Arbetsunderlag den svenska idrottsrörelsen 2.0

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Arbetsunderlag den svenska idrottsrörelsen 2.0"

Transkript

1 Arbetsunderlag den svenska idrottsrörelsen 2.0 En idrottsrörelse redo för framtiden Arbetsunderlag för arbetet med en övergripande strategi att möta framtiden

2 Inledning och bakgrund Framtiden pockar på, ställer nya krav och utmanar, men ger också nya möjligheter att skapa och bygga nytt. Idrottsrörelsen har mött utmaningar under mer än 100 år. Det betyder att man gång på gång under dessa år har ställts inför framtidsfrågor som hotat att ställa saker och ting på ända, men också gett nya möjligheter. Detta har vi genom åren framgångsrikt hanterat och det har bidragit till att idrottsrörelsen är det den är idag. Idag verkar fler och mer omfattande utmaningar påverka idrottsrörelsen i dess grundvalar på ett sätt som inte setts på länge. Det handlar om utmaningar mot själva grundidén om föreningsidrotten och den svenska idrottsmodellen, både genom förändringar i samhället i stort, genom lagar och regler som grundar sig i ett nytt politiskt landskap, men också företeelser inom idrottsrörelsen. Detta material ska fungera som ett diskussions- och kunskapsunderlag för att fortsätta utveckla en framgångsrik idrottsrörelse de kommande åren. I materialet kommer du att möta förslag på frågor att samtala om och ta ställning till. ör det! Vid RF-stämman i Luleå maj 2013 beslutade idrottsrörelsen att en strategisk plan för idrottsrörelsen skulle tas fram. RF-stämman beslutade att uppdra till RS att genomföra ett strategiarbete om svensk idrotts framtida förutsättningar, i enlighet med vad som beskrivs i RS föreliggande förslag; att uppdra till RS att utifrån strategiarbetets resultat till stämman 2015 lägga ett förslag till strategisk plan för att möta framtidens utmaningar; att strategiarbetet också ligger till grund för de långsiktiga målen för RF:s arbete till 2020; och att arbetet genomförs i nära samarbete med SF i syfte att utveckla och förnya föreningarna Bakgrunden till beslutet var att RF-stämman konstaterade att idrottsrörelsen står inför stora utmaningar för att möta samhällets förändringar och de enskilda intressenters (medlemmar såväl som icke medlemmar) högt ställda förväntningar på en modern idrottsorganisation. Samhället ser helt annorlunda ut jämfört med när idrottsrörelsen växte fram för mer än ett sekel sedan. Befolkningen är äldre, mer heterogen och har koncentrerats till stora städer. Den ökande kommersialiseringen och professionaliseringen är påtaglig. Informationslandskapet har förändrats totalt genom mobiltelefoner, internet och sociala medier. Media granskar också idrotten i allt större utsträckning. Detta och mer därtill pågår och påverkar idrottsrörelsens möjligheter att vara vad den vill. 2

3 I stämmobeslutet fastslogs att idrottsrörelsen behöver föra en strategisk diskussion hur vi ska utveckla vår verksamhet med den ideella föreningen som grund. Hur kan vi utveckla och stärka våra föreningar så att de även i framtiden kan utgöra den plattform som både idrottsrörelsen och samhället så väl behöver? Tillsammans måste vi föra en självkritisk, öppen och konstruktiv diskussion som involverar hela rörelsen. En diskussion som ska syfta till svar på frågan hur vi tillsammans, som en enad idrottsrörelse, ska, vill och kan möta framtiden. Det betyder att idrottsrörelsen lagt fast att grunden för arbetet och strategin är den sammanhållna idrottsrörelsen byggd på medlemsskap och på idrottsföreningen. Arbetet hittills Arbetet med den strategiska planen har lagts upp så att SF ska involveras. RF har djupintervjuat ett antal SF i olika storlek och förutsättningar för att identifiera framgångsfaktorer och utmaningar. Stor vikt har lagts vid att fördjupa och uppdatera kunskaperna om framtiden genom en analys av trender och förändringar i samhället i stort genomförd av United Minds samt en kvalitativ analys av det idrottspolitiska landskapets förändringar som tillsammans ställer nya krav och ger nya möjligheter. Dessa analyser finns i en bilaga till arbetsunderlaget, där ni kan fördjupa er kunskap om omvärldstrender och förändringar som påverkar. I bilagan finns också till ert stöd fördjupnings- och diskussionsfrågor för fortsatt diskussion och process. En diskussion som med fördel kan involvera många. En viktig del i arbetet har varit att beskriva vad idrottsrörelsen är och står för idag. För även om vi har kunskap om framtiden och de trender som påverkar oss så är det inte möjligt att ta rätt beslut om utvecklingen om vi inte vet vilka vi är och vad vi står för. Vi behöver veta var vi står när vi börjar. Därför har den plattform på vilken idrottsrörelsen är uppbyggd vitaliserats och till viss del förnyats i detta arbetsunderlag. Vi vill att ni först av allt tar aktiv ställning till den. Arbetet framåt Den fortsatta processen med denna strategiska plan kommer att vara fokuserad på de strategiska områden idrottsrörelsen behöver ta sig an för att nå vår långsiktiga och gemensamma vision. Beslut om vägval och inriktning ska tas på RF-stämman Detta arbetsunderlag är en sammanställning på hur långt processen har kommit i början av september Den ställer ett antal frågor för medlemmarna att fundera över. Arbetsunderlaget kan med fördel användas i förbunden under hela perioden fram till RF-stämman i maj. På SF-dialogerna i oktober pratar vi om fråge ställningarna och de tas upp på Riksidrottsforum i ävle. I december 3

4 skickas ett förslag på strategisk plan på remiss som grundar sig på höstens diskussioner b.la. utifrån detta arbetsunderlag. Tidplan september arbetsunderlag skickas ut till SF 1 14 oktober SF-dialoger där strategiarbetet diskuteras 8 9 november Riksidrottsforum där huvudfrågan är strategiarbetet december februari 2015 preliminär remisstid mars april 2015 SF-dialoger, RS fattar beslut om RF-stämmoärenden och handlingar till RF-stämman skickas maj 2015 RIM 4

5 Idrottsrörelsen detta är vi En organisation behöver en plattform att stå på. Plattformen syftar till att lägga fast och tydliggöra vad idrottsrörelsen är och står för, men också vad vi tillsammans som rörelse strävar efter, dvs vilken vision och verkssmhetsidé vi är överens om. Ibland skriver vi Svensk Idrott. Svensk idrott är synonymt med idrottsrörelsen och är samlingsnamnet för Sveriges alla idrottsförbund och idrottsföreningar. Svensk Idrotts största stödorganisationer är Riksidrottsförbundet (RF) som arbetar för att stödja, leda och företräda idrottsrörelsen och SISU Idrottsutbildarna som är idrottsrörelsens studieförbund och utbildningsorganisation. Nedanstående text är ett utkast till sådan en plattform och inför varje del finns en läsanvisning som beskriver tanken bakom just det avsnittet. Läsavsnitten är inte tänkt att vara en del av plattformen. Vision En vision är grundidén utformad som en bild av ett attraktivt framtida tillstånd. Visionen nedan är något vitaliserad i förhållande till idrottsrörelsens nuvarande. Svensk idrott världens bästa! Idrottsrörelsen vill ständigt utvecklas och förbättras, både till organisationens form och verksamhetens innehåll. Verksamhetsidé Verksamhetsidén ska svara på frågan vad det är organisationen ska uträtta. Verksamhetsidén är något förändrad i förhållande till den nuvarande. Vi har försökt att modernisera och vitalisera språk och riktning i den underliggande texten. Nedan är ett förslag till ny formulering till verksamhetsidé: Vi vill genom idrott som bedrivs i föreningar, tillsammans utveckla människor positivt såväl fysiskt och psykiskt som socialt och kulturellt. Kärnvärden Kärnvärden är våra ledstjärnor som ska genomsyra all verksamhet. Inga förändringar föreslås i nuvarande kärnvärden, som är de grundläggande värden eller begrepp som vi vilar på. lädje och gemenskap Demokrati och delaktighet Allas rätt att vara med Rent spel 5

6 Vår berättelse därför är vi de vi är Detta är vår prägling, vår historia, som beskriver hur det började, vad som präglat oss och gjort oss till de vi är. Tanken är att beskriva detta med en text som ska väcka känslor och stolthet. Det är en ganska lång text, men det är i detta skede medvetet just för att skapa de känslor och den grundplattform vi är ute efter. Texten kan mycket väl kortas i situationer där man anser att det kan behövas. Nästan så länge man kan minnas har människor tävlat och mätt sina förmågor. Vi har mätt hur fort vi springer, hur långt eller hur högt vi hoppar. Eller för den delen när vi tillsammans med andra sparkar, skjuter eller kastar en boll, en puck eller något annat i ett mål fler gånger än de vi tävlar emot. Det är det vi idag kallar idrott. Svensk idrott är sprungen ur den viljan, glädjen och utmaningen att mäta sina krafter med andra. Sedan urminnes tid har människor samarbetat för gemensamma ändamål. Idrottens utövare har i över hundra år samverkat och tillsammans format regler för sin verksamhet. Den svenska idrottsrörelsen är inte bara idrott. Den är mycket mer. Bäst syns det i vår grundidé att sluta oss samman med andra och tillsammans skapa något gemensamt. Vi har byggt en gemenskap som går från den enskilda medlemmen via hans eller hennes förening och förbund hela vägen till den samlade idrottsrörelsens centrala organisation. Det är det vi bottnar i. Att alla som är med ska vara det utifrån sina grunder och sitt intresse. Att alla medlemmar ska få möjlighet att göra sin röst hörd i demokratiska strukturer. Det förpliktar, men det är inte självklart utan det är något vi varje dag måste kämpa för. Vi tror på att vi tillsammans är starka, att ensam inte är stark. Vi har alla ett ansvar utöver att tillvarata våra egna intressen. Vi är beredda att ta det ansvaret. Vi är en del av något vi är medlemmar i något som är större än oss själva. Det är grunden i det vi kallar den svenska idrottsmodellen. Den svenska idrottsmodellen är en attityd och ett sätt att leva vår idrott. Vi tror på kopplingen mellan att prestera på allra högsta internationella nivå och den nivå där vi alla började en gång i tiden. Där vi tog våra första simtag, våra första stapplande danssteg, skridskoskär eller satt på hästryggen för första gången tillsammans med våra kompisar. Vi behåller den känslan inte bara i den korta stund en idrottskarriär pågår, utan genom hela livet. Den svenska idrottsrörelsen är gemenskap. Den är glädje, ibland sorg och förtvivlan. Den är känslosam och hälsosam bortom själva idrotten. Vi mår bra av sammanhang och att vara en del av. Inte stå ensam. Det ger också framgångar. Vi är humlan som flyger. Det lilla landet i norr som i idrott efter idrott, i gren efter gren presterar på allra högsta idrottsliga nivå. Men vi är också landet i norr där allra flest är med. Där alla får plats att vara med, där vi inte stänger dörrar eller stänger ute. Alla får vara en del av vår gemenskap. Alla är välkomna att dela glädjen och stoltheten. Vi är svensk idrott. Vi är idrottsrörelsen. 6

7 Idrottsrörelsen detta är vi! Denna text ska beskriva och lägga fast vad vi menar med idrottsrörelsen, den svenska idrottsmodellen. Kort sagt, vilka vi är och vad vi tycker är viktigt. Svarar på frågor om definitionen av vad idrottsrörelsen är och står för. Svensk idrott är framgångsrik med en imponerande och lång lista av medaljrika och folkliga profiler som under lång tid stärkt bilden av både Sverige och idrottsrörelsen. Idrottsrörelsen står på en stabil grund av demokratiska föreningar som är hjärtat i vår svenska idrottsmodell. Det är där vi bedriver en verksamhet som är basen och nyckeln till alla framgångar. Med idrottsrörelsen menar vi de fysiska personer, föreningar och förbund som i olika led är medlemmar i den samlande organisationen, Riksidrottsförbundet. Medlemmar är de ideella föreningar och förbund som bedriver idrottslig verksamhet och uppfyller kriterierna för medlemskap som medlemmarna satt upp. En ideell idrottsförening kan äga bolag och i detta bedriva verksamhet men medlemskapet är grunden för att vara en del av idrottsrörelsen. Det är basen i den sammanhållna idrottsrörelsen. Idrottsrörelsen har inte monopol på idrott. Fler aktörer erbjuder idrottslig verksamhet, men gör det i andra associationsformer. De är inte en del av idrottsrörelsen, men föreningar och förbund som finns inom idrottsrörelsen kan förstås samarbeta med andra. Idrottsrörelsen står för mänskliga rättigheter och tar aktiv ställning för de värden som genomsyrar allas rätt att vara med. Det gäller oavsett kön, sexuell läggning, etnicitet, trosuppfattning, ålder, fysiska eller psykiska förutsättningar. För oss är rent spel grundläggande. Vi vill att idrott ska vara schysst i alla avseenden. Vi måste ständigt se till att vi lever som vi lär. Att alla som vill vara med känner sig välkomna, både de som vill testa sina gränser, vinna och slå rekord och de som inte har resultatet i fokus. 7

8 ArbetsunderlAg den svenska idrottsrörelsen 2.0 samhället förändras idrottsrörelsens fundament utmanas Idrottsrörelsen har på olika nivåer olika typer av utmaningar. Idrottsföreningarna har sina, specialförbunden har sina, och tillsammans har vi utmaningar som möter idrottsrörelsen i sin helhet. Det är dessa gemensamma utmaningar strategin fokuserar och riktar in sig på. För att strategin, och arbetet med att ta fram strategin, ska bli framgångsrikt måste vi klara av att lyfta blicken till det gemensamma till idrottsrörelsens gemensamma och idrottsövergripande utmaningar, som behöver delas och bearbetas av alla, tillsammans. olika logiker som krockar Förr i tiden kunde man dela in vårt samhälle i fyra tydliga och avgränsade samhällssfärer: den privata sektorn, den offentliga sektorn, den frivilliga sektorn och familjesektorn. Varje sfär hade sin egen uppbyggda logik kring beslutsfattande och handlingssätt. 1 Idag går inte det att lika tydligt att särskilja de olika samhällssfärerna. Förändringen kan illustreras genom att du tänker dig en traditionell fyrarumslägenhet med tydlig rumsindelning med dörrar emellan. Från den traditionella fyrarummaren Balkong Civilsamhällessfären Den statliga sfären Vardagsrum Sovrum IDEELL OFFENTLI äst- WC Badrum U K F TM FÖRETAS- HUSHÅLLS- DM Kök Näringslivssfären Familje- eller samlivssfären till den öppna planlösningens logikmöten Civilsamhällessfären Den statliga sfären 1 För ett resonemang om samhällets fyra sfärer se bl.a. Wijkström, Filip Strategisk ledning Sovrum av ideell verksamhet. i Möten med mening : tankar om ideellt arbete IDEELL bland unga, red. L. Elbe. Stockholm: Stiftelsen ustaf V:s 90-årsfond. Vardagsrum OFFENTLI 8

9 Vardagsrum IDEELL OFFENTLI U K F äst- WC Badrum TM ArbetsunderlAg den svenska idrottsrörelsen 2.0 FÖRETAS- HUSHÅLLS- DM Jämför nu den traditionella fyrarummaren med en modern fyrarummare Kök Näringslivssfären med öppen planlösning där alla rum går in i varandra och där man kan röra sig fritt emellan, där det är lite oklart om du befinner dig i köket eller i vardagsrummet. Familje- eller samlivssfären till den öppna planlösningens logikmöten Civilsamhällessfären Den statliga sfären Sovrum Vardagsrum IDEELL OFFENTLI Hall Förråd Badrum K/F Kök Näringslivssfären FÖRETAS- HUSHÅLLS- Familje- eller samlivssfären På samma sätt förändras logikerna i de olika samhällssfärerna och tar efter varandra. Språkbruk och andra mekanismer lånas in från de olika sfärerna vilket medför ett förändrat beteende. Den mest frekventa och spridda logiken är marknadslogiken som lånas in till alla övriga sfärer. 2 Verksamhet Ekonomisk Icke ekonomisk Ekonomisk Ekonomisk förening Ideell förening Ändamål Icke ekonomisk Ideell förening Ideell förening Ett exempel på det är när idrottsföreningar börjar använda kund som begrepp på sina medlemmar, medan företag istället använder medlemmar för att beskriva sina kunder. Logikerna mellan de förut ganska bestämda och åtskilda samhällssfärerna har luckrats upp och går in i varandra mycket mer. Föreningar är inte företag, men ibland blir det svårt att se skillnad. 2 Ett viktigt bidrag till beskrivningen och förtydligandet av denna rörelse utgör boken Civilsamhället i samhällskontraktet - en antologi om vad som står på spel (2013). 9

10 Med krockande logiker är det inte alltid så lätt att skilja idrottsföreningen från ett företag 3, varken genom det sätt man kommunicerar eller bedriver verksamhet på. Logikkrockarna utmanar idrottsrörelsen. De ställer krav på idrottsrörelsens tydlighet, men också på att klara av att agera i de olika sfärerna. För utmaningen är inte att återgå till en tydlig åtskillnad mellan sfärerna igen, utan snarare att klara av att agera i ett tillstånd/samhälle med logikkrockar. Vi behöver tydliggöra skillnaden mellan förening och ett företag ännu skarpare. Ändamålen skiljer sig fundamentalt åt och även styrformen med föreningslivets demokratiska uppbyggnad medan företaget styrs av dess ägare. Föreningen bygger på en gemensam idé om vad man vill åstadkomma och bedriva för verksamhet för att nå dit. Företaget har som grundidé att skapa ett överskott till sina ägare och driver verksamheten utifrån det. Drivkrafterna är alltså helt olika mellan föreningen och företaget, men med krockande logiker så sammanblandas detta och allt oftare tenderar det att bli viktigare vad man gör än varför man gör det. Det som är mål (ekonomiskt vinst) för företaget är medel för den ideella föreningen. Därmed inte sagt att företaget genom sin verksamhet inte kan åstadkomma (och många gånger åstadkommer) en för samhället och det gemensammas bästa stor nytta. Idrottsrörelsen som leverantör av samhällsnytta, marknadsnytta eller medlemsnytta? Med fler logikkrockar, där inte bara idrottsrörelsen lånar från andra, ställer man oftare krav på idrottsrörelsen som leverantör av olika aktörers behov. Idrottsrörelsen talar själv om medlemsnytta, alltså den nytta eller de fördelar du har av att vara medlem. Sponsorer och partners vill ha leverans på insatta pengar så att det uppfyller den marknadsnytta som idrottsrörelsen kan vara för dem. Också samhället, manifesterat genom det politiska beslutsfattandet, ställer krav på samhällsnytta från idrottsrörelsen för att få del av deras resurser. Verksamheten är i fokus och mervärden med föreningsengagemanget hamnar i skymundan och riskerar att minska i betydelse. Idrottsrörelsen pekar själv på de tjänster den kan utföra åt samhället och för de tjänsterna tar idrottsrörelsen betalt. En beställar-mottagarmentalitet etableras och blir till ett ömsesidigt rollspel, du betalar och jag levererar. Det är självklart att en sponsor i den affärsuppgörelse som sponsring är också ha incitament att ingå i det partnerskapet, samhället måste kunna ställa krav på att våra gemensamma resurser prioriteras på rätt saker och medlemmarna måste förstås ha ett nytta av sitt medlemskap. Utmaningen 3 Ministern för det civila samhället, Maria Arnholm, sa vid en träff med representanter från det civila samhället: Ni behöver bli tydligare i er särart och påminna sådana som jag om skillnaden mellan företag och ideella föreningar. Allanyheter/2013/Politiskenighetattutredaforeningslivetsforutsattningar/ 10

11 för idrottsrörelsen blir att balansera dessa olika nyttor och göra det utifrån syfte, ändamål och den värdegrund idrottsrörelsen står för. Ökad konkurrens och den sammanhållna idrottsrörelsen Med krockande logiker kan det vara frestande att dra nytta av de logiker som finns inom varje sfär och göra det till sin egen fördel. En av grunderna i den svenska idrottsmodellen är den sammanhållna idrotten där elit och bredd, stora och små, stad och landsbygd m.m. hänger samman. Logikkrockarna utmanar den sammanhållna idrottsrörelsen. Det är inte konstigt att om man upplever att ens idrott möter konkurrens från andra aktörer bygger sina strategier och agerar utifrån en marknadslogik, dvs att möta konkurrensen. Det är inte heller fel. Men fokus riskerar att skifta till att det blir viktigare vad man gör än varför man gör det. Syfte och ändamål glöms bort i jakten på nya kunder. Vad kvarstår då av skälet till att driva idrottsverksamhet i förening? Men ibland måste vi också låna in logiker. Det är klart att om man spelar i Champions Leauge i fotboll där ett slutspel kan innebära över 100 miljoner kronor också kan man behöva tänka marknadslogiskt. Det är inte det som upplevs som utmaningen. Utmaningen är snarare att klara av att utifrån sin föreningslogik vara noggrann med sitt syfte och sin idé, även om en ideell idrottsförening kan äga bolag och i detta bedriva verksamhet. 11

12 Strategiska områden Hur ska vi då nå den gemensamma visionen med de utmaningar vi möter? Vilka strategiska områden behöver idrottsrörelsen hantera och inrikta sig på de kommande åren? Den strategiska planen handlar om idrottsrörelsens vägval inför framtiden hur idrottsrörelsen gemensamt även i framtiden ska vara framgångsrik. Med hjälp av den fakta vi har samlat på oss under arbetet i form av omvärldsanalys och djupintervjuer med SF har vi sammanställt detta i en SWOT-analys. Underlaget till SWOT-analysen finns i bilagorna till arbetsunderlaget för fördjupning och egen analys. SWOT-analysen nedan syftar till en överskådlig bild av de inre och yttre utmaningar idrottsrörelsen står inför de kommande åren. Styrkor Engagemanget De ideella ledarna Sammanhållna idrottsrörelsen Mångfalden storlek, olikheter Demokraiska formen och strukturen Tävlingsstrukturen Svagheter Tröghet i att förändra Svag attraktionskraft mot vissa målgrupper Inte tillräckligt tillåtande, traditionella Kompetensbrist hos ideella ledare. Tävlingsformer som exkluderar Levandehållandet av idrottsrörelsens idé Möjligheter Människor som söker sammanhang och tillhörighet Föreningsformen och föreningen som mötesplats Hälsotrenden i samhället Nya målgrupper Samverkan med andra aktörer Hot Flera aktörer ökad konkurrens Logikkrockar Leveranskrav från politiker Minskade resurser Kriminalitet infiltrerar idrottsrörelsen Därför behöver de viktigaste strategiska områdena formuleras och bestämmas utifrån den inriktningen. I diskussioner med SF, DF och internt inom Riksidrottsstyrelsen (RS) och RF/SISU-kansliet, har nedanstånde strategiska områden identifierats. I denna text är inte formuleringarna för mål slutligt definierade. Det finns en gemensam vision för idrottsrörelsen, det vill säga vad vi tillsammans ska (vill och kan) sträva emot, formulerad. Vad vi idag inte har är ett första, övergripande förslag (i form av en målsättning) till hur vi ska nå visionen. Vid en träff med ett antal förbund i maj 2014 framfördes följande förslag: Idrottsrörelsen - så många som möjligt, så länge som möjligt. 12

13 Övergripande mål: Idrottsrörelsen så många som möjligt så länge som möjligt. Om idrottsrörelsen skulle vilja anta den målformuleringen. Vad krävs då av oss att utveckla för att sträva mot ett sådant mål utifrån det vi nu vet om framtiden, våra styrkor och våra svagheter? Vilka strategiska områden behöver vi arbeta med för att nå dit? Strategiska områden utifrån våra gemensamma utmaningar Under hösten 2014 ska strategiska områden diskuteras med sikte på att vid Riksidrottsforum i november kommit så långt att RS kan lägga fram ett förslag, som sedan remitteras till förbunden inför RF-stämman Förslaget ska innehålla de vägval som vi tillsammans ser att vi behöver arbeta med de kommande åren. 1. Idrottsrörelsen gör Sverige starkare Idrottsrörelsens kärnverksamhet är just idrott. Det är det vi gör och det är det som är gemensamt för alla föreningar och förbund även om själva idrotten är olika. Vi tävlar och vi tränar för att utvecklas och bli bättre. Detta är gemensamt för hela idrottsrörelsen. Vi ska fortsatt satsa på medaljer. Kombinationen av att göra det som en helhet, med hela spektrat från en kvalitativ barn- och ungdomsverksamhet till den yttersta elitnivån för vuxna, är en av grundvalarna i den svenska idrottsmodellen. Det är viktigt att vi fortsatt utvecklar idrottsverksamheten enligt vår värdegrund. Om vi bedriver idrotten enligt värdegrunden utvecklar vi den också på lång sikt och vi har också därigenom större möjligheter att nå idrottsframgångar. Ett samhälle som visar sig bli allt mer heterogent ställer helt nya krav på idrottsrörelsen. Idrottsrörelsen vill fortsatt vara en betydande samhällsaktör, det är också viktigt för samhället. Idrottsrörelsen behöver därför på allvar se till att alla verkligen kan vara med utifrån de olika förutsättningar de har. Vi har vita fläckar där idrottsrörelsen inte når ut med verksamhet, beroende på såväl bostadsförhållanden, ekonomiska förutsättningar som sociala orsaker. Med ambitionen att fortsatt vara en viktig samhällsaktör är frågan hur vi möter dessa utmaningar. 2. Hälsotrenden ger oss möjligheter Utifrån det vi idag vet om utvecklingen inom hälsoområdet behöver vi utveckla verksamhet som lockar fler. Ofta lyfts tävling fram som ett hinder för vuxna att kunna delta i verksamheten. Det kanske stämmer till viss del, men flera idrotter visar att det kanske snarare handlar om sättet vi tävlar på som behöver utvecklas. 13

14 Motionsverksamhet och aktiviteter som lockar vuxna behöver utvecklas. Vi ser en åldrande befolkning där många intresserar sig mer för sin egen hälsa. Hur ser vår verksamhet ut för dem? Vad behöver vi utveckla för att på allvar attrahera dem? Motion för barn och ungdomar behöver också utvecklas så det blir enklare att vara med utan att idrottandet behöver bli allvarligt så tidigt. Det leder med större sannolikhet också till fler medlajer och idrottsliga framgångar. Forskning har visat att för tidig selektering istället minskar möjlighet till idrottsliga framgångar på lång sikt. Ju fler som håller på längre desto fler finns att hämta till elitverksamheten också. 3. Vår värdegrund att leva som vi lär Idrottsrörelsens värderingar är en av dess absoluta styrkor. Idrottsrörelsen behöver återerövra sina värderingar och tydliggöra dem i hela rörelsen. Istället för att lyfta fram och vara stolta över den värdegrund vi har och ska leva efter gömmer vi för ofta undan och i värsta fall glömmer bort den. Idrottsrörelsen kan med stolthet fokusera än mer på sina styrkor med sin värdegrund, men det måste vara på riktigt. Vi måste leva som vi lär. Därför behöver värdegrunden tydligare genomsyra vår verksamhet. Vi vet att människor vill vara i ett sammanhang, höra ihop med andra och vara engagerade i sin och samhällets utveckling. Idrottsrörelsens grund är just sammanhang och engagemang, att få människor att växa. Mycket pekar på att människor oftare väljer aktivitet och engagerar sig hos organisationer som är tydliga med vad man står för. Idrottsrörelsen har värdegrunden på plats, men behöver bli tydligare och i större utsträckning leva som vi lär. 4. Föreningsidén utmanas Idrottsrörelsen måste hantera en värld av krockande logiker. Framför allt krocken mellan föreningslogiken och marknadslogiken. Vad är det unika med idrottsrörelsen till skillnad mot alla andra aktörer? Det bör rimligen vara syftet och ändamålet. För när andra, t.ex. privata aktörer, driver sin verksamhet med ett marknadslogiskt perspektiv att skapa överskott, så ska idrottsrörelsen driva sin verksamhet utifrån en annan logik som handlar om att sätta värdegrund och det vi tillsammans vill uppnå i fokus. Först då blir också skillnaderna mellan logikerna klara och tydliga. Detta betyder dock inte att idrottsföreningar inte skulle kunna äga bolag, eller för den delen samarbeta med andra aktörer, där viss del av verksamheten finns och att ett sådant bolag också agerar utifrån de logiker som råder. 14

15 Diskussionsfrågor 1. Hur tar de olika logikkrockarna sig uttryck i er idrott (er förening/ förbund)? 2. Hur har ni resonerat kring dem och hur har ni hanterat dem (eller inte hanterat dem)? 3. Hur vill ni kommentera de styrkor, svagheter, möjligheter och hot som SWOT-analysen har identifierat? 4. Om ni skulle vikta de olika strategiska områdena hur skulle en sådan viktning/prioritering se ut? 5. Vilket ansvar för dessa områden ser du att ditt SF har? 6. Hur kommer ditt SF att utifrån det ansvaret att arbeta med de strategiska områden? 7. Vilket ansvar har RF? 15

16 Prioriteringar i verksamheten Utifrån de vägar vi har valt, vad blir konsekvenserna för verksamheten de närmaste åren? Vad ska utvecklas, vad ska avvecklas, vad ska vi satsa resurser och tid på? Här kommer också frågor om organisation upp. Hur ska idrottsrörelsen vara organiserad för att på det mest effektiva sättet omsätta den strategi vi tillsammans beslutat oss för att genomföra? Även frågor om ekonomi och ekonomiska strömmar kommer in här. Hur ska den strategi vi tror på finansieras? En av de viktigare beståndsdelarna i den svenska idrottsmodellen är det betydande samhällsstödet idrottsrörelsen har. Inte bara i direkta resurser utan också i olika typer av subventioner såsom anläggningsstöd och andra exempel. Fokus på det offentliga stödet har varit barn- och ungdomsidrotten där principen varit att de vuxna ska bära sina egna kostnader. En åldrande befolkning med ett växande intresse för sin egen hälsa växer fram. Kommer det offentliga stödet också kunna användas av vuxna? Men det offentligas resurser är också begränsade och kan inte täcka in alla och allt. Projektstöd och riktade insatser blir allt vanligare. Därför bör idrottsrörelsen diskutera sin egen finansiering. 16

Svensk friidrott fler och bättre. Inspiration och stöd för friidrottsföreningens arbete med verksamhetsplanering.

Svensk friidrott fler och bättre. Inspiration och stöd för friidrottsföreningens arbete med verksamhetsplanering. Svensk friidrott fler och bättre Inspiration och stöd för friidrottsföreningens arbete med verksamhetsplanering. I n n e h å l l Arbeta fram föreningens verksamhetsplan 4 Arbetet med Svensk Friidrotts

Läs mer

Idrotten vill. Idrottsrörelsens idéprogram. omslagets framsida

Idrotten vill. Idrottsrörelsens idéprogram. omslagets framsida Idrotten vill Idrottsrörelsens idéprogram omslagets framsida Antagen av RF-stämman 2009 Idrotten vill Idrottsrörelsens idéprogram ISBN 978-91-9781-300-6 Idrotten vill Förord Förord Vid Riksidrottsmötet

Läs mer

Brev till Maria. Nio framtida reformer för civila samhället. Sektor3 tankesmedjan för det civila samhället

Brev till Maria. Nio framtida reformer för civila samhället. Sektor3 tankesmedjan för det civila samhället Brev till Maria Nio framtida reformer för civila samhället Sektor3 tankesmedjan för det civila samhället Den här rapporten ges ut av Sektor3 tankesmedjan för det civila samhället www.sektor3.se Idétidskriften

Läs mer

R I D S P O R T E N V I L L

R I D S P O R T E N V I L L RIDSPORTEN VILL INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vet du vad Ridsporten Vill? 3 Du är en del av svensk ridsport 4 Till ridklubben är alla välkomna! 6 Ridsport ska vara roligt! 8 Ansvar engagerar och utvecklar 10 Ryttare

Läs mer

Samtal med 18 myndighetschefer. om inkluderande synsätt en strategi för mångfald i staten

Samtal med 18 myndighetschefer. om inkluderande synsätt en strategi för mångfald i staten Samtal med 18 myndighetschefer om inkluderande synsätt en strategi för mångfald i staten Produktion & formgivning: Arbetsgivarverket Informationsenheten 2008 Innehåll Inledning 3 Bakgrund 3 Hur ser myndighetschefer

Läs mer

www.ridsport.se Idéprogram för Svenska Ridsportförbundet

www.ridsport.se Idéprogram för Svenska Ridsportförbundet www.ridsport.se Ridsporten VILL Idéprogram för Svenska Ridsportförbundet Innehållsförteckning Vet du vad Ridsporten Vill?...2 Du är en del av svensk ridsport...4 Till ridklubben är alla välkomna!...6 Ridsport

Läs mer

Idrotten vill en sammanfattning av idrottsrörelsens idéprogram. Antagen av RF-stämman 2009

Idrotten vill en sammanfattning av idrottsrörelsens idéprogram. Antagen av RF-stämman 2009 Idrotten vill en sammanfattning av idrottsrörelsens idéprogram Antagen av RF-stämman 2009 Innehållsförteckning Inledning 2 Idrottens verksamhetsidé, vision och värdegrund 4 Bra i idrott och bra idrott

Läs mer

Om ideella ledare i barn- och ungdomsidrotten och idrottsledarskapets sociala dimensioner

Om ideella ledare i barn- och ungdomsidrotten och idrottsledarskapets sociala dimensioner Om ideella ledare i barn- och ungdomsidrotten och idrottsledarskapets sociala dimensioner ERSTA SKÖNDAL HÖGSKOLA Johan von Essen STOCKHOLM MARS 2012 ANDRÈN & HOLM AB (16831) FOTO: Bildbyrån Information

Läs mer

Kommunal en lärande organisation? Nya perspektiv på kommunikation och förändring

Kommunal en lärande organisation? Nya perspektiv på kommunikation och förändring Kommunal en lärande organisation? Nya perspektiv på kommunikation och förändring För att en process ska hållas vid liv, måste den ständigt fyllas med ny energi och få andrum för att ladda energi. Processen

Läs mer

Utveckla ORGANISATIONEN och skapa förändring

Utveckla ORGANISATIONEN och skapa förändring Utveckla ORGANISATIONEN och skapa förändring Utveckla ORGANISATIONEN och skapa förändring Utveckla ORGANISATIONEN och skapa förändring Forum Syd 2008 Författare: Sigrid Bergfeldt, Anja-Christina Beier,

Läs mer

Ta plats på arenan STUDIEMATERIAL. En intressepolitisk grundutbildning för funktionshindersföreningar i samverkan

Ta plats på arenan STUDIEMATERIAL. En intressepolitisk grundutbildning för funktionshindersföreningar i samverkan Ta plats på arenan En intressepolitisk grundutbildning för funktionshindersföreningar i samverkan STUDIEMATERIAL Om mänskliga rättigheter Om hur Sverige styrs Om samverkan Om påverkansarbete Om att vara

Läs mer

GUIDE TILL EN ÖVERENSKOMMELSE

GUIDE TILL EN ÖVERENSKOMMELSE GUIDE TILL EN ÖVERENSKOMMELSE 10 Varför en lokal 4 eller regional överenskommelse? 26 Inledning och syfte 12 De sex I principerna 29 Det här är Överenskommelsen II Framgångsfaktorer i en 8 dialogprocess

Läs mer

Se människan i verksamheten olikhet som tillgång

Se människan i verksamheten olikhet som tillgång Se människan i verksamheten olikhet som tillgång Organisation, kultur och struktur påverkar alla 4 Försök själv 5 Gör alla delaktiga 7 Konsultstöd kan behövas 7 Glädjande resultat en liten insats kan göra

Läs mer

Vad menas med att ha kul i sin idrott?

Vad menas med att ha kul i sin idrott? Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap Campus Växjö Vad menas med att ha kul i sin idrott? - En intervjustudie om hur unga fotbollsspelande tonårstjejer upplever sin idrott. Annika

Läs mer

SAY IT! - en handbok i kommunikation

SAY IT! - en handbok i kommunikation SAY IT! - en handbok i kommunikation SAY IT! - en handbok i kommunikation TEXT, ILLUSTRATIONER, LAYOUT och METODUTVECKLING: Jonas Nilsson / Organisationsutvecklare / jonas.nilsson@viunga.se MED FEEDBACK,

Läs mer

En jämställdhetsresa genom Sverige

En jämställdhetsresa genom Sverige En jämställdhetsresa genom Sverige FRAMTIDS- MODELLEN Vart är vi på väg?? Heja! Vi tror på er! SWOT Och? Varför? Hur då? tryggt Tradition Norm Förändring Förebild Är vi inte framme snart? 4R? Är det jag

Läs mer

Den goda barnidrotten

Den goda barnidrotten Den goda barnidrotten - Föräldrar om barns idrott FoU-rapport 2004:7 FoU-rapporter 2003 1. Idrott, kön och genus en kunskapsöversikt 2. Man vill ju inte att föreningen ska dö en studie om idrottens föreningsledare

Läs mer

FRÅN MÖTESPROFFS TILL UTVECKLINGSMOTOR

FRÅN MÖTESPROFFS TILL UTVECKLINGSMOTOR FRÅN MÖTESPROFFS TILL UTVECKLINGSMOTOR En skrift om framgångsrikt styrgruppsarbete Margareta Ivarsson, Gunilla Ivarsson, Andreas Sävenstrand, Anders Axelsson SPeL Strategisk påverkan & Lärande Från mötesproffs

Läs mer

Att synas och bli fler - en handbok i medlemsutveckling

Att synas och bli fler - en handbok i medlemsutveckling Att synas och bli fler - en handbok i medlemsutveckling Framgångsrik rekrytering Vårdförbundet är en idéburen organisation vi samlas runt idén om bättre arbetsvillkor, utvecklingen av våra yrken och utveckling

Läs mer

Vem är det som ska lyssna då? ungdomar - socialt kapital - regional utveckling

Vem är det som ska lyssna då? ungdomar - socialt kapital - regional utveckling Vem är det som ska lyssna då? ungdomar - socialt kapital - regional utveckling Siw Hammar & Lotta Svensson Arbetsrapport från FoU-Centrum Söderhamn Innehåll: Förord Del 1: sida Inledning: ungdomar socialt

Läs mer

Att profilera sig som statlig arbetsgivare

Att profilera sig som statlig arbetsgivare Att profilera sig som statlig arbetsgivare Utgiven av Arbetsgivarverket 2009 Text: Linus Holmgren & Annika Lagerhorn, Talent talk Redaktör: Lars Andrén, Arbetsgivarverket Produktion & grafisk form: Arbetsgivarverket

Läs mer

Det De soc t so ial cia a l ledar a leda s r ka skapet FoU-rapport 2007:3

Det De soc t so ial cia a l ledar a leda s r ka skapet FoU-rapport 2007:3 FoU-rapport 2007:3 FoU-rapporter 2004 1. Ätstörningar en kunskapsöversikt (Christian Carlsson) 2. Kostnader för idrott en studie om kostnader för barns idrottande 2003 3. Varför lämnar ungdomar idrotten

Läs mer

Trygga rum, nya möten och sociala entreprenörer

Trygga rum, nya möten och sociala entreprenörer UTVÄRDERINGSRAPPORT Trygga rum, nya möten och sociala entreprenörer Forskare från Malmö högskola har på uppdrag av Arvsfondsdelegationen följt upp och utvärderat ett antal aktuella projekt som genomförts

Läs mer

Drömmen om ett bättre liv Framtidsbild 2018

Drömmen om ett bättre liv Framtidsbild 2018 Drömmen om ett bättre liv Framtidsbild 2018 DRÖMMEN OM ETT BÄTTRE LIV 1 Förord För att vi ska kunna utveckla verksamheten tillsammans är det viktigt att det finns en tydlig färdriktning. Med det här dokumentet

Läs mer

Även vi kan DISKRIMINERA

Även vi kan DISKRIMINERA 3 Även vi kan DISKRIMINERA Slutrapport om organisationers interna arbete mot diskriminering och för jämställdhet under 2010 2012 ÄVEN VI KAN DISKRIMINERA 3 Slutrapport om organisationers interna arbete

Läs mer

första hjälpen vid spelproblem

första hjälpen vid spelproblem första hjälpen vid spelproblem för dig som har problem med spel om pengar för dig som vill hjälpa någon som har det för dig som vill veta mer om spelproblem Författare: Henrik Josephson Om.författaren.och.

Läs mer

Bidrag till vad? En kunskapsöversikt över effekter och metoder rörande statliga bidrag till ideella organisationer

Bidrag till vad? En kunskapsöversikt över effekter och metoder rörande statliga bidrag till ideella organisationer Bidrag till vad? En kunskapsöversikt över effekter och metoder rörande statliga bidrag till ideella organisationer Anna Danielson Pär Zetterberg Erik Amnå Rapport till Ungdomsstyrelsen April 2009 1 Innehåll

Läs mer

HUR NÅR MAN EN ÖKAD PROFESSIONELL NYTTA FRÅN FORSKNINGEN OCH ANDRA KUNSKAPSBASERADE ORGANISATIONER?

HUR NÅR MAN EN ÖKAD PROFESSIONELL NYTTA FRÅN FORSKNINGEN OCH ANDRA KUNSKAPSBASERADE ORGANISATIONER? HUR NÅR MAN EN ÖKAD PROFESSIONELL NYTTA FRÅN FORSKNINGEN OCH ANDRA KUNSKAPSBASERADE ORGANISATIONER? Ett studie inom IVAs projekt Agenda för forskning KUNGL. INGENJÖRSVETENSKAPSAKADEMIEN (IVA) är en fristående

Läs mer

Delaktighet vid ett arbetsmöte - en teoriinriktad utvärdering av ett mötesverktyg

Delaktighet vid ett arbetsmöte - en teoriinriktad utvärdering av ett mötesverktyg Beteckning: Institutionen för Pedagogik, Didaktik och Psykologi Delaktighet vid ett arbetsmöte - en teoriinriktad utvärdering av ett mötesverktyg Jeanette Nilsson Januari 2006 D-uppsats i pedagogik 10

Läs mer

Olika elever samma undervisning

Olika elever samma undervisning Olika elever samma undervisning Skolinspektionens erfarenheter och resultat från tillsyn och kvalitetsgranskning 2010 Skolinspektionens rapport Diarienummer 40-2011:4396 Stockholm 2011 Foto: Monica Ryttmarker

Läs mer