliga och att de inte är oroliga för att en dag stå utan idéer. Blandade åldrar Intresset för handarbete är stort i torbritannien och Cathy Lewis kan med säkerhet slå hål på myten att korsstygn bara är en hobby för gamla tanter. Enligt läsarundersökningarna spänner Cross- titchers läsare över flera generationer, i åldrar från 8 till 80 år. Crosstitcher-fakta Även om de flesta är kvinnor så har vi en del manliga läsare också, betonar hon. Det som särskiljer hobby- och hantverkstidningar är att de sparas och återanvänds, och att läsarna ägnar varje nummer mycket lång tid. Ofta är tidningarna så fullmatade med tips och inspiration att de skapar långa att göra-listor för läsarna, som det är svårt att hinna med. Våra läsare säger ofta att de är tvungna att bli 150 år gamla för att kunna göra alla korsstygn de gillar i Crosstitcher! Crosstitcher Land: torbritannien Grundad: 1992 Upplaga: (januari-december 2006) Prenumeranter: cirka stycken Läsare: Varje exemplar läses av 1,6 personer Crosstitcher ges ut av Future Publishing som ger ut mer än 170 tidningar och hemsidor, varav 100 internationella editioner av titlarna. Den brittiska marknaden för hantverkstidningar har vuxit konstant de senaste åren och Future Publishing har bidragit till tillväxten med PaperCraft Inspirations, crapbook Inspirations och imply Knitting. Tillsammans säljer de tre tidningarna exemplar i månaden. De, liksom Crosstitcher är marknadsledande inom sina respektive hantverkssegment. Förstora ett tvärsnitt av ett papper tusen gånger och en hel värld av information och analysunderlag öppnar sig. må, små detaljer framträder som både kan hjälpa och stjälpa papperskvaliteten. Det handlar om kombinationen av baspapper och rätt mängd bestrykning avgörande för ytskiktet och därmed också för tryckegenskaperna hos det färdiga papperet. Bildförstoringarna visar med all önskvärd tydlighet hur små justeringar kan förbättra helheten. Metoden kallas bildanalys. Genom att omsorgsfullt gjuta in pappersbitar i små plastpuckar och sedan slipa ned och polera plastytan är det möjligt att få bra bilder i ett svepelektronmikroskop. Här förstoras papperets tvärsnitt tusen gånger och fem millimeter papper blir till fem meter långa bildremsor. Den teknik som används när man vill särskilja material i bilden kallas backscatter och innebär att elektronerna studsar tillbaka olika mycket beroende på materialet. Material med höga atomnummer blir ljusare i bilden, och vice versa. Plötsligt syns fibrer, eventuella ojämnheter och porer i bestrykningen väldigt tydligt. LWC är ett bestruket papper där bestrykningen läggs ovanpå själva baspapperet, säger Boel Nilsson, en av forskningsingenjörerna som arbetat i det tvååriga bildanalysprojektet. 16 sca papergram no

17 Alla Timofeitchik och Boel Nilsson på CA R&D Centre med de specialkonstruerade pappers- puckarna. gör stor skillnad När kraven på bra tryckresultat ökar gäller det att ha verktyg för att veta på vilket sätt det går att förfina kvaliteterna. På CA R&D Centre i undsvall har en grupp forskningsingenjörer inom kemisk analys och mikroskopi utvecklat en metod för att studera tvärsnitt av grafiska papper och förpackningar. yftet är bland annat att kunna analysera ett pappers bestrykningsskikt. Text Lena jödin Foto Olle Melkerhed Tumregeln är att ju jämnare bestrykningsskiktet är desto bättre blir tryckbarheten i tryckpressen. För att LWC-papperet ska få bästa kvalitet gäller det att bestrykningen varken är för tjock eller för tunn, fortsätter Boel Nilsson. Noggranna jämförelser Tvärsnittsbilderna som tas i svepelektronmikroskopet digitaliseras till svart-vita bilder och analyseras med en programvara som modifierats något för att passa ändamålet. edan är det enkelt att lägga in resultatet i kalkylprogrammet Excel för att få fram statistik och kunna jämföra papperskvaliteter eller papper från olika pappersmaskiner. Bland annat går det att få en uppfattning om medeltjockleken på baspapperet och bestrykningsskiktet samt hur stor variationskoefficienten är, det vill säga hur stort spann det är mellan de tunnaste och tjockaste delarna, säger Alla Timofeitchik som tar fram mikroskopbilder och utvärderar resultatet. Vi började med att analysera bilderna manuellt. Därför vet vi att de digitala mätningarna är korrekta. Vi har även jämfört vårt system med externa analysföretag och sett att mätresultaten blir desamma, fortsätter Anna Andreasson som utvecklat programvaran. Eftersom såväl bestrykningsteknikerna som metoderna för att blanda själva smeten för bestrykningen kan varieras i det oändliga gäller det att hitta rätt. Genom bildanalys finns möjlighet att testa olika blandningar och metoder för att utröna vad som ger det bästa resultatet. Jämn kvalitet eftersträvas Nästa utmaning för teamet är att finslipa bildanalysmetoden även för C-papper, som inte har någon bestrykning utan en inblandning av fyllmedel i pappersmassan. Det forskarna vill se är hur väl fyllmedlet täcker ytan, den så kallade yttäckningsgraden. Vi vill helst att det ska ligga så jämnt och så lika som möjligt på båda sidor av papperet, förklarar Boel Nilsson. Målsättningen är, oavsett typ av papper, att produktionen sker med så få variationer som möjligt. Men eftersom papper är ett organiskt material finns ständigt ny inspiration till förbättringar. I vårt forsknings- och utvecklingsarbete på CA R&D Centre försöker vi hela tiden att mästra fibrerna, säger Boel Nilsson. Bildanalys är ett steg på vägen. sca papergram no

18 Länge leve bilden En bild säger som bekant mer än tusen ord. Trots det har bilder sällan lika stort utrymme som texten i en tidning. Men bilder har alltid varit ett starkt uttrycksmedel med en speciell ställning. Foto har också diskuterats flitigt, inte minst i egna fototidskrifter. Under det senaste decenniet har den digitala tekniken inom foto fått ett grundmurat fäste. Det speglas i utbudet av fototidningar och vad de behandlar, men också i hur fotografens roll har förändrats. Dessutom ger tekniken nya möjligheter att manipulera bilder i efterhand, vilket ibland leder till upprörande resultat. Text Henrik Emilson foto canpix, Matton Illustration Tomas Holmström Proffs mot amatörer Är den traditionella yrkesfotografen en utrotningshotad art? Vad händer när fler personer har tillgång till lätthanterlig fototeknik och när tidningarna efterfrågar bilder av amatörer? Den digitala revolutionen har inte bara inneburit att dagstidningarna förändrat sitt förhållande till bilder. om en direkt effekt har även fotograferna behövt ändra sitt arbetssätt. Leif Jansson är omvärldsanalytiker på konsult- och analysföretaget Docere. Han har beskrivit pressfotografen som en utrotningshotad yrkesgrupp och förklarar att det beror på flera drivkrafter hos dagstidningarna. 18 sca papergram no

19 Den första är hela digitaliseringen av produktionsprocessen och en billigare teknisk utrustning. edan har kostnadspressen i tidningsbranschen lett till rationaliseringar. I dag skickas kanske inte en fotograf ut på ett jobb, utan journalisten förväntas klara av att ta en bild med en digitalkamera. Mycket material publiceras också på webben och där krävs inte samma bildkvalitet. Däremot är det viktigt att ständigt och snabbt få in ett flöde av bilder, säger han. "Frilansfotografen är en person som måste vara mångsidig och följa med trenderna." Terence Bunch Tempot ökar Beskrivningen bekräftas av pressfotografen Terence Bunch som arbetar i sydöstra England. Han har varit anställd på dagstidningsredaktioner, men arbetar sedan 2004 som frilans och förklarar att ledtiderna har kortats väsentligt med den digitala tekniken. I dag när vi fotograferar så ringer bildredaktören nästan med en gång och vill ha bilder. amtidigt som arbetet går att utföra snabbare har också redaktionerna omorganiserats och många anser att det inte är ekonomiskt att ha anställda fotografer. Gruppen av frilansar har därför vuxit. Frilansfotografen är en person som måste vara mångsidig och följa med trenderna inom branschen. Till exempel har flera dagstidningar utrustat de få anställda fotografer de har kvar med videokameror för att samla in material till hemsidorna. Frilansaren måste därför göra likadant och kunna ta rörliga bilder, säger Terence Bunch. Leif Jansson påpekar att de digitala kamerorna har gjort att vem som helst kan ta en hyfsat bra bild och få den publicerad: annolikheten att en person har en digitalkamera eller mobilkamera med sig när något händer ökar hela tiden och vissa dagstidningar uppmanar läsarna att skicka in bilder. Det är en kostnadsbesparing, och innebär samtidigt att de är först med materialet. kribent blir fotograf Dessutom utrustas även journalister med kameror. Terence Bunch berättar att det i torbritannien väckte stor bestörtning när det framkom att brittiska journalistförbundet hade förhandlat med en irländsk tidning om att reportrarna skulle ta bilder för tidningen. Vi som jobbar som frilansar var upprörda över det och journalistförbundet blev hårt kritiserat, säger Terence Bunch. Leif Jansson lyfter fram en annan drivkraft som påverkar yrkesfotografernas roll, men som ligger utanför dagstidningarnas område. På webbaserade fotoforum som dpreview, flickr och youtube kan gemene sca papergram no

20 Vissa dagstidningar uppmanar läsarna att skicka in bilder. Leif Jansson man lägga upp bilder de har tagit, mer eller mindre direkt. När till exempel munkarna i Burma blev attackerade av polisen informerades omvärlden via internet. å länge internet låg uppe från Burma kunde man få ut information. Det var enda sättet eftersom några pressfotografer inte släpptes in i landet. Ändamålen helgar medlen, men samtidigt kan det finnas en viss fara när little brother, som Leif Jansson kallar fenomenet där gemene man i stället för big brother, bevakar omvärlden. Det är en väldig skillnad när en amatör tar en bild på ett blodigt offer jämfört med en pressfotograf som ändå har vissa etiska regler om vad man ska och inte ska visa. På fotoforumen är bilderna ofta av sämre kvalitet, utan värdering och de kan vara manipulerade. Det har vi ingen koll på. Kvalitet kräver proffs Gränsen mellan proffs och amatör suddas ut genom teknikens framsteg. Leif Jansson tror också att dagstidningarna i framtiden kommer att ta in mer amatörmaterial. När tidningarna publiceras på webben och i mobiler blir dessutom det fysiska utrymmet för bilder mindre. Men sedan kommer det säkert en motreaktion, ungefär som det sägs att reservoarpennor och fint brevpapper säljer bättre än någonsin. Yrkesfotografen kommer att finnas med i sammanhang där det satsas på kvalitet. Det handlar om en tillgång till materialet som exempelvis en pressackreditering eller en traditionell ateljé ger. De bästa fotograferna kan därför ha en bättre framtid att vänta, eftersom det totalt sett efterfrågas fler bilder. Det är de i mellanskiktet som är utrotningshotade, säger Leif Jansson. Trovärdigheten framför allt Det sägs att kameran inte ljuger, men kan vi verkligen lita på bilder med dagens digitala fototeknik och bildbehandlingsprogram? Populärt kallas ansamlingen av fett kring framför allt mäns midjor för love handles, ett utmärkt handtag för partnern att hålla i under en kärleksakt. På franska heter de poignees d amour och just dessa, och just president Nicolas arkozys handtag eller avsaknad av dem skapade en pressetisk debatt När den 52-årige presidenten var på semester i UA paddlade han tillsammans med sin son utan tröja. En fotograf från Reuters fotograferade kanotisterna och franska Paris Match publicerade bilden på paret. Men, uppmärksammade nyhetsmagasinet L Express, bilden hade retuscherats och presidentens love handles försvann i Paris Matchs hantering. L Express tydliggjorde detta genom att publicera originalet bredvid den retuscherade versionen, samtidigt som de också uppmärk- sammade presidentens vänskap med Arnaud Lagardere som äger Paris Match. Manipulation som tradition Tidningen förklarade tilltaget med att positionen arkozy hade i kanoten gjorde fettansamlingen överdriven och de hade lättat upp skuggorna kring valken, en effekt som förstärktes när tidningen trycktes, vilket gjorde att extrakilona försvann. En storm i ett vattenglas kan tyckas, men bildmanipulation har pågått sedan fotografins födelse. Ibland i ren experimentlusta över det nya mediet, men även för att utnyttja tron på att kameran aldrig ljuger. Redan under amerikanska inbördeskriget på 1860-talet gjordes bilder med sammanfogade negativ. På 1920-talet lät talin retuschera bort Trotskij ur ett foto. I modern tid fick ansedda National Geographic mycket kritik då de 1982 flyttade pyramiderna i Giza närmare varandra för att få plats på omslaget. Enkelt lura ögat Med det digitala fotot och den smidiga bildhanteringen i datorn är det enkelt att manipulera en bild, vilket kan lura det mest tränade öga. För några år sedan förenade en LA Times fotograf två av sina bilder, tagna strax efter varandra, i krigets Irak. Det blev onekligen en bättre och mer dramatisk bild, men när det gick upp för bildredaktören Colin Crawford att bilden var manipulerad gjorde han två saker. Först publicerades en ursäkt och förklaring till läsarna tillsammans med de tre bilderna originalen och den manipulerade. edan avskedade han fotografen med omedelbar verkan. En åtgärd han ansåg högst nödvändig för att rädda trovärdigheten. Om läsarna inte kan räkna med vår ärlighet, vet jag inte vad vi har kvar. 20 sca papergram no