Soft law och heta arbeten - Betydelsen av soft law vid bedömning av vårdslöshetsfrågorna vid brandfarliga heta arbeten

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Soft law och heta arbeten - Betydelsen av soft law vid bedömning av vårdslöshetsfrågorna vid brandfarliga heta arbeten"

Transkript

1 JURIDISKA INSTITUTIONEN Stockholms universitet Soft law och heta arbeten - Betydelsen av soft law vid bedömning av vårdslöshetsfrågorna vid brandfarliga heta arbeten Adrian Helly-Hansen Examensarbete med praktik, 30 hp Examinator: Mårten Schultz Stockholm, Vårterminen 2012

2 Sammanfattning Heta arbeten brukar definieras som den typ av arbeten som alstrar värme och därmed kan leda till brand - exempelvis svetsning, arbete med skärbrännare och lödning. På grund av den stora brandrisken har Brandskyddsföreningen i samarbete med försäkringsbranschen genom säkerhetsregler självreglerat branschen för att hålla nere antalet bränder. Frågan är hur dessa säkerhetsregler påverkar vårdslöshetsfrågorna vid heta arbeten samt huruvida de kan anses uppfylla rekvisiten för soft law det vill säga normer som inte är bindande i traditionell rättsdogmatisk mening, men som ändå upplevs som bindande och också följs av dess adressater. Det är tydligt att säkerhetsreglerna har fått en oerhört framträdande roll på området, vid culpabedömingen får det anses relativt klarlagt att säkerhetsreglerna är den rådande aktsamhetsnormen vid heta arbeten då domstolarna tillämpar dem oavsett hur den försäkrings- eller avtalsrättsliga situationen ser ut parterna emellan. Vid bedömningen av grov vårdslöshet är säkerhetsreglernas exakta betydelse vid gränsdragningsfrågan mellan vårdslöshet av normalgraden och grov vårdslöshet inte lika tydlig. Det får dock anses klarlagt att reglerna har relevans vid denna bedömning. Sammanfattningsvis måste säkerhetsreglerna anses uppfylla rekvisiten för soft law då de av branschen och domstolarna tillämpas som gällande aktsamhetsnorm. 1

3 Innehållsförteckning Förkortningar Inledning Heta arbeten Det försäkringsrättsliga upplägget vid heta arbeten Aktörerna Den tillståndsansarige Den som utför hetarbetet Brandvakten Problemet Avgränsning Metod Disposition Brandskyddsföreningens säkerhetsregler Bakgrund Myndighetsföreskrifter Säkerhetsreglerna i försäkringsavtal Hur används säkerhetsreglerna i försäkringsavtal? Fastighetsägaren - Egendomsförsäkring Entreprenören - Ansvarsförsäkring Säkerhetsreglerna som soft law? Allmänt om soft law Säkerhetsreglerna som soft law Säkerhetsreglerna vid culpabedömningen Praxis gällande culpabedömningen Mejeribrandsfallet Båtbrandsfallet Chalmersfallet Radhusfallet Analys Säkerhetsreglerna vid bedömningen av grov vårdslöshet Framkallande av försäkringsfall Praxis gällande grov vårdslöshet

4 Cigarettbrandsfallet Skolmatsalsfallet Praxis gällande heta arbeten Halmbalsfallet Tjärpappsfallet Villabrandsfallet Analys Sammanfattande slutsatser Källförteckning

5 Förkortningar FAL Försäkringsavtalslag (2005:104) GFAL NJA HD HovR TR Prop. SOU AB04 SBF AFS Lag (1927:77) om försäkringsavtal Nytt Juridiskt Arkiv Högsta Domstolen Hovrätten Tingsrätten Proposition Statens Offentliga Utredningar Allmänna bestämmelser för byggnads-, anläggnings-, och installationsentreprenader Brandskyddsföreningen Arbetsmiljöverkets författningssamling 4

6 1. Inledning 1.1. Heta arbeten Heta arbeten innefattar arbeten då man användander verktyg som alstrar värme eller gnistor. Exempel på ofta förekommande heta arbeten är svetsning, arbete med skärbrännare, varmluftspistol och lödning. Under hela 80-talet låg antalet bränder orsakade av heta arbeten konstant kring 400 per år. Detta innebar att försäkringsbolagen tillsammans med Brandskyddsföreningen ( SBF ) i början av 90-talet upprättade och började tillämpa säkerhetsregler för heta arbeten. Resultatet blev att antalet bränder kom att sjunka drastiskt till mellan 50 och 100 bränder under hela 2000-talet. 1 Även om antalet bränder har minskat kraftigt sedan 80-talet är heta arbeten fortfarande någonting som leder till stora kostnader för försäkringsbolagen Det försäkringsrättsliga upplägget vid heta arbeten Vanligtvis finns det vid arbeten på fastigheter, exempelvis vid renovering, en fastighetsägare som initierar arbetet. Fastighetsägaren har tecknat en företagsförsäkring som innehåller ett egendomsskydd som skyddar fastigheten vid brand. Fastighetsägaren kontaktar en entreprenör för att få renoveringen utförd och entreprenören anlitar i sin tur underentreprenörer för att utföra de arbeten som behövs. Vid mindre arbeten är det inte ovanligt att det bara finns en entreprenör som tar hand om alla de arbeten som ska utföras. För enkelhetens skull kommer endast en entreprenör att nämnas i den fortsatta framställningen. Entreprenören har en ansvarsförsäkring, ofta som en del av dennes företagsförsäkring. 2 Ett alternativ till att endast ha en ansvarsförsäkring är att som entreprenör ha en allriskförsäkring. I många entreprenadavtal är allriskförsäkring ett krav. 3 Eftersom att en allriskförsäkring i princip fungerar som en 1 Ullman, Harald, Brandfarliga Heta Arbeten, Brandskyddsföreningen, Stockholm, 2009, s Se exempelvis Trygg Hansa, Basvillkor Företagsförsäkring, Version 5, B2, Se exempelvis AB04 5:22. 5

7 egendomsförsäkring kommer endast egendoms- och ansvarsförsäkringen att beröras i denna framställning Aktörerna Vid utförandet av heta arbeten är det framförallt tre aktörer som tas upp av säkerhetsreglerna och därför är intressanta att beskriva mer ingående Den tillståndsansarige Den tillståndsansvarige har i uppgift att bedöma om arbetena utgör en brandrisk, utfärda tillstånd för hetarbetet samt förvissa sig om att säkerhetsreglerna följs under det fortlöpande arbetet. Den tillståndsansvarige får inte vara samma person som brandvakten eller den som utför hetarbetet och får endast delegera sitt ansvar om den som utsett honom till tillståndsansvarig skriftligen medgivit detta. 5 Det ska alltid finnas en tillståndsansvarig på en tillfällig arbetsplats för heta arbeten. För det fall att någon tillståndsansvarig inte har utsetts stadgar säkerhetsreglerna inte hur den uppkomna situationen ska lösas. Därför har försäkringsbolagen i sina avtal ofta tagit in att försäkringstagaren är brandskyddsansvarig när en säkerhetsansvarig inte utsetts Den som utför hetarbetet Hetarbetaren, det vill säga den som fysiskt utför de heta arbetena ska enligt säkerhetsregel 1 ha genomgått utbildning. Utbildningen ska vara genomförd enligt den plan som beslutats av försäkringsbolagens och SBF:s utbildningskommitté för heta arbeten. 7 Även om den tillståndsansvarige är ansvarig för att se till att säkerhetsreglerna uppfylls innebär inte det att den som utför heta arbeten är undantagen ansvar. I samma stund som hetarbetaren påbörjar arbetet har nämligen den personen ansvaret för att säkerhetsreglerna följs. Skulle den tillståndsansvarige felaktigt ha givit tillstånd till att påbörja arbeten som kan komma att bryta mot säkerhetsreglerna ligger alltså ansvaret på hetarbetaren att rätta till dessa innan jobbet påbörjas. Görs inte det, och det 4 För en ingående beskrivning av allriskförsäkringens betydelse vid heta arbeten, se Ullman, Harald, Heta Arbeten och Juridiken, Brandskyddsföreningen, Stockholm, 2010, s. 36ff. 5 Ibid., s samt ingressen till Brandskyddsföreningen, Säkerhetsregler för heta arbeten, utfärdade (återgivna i avsnitt 2.1.). 6 Ullman, a.a., 2009, s Se Brandskyddsföreningen, Norm för arrangör och instruktör vid utbildning i brandfarliga Heta Arbeten, Rev

8 leder till att brand uppstår, kan hetarbetaren bli ersättningsskyldig för den skada som uppstår Brandvakten Enligt punkt två i säkerhetsreglerna ska det vid behov finnas en brandvakt som är redo att rycka in om brand uppstår. Eftersom att den som utför hetarbetet ofta har begränsad möjlighet att se vad som händer runt sig fyller brandvakten en viktig funktion. Brandvakten ska även bevaka arbetsplatsen efter att hetarbetena avslutats för att exempelvis förvissa sig om att det inte finns en glödbrand som plötsligt flammar upp en timme efter avslutat arbete. Brandvakten måste precis som den tillståndsansvarige och hetarbetaren ha genomgått utbildning. Brandvakten har dock, till skillnad från de två andra aktörerna, inget egentligt ansvar. Skulle exempelvis brandvakten lämna sin post är det istället den tillståndsansvarige eller hetarbetaren som bär ansvaret Problemet Uppsatsen har för avsikt att undersöka vilken relevans SBF:s säkerhetsregler har vid heta arbeten. Frågan är dels hur tillämpningen sker i försäkringsavtalen, men framförallt om, och i så fall hur, domstolarna använder dessa vid sina vårdslöshetsbedömningar. Vinner reglerna legitimitet endast på grund av att de är avtalsvillkor eller kan de ses som soft law på grund av utomkontraktuell tillämpning? Min tes är att säkerhetsreglerna har en sådan ställning att de på grund av branschen och domstolarnas tillämpning är att se som soft law Avgränsning Vid en brand orsakad av heta arbeten uppstår en mängd frågor för att klargöra vem ansvaret ska falla på; 1. Föreligger samband mellan arbetet & branden? Det vill säga finns det ett kausalsamband mellan arbetena och de skador som uppstår? 2. Hur ser arbetsgivar-/arbetstagarförhållandet ut? Föreligger ett principalansvar eller är det den som fysiskt utfört arbetena som är ansvarig? 3. Har den som är ansvarig för arbetets utförande agerat vårdslöst eller grovt vårdslöst? 8 Ullman, a.a., 2009, s. 57 ff. 7

9 4. Har den som är ansvarig för arbetets utförande agerat medvetet vårdslöst? 5. Har den som är ansvarig för arbetets utförande agerat uppsåtligt? Alla de frågor som ställs ovan är av intresse för att komma till klarhet med vem som är ansvarig för en brand och i slutändan kommer att få stå för notan. Den här uppsatsen kommer dock endast att diskutera betydelsen av soft law gällande den tredje och fjärde punkten. Med tanke på hur partsförhållandet ser ut vid den här typen av frågor är det företagsförsäkringar som kommer att vara i fokus. Den straffrättsliga ansvarsfrågan i samband med dessa bränder kommer inte att behandlas Metod Uppsatsen bygger på den rättsdogmatiska metoden. Detta innebär att praxis, doktrin samt förarbeten kommer att ligga till grund för framställningen. Med tanke på att uppsatsen ämnar analysera hur soft law påverkar domstolarnas bedömning vid heta arbeten kommer den praxis som finns på området vara viktig. Tanken är att titta på domstolarnas bedömning för att försöka avgöra vad som har påverkar deras bedömning Disposition Uppsatsen inleds med en genomgång av SBF:s säkerhetsregler för att sen gå över till att se hur dessa tillämpas i försäkringsvillkoren. Efter detta kommer en genomgång av begreppet soft law vilken följs av reglernas betydelse i praxis vid culpafrågan samt vid bedömningen av grov vårdslöshet. Avslutningsvis finns en kortare sammanfattning. 9 Angående brottet allmänfarlig vårdslöshet, se Brottsbalken (1962:700) 13 kap. 6. 8

10 2. Brandskyddsföreningens säkerhetsregler 2.1. Bakgrund SBF är en ideell medlemsorganisation vars uppgift är att arbeta för ett brandsäkrare Sverige genom information, rådgivning och utbildning. SBF ger ut information och regelsamlingar inom de flesta områden där det föreligger en förhöjd brandrisk och har ända sedan 60-talet arbetat för att minska antalet bränder i samband med heta arbeten. 10 Det var dock först under 80-talet som säkerhetsreglerna tog sin nuvarande form då försäkringsbolagen tillsatte en arbetsgrupp för att utforma nya säkerhetsregler. 11 Efter att ha bjudit in SBF för ett samarbete utarbetades de säkerhetsregler som 1990 kom att tas in i försäkringsbolagens avtal. Den stora nyheten med 1990 års säkerhetsregler var att man nu ställde krav på utbildning hos hetarbetaren, brandvakten samt i viss mån även den tillståndsansvarige. 12 Resultatet lät inte vänta på sig, i mitten av 90-talet hade antalet bränder orsakade av heta arbeten gått ner till 110 från 410 under mitten av 80-talet. Säkerhetsreglerna ges ut av SBF, de är alltså inte utarbetade av någon myndighet. Förtydliganden och tolkningshjälp av reglerna samt utarbetning av normer för de krav som ställs på heta arbeten-utbildningar sker vid behov av den så kallade Regelgruppen och Utbildningskommittén. Dessa sammanslutningar består av representanter från försäkringsbolagen, SBF samt industrin. 13 Säkerhetsreglerna finns att tillgå i tryckt form samt på SBF:s hemsida och lyder som följer; Tillstånd Den som avser att bedriva eller låta bedriva Heta Arbeten på tillfällig arbetsplats (t ex ägare eller brukare av fastighet eller total-/generalentreprenör) ska skriftligen utse en tillståndsansvarig, som ska bedöma om arbetena medför fara 10 Brandskyddsföreningens hemsida, (besökt ). 11 Se Lars Ullmans sakkunnigutlåtande i Halmstad TR:s dom T Ullman, a.a., 2009, s Brandskyddsföreningen, Norm för arrangör och instruktör vid utbildning i brandfarliga Heta Arbeten, rev samt Brandskyddsföreningen, Beslut och klarläggande från Utbildningskommittén och Regelgruppen för Heta Arbeten, rev , tillgängliga på (besökt ). 9

11 för brand. Om fara för brand bedöms föreligga, får Heta Arbeten utföras endast under förutsättning att den tillståndsansvarige utfärdar tillstånd för arbetena på Brandskyddsföreningens (SBF) blankett Tillstånd/Kontrollista för tillfälliga Heta Arbeten eller motsvarande, som ska vara fullständigt ifylld. Under arbetenas utförande förvissar sig om att nedanstående säkerhetsregler följs. Den tillståndsansvarige får delegera sitt ansvar endast om den som utsett honom skriftligen medgivit detta. Den tillståndsansvarige får inte utföra de Heta Arbetena. Säkerhetsregel 1 Behörighet Den som ska utföra brandfarliga Heta Arbeten ska ha behörighet och erfarenhet av brandskydd. Detsamma gäller den som ska vara brandvakt. Behörighetsutbildning ska vara genomförd enligt den plan som beslutats av försäkringsbolagens och SBF:s utbildningskommitté för Heta Arbeten. Den som är utsedd att regelbundet vara tillståndsansvarig ska ha motsvarande utbildning och erfarenhet. Säkerhetsregel 2 Brandvakt Brandvakt ska utses och finnas på arbetsplatsen - även under arbetsrast - under den tid som de Heta Arbetena utförs och under den efterbevakningstid minst en timme eller annan tid som den tillståndsansvarige angett i tillståndet. Brandvakten får inte lämna arbetsplatsen förrän faran för brand upphört. Brandvakt krävs inte när den tillståndsansvarige bedömer att det är uppenbart att arbetet kan utföras med samma säkerhet utan brandvakt. Säkerhetsregel 3 Brandfarlig vara För Heta Arbeten i utrymme som innehåller eller har innehållit brandfarlig vara, ska tillstånd inhämtas av den som är utsedd att vara föreståndare för hanteringen. Säkerhetsregel 4 Städning och vattning Arbetsplatsen ska vara Städad Vid behov vattnad. Säkerhetsregel 5 Brännbart material Brännbart material på och i närheten av arbetsplatsen ska Flyttas bort 10

12 Skyddas genom övertäckning Avskärmas. Säkerhetsregel 6 Dolda brännbara byggnadsdelar Värmeledande konstruktioner och dolda brännbara byggnadsdelar ska undersökas med hänsyn till brandfaran, samt vid konstaterad brandfara Skyddas Göras åtkomliga för omedelbar släckinsats. Säkerhetsregel 7 Otätheter Springor, hål, genomföringar och andra öppningar på och i närheten av arbetsplatsen ska vara Tätade Kontrollerade med hänsyn till brandfaran. Säkerhetsregel 8 Släckutrustning Godkänd, fungerande och tillräcklig släckutrustning ska finnas tillgänglig för omedelbar släckinsats. Här avses slang med vatten eller två certifierade handbrandsläckare med minsta effektivitetsklass 34A 233BC (minst 2 x 6 kg pulver). Vid takläggning krävs: Slang med vatten och två certifierade handbrandsläckare med minsta effektivitetsklass 34A 233BC (minst 2 x 6 kg) samt brytverktyg, t ex pikyxa, och handstrålkastare. När förutsättning för släckning med vatten saknas, t ex vid risk för frysning eller lågt vattentryck, ska utrustningen kompletteras med ytterligare en certifierad handbrandsläckare med lägst effektivitetsklass 34A 233BC (minst 6 kg). Säkerhetsregel 9 Svetsutrustning Svetsutrustning ska vara felfri. Acetylenflaska ska vara försedd med bakslagsskydd. Svetsbrännare ska vara försedd med backventil för bränngas och syrgas. Skyddshandske och avstängningsnyckel ska finnas. Säkerhetsregel 10 Larmning Räddningstjänsten/brandkåren ska kunna larmas omedelbart. Fungerande mobiltelefon ska finnas tillgänglig om inte stationär telefon finns inom räckhåll Den som uppdras att larma ska känna till arbetsplatsens adress. Säkerhetsregel 11 Torkning och uppvärmning 11

13 Vid torkning eller uppvärmning genom förbränning av gas, ska lågan vara innesluten så att den inte kan orsaka antändning. Säkerhetsregel 12 Torkning av underlag och applicering av tätskikt Vid torkning av underlag och applicering av tätskikt får material uppvärmas till högst 300ºC. Säkerhetsregel 13 Smältning av asfalt Vid smältning av asfalt ska utrustningen uppställas, hanteras och tillses enligt SBFs säkerhetsregler för smältning av asfalt vid arbeten på tak och balkonger. Säkerhetsreglerna innebär i korthet att det dels ställs krav på utbildning hos hetarbetarteamet men också på hur arbetsplatsen ska se ut, hur arbetet ska gå till samt hur man ska arbeta förebyggande. Reglerna tillämpas endast vid heta arbeten av tillfällig art vilket innebär att de exempelvis inte tillämpas på heta arbeten i en verkstadslokal som är inrättad för svetsning. 14 Vidare tillämpas de bara om fara för brand bedöms föreligga. Detta innebär att det vid heta arbeten på en betongkonstruktion som inte innebär brandfara så behöver säkerhetsreglerna inte tillämpas. 15 Reglerna blir avtalsrättsligt tillämpliga mellan försäkringsgivaren och försäkringstagaren genom att de i sin helhet har tagits in i försäkringsvillkoren, vid åsidosättandet av någon av reglerna sätts ersättning enligt egendomsförsäkringar i regel ner. Gällande ansvarsförsäkringar har försäkringsbolagen valt att istället för att införa en hänvisning till säkerhetsreglerna med risk för nedsatt ersättning tillämpa en förhöjd självrisk (se avsnitt ) Myndighetsföreskrifter På området finns också myndighetsföreskrifter, 17 det är dock bara den av Arbetsmiljöverket utgivna författningssamlingen AFS 1992:9 som riktar in sig enbart på heta arbeten. 18 AFS 1992:9 omfattar inte alla typer av heta arbeten, detta är en anledning till att branschen på egen hand har ställt upp säkerhetsregler. 14 Ullman, a.a. 2009, s Se Lars Ullmans sakkunnigutlåtande i domskälen till Solna TR:s dom T , s Ibid., s För heta arbeten på fartyg finns exempelvis Arbetsmiljöverkets författningssamling AFS 2000: Ullman, a.a., 2010, s

14 AFS 1992:9 utfärdas av Arbetsmiljöverket och gäller svetsning och termisk skärning i metalliska material. 19 Den inriktar sig med andra ord endast på några av de former av heta arbeten som förekommer. Regelsamlingen liknar på många sätt SBF:s säkerhetsregler, säkerhetsreglerna är dock något strängare i formuleringen. 20 AFS 1992:9 innehåller förutom föreskrifter allmänna rekommendationer där man beskriver arbetssituationen och riskerna vid termisk skärning. AFS 1992:9 tar till skillnad mot Brandskyddsföreningens regler främst sikte på att sätta upp regler samt skärpa arbetsgivarens ansvar jämtemot arbetstagaren enligt arbetsmiljölagen. 21 Det innebär att de inte är av intresse vid domstolarnas bedömning av vårdslöshetsfrågan. Med anledning av detta kommer AFS 1992:9, även om dess allmänna rekommendationer synes kunna omfattas av soft law-begreppet, inte att tas upp i den fortsatta framställningen. 19 Termisk skärning innebär att man genom kraftig upphettning, genom exempelvis gaslåga eller laser, skär i metall. 20 Ullman, a.a., 2010, s. 6 ff. 21 Gullberg, H, Rundqvist, K-I, Arbetsmiljölagen, 15 u, Norstedts Juridik, Stockholm, 2010, kommentaren till 3 kap. 3, stycket som börjar med I AFS 1992:9. 13

15 3. Säkerhetsreglerna i försäkringsavtal 3.1. Hur används säkerhetsreglerna i försäkringsavtal? När det gäller försäkringsbolagens avtal kan man konstatera att säkerhetsreglerna har fått stor betydelse vid heta arbeten då de idag återfinns i alla företagsförsäkringar hos de olika försäkringsbolagen. 22 Detta innebär att det för en försäkringstagare idag inte är möjligt att byta försäkringsbolag och på så vis få till stånd ett försäkringsavtal utan säkerhetsregler. Att en bransch på detta sätt reglerar ett område på egen hand är inte ovanligt vare sig i Sverige eller internationellt. I Sverige har självreglering exempelvis skett på finansrättens område, i miljösammanhang, gällande marknadsföring, vid franchise samt på reklambranschens område. 23 I USA har exempelvis bomullsindustrin nästan helt reglerat branschen på egen hand Fastighetsägaren - Egendomsförsäkring Skulle en brand uppstå i en byggnad till följd av att en entreprenör utfört heta arbeten är det i första hand egendomsinslaget i fastighetsägarens företagsförsäkring som betalar ut ersättning till denne. I alla egendomsförsäkringar för företag finns så som tidigare sagts säkerhetsreglerna inkorporerade. Tittar man på fyra av de största försäkringsbolagen; IF, Moderna, Trygg Hansa och Folksam finner man att säkerhetsreglerna är inkorporerade i sin helhet med mindre tillägg i form av förtydliganden gällande definitionen av heta arbeten samt tillfällig arbetsplats. 25 Vidare har alla fyra försäkringsbolag en bestämmelse som stadgar att vid brott mot säkerhetsreglerna sätts ersättningen ned med 30 %, nedsättningen har begränsats till minst 1 och max 10 basbelopp (alternativt motsvarande fasta belopp). 26 Det vilar alltså ett ansvar på fastighetsägaren, i egenskap av försäkringstagare, att se till att 22 Ullman, a.a., 2009, s van der Sluijs, Jessika, Soft law-reglering av försäkringsrätten, Juridisk Tidskrift, , nr 2, s Pretto-Sakmann, Arianna, Private Suppliers of Law: Diversity for Lawmakers, Vermont Law Review, Vol. 30, Nr 3, Vermont, 2006, s Se Trygg Hansa, a.a., s. 20 ff., Länsförsäkringar, Kombinerad Företagsförsäkring, Villkorsnummer V065:11(28), , s. 40 ff., Moderna, Företagsförsäkring, BIV K700:9, , s. 22 ff., IF, Egendom & Avbrott, SP , , s. 29 ff. 26 Se exempelvis Trygg Hansa, a.a., s

16 säkerhetsreglerna följs. En fastighetsägare som fått sin ersättning nedsatt med 30 % kan dock föra en skadeståndstalan mot den som är ansvarig för branden, vanligtvis entreprenören, för att på så vis få full ersättning för den skada branden orsakat. Försäkringsbolaget som har betalat ut ersättning med anledning av fastighetsägarens egendomsförsäkring kan också föra en skadeståndstalan mot den ansvarige och på så vis regressvis få tillbaks den ersättning som betalats ut till fastighetsägaren. Det här medför att en entreprenör som orsakat en brand genom vårdslöshet kan komma att få två krav riktade mot sig varvid dennes ansvarsförsäkring ofta aktualiseras. Förutom att ersättningen kan komma att sättas ned vid heta arbeten har egendomsförsäkringen allmänna ansvarsbegränsningar vid grov vårdslöshet samt om den försäkrade hade vetskap om att handlandet innebar en betydande risk för att skadan skulle inträffa, den så kallade moralklausulen. Försäkringsbolagen inkorporerar ofta FAL 8:11 i försäkringsavtalet, eftersom att FAL 8:11 är dispositiv kan försäkringsbolagen dock välja att ändra paragrafens lydelse. 27 Av de fyra ovan nämnda försäkringsbolagen är det bara Länsförsäkringar som inte har infört ett generellt undantag vid ett medvetet risktagande Entreprenören - Ansvarsförsäkring I ansvarsförsäkringarna har man istället för att sätta ned ersättningen om man bryter mot säkerhetsreglerna valt att ha en förhöjd självrisk på 30 % av skadebeloppet vid alla heta arbeten. 29 Detta innebär att försäkringsbolaget inte behöver visa att säkerhetsreglerna har åsidosatts på det sätt som gäller för egendomsförsäkringar - det är redan från början klart att ersättningen kommer att understiga skadebeloppet. Förutom en förhöjd självrisk vid heta arbeten har ansvarsförsäkringen på samma sätt som egendomsförsäkringen allmänna ansvarsbegränsningar vid grov vårdslöshet samt när den försäkrade har tagit en medveten risk. Detta innebär att oavsett typ av försäkring kan den ansvarige komma att bli nekad ersättning från sitt försäkringsbolag vid grov vårdslöshet 27 Prop. 2003/04:150, s Moderna, Allmänna avtalsbestämmelser och Definitioner Förklaringar, AB-DF:9, , p. 39.3, s. 6, IF, a.a., p. 2.1, s. 8, Trygg Hansa, a.a., p , s. 47, Länsförsäkringar, a.a., s Ullman, a.a., 2009, s

17 och ett medvetet risktagande vilket resulterar i att den ansvarige själv får betala ett eventuellt skadestånd. 4. Säkerhetsreglerna som soft law? Enligt ovan framgår det att säkerhetsreglerna är en del av försäkringsbolagens avtal, frågan är om reglerna kan anses vara soft law, det vill säga har de betydelse på annat sätt än i egenskap av avtalsvillkor? 4.1. Allmänt om soft law I samband med att Brandskyddsföreningen genom samarbete med försäkringsbranschen gav ut säkerhetsreglerna utnyttjade man sin möjlighet att självreglera branschen för att komma tillrätta med de många bränder som orsakades av heta arbeten. Självreglering har definierats som förhållanden där berörda aktörer i större eller mindre utsträckning själva sköter normbildningen i samverkan eller samspel med den statligt institutionaliserade, offentliga rättsbildningen.. 30 Självreglering kan på många sätt likställas med soft law, detta då det rör sig om icke bindande normer som av aktörerna på marknaden uppfattas som bindande och även i hög grad följs av berörda parter. 31 Även om soft law ofta anses vara en term som beskriver den typ av bestämmelser som inte är bindande, 32 har termen även ansetts kunna innefatta lagregler som inte har någon konkret förpliktelse kopplad till sig (exempelvis avtalslagens 36 ), så kallad legal soft law. 33 Soft law uppstod inom doktrinen på den internationella rättens område, 34 det är också där begreppet används mest aktivt även idag. Något som kanske inte är särskilt konstigt med tanke på de många icke-bindande normer, exempelvis allmänna rekommendationer, resolutioner, riktlinjer och uppförandekoder, som finns på den internationella rättens område. Även om soft law i allmänhet inte anses vara bindande torde exempelvis en myndighet som utfärdat allmänna råd anses bunden av dessa. Likaså är en 30 Josefsson, Carl, Lagstiftning eller självreglering? Olika aspekter på frågan om när och hur lagstiftningsinstrumentet bör användas, SvJT, Uppsala, 2001, s Ibid., s van der Sluijs, a.a., s Ibid., s Ibid. 16

18 internationell organisation bunden av de normer som utfärdats, även om det inte nödvändigtvis gäller organisationens medlemmar. 35 Med tanke på frånvaron av bundenhet (samt direkt kopplade sanktioner) vid soft law är det istället andra mindre konkreta krafter som får adressaterna att ändå agera i enlighet med normernas påbud. Exempelvis är dålig publicitet, svartlistning eller politiska belastningar vanligt förekommande resultat av handlingar som strider mot soft law. 36 En stor fördel (eller nackdel beroende på hur man ser det) är den förenklade process som skapandet av soft law innebär jämfört med den demokratiska processen att skapa lag. 37 Detta medför att man får ett instrument som är mer flexibelt och anpassningsbart. Man menar att soft law uppfyller en normerande funktion där det annars varit omöjligt att skapa rättsliga normer. 38 Begreppet soft law har dock fått utstå kritik. Det kanske vanligaste argumentet är att det inte kan finnas ett mellanting mellan hard law och no law man menar att man bara kan prata om antingen gällande rätt, eller ingen rätt alls. 39 Detta legitimitetsproblem menar Jessika van der Sluijs är grunden för den kritik som riktas mot soft law. 40 Denna osäkerhet som omgärdar soft law har även lett till kritik internationellt, det har bland annat framförts argument för att det finns ett svagt stöd för soft law i den praktiska tillämpningen. 41 Även de problem som kan uppstå med kolliderande rättsregler, exempelvis mellan ett äldre fördrag och senare skapad soft law som delvis går emot det äldre fördraget, målas upp som ett problem Säkerhetsreglerna som soft law För att avgöra om säkerhetsreglerna bör ses som soft law är det framförallt två rekvisit som bör diskuteras - att det ska röra sig om en norm som inte är bindande i traditionell rättsdogmatisk mening men till sin utformning påminner 35 Ibid., s Ibid., s Ibid., s Ibid. 39 Ibid. 40 Ibid. 41 Klabbers, Jan, The Redundancy of Soft Law, Nordic Journal of International Law, Vol. 65, Martinus Nijhoff Publications, Leiden, 1996, s Ibid., s

19 om bindande rättsregler samtidigt som normens adressater uppfattar denna som bindande och respekterar den. 43 Att diskutera säkerhetsreglerna ur ett soft law-perspektiv bör delas upp i två delar, dels som en del av försäkringsbolagens avtal men också, vilket är mest intressant för denna uppsats, vid domstolarnas bedömning av vårdslöshetsfrågan. Skulle reglerna bara vara en del av avtalen och anses tillämpbara endast i egenskap av avtalsvillkor kan de inte ses som soft law i så fall är de ju bara bindande mellan parterna i traditionell avtalsrättslig mening. Intressant blir därför att titta på hur domstolarna resonerar när de använder sig av säkerhetsreglerna vid sina vårdslöshetsbedömningar för att se om reglerna har fått betydelse utanför den försäkringsavtalsrättsliga sfären. Nedan, under avsnitt fem och sex, kommer detta att undersökas. 43 van der Sluijs, a.a., s

20 5. Säkerhetsreglerna vid culpabedömningen På sätt som visats ovan riktas ofta skadeståndskrav från fastighetsägaren samt dennes försäkringsbolag mot den som är ansvarig för en brand, vilket i realiteten oftast innebär att kravet riktas mot dennes försäkringsbolag. För att skadestånd över huvud taget ska bli aktuellt krävs dock att den ansvarige har agerat vårdslöst. Skulle den ansvariges handlande anses vara så omdömeslöst att det kan betecknas som grovt kan ersättning komma att nekas från dennes försäkringsbolag med hänvisning till FAL 8:11 som inkorporerats genom moralklausulen. Upplägget innebär att fastighetsägaren eller dennes försäkringsbolag måste visa att den ansvarige agerat vårdslöst, de får dock inte visa att denne agerat så klandervärt att det av domstolen kan bedömmas som grovt vårdslöst. Detta skulle ju innebära att den ansvariges försäkringsbolag går fritt från att betala, vilket tvingar fastighetsägaren samt dennes försäkringsbolag att rikta sitt krav direkt mot den ansvarige, vilket sannolikt innebär en betydligt lägre möjlighet att i slutändan få betalt. Grunden för att få ersättning vid en skadeståndstalan finns i skadeståndslagen 2:1, 44 där framgår det att skada som någon orsakar genom uppsåt eller vårdslöshet ska ersättas av denne den så kallade culparegeln. En grundläggande definition av vårdslöshet är att; Vårdslöshet i juridisk mening anses föreligga, om skadegöraren inte uppträtt på samma sätt som en förnuftig och hänsynsfull person av samma kategori kan antas ha handlat, om han varit i skadegörarens situation.. 45 Vid denna bedömning utgår domstolen från ledning i lag, författning eller offentliga myndigheters föreskrifter. 46 Om ledning inte fås från denna typ av bestämmelser blir nästa fråga hur man väsentligen handlar vid den typ av händelse det rör sig om, vad är praxis för yrkeskategorin? Stor risk för skada för omgivningen samt om det förelegat risk för personskada talar för att beteendet varit vårdslöst. 47 Vidare anses det inte vara ursäktligt att vara mindre erfaren än andra inom det område skadan uppstått. På grund av att lagtexten 44 Skadeståndslag (1972:207). 45 Bengtsson, Strömbäck, Skadeståndslagen En kommentar på internet, 4u, Norstedts Juridik, Stockholm, 2011, kommentaren till 2 kap. 1, stycket som börjar med Vad åter gäller vårdslöshet (culpa). 46 Ibid. 47 Ibid., stycket som börjar med Här får det väsentlig betydelse. 19

21 inte ger någon ledning i vilka typer av handlanden som är att se som vårdslösa är det framförallt praxis som får ge ledning i specifika fall, 48 eftersom att culparegeln ser likadan ut i alla nordiska länder kan även nordisk praxis vara av intresse vid bedömningen Praxis gällande culpabedömningen Mejeribrandsfallet Vårdslöshetsbedömningen av en brand orsakad av heta arbeten har i praxis berörts vid ett flertal tillfällen. Ett uppmärksammat mål är det så kallade Mejeribrandsfallet, 50 målet rörde en brand i ett mejeri orsakad av lödning. Hetarbetarna hade inte erhållit något tillstånd från någon tillståndsansvarig. Hovrätten ansåg i sin dom att det var fastställt att branden hade uppstått på grund av att ett hål i närheten av platsen för lödning inte hade täckts över. Frågan var därmed om branden hade orsakats av vårdslöshet. Hovrätten anslöt sig till tingsrättens bedömning och konstaterade att; [ ] Christer Cederholms och Stefan Ingelstrands underlåtenhet att vidta några som helst åtgärder för att skydda taket och konsolen där de arbetade samt att de inte heller haft någon brandvakt innebär att de förfarit vårdslöst.. 51 Både tingsrätten och hovrätten menade alltså att då arbetarna i) inte skyddade taket eller de håligheter som fanns runtomkring arbetsområdet, ii) inte hade haft någon brandvakt, hade de agerat vårdslöst. Även om domstolen inte skriver det rakt ut synes både hovrätten och tingsrätten ha gjort vårdslöshetsbedömningen utifrån säkerhetsreglerna, i enlighet med kärandens yrkande. Närmare bestämt synes det vara säkerhetsregel 2 (brandvakt) och 7 (tätning av hål) som handlandet inneburit ett brott mot. En vårdslöshetsdiskussion utifrån det faktum att de borde ha skyddat taket och tätat öppningar kan visserligen ha skett även utan att domstolen tittar på säkerhetsreglerna som aktsamhetsnorm. Att kombinera detta med att lägga vikt på bristen av brandvakt tyder dock på att både hovrätten och tingsrätten avgör vårdslöshetsfrågan i enlighet med Ullmans sakkunnigutlåtande i målet; Så fort det finns risk att eld kan uppstå utanför 48 Ibid., stycket som börjar med Lagtexten i 2:1 ger. 49 Ibid. 50 Hovrätten för västra Sverige, T Hovrättens domskäl, s. 14 i domen. 20

22 hetarbetarens synfält skall det finnas brandvakt. Brandvakten får endast deltaga i arbetet om den brandskyddsansvarige medgivit det. I detta fall saknades brandvakt. [ ] Det är tillräckligt att bryta mot en av säkerhetsreglerna för att man skall anses ha varit vårdslös. Försäkringsbolagen och företagen som arbetar med svetsning och lödning betraktar säkerhetsreglerna som en handlingsnorm Båtbrandsfallet I ett tidigare mål, Båtbrandsfallet, 53 började en båt brinna i samband med att den renoverades. En av frågorna i målet var huruvida varvet som utfört renoveringen agerat vårdslöst. I det avtal som gällde mellan parterna skulle varvet endast svara för vårslöshet som inte var ringa. Tingsrätten skriver följande om varvets ansvar; Med hänsyn till den brandfara som skärbränningen innebar och att det i hetarbetstillståndet föreskrevs ett krav på brandvakt måste det anses ha varit Varvets ansvar att säkerställa att det vid skärbränning mot bostadsdelen fanns en brandvakt där. Likaså finner tingsrätten genom vad Jorma Niskanen, Hannu Nuojua och Gabriel Oxenstierna uppgett vid förhören med dem utrett att det inte fanns något brandvatten framdraget till bostadsdelen. Även detta måste anses ha varit Varvets ansvar trots att Gabriel Oxenstierna åtagit sig att vid behov vara brandvakt. Tingsrätten synes mena att det är hetarbetstillståndet som gör säkerhetsreglerna (kravet på brandvakt) tillämpliga. Hovrätten väljer att inte kommentera vad som ger säkerhetsreglerna sin legitimitet men menar att tingsrättens uppfattning att varvet ansvarat för att brandvakt och brandvatten skulle finnas; Hovrätten delar även tingsrättens bedömning att det måste ha varit Varvets ansvar att säkerställa att det vid skärbränning mot bostadsdelen fanns brandvakt där och att det fanns brandvatten framdraget, att Varvet brustit i detta ansvar samt att dessa brister utgör uppenbar oaktsamhet som inte kan anses som ringa.. 54 Tingsrättens resonemang att säkerhetsreglerna vinner legitimitet på grund av hetarbetstillståndet får anses relativt osäkert med tanke på att ett liknande resonemang varken förs i hovrätten eller i annan praxis. 52 S. 33 i domen. 53 Svea Hovrätt, T S. 4 i domen. 21

23 Klart är i alla fall att domstolen, efter stadgandet att det förelåg ett samband mellan de hetarbeten som utförts och branden, anser att avsaknaden på brandvakt och släckutrustning medförde att branden orsakats av uppenbar oaktsamhet. Allt tyder på att vårdslöshetsbedömningen gjordes utifrån de krav säkerhetsreglerna ställer upp Chalmersfallet Den kanske tydligaste domen som beskriver hur domstolen resonerar är det så kallade Chalmersfallet. 55 Målet gällde en brand som orsakades av svetsning i samband med uppförandet av nya hus till en av Chalmers institutioner. Den svetsare som utfört arbetena hade genomgått SBF:s kurs för hetarbetare men hade inte fått tillstånd för arbetena från den tillståndsansvarige. Den enda förebyggande åtgärd som vidtagits var att delvis täcka över ett hål i närheten av arbetsplatsen med en blöt isolermatta. Det räckte dock inte vilket medförde att cellplast antändes och brand uppstod. Tingsrätten skriver i sina domskäl följande; För bedömningen av vad som skall anses utgöra vårdslöshet anser tingsrätten att ledning skall hämtas från de s.k. hetarbetsreglerna. Det har av vad som framkommit i fråga om förhållandena vid platsen för Pekka Purhonens svetsningsarbete framgått att arbetsplatsen varit brandfarlig varför regelverket trätt i kraft. På grundval av vad som i målet har framkommit om reglernas bakgrund, innehåll och användning anser tingsrätten att de utgör en i sammanhanget tillämplig aktsamhetsnorm. 56. Tingsrätten menar alltså att redan det faktum att arbetsplatsen är brandfarlig innebär att säkerhetsreglerna utgör aktsamhetsnorm vid heta arbeten, detta oavsett avsaknad av tillstånd från den tillståndsansvarige. Tingsrätten dömde svetsaren att betala skadestånd. Domen överklagades till hovrätten som inte hade anledning att göra en annan bedömning utan fastställde tingsrättens dom Radhusfallet Ett annat viktigt mål är det så kallade Radhusfallet. 57 I samband med omläggning av tak användes en hetluftsbrännare för att få takets tätskiktsmatta att fästa mot befintliga plåtdetaljer på taket. Detta resulterade i att isoleringen i 55 Svea hovrätt, T Se TR:s domskäl under rubriken Har vårdslöshet från Norrlandskranars sida orsakat branden?. 57 Solna TR, T

24 vindsutrymmet antändes. Frågan i tingsrätten var därmed om branden orsakats av vårdslöshet hos någon i hetarbetarteamet. Käranden, ett försäkringsbolag, menade att svaranden brutit mot flera av säkerhetsreglerna; Att brand, som hetarbetarna inte kunnat släcka, har uppkommit vid utförandet av det heta arbetet är ett tecken på att svarandena inte följt säkerhetsreglerna och således förfarit försumligt.. 58 Tingsrätten konstaterar att det är ostridigt att man har brutit mot ett flertal säkerhetsregler; I målet är ostridigt att avsteg gjorts från säkerhetsreglerna på ett antal punkter. Någon granskning av krypvinden hade sålunda inte gjorts före arbetenas påbörjande. Såväl brandskyddsansvarig som hetarbetare saknade varje kunskap om hur det såg ut under taket av spontade bräder, hur isoleringen låg, vilka mellanrum som förelåg mellan kutterspånsisoleringen och yttertak samt vilken förekomst av annat brandfarligt material som förelåg t.ex. i form av fågelbon, getingbon, löv, dammansamlingar etc. Vidare hade de heta arbetena utförts utan att dessförinnan brännbara byggnadsdelar och värmeledande konstruktioner skyddats eller övertäckts. Några åtgärder för att kunna göra brännbara byggnadsdelar och värmeledande konstruktioner åtkomliga för omedelbar släckinsats hade inte vidtagits, om man bortser från att föreskriven släckningsutrustning fanns på plats.. 59 Säkerhetsreglerna tingsrätten skriver om är nummer 6 (dolda brännbara byggnadsdelar ska göras åtkomliga) och 7 (hål och liknande ska kontrolleras och tätas). Svarandena invände att oavsett brott mot säkerhetsreglerna var detta inte orsaken till branden, något som tingsrätten inte höll med om; Tingsrättens uppfattning är med hänsyn till vad som anförts i det föregående att helt övervägande skäl talar för att branden uppkommit genom åsidosättande av säkerhetsreglerna.. 60 Takläggarna hade varken tätat springor in i vindsutrymmet, haft brandvakt eller gjort vindsutrymmet åtkomligt för eventuell släckning, samtidigt fanns det alternativa arbetsmetoder som inte innebar lika stor risk för brand. Att svarandena inte hade genomfört en kontroll av brandfaran i enlighet med säkerhetsreglerna, men ändå påbörjat arbetet med den brandfarliga arbetsmetoden ansåg tingsrätten vara försumligt; Enligt 58 Se försäkringsbolagets sakframställan, s. 8 i domen. 59 Se tingsrättens bedömning, s. 35 i domen. 60 Ibid. 23

25 tingsrättens mening har svarandena varit försumliga då de påbörjat arbetet och accepterat den valda metoden på hela takytan; det utesluter självfallet inte att ansvar för försumlighet kan drabba också den brandskyddsansvarige.. 61 Vidare skriver tingsrätten att de båda arbetarna ska ansvara för branden i lika mån; Båda svarandena får genom denna försumlighet anses ha orsakat branden i lika mån; att de under själva branddagen fördelat sina sysslor på det sätt som de beskrivit saknar betydelse.. 62 Att bryta mot säkerhetsreglerna vid utförandet av brandfarligt arbete ansågs alltså vara orsaken till branden. Målet är inte bara intressant på grund av att det visar att vårdslösheten hade kunnat undvikas om säkerhetsreglerna hade följts. Det är också av intresse då det visar att säkerhetsreglerna bör ses som aktsamhetsnormen oavsett hetarbetarnas försäkringssituation. En av de två takläggarna saknade nämligen ansvarsförsäkring vilket tingsrätten inte lägger vikt vid gällande bedömningen av dennes ansvar. Skadeståndets storlek sätts, i enlighet med kärandens yrkande, till samma nivå som den andre takläggarens självrisk; Såvitt gäller Per Anders Vesterlund som inte haft någon gällande ansvarsförsäkring men bort ha det har Försäkringsbolagen nedsatt sitt krav till belopp som svarar mot Johan Erikssons självrisk Analys Den bild som framträder ovan är att säkerhetsreglerna tillämpas oavsett den försäkringsrättsliga situationen hos den enskilde hetarbetaren. Detta innebär att oavsett om det är hetarbetarens ansvarsförsäkring, egendomsförsäkring eller hetarbetaren själv (vid frånvaro av försäkring) som blir ersättningsskyldig, så kommer säkerhetsreglerna att tillämpas som aktsamhetsnorm. I Radhusfallet har ju den ena hetarbetaren en ansvarsförsäkring (som likt alla andra ansvarsförsäkringar inte hänvisar till säkerhetsreglerna) och den andra står helt utan, ändå anser domstolen att aktsamhetsnormen är säkerhetsreglerna. Vad är det då som ger reglerna sin legitimitet? I Båtbrandsfallet synes tingsrätten mena att det är hetarbetstillståndet som innebär att säkerhetsreglerna ska tillämpas som gällande norm, ett liknande resonemang förs dock inte i något av de andra 61 S. 39 i domen. 62 Ibid. 63 S. 40 i domen. 24

26 målen. Att frånvaron av ett hetarbetstillstånd skulle leda till att aktsamhetsnormen skulle ta sig ett annat uttryck är inte särskilt trolig. Säkerhetsreglerna synes snarare vinna sin legitimitet genom att de under nästan 20 år har tillämpats av branschen och därmed anses vara gällande norm. Samtidigt säger Harald Ullman, som varit med ändå från skapandet av 1990 års säkerhetsregler och ofta ges en stark röst vid de mål där hans utlåtande efterfrågas, att reglerna är att se som den inom branschen gällande aktsamhetsnormen. 64 Med tanke på att domstolarna har tillämpat säkerhetsreglerna i enlighet med detta, det vill säga utan att ställa upp ett krav på utfärdat hetarbetstillstånd eller en viss typ av försäkringsrättslig situation för att reglerna ska kunna tillämpas, synes slutsatsen vara att säkerhetsreglerna uppfyller rekvisiten för soft law. 64 Se exempelvis Halmstad TR:s dom T , s

27 6. Säkerhetsreglerna vid bedömningen av grov vårdslöshet Grov vårdslöshet kan medföra att ersättning inte kommer att betalas ut från försäkringsbolaget till den grovt vårdslöse vilket innebär att det är av stort intresse både för en försäkringstagare och för ett försäkringsbolag att veta var gränsen mellan vårdslöshet av normalgraden och grov vårdslöshet går. Den grova vårdslösheten inom försäkringsrättens område anses ofta vara relativt svår att ge en allmän innebörd. 65 Under 1900-talets första halva var den rådande uppfattningen enligt praxis att grov vårdslöshet endast kom i fråga i undantagsfall. En vanlig uppfattning var att vårdslöshet för att anses grov var tvungen att likna uppsåtligt handlande, kunde uppsåt inte misstänkas kunde inte heller grov vårdslöshet bli aktuell. 66 Detta resulterade i att exempelvis vållande av brand mycket sällan ansågs vara grovt vårdslöst, att tina upp ett vattenrör med öppen låga invid ett höloft vilket medförde att höloftet brann ner ansågs exempelvis av Högsta Domstolen inte vara grovt vårdslöst. 67 En definition som sedan länge anses beskriva den grova vårdslösheten, är att vårdslöshet som är större än vad som är vanligt hos oaktsamma personer utgör grov sådan. 68 Det får vidare anses som en etablerad uppfattning att jämkning av försäkringsersättning på grund av grov vårdslöshet är något som är ämnat att tillämpas med stor restriktivitet Framkallande av försäkringsfall Försäkringsbolagens ansvarsbefrielse vid grov vårdslöshet vid företagsförsäkring finner man under rubriken framkallande av försäkringsfall i FAL 8:11; 11 Försäkringsbolaget är fritt från ansvar mot en försäkrad som har framkallat ett försäkringsfall uppsåtligen eller genom grov vårdslöshet. Detsamma gäller om den försäkrade annars måste antas ha handlat eller underlåtit att 65 Se exempelvis Hellner, Jan, Försäkringsgivarens Regressrätt, Almqvist & Wiksells, Uppsala, 1953, s. 58 ff. 66 Hellner, a.a., 1953, s NJA 1944 B nr Hellner, a.a., 1953, s Se exempelvis prop. 1975:12 s. 173 samt prop. 1975/76:15 s

28 handla i vetskap om att detta innebar en betydande risk för att skadan skulle inträffa. Har en försäkrad förvärrat följderna av ett försäkringsfall på sätt som sägs i första stycket, är försäkringsbolaget fritt från ansvar mot den försäkrade i den utsträckning förhållandet har påverkat skadan. I försäkringsavtalet får föreskrivas att första och andra styckena skall tillämpas också vid annan vårdslöshet än som anges där. Det framgår att uppsåtligt handlande, grov vårdslöshet samt medvetet risktagande hos den försäkrade kan innebära att försäkringsbolaget inte behöver betala ut någon ersättning. Den nu gällande försäkringsavtalslagen trädde i kraft den 1 januari 2006 vilket innebar att den tidigare försäkringsavtalslagen från 1927 ( GFAL ) upphävdes. Även i GFAL stadgades att försäkringsgivaren var fri från ansvar vid grov vårdslöshet, bestämmelsen gällande medvetet risktagande är dock nyinförd i FAL man ville komma åt de fall då den försäkrade lät sig påverkas av att han hade ett försäkringsskydd. 70 Bestämmelsen gällande grov vårdslöshet i FAL 8:11 motsvarar FAL 4:5 som gäller för konsumentförsäkringar. 71 Man poängterar dock att vid bedömningen av vårdslösheten hos den försäkrade kan strängare krav ställas på företag än på privatpersoner i fråga om erfarenhet, omdöme och förtänksamhet.. 72 Även Bertil Bengtsson menar att man kan kräva mindre av en privatperson än en yrkesman, omedveten vårdslöshet torde därmed sällan uppfylla kravet på grov sådan gällande privatpersoner. 73 Vidare framgår det av förarbetena att grov vårdslöshet vid framkallande av försäkringsfall ska ges samma innebörd som på resten av försäkringsrättens område. 74 Förarbetena till FAL ger dock ingen närmare definition av hur begreppet grov vårdslöshet ska tolkas. Efter införandet av nya FAL har man valt att likställa grov vårdslöshet med medveten vårdslöshet. 75 Det innebär att diskussionen gällande grov vårdslöshet då den försäkrade inte har tagit en medveten risk är den i praktiken mest 70 Se 18 GFAL samt Bengtsson, Bertil, Försäkringsavtalsrätt, Norstedts Juridik, Stockholm, 2010, kommentaren till 4kap 5, stycket som börjar med Tillägget om medvetet risktagande. 71 Prop. 2003/04:150 s Prop. 2003/04:150 s Bengtsson, Bertil, Försäkringsrätt Några huvudlinjer, Norstedts Juridik, Stockholm, 2005, s Prop. 2003/04:150 s FAL 8:11 1 st. 2 men. 27

29 intressanta. Kan man visa att den som orsakat en brand känt till risken för brand men handlat ändå slipper man alltså argumentera utifrån det mer svårdefinierbara begreppet grov vårdslöshet. 76 Bengtsson menar i kommentaren till FAL att det endast undantagsvis kan anses föreligga grov vårdslöshet när den försäkrade har varit omedvetet vårdslös, som exempel nämns flagrant okunnighet och omdömeslöshet i samband med en farlig verksamhet. 77 I både norsk och dansk rätt finns en liknande klausul i respektive lands försäkringsavtalslag. 78 Gemensamt i båda dessa länder är att medvetenhet, risk för stor skada samt att man haft en möjlighet att handla på ett annat sätt tyder på att vårdslösheten ska ses som grov Praxis gällande grov vårdslöshet Cigarettbrandsfallet Ett viktigt mål i sammanhanget är det så kallade Cigarettbrandsfallet. 80 Målet gällde en person som efter en längre tids alkoholförtäring hade gått för att lägga sig i sin lägenhet. Innan han gick och la sig släckte han sin cigarett mot en dörrkarm bredvid sängen som var tillverkad av trä. Cigarettglöden medförde att brand uppstod i dörrkarm och sängkläder. Mannen vaknade, släckte branden, rullade ihop sängkläderna, hängde upp ett draperi för dörren och öppnade fönstret för att vädra innan han lämnade lägenheten. Under tiden han var borta uppstod brand på nytt, detta då mannen inte förvissat sig om att han lyckats släcka den tidigare branden helt. Domstolen menade att oavsett mannens berusning var omständigheterna sammantaget sådana att grov vårdslöshet skulle anses föreligga. I doktrinen menar man att målet framför allt är av intresse för att visa hur upprepad vårdslöshet av normalgraden kan medföra att de kombinerat kan ses som grovt vårdslösa. 81 Som exempel tar 76 Bengtsson, a.a., 2010, kommentaren till 4kap 5, stycket som börjar med Andra stycket rör situationen. 77 Ibid., stycket som börjar med Resultatet tycks bli. 78 I Danmark; LBK nr. 726 af 24 oktober 1986 (forsikringsavtaleloven ), 18 stk. 2., i Norge; L nr. 69 Lov om forsikringsavtaler (forsikringsavtaleloven), 4 kap Se exempelvis Brynildsen, m.fl., Forsikringsavtaleloven med kommentarer, 2 u, Gyldendal Akademisk, Oslo, 2008, s. 129 ff., Kjærgaard, Lisbet, Grov Uagtsomhed Et Typebegreb, Retsvidenskabeligt Tidsskrift, Juridisk Institut, Aarhus, 2001, s NJA 1962 s Bengtsson, a.a., 2005, s

Heta Arbeten. Denna broschyr är anpassad till 2005 års säkerhetsregler och ersätter tidigare upplagor.

Heta Arbeten. Denna broschyr är anpassad till 2005 års säkerhetsregler och ersätter tidigare upplagor. Heta Arbeten svetsning, takläggning och andra heta arbeten medför stor brandfara. här kan du läsa om vilka säkerhetsregler och lagar som gäller för dessa arbeten. här finns även information om hur försäkringen

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 28 mars 2013 Ö 836-12 PARTER Kärande vid tingsrätten Länsförsäkringar Skaraborg Ömsesidigt, 566000-6866 Box 600 541 29 Skövde Ombud:

Läs mer

Hornbränning Heta Arbeten

Hornbränning Heta Arbeten SBF HA-015:1 BRANDSKYDDSFÖRENINGENS RIKTLINJER Hornbränning Heta Arbeten BRANDSKYDDSFÖRENINGENS RIKTLINJER Hornbränning Heta Arbeten SBF HA-015:1 Brandskyddsföreningen är en allmännyttig ideell förening

Läs mer

Björn Wennerholm Heta Arbeten från skada till dom

Björn Wennerholm Heta Arbeten från skada till dom Björn Wennerholm Heta Arbeten från skada till dom HETA ARBETEN-BRÄNDER Statistikuppföljning 2009-2014 från räddningstjänstens insatsrapporter Totalt 867 bränder Svagt nedåtgående trend Antal 200 180 160

Läs mer

HETA ARBETEN - SÄKERHETSFÖRESKRIFT 2014

HETA ARBETEN - SÄKERHETSFÖRESKRIFT 2014 HETA ARBETEN - SÄKERHETSFÖRESKRIFT 2014 31.3.2014 1 Heta arbeten - säkerhetsföreskrift 2014 Innehåll 1 Säkerhetsföreskriftens syfte... 2 2 Förpliktelse... 2 3 Definitioner... 2 4 Hetarbetsplan... 3 5 Heta

Läs mer

REGELSAMMANFATTNING HETA ARBETEN TÄTSKIKT. För fastighetsägare och takentreprenörer

REGELSAMMANFATTNING HETA ARBETEN TÄTSKIKT. För fastighetsägare och takentreprenörer REGELSAMMANFATTNING HETA ARBETEN TÄTSKIKT För fastighetsägare och takentreprenörer Förord En fastighetsägare har ett omfattande ekonomiskt och juridiskt ansvar när han utför arbete på sin fastighet. Åtagandet

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 15 mars 2019 T 1600-18 PARTER Klagande Länsförsäkringar Älvsborg Ombud: Bolagsjurist SJ Motpart CG Ombud: Advokat MF SAKEN Fastställelse

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. KLAGANDE Bostadsrättsföreningen Salongen 16 i Malmö, 769607-3340 Salongsgatan 20 211 16 Malmö

HÖGSTA DOMSTOLENS. KLAGANDE Bostadsrättsföreningen Salongen 16 i Malmö, 769607-3340 Salongsgatan 20 211 16 Malmö Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 10 januari 2014 T 240-12 KLAGANDE Bostadsrättsföreningen Salongen 16 i Malmö, 769607-3340 Salongsgatan 20 211 16 Malmö Ombud: SE och TM

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 11 juni 2015 T 3680-13 KLAGANDE Royal Palace Handelsbolag, 969717-7799 Sörbyplan 26, 1 tr 163 71 Spånga Ombud: Advokat MC samt jur.kand.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 19 december 2013 T 1831-12 KLAGANDE Fondförsäkringsaktiebolaget SEB Trygg Liv, 516401-8243 106 40 Stockholm Ombud: Advokaterna HF och GJ

Läs mer

EXAMENSARBETE. Säkerhetsföreskrifter och framkallande av försäkringsfall. I konsument- och företagsförsäkring. Yana Vikström 2014

EXAMENSARBETE. Säkerhetsföreskrifter och framkallande av försäkringsfall. I konsument- och företagsförsäkring. Yana Vikström 2014 EXAMENSARBETE Säkerhetsföreskrifter och framkallande av försäkringsfall I konsument- och företagsförsäkring. Yana Vikström 2014 Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap Luleå tekniska universitet Institutionen

Läs mer

Kan underhållsskyldigheten utvidgas?

Kan underhållsskyldigheten utvidgas? Kan underhållsskyldigheten utvidgas? Var går gränsen mellan bostadsrättsföreningens och bostadsrättsinnehavarens underhållsansvar? Ett domslut i hovrätten öppnar upp för en viss utvidgning av Underhållsskyldigheten

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 24 juni 2004 T 4018-01 KLAGANDE Svenska Handelsbanken AB, 502007-7862, Box 1002, 901 20 UMEÅ Ombud: advokaten PH MOTPART If Skadeförsäkring

Läs mer

Hästskoning Heta Arbeten

Hästskoning Heta Arbeten BRANDSKYDDSFÖRENINGENS RIKTLINJER Hästskoning Heta Arbeten SBF HA-012:1 bildinfo.se Brandskyddsföreningen är en allmännyttig ideell förening som arbetar för ett brandsäkrare Sverige och bärs av en idé

Läs mer

Myresjöhusdomarna. Om felansvaret för enstegstätade fasadkonstruktioner. Nordbygg den 6-7 april 2016

Myresjöhusdomarna. Om felansvaret för enstegstätade fasadkonstruktioner. Nordbygg den 6-7 april 2016 Myresjöhusdomarna Om felansvaret för enstegstätade fasadkonstruktioner Nordbygg den 6-7 april 2016 Disposition Bakgrund till domarna Första domen är entreprenaderna felaktiga? Slutsatser av första domen

Läs mer

Fråga 4 Och så några ytterligare skador som avslutning

Fråga 4 Och så några ytterligare skador som avslutning Fråga 4 Och så några ytterligare skador som avslutning Inledning Tanken med frågan är att utreda förhållandet mellan de tre olika ersättningsmöjligheter som kan komma ifråga i den aktuella situationen:

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 27 mars 2006 T 4088-03 KLAGANDE CR Ombud: Advokat PA MOTPART EM-Plan Aktiebolags konkursbo, 556304-5185 c/o konkursförvaltaren advokat LN

Läs mer

Genom detta försäkringsvillkor ges skydd för skadeståndskrav till följd av

Genom detta försäkringsvillkor ges skydd för skadeståndskrav till följd av GJAF 50:2 FÖRSÄKRING FÖR REN FÖRMÖGENHETS- SKADA allmänt försäkringsvillkor Gäller från och med 2009-10-01 Dessa bestämmelser för ansvarsförsäkring ingår i en serie av villkor för Företagsförsäkring. Inledning

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 12 juni 2009 T 2597-08 KLAGANDE OCH MOTPART Länsförsäkringar Norrbotten, 597000-3884 Box 937 971 28 Luleå Ombud: U.L. KLAGANDE OCH MOTPART

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 31 oktober 2013 T 1637-12 KLAGANDE Gotlands kommun, 212000-0803 621 81 Visby Ombud: Advokat RH MOTPART SÖ Ombud: Advokat BT SAKEN Skadestånd

Läs mer

Nordeuropa Försäkring AB

Nordeuropa Försäkring AB Nordeuropa Försäkring AB SÄRSKILDA VILLKOR ANSVARSFÖRSÄKRING FÖR REN FÖRMÖGENHETSSKADA N23:3 FÖRSÄKRINGSGIVAREN ANGES I FÖRSÄKRINGSBREVET Innehåll sid 6.4 Ansvarsförsäkring för förmögenhetsskada 3 6.4.1

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 20 januari 2012 T 2806-09 KLAGANDE Firefly AB, 556108-6892 Box 92201 120 09 Stockholm Ombud: Advokat R-ML MOTPART Försäkringsaktiebolaget

Läs mer

4. Ansvarsförsäkring Med tillägg till allmänna villkor avsnitt 4 Ansvarsförsäkring, gäller för VD- och styrelseansvarsförsäkringen följande.

4. Ansvarsförsäkring Med tillägg till allmänna villkor avsnitt 4 Ansvarsförsäkring, gäller för VD- och styrelseansvarsförsäkringen följande. Särskilt villkor Gäller från 2009-04-01 Genom detta särskilda villkor utökas försäkringen att omfatta VD och styrelseledamots ansvar vid skadeståndsskyldighet för ren förmögenhetsskada i försäkrat aktiebolag.

Läs mer

Policy vid skadegörelse på kommunens skolor och förskolor

Policy vid skadegörelse på kommunens skolor och förskolor Policy vid skadegörelse på kommunens skolor och förskolor Inledning Skadegörelse av egendom är ett ökande problem i samhället, som också Svedala kommun drabbas av. En gemensam policy är ett led i att stärka

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 9 juli 2019 Ö 5538-18 PARTER Klagande i hovrätten PH Ombud: Advokat MK Motpart i hovrätten Codan Forsikring A/S genom Trygg-Hansa Försäkring

Läs mer

Utbildningsplan för behörighetsutbildning Heta Arbeten - Skola

Utbildningsplan för behörighetsutbildning Heta Arbeten - Skola Utbildningsplan för behörighetsutbildning Heta Arbeten - Skola Avsikten är att denna utbildningsplan är ett alternativ till behörighetsutbildning Heta Arbeten SBF HA-005 och att den ska användas när utbildningen

Läs mer

AIRPORT REGULATION Göteborg City Airport

AIRPORT REGULATION Göteborg City Airport AR 3-04 Brandskyddsföreskrifter 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BRANDSKYDDSFÖRESKRIFTER... 2 Allmänt... 2 Förbud och restriktioner... 2 Heta arbeten... 2 Heta arbeten... 3 Släckutrustning... 3 Förbud och restriktioner...

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 4 april 2013 T 881-12 KLAGANDE Foyen Advokatfirma Kommanditbolag Ombud: Advokat AM MOTPART HSB Engineering Insurance Ltd Ombud: Advokat

Läs mer

(Föreläsning för specialkursen i försäkringsrätt, Lunds Universitet, )

(Föreläsning för specialkursen i försäkringsrätt, Lunds Universitet, ) IDENTIFIKATION (Föreläsning för specialkursen i försäkringsrätt, Lunds Universitet, 2017-10-10) Vi ska här i allt väsentligt hålla oss till företagsförsäkring, eftersom det är inom företagsförsäkring som

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 9 februari 2006 Ö 5178-04 KLAGANDE 1. BS 2. US Ombud för 1 och 2: advokaten BE MOTPART Länsförsäkringar Älvsborg, 562500-4337 Box 1107

Läs mer

Parterna har yrkat ersättning för rättegångskostnader i Högsta domstolen.

Parterna har yrkat ersättning för rättegångskostnader i Högsta domstolen. Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 25 november 2010 T 5072-06 KÄRANDE PM SVARANDE Justitiekanslern Box 2308 103 17 Stockholm SAKEN Skadestånd DOMSLUT Högsta domstolen fastställer

Läs mer

Överklagande av en hovrättsdom allmänfarlig vårdslöshet

Överklagande av en hovrättsdom allmänfarlig vårdslöshet Överklagande Sida 1 (7) Rättsavdelningen 2012-10-10 ÅM 2012/6707 Byråchefen Hedvig Trost Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm Överklagande av en hovrättsdom allmänfarlig vårdslöshet Klagande Riksåklagaren

Läs mer

AVGÖRANDEN I VA- MÅL - DEL 5 29:6

AVGÖRANDEN I VA- MÅL - DEL 5 29:6 29:6 Genom ett brott på en huvudvattenledning trängde vattenmassor ytledes ett hundratal meter via parkväg och en gångväg in i bebyggelse och orsakade översvämningsskador där. Fastän bebyggelsen var ansluten

Läs mer

NORM SBF 2012:1. Utbildningsarrangör och instruktör Heta Arbeten

NORM SBF 2012:1. Utbildningsarrangör och instruktör Heta Arbeten NORM SBF 2012:1 Brandskyddsföreningen På gång Produktionsenheten Utbildningsarrangör och instruktör Heta Arbeten Förord Enligt definitionen av Heta Arbeten så är det arbeten som medför uppvärmning eller

Läs mer

Den försäkrades räddningsplikt och möjlighet att erhålla ersättning för räddningskostnader

Den försäkrades räddningsplikt och möjlighet att erhålla ersättning för räddningskostnader Magisteruppsats från Affärsjuridiska programmet med Europainriktning LIU-IEI-FIL-A 07/00148 SE Den försäkrades räddningsplikt och möjlighet att erhålla ersättning för räddningskostnader The Insured s Obligation

Läs mer

Ansvarsförsäkring Entreprenör gällande entreprenad inklusive markarbete och miljöskada

Ansvarsförsäkring Entreprenör gällande entreprenad inklusive markarbete och miljöskada Ansvarsförsäkring Entreprenör gällande entreprenad inklusive markarbete och miljöskada GL 804:3 Dessa villkor ingår i en serie villkor för Företagsförsäkring. Villkoren gäller from 2015-01-01 Försäkrings

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 15 november 2005 T 1421-03 KLAGANDE Länsförsäkringar Västernorrland, 588000-3842 Box 164 871 24 Härnösand Ombud: Försäkringsjurist UL MOTPART

Läs mer

Tillfälle 8 Försäkringsrätt. Dafne Barkestad doktorand i försäkringsrätt

Tillfälle 8 Försäkringsrätt. Dafne Barkestad doktorand i försäkringsrätt Tillfälle 8 Försäkringsrätt Dafne Barkestad doktorand i försäkringsrätt Stockholm Center for Commercial Law Vad är försäkring? Ansvarsövertagande Riskspridning Riskgemenskap Historia Oreglerat Tariffföreningar

Läs mer

Nordeuropa Försäkring AB

Nordeuropa Försäkring AB Nordeuropa Försäkring AB SÄRSKILDA VILLKOR VÅRDVERKSAMHET - TILLÄGG N53:1 FÖRSÄKRINGSGIVAREN ANGES I FÖRSÄKRINGSBREVET Innehåll 7.2 Vårdverksamhet - tillägg 7.2.1 Ansvarsförsäkring Övriga skadehändelser

Läs mer

Försäkring för ren förmögenhetsskada PS50

Försäkring för ren förmögenhetsskada PS50 Gäller från och med 2016-07-01 Genom detta försäkringsvillkor ges skydd för skadeståndskrav till följd av rådgivande verksamhet. Försäkringen gäller dock med vissa begränsningar. T.ex. gäller den inte

Läs mer

N./. Riksåklagaren angående rån m.m.

N./. Riksåklagaren angående rån m.m. SVARSSKRIVELSE Sida 1 (10) Ert datum Er beteckning Byråchefen Stefan Johansson B 1857-08 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM N./. Riksåklagaren angående rån m.m. Högsta domstolen har förelagt mig

Läs mer

1 av 5 BRF Klockarbacken 8. Skapat

1 av 5 BRF Klockarbacken 8. Skapat 1 av 5 015-01-01 14-1-31 5. BRANDSKYDDSREGLER 5.1. Generella brandskyddsregler Regler för att förebygga brands uppkomst Intyg för "heta arbeten" avkrävs alla hantverkare som använder svets, värmepistoler

Läs mer

ENTREPRENÖRS- VERKSAMHET

ENTREPRENÖRS- VERKSAMHET GJA 189:2 ENTREPRENÖRS- VERKSAMHET UTAN SPRÄNGING, PÅLNING, SPONTNING ELLER RIVNING särskilt försäkringsvillkor Gäller från och med 2009-10-01 Siffror och rubriker följer Allmänna försäkringsvillkoren

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om företagshemligheter Utfärdad den 25 maj 2018 Publicerad den 30 maj 2018 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 följande. Lagens innehåll 1 Lagen innehåller bestämmelser

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 23 november 2018 Ö 5233-18 PARTER Klagande Sekretess CA Adress hos ombudet Ombud: Advokat KS Motpart Justitiekanslern Box 2308 103 17

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 22 december 2003 B 2882-02 KLAGANDE Riksåklagaren MOTPART IG Offentlig försvarare och ombud: advokaten LB SAKEN Vållande till miljöstörning

Läs mer

RÄTTSSKYDDSFÖRSÄKRING MILJÖBROTT

RÄTTSSKYDDSFÖRSÄKRING MILJÖBROTT ALLMÄNNA FÖRSÄKRINGSVILLKOR RÄTTSSKYDDSFÖRSÄKRING MILJÖBROTT SRF 1009:2 GÄLLER FRÅN 2013-01-01 Stockholmsregionens Försäkring AB Adress: Organisationsnr : 516406-0641 Wallingatan 11 111 60 Stockholm VILLKORSINSTRUKTION...

Läs mer

Konsekvenser av ändringarna avseende upplysningsplikten i FAL

Konsekvenser av ändringarna avseende upplysningsplikten i FAL NFT 1/2006 Konsekvenser av ändringarna avseende upplysningsplikten i FAL av Karl Annell och Johanna Nordkvist Karl Annell karan934@student.liu.se De förändringar beträffande upplysningsplikten som har

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 3 oktober 2003 T 184-03 KLAGANDE Hyr-Börsen i Roslagen Aktiebolag, 556295-7539, Box 60, 184 61 ÅKERSBERGA Ombud: advokaten J.S. och jur.

Läs mer

Brandskydd vid uthyrning/lån av lokaler i Kils kommun

Brandskydd vid uthyrning/lån av lokaler i Kils kommun Brandskydd vid uthyrning/lån av lokaler i Kils kommun Räddningstjänsten i samarbete med Fritidsförvaltningen Morgan Michel Instruktör 0706-29 70 92 Det som inte får hända, kan hända er! Drabbad skola står

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 27 oktober 2004 T 693-03 KLAGANDE Länsförsäkringar Sak Försäkringsaktiebolag, 502010-9681, 106 50 STOCKHOLM Ombud: försäkringsjuristen LvS

Läs mer

Nordeuropa Försäkring AB

Nordeuropa Försäkring AB Nordeuropa Försäkring AB VILLKOR FÖRETAGSFÖRSÄKRING 2008 10 01 Tv-Fotografernas förening I anslutning till N01 FÖRSÄKRINGSGIVAREN ANGES I FÖRSÄKRINGSBEVISET I. EGENDOMSFÖRSÄKRING Med ändring av häremot

Läs mer

KRISFÖRSÄKRING ALLMÄNNA FÖRSÄKRINGSVILLKOR SRF 1008:3 GÄLLER FRÅN 2015-01-01. Stockholmsregionens Försäkring AB

KRISFÖRSÄKRING ALLMÄNNA FÖRSÄKRINGSVILLKOR SRF 1008:3 GÄLLER FRÅN 2015-01-01. Stockholmsregionens Försäkring AB ALLMÄNNA FÖRSÄKRINGSVILLKOR KRISFÖRSÄKRING SRF 1008:3 GÄLLER FRÅN 2015-01-01 Stockholmsregionens Försäkring AB Adress: Organisationsnr : 516406-0641 Wallingatan 33 111 24 Stockholm VILLKORSINSTRUKTION...

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 15 oktober 2019 T 5515-18 PARTER Klagande Försäkrings AB Göta Lejon, 516401-8185 Stora Badhusgatan 6 411 21 Göteborg Ombud: Advokaterna

Läs mer

Produktinformation. Patientförsäkring

Produktinformation. Patientförsäkring Produktinformation Patientförsäkring Produktinformation Patientförsäkring Denna information är en kortfattad beskrivning av försäkringsvillkoret Patientförsäkring A 720. För försäkringen gäller alltid

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 11 juli 2019 T 2761-15 PARTER Klagande Länsförsäkringar Sak Försäkringsaktiebolag, 502010-9681 106 50 Stockholm Ombud: Advokat PS och jur.kand.

Läs mer

Policy. Heta Arbete Tak samt riskanalyser för arbetsmiljöplaner

Policy. Heta Arbete Tak samt riskanalyser för arbetsmiljöplaner Policy Heta Arbete Tak samt riskanalyser för arbetsmiljöplaner Icopal Entreprenad AB Policy Heta Arbete Tak samt arbetsmiljöarbete En fastighetsägare har ett omfattande ekonomiskt och juridiskt ansvar

Läs mer

Nordeuropa Försäkring AB

Nordeuropa Försäkring AB Nordeuropa Försäkring AB VILLKOR FÖRETAGSFÖRSÄKRING M1:2 2017 05 01 I anslutning till N01 FÖRSÄKRINGSGIVAREN ANGES I FÖRSÄKRINGSBREVET I. EGENDOMSFÖRSÄKRING Med ändring av häremot stridande bestämmelser

Läs mer

Cirkulärnr: 2007:23 Diarienr: 2007/0733 Arbetsgivarpolitik: :14 Arbetsrätt, AD, förflyttning, diskriminering, avskedande

Cirkulärnr: 2007:23 Diarienr: 2007/0733 Arbetsgivarpolitik: :14 Arbetsrätt, AD, förflyttning, diskriminering, avskedande Cirkulärnr: 2007:23 Diarienr: 2007/0733 Arbetsgivarpolitik: 2007-2:14 Nyckelord: Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Arbetsrätt, AD, förflyttning, diskriminering, avskedande Datum: 2007-03-23 Mottagare:

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (11) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 20 april 2017 T 2947-16 KLAGANDE TK Ombud: Advokat BB MOTPART PB Ombud: Advokat JS SAKEN Skadestånd ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Svea hovrätts

Läs mer

B Y G G R Ä T T. September 2013

B Y G G R Ä T T. September 2013 Den usla sommaren 2012 är redan glömd. Ett sådant väder vi haft i år! Efter välbehövlig semester är man fylld av energi och känner genast att det är dags att slänga sig över juridiska nyheter på entreprenadrättens

Läs mer

Felansvaret för enstegstätade fasadkonstruktioner

Felansvaret för enstegstätade fasadkonstruktioner Felansvaret för enstegstätade fasadkonstruktioner Om Myresjöhusdomarna Ett bättre byggande 15 november 2016 Disposition Bakgrund till Myresjöhusdomarna Första domen är entreprenaderna felaktiga? Andra

Läs mer

FÖRSÄKRINGSRÄTTSLIG PRESKRIPTION 0 särskilt om tolkningsproblemen beträffande den tioåriga preskriptionstiden

FÖRSÄKRINGSRÄTTSLIG PRESKRIPTION 0 särskilt om tolkningsproblemen beträffande den tioåriga preskriptionstiden FÖRSÄKRINGSRÄTTSLIG PRESKRIPTION 0 särskilt om tolkningsproblemen beträffande den tioåriga preskriptionstiden Språk 6anguage F SvenskaHSIedish 0ngelskaH0nglish Avdelning, +nstitution Division)De+artment

Läs mer

Godkänd hovslagare och andra hovslagare

Godkänd hovslagare och andra hovslagare Syftet med detta kortfattade PM är att bringa litet klarhet i vissa frågor som följde på artikeln i Ridsport 2014-03-20. Tanken är att ni ska ha en utgångspunkt när ni får frågor. Trots antalet sidor är

Läs mer

Till Statsrådet och chefen för Finansdepartementet

Till Statsrådet och chefen för Finansdepartementet R 3944/1998 1998-03-26 Till Statsrådet och chefen för Finansdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 29 januari 1998 beretts tillfälle att avge yttrande över Försäkringsgarantiutredningens

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 28 mars 2013 Ö 371-11 KLAGANDE If Skadeförsäkring AB (publ) Ombud: Advokaterna EA och FF MOTPARTER 1. Sandvik Aktiebolag 2. Sandvik Inc

Läs mer

Nordeuropa Försäkring AB

Nordeuropa Försäkring AB Nordeuropa Försäkring AB SÄRSKILDA VILLKOR EXTRAKOSTNADSFÖRSÄKRING DATA N69:2 ANGES I FÖRSÄKRINGSBREVET Innehåll 2.3 Extrakostnadsförsäkring 2.3.1 Vem försäkringen gäller för 2.3.2 När försäkringen gäller

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 4 februari 2004 T 453-03 KLAGANDE SF Ombud, tillika biträde enligt rättshjälpslagen: advokaten KM MOTPARTER 1. GJ 2. CM 3. BT 4. TT Ombud

Läs mer

EXTRAKOSTNADS- FÖRSÄKRING

EXTRAKOSTNADS- FÖRSÄKRING GJAV 936:2 EXTRAKOSTNADS- FÖRSÄKRING särskilt försäkringsvillkor Gäller från och med 2009-10-01 Detta försäkringsvillkor ingår i en serie av villkor. De olika avsnittens indelning och numrering har samordnats,

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1993:320) om byggfelsförsäkring; utfärdad den 3 juni 2004. SFS 2004:552 Utkom från trycket den 16 juni 2004 Omtryck Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Nordeuropa Försäkring AB

Nordeuropa Försäkring AB Nordeuropa Försäkring AB VILLKOR FÖRETAGSFÖRSÄKRING F3:1 2015 05 01 I anslutning till N01 FÖRSÄKRINGSGIVAREN ANGES I FÖRSÄKRINGSBREVET I. EGENDOMSFÖRSÄKRING Med ändring av häremot stridande bestämmelser

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 1 oktober 2014 Ö 4417-12 KLAGANDE RG Ombud: Jur.kand. FE MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Ansökan i hovrätt om resning

Läs mer

Övrigt Yrkandet om särskild avgift enligt 20 kap 12 utlänningslagen (2005:716) ogillas.

Övrigt Yrkandet om särskild avgift enligt 20 kap 12 utlänningslagen (2005:716) ogillas. SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT DOM meddelad i Huddinge Mål nr B 12756-12 1 PARTER (Antal tilltalade: 1) Åklagare Extra åklagare Mikael Ström Åklagarmyndigheten Söderorts åklagarkammare i Stockholm Tilltalad Radjabali

Läs mer

Inköp Kommunala bolag Skadestånd enligt lagen om offentlig upphandling (Hebymålet) Bilagor: HD:s dom, mål nr T

Inköp Kommunala bolag Skadestånd enligt lagen om offentlig upphandling (Hebymålet) Bilagor: HD:s dom, mål nr T Cirkulärnr: 1999:2 Diarienr: 1999/0028 Handläggare: Sektion/Enhet: Förbundsjurist Ulf Palm Civilrättssektionen Datum: 1999-01-11 Mottagare: Rubrik: Kommunstyrelsen Inköp Kommunala bolag Skadestånd enligt

Läs mer

H./. Riksåklagaren m.fl. angående försök till dråp m.m.

H./. Riksåklagaren m.fl. angående försök till dråp m.m. SVARSSKRIVELSE Sida 1 (5) Ert datum Er beteckning Byråchefen Stefan Johansson B 2649-08 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM H./. Riksåklagaren m.fl. angående försök till dråp m.m. Högsta domstolen

Läs mer

förmögenhetsskada För God Man och Förvaltare Allmänt försäkringsvillkor

förmögenhetsskada För God Man och Förvaltare Allmänt försäkringsvillkor Ren förmögenhetsskada För God Man och Förvaltare Allmänt försäkringsvillkor Gäller från och med 2015-04-01 Detta försäkringsvillkor ingår i en serie av villkor. 1 (6) 1. Vem försäkringen gäller för Försäkringen

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 22 december 2014 Ö 4853-13 ANMÄLARE Stockholms tingsrätt, avd 4 Box 8307 104 20 Stockholm PARTER Kärande vid tingsrätten Ekonomigruppen

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 11 juli 2017 T 3590-16 KLAGANDE Gjensidige Forsikring ASA Norge, svensk filial, 516407-0384 Box 3031 103 61 Stockholm Ombud: Advokat RS

Läs mer

Betydelsen av att den försäkrade orsakat skada genom ett oaktsamt agerande

Betydelsen av att den försäkrade orsakat skada genom ett oaktsamt agerande Linköpings universitet Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Masteruppsats 30 hp Masterprogram i Affärsjuridik - Affärsrätt HT2016/VT2017 LIU-IEI-FIL-A--17/02437--SE Betydelsen av att

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 30 januari 2007 T 3829-03 KLAGANDE Scana Steel Björneborg AB, 556256-7387 Box 55 691 21 Karlskoga Ombud: Advokat HB MOTPART If Skadeförsäkring

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 9 december 2008 Ö 4308-07 PARTER 1. PF 2. CS Ombud för 1 och 2: Jur.kand. MS 3. MA 4. JF Ombud för 3 och 4: Advokat JC SAKEN Fel i fastighet

Läs mer

Våldtäkt mot barn eller sexuellt övergrepp mot barn? - en HD-dom i april Promemoria

Våldtäkt mot barn eller sexuellt övergrepp mot barn? - en HD-dom i april Promemoria Våldtäkt mot barn eller sexuellt övergrepp mot barn? - en HD-dom i april 2006 Promemoria RättsPM 2006:11 Brottmålsavdelningen Utvecklingscentrum Göteborg Maj 2006 HD:s dom den 11 april 2006 i mål B 154-06

Läs mer

Nordeuropa Försäkring AB

Nordeuropa Försäkring AB Nordeuropa Försäkring AB VILLKOR FÖRETAGSFÖRSÄKRING SKAP 2009 05 01 I anslutning till N01 FÖRSÄKRINGSGIVAREN ANGES I FÖRSÄKRINGSBEVISET I. EGENDOMSFÖRSÄKRING Med ändring av häremot stridande bestämmelser

Läs mer

Överklagande av hovrättsdom rån m.m.

Överklagande av hovrättsdom rån m.m. ÖVERKLAGANDE Sida 1 (5) Byråchefen Stefan Johansson Ert datum Er beteckning Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM Överklagande av hovrättsdom rån m.m. Klagande Riksåklagaren Box 5553 114 85 STOCKHOLM

Läs mer

Arbetstillstånd. Säkerhetsregler för högriskarbeten

Arbetstillstånd. Säkerhetsregler för högriskarbeten Arbete på pumpar, rör eller cisternpåfyllningen (både gas- och vätskefas) samt hetarbeten utgör så kallade högriskarbeten. På grund av de risker som är förknippade med dessa arbeten ska du iaktta följande

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 27 januari 2015 T 407-13 KLAGANDE Secora Sverige AB, 556707-8976 Strandbergsgatan 61 112 51 Stockholm Ombud: Advokat HDK och advokat TS

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 27 december 2006 Ö 4023-05 PARTER 1. HSB:s Bostadsrättsförening City i Täby, 716000-0134 c/o LEX Advokatbyrå Box 5305 102 47 Stockholm

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 12 oktober 2004 B 212-04 KLAGANDE Riksåklagaren MOTPART MG Offentlig försvarare och ombud: advokaten LN SAKEN Miljöbrott ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET

Läs mer

Skadereglerares ställningsfullmakt

Skadereglerares ställningsfullmakt NFT 1/1996 Skadereglerares ställningsfullmakt av advokat Anders Höglund, Advokatfirman Morssing & Nycander Anders Höglund Artikeln avser visa att Sveriges Försäkringsförbund synes ha lämnat oförenliga

Läs mer

BRANDMÄNNENS RIKSFÖRBUND. Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen

BRANDMÄNNENS RIKSFÖRBUND. Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen BRANDMÄNNENS RIKSFÖRBUND 1 En Branschorganisation för all räddningstjänstpersonal Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen 1 Denna lag tillämpas på den som har utsetts av en arbetstagarorganisation

Läs mer

Kommentar fråga 1. UPPSALA UNIVERSITET Juridiska institutionen Termin 2 vt 2009

Kommentar fråga 1. UPPSALA UNIVERSITET Juridiska institutionen Termin 2 vt 2009 UPPSALAUNIVERSITET Juridiskainstitutionen Termin2vt2009 Kommentarfråga1 Dettaärendastettförslagpålösningavfrågan.Andralösningarharvaritpoänggivande.Detskadock observerasattdetinteharvaritpoänggivandeattendastangelagrumutanargumentationiden

Läs mer

Allmänna avtalsbestämmelser

Allmänna avtalsbestämmelser Allmänna avtalsbestämmelser God Man och Förvaltare Allmänt försäkringsvillkor Gäller från och med 2015-04-01 Detta försäkringsvillkor ingår i en serie av villkor. 1 (5) 1 Allmänna avtalsbestämmelser God

Läs mer

A.N. överklagade hos förvaltningsrätten det beslut som Försäkringskassans skrivelse den 18 juli 2011 ansågs innefatta.

A.N. överklagade hos förvaltningsrätten det beslut som Försäkringskassans skrivelse den 18 juli 2011 ansågs innefatta. HFD 2013 ref 68 Försäkringskassans lagakraftvunna omprövningsbeslut beträffande återbetalningsskyldighet av livränta för en viss period utgör hinder mot att myndigheten på nytt prövar samma fråga. Lagrum:

Läs mer

Försäkringsvillkor HSB Bostadsrättsförsäkring I samarbete med Tennant Försäkrings AB

Försäkringsvillkor HSB Bostadsrättsförsäkring I samarbete med Tennant Försäkrings AB Försäkringsvillkor HSB Bostadsrättsförsäkring I samarbete med Tennant Försäkrings AB Försäkringsvillkor HSB Bostadsrättsförsäkring 1 Försäkringsvillkor HSB Bostadsrättsförsäkring Försäkringens omfattning

Läs mer

KRISFÖRSÄKRING ALLMÄNNA FÖRSÄKRINGSVILLKOR SRF 1008:2 GÄLLER FRÅN 2013-01-01. Stockholmsregionens Försäkring AB

KRISFÖRSÄKRING ALLMÄNNA FÖRSÄKRINGSVILLKOR SRF 1008:2 GÄLLER FRÅN 2013-01-01. Stockholmsregionens Försäkring AB ALLMÄNNA FÖRSÄKRINGSVILLKOR KRISFÖRSÄKRING SRF 1008:2 GÄLLER FRÅN 2013-01-01 Stockholmsregionens Försäkring AB Adress: Organisationsnr : 516406-0641 Wallingatan 11 111 60 Stockholm VILLKORSINSTRUKTION...

Läs mer

MA./. Riksåklagaren angående egenmäktighet med barn

MA./. Riksåklagaren angående egenmäktighet med barn Skrivelse Sida 1 (5) Ert datum Er beteckning Byråchefen Stefan Johansson B 1075-08 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM MA./. Riksåklagaren angående egenmäktighet med barn Högsta domstolen har berett

Läs mer

REN FÖRMÖGENHETS- SKADA VID OFFENTLIG UPPHANDLING

REN FÖRMÖGENHETS- SKADA VID OFFENTLIG UPPHANDLING GJAF 51:4 REN FÖRMÖGENHETS- SKADA VID OFFENTLIG UPPHANDLING allmänt försäkringsvillkor Gäller från och med 2011-05-01 Dessa bestämmelser för ansvarsförsäkring ingår i en serie av villkor för Företagsförsäkring.

Läs mer

Bidragsbrott. Kriterier som uppställs i lagstiftningen samt förutsättningar och former för polisanmälan

Bidragsbrott. Kriterier som uppställs i lagstiftningen samt förutsättningar och former för polisanmälan Bakgrund Bidragsbrott Kriterier som uppställs i lagstiftningen samt förutsättningar och former för polisanmälan Bidragsbrottslagen (2007:612) trädde i kraft den 1 augusti 2007. Syftet med lagen är att

Läs mer

Rättsskyddsförsäkring

Rättsskyddsförsäkring VILLKOR Fastställt november 2003 R 1:3 Rättsskyddsförsäkring Tvister och skattemål Moderna Försäkringar AB Moderna Försäkringar Sak AB www.modernaforsakringar.se A TVISTER 1 Vem försäkringen gäller för

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 29 oktober 2015 KLAGANDE AA Ombud: Advokat Kristoffer Sparring Advokatfirman Fylgia Box 55555 102 04 Stockholm MOTPART Skatteverket 171

Läs mer