En guide Att arbeta med sömnproblem på BVC

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En guide Att arbeta med sömnproblem på BVC"

Transkript

1 1 En guide Att arbeta med sömnproblem på BVC Utarbetad av Special-BVC, Barnhälsovården i Uppsala 1 län, 2007.

2 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord 3 Att arbeta med sömnproblem på BVC 4 Planering 4 Anamnes 5 Beskrivning av sömn och matrutiner under ett dygn 5 Focus på barnet 6 Focus på föräldrarna 7 Focus på samspelet 7 Information om barns och vuxnas normala sömnmönster 7 Diskussion om de förändringar som föräldrarna vill genomföra 7 Problem och svårigheter 8 Uppföljande kontakter, ev. revidering av målen 8 Avslutning av kontakten 8 Att förändra sömnmönster 9 Information om sömn 11 Sömnens betydelse 11 Fakta om hur vi sover 11 Förebyggande råd 13 Att informera om sömn 14 Litteratur 14 Bilagor: Småbarnsfamiljer och sömn broschyr Utarbetad av Special-BVC, Barnhälsovården i Uppsala 2 län, 2007.

3 3 Förord I denna guide vill vi på Special-BVC dela med oss av våra erfarenheter om hur man kan förebygga sömnproblem samt hjälpa föräldrar att komma tillrätta med barn som inte vill sova och/eller vaknar ofta på natten. Före 6 månaders ålder är det tveksamt om man ska tala om sömnproblem eftersom många barn då fortfarande vaknar för att äta på natten. Redan dessförinnan kan föräldrar dock införa rutiner och vanor som kan förebygga senare sömnproblem. Kunskap, engagemang och tid för att prata igenom problemet och för att följa upp hur det går, är de viktigaste ingredienserna för att lyckas hjälpa föräldrarna. Föräldrarnas egna önskemål och resurser styr sedan det fortsatta förändringsarbetet. Arbetsmetodiken beskrivs i punktform nedan med kompletterande hänvisningar till fakta runt sömn och sömnproblem samt till metoder för att komma till rätta med problemen. Synpunkter och förbättringsförslag på denna guide mottages gärna. Utarbetad av Special-BVC, Barnhälsovården i Uppsala 3 län, 2007.

4 4 Att arbeta med sömnproblem på BVC Planering: Avsätt en timmes tid för samtal. Be båda föräldrarna vara med. Gör helst hembesök. Anamnes: Be föräldrarna berätta om hur man har det nu och hur det varit sedan barnet föddes. Gör en noggrann hälsoanamnes för att kartlägga bakgrunden till sömnsvårigheterna. Beskrivning av sömn- och matrutiner under ett dygn. Focus på barnet: Utveckling, temperament och beteende Focus på föräldrarna: Trötthet, samarbete och möjligheter till stöd och hjälp Focus på samspelet Information om barns och vuxnas normala sömnmönster Diskussion om de förändringar som föräldrarna vill genomföra Problem och svårigheter Uppföljande kontakter, ev. revidering av målen Avslutning av kontakten Planering: Avsätt en timmes tid för samtal. Be båda föräldrarna vara med. Gör helst hembesök. Samtalet bör ta minst en timme för att Du ska hinna lyssna in och förstå barnets och föräldrarnas situation. Föräldrarna ska få berätta hur man har det just nu och hur det har varit, en aktuell anamnes ska tas upp, information om sömn ska ges och den fortsatta planeringen ska diskuteras. Om Du skyndar på för mycket kan väsentlig information gå förlorad. Att förändra sömnrutinerna kräver att båda föräldrarna är överens och att de kan samarbeta och hjälpas åt. Ska man dessutom t.ex. ta bort nattamning eller nattmat kan pappas aktiva insats vara av mycket stor betydelse. Alltså, det är nödvändigt att båda föräldrarna är med på samtalet! Utarbetad av Special-BVC, Barnhälsovården i Uppsala 4 län, 2007.

5 5 Vid hembesök får Du bättre underlag och förståelse för de praktiska förutsättningar och begränsningar som finns när det gäller att ändra rutiner runt sänggåendet. Att se barnet i hemmiljö ger också en tydligare bild av hur barn och föräldrar har det tillsammans, och även detta bör vägas in när man tillsammans med föräldrarna diskuterar vad de kan och bör förändra. Anamnes: Be föräldrarna berätta om hur man har det nu och hur det varit sedan barnet föddes. Gör en noggrann hälsoanamnes för att kartlägga bakgrunden till sömnsvårigheterna. Innan Du tar upp en strukturerad anamnes kan det vara bra att föräldrarna lite kort får berätta om de aktuella problemen. En noggrann anamnes kan därefter motiveras med att det är viktigt att utesluta medicinska orsaker till att barnet sover dåligt/oroligt och därför vill veta hur barnet har mått och utvecklats ända sen födseln. Om Du känner familjen bra kan anamnesen eventuellt förenklas, men om kontakterna med BVC har varit begränsade bör Du vara noga med att få med allt som kan ha påverkat sömnen både tidigare och just nu (tidigare hälsoproblem, social situation, möjligheter till stöd mm). Det är alltid viktigt att få med väsentliga områden som t.ex. förekomst av intoleranser, födoämnesallergier kliande eksem, magbesvär, obstruktiv bronkit, eller andra andningsproblem som t.ex. andningsuppehåll och snarkning pga. förstorade tonciller och adenoid. Föreligger misstanke om någon medicinsk orsak som inte redan är känd kan nästa steg bli att förmedla kontakt med barnläkare innan förändringar runt sömnen kan påbörjas. Fråga också om barnet har haft kolik/magproblem som liten och ofta blivit buren eller vaggad till sömns? Denna typ av vanor kan vara svåra att förändra när koliken har avklingat, både barn och föräldrar har ett inlärt mönster som kan behöva brytas. Beskrivning av sömn- och matutiner under ett dygn Be föräldrarna ingående beskriva ett dygn, från det att barnet vaknar på morgonen och fram till nästa morgon. Det ger värdefull information om om barnet äter som det ska på dagen och hur det går till när barnet ska sova och somna om på natten. Ibland har föräldrarna svårt att kunna beskriva ett dygn, man gör kanske olika från dag till dag. Beroende på barnets ålder är detta också en viktig uppgift. Följande punkter bör tas upp: Nattsömn: Kvällsrutiner före sängdags? När läggs barnet och när somnar han/hon? Hur gör föräldrarna när de lägger barnet? Vem nattar? Hur lång tid tar det? Kan andra personer också lägga barnet? Protesterar barnet? Vaknar barnet under natten? Hur ofta och hur länge? Somnar barnet om själv eller hur gör föräldrarna för att få barnet att somna om? Nattmat? Napp? Vid vilken tid vaknar barnet? Är hon/han glad då? Utarbetad av Special-BVC, Barnhälsovården i Uppsala 5 län, 2007.

6 6 Dagsömn: När, hur många ggr och hur länge sover barnet på dagen? Sover barnet ute eller inne? Hur gör man när barnet ska sova på dagen (ex. dras i vagn tills det somnar, dras i vagn som måste hållas i gång hela tiden, kan bara läggas ner och somnar själv). Protesterar barnet? Fungerar det lika bra med pappa och mamma? Måltidsordning och matrutiner: Nattmat? Frukost, när, hur mycket och vad? Mellanmål, när, hur mycket och vad? Lunch, när, hur mycket och vad? Middag, när, hur mycket och vad? Kvällsmat, välling/amning? Får barnet tillräckligt med mat under dagen så att de inte behöver äta på natten? Övriga rutiner: Utevistelse? Andra aktiviteter? Kan föräldrarna planera hur dagen ska se ut eller är allt beroende av hur barnet har sovit och ätit? Informationen om hur just detta barn och dessa föräldrar har det tillsammans är viktig för att kunna individualisera råd som rör förändringar av rutiner som kan behöva göras. Det visar också föräldrarna att vi verkligen tar deras problem på allvar. Focus på barnet: Utveckling, temperament och beteende Är barnets utveckling normal för åldern? Om barnet är inne i en intensiv motorisk utvecklingsfas, t.ex. just har lärt sig stå eller gå, är det vanligt att de prioriterar att träna denna funktion framför att sova. Om föräldrarna förstår varför, och kan bemöta barnet konsekvent utan att förstärka det tillfälliga insomningsproblemet brukar denna typ av problem ge med sig ganska snabbt. Man kan t.ex. under en kortare period sitta inne hos barnet utan att ge så mycket kontakt eller gå in vid upprepade tillfällen och lägga ner barnet med uppmaningen nu ska du sova. Något äldre barn kan vara inne i en period när de vill testa föräldrarnas gränser genom att få höra ytterligare en godnattsaga, dricka vatten, kissa, kramas Även då är ett lugnt och konsekvent bemötande det mest effektiva. Om barnet är inne i en period när de har speciellt svårt med separationer, kan en mjukare omställning till nya kvälls- och sömn rutiner vara att föredra, t.ex. att sitta kvar på en stol bredvid sängen tills barnet har lugnat sig. Barn är olika. Vissa barn beskrivs av föräldrarna som kinkiga, krävande och otåliga. De kan säga att barnet hela tiden kräver deras aktiva närvaro och behöver roas kontinuerligt. En del av skillnaden mellan olika barn kan förklaras av barnets temperament. Föräldrarnas syn på barnet är givetvis också beroende på hur de själva mår, hur trötta de är t.ex. vissa barn med orolig sömn sover mindre än andra barn i samma ålder, detta kan konstateras vid genomgången av hur ett dygn med barnet ser ut. Trötta barn har kortare uthållighet och många barn varvar upp vid trötthet istället för att visa att de är trötta. För att tillfredsställa det otåliga barnet kanske föräldrarna ger ytterligare stimulans. Resultatet kan bli en ond cirkel där föräldrarna hittar på nya saker att stimulera barnet med, och barnet blir tröttare och tröttare och kräver mer och mer för att orka hålla igång. Vår erfarenhet är att barn som kan hjälpas till en bättre och längre sömn ofta blir mer tillfreds med sig själva, lugnare, orkar vara glada och aktiva längre stunder, och de beskrivs ofta i mer positiva ord av föräldrarna. Alltså, även barnet har glädje av att ändra på sömnrutinerna! Utarbetad av Special-BVC, Barnhälsovården i Uppsala 6 län, 2007.

7 7 Focus på föräldrarna: Trötthet, samarbete och möjligheter till stöd och hjälp Hur mår föräldrarna? Är mamman extremt trött så att Du misstänker att hon har en underfunktion av sköldkörteln? Behöver någon av dem vara sjukskriven för att kunna genomföra förändringsarbetet? Behöver någon av dem ytterligare stöd? Fundera ev. över depression mm. Hjälp föräldrarna att vid behov få adekvat hjälp även för egen del. Betona vikten av att föräldrarna hjälps åt att komma tillrätta med sömnproblemet; t.ex. ta ansvar varannan natt eller halva natten var. Har någon av föräldrarna svårare att stå ut med barnets protester? Bra om de kan ordna det så att den förälder som inte har jour kan få sova mer ostört, på så sätt kan man orka lite bättre. Att vara trött och inte få sova kan lätt leda till irritation mellan föräldrarna. De kan tycka att den andra föräldern smiter ifrån sitt ansvar. Att barnets oroliga sömn kan leda till relationsproblem mellan de vuxna är bra att ta upp i samtalet med föräldrarna. Många känner igen sig och kan inse att den frustration de upplever, inte behöver orsakas av att relationen i grunden är dålig, utan att det framför allt beror på tröttheten. Vilka möjligheter har föräldrarna att få hjälp och stöd av närstående, t.ex. hjälp att gå ut med barnet några timmar på dagen så att den förälder som har sovit dåligt kan få vila några timmar? Uppmuntra föräldrarna att våga be om hjälp, många har svårt att göra det. Focus på samspelet Verkar samspelet mellan barn och föräldrar att fungera adekvat? Frågan bör besvaras med JA om man ska rekommendera en tuffare förändring av kvälls- och nattvanor. I de fall Du känner dig osäker på kvaliten i kontakten barn föräldrar är det bättre att rekommendera mindre genomgripande förändringar, t.ex. börja med att införa tydligare kvällsrutiner och att förstärka positiva beteenden. Information om barns och vuxnas sömn Om barnet är friskt, äter och växer bra, är nästa steg att ge föräldrarna en grundlig beskrivning av barns normala sömnmönster så att de förstår t.ex. varför barnet vaknar upprepade gånger under natten eller varför det har svårt att somna in på kvällen. Detta är mycket viktigt för att föräldrarna själva ska kunna förstå att de måste ändra på/införa vissa rutiner för att förändra situationen. Sömncykler och växlingar mellan lätt och djup sömn både hos vuxna och hos barn behöver tas upp noggrant. Många gånger kan föräldrarna redan under denna informationen få en insikt om vilka rutiner och vanor de kan behöva förändra. Se Information om sömn längre bak i denna guide. Diskussion om de förändringar som föräldrarna vill genomföra Se Att förändra sömnrutiner Utarbetad av Special-BVC, Barnhälsovården i Uppsala 7 län, 2007.

8 8 Problem och svårigheter Barnets protester och skrik är ett problem som bör diskuteras igenom innan föräldrarna påbörjar några förändringar. Att låta barnet skrika sig till sömns går emot den naturliga föräldrainstinkten. Föräldrarna vet ofta vad de kan klara av, och det är bäst att välja en modell som föräldrarna upplever som genomförbar. De ska kunna förmedla lugn, trygghet och fasthet till barnet. Misstolkning av skriket: En del barn kan vara svåra att läsa av, d.v.s. ger otydliga signaler för olika tillstånd. De kan t.ex. uttrycka trötthet, hunger eller annat missnöje på likartat sätt och föräldrarna kan behöva hjälp med att tolka barnet. Sjukdom: Om barnet insjuknar bör föräldrarna avbryta sömnträningen och starta igen när barnet mår bra. Uppföljande kontakter, ev. revidering av målen Gör en planering för de fortsatta kontakterna. Om föräldrarna ska göra större förändringar av sina rutiner kan det vara lämpligt att under en kortare period ha en daglig telefonkontakt. Telefonsamtalen hjälper föräldrarna att vara fortsatt konsekventa och de har möjlighet att få feed-back på hur det har gått, vad som är normalt t.ex. beträffande hur länge barnet protesterade etc. I utvärderingar gjorda på Special-BVC brukar föräldrarna betona den trygghet som de har känt i att veta tidpunkten för nästa uppföljning. Att låta föräldrarna höra av sig vid behov är därför inte någon bra modell. Erfarenhetsmässigt vet vi att vissa föräldrar då inte ringer trots att något inte fungerade som de hade hoppats. Vid uppföljningssamtalen är det viktigt att stärka föräldrarnas självförtroende genom att lyfta fram alla framsteg som har gjorts, t.ex. att barnet somnar fortare, vaknar färre gånger, inte behöver nattmat lika ofta eller inte alls mm. Föräldrarna har ofta en rad med misslyckade försök att förändra sömnmönstret bakom sig, och behöver få känna att de nu börjar kunna hantera situationen. När det inte har fungerat så bra kan det vara lämpligt att låta föräldrarna detaljerat berätta om hur de har gjort föregående kväll och natt. Relativt ofta visar det sig att föräldrarna inte helt har följt den handlingsplan som man gemensamt har bestämt; de har t.ex. gett barnet välling, lagt sig hos barnet på natten etc. och det berättar de inte alltid spontant. Ibland handlar det om missförstånd om hur de borde ha gjort, men ibland kan målen kanske ha satts för högt. Det kan då vara bättre att revidera planeringen, sätta upp mer realistiska delmål och se förändringsarbetet lite mer på sikt. Föräldrarna ska helst inte behöva uppleva ytterligare ett misslyckande! Avslutning av kontakten Den specifika kontakten angående sömnproblemet kan avslutas när föräldrarna känner att de kan hantera situationen själva eller när problemet är löst. På BVC kommer kontakterna Utarbetad av Special-BVC, Barnhälsovården i Uppsala 8 län, 2007.

9 9 sedan att fortsätta enligt gängse planering och det blir naturligt med uppföljning under en länge tid. Att förändra sömnmönster När föräldrarna har fått en grundlig beskrivning av barns normala sömnmönster så att de förstår t.ex. varför barnet vaknar upprepade gånger under natten eller varför det har svårt att somna in på kvällen är det dags att fundera över vilka vanor/rutiner som behöver ändras. Ofta brukar föräldrarna själva under informationen förstå vad som bör göras. Formulera tillsammans med föräldrarna en hypotes om varför det har blivit så jobbigt runt sömnen; beror det på sjukdomar, kolik, ett svåravläst barn, stressig familjesituation, utvecklingsfas eller kanske helt enkelt att barnet inte ännu på egen hand har lärt sig hur skönt det är att få somna när man är trött. Det är viktigt att stötta föräldrarna, undvik på alla sätt att bidra till att ge dem dåligt samvete. De har gjort det de har ansett varit bäst och det finns egentligen inte några rätt och fel när det gäller sömn. Fel blir det bara när barn och/eller föräldrar inte får den sömn de behöver. Fundera över vilka förändringar som föräldrarna orkar och vill göra? Vilka egna resurser och vilket socialt nätverk har familjen som kan ge praktisk hjälp? Vad har föräldrarna tidigare prövat och vad kan kännas riktigt för just dem? Tillsammans får man komma överens om vissa förändringar, t.ex. att lära barnet somna själv, att sluta ge mat på natten eller att förändra sovtiderna hos ett barn som vänt på dygnet. Allt bör vara individualiserat och förändringarna bör genomföras stegvis så att föräldrarna kan känna att de nu lyckats eftersom de upplevt många misslyckanden tidigare. En tät stödkontakt under förändringstiden är viktig. Att lära ett barn som fått insomningshjälp att somna på egen hand kan gå lätt med vissa barn men vara ganska svårt med andra. Högljudda protester med skrik och gråt kan skapa oro och osäkerhet hos många föräldrar. Hur bestämd föräldern orkar vara är individuellt, men kan också beror också på barnets temperament. För en del barn fungerar det bra med att föräldrarna på ett självklart och bestämt sätt visar att nu är det något nytt som gäller. Nu skall du somna här i sängen och det kommer att gå jättebra. Efter nattningen går föräldern ut ur rummet men tittar till barnet med jämna mellanrum för att visa att de finns kvar och inte har övergivit barnet. Budskapet är tydligt: Nu är det natt och du skall sova. Denna metod beskrivs mer utförligt i Eckerbergs broschyr. En del barn och föräldrar kan behöva en mjuk övergång där föräldrarna gradvis minskar på insomningshjälpen. T.ex. att istället för att vyssja barnet till sömns i famnen, lägga ner det försiktigt i sängen när det nästan, men inte riktigt har somnat in, och fortsätta vyssja i sängen som ett första steg. Sedan minskas vyssjandet gradvis och barnet lär sig snart en ny vana. När barnet sedan vaknar på natten lugnas det på samma sätt som vid läggningen. Kanske räcker det med att gunga vaggan lite, stoppa och klappa om och upprepa igen att nu är det natt och du skall sova. Efter ett tag kanske det räcker med att barnet bara hör mammas eller pappas röst för att det skall somna om. Ett annan variant kan vara att lägga barnet i sängen, smeka dem på huvudet en kort stund och istället för att gå ut, sätta sig på en stol en bit ifrån sängen. Helst ska barnet inte lyftas upp sedan utan vara kvar i sängen. Om barnet blir mycket upprörd kan föräldern ta upp det en Utarbetad av Special-BVC, Barnhälsovården i Uppsala 9 län, 2007.

10 10 stund, sitta lugnt med barnet i knäet och sedan lägga tillbaka barnet i sängen igen. Man ska inte tända ljus, inte prata, nätterna ska vara neutrala, nersläckta och lite tråkiga. På dagarna har man ljust, roligt tillsammans och leker. Om barnet vaknar på natten och skriker bör föräldrarna först snabbt och tyst titta till barnet. Något kan ha stört barnet, det kan t.ex. ha bajs i blöjan. Om inget verkar fel ska föräldern försöka att inte ta upp barnet ut sängen. Du råder föräldrarna att göra som vid läggdags, bara gå ut, smeka barnets huvud, sitta på en stol en bit bort etc. Om barnet fortsätter att skrika går man in efter några minuter igen och gör samma sak. Om barnet är mycket upprörd sitter föräldern med det en liten stund och lägger sedan barnet igen. Skrikande ska inte belönas genom onödig uppmärksamhet eller mat. För barn som äter på natten utan att egentligen behöva det längre kan föräldrarna också välja olika lösningar beroende på vad de känner att de klarar av. Detta är givetvis också beroende av barnets ålder. Om barnet ammas upprepade gånger under natten och mamma vill avsluta nattamningen, är det ofta lättare om det är pappa som tar hand om barnet på natten. Han har inte kopplingen till amningen och det brukar vara lättare för barnet att somna om när de inte har mamma i omedelbar närhet. Barn som inte längre behöver nattmat men som ändå äter på natten gör det oftast för att de är vana att somna på detta sätt, inte för att de egentligen är hungriga. Många barn som slutar att äta på natten kommer allt eftersom att äta bättre på dagtid. Lika viktigt som den metod som används för att förändra situationen är det att kontinuerligt stötta föräldrarna under förändringstiden. Om föräldrarna är överens och orkar vara konsekventa så kommer sömnproblemet successivt att minska. För dem som väljer en tuffare linje brukar en markant förbättring se på tre nätter. Första natten är mycket jobbig och barnet skriker mycket, andra natten brukar skrikperioden ungefär halveras och till den tredje natten kanske barnet bara protesterar en kort stund. Uppföljningen är viktig, om ingen förbättring skett efter tre nätter och föräldrarna konsekvent har använt sig av den tuffare linjen bör man gå över till en mjukare förändring av vanorna. Här kan vi också påminna om att den tuffare metoden bara passar i de familjer där samspelet mellan barn och föräldrar fungerar bra. I vissa fall, när föräldrarna är helt uttröttade och inte längre har några marginaler kvar, kan det bli aktuellt att ge barn över åtta månaders ålder sömnmedicin under en tvåveckors period. Barn och föräldrar bör då alltid träffa barnläkare för en undersökning av barnet och för att ytterligare en gång prata igenom situationen. Samtidigt med en eventuell medicinering måste de börja med beteendeförändringar, som t.ex. att ta bort all form av insomningshjälp och att föra in nya fungerande kvällsrutiner som blir tydliga för barnet. Om inte dessa förändringar genomförs samtidigt blir situationen snabbt densamma när medicineringen avslutats. Utarbetad av Special-BVC, Barnhälsovården i Uppsala 10 län, 2007.

11 11 Information om sömn Sömnens betydelse Sömnproblem är vanliga hos små barn. Ungefär vart femte barn har mycket svårt att somna in vid läggdags och vart tredje barn vaknar och skriker många gånger på natten. Lindrigare sömnsvårigheter är förstås ännu vanligare. Före 6 månaders ålder är det tveksamt om man ska tala om sömnproblem, många barn behöver då vakna för att äta på natten. Sömn är viktigt både för stora och små. Sömnen ger inte bara kroppslig och psykisk vila utan har också annan betydelse för oss. Barn växer på natten genom att tillväxthormon utsöndras under den djupa sömnen, och under djupsömnen byggs även vårt immunförsvar upp. Minne, koncentration och uppmärksamhet har klara samband med sömnens mängd och kvalitet. Vi bearbetar sinnesintryck och upplevelser när vi sover. Sömnbrist gör både barn och föräldrar trötta och irriterade och påverkar hur vi kan och orkar samspela med andra (både med barn och vuxna). Ett flertal studier har visat att svåra sömnproblem hos spädbarn och förskolebarn är kopplade till extrem trötthet och psykisk och fysisk ohälsa hos framför allt modern i familjen. Relationsproblem och t.o.m. barnmisshandel finns också beskrivet som kopplat till svårare sömnproblem. Barn med svåra sömnproblem har en ökad risk att senare utveckla beteendeproblem och skolsvårigheter. Trots att sömnproblem är mycket vanligt i de tidiga åldrarna kan alltså mer långdragna och komplicerade sömnproblem påverka både barnets hälsa och hela familjens fungerande. Behandlingsstudier av sömnproblem har visat att det finns effektiva behandlingsmetoder som kombinerar beteendeterapi med konkreta råd om sömnvanor på ett familjeinriktat sätt. Resultaten har både varit snabba och har haft långsiktigt kvarvarande resultat. Antalet nattuppvaknande minskar, nattsömnens längd ökar, föräldrarnas upplevelse av kompetens ökar och föräldrarnas relation förbättras. Fakta om hur vi sover Under natten har vi alternerande perioder av ytlig och djupare sömn. Se bilden nedan. Vaken Aktiv sömn Djup sömn Utarbetad av Special-BVC, Barnhälsovården i Uppsala 11 län, 2007.

12 12 Man kan skilja mellan två i princip olika tillstånd, REM-sömn (Rapid Eye Movement) och Stadium I IV sömn. Under REM-sömnen är hjärnan och ögonen mycket aktiva, och det är lätt att vakna upp. Vi drömmer under REM-sömnen men p.g.a. att den viljestyrda muskulaturen nära nog är förlamad kan drömmarna (som tur är) inte omsättas i motorisk aktivitet. Stadium I sömn är också en ytlig sömn när man är lättväckt och mottaglig för intryck från omvärlden. Under barnets första sex levnadsmånader består halva sovtiden av aktiv/lätt sömn eller drömsömn, när de blir äldre är ungefär 25% av sömnen aktiv. I Stadium II blir hjärnans aktivitet (studerad med EEG) långsammare, musklerna mer avslappnade och hjärtat slår långsammare. Stadium III och IV kallas djupsömn och då är EEG vågorna ännu långsammare och vi är ännu mycket mer avslappnade. Det är i denna del av sömnen som tillväxthormon utsöndras och immunförsvaret byggs upp. Vi kan vara svårväckta under den djupa sömnen och att bli väckt här är mycket obehagligt. Sömnexperiment har visat att en vuxens psykiska balans lätt kan rubbas om man konsekvent blir störd i sin djupsömn. En mamma eller en pappa som får vakna upprepade gånger under natten ställer ofta in sig på att bara sova ytligt. Utmattning- och depressionssymtom kan då visa sig, vi behöver nämligen både den lätta och den djupa sömnen för att må bra. Tidsintervallet mellan två REM-sömnsperioder beror på barnets ålder. För riktigt små barn kan det röra sig om ca 30 minuter medan det för ett barn i 1-års åldern brukar vara ca 60 minuter. En vuxen person har ca 1½ timmes intervaller i sina sömncykler. Om det lilla barnet vaknar ofta är det alltså troligt att det sker samtidigt som någon förälder befinner sig i djupsömn. Vi vet från studier av barn som filmats när de sover att så gott som alla barn vaknar upp på natten, en eller flera gånger. Många barn kan somna om igen utan att väcka sina föräldrar. Att vakna på natten är således normalt. Det som orsakar problem är att många barn inte kan somna om utan hjälp av sina föräldrar. Om barnen klarar av att själva somna in på kvällen är det troligare att de också kan somna om när de vaknar på natten. Barn som sövs genom att bli burna, gungade, matade osv. förväntar de sig ofta samma hjälp vid nattuppvaknanden. Om det sista barnet uppfattade vid insomnandet t.ex. var känseln av en förälderns famn eller ljudet av en speldosa, så blir detta förknippat med att somna, och vid nästa ytliga sömnperiod när barnet vaknar till, kan de inte somna om utan att få det på samma sätt igen. Det finns stora skillnader i hur mycket sömn vi behöver, detta gäller både barn och vuxna. Ett nyfött barn kan sova ca timmar per dygn. I 6-månaders åldern sover genomsnittsbarnet ca 12 timmar per natt och ofta två gånger på dagen. När barnet har blivit 1 år är sömntiden ca 14 tim/dygn, inklusive en till två dagsömnspass. De flesta barn går över till att sova ett pass på dagen mellan ett och två års ålder. Utarbetad av Special-BVC, Barnhälsovården i Uppsala 12 län, 2007.

13 13 Förebyggande råd Under de första levnadsmånaderna behöver barn äta på natten, och de somnar ofta i samband med att de äter. Kopplingen mellan att äta och att somna in släpper ganska lätt för de flesta barn, men hos vissa kan det bli en vana som håller i sig länge. Vid ca 3-4 månaders ålder brukar en sömnrytm visa sig och det kan vara bra att börja ge barnet en läggnings- och sovrutin. Om barnet är 4 månader eller äldre och fortfarande inte har något regelbundet mönster beträffande dagsrutiner, kan Du hjälpa föräldrarna att få mer regelbundenhet i vardagen med barnet. Man får ta hjälp av den biologiska klockan, börja och sluta dagen ungefär vid samma tider, försöka att få ett mer regelbundet måltidsmönster etc. Ljuset är viktigt för dygnsrytmen. Hormonet melatonin talar om för cellerna i kroppen vilken tid på dygnet det är. Under dygnets mörka del ökar melatoninhalten, och sjunker när ljuset återvänder på morgonsidan. Föräldrarna kan ta hjälp av denna biologiska klocka och förstärka genom att visa barnet skillnad på dag och natt. På dagen ska det vara ljust, på vintern får föräldrarna tända lampor, och även när barnet sover på dagen kan de ha det ljusare än när barnet sover på natten. På natten släcker man ner mer. Under våra ljusa sommarnätter kan en mörk rullgardin vara bra. Ett annat råd som kan vara förebyggande är att efter de första månaderna börja lägga barnet att sova i sin säng medan de är trötta, mätta och belåtna men fortfarande vakna. Föräldrarna kan ofta på ett mjukt sätt vänja barnet vid att somna in själv, mamma eller pappa stoppar om, säger god natt och lämnar sedan barnet att somna in på egen hand. Att redan tidigt skaffa sig en bra läggningsrutin är också viktigt. Om den här stunden är trevlig kommer barnet att se fram emot den. En rutin för ett litet barn kan t.ex vara att först ta ett bad, sen sätta på blöja och pyjamas, få ett kvällsmål, vara vaken en liten stund till (tandborstning), få en kram, kanske en sång och sen läggas i sängen. Lite äldre barn kan tycka om en stunds lugn lek, en saga eller en sång. Så snart barnet börjar få lite mer regelbundna vanor är det bra om föräldrarna har en bestämd tid när de ska lägga barnet. De barn som inte visar tecken på att bli regelbundna i sina vanor kan man hjälpa genom att ha ett mer regelbundet mönster för måltider och sovtider. Att läggas under samma förhållande kväll för kväll innebär att barnet börjar känna igen sig och vet att det dags för att sova. Barn lär sig genom att mönster upprepas, de känner igen sig och det som sker blir lättare att förstå och acceptera. När de kan somna själva utan hjälp är situationen också oförändrad när de vaknar upp på natten och det blir lättare att somna om igen. Om barnet har vant sig vid att mamma ligger alldeles intill när barnet somnar har situationen förändrats när de senare vaknar upp. Många barn kan då ha svårt att somna om utan att få mammas hjälp igen. Vissa barn kan känna trygghet av ett gosedjur, snuttetrasa eller dyl. Att somna in med den hjälpen kan underlätta om barnet måste vara utan mamma eller pappa någon gång, t.ex. hos mormor eller med barnvakt. Du kan uppmuntra detta genom att alltid lägga samma sak bredvid barnet när de ska sova. Napp kan hjälpa en del barn att somna in. Problemet är att nappen ofta trillar ut ur munnen under sömnen och barnet kanske vaknar upp och vill ha nappen igen. Det kan innebära många turer mellan föräldrarnas och barnets säng. Ibland kan det fungera att Utarbetad av Special-BVC, Barnhälsovården i Uppsala 13 län, 2007.

14 14 ta ut nappen innan barnet helt har somnat in, då kommer kopplingen mellan insomning och nappsugning inte att bli lika stark. En annan lösning är att lära barnet att själv ta nappen. Föräldern lägger då barnets hand på nappen och för den till munnen. Om det finns några extra nappar i barnets säng ökar chansen att barnet kan hitta någon. Ibland visar det sig att det bästa är att helt enkelt ta bort nappen. Sugbehovet minskar efter barnets första 6 månader och ersätts sedan med en vana att suga på nappen, en vana som det är lättare att bryta när barnet är litet än när de är 3-4 år. Att informera om sömn Den schematiska sömnkurvan ovan kan vara ett bra hjälpmedel när man ska informera om hur vi sover. På den kan Du peka och visa. Som ett komplement till den muntliga informationen kan faktabladet Småbarnsfamiljer och sömn delas ut. I faktabladet finns en sida om störda sömnmönster hos småbarnsföräldrar. Många trötta föräldrar känner igen sig och det kan vara skönt att höra hur det kan vara också för andra, som en bekräftelse på hur de själva har det. När barnet ska sova (Thunström, Kronans droghandel), beskriver hur sömnproblem kan förebyggas och broschyrerna Hur man lär barn att sova på nätterna / Att lära barn sova (Eckerberg, Kronans droghandel) kan delas ut till föräldrar där det finns ett sömnproblem som de vill ha hjälp att förändra. Litteratur Goodman, R., Scott, S. (2005). Child Psychiatry. Blackwell Publishing. Mindell, J.A., Owens, J.A. (2003). A clinical guide to pediatric sleep: diagnosis and management of sleep problems. Lippincott Williams & Wilkins. Stores, G. (2001). A clinical guide to sleep disorders in children and adolescents. Cambridge University Press. Utarbetad av Special-BVC, Barnhälsovården i Uppsala 14 län, 2007.

En guide Att arbeta med sömnproblem på BVC

En guide Att arbeta med sömnproblem på BVC 1 En guide Att arbeta med sömnproblem på BVC 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord 3 Att arbeta med sömnproblem på BVC 4 Planering 5 Anamnes 5 Beskrivning av sömn och matrutiner under ett dygn 6 Focus på barnet

Läs mer

BVC-rådgivning om sömnproblem

BVC-rådgivning om sömnproblem Centrala Barnhälsovården 2013-05-02 BVC-rådgivning om sömnproblem Förebyggande strategier för BVC-ssk: håll dig uppdaterad på hela familjens sömnvanor under första året uppmuntra föräldrarna att vänja

Läs mer

INFORMATIONSMATERIAL KRING SMÅ BARN OCH SÖMN

INFORMATIONSMATERIAL KRING SMÅ BARN OCH SÖMN Psykologenheten för mödra- och barnhälsovård Göteborg INFORMATIONSMATERIAL KRING SMÅ BARN OCH SÖMN UNDERLAG TILL FÖRÄLDRASTÖD PÅ BVC LEG. PSYKOLOG ANNA BIRBRAJER LEG. PSYKOLOG CHARLOTTA LUNDGREN NOVEMBER

Läs mer

SÖMN. Ulrika Lång. Autismforum, 2007-05-03

SÖMN. Ulrika Lång. Autismforum, 2007-05-03 SÖMN Ulrika Lång Autismforum, 2007-05-03 SÖMN Vanligt med sömnproblem hos småbarnsfamiljer I vår kultur kan man inte vara vaken på natten 6-åringar sover 10-11 timmar Sömndjupet varierar under natten mer

Läs mer

Dagens innehåll Frågor från förra tillfället? VÄLKOMMEN TILL Föräldragrupp sömn 2. Habiliteringen

Dagens innehåll Frågor från förra tillfället? VÄLKOMMEN TILL Föräldragrupp sömn 2. Habiliteringen Habiliteringen VÄLKOMMEN TILL Föräldragrupp sömn 2 Frågor från förra tillfället? Dagens innehåll 1. Sömnhygien- vad är det? 2. Stöd för god sömnhygien 3. Genomgång av sömnträningsprogram 4. Hemuppgift

Läs mer

Tid för återhämtning. En satsning för bättre hälsa i Väg & Banbranschen. Bib 2005

Tid för återhämtning. En satsning för bättre hälsa i Väg & Banbranschen. Bib 2005 Tid för återhämtning En satsning för bättre hälsa i Väg & Banbranschen 1 Tid för återhämtning minskar i Väg och Ban-branschen Högre krav Konkurrens, Krav från beställare Mer skiftgång Mer nattarbete Dåligt

Läs mer

Sömndagbok. Sömndagbok, exempel. Sömndagbok Lästips: Interventioner

Sömndagbok. Sömndagbok, exempel. Sömndagbok Lästips: Interventioner Sömninsatser för barn med diagnos inom autismspektrumet 23 november 2016, Forum Funktionshinder Lästips: www.autismforum.se www.eckerberg.se Dag Strömberg leg logoped, cert beteendeanalytiker (BCBA) Autismcenter

Läs mer

Till dig som just fått barn. När barnet skriker se

Till dig som just fått barn. När barnet skriker se Till dig som just fått barn När barnet skriker 1177 1177.se Att hantera skrik Små barn skriker, vissa mer än andra. När barnet är litet har det inget annat sätt att uttrycka sig på. Skriket kan vara svårt

Läs mer

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se Sömn och stress www.somnhjalpen.se S ömnen tillhör ett av våra primära behov. Vi sover i genomsnitt ca 1/3 av våra liv. Sömnen är livsviktig för våra olika kroppsfunktioner. Om vi inte sover tillräckligt

Läs mer

Information till föräldrar/stödjande vuxna om internetbehandlingen för insomni:

Information till föräldrar/stödjande vuxna om internetbehandlingen för insomni: Information till föräldrar/stödjande vuxna om internetbehandlingen för insomni: Din ungdom har anmält sig till vår internetbehandling för sömnproblem. Behandlingen är en internetbaserad guidad självhjälp

Läs mer

Karin Bengtsson Leg läkare, specialist allmänmedicin. Den goda sömnen

Karin Bengtsson Leg läkare, specialist allmänmedicin. Den goda sömnen Karin Bengtsson Leg läkare, specialist allmänmedicin Den goda sömnen Varför behöver vi sova? Hjärnans återhämtning Laddar batterierna Fyller på energidepåer i cellerna Spolar rent - Eliminerar avfall.

Läs mer

Tips från forskaren Sömn

Tips från forskaren Sömn Tips från forskaren Sömn Stressforskningsinstitutet Sömn Här listas forskarnas tips kring sömn, vilka yttre faktorer som påverkar den och hur man bäst undviker problem. Sociala medier och sömn Varför måste

Läs mer

Behandlingsguide Sov gott!

Behandlingsguide Sov gott! Behandlingsguide Sov gott! V älkommen till Primärvårdens gruppbehandling för sömnproblem! Denna behandling utgår från KBT kognitiv beteendeterapi, som är en behandlingsform som visat sig vara en effektiv

Läs mer

God natt, Alfons Åberg

God natt, Alfons Åberg God natt, Alfons Åberg Sömn under förskoleåren En livsviktig återhämtning och en källa till stress 1 Sömnens fysiologi 2 Sömnens fysiologiska effekter Kroppstemperatur går ned Stresshormoner minskar Tarmar

Läs mer

Sömndagbok. Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag

Sömndagbok. Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag Vecka: Sömndagbok Jag gick och la mig klockan: Jag somnade efter ungefär. antal min Vaknade du under natten? Hur många gånger och hur länge var du vaken? Jag vaknade klockan: Måndag Tisdag Onsdag Torsdag

Läs mer

Sömnhjälpen. www.somnhjalpen.se

Sömnhjälpen. www.somnhjalpen.se Sömnhjälpen www.somnhjalpen.se Sömnsvårigheter kan ge allvarliga problem i vardagslivet och för hälsan. Genom att vara uppmärksam på våra vanor och vår livsstil, samt faktorer i miljön kan vi förebygga

Läs mer

Vanliga sömnproblem hos barn. Vanliga orsaker 2. Vanliga orsaker 1. Generella interventioner för barn. Sökorsaker 14-11- 05

Vanliga sömnproblem hos barn. Vanliga orsaker 2. Vanliga orsaker 1. Generella interventioner för barn. Sökorsaker 14-11- 05 Vanliga sömnproblem hos barn INSOMNI HOS BARN VANLIGA SVÅRIGHETER & PSYKOLOGISK BEHANDLING Svårt att komma till ro på kvällen Svårt att somna in på kvällen Svårt att somna om vid nattligt uppvaknande Omvänd

Läs mer

KULEVA -hjälp Till hälsa och lärande

KULEVA -hjälp Till hälsa och lärande KULEVA -hjälp Till hälsa och lärande Högstadiet - sömn h8-1 BILD 1 -Joel sover gott Är det någon som känner sig trött idag? Hur många har sovit dåligt i natt? Vet ni hur många timmars sömn ni behöver i

Läs mer

SÖMN Fakta och praktiska tips

SÖMN Fakta och praktiska tips / SÖMN Fakta och praktiska tips Varför sover vi egentligen? Reparation av kroppen Immunförsvaret aktiveras Uppbyggande hormon insöndras Återhämtning för hjärnan Hjärnan laddar upp energi Minnet uppgraderas

Läs mer

Stress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen.

Stress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen. Stress och Sömn Stress När man talar om stress menar man ibland en känsla av att man har för mycket att göra och för lite tid att göra det på. Man får inte tiden att räcka till för allt som ska göras i

Läs mer

Lek. Undersökande lek Symbollekar och fantasilekar

Lek. Undersökande lek Symbollekar och fantasilekar FUNGERANDE VARDAG Lek Undersökande lek Symbollekar och fantasilekar Innan det blir lek Att ha trygga relationer Att bli lekt med att vara betydelsefull Att uppleva intersubjektivitet att lekupplevelsen

Läs mer

En föräldramanual om läxläsning

En föräldramanual om läxläsning En föräldramanual om läxläsning Martin Karlberg Carola Alm Anja Åhman Carola Åstrand Institutionen för didaktik, Uppsala universitet Denna manual riktar sig till föräldrar som vill ha hjälp med att få

Läs mer

Utprovning och bedömning vid förskrivning av tyngdtäcke

Utprovning och bedömning vid förskrivning av tyngdtäcke RUTIN 1 (10) Innan följande faser aktualiseras skall kriterierna i behovstrappan vara uppfyllda. 1. Datainsamling; Intervju kring sömn Börja med att kartlägga personens sömn, sömnmönster och sömnvanor.

Läs mer

Melatonin, vårt främsta sömnhormon

Melatonin, vårt främsta sömnhormon SÖMN Varför sover vi? Sömn behövs för att kroppen och hjärnan ska få vila. Bearbeta intryck, återhämtning, Hjärnan stänger av alla vanliga tankeprocesser Det hjärnan slitit ut under dagen måste återställas.

Läs mer

Till dig som inte ammar

Till dig som inte ammar Amningscentrum Kvinnokliniken MK 2 Karolinska Universitetssjukhuset Till dig som inte ammar Matningsstunden en möjlighet Vi vill med denna broschyr berätta om hur du kan gå till väga när du inte ammar.

Läs mer

Till dig som inte ammar

Till dig som inte ammar Kvinnokliniken MK 2 Obstetriksektionen Till dig som inte ammar Matningsstunden en möjlighet Vi vill med denna broschyr berätta om hur du kan gå till väga när du inte ammar. Matstunden är en unik möjlighet

Läs mer

SÖMNSKOLA. Så kan du komma till rätta med dina sömnbekymmer. Ola Olefeldt Studenthälsan Malmö högskola

SÖMNSKOLA. Så kan du komma till rätta med dina sömnbekymmer. Ola Olefeldt Studenthälsan Malmö högskola SÖMNSKOLA Så kan du komma till rätta med dina sömnbekymmer Ola Olefeldt Studenthälsan Malmö högskola Agenda Lite sömnkunskap Sömnproblem och vad som vidmakthåller Hur kommer man till rätta med sömnproblem?

Läs mer

K Hur ser de t ut för dig?

K Hur ser de t ut för dig? Behandlingsguide K Hur ser de t ut för dig? arbetsbl ad (Kryssa för det som stämmer för dig) 1. Är du stressad eller orolig? Jag kan inte tänka klart ( Jag glömmer saker ( Jag har svårt att fokusera (

Läs mer

Förutsättningar för samspel, lek och aktiviteter

Förutsättningar för samspel, lek och aktiviteter FUNGERANDE VARDAG Förutsättningar för samspel, lek och aktiviteter Att ha trygga relationer Att få vara med att vara betydelsefull Att uppleva intersubjektivitet att upplevelsen delas Att ha tillräckliga

Läs mer

Det nyfödda barnet -amning & omvårdnad. Föräldrautbildning på mödravården

Det nyfödda barnet -amning & omvårdnad. Föräldrautbildning på mödravården Det nyfödda barnet -amning & omvårdnad Föräldrautbildning på mödravården Att diskutera Vilka behov har ett nyfött barn? Det nyfödda barnets behov Närhet, trygghet och tröst Välbekanta lukter och röster

Läs mer

Karolinska Exhaustion Scale

Karolinska Exhaustion Scale Karolinska Exhaustion Scale Avsikten med detta formulär är att ge en bild av ditt nuvarande tillstånd. Vi vill alltså att du försöker gradera hur du mått den senaste veckan. Formuläret innehåller en rad

Läs mer

Om autism information för föräldrar

Om autism information för föräldrar Om autism information för föräldrar Välkommen till tredje tillfället! INNEHÅLL Autismspektrumtillstånd Information om diagnosen Föräldraperspektiv Kommunikation och socialt samspel Beteende Stress Mat/Sömn/Toa

Läs mer

Om dag och natt i barnfamiljen

Om dag och natt i barnfamiljen Om dag och natt i barnfamiljen Regelbundet dagsprogram och rutiner ger trygghet Regelbundet dagsprogram är viktigt för små barn, det inger trygghet och stärker känslan av att omvärlden är kontrollerbar.

Läs mer

Sömn. Trädgårdsgatan 11, 753 09, Uppsala. Tfn: 018 10 00 10 Prästgatan 38, 831 31 Östersund. Tfn: 063 554 20 44 www.stressmottagningen.

Sömn. Trädgårdsgatan 11, 753 09, Uppsala. Tfn: 018 10 00 10 Prästgatan 38, 831 31 Östersund. Tfn: 063 554 20 44 www.stressmottagningen. Sömn Att vila är nödvändigt för att minska stresshormonerna i kroppen, för att stärka vårt immunförsvar och för att bygga upp de celler som brutits ner under dagens ansträngningar. Ändå sover vi allt mindre.

Läs mer

Basal sömnfysiologi och icke-farmakologisk behandling för sömnbesvär

Basal sömnfysiologi och icke-farmakologisk behandling för sömnbesvär Basal sömnfysiologi och icke-farmakologisk behandling för sömnbesvär Christina Leg. sjuksköterska, distriktssköterska, medicine doktor (KI) Akademiskt primärvårdscentrum (Region Stockholm) Vad är sömn?

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

Pedagogens manus till BILDSPEL 3 Åk 8 KROPPEN OCH RÖRELSE

Pedagogens manus till BILDSPEL 3 Åk 8 KROPPEN OCH RÖRELSE Pedagogens manus till BILDSPEL 3 Åk 8 KROPPEN OCH RÖRELSE 1. 2. Manus: Det finns många olika typer av kroppslig träning. Idag går många unga på gym för ren muskelstyrketräning. Andra kanske tränar någon

Läs mer

Strategier för god sömn. Susanna Jernelöv Leg psykolog, Med dr

Strategier för god sömn. Susanna Jernelöv Leg psykolog, Med dr Strategier för god sömn Leg psykolog, Med dr Översikt Kl 10.30-11.30 1. Hur ska man bete sig för att sova bra? 2. Kognitiv beteendeterapi för att sova vad kan man göra själv? Hur ska man bete sig för att

Läs mer

Checklista i 4 delar inför förskrivning av tyngdtäcke

Checklista i 4 delar inför förskrivning av tyngdtäcke Lokal rutin B.1.3. Bil 1 2015-02-23 Primärvårds- och rehabcentrum Hjälpmedelscentralen Namn:... Personnr:... Checklista i 4 delar inför förskrivning av tyngdtäcke 1. Råd kring God sömn Ta ställning till

Läs mer

IRRITATION OCH ILSKA TRÄFF 3 VISA VÄGEN

IRRITATION OCH ILSKA TRÄFF 3 VISA VÄGEN IRRITATION OCH ILSKA Alla föräldrar blir arga på sitt barn ibland. Det är naturligt och något som alla kan förstå. Vad du gör när du är arg har betydelse för barnet. Vad finns det som kan vara dåligt med

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

Ett namn på sina problem Omgivningen Förståelse för sig själv Möjlighet att få rätt stöd Tänka funktionshinder istället för lat, slarvig, en ökad tro

Ett namn på sina problem Omgivningen Förståelse för sig själv Möjlighet att få rätt stöd Tänka funktionshinder istället för lat, slarvig, en ökad tro Hade du känt mig hade du inte dömt mig Hade jag hjälpt dig hade du aldrig glömt mig Hade du ta t dig tid hade du kanske fattat Hade jag vågat hade vi kanske snackat Hade vi bara haft mer tid Hade jag kanske

Läs mer

Värt att veta om din sömn och sömnbesvär

Värt att veta om din sömn och sömnbesvär Värt att veta om din sömn och sömnbesvär Inledning Vuxna behöver i allmänhet mellan 6 9 timmars sömn per dygn för vila, återhämtning och bearbetning av intryck. Sömn behovet byggs upp av vakenhet, vilket

Läs mer

Sömn! & behandling av sömnbesvär

Sömn! & behandling av sömnbesvär tt vilja, men inte kunna Sömn! & behandling av sömnbesvär Du vrider och vänder dig Hjärtat slår fort Tankarna snurrar Frukostseminarium, Ergohuset 22 oktober 28 Marie Söderström Leg psykolog, doktorand

Läs mer

Faktorer som påverkar din sömn

Faktorer som påverkar din sömn Faktorer som påverkar din sömn Nedan presenteras sådant som kan vara bra att känna till för att ha möjlighet att påverka sin sömn. Efter varje del ber vi dig att reflektera över hur det ser ut för dig

Läs mer

Pedagogens manus till BILDSPEL 1 Åk 8 DIN VIKTIGA KROPP

Pedagogens manus till BILDSPEL 1 Åk 8 DIN VIKTIGA KROPP Pedagogens manus till BILDSPEL 1 Åk 8 DIN VIKTIGA KROPP 1. Manus: Det första bildspelet i serien från QLeva handlar om hur du bäst tar hand om din kropp för att vara på topp. Sömnen är en viktig faktor

Läs mer

Värt att veta... Nattarbete

Värt att veta... Nattarbete Värt att veta... Nattarbete De allra flesta människor arbetar dagtid. Några arbetar kvällstid eller på natten. Människan är anpassad för att vara vaken och arbeta under dygnets ljusa tid, det vill säga

Läs mer

Tema: 24-timmarsdygnet

Tema: 24-timmarsdygnet Tema: Om våra barn mår bra, rör på sig, har goda mat- och sömnvanor, har de goda förutsättningar att utvecklas på ett positivt sätt och trivas med sig själva. Chansen är även stor att de fortsätter ha

Läs mer

Handledning till Lätta tips barn

Handledning till Lätta tips barn Handledning till Lätta tips barn Lätta tips är ett material riktat till familjer där ett eller flera barn har övervikt. Broschyren Lätta tips kan användas tillsammans med arbetsbladet Min dag samt övriga

Läs mer

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Min bok När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Förord Tanken med Min bok är att den ska delas ut till alla barn som har en mamma, pappa eller ett syskon som ligger på sjukhus men kan även användas om

Läs mer

Kompis med kroppen. 5. Bra för mig bra för miljön

Kompis med kroppen. 5. Bra för mig bra för miljön Kompis med kroppen 5. Bra för mig bra för miljön 5 om dan gör kroppen glad Intervjua kompisen, skolsköterskan, föräldern, syskon, tränare eller någon annan du känner om varför de tycker att man ska äta

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Trauma och återhämtning

Trauma och återhämtning Trauma och återhämtning Teamet för krigs- och tortyrskadade, Barn- och ungdomspsykiatrin, Region Skåne Denna broschyr är för dig som har haft hemska och skrämmande upplevelser t ex i krig eller under flykt.

Läs mer

Sömnguiden. Den lätta vägen till bättre sömn. Helena Kubicek Boye Psykologic Sweden

Sömnguiden. Den lätta vägen till bättre sömn. Helena Kubicek Boye Psykologic Sweden Sömnguiden Den lätta vägen till bättre sömn 1 Hej! Sömnproblem är 2000- talets folksjukdom. Dålig sömn går hand i hand med depression, ångest, oro, smärta, stress och även kroppsliga sjukdomar. Det har

Läs mer

Frågor och svar om sängvätning

Frågor och svar om sängvätning Frågor och svar om sängvätning Broschyren är utgiven av Svenska Enures Akademien Hur vanligt är det med sängvätning? De flesta barn blir torra i 2-3 års åldern, i regel tidigare på dagen än på natten.

Läs mer

God natt och sov riktigt, riktigt gott.

God natt och sov riktigt, riktigt gott. God natt och sov riktigt, riktigt gott. Tips för dig som har problem med sömnen. 1 2 Vi har alla varit med om det någon gång. Det är alldeles omöjligt att somna. Man ligger och vrider och vänder på sig

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

HANDBOK. Så här sköter du babysimulatorn. Denna handbok tillhör:

HANDBOK. Så här sköter du babysimulatorn. Denna handbok tillhör: HANDBOK Så här sköter du babysimulatorn Denna handbok tillhör: Instruktionen är framtagen av Handikappverksamheten i Västerbottens läns Landsting och SUF-Kunskapscentrum, Uppsala 2017-08-25 Vad gör du

Läs mer

Om stress och hämtningsstrategier

Om stress och hämtningsstrategier Om stress och åter erhämtningsstrat hämtningsstrategier Av Christina Halfor ord Specialistläkare vid CEOS Att tala inför en grupp personer man inte känner är något som kan kännas obehagligt för de allra

Läs mer

Examensarbete VT Börja på förskolan

Examensarbete VT Börja på förskolan Examensarbete VT 2013 Börja på förskolan Att börja på förskolan kan var en stor omställning i livet för hela familjen. Somliga är bekanta med förskolans värld andra inte. Kanske har du frågat vänner och

Läs mer

Lenas mamma får en depression

Lenas mamma får en depression Lenas mamma får en depression Text och illustrationer: Elisabet Alphonce Lena bor med sin mamma och lillebror Johan på Tallstigen. Lena går i första klass och Johan går på förskolan om dagarna. Lena och

Läs mer

LEKTION 2 Användbarhet

LEKTION 2 Användbarhet LEKTION Användbarhet Uppmärksamma det positiva Fundera och skriv ner olika situationer där barnet gör något positivt och du kan ge ditt barn uppmärksamhet och beröm. Fundera och skriv ner på vilket sätt

Läs mer

Tack och lov finns det en enkel lösning på just den delen av problemet. Stäng av datorn och mobilen. Låt inte mobilen stå på ljudlös, då kommer

Tack och lov finns det en enkel lösning på just den delen av problemet. Stäng av datorn och mobilen. Låt inte mobilen stå på ljudlös, då kommer Att mobilanvändandet går att koppla till sömnstörningar visar även en undersökning gjord i Bamberg. 7 Samma sak visade sig även i den undersökningen när försökspersonerna utsattes för en tusendel av det

Läs mer

INFORMATION FRÅN TRESTADSSTUDIEN UNGDOMAR OCH SÖMN

INFORMATION FRÅN TRESTADSSTUDIEN UNGDOMAR OCH SÖMN INFORMATION FRÅN TRESTADSSTUDIEN UNGDOMAR OCH SÖMN OM UNGDOMAR OCH SÖMN Syftet med Trestadsstudien är att nå en fördjupad förståelse för varför vissa ungdomar på kort tid utvecklar flera olika problem

Läs mer

Fallpreventivt arbete inom VLL. Cecilia Edström, Hälsoutvecklare, Västerbottens läns landsting

Fallpreventivt arbete inom VLL. Cecilia Edström, Hälsoutvecklare, Västerbottens läns landsting Fallpreventivt arbete inom VLL Cecilia Edström, Hälsoutvecklare, Västerbottens läns landsting Historik Bäst i Sverige på att falla! 2014 var det 1680 personer i Västerbotten, 65 år eller äldre, som föll

Läs mer

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Hälsa och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska.

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Hälsa och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska. SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE Hälsa och alkohol Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska. Alkohol i Sverige Förr i tiden drack svenskarna mycket

Läs mer

Dagbok vid utprovning av tyngdtäcke för barn

Dagbok vid utprovning av tyngdtäcke för barn Dagbok vid utprovning av tyngdtäcke för barn Datum Dagboken kan användas av förskrivare som underlag inför utprovning och vid uppföljning. Kartläggning Förskrivaren och föräldrar/närstående fyller i den

Läs mer

aldrig sällan ibland ofta mycket ofta (1) - Hur ofta besväras du av huvudvärk

aldrig sällan ibland ofta mycket ofta (1) - Hur ofta besväras du av huvudvärk Sömn-enkät Namn:... Datum: Instruktioner: I denna sömn-enkät förekommer flera olika typer av frågor. Vissa frågor ska besvaras med att Du kryssar i rutan för ja eller nej. På några frågor ska Du försöka

Läs mer

Frågeformulär till vårdnadshavare

Frågeformulär till vårdnadshavare Frågeformulär till vårdnadshavare Kod: (behandlare fyller i) Datum: (ÅÅMMDD) Innan du svarar på dessa frågor ska din behandlare ha gett dig information om den aktuella studien. Genom att svara på frågorna

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Sov gott. En liten bok för sömnlösa och andra som vill sova bättre

Sov gott. En liten bok för sömnlösa och andra som vill sova bättre Sov gott. En liten bok för sömnlösa och andra som vill sova bättre Vi sover ungefär en tredjedel av vårt liv. Sömnen är kroppens sätt att återhämta sig. En god sömn gör att vi lättare klarar av vardagen

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

Anamnes lång. Kön: Flicka. Pojke. Diagnos: Bakgrund. 1. Hur mår du? (allmänt om mat, sömn, skola, lek eller annan aktivitet)

Anamnes lång. Kön: Flicka. Pojke. Diagnos: Bakgrund. 1. Hur mår du? (allmänt om mat, sömn, skola, lek eller annan aktivitet) Namn Personnummer Anamnes lång Datum Kön: Flicka Pojke Vikt: Längd: Diagnos: Bakgrund 1. Hur mår du? (allmänt om mat, sömn, skola, lek eller annan aktivitet) 2. Hur fungerar det i skolan med uppmärksamhet,

Läs mer

Sömnkartläggning. Bilaga 1

Sömnkartläggning. Bilaga 1 Bilaga 1 Sömnkartläggning Anita Persson, Nybro kommun 2018-10-05 Einar Ljungström, Kalmar kommun Jenny Anderot, Västerviks kommun Jenny Blomqvist, Oskarshamns kommun Pernilla Forssander, Västerviks kommun

Läs mer

Föräldramöte i Kramfors skolor. Material med frågor och svar att användas på föräldramöten från förskola till åk 9. FÖRSKOLA

Föräldramöte i Kramfors skolor. Material med frågor och svar att användas på föräldramöten från förskola till åk 9. FÖRSKOLA Mat och TV Ditt barn vägrar att äta om han/hon inte får sitta framför TV:n. Hur gör du? 1. Förklarar att ni ska äta tillsammans i köket och stänger TV:n. 2. Spelar in på video och tittar på programmet

Läs mer

Samtal om livet - Enkät vid start

Samtal om livet - Enkät vid start Samtal om livet - Enkät vid start Datum.. Ort för gruppsamtal Namn... Adress/ mailadress... Telefonnummer. Bakgrundsfrågor. Jag är Man Kvinna Annat. Ålder:. Var är du född? I Sverige I ett land inom EU

Läs mer

Sömnkartläggning. Bilaga 1

Sömnkartläggning. Bilaga 1 Bilaga 1 Sömnkartläggning Anita Persson, Nybro kommun 2017-05-01 Einar Ljungström, Kalmar kommun Jenny Blomqvist, Oskarshamns kommun Pernilla Forssander, Västerviks kommun Namn: Datum: Funktionsnedsättning:

Läs mer

Studieteknik. Använd hjälpmedel För att kunna lära dig på ett effektivt och roligare sätt måste du använda alla hjälpmedel som finns tillgängliga:

Studieteknik. Använd hjälpmedel För att kunna lära dig på ett effektivt och roligare sätt måste du använda alla hjälpmedel som finns tillgängliga: Studieteknik Sätt upp mål och ha något roligt som morot Sätt upp några få, större mål för terminen. Det kan till exempel vara att höja betyget i något eller några ämnen. För att målen inte ska verka avlägsna

Läs mer

I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS

I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS Barn- och ungdomsförvaltningen Resurscentrum TINS - LättLäst I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS Barnen får språkträning varje dag, på flera olika sätt och i

Läs mer

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Hälsa och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterialet på lätt svenska.

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Hälsa och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterialet på lätt svenska. SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE Hälsa och alkohol Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterialet på lätt svenska. Hälsa och alkohol Alkohol i Sverige Förr i tiden drack

Läs mer

Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det?

Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det? Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det? Finns det grader av lycka? ICF s 11 färdigheter Etik och

Läs mer

Hälsa - och hälsofrämjande möten Umeå

Hälsa - och hälsofrämjande möten Umeå Hälsa - och hälsofrämjande möten Umeå 2015-04-21 Cecilia Edström cecilia.edstrom@vll.se Sofia Elwer sofia.elwer@vll.se Lena Sjöquist Andersson lena.sjoquist.anderson@vll.se Folkhälsoenheten, Västerbottens

Läs mer

Bilaga 3: Funktionell kartläggning (FAI)

Bilaga 3: Funktionell kartläggning (FAI) Bilaga 3: Funktionell kartläggning (FAI) Syftet med detta frågeformulär är att skapa en helhetsbild av personen och olika faktorer som kan tänkas påverka hens beteende. Informationen kan sedan användas

Läs mer

Introduktion. Tillfälle två: räkna ut sömneffektivitet, sätta rimliga mål, hantera oro, beteendetekniker.

Introduktion. Tillfälle två: räkna ut sömneffektivitet, sätta rimliga mål, hantera oro, beteendetekniker. Introduktion Kursen grundar sig i KBT-kognitiv beteendeterapi (egen) analys av vilka beteenden och vad i livssituationen som bidrar till sömnproblemen. Tillfälle ett: sömnteorier, start registreringar.

Läs mer

Sov gott. En liten bok för sömnlösa och andra som vill sova bättre

Sov gott. En liten bok för sömnlösa och andra som vill sova bättre Sov gott. En liten bok för sömnlösa och andra som vill sova bättre 1 2 Vi sover ungefär en tredjedel av vårt liv. Sömnen är kroppens sätt att återhämta sig. En god sömn gör att vi lättare klarar av vardagen

Läs mer

1

1 www.supermamsen.com 1 Skolan ser: En elev som fungerar. Jobbar på. Har vänner. Det är inga problem i skolan! Hemmet ser: Ett barn som trotsar, inte orkar med Inte orkar träffa vänner... Inte orkar fritidsaktiviteter

Läs mer

Karolinska Exhaustion Disorder Scale 9

Karolinska Exhaustion Disorder Scale 9 KEDS Karolinska Exhaustion Disorder Scale 9 Avsikten med detta formulär är att ge en bild av ditt nuvarande tillstånd. Vi vill alltså att du försöker gradera hur du mått de senaste två veckorna. Formuläret

Läs mer

Fyra tips till arbetsgivare för att hjälpa sina medarbetare till mindre stress och bättre sömn

Fyra tips till arbetsgivare för att hjälpa sina medarbetare till mindre stress och bättre sömn Pressmeddelande 2011-08-10 Kvinnor sover sämre än män i Stockholms län Kvinnliga anställda har generellt sett svårare att sova än sina manliga kollegor. Hela 29 procent av kvinnorna i Stockholms län sover

Läs mer

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN FÖRA BARNEN PÅ TAL BEARDSLEES FAMILJEINTERVENTION Heljä Pihkala 15/11 2012 BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN TVÅ METODER MED SAMMA GRUNDANTAGANDE: ÖPPEN KOMMUNIKATION OM FÖRÄLDERNS SJUKDOM/MISSBRUK

Läs mer

MUNHÄLSOPROGRAM 0-2 år

MUNHÄLSOPROGRAM 0-2 år MUNHÄLSOPROGRAM 0-2 år MUNHÄLSOPROGRAM 0-2 år Första kontakten med tandvården Det lilla barnets första kontakt med tandvården är av stor betydelse. Föräldrar och barn med en positiv inställning till tänder

Läs mer

Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil

Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil Att leva ett långt och friskt liv är ett mål för många. En sund och hälsosam livsstil är en bra grund för en hög livskvalitet genom livet.

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

Sju misstag som förstör din sömn och hur du kan göra någonting åt dem

Sju misstag som förstör din sömn och hur du kan göra någonting åt dem Sju misstag som förstör din sömn och hur du kan göra någonting åt dem En rapport från Somncoach.se Inledning Tidningar, hemsidor och andra medier vimlar i dag av tips på hur du kan förbättra din sömn.

Läs mer

Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT

Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT 1. Manus: Dagens bildspel handlar om kroppen och mat och dryck. Man brukar säga mätt och glad vilket stämmer ganska bra är vi mätta och otörstiga blir

Läs mer

Banta med Börje del 4 VILA

Banta med Börje del 4 VILA Banta med Börje del 4 VILA Återkoppling till förra program: Förra programmet handlade om motion och Börje, med tittarna, har fått utmaning att börja promenera 10 min, samt öka den med 1 min varje dag och

Läs mer

EN UTFÄRD I HJÄRNANS VÄRLD

EN UTFÄRD I HJÄRNANS VÄRLD EN UTFÄRD I HJÄRNANS VÄRLD Undersökning av hjärnans elektriska impulser eller EEG på barn -Ett introduktionshäfte för barn och föräldrar- Innehållsförteckning EEG eller undersökning av hjärnans elektriska

Läs mer

Sömnbehandling i grupp. Mina registreringar

Sömnbehandling i grupp. Mina registreringar Sömnbehandling i grupp Mina registreringar Sömnbehandling i grupp, Hälso- och sjukvårdsavdelningen 2014 Innehåll Välkommen till sömnbehandling Sömndagbok och mina vanor Sömndagbok Veckans aktiviteter Mål

Läs mer