Remiss Strategi för svensk idrotts framtid

Transkript

1 Remiss Strategi för svensk idrotts framtid Remiss: Remissinstanser: Riksidrottsstyrelsen (RS) har beslutat att detta remissunderlag ska skickas på remiss till SF med möjlighet för DF att inkomma med yttranden/synpunkter. Remisstid: Remissvaren ska ha inkommit till RF:s kansli senast den 15 februari Behandling: Efter remisstidens utgång kommer RS att behandla inkomna remissvar och till RF-stämman i maj 2015 framlägga förslag för beslut. Obs! Yttranden skickas senast den 15 februari 2015 (gärna tidigare) till riksidrottsforbundet@rf.se. (Ett undertecknat remissvar kan skickas som pdf-fil med e-post, men skicka gärna även remissvaret i en word-fil). Eventuella frågor kring remissen besvaras av Malin Elofsson Järf, RF:s kansli, , malin.elofsson@rf.se.

2 Remissunderlag Strategi för svensk idrotts framtid Vid RF-stämman i Luleå 2013 beslutade idrottsrörelsen att en strategisk plan för idrottsrörelsen skulle tas fram. Vi har nu kommit fram till den punkt där RF vill stämma av några slutsatser och några viktiga val i strategiarbetet om svensk idrotts framtida förutsättningar. Remissunderlaget utgår från de diskussioner som förts och det som framkommit under hela processen. Bakgrund Arbetet har flyttats fram genom samtal och dialoger som förts med SF och RF under 2013 och RF har haft ambitionen att till varje träff och dialog ha arbetat fram underlag och diskussionsfrågor. Inför Riksidrottsforum (RIF) var detta underlag mer omfattande än tidigare. Samtal och slutsatser på RIF har därför varit alldeles särskilt viktiga, eftersom det var då vi stämde av det som dittills framkommit, sammanfattat och tolkat genom de fyra strategiska områdena som identifierades. Med detta sagt, är det först genom denna remiss som vi efterfrågar konkreta reaktioner och synpunkter på de val, konstateranden och konsekvenser som vi ser och har fått fram under processen. En pågående process allas ansvar Remissvaren kommer att tillsammans med RS bedömningar, utgöra grunden för den proposition som RF avser att lägga fram till stämman med de val som RS ser att idrottsrörelsen behöver göra inför framtiden. Skulle ni under arbetets gång vilja ha ett särskilt processtöd för ert arbete med remissen, kontakta gärna Karin Karlsson, karin.karlsson@sisuidrottsutbildarna.se Arbetet med strategin för framtidens idrottsrörelse kommer att fortsätta under våren. Konsekvenser som rör ekonomi och organisation som följer på de beslut som stämman fattar maj behandlas i det fortsatta arbetet och är inte en del av detta remissunderlag. 2

3 Idrottsrörelsen 2.0 3

4 Strategi för svensk idrotts framtid remissunderlag inför RF-stämman 2015 Bakgrund Detta är ett remissunderlag för arbetet med den strategi för framtiden som idrottsrörelsen beslutade om vid RF-stämman i maj Arbetet är framme i ett skede där viktiga ställningstaganden behöver göras. Det handlar om hur svensk idrott aktivt och medvetet väljer att möta framtiden. En viktig del i processen är att alla SF ska ges möjlighet att komma in med sina synpunkter på dessa ställningstagande och konsekvenserna av dem. Det finns frågor och områden i denna strategi som berör och kommer att beröra andra beslutsprocesser på väg till RF-stämman Det finns till exempel frågor som behöver inkluderas i verksamhetsinriktningen de kommande två åren. Det finns förslag till vitalisering av verksamhetsidén som innebär stadgeändringar. Detta kommer RF att återkomma till och tydliggöra i propositioner till RF-stämman Bakgrunden till att ta fram en strategi för framtiden var att RF-stämman konstaterade att idrottsrörelsen, liksom andra aktörer och intressenter, står inför stora utmaningar när det gäller att möta samhällets och omvärldens förändringar och möjligheter. Idrottsrörelsen behöver föra en strategisk diskussion hur vi ska utveckla vår verksamhet med den ideella föreningen som grund. Tillsammans måste vi föra en självkritisk, öppen och konstruktiv diskussion som involverar hela rörelsen. En diskussion som ska syfta till svar på frågan hur vi tillsammans, som en enad idrottsrörelse, ska, vill och kan möta framtiden. För att fortsatt vara en stark idrottsrörelse behöver vi möta utmaningarna med medvetna och strategiska val. En strategi behöver inte vara en total omvälvning av verksamheten. Den kan vara det om behoven kräver det. I stället för revolutionär kan den vara evolutionär till sin karaktär. Det handlar då om att förädla, modernisera och vitalisera (in)riktning och verksamhet i relation till behoven. Arbetet hittills Arbetet med den strategiska planen har lagts upp så att SF ska involveras. En stark idrottsgemensam strategi för framtiden är helt beroende av, och behöver vila på, de strategiska diskussioner som förs (och genomförs) i varje SF. En viktig del i arbetet har varit att beskriva vad idrottsrörelsen är och står för idag. RF har därför djupintervjuat ett antal SF i olika storlek och förutsättningar för att identifiera framgångsfaktorer och utmaningar. 4

5 Stor vikt har också lagts vid att uppdatera och fördjupa kunskaperna om samtiden och omvärlden med sikte på framtiden genom en analys av trender och förändringar i samhället i stort. Denna uppdatering och fördjupning, gjord av analysföretaget United Minds, har byggt vidare på det motsvarande arbete som gjordes inom ramen för idéprojektet Framtidens IF och studiematerialet Framtidens IF vansinnigt viktiga vägval. Till detta ska läggas en kvalitativ analys av det idrottspolitiska landskapets förändringar. Inför Riksidrottsforum (RIF) i Gävle i november 2014 togs ett arbetsunderlag fram som syftade till att ge ett brett underlag för diskussionen om idrottsrörelsen i framtiden. Arbetsunderlaget kan med fördel fortsatt användas i förbunden under hela perioden fram till RF-stämman i maj. I arbetsunderlaget finns mycket av de fakta som tagits fram och de övergripande och gemensamma utmaningar vi identifierat under processen. Ur detta bakgrunds- och analysmaterial urskildes sedan fyra förslag till strategiska områden för idrottsrörelsen att ta sig an de närmaste åren: Föreningsidén utmanas Vår värdegrund - att leva som vi lär Hälsotrenden ger oss möjligheter Idrottsrörelsen gör Sverige starkare På RIF diskuterades och stämdes dessa strategiska områden av. Slutsatserna av samtalen är att idrottsrörelsen är överens om att dessa fyra områden är områden som har stor strategisk betydelse för rörelsen de kommande åren samt vad som behöver hanteras inom ramen för vart och ett av dessa områden. Figur 1. I vilken utsträckning håller du med om att detta område ska vara ett prioriterat strategiskt område för idrottsrörelsen att jobba vidare med? (En av frågorna som bearbetades på RIF). Helt Till stor del Till viss del Inte alls Föreningsidén Helt Till stor del Till viss del Inte alls Värdegrund 5

6 Helt Till stor del Till viss del Inte alls Hälsotrenden Helt Till stor del Till viss del Inte alls Idrottsrörelsen 6

7 Medskick till remissens bearbetning RF har under arbetets gång vridit och vänt på ett antal frågor under en omfattande process. Detta remissunderlag är en syntes av många möten, samtal, reflektioner, synpunkter, och idéer. Det innehåller förslag till insatser för att uppnå förändring och förnyelse för att möta framtiden. I remissunderlaget görs ett antal konstateranden och ett antal tänkbara konsekvenser av dessa. Givetvis ska enskilda synpunkter på förslag och resonemang lyftas fram. Samtidigt vill RF starkt uppmana till att se och bearbeta remissunderlaget som den helhet det utgör. I slutet på varje avsnitt finns ett antal frågeställningar att svara på. När det står Vi i remissunderlaget, menas Idrottsrörelsen vilket används synonymt med Svensk Idrott som samlar 70 specialidrottsförbund och deras föreningar. De största stödorganisationerna är RF och SISU Idrottsutbildarna. Tre strategiska områden för framtiden ger en idrottsrörelse som gör Sverige starkare I arbetet efter RIF har tre strategiska områden identifierats och det fjärde förslaget på RIF: Idrottsrörelsen gör Sverige starkare, ses som en effekt av ett lyckat arbete med de tre områdena. Inom respektive område finns såväl möjligheter som utmaningar, styrkor som svagheter som idrottsrörelsen behöver arbeta med. Utmaningarna syns bl.a. i minskade medlemssiffror i vissa åldersgrupper, fler som väljer att idrotta utanför den organiserade idrottsrörelsen och en viss tröghet i att kunna förändra oss. Möjligheterna är många, t ex en allmän hälsotrend, fler möjligheter till samverkan med andra aktörer och alla ledare som är en enorm resurs. Under processen har vikten av att förtydliga och förenkla vår gemensamma verksamhetsidé såväl som vår verksamhet lyfts fram. De tidigare rubrikerna har ersatts med rubriker som talar om vilken position idrottsrörelsen vill ha och ta inom respektive område. Den efterföljande texten är även den mer proaktiv, riktnings- och handlingsinriktad. De tre områdena är: 1. Idrott i förening navet i idrottsrörelsen. 2. Värdegrunden är vår styrka 3. Livslångt idrottande, engagemang och delaktighet Idrottsrörelsen gör Sverige starkare - vår roll som samhällsbyggare ska stärkas. Om idrottsrörelsen ska fortsätta vara en stark samhällsbyggare förutsätter det att alla led inom rörelsen bedriver sin verksamhet som idrottsrörelsen har kommit överens om. För att stärka positionen i framtiden är det viktigt att vi gemensamt arbetar med de tre strategiska områdena. Det är också en förutsättning att vara en stark samhällsbyggare för att ta del i det offentliga samtalet och påverka för resurser och goda förutsättningar till idrottsrörelsen. 7

8 1. Idrott i förening navet i idrottsrörelsen De olika logikmöten som idrottsrörelsen ställs inför i en allt mer marknadiserad omvärld medför ett antal utmaningar. Det handlar om hur framförallt marknadslogiken tar sig in i beteende och språkbruk inom alla samhällssektorer, också den ideella sektorn där idrottsrörelsen finns. Idag är det många gånger svårt att se skillnaden mellan en förening och ett företag utifrån hur man kommunicerar och i vissa delar beter sig. För att bemästra dessa krockande logiker behöver idrottsrörelsen tydliggöra den grundidé på vilken den vilar, det vill säga den svenska idrottsmodellen med idrott i föreningen som utgångspunkt och kopplingen mellan elit och bredd. Idrottsföreningen bygger på medlemskapet och är idag navet kring vilket verksamheten snurrar. Idrottsrörelsen vill att den även fortsatt ska vara det. Vi tror på kopplingen mellan barnungdoms- bredd- och elitidrott. Ett annat grundfundament är den gemensamt överenskomna verksamhetsidén, alltså svaret på frågan om varför idrottsrörelsen finns till. I såväl RF:s stadgar som i det gemensamma idéprogrammet Idrotten vill, är det idag för otydligt vad själva verksamhetsidén är och innebär. I stadgarna är det som idag beskrivs som verksamhetsidén snarare en definition av vad idrott är och består av samt hur vi organiserar vår idrott. Därför har sedan 1995 följande formulering (ur Idrotten vill) fått tjäna som verksamhetsidé: Vi vill på alla nivåer bedriva vår idrott så att den utvecklar människor positivt såväl fysiskt och psykiskt som socialt och kulturellt. I arbetsunderlag och i processen med strategin har vi hittills använt en något förändrad formulering: Vi vill genom idrott som bedrivs i föreningar, tillsammans utveckla människor positivt såväl fysiskt och psykiskt som socialt och kulturellt. Med hela processen i ryggen finns det mycket som talar för att idrottsrörelsen behöver vitalisera vår verksamhetsidé såväl i innehåll som i dess konkreta lydelse för att tydliggöra vår identitet. Syftet med en verksamhetsidé är att svara på frågan om varför idrottsrörelsen finns till, och för att klara det behövs en verksamhetsidé som mer effektivt svarar upp mot de inre och yttre krav som ställs på en idrottsrörelse som vill vara världens bästa, idag och i framtiden. En tydligare verksamhetsidé, behöver sätta idrotten i föreningen i fokus samtidigt som den lyfter fram idrottens egenvärde. I RF-stadgarna har idrottsrörelsen definierat vad idrott är: fysisk aktivitet som vi utför för att kunna ha roligt, må bra och prestera mera. Det finns också definierat att idrott består av: träning och lek, tävling och uppvisning. En vitaliserad och förtydligad verksamhetsidé föreslås vara: Vi bedriver vår idrott för alla som vill ha roligt, må bra och testa gränser under hela livet, på egen hand och tillsammans med andra i föreningar och förbund. En bärande tanke är ambitionen att vara en idrottsrörelse för alla som vill vara med, en idrottsrörelse öppen för alla. Om vi bryter ner formuleringarna i den föreslagna verksamhetsidén får vi följande: 8

9 Vi: Föreningar och förbund i det som är idrottsrörelsen, svensk idrott. Vi är en samlad och sammanhållen idrottsrörelse som verkar för en gemensam vision och värdegrund, den genomsyrar alla förbund och föreningar, såväl bredd som elit. Vi värnar om den svenska idrottsrörelsens tradition där elit- och breddverksamhet sker i nära samverkan, som ger inspiration, utveckling och livskraft. Vår idrott: Idrott är fysisk aktivitet som vi utför för att kunna ha roligt, må bra och prestera mera. Idrott består av träning och lek, tävling och uppvisning. Under hela livet: Idrottsrörelsen ska vara ett livslångt intresse för alla som vill ha roligt, må bra och testa gränser. På egen hand och tillsammans i föreningar och förbund: Människor idrottar på egen hand eller tillsammans med andra och vi organiserar vår idrott i självständiga föreningar och förbund som tillsammans utgör en fri och frivillig folkrörelse förenad i Riksidrottsförbundet. En verksamhetsidé ska svara på de tre frågorna nedan. Till vem riktar vi oss? Vi riktar oss till alla som vill ha roligt, må bra och vill testa sina gränser. Vad gör oss unika? Idrottsföreningen bygd på medlemmarnas engagemang och beslut. Föreningen är navet i vår idrottsmodell. Vad bidrar vi med? Att idrotta har ett värde i sig. Effekterna är dock många och ofta samhällsnyttiga. En vitalisering av verksamhetsidén kräver förändring av RF:s stadgar, 1:a paragrafen. Nuvarande lydelse: Idrottens verksamhetside Idrott är fysisk aktivitet som vi utför för att kunna ha roligt, må bra och prestera mera. Idrott består av träning och lek, tävling och uppvisning. Idrotten ger fysisk, psykisk, social och kulturell utveckling. Vi organiserar vår idrott i självständiga föreningar och förbund som tillsammans utgör en fri och frivillig folkrörelse förenad i Riksidrottsförbundet. Vi delar in vår idrott efter ålder och ambitionsnivå. Med barnidrott avser vi i Förslag till nya lydelser, i kursiverad text: Idrottens verksamhetside Vi bedriver vår idrott för alla som vill ha roligt, må bra och testa gränser under hela livet, på egen hand och tillsammans med andra i föreningar och förbund. Definitioner och konstateranden: Idrott är fysisk aktivitet som vi utför för att kunna ha roligt, må bra och prestera mera. Idrott består av träning och lek, tävling och uppvisning. Idrotten ger fysisk, psykisk, social och kulturell utveckling. Vi organiserar vår idrott i självständiga föreningar och förbund som tillsammans 9

10 allmänhet idrott till och med tolv års ålder. Med ungdomsidrott avser vi idrott för tonåringar år. Med vuxenidrott avser vi idrott för dem som är över 20 år. I barnidrotten leker vi och ger barnen tillfälle att pröva på olika idrotter. Att ge barnen möjlighet till allsidig idrottsutveckling är normgivande för verksamheten. Tävling är en del av leken och ska alltid ske på barnens villkor. Strategi för svensk idrotts framtid remissunderlag inför RF-stämman 2015 utgör en fri och frivillig folkrörelse förenad i Riksidrottsförbundet. Vi delar in vår idrott efter ålder och ambitionsnivå. Med barnidrott avser vi i allmänhet idrott till och med tolv års ålder. Med ungdomsidrott avser vi idrott för tonåringar år. Med vuxenidrott avser vi idrott för dem som är över 20 år. I ungdomsidrotten och vuxenidrotten skiljer vi på breddidrott och elitinriktad idrott. I den elitinriktade idrotten är prestationsförbättring och goda tävlingsresultat vägledande. I breddidrotten är hälsa, trivsel och välbefinnande normgivande, även om prestation och tävlingsresultat ofta tjänar som sporre. Vi är en samlad idrottsrörelse som verkar för samma vision och värdegrund, den genomsyrar alla förbund och föreningar, såväl bredd som elit. Vi värnar om den svenska idrottsrörelsens tradition där elit- och breddverksamhet sker i nära samverkan, som ger inspiration, utveckling och livskraft. Inom idrottsrörelsen respekterar alla förbund och föreningar, såväl elit som bredd varandras roller och verksamhetsvillkor. Idrotten följer FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, FN:s konvention om barnets rättigheter (Barnkonventionen) och FN:s internationella konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. I barnidrotten leker vi och ger barnen tillfälle att pröva på olika idrotter. Att ge barnen möjlighet till allsidig idrottsutveckling är normgivande för verksamheten. Tävling är en del av leken och ska alltid ske på barnens villkor. I ungdomsidrotten och vuxenidrotten skiljer vi på breddidrott och elitinriktad idrott. I den elitinriktade idrotten är prestationsförbättring och goda tävlingsresultat vägledande. I breddidrotten är hälsa, trivsel och välbefinnande normgivande, även om prestation och tävlingsresultat ofta tjänar som sporre. Vi är en samlad idrottsrörelse som verkar för samma vision och värdegrund, den genomsyrar alla förbund och föreningar, såväl bredd som elit. Vi värnar om den svenska idrottsrörelsens tradition där elit- och breddverksamhet sker i nära samverkan, som ger inspiration, utveckling och livskraft. Inom idrottsrörelsen respekterar alla förbund och föreningar, såväl elit som bredd varandras roller och verksamhetsvillkor. Idrotten följer FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, FN:s konvention om barnets rättigheter (Barnkonventionen) och FN:s internationella konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Förslaget till ny verksamhetsidé betyder att meningen (syftet, ändamålet) med idrottsrörelsen är att bedriva vår idrott för alla som vill ha roligt, må bra och testa sina gränser och det gör vi i medlemsstyrda föreningar och förbund. Det är vår mission, det är därför vi finns till och det är också det som gör oss unika. Det är vår särart. Det som skiljer idrottsrörelsen från andra som erbjuder idrott. Den verksamhet inom idrottsrörelsen där föreningar och förbund tjänar pengar, som visserligen kan vara på en marknad utifrån marknadslogiska beslut, har ytterst inget annat syfte än att nå ändamålet med verksamhetsidén. Idrott som erbjuds av aktörer med andra ändamål än vad som framgår verksamhetsidén är däremot inte en del av idrottsrörelsen. I processen med strategiarbetet har det tydligt framgått att vi behöver medvetandegöra detta inom idrottsrörelsen och vi behöver levandegöra vår verksamhetsidé. 10

11 Under processens gång har vi bl.a. använt följande modell för att illustrera förhållandet mellan verksamhetsidé, värdegrund och vision i relation till det vi gör (aktiviteter), som omsätter medel och resurser, för att uppfylla och uppnå idén: Med förslaget till ny verksamhetsidé är avsikten att synliggöra och tydliggöra skillnaden mellan ändamålet med verksamheten och det som görs för att uppfylla detta ändamål, inklusive det som görs för att skapa och generera de medel som behövs för att lyckas. Eller, annorlunda uttryckt, tydliggöra skillnaden mellan mål och medel. Lägger vi dessutom till en viktig faktor i sammanhanget effekterna av en självständig idrottsrörelse, där idrotten har ett egenvärde, får vi följande modell: Med denna modell tydliggörs att medel som behövs gör det för att vara just medel för att uppnå målet och aldrig mål sig. Här synliggörs också alla de positiva effekter vår verksamhetsidé har för individ såväl som för samhälle. För att bli tydligare gentemot en omvärld i förändring behöver idrottsrörelsen också kommunicera vår unicitet och vår särart. Det vill säga, berätta om att det är skillnad mellan idrott som bedrivs i företag med ett annat ändamål än idrottsrörelsens och idrottsverksamhet som bedrivs inom idrottsrörelsen. Konstateranden Idrottsrörelsens nav är en idrottsförening med det föreslagna ändamålet att erbjuda idrott för alla som vill ha roligt, må bra och testa gränser under hela livet, på egen hand och tillsammans med andra i föreningar och förbund. Det kan vid behov göras en bodelning mellan den verksamhet som tjänar till att skapa resurser för att nå ändamålet och verksamheten som vi bedriver för att nå det. 11

12 Konsekvenser Idrottsrörelsen behöver vara överens om vad som är idrottsrörelsens ändamål och övergripande syfte, helt enkelt svara på frågan om varför vi finns till. Vi måste medvetandegöra vårt ändamål också inom idrottsrörelsen och konsekvent arbeta med att öka kunskapen om detta. Förslaget till en vitaliserad verksamhetsidé tydliggör idrottsrörelsens ändamål och syfte. Det är en verksamhetsidé som beskriver det som skiljer idrottsrörelsen från andra aktörer som erbjuder idrott. Ambitionen är att tydliggöra kopplingen mellan ändamålet med verksamheten, och de medel som behövs för att nå ändamålet. Inom ramen för det gemensamt överenskomna kan idrottsföreningar och förbund i andra associationsformer, t.ex. bolag, skapa resurser för att nå ändamålet och fortfarande vara en del av idrottsrörelsen. Bolaget är däremot inte en del av idrottsrörelsen. En konsekvens av den tydliggjorda verksamhetsidén är att de som erbjuder idrott med ett annat ändamål (t.ex. tjäna pengar för att tjäna pengar) än det som uttrycks i verksamhetsidén inte är en del av idrottsrörelsen. Här är också stadgarna tydliga, dvs att de som är en del av idrottsrörelsen också gemensamt kommit överens om vad de grundläggande principerna är och bygger på. Vad som är medel för att nå målet må skifta och variera, men de får aldrig bli överordnat skälet till varför idrottsrörelsen finns till. Att aktivt, medvetet och strategiskt forma vår egen framtid inom detta område är i mångt och mycket ett identitets- och attitydarbete. För att omsätta detta i handling krävs i första hand en gemensam vilja till förändring och utveckling. Förutom att viljan måste finnas, behöver kompetensen generellt höjas hos alla som möter idrotten i frågor om bl.a. föreningskunskap och föreningslogik i relation till andra logiker. De flesta är överens om att föreningsformen erbjuder möjligheter. Dessa möjligheter som t ex styrkan i medlemskapet, behöver lyftas fram ännu mer. Det är viktigt i sammanhanget är att dessa insatser för kompetensutveckling inte formuleras som särskilda satsningar. De bör utgöra en stor del av den ordinarie verksamheten. Här behövs ett nära samarbete mellan SF, RF och SISU Idrottsutbildarna. Frågor Ställer ni er bakom förslaget till ny verksamhetsidé? Om ja, på vilket sätt bidrar den till en starkare idrottsrörelse i framtiden? Om nej, motivera varför? 12

13 2. Värdegrunden är vår styrka Idrottsrörelsen bygger på en gemensam värdegrund (enligt 1 kap RF:s stadgar) som manifesteras i fyra kärnvärden: - Glädje och gemenskap - Demokrati och delaktighet - Allas rätt att vara med - Rent spel Dessa kärnvärden är våra ledstjärnor och ska genomsyra all verksamhet. Tillsammans strävar vi mot den gemensamma visionen: Svensk idrott världens bästa! Idrottsrörelsen menar själv att värdegrunden också håller för framtiden. Värdegrunden är en styrka. Idag fäster allt fler stor vikt vid organisationers och företags värderingar. Det är viktigt för människor att den verksamhet de väljer att stödja står för bra och tydliga värderingar. Det gör svensk idrott. Idrottsrörelsen har ett av de viktigaste fundamenten på plats genom den gemensamt överenskomna värdegrunden. Vi är stolta över den. Att vara tydlig med värderingarna och leva efter dem gör att vi får en bra verksamhet och en framgångsrik idrott på alla nivåer. Idrottsrörelsens varumärke utåt blir också tydligare och starkare. För idrottsrörelsen finns därför stora möjligheter om man lyckas ta tillvara på förändringarna i samhället där allt fler människor kritiskt värderar det som företag och organisationer står för i allt högre grad. Därför konstaterar idrottsrörelsen att värdegrunden behöver tydliggöras och kommuniceras och på ett naturligt sätt vara en del av verksamheten. Idrottsrörelsen är enorm i sin omfattning och storlek. Den består av cirka föreningar, nästan tre miljoner medlemmar och över ledare varav de allra flesta är ideella. Givetvis uppstår det emellanåt situationer då någon bryter mot värdegrunden. Det kan handla om träningsmetoder där barn far illa, utslagning, kränkningar, doping-, matchfixingfall eller huliganism, som utspelar sig inom ett specifikt förbund. Studier av mediabilden av idrottsrörelsen bekräftar att idrottsrörelsen uppfattas som en helhet i allmänhetens ögon, vilket innebär att om ett förbund, eller en förening har en verksamhet som avviker från värdegrunden kommer detta att uppfattas som att hela idrottsrörelsen agerar på samma sätt. Människor som får sin enda erfarenhet av och inblick i idrottsrörelsen via media, är mindre positiva till idrottsrörelsen än de som är en del av den. Förtroendet för hela rörelsen påverkas alltså om någon bryter mot de gemensamma värderingarna, och vi kan konstatera att ingen kedja är starkare än sin svagaste länk. I RF:s stadgar är det dessutom fastställt: Inom idrottsrörelsens respekterar alla förbund och föreningar, såväl elit som bredd varandras roller och verksamhetsvillkor. Det är något som både betyder en ömsesidig respekt för de olika delarna inom idrotten, men också hur vi agerar och beter oss mot varandra. Varje led inom idrottsrörelsen måste därför vara noga med att följa värderingarna och kommunicera dem, både till de som redan finns i verksamheten och gentemot omvärlden. Idrottsrörelsen måste säkerställa att det inom föreningar, förbund, distriktsförbund och riksidrottsförbundet också finns ett gemensamt tillvägagångssätt hur vi hanterar situationer när någon uppenbart bryter mot värdegrunden. 13

14 Att vår värdegrund är på plats betyder också att värdegrunden också är ett grundfundament i vår verksamhetsutveckling. Det är inte ett parallellt arbete som kan ske vid sidan av verksamheten, istället går ett värdegrundsarbete och verksamhetsutveckling hand i hand. Styrka och framgång är ett resultat av hur lyckade vi har varit i att utveckla vår verksamhet, men också hur vi lyckats tydliggöra och levandehålla vår värdegrund. Ett exempel på hur förbund och föreningar bör agera för att leva upp till värdegrunden när det gäller barnoch ungdomsidrott är att följa de anvisningar som beslutades av RS i maj I dokumentet finns också en metod beskriven hur föreningar, SF, och RF/DF ska agera om någon uppenbart bryter mot anvisningarna. Grundprincipen här är att försöka åstadkomma en utveckling av förbunds/föreningarnas verksamhet genom dialog med berört förbund/förening och att även ge stöd genom till exempel utbildning. Bara i sista hand blir ekonomiska sanktioner aktuella. Denna princip innebär att föreningar, SF och RF/DF har ett gemensamt ansvar att se till att alla inom rörelsen lever upp till värdegrunden. SF har ansvaret att se till att komma till rätta med problem hos sina medlemsföreningar inom sitt förbund och RF/DF har ansvaret att stödja SF. Konstateranden Idrottsrörelsens värdegrund är en styrka och det är viktigt att verksamheten på alla nivåer styrs enligt våra värderingar. Förtroendet för idrottsrörelsen stärks om vi kommunicerar vår värdegrund och lever som vi lär. Då blir också idrottsrörelsen attraktivare vilket gör det enklare att rekrytera och behålla medlemmar. Det stärker även organisationens position i förhållande till bidragsgivare och sponsorer. Konsekvenser I arbetet med att leva efter idrottsrörelsens värdegrund behöver alla led inom rörelsen ta ansvar. Det handlar att varje SF bör styra, leda och följa upp förbundets inklusive föreningars verksamhet enligt värdegrunden. Det kan t ex vara att tydligare kommunicera värdegrunden, till exempel genom utbildning och föreningsutvecklig. Det handlar också om att komma överens om hur och vem som ska agera när någon uppenbart agerar i motsats till värdegrunden. Idrottsrörelsen bör tydliggöra ansvaret som idrottsföreningar, SF, RF/DF har även när någon uppenbart bryter mot överenskommelsen om våra gemensamma värderingar. Det kräver att SF behöver ha en aktiv kommunikation med sina medlemsföreningar och/eller SDF, och stödja dem för att komma till rätta med eventuella problem. Om föreningen inte vidtar åtgärder har SF ansvaret att följa upp detta. Om IF/SF inte visar någon vilja till förändring kan det i sista hand få konsekvenser för det ekonomiska stödet. Frågor Ställer ni er bakom resonemanget ovan? Motivera gärna. Vilka konsekvenser skulle det få för er idrott? Vilket ansvar har föreningarna? Vilken typ av stöd skulle ni behöva från stödorganisationerna? (RF, DF, SISU Idrottsutbildarna). 14

15 antal Strategi för svensk idrotts framtid remissunderlag inför RF-stämman Livslångt idrottande, engagemang och delaktighet Den föreslagna nya verksamhetsidén innebär att idrottsrörelsen axlar ett stort ansvar. hela livet eller livslångt pekar på en ambition att erbjuda något för alla åldrar. Kanske görs det redan idag i form av att olika specialidrottsförbund har verksamhet som är olika attraktiv för olika åldrar. Eller så går det att göra mera, kanske genom att flera SF funderar av sin verksamhet och hur den kan breddas med innehåll som i större utsträckning passar under hela livet. Idag vet vi att allt fler utmanar sig själva inom en rad traditionella idrotter. Löpning, simning, cykling, längdskidåkning, kanske även kombinationer av några av dessa, är aktiviteter som lockar en allt större skara människor. Inför julen 2014 spås aktivitetsarmbandet bli årets julklapp. Handelns Utredningsinstitut skriver i sin motivering att den fortsatt starka hälsotrenden gör allt fler konsumenter medvetna om sin egen hälsa och om sambandet mellan aktivitet och välbefinnande. En annan trend är att dela med sig av upplevelser och bilder i sociala medier. I aktivitetsarmbandet sammanförs dessa trender och det är därför en symbol för en hälsomedveten konsument som vill dela med sig av sina framgångar till andra. Det är med andra ord många som vill ägna sig åt idrott och gärna under så stor del av livet som möjligt. Kan och vill idrottsrörelsen, dra nytta av denna tillväxt och det nästan explosionsartade intresset? Sammanfattat skulle en kurva som en funktion av antal medlemmar och ålder på dessa i idrottsrörelsen kunna ritas som nedan. När (vid vilken ålder) puckeln är som högst skiljer sig mellan idrotter och SF men få är de SF och föreningar som lyckas hålla medlemsantalet på en hög nivå också med stigande ålder hos medlemmarna. Särskilt känslig vet vi att situationen är någonstans i mitten till slutet av tonåren men det finns tendenser till att avhoppen till andra alternativ inträffar allt tidigare. ålder I en idrottsrörelse som vill finnas till för människors livslånga idrottande är detta ingen bra bild. Ska vi trovärdigt kunna stå upp för ord som livslång, hela livet eller allas rätt att vara med som det uttrycks i värdegrunden bör vi nog fundera på hur vi kan förändra den. Hur skapar vi verksamhet som är än mera attraktiv för tonåringar och vuxna? Det kan också finnas andra skäl att vilja påverka denna kurva. Till exempel ekonomin. Med flera medlemmar i verksamheten som bidrar till intäkterna borde det finnas möjligheter att sänka kostnaderna i den vänstra delen av figuren. Ett annat är prestationsperspektivet om kurvan når sin topp redan en bra bit innan puberteten, finns det då risk att pojkar och flickor som kunde ha blivit riktigt bra slutar i förtid? Eller att de inte en kommer till sin rätta idrott därför att de tror det redan är för sent att börja, om de inte varit med från början? 15

16 Ur ett samhällsperspektiv finns det nog också anledning att fundera: Skulle idrottsrörelsen ha en annan och starkare roll i samhället om den lockade fler medlemmar till ett livslångt intresse? Kanske skulle idrottsrörelsen samlat tjäna på att fundera över vilka idrotter som vill, eller borde, vara starkast inom vilket segment? Ska alla försöka rekrytera samma 7-åringar eller vore det bättre om några sa att vi siktar på eller kanske vi ska bli bäst mellan 18 och 25? Det kanske till och med är så att något eller några SF skulle få ett särskilt utpekat ansvar för det livslånga idrottandet? Eller bör så många som möjligt ha den inriktningen och ambitionen? Tidigare synsätt på statiska grupper som över tid hålls samman för att arbeta för något, verka för något eller för att kunna påverka i någon riktning behöver utmanas och det blir än mer tydligt om vi sätter inflytande och delaktighet i relation till detta. Den demokratiska uppbyggnaden och formen är en styrka men den behöver utvecklas och vitaliseras. Allt fler verkar välja bort att delta i den demokratiska processen. Det visar på att det finns ett behov av att också vitalisera delaktigheten i den demokratiska processen. I arbetsunderlaget till svensk idrotts strategiarbete; Bilaga till arbetsunderlag den svenska idrottsrörelsen pekas ett antal trender ut som var för sig och tillsammans säger oss något om vart vi är på väg. Det förs ett resonemang om medlemmen som inte längre nöjer sig med att vara passiv utan vill vara en aktiv medskapare av framtiden. Om medlemmar inte ges den möjligheten kan risken finnas att de skapar sina egna lösningar utanför idrottsrörelsen. Ett annat argument för att statiska grupper inte behöver vara det enda sättet för engagemang och delaktighet är den starka och snabba digitaliseringen. Internet har gett oss nya möjligheter att kommunicera och utbyta information och kunskap med andra som delar våra värderingar, intressen och engagemang utan att vara begränsad till geografi. I resonemanget pekas också en längtan efter flexibla och skräddarsydda engagemangsformer som är anpassade efter den egna livsstilen ut. Skillnaden kanske vid en första anblick inte verkar så stor. Men förhållningsmässigt innebär det en förflyttning från att en individs engagemang anpassas efter organisationen till att organisationen anpassar sig till individens engagemang. Syftet och målet med både engagemang och organisation är dock desamma och skiljer sig inte. Vi vet att idrottsrörelsen tjänar på att verkligen ta tillvara engagemang och att låta idrottsrörelsen vara en arena för engagemang där det finns stora möjligheter för utveckling. Ledorden är flexibilitet och deltagande på egna villkor. En annan trend som pekas ut som relaterad till resonemanget ovan, ger en verklighet som sätter den vedertagna sanningen om att samhället individualiseras i ny dager. Snarare har vi gått mot att människor vill tillhöra en grupp. Från jag till vi. Det verkar vara viktigt att höra till något, att finnas i ett sammanhang där intressen och värderingar delas. Oavsett hur smala intressen individen har eller vad denne känner engagemang för går det att del av det, eller snarare vara en del av det, tack vare den ständiga uppkopplingen som gör att avstånd inte längre begränsar oss. Samtidigt ser vi att vikten av en lokal identitet växer. Detta sammantaget talar för att ungdomar vill engagera sig i föreningar, men på sina egna villkor utifrån där de befinner sig idag. Därför blir det i den strategiska planen viktigt för oss att beakta tidigare erfarenheter och väga samman dem med ovan förda resonemang. 16

17 Konstateranden Hälsotrenden ger oss möjligheter. Idrottsrörelsen ska därför bli en attraktivare arena för fler som vill må bättre genom att träna och tävla under hela livet. Fokus ska vara på den verksamhet idrotten bedriver, men vi behöver också utveckla idrottsrörelsens arbete och synsätt på hur medlemmarnas delaktighet kan stärkas. Konsekvenser Verksamheten inom idrottsrörelsen behöver utvecklas och göras mer flexibel för alla som vill träna och tävla i första hand för att må bättre eller utmana sig själv, men göra det tillsammans med andra. Vi behöver också utmana vårt eget tidigare synsätt på framförallt idrottsrörelsens medlemmars engagemang och delaktiget utifrån nya behov, nya krav och nya möjligheter. Frågor Ställer ni er bakom resonemanget ovan? Motivera gärna. Vad kan ert SF göra för att utveckla delaktigheten i den demokratiska processen? Vad skulle ert SF vilja göra för att utveckla verksamheten för de som vill träna och tävla hela livet? Vilken typ av stöd bör stödorganisationerna bör utveckla? (RF, DF, SISU Idrottsutbildarna)? Idrottsrörelsen gör Sverige starkare vår position som samhällsbyggare ska stärkas Sverige ser annorlunda ut idag jämfört med igår. Från att vara ett relativt homogent samhälle har vi gått mot ett mer heterogent samhälle. Det är numera större skillnader mellan stad och land, mellan social bakgrund och ekonomiska förutsättningar. Sverige har en större befolkning med utländsk bakgrund och fler som växer upp i hem med en förälder än tidigare. Detta är förändringar som också utmanar idrottsrörelsen, inte minst som samhällsbyggare. Med samhällsbyggare menas här att idrottsrörelsen har varit och är en av viktig aktör som gör Sverige starkare. Idrottsrörelsen har ett egenvärde i sig och ska även i framtiden vara självständig gentemot stat och kommun. Effekten av verksamheten blir att idrottsrörelsen bidrar med samhällsnytta i form av exempelvis bättre hälsa både fysiskt och psykiskt, gemenskap mellan människor, ökad demokratikunskap i samhället, mindre kriminalitet, utbildade och erfarna ledare och ungdomar som är mogna för arbetsmarknaden. Idrottsrörelsen bidrar också till samhället genom de ledare vilka de allra flesta arbetar ideellt på sin fritid i princip utan ersättning. Idrottsrörelsen är en del av den svenska modellen och är därför ett allmänintresse och inte ett särintresse. Genom att vara en samhällsbyggare tar idrottsrörelsen också plats i det offentliga samtalet vilket är en förutsättning för att också i framtiden få goda förutsättningar och resurser som till exempel offentliga medel och tillgång till anläggningar. 17

18 Om idrottsrörelsen ska kunna fortsätta att vara en stark samhällsbyggare är det avgörande att alla led inom rörelsen bedriver sin verksamhet som idrottsrörelsen har kommit överens om. För att stärka positionen i framtiden är det viktigt att vi gemensamt arbetar med de tre strategiska områdena. 1. Genom att leva upp till verksamhetsidén som innebär att alla som vill ska kunna vara med i en förening för att ha roligt, må bra, testa gränser och utvecklas under hela livet, blir effekten att idrottsrörelsen är en positiv kraft i samhället. 2. Genom att leva upp till värdegrunden: Glädje och gemenskap, allas rätt att vara med, demokrati och delaktighet samt rent spel,stärks också idrottsrörelsens varumärke och således också vår position som samhällsbyggare. 3. Genom att utveckla verksamheten så människor attraheras att till ett livslångt engagemang inom idrottsrörelsen samlar vi många människor vilket är en styrka som samhällsbyggare. En stärkt demokratisk process med fler som deltar ökar människors engagemang och som en följd av det också idrottsrörelsens påverkanskraft. Idrottsrörelsen behöver möta förändringarna i samhället genom att möjliggöra för fler att vara med oavsett förutsättningar och livsvillkor. Alla som vill ska kunna vara med. För att leva upp till det behöver kunskapen om olikheter i förutsättningar öka. Idrottsrörelsen måste bli mer flexibel när det gäller att möta och attrahera nya medlemmar, samt ha kvar de som finns inom rörelsen längre. Det finns idag vita fläckar där idrottsrörelsen inte når ut till invånarna. Detta måste idrottsrörelsen vara medveten om och utveckla sin verksamhet utifrån. Idrottsrörelsens position som samhällsbyggare ska stärkas. Idrottsrörelsen är en betydande samhällsbyggare och ska fortsatt vara det genom att öppna upp för fler att vara med och att sträva efter enkelhet i allt som görs. Idrottsrörelsen behöver veta mer och ta hänsyn till förändringar i samhället när det gäller förutsättningar att vara med, framförallt för barn och ungdomar, men också göra det enkelt för vuxna. Behovet av en aktör som ser bortom hudfärg, ekonomiska eller andra förutsättningar är stort i ett allt mer heterogent samhälle. Idrottsrörelsen har en viktig roll att spela för det och ska därför stärka sin samhällsroll. Det ökar också idrottsrörelsens attraktionskraft. Konstateranden Idrottsrörelsen spelar idag en viktig roll i samhället och vill göra det även i framtiden. Idrottsrörelsen har ett egenvärde i sig och effekterna av verksamheten blir samhällsnytta. Genom att arbeta med de tre strategiska områdena stärks idrottsrörelsens position som samhällsbyggare och möjligheten att påverka för goda förutsättningar och resurser stärks. Idrottsrörelsen ska ta plats i det offentliga samtalet och vår position som samhällsbyggare bli ännu tydligare. Konsekvenser Kunskapen om människors olika förutsättningar och livsvillkor för att kunna vara med inom idrottsrörelsen behöver öka och flexibiliteten i verksamheten utvecklas utifrån detta. Det innebär också att idrottsrörelsen behöver ta plats i det offentliga samtalet och kommunicera samhällsnyttan som idrotten ger som en effekt av verksamheten. 18

19 Frågor Strategi för svensk idrotts framtid remissunderlag inför RF-stämman 2015 Ställer ni er bakom resonemanget ovan? Motivera gärna. Vilket ansvar har ert SF har för att idrotten ska vara en stark samhällsbyggare? Vilket ansvar har era föreningar? Vilken typ av stöd bör stödorganisationerna bör utveckla? (RF, DF, SISU Idrottsutbildarna). Bedömningar och vägval För att möta framtiden utifrån de strategiska områden idrottsrörelsen är överens om måste vi gemensamt uttrycka vart vi vill, vad vi strävar efter och vilken riktning verksamheten ska ta de kommande åren. Det finns en vision om vart vi är på väg; Svensk idrott världens bästa! Den pekar ut en långsiktig strävan för idrottsrörelsen, men den behöver kompletteras med en tydligare riktning. En ny position - idrottsrörelsens riktning En positionsförflyttning för idrottsrörelsen utifrån de två begreppen Förtroende och Attraktionskraft konkretiserar riktningen mot förändring och utveckling. 19

20 Barn Ungdomar Elit Motionsidrott För att åskådliggöra modellen ännu mer bryter vi ner den i fyra områden som delar upp vår idrott i: barn, ungdomar, elit och motionsidrott. De olika delarna har olika utgångslägen och insatser som behövs för att kunna förflytta positionen utåt i figuren. För varje nedbrutet område betyder arbetet med att öka förtroende och attraktionskraft olika insatser. Under förtroende finns idrottsrörelsens värdegrund och den gemensamma överenskommelse den utgör. Ett arbete kring förtroende inom exempelvis barnidrotten kan handla om att motarbeta och hantera träningsmetoder där barn far illa, utslagning eller kränkningar. Inom elitidrotten kan antidopingarbetet, matchfixingfall eller huliganism vara motsvarande frågor att arbeta med. Genom att utveckla verksamheten inom alla fyra delar av idrotten, visserligen specifika och olika insatser för barn-, ungdom, elit- och vuxenidrotten, ökar attraktionskraften. Idrottsrörelsen ska bli en attraktivare arena för fler som vill må bättre genom att träna och tävla under hela livet. Verksamheten behöver utvecklas i den riktningen. Det kan t.ex. handla om att öka flexibiliteten i verksamheten för att öka möjligheterna för fler att vara med och/eller att förenkla för alla att vara en del av idrottsrörelsen. Inom elitidrotten handlar det också om framgångar och medaljer på mästerskap. Att bedriva en framgångsrik elitidrott är ett grundfundament för en ökad attraktionskraft. Insatser för att förflytta idrottsrörelsen utåt på båda axlarna kräver en mer fördjupad analys inom SF. Den här typen av modeller kan också vara ett verktyg i RF och SF:s utvecklingsdialoger. 20

21 Frågor Ställer ni er bakom resonemanget ovan? Motivera gärna. Är detta en modell som kan illustrera utvecklingsarbetet inom SF kring barn-, ungdoms-, elit- och motionsidrotten? Är det relevant att arbeta med förtroende och attraktionskraft? Ser ni andra ord/begrepp på axlarna? Om, ja vilka? Förändra strukturen Under processen vikten av att förtydliga och förenkla såväl verksamhetsidé som verksamhet lyfts. För att genomföra en sådan förändring föreslås att Idrotten Vill arbetas om och delas upp i tre delar: Idrotten är, Idrotten vill och Idrotten ska. Idrotten är bör innehålla RF:s stadgar, visionen, verksamhetsidén och definitionerna av vad idrott är enligt idrottsrörelsen. Dessa delar är de grundläggande fundamenten för idrottsrörelsen och ska, även om de ska levandehållas och underhållas, förslagsvis inte förändras i snabbare takt än i cykler om var tredje eller var fjärde RF-stämma. Helt enkelt vara en plattform att utgå ifrån under längre tid. Idrotten vill bör innehålla riktningen som idrottsrörelsen ska ta de närmaste åren (se nedan om positionsförflyttningen). Riktlinjer och policys bör också finnas i denna del. Idrotten vill bör ha en lite högre förändringstakt än de grundläggande fundamenten, men ändå kunna ha en långsiktighet som pekar ut en riktning på tre-fem år. Idrotten ska bör innehålla verksamhetsinriktning med ekonomisk plan och verksamhetsplaner som varje stämmoperiod riktar in sig på. Dessa delar är i hög grad föränderliga och i behov av kontinuerlig utveckling. 21

22 Frågor Ställer ni er bakom resonemanget ovan? Motivera gärna. Avslutande reflektioner eller kommentarer? I detta remissunderlag lyfter vi fram tre områden som vi tillsammans identifierat som viktiga inför framtiden och för att idrottsrörelsen fortsatt ska stå stark i framtiden. Har ditt SF några andra medskick eller kommentarer så delge gärna dem. Nästa steg Arbetet med strategin för framtidens idrottsrörelse är en pågående process och kommer att fortsätta under våren. Förändringar som rör ekonomi och organisation som följer på de ställningstaganden som stämman kommer att göra i maj behandlas i det fortsatta arbetet och är inte en del av detta remissunderlag. Utifrån bl.a. SF:s kommentarer och synpunkter kommer RS att lägga fram en proposition till RF-stämman i maj Tidplanen för det fortsatta arbetet ser ut så här: 19 december 15 februari Februari SF-dialoger. April 2015 RS fattar beslut om RF-stämmoärenden och handlingar till RF-stämman skickas ut maj 2015 RIM. 22