RELINING PENGAR I AVLOPPET? Med Kinasigtuna som kärleksfond 24. Hyreshuset där mat ingick i hyran. Renoveringar som flykt från friheten

Transkript

1 nummer kronor Specialtidningen för hyresrätten och allmännyttan Upphovet till denna ängslan är de tunga elefanterna de stora reliningföretagen. Helene Ahlberg 12 Renoveringar som flykt från friheten 40 Hyreshuset där mat ingick i hyran 18 Med Kinasigtuna som kärleksfond 24 RELINING PENGAR I AVLOPPET? nyheter politik ekonomi miljö teknik energi bygg debatt

2 FÖRE Stort behov av fasad renovering. Borås, antal balkonger: 139 st Alternativ till traditionell fasadrenovering Trygg och stabil partner genom hela byggprocessen Sänker fastighetens uppvärmningskostnader Snabbt montagearbete Minskad omflyttning EN MÖJLIGHET FÖR MILJON PROGRAMMET störst på balkonger i skandinavien balkongsystem & inglasningar

3 Det snackas en förfärlig massa här i huset! Det känns inte bra att lämna ifrån sig nyckeln. Nu kommer väl hyrorna att bli jättehöga? Hur ska vi klara oss utan toalett i 5-6 veckor? Det bullrar så jag kan inte höra tv:n! Kommer trapp husen att stå ostädade och belamrade med bråte nu? Låt mig ta hand om snacket! Många problem i samband med renoveringsarbeten beror på dålig kommunikation. Fastighetsägare och hyresgäster pratar inte tillräckligt med varandra. Och får man inte tillräcklig information är det lätt att missförstå och kanske bli orolig i onödan. Vi har utvecklat en lösning för det: Hyresgästdialogen TM. Det är ett väl utarbetat system som vi sedan många år som projektledare integrerat med renoveringsarbetet, för att förbättra kommunikationen mellan hyresgäster och fastighetsägare. Den involverar hyresgästerna, ger dem möjligheter att påverka och att förstå vad som händer och varför. Resultatet blir en betydligt smidigare renoveringsprocess. Det är här jag, Désirée Fäldt kommer in, som ansvarig för Hyresgästdialogen TM. I mer än 20 år har jag haft förmånen att arbeta för såväl hyresgäster som fastighetsägare med kommunikation, boendeutveckling och utbildningsfrågor. Det har gett mig värdefulla erfarenheter och ett brett perspektiv på den här typen av frågor. Tveka inte att ringa mig på eller mejla till desiree.faldt@rotpartner.se om du vill veta mer. Vissa saker kan man inte tala nog om. Vill du veta mer om Hyresgästdialogen TM gå in på

4 ANNONS HELA DENNA SIDA ÄR EN ANNONS HBVs upphandling av programvara för IMD är klar! Vinnare MANODO METERING Manodo Metering är en modern, flexibel och fabrikatsoberoende programvara för mätinsamling. En av fördelarna är att fastighetsägaren kan välja mätare och insamlingsenheter från olika leverantörer beroende på fastighetstyp. Vi har över 10 års erfarenhet av individuell mätning och är mycket stolta över att vi blivit utvalda till att leverera programvara till HBV s medlemmar Säger Gunnar Åberg, Produktchef på Manodo. Förutom programvara omfattar avtalet tjänster för projektledning, produktion, drift och kvalitetssäkring. Vill du beställa enligt HBV avtalet eller få en demonstration? Kontakta oss på eller skicka e-post till metering@manodo.se Manodo erbjuder fastighetsägare programvaror och tjänster för att minska energianvändningen, förbättra kommunikationen och öka tryggheten.

5 december nr Slarv och testkaos i rörbranschen Reliningföretag vill höja kvaliteten Liten lättnad för små elleverantörer Ny gemenskap i gammalt kollektivhus Öde Kinasigtuna lockar bröllopspar Staden som aldrig byggdes Förortsbor stickade hel lägenhet Bofast hamnade i hyresrättssoffan God Jul & Gott Nytt År innehåll mer i Bofast Ledare Riksrundan Debatt Boksidan Aktuell forskning På nya jobb Korsord Svenska hem på 1920-talet helene ahlberg tim meier helena shutrick ges ut av sabo förlags ab 18 Anser ni inte att även Sabo ska verka för ökad kostnadsmedvetenhet? Ronny Pettersson, styrelseordförande för Ronnebyhus. sid Omslagsbild: Luodian New Town, fyra mil norr om Shanghai. En folktom stad som uppskattas som bakgrund för bröllopsfoton. Foto: Kristian Anderson ulrika majstrovic hansén Annonser Magnus Johansson magnus.johansson@newsfactory.se Prenumerationsärenden Titeldata, Kundtjänst, Stockholm Telefon Du kan även gå in på för att göra adressändringar och andra prenumerationsärenden. Pris 395 kronor/år, plus eventuell moms Repro och tryck Lenanders Grafiska AB Redaktion Vasagatan 8 10, Box 474, Stockholm Telefon Fax Hemsida E-post info@bofast.net Christian Lacotte vd/chefredaktör ansvarig utgivare christian.lacotte@bofast.net Helene Ahlberg reporter/redaktör helene.ahlberg@bofast.net Eva Blomberg reporter eva.blomberg@bofast.net Anita Snis redaktionschef anita.snis@bofast.net Ulrika Majstrovic Hansén ad/illustratör ulrika.m.hansen@bofast.net Sanita Burdzovic ekonomiansvarig sanita.burdzovic@sabo.se Redaktionen ansvarar ej för icke beställt material. Efter tryck av text och bild får inte ske utan redak tionens medgivande. Bofast 8/2010 5

6 Operatör 12:34 PM Vad vill du boka? Tvätt Tork Mina bokningar Inställningar Om du inte har tillgång till dina tvättider var du än befinner dig se till att din fastighetsägare skaffar ett bokningssystem från Aptus. Gå in på för mer information Ett system för

7 ledare Är du lönsam lilla blomma? bostadspolitiken har begåvats med ett nytt uttryck, långsiktigt affärsmässiga principer. Vad döljer sig bakom denna formulering? Den nye bostadsministern Stefan Attefall sa nyligen att parterna har fått frihet att tolka lagen. Någon vägledning om hur resonemangen har gått hos lagstiftaren kan möjligen finnas i den politiskt sakkunnige Daniel Liljebergs uttalande på ett seminarium nyligen. Liljeberg pekade där på den så kallade Malmömodellen, ett slags poängsystem som ligger till grund för hyressättningen, som ett bra system för att kunna ringa in vilka nivåer som ska gälla framdeles. i malmö är det främst hur hyresgästerna uppfattar värdet av olika aspekter som ska speglas. Hur mycket är det värt att ha hiss? Balkong? Är sekelskiftescharm uppskattat? Eller är nybyggen att föredra? Det skulle givetvis kunna kalllas efterfrågesidan av en affärsmässig marknad. Men är det detta som åsyftas? Utgångspunkten tas i hur ett vanligt privatkapitalistiskt företag agerar. De kommunala bolagen blir genom den nya lagen tvingade att agera efter samma principer. Detta ska hålla rent från osund offentlig konkurrens. men även ur det perspektivet uppstår olika frågor. Är långsiktigt affärsmässigt samma sak som lönsamt? Tja, om man tittar på en av de större privata aktörerna på hyresmarknaden, Stena fastigheter, så har de i många år satsat på sociala insatser i sitt bestånd i Stockholmsförorten Fisksätra. Om Stena lägger pengar på sådant måste det sägas vara affärsmässigt. Särskilt som det saknas kunskap om det är lönsamt eller inte. Den saken har man nu bett fastighetsprofessorerna på Tekniska Högskolan att titta på. Låt oss anta att det är både lönsamt och affärsmässigt att plantera blommor, sätta upp bänkar och mura grilleldstäder för hyresgästerna. Då uppstår inga problem. Men vad om ett bostadsföretag tar sig an ett uppdrag som det egentligen åligger kommunen att sköta? Det saknas inte exempel på bostadsföretag som arrangerar simskolor, fotbollsläger och pensionärskollon. affärsmässigt eller inte? Långsiktigt eller inte? Lönsamt eller inte? Det har ifrågasatts. Det har kallats dubbel beskattning av hyresgästerna, eftersom kostnaderna tas ut på hyran i stället för över skattsedeln. Men hur blir det nu? Ponera att det kan visas att privatvärdarna kan räkna hem olika slags sociala insatser, då kan inte råda något tvivel att det är fritt fram för allmännyttan att göra likaledes. Och som en intressant bieffekt skulle i så fall kritiken om den dubbla hyresgästskatten kunna avfärdas. Kommunerna kan hävda att det man ägnar sig åt inte är något annat än att haka på den trend inom näringslivet som på senare tid vuxit sig allt starkare: CSR, Corporate Social Responsibility. Socialt ansvarstagande helt enkelt. det finns saker som på ett tydligt sätt visar hur konkurrensen mellan privata och kommunala bolag snedvrids. Ett vanligt exempel är frånvaro av borgensavgifter. Ägaren kommunen ska ta ut en avgift så att nettoeffekten blir lika betungande som för ett privat företag som ska låna pengar på banken, utan att ha en så stark ägare i ryggen som en kommun. Fast den ordningen har på många håll redan rått i flera år. Parterna har som sagt sin frihet att staka ut vägen. Det blir intressant att följa detta arbete. En annan seminarietalare, KTH-professorn Hans Lind, hade för sin del inga större förväntningar. På frågan om hur det kommer att se ut om fem år svarade han: Det kommer inte att ha hänt någonting. Christian Lacotte chefredaktör NYTT KÖK HELT ENKELT! Måttbeställda köksluckor, insatshurtsar, bänkskivor, hyllor m. m. Montage ingår. Leveranser över hela landet. Beställ kostnadsfri info. Box 80, Dalsjöfors Tel Fax E-post: info@libluck.se Hela stommar; standardmått/ måttanpassade Fönster för generationer H-Fönstret i Lysekil tillverkar skräddarsydda aluminiumfönster med träklädd rumssida och överlägsen livslängd för ett tryggt och problemfritt boende. De är effektivt energioch ljudisolerade och bland de mest inbrottssäkra på marknaden. H-Fönstret AB Gåseberg Lysekil Tel Fax Bofast 8/2010 7

8 relining Testkaos, tekniska fel och Allt fler kräver regelverk för rörrenovering varje dag renoveras mängdvis av avloppsrör, trots att ingen egentligen vet hur länge reliningen håller. Jag har tittat i tusentals renoverade rör, men jag har aldrig sett något som varit helt bra. Det är fullt av slarv och tekniska brister, säger reliningkonsulten Per-Erik Halvarsson. Nu kräver både kunder, entreprenörer och konsulter ett regelverk för relining. Text helene ahlberg Foto ulrika majstrovic hansén och helene ahlberg allt fler fastighetsägare och bostadsrättsföreningar beslutar att renovera sina gamla avloppsledningar, i stället för att byta ut dem mot nya. Metoden kallas oftast relining och innebär att rören kläs med plast på insidan. Fördelarna är uppenbara: det går snabbare än ett traditionellt stambyte, kostar mindre, genererar mindre byggskräp och hyresgästerna märker inte så mycket av det. Det finns också specifika situationer där relining kan anses extra fördelaktigt: vid tidigare renoveringar kan ledningar under badrumsgolvet ha bytts ut, men inte stammen varför då börja riva i de kanske nykaklade badrummen? I bostadsrättsföreningar är det heller inte ovanligt att en viss andel av badrummen redan är renoverade. nackdelen är att metoden inte har så många år på nacken. Det finns inga långtidsstudier av relining i just fastigheter. Visserligen finns det tester som visar hur många spolningar reliningmaterialen klarar av i laboratoriemiljö. Men många frågar sig hur väl testerna motsvarar vad reliningen utsätts för i en riktig fastighet där rören böjer och vindlar upp och ned, och den oförutsägbara människan kan spola ned lite av varje. Jag har aldrig sett en rörrenovering där allting ser bra ut. Så är relining pengar i avloppet eller guds gåva till fastighetsägaren? Det beror helt på vem man frågar. Entreprenörerna framhåller förstås sin egen metod och antyder att den som säger något annat inte vet vad han pratar om. Och eftersom det saknas enhetliga och jämförbara vetenskapliga tester blir det upp till fastighetsägaren att själv försöka orientera sig bland metoder och entreprenörer och bedöma vem som är mest tillförlitlig. i dag är relining leverantörernas marknad. Det finns inga regelverk eller måttstockar som reliningföretagen måste rätta sig efter. Och det finns en uppsjö olika varianter av relining. Därmed får varje reliningföretag självt definiera hur deras metod ska utföras. Eller som Magnus Jägervigg, vd för uppstickarföretaget Relino Rör, som konkurrerar med jättarna Proline och Svensk Rörinfodring, säger: I dag äger alla sanningen. Man kan hitta på och säga lite vad som helst. Så kommer det att vara så länge ingen oberoende besiktningsman går efter och kontrollerar. Det räcker med att vara en finurlig jäkel. men nu höjs allt fler röster som kräver regler för rörrenovering. Till dem hör Per-Erik Halvarsson, byggnadsingenjör med fyra års erfarenhet av relining, som affärschef på ett reliningföretag och senare som konsult. Han jämför med sina tidigare jobb inom byggbranschen där det finns regler. I reliningbranschen måste hjulet uppfinnas på nytt hela tiden. När det inte finns något regelverk uppstår ofta många idiotiska diskussioner. Entreprenören tycker att han har gjort rätt. Som konsult åt kunden tycker jag att han har gjort fel. När det inte finns regler ges utrymme för en massa konstiga tolkningar. Exempel på ett relinat rör ur verkligheten: plastbeläggningen är ojämn och rosten tränger fram. Hantverkarna tyckte själva att resultatet blev så Ovan till vänster: rör relinat under goda förhållanden används i marknadsföringssyfte. Ovan till höger: rör efter rengöring med vatten, men innan rosten slipats bort. Relining på taket via en avluftningsledning. 8 Bofast 8/2010

9 relining slarv i reliningbranschen dåligt att de sågade loss en bit av röret för att visa sin arbetsledare. Ovan: relinat rör i ett golvbjälklag, där betongen bilats bort. Plastbeläggningen har samlats till en tvär kant på rörets botten, med risk för stopp vid spolning. Byggnadsingenjör Per-Erik Halvarsson visar sin egen variant av relinad strumpa på en konferens: herrsocka som impregnerats med härdplast. Det blir tätt och fint. Nu är det bara att fixa lite dokumentation, så kan jag ut och sälja och sedan bli medlem i Brif, sa han som en illustration av hur branschen fungerar. Han önskar därför att byggbranschens regelbibel, kallad AMA, ska kompletteras med ett kapitel om relining. Per-Erik Halvarsson framhåller att relining är en bra teknik om den används på rätt sätt. Jag har sett många exempel på jobb som aldrig borde ha gjorts, rent missbruk av relining och ett dåligt kladdande med materialen. Vanligast är problem i skarvar och anslutningar. Själva materialen kanske håller, men anslutningarna pallar inte. Så småningom trycks vatten ut mellan reliningen och det ursprungliga röret. Och är det dåligt relinat i böjar är det risk att det blir stopp när lösa saker fastnar. relining är i hög grad ett hantverk som utförs på plats i huset, och är beroende av den enskilde relinarens kunnande och dagsform. Det är en hel del som kan gå snett: rören måste göras rent ordentligt, och sedan torka tillräckligt länge, annars fäster inte plasten. Plasten måste blandas på rätt sätt och härda rätt tid. Och så vidare. Listan över kritiska moment kan göras lång. Och ofta är det också något som går snett, enligt Per-Erik Halvarsson. Han har under åren sett uppskattningsvis något tusental relinade rör i ett hundratal olika fastigheter antingen på plats eller via filmade rörinspektioner. Jag har aldrig sett en rörrenovering där allting ser bra ut. Om det bara är en enstaka ledning kan det se helt okej ut. Men aldrig när jag tittat på ett helt bostadshus. Och det är synd, för orsaken är många gånger rent slarv. Men begås inte fel även vid traditionella stambyten? Jo, självklart finns det avarter även där, men det är ofta en hög procent som ser bra ut. Det finns tydliga regler och generellt vet rörmokarna hur de ska göra. Det är också lättare att ta bort gamla rör och installera nya, än att försöka renovera gamla. Dessutom syns det direkt om man gör fel, då blir det genast en vattenskada. Vid relining kan det ta många år innan felen visar sig. Per-Erik Halvarssons förklaring till bristerna är att reliningbranschen lever i en egen värld utan insyn. Entreprenören som utför reliningen är också den som filmar Ledning filmad inifrån med tv-inspektionskamera efter en mindre lyckad relining. På den övre bilden har överflödig plast bildat en remsa som delvis har lossnat i underkant. Lösa plastflagor kan orsaka stopp i avloppet när hyresgästen spolar. På den undre bilden syns tydliga rinningar av rost trots att reliningen nyligen genomförts. rören, och efteråt lämnar filmen som bevis för att renoveringen är väl utförd. Dessutom ges filmerna ofta till någon som knappt vet hur ett avloppsrör ska se ut. Kjell Frödin på föreningen för Sveriges tv-inspektionsföretag tycker att fastighetsägarna borde bli bättre på att kräva att slutbesiktningen av de renoverade rören ska utföras av en opartisk firma. Annars får ju beställaren godta att reliningföretaget bara visar de bästa bitarna av sina filmer och sedan säger: så Per-Erik Halvarsson här ser det ut överallt. Kjell Frödin tror att i en fjärdedel av all renovering är det något som inte ser bra ut. En del företag åtgärdar de fel som upptäcks, andra bryr sig inte om att åtgärda. Per-Erik Halvarsson ger ett beskt råd till alla som överväger att renovera sina rör. Om du inte har goda kunskaper i rörsystem, tv-inspektion och materiallära ska du vänta med att beställa relining tills branschen verkar under ett regelverk som motsvarar de krav som vvs-industrin följer. Bofast 8/2010 9

10 relining Branschen vill höja kvaliteten Asbjörn Austlid, ordförande i reliningföretagens branschförening Brif, skulle välkomna ett regelverk för relining. Många reliningföretag är duktiga, andra är mindre duktiga. Men vi jobbar med att höja kvaliteten i branschen, säger han. Texter helene ahlberg även branschföreningen Brif, med 14 reliningföretag som medlemmar, sällar sig till skaran som gärna ser att regler för relining skrivs in i regelbibeln AMA (se föregående uppslag). Vi måste lösa de här problemen, och vi måste göra det fort Många gör ett fantastiskt bra jobb, många gör ett mindre bra jobb. Det ska vi lära av. Och vi ska åtgärda det som blir fel, säger Brifs ordförande, Asbjörn Austlid (som även är vd för reliningföretaget Proline). Han tillstår att rörrenoveringsbranschen har problem med dåligt utförda jobb och produkttester som är svåra att jämföra. Vi måste lösa de här problemen, och vi måste göra det fort. Branschföreningen har valt att lägga ribban lågt för vad som krävs för att ett reliningföretag ska få vara med. Vi ville först få med så många som möjligt, säger Asbjörn Austlid. Men nu vill föreningen gradvis höja ribban. Om årsstämman om två månader ger sitt godkännande ska alla medlemsföretag bekosta en årlig kontroll av sin verksamhet. SP, Sveriges tekniska forskningsinstitut, ska då besöka reliningföretagets kontor, samt en arbetsplats där relining utförs, för att bland annat kontrollera att montörernas utbildning uppfyller kraven och att det finns rutiner för att kontrollera kvaliteten på den utförda reliningen. forskningsinstitutet ska också se att det finns säkerhetsdatablad med information om de kemiska ämnena i plasterna och att personalen känner till bladen och följer anvisningarna. SP ska även kontrollera att rutinerna för hantering av farligt avfall följs, att det reliningmaterial som används är färskt och att dokumentationen sköts som den ska. Resultatet av övervakningen ska rapporteras till tillverkaren själv. Om SP upptäckt enklare avvikelser ska företaget och forskningsinstitutet Asbjörn Austlid komma överens om lämpliga åtgärder. Allvarliga eller upprepade avvikelser ska dock rapporteras till branschföreningen som också ska få en årlig rapport om vilka företag som har kontrollerats. Godkända kontroller ska bli ett krav för att vara med i Brif, säger Asbjörn Austlid. Föreningen arbetar också för att få fram en auktorisation för reliningarbetare. Det skulle kunna ligga under Brif-hatten. Men vi måste först enas om en utbildning och hur olika material och metoder ska hanteras. Målsättningen är att nå fram till en auktorisation om två år. Ställ krav vid upphandlingen Fastighetsägarna borde bli bättre på att ställa rätt krav på hur reliningen ska göras. Det menar Magnus Jägervigg, vd på Relino Rör. Om hantverkaren inte får tillräckligt med tid blir reliningen slarvig. reliningdirektören Magnus Jägervigg hör till de många som vill ha ett tydligare regelverk för rörrenovering (se föregående sida). Inte minst för att offerterna då skulle blir lättare att jämföra på ett rättvisande sätt. Han menar att tidsfaktorn är den allra viktigaste eftersom tiden styr kvaliteten. Det blir slarvigt för att de som ska utföra reliningen inte får tillräckligt med tid. Hantverkarna är inte inkompetenta. Men om kunden inte ställer rätt krav så blir det inte rätt utfört. Magnus Jägervigg anser att det borde finns tydliga riktlinjer för upphandlingarna exempelvis att Magnus Jägervigg reliningen ska ta en viss tid per lägenhet. Annars finns inte tillräckligt med torktid, tid att säkerställa att det blir lagom mycket plast i böjar och skarvar eller tid för oförutsedda händelser, som att bistå den gamla sjuka damen som inte kunnat tömma vasken på disk. Polyesterplasten kanske härdar bra på 50 minuter i en viss temperatur och luftfuktighet. Men om man drar upp andelen härdare kanske den kan härda på 30 minuter i stället. fast han tycker att man ska fråga sig om det då blir samma hållbarhet på detta som på det material leverantören en gång fått testat och godkänt. I dag kan man som leverantör själv välja härdningstid, menar han. Allt annat i upphandlingen finns det mallar för, kunden har järnkoll på fakturahantering och betalningsvillkor, men det är noll krav på själva utförandet. Magnus Jägervigg ger beställarna rådet att inte enbart lyssna på leverantörerna. Ta reda på lite själv och tänk efter. Räcker det till exempel med att rensa rören i fem minuter? Vill man att det ska rensas längre tid borde man specificera det. Och komma ihåg kopplingen mellan tid och pris. Här pågår beläggning med plast via toalettstolens avloppsrör. Läs Bofasts tidigare artiklar om relining och reliningbranschen på rickard groth 10 Bofast 8/2010

11 relining Svenska tester är inte seriösa Alla svenska reliningföretag borde låta sina produkter genomgå det norska testet, som sätter hela avloppssystemet på prov. De svenska produkttesterna är inte seriösa, dundrar Carl Christian Sibbern, vd för norska Oliner system. Samtidigt skakas relining-norge av en skattefiffelaffär. Bofast var med och lyssnade när STVF, intresseföreningen för Sveriges tv-inspektionsföretag, höll sin årliga teknikträff på ett konferenscenter utanför Stockholm. Små tv-kameror har sedan 1960-talet använts för att inspektera ledningar från insidan från början främst i rör i marken. När ledningar i fastigheter ska inspekteras är kamerorna mindre och förs in med hjälp av en lång glasfiberstav. Vårt mål är nu att höja standarden på inspektionsarbete i fastigheter. Hittills har mer fokus legat på rör i mark, berättar Kjell Frödin på STVF:s kansli. Det var många talare som efterlyste regelverk, uppstramningar av reliningbranschen och ett bättre samarbete mellan reliningföretagen och vvs-företagen. Dit hörde Rolf Alm, utbildningsansvarig på STVF. Han uttryckte också oro för en framtid där Sverige har en stor mängd flerfamiljshus med renoverade rör. Vad händer när en vvs-are ska komma in och ansluta ett nytt rör till ett renoverat rör? Hur ska det gå till? I dag Carl Christian Sibbern finns mig veterligen ingen säker anslutning. till kritikerna hörde även norrmannen Carl Christian Sibbern, vd för Oliner system, ett företag som vill erbjuda alla slags rörrenoveringstekniker och traditionellt rörmokeri. Eller en kombination han tycker att kompetensen från vvs-branschen ska sammanföras med rörrenoveringsbranschens. Carl Christian Sibbern kommer nu till Sverige med vad han anser vara lösningen på rörrenoveringskaoset i broderlandet. Det här är rena vilda västern. Och jag är en deltagare i den här cowboybranschen. Men inte skulle jag lita på några leverantörer. Om någon vill säga: min produkt håller i 50 eller 100 år visst, säg det. Men jag vill att någon oberoende part säger hur länge det håller. Han tycker inte att de produkttester som görs i Sverige är seriösa. Då testas bara ett litet fragment av helheten. Man måste införa ett godkännande som testar hela systemet. Den norska forskningsstiftelsen Sintef, som kallar sig Skandinaviens största oberoende forskningskoncern, har tagit fram just ett sådant tekniskt godkännande, enligt Carl Christian Sibbern. där testas kvaliteten på ett helt avloppsrörssystem uppmonterat på en provrigg efter en relining. Bland annat prövas vattentätheten genom att omväxlande kallt och hett vatten spolas genom systemet och det görs tio mätningar av beläggningens tjocklek. Systemet utsätts också för kemisk belastning genom att några provrör läggs i ett svavelsyrabad i 30 dagar. Så i Norge har vi bestämt var ribban ska ligga. Och vi är det enda företag som har fått detta godkännande. Det är fyra svenska företag som hållit på och försökt i ett år utan att lyckas. Men nu utmanar jag alla att försöka ta Sinteftestet! Han hoppas också att Sintef och det svenska certifieringsföretaget Sitac ska kunna arbeta fram en gemensam nordisk standard för tester och certifieringar. fast allt är inte frid och fröjd i broderlandet Norge heller. Fem företag som ägnat sig åt relining misstänks för att ha använt svart arbetskraft och för att ha undanhållit norska staten moms på miljonbelopp. Skattemyndigheten har fått domstolens tillstånd att frysa tillgångarna i fyra av bolagen. Myndigheterna kom företagen på spåren sedan banken DNB Nor larmat ekobrottsmyndigheten om misstänkt penningtvätt efter en rad stora kontantuttag. Det här är rena vilda västern. Och jag är en deltagare i den här cowboybranschen. I norsk media kallas företagen omväxlande för avloppsligan och de svenska hantverkarna. Företagen uppges vara sammanlänkade i ett nätverk för fakturasvindel. I toppen på nätverket sägs företaget Avløpsrenovering sitta, med kopplingar till svenska reliningföretaget Dakki. dakki förnekar dock all kännedom om de norska förehavandena. Jag är chockad. Det är förstås jättetråkigt om våra samarbetspartners bryter mot lagen. Men om de fuskar med sina skatter är det inget vi kan göra något åt. Vi har inte haft anledning att misstänka något, säger Dakkis marknadschef Johan Gembel. Avløpsrenovering fanns tills helt nyligen med bland återförsäljarna på Dakkis hemsida. Enligt Johan Gembel har Dakki samarbetat med företaget i ett par års tid, men avslutade samarbetet i våras för att i stället starta ett eget dotterbolag. De har köpt material och utrustning av oss, men vi har inte haft något med deras kunder eller fakturering att göra. Sök forskningsbidrag kring tryggt boende. Läs mer och ansök senast 1 mars 2011 på lansforsakringar.se/forskning. Bofast 8/

12 kommenterat HELENE AHLBERG om reliningbranschen De onda, de goda och de dumma reliningbranschen är besynnerlig. Det finns många som vill tala om hur det egentligen ligger till. Och som dom pratar. Ofta mångordigt och länge. Så gott som alla talar illa om andra aktörer. Leverantörer talar illa om konsulter och andra leverantörer. Konsulterna talar illa om leverantörer, andra konsulter och kunder. Kunderna talar illa om både konsulter och leverantörer. Alla säger att de andra ljuger eller inte vet vad de pratar om. Men nästan ingen vill öppet stå för vad de säger. I alla fall inte i tidningen med sitt eget namn intill. Många säger sig vara rädda. Lite oklart exakt för vad, men det brukar krypa fram att upphovet till denna ängslan är de tunga elefanterna i branschen de stora reliningföretagen med stinna marknadsföringskonton. På de oroligas tonfall låter det stundom som vore det maffiaverksamhet med sönderskjutna knäskålar och mörka bilar som cirkulerar kring barnens skolor men sedan visar det sig att rädslan snarast grundas i befarat obehag i form av telefonsamtal, hotfulla tilltal, helena shutrick bekymmer med leveranser eller stämningshot. Rädslan sägs baseras på erfarenhet jag vet hur det blir. Uppfattningarna om relining varierar kraftigt på åsiktsskalan. Från dem som anser att relining är att likställa med bedrägeri som begås av usla girigbukar som inte bryr sig ett dugg om ledningarna faller ihop så fort garantitiden gått ut och skulle rören rasa ihop tidigare så är avtalen så listigt formulerade att leverantörerna ändå aldrig blir ersättningspliktiga. Däremellan de svala mittemellantyckarna med åsikten att relining kan vara ett bra komplement till stambyte, som kan passa på vissa ställen men inte på andra. Till dem längst ut på skalan som hävdar att relining är det bästa som hänt husägarna sedan armeringsjärnet kom och att inga rör är så dåliga att de inte kan återställas till nyskick genom lite smidig och hyresgästvänlig relining. det går också att göra en annan sortering av reliningmarknaden. Utifrån hur snacket går i branschen kan aktörerna delas in i de onda, de goda och de dumma. De onda är här hänsynslösa leverantörer som utan samvetskval skulle sälja sin mamma till högstbjudande. Som omedelbart känner igen svaga länkar, veka själar och informella ledare i bostadsrättsföreningarna och börjar ringa dem hem för bearbetning. Som håller alla så kallat oberoende konsulter i ett järngrepp genom systemet med generösa kickbacks om konsulten väljer en viss leverantör kan han räkna med en härlig slant i den egna fickan. Och som anställer folk direkt från gatan för att utföra den känsliga reliningen, utan att vare sig utbilda eller ge tillräckligt med tid för att reliningen ska ha en chans att bli väl utförd. De goda är de naiva världsförbättrarna, i egna ögon stackars Davidar i kamp med den elakaste av Goliatar, som anar fiender i varje vrå, nedslås av penningens makt över medelåldersmannen men ändå hoppas kunna förändra reliningen genom förädling av produkt, metod eller människa. De dumma utgörs här av kunderna, de okunniga beställarna, som inte orkar ta reda på hur relining egentligen fungerar, som inte gör en rimlig bedömning av hur lång tid varje reliningmoment borde ta, och bara väljer det billigaste anbudet. Som enda bevis på att allt är frid och fröjd i rören får dessa arma oupplysta beställare en suddig rörfilm i sin hand. sålunda är det många som skriker efter vetenskaplig vägledning. Men den fordom ack så sakligt torra glansen från gamla Statens Provningsinstitut är långt borta. Kvar finns nu bara ett kommersiellt aktiebolag som byter diplom mot pengar, sägs det. SP Sitac anses besudlade av att tvingas leva på pengarna från de företag vars produkter de ska testa. Dakkis, Prolines och Tubus typgodkännanden fnyser därmed många åt. Så hur skriver man då en artikel om en bransch där varje uttalande omedelbart motsägs av ett annat, där få vågar framträda med namn och där det inte finns någon myndighet som slår fast hur något förhåller sig? För Bofasts del är svaret att tala med många. Även om alla sedan inte vill figurera i tidningen. Och inga uttalanden eller sakförhållanden går i tryck om det inte finns flera som beskrivit samma sakförhållande helst personer från olika delar av branschen. nu håller branschen andan i väntan på Den Stora Reliningutredningen från Sabo och Fastighetsägarna, som skjutits upp gång på gång. De villrådiga bostadsföretagen hoppas att Sabo denna gång vågar lämna konkreta råd och rekommendationer. Någon gång i januari är senaste budet om när utredningen ska vara klar. Då vet vi om reliningläget klarnar. Helene Ahlberg, reporter UTBILDNINGAR FÖR FASTIGHETSBRANSCHEN Vårt kursutbud finns på 25 ÅR Bofast 8/2010

13 FÖNSTER INGLASNINGAR Fönsterrenoveringar och nya fönster. Beklädnads- och utbytessystem. BALKONGER Kompletta lösningar till fristående fastigheter och hyresfastigheter. VASABPRODUKTER Om folk bara förstod hur mycket det finns att tjäna på att anlita oss som är auktoriserade! MATTIAS JANSSoN, vd. BBM I UPPSAlA AB A U K T oriserat GolvFöReTAG Kompletta system för renovering nybyggnation. Kompletta system för renovering av våtrum. Teknova Byggsystem AB Box Vadstena Tel: Fax: info@teknova.se d e t m at t i a s s ä g e r är inte bara snack. Det är fakta! Därför att ett auktoriserat golvföretag gör rätt från början. Det handlar om att skapa rätt funktion, använda rätt golv i rätt miljö och göra en korrekt installation i alla lägen. Resultat blir då både en lägre kostnad vid läggningen av golvet, men också en mycket lägre kostnad under golvets livscykel. Därför ska du vara noga med att välja auktoriserade golvföretag. Det har du mycket att vinna på. kompetens \ kvalitet \ garanti Det självklara valet Aktivt stödjande leverantörer: Altro \ Aprobo \ Armstrong \ Bona \ Bostik \ Casco \ DURI \ ege \ Finja Forbo \ Interface \ Junckers \ Kasthall \ Kiilto \ Kährs \ Nora \ Pergo Rappgo \ Siljan \ Stosett \ Tarkett \ TM Progress \ Weber \ Welin&Co Auktorisationen administreras av Golvbranschen, GBR. info@golvbranschen.se \ Välj ren naturenergi! Geoenergi Lita på naturkrafterna! Geoenergi är solenergi som lagras i jord och berg. Geoenergi finns tillgänglig precis där du bor både sommar och vinter, kräver inga långa transporter och inte heller förorenar vår jord. Med en geoenergianläggning kan du spara upp till 70% av uppvärmningskostnaden för din fastighet. Du kan också kyla fastigheten till en mycket låg kostnad. En geoenergianläggning fungerar lika bra för bostadshus, affärscentra, varuhus och industrier. Och då har vi inte nämnt något om driftsäkerheten, inte heller något om de stora vinsterna för miljön när utsläppen minskar radikalt. Så... hur mycket vill du spara och hur mycket bryr du dig om miljön? e-post: info@geotec.se Bofast 8/ bofast_2010_08.indd :01:23

14 nyheter Liten ljusning för småskalig elsäljare För elanvändare som även producerar egen el föreslås nu bättre villkor. Men de skulle som mest ge 400 kronor om året i besparing. Om skattereglerna ändrades skulle det ge tio gånger mer. ett tusental småskaliga elproducenter i Sverige producerar egen el genom solcellsanläggningar eller små vindkraftverk. Men att sälja sitt överskott är i dag inte lönsamt. Exempelvis blir det dyrare för Karin Adalberth att sälja den överskotts-el som hennes plusenergivilla producerar än att skänka bort elen (se Bofast 7/10). Och att kvitta uttagen el mot inmatad el, genom så kallad nettodebitering, är inte tillåtet enligt ellagen. Energimarknadsinspektionen har på regeringens uppdrag undersökt möjligheterna att införa nettodebitering för att öka lönsamheten för elanvändare med egen elproduktion. Förslagen presenterades nyligen för näringsdepartementet. Ett förslag innebär att elnätsbolagen blir skyldiga att basera den del av nätavgiften som varierar utifrån elförbrukningen på nettot av uttagen och inmatad el under månaden. I dag baseras den enbart på den uttagna elen. Förslaget omfattar de elproducerande användare som har en säkringsstorlek om högst 63 ampere och skulle innebära en besparing på upp till 400 kronor per år. I dag är elhandelsföretagen inte skyldiga att ta emot el från de användare som producerar el. Men nu föreslår Energimarknadsinspektionen att elhandelsföretagen ska bli tvungna att ta emot el i samma uttagspunkt där de levererar el. Däremot ska det vara frivilligt för elhandelsföretaget att nettodebitera. någon kvittning direkt i mätaren är inte möjlig med nuvarande skatteregler. Därför föreslår inspektionen att Skatteverket ska utreda möjligheten att ändra reglerna så att nettodebitering även kan omfatta energiskatt och moms. Det skulle kunna innebära en besparing för småproducenterna med upp till kronor per år. Därtill föreslår inspektionen att Energimyndigheten ges i uppdrag att se över elcertifikatsystemet, som i dag inte är anpassat till småskalig elproduktion. Systemet innebär att producenter av förnybar el kan få ekonomiskt stöd. För att få elcertifikat krävs dock timvis mätning vilket kostar cirka kronor per år, oavsett produktionens storlek. Det gör att certifikat inte lönar sig för småproducenter, eftersom Familjebostäders vindkraftverk mätkostnaderna över- flyttat till Hönö på västkusten). på ett hustak i Bergsjön utanför Göteborg (numera av bullerskäl stiger de intäkter som certifikaten ger. Inspektionens förslag är nu ute på remiss. eva.blomberg@bofast.net Fotnot: En längre version av artikeln finns på www. bofast.net. benedikta cavallin Nya fönster monterat & klart Hög standard, stor variation och många tillval kännetecknar våra fönster. Fönster från Wisy representerar också den bästa tekniken, kvalitén, miljön och totalekonomin. Visste du att fjärrvärmen har gjort att Sverige klarat klimatmålen i Kyotoavtalet och blivit en förebild för andra länder? Läs mer på fjarrvarme.se. Ett samtal, en kontakt ett modernt sätt att köpa fönster Kontakta oss på eller besök oss på 14 Bofast 8/2010

15 Förlåt oss om vi har varit onödigt blygsamma För det är inte vår fastighetstvätt FFT 1200 (50 liter) eller uppföljaren PT 3120 (60 liter) som behöver bli bättre. Det är vi som måste bli bättre på att tala om hur bra de verkligen är. Vi har säkert varit lite svenskt blyga när vi har pratat om livslängd, prestanda och pris på FFT Det blir lätt lite Jante när man är ett svenskt företag som säljer en svensktillverkad maskin. Men det är slut med det nu. Efter HBV:s Livslängdstest av Fastighetsmaskiner tänker vi brösta upp oss och börja tala klarspråk. Samtidigt som vi håller oss till fakta. Rena och hållbara fakta. Så kan vi krossa myten om att man alltid får vad man betalar för. Ibland får man betydligt mycket mer. Att vi finns över hela Sverige gör att vi även kan garantera bästa tänkbara service och att eventuella reservdelar levereras på kortast tänkbara tid. Vi finns där för dig. Alltid och överallt. Kontakta din ordinarie Cylindarepresentant eller läs mer om våra maskiner och HBV:s test på

16 Tycker du att det här med att rädda världen låter pretentiöst? Då kan vi prata driftsäkerhet i stället. Att fjärrvärme är en klimatsmart uppvärmningsform vet du säkert redan. Men visste du att den dessutom är ovanligt driftsäker? Ändå handlar det om en i sammanhanget relativt enkel lösning: Vi hettar upp vatten som pumpas runt i ett eget kretslopp. Det gör att fjärrvärmen, till skillnad från andra värmelösningar, praktiskt taget är underhållsfri. Kort sagt, ett lika enkelt som tryggt sätt att värma bostäder, lokaler och industrier. EN DRIFTSÄKER UPPVÄRMNING FÖR EN HÅLLBAR FRAMTID. Fjärrvärmens omställning från fossila till förnybara bränslen är huvudförklaringen till att Sverige klarat klimatmålen och blivit en förebild för andra länder. De senaste 20 åren har fjärrvärmebranschen minskat Sveriges utsläpp av koldioxid med 11 miljoner ton. Detta har kunnat göras tack vare att fjärrvärmen tar tillvara resurser som annars skulle gå förlorade, som spillvärme från industrier,

17 HOLY DIVER rester från skogsavverkning och annat avfall. Hela 80 procent kommer från förnybar och återvunnen värme. Dessutom får vi stora mängder förnybar el för närvarande nästan 5 TWh när el och värme produceras samtidigt i bioeldade kraftvärmeverk. Genom mil rörledningar hålls ungefär hälften av Sveriges hem och lokaler varma på det här resurssnåla sättet. I de flesta kommuner är fjärrvärmen dessutom den billigaste uppvärmningsformen. Vi pratar helt enkelt om det bästa sättet att hålla oss själva varma, utan att Moder Jord ska få det för hett om öronen. Läs mer på fjarrvarme.se.

18 kollektivhus förr och nu Ett kollektivhus i Alva Myrdal-anda byggdes i Majorna på 1960-talet. I huset fanns värdinnor som gick bankärenden eller vattnade blommor åt hyresgästerna när de var bortresta. En av dem, i dag 91-åriga Irene Gustafsson, bor kvar i huset som nu åter blivit kollektivhus fast i ny tappning. Kollektivhus blev gemenskapshus à la 2010 Text EVA BLOMBERG Foto ULRIKA MAJSTROVIC HANSÉn Det är tidig förmiddag i Göteborg och frosten har inte riktigt släppt taget om grässtråna mellan spårvagnsspåren på Karl Johansgatan i stadsdelen Majorna. För att komma in till kommunägda Bostadsbolagets hus i Majviken, som bolaget döpte området till då det byggdes, behövs en kod eller en person att ringa till via porttelefonen vid den höga grinden. Väl inne breder en långsmal trädgård ut sig, komplett med pergola och murad grill. entréhallen till Majvikens 300 lägenheter har en reception, en soffgrupp och mattor på stengolvet. Det för tankarna till en hotellobby snarare än en hyreshusentré. Bofast visas in av Åsa Gustavsson, som är värd i Bostadsbolagets nylanserade typ av hyreshusboende som de kallar Next step living. Huset, som en gång var ett traditionellt kollektivhus, har de senaste 25 åren varit ett helt vanligt hyreshus. Nu har det till stora delar renoverats och åter blivit kollektivhus. Men huset ska vara ett boende för alla. Ingen är tvungen att engagera sig. Här kan man bo och inte ta del i gemensamma aktiviteter om man inte vill. Eller bara ta del av gym, bastu och de tjänster man vill ha, säger Åsa Gustavsson. det vankas elvakaffe om en kort stund och det är redan framdukat i det gemensamma vardagsrummet. In skrider en dam med lika värdig som självklar elegans. Det är Irene Gustafsson, som var värdinna i det tidigare kollektivhuset. Det här med att försöka skapa en gemenskap i huset är lika nu som förr. Men nu är det ju mycket modernare och finare. Det är en fröjd att komma in här nu, svarar Irene Gustafsson. Då, liksom nu, var boendet i Majviken främst tänkt för hushåll utan barn. Den största anledningen till det är att huset består av nästan enbart en- och tvårummare. Om ett par väntade barn erbjöds de annan lägenhet inom bostadsbolagets bestånd. Irene Gustafsson, som själv hade utflugna barn, hade inget emot det. Att det inte finns barn i huset har jag aldrig sak- 18 Bofast 8/2010

19 kollektivhus förr och nu Hyresgästerna Sebastian Tolagan och Pontus Hansson utnyttjar det gemensamma vardagsrummet till att plugga tillsammans. I bakgrunden Folke Glantz och Jan Martinsson. Till vänster: Irene Gustafsson i receptionen i talets kollektivhus. Intill en bild, från samma tid, på gården som då höll på att anläggas. Stora bilden längst till vänster: Irene Gustafsson, i dag 91 år. nat. Och det var olämpligt med barn med den hårt trafikerade Oscarsleden på ena sidan om huset och Karl Johansgatan på den andra, säger hon. Kollektivhuset i Majviken byggdes på 1960-talet, i flera etapper. Tjänster som städning, tvätt och bankärenden kunde beställas av de anställda värdinnorna. i huset fanns också en restaurang där middagen betalades med matkuponger som bostadsbolaget subventionerade. Den var till främst för hyresgästerna, men även öppen för allmänheten. I en broschyr som finns kvar från den tiden kan man läsa att lägenheter med minst två rum fick restaurangcheckar för 120 kronor, som hyresgästerna betalade 96 kronor för. Mindre lägenheter fick hålla tillgodo med checkar för 80 kronor. De som önskade kunde få maten uppskickad till bostaden. Vi hade också en liten butik där hyresgästerna kunde köpa cigaretter, smörgåsar och godis, berättar Irene Gustafsson. I butiken kunde matkupongerna användas som betalning. Irene Gustafsson och maken Carl-Otto flyttade till Karl Johansgatan i Majorna Sex år senare anställdes hon som en av två deltidsarbetande värdinnor i kollektivhuset. Carl-Otto var vicevärd. En del av tjänsterna utförde värdinnorna själva, som blomvattning och bankärenden. Andra tjänster, till exempel fönsterputsning och tvätt, förmedlade de till tillfälligt anlitad hjälp utanför huset. Blomstervattningen kostade en krona för varje besök, vare sig de hade en blomma eller femtio växter, minns Irene Gustafsson. Värdinnorna hade också hand om uthyrningen av husets gemensamma gästlägenhet. Den kunde hyras av de boende i huset, men även av andra hyresgäster inom bostadsbolaget. Irene Gustafsson minns speciellt en incident med lägenheten. En man som utgav sig Alva Myrdals tankar om kollektivhus Den socialdemokratiska riksdagsledamoten och diplomaten Alva Myrdal ( ) arbetade, tillsammans med andra funktionalister, för att frigöra kvinnor från hemarbete. Hennes kollektivhusidé, med barnstuga och restaurang i husets bottenvåning och mathissar upp i lägenheterna, lanserades för att kvinnor skulle kunna förvärvsarbeta och engagera sig i samhällsfrågor. Bofast 8/

20 kollektivhus förr och nu Numera är människor mer begivna på att köpa tjänster, då var det mest ungkarlarna som utnyttjade dem. Till vänster: Åsa Gustavsson är heltidsanställd värd i Majviken, där hyresgästerna kan utnyttja flera nya utrymmen, däribland det gemensamma vardagsrummet på undre bilden. Mitten: Vännerna Irene Gustafsson (t v) och Barbro Richtoff var båda aktiva i husets hyresgästförening. Undre bilden: Husets stora trädgård. Till höger: Även nästa innergård i huskomplexet håller på att renoveras. Invändigt behålls däremot många originaldetaljer och material från 1960-talshuset. Undre bilden: Den nyrenoverade gästlägenheten. för att vara tandläkare hyrde lägenheten. Och han frågade om han kunde bli serverad te. Jag svarade att det fanns pentry i lägenheten. På morgonen var han försvunnen. Utan att ha betalt. Och jag letade, men någon tandläkare med det namnet fanns inte. I dag skrivs det avtal för övernattningarna i lägenheten och betalningen läggs på hyran för den hyresgäst vars gäst bor över. Irene Gustafsson arbetade i kollektivhuset fram till 1984, då hon gick i pension. Hon berättar att det successivt blev mindre att göra under hennes knappa tio år i tjänsten och efter att hon slutat fanns bara en värdinna kvar, anställd på deltid. så småningom beslöts att huset skull bli som vilket hyreshus som helst. Och hyrorna sänktes med den summa som matkupongerna kostat. Numera är människor mer begivna på att köpa tjänster, men då var det mest ungkarlarna som utnyttjade dem, säger Irene Gustafsson. Många av aktiviteterna i huset arrangerades i samarbete med den lokala hyresgästförening som fanns för de 300 lägenheterna i Majviken. Barbro Richtoff, som också bor kvar i huset, var en av dem som blev engagerad i föreningen på talet, efter att ha bott några år i huset. Både hon och Irene Gustafsson satt med i styrelsen. I hyresgästföreningens regi arrangerades bomöten för samtliga hyresgäster, samrådsmöten med bostadsbolaget, diverse bussresor och fester. Vi arrangerade julfester och dukade upp till kräftskiva i entrén. Och så ordnade vi onsdagskaffe. Irene blev automatiskt värdinna, berättar Barbro Richtoff. Aktiviteterna kostade inte hyresgästerna något utöver avgiften till hyresgästföreningen (förutom onsdagskaffet med smörgås, som betingade ett pris av tio kronor). Irene Gustafsson höll också i kurser i sömnad och porslinsmålning på ideell basis. när irene gustafsson och Barbro Richtoff gick ur styrelsen efter år fanns ingen som ville ta över och föreningen i huset upphörde. Onsdagsfikat var det dock många hyresgäster som ville fortsätta med. Så det blev en knytisvariant ända fram tills för ett och ett halvt år sedan då Bostadsbolaget skulle påbörja ombyggnaden av lokalerna enligt det nya konceptet. Både Barbro Richtoff och Irene Gustafsson verkar roade av att uppliva gamla minnen och Irene drar paralleller mellan hur det var i huset förr och hur det är nu. Jag hade ungefär samma uppgift som Åsa har i dag, men vi skötte även tvättinlämning och mer praktiska saker, som bankärenden. Hon känner igen sig i Åsa Gustavsson beskrivning av att det är mellan 40 och 50 personer som är aktiva av de 300 hushållen i huset, än så länge i alla fall. När det ordnas någonting är det alltid samma personer som kommer. Det var likadant förr, säger Irene Gustafsson. 20 Bofast 8/2010