Kommentar fråga 1. UPPSALA UNIVERSITET Juridiska institutionen Termin 2 vt 2009

Transkript

1 UPPSALAUNIVERSITET Juridiskainstitutionen Termin2vt2009 Kommentarfråga1 Dettaärendastettförslagpålösningavfrågan.Andralösningarharvaritpoänggivande.Detskadock observerasattdetinteharvaritpoänggivandeattendastangelagrumutanargumentationiden konkretafrågan. Den första delfråga som lämpligen bör utredas är om Evas hyresgäster har haft rätt till hyresreducering eller om hyresreduceringen utgör ett frivilligt åtagande på Evas sida. Även om Eva hargåttmedpåhyresgästernaskravärdetviktigtattutredafråganeftersomevavillhaersättning från Pumpa Läns för reduceringen och Eva torde har naturligtvis lättare att få igenom sitt krav om hon var skyldig att medge hyresreduceringen(det handlar ju ytterst om vad som är att räkna som ekonomiskskada). EftersomEvahyrutbostadslägenheterärJB12kaptillämpligpåhyresförhållandet.Vifårantaattdet avhyresförhållandetföljerenrättattanvändagemensammautrymmensåsomtextvättstuga.under hyrestidenskahyresvärdenhållalägenhetenisådantskickattdetenligtdenallmännauppfattningen påortenärfulltbrukbarfördetavseddaändamålet,se12:15st1jb.detsammagällergemensamma utrymmen, 12:15 st 3 JB. Det torde inte vara några problem att fastställa att tvättstugan inte är i sådantskickattdenärbrukbarfördetavseddaändamålet.fråganärdåomhyresreduceringären sådan påföljd som hyresgästerna kan göra gällande. Enligt 12:16 st 1 p 3 JB gäller 12:10 12 JB om hinder eller men uppstår i nyttjanderätten utan hyresgästens vållande. Enligt 12:11 st 1 p 3 JB har hyresgästensrätttillskälignedsättningavhyranunderdentidlägenhetenäribristfälligtskick.enligt Grauers, s. 41, har dock hyresgästen enligt praxis inte rätt till nedsättning om hyresgästen inte har protesterat eller på annat sätt markerat att han/hon vill ha nedsättning av hyran (det följer av allmänna kontraktsrättsliga principer). Enligt entydig praxis har hyresgästen endast rätt till nedsättningfrånochmeddentiddåreklamationengjordes(jfrlagtexten).slutsatsenbörbliattevai och för sig var skyldig att medge nedsättning av hyra eftersom tvättstugan inte var i fullt brukbart skick men att nedsättning en bör beräknas från och med den tidpunkt som hyresgästerna/hyresgästenpåtalatattnedsättningskullekrävas.avuppgiftenframgårdockintevad somförekommitmellanhyresgästernaochevainnannamnunderskrifternalämnadestillhenne. DenandradelfråganrörförhållandetmellanEvaochPumpaLänsAB.Detbörkonstaterasattdetär frågaomentjänstsompumpalänsskautföraochattbådepumpalänsochevabörbetraktassom näringsidkare.pumpalänsärettföretagochutförpumpningstjänsterisinverksamhet,evaagerari dettaförhållandesomhyresvärdochinteförprivaträkning.problemetmedattkonstateraattdetrör sig om en tjänst mellan två näringsidkare är att det inte finns någon direkt tillämplig lag på förhållandet. Enligt bl a Hellner kan vägledning hämtas från konsumenttjänstlagen även vid kommersiella förhållanden. Man bör dock vara uppmärksam på att denna lag omfattas av ett konsumentskydd varför stor försiktighet bör tillämpas vid analog tillämpning av konsumenttjänstlagen.iövrigtkanävenvägledninghämtasfrånköplagenävenomdennalaginteär tillämpligpåtjänster. AttPumpaLänsäridröjsmållärdetinterådanågratvivelom.Enligtdetförstatelefonsamtaletskulle Pumpa Läns åtgärda problemet dagen efter samtalet. Även om Eva har medgett att tjänsten kan

2 utföras några dagar senare än avtalat är Pumpa Läns fortfarande i dröjsmål. Ett anstånd medför i regelendastattevaintekanhävaavtaletunderanståndstiden.skadeståndpågrundavdröjsmålet börhondockalltidharätttill.vidarefinnsdetingentingiuppgiftensomtyderpåattevavillhäva avtaletefteratthonmedgettanståndmedtidenförtjänstensutförande.påföljdernaviddröjsmålpå PumpaLänssidaenligtkonsumenttjänstlagen,25,ärattköparenkaninnehållabetalningen,kräva att Pumpa Läns utför tjänsten eller hävning av avtalet. Köparen har även rätt till skadestånd. EftersomatttjänsteninteverkarvaraheltavslutadnärEvaringeruppPumpaLänsochmeddelaratt honvillhaersättningförkostnaderochatthonintetänkerbetalabehöverviintediskuteraomeva harreklameratitidellerpårättsätt,se26 konsumenttjänstlagen.evaharenligt27 rättatthålla innesåmycketavbetalningensomfordrasförattgehennesäkerhetfördekravsomhonframställer. AttvägrabetalahelabeloppetärförmodligenettförstortbeloppattinnehållaochEvakandåsjälv riskera att hamna i dröjsmål med betalningen. När det kommer till Evas krav för ersättning för de kostnader hon har haft bör skadeståndsfrågan diskuteras. Både enligt köplagen och konsumenttjänstlagenharköparenrätttillskadeståndfördeskadorsomköparenliderpågrundav dröjsmåletomintepumpalänskanvisaattdröjsmåletberorpåetthinderutanförderaskontroll,31 konsumenttjänstlagenoch27 köplagen.endiskussionbörförasomhindretliggerutanförpumpa Läns kontroll men slutsatsen bör bli att hindret inte legat utanför deras kontroll varför de bör bli skadeståndsskyldiga. En viktig skillnad mellan köplagen och konsumenttjänstlagen är att enligt konsumenttjänstlagen ersätts all skada på grund av dröjsmålet men enligt köplagen görs en distinktionmellandirektochindirektskada.indirektskadaersättsenligtköplagenendastompumpa Länsvaritförsumliga,27.Eftersomskadeståndsreglernaiköplagengällermellannäringsidkarebör detvaralämpligareattföljadessabestämmelsernärviskabestämmaskadeståndsfråganmellaneva ochpumpalänsab.dettainnebärdelsattendiskussionbörförasompumpalänsvaritförsumliga, delsattenuppdelningaversättningsposternaidirektaochindirektaskadorbörgörasienlighetmed 67 köplagen. DensistadelfråganattdiskuteraärförhållandetmellanEvaochTvättaRentAB.Förstbörkonstateras attävenidettaförhållandebörevaframståsomnäringsidkare.fråganrörettköpavlösegendom varförköplagenbörblidirekttillämplig. EvaharbeställtvarorföravhämtninghosTvättaRent.Detbörvarafrågaomettköpävenominte Evaharbetalatvarornaännu.EvasförpliktelseräratthämtaochbetalavarornaochTvättaRentsatt beställa hem varorna och hålla varorna tillgängliga för avhämtning. Eva har varken hämtat eller betalatvarorna.attingenbetalningharskettbordeintemedföranågraproblemeftersomvifåranta att betalningen ska ske när varorna har hämtats. Fråga är då vilka påföljder Tvätta Rent kan göra gällandeärevainteharhämtatvarorna.enligt50 köplagenskaköparenmedverkatillköpetgenom attblahämtavarorna.ominteköparengördettakansäljarenenligt51 krävabetalningellerannan fullgörelse eller häva köpet samt dessutom kräva skadestånd. Påföljderna kan dock endast göras gällande om felet från köparens sida inte beror på säljaren. Ingenting tyder på detta i uppgiften. TvättaRentharhävtköpetochkräverocksåskadestånd.EndiskussionbörförasomTvättaRenthade rätt att häva köpet enligt 55. När det gäller skadeståndsfrågan bör diskuteras huruvida Eva kan hävdaattanledningentillatthonintehämtadevarornaberoddepåhinderutanförhenneskontrolli enlighetmed57.vidarebördiskuterasomtvättarentharrätttillersättningförbådedirektaoch indirektaskadortillföljdavevasbristandemedverkan.enligt57 ersättsendastdirektaskadorom inteevaharvaritförsumlig.

3 Kommentarfråga2 Fråganrörersättningsanspråkvilkaalla,påettellerannatsätt,kanrelaterastillenkollisionmellan motordrivna fordon i trafik. Trafikskadelagen (TSL) är således tillämplig, TSL 1. Därmed kan trafikskadeersättningaktualiseras,tsl8.atttrafikskadelageniochförsigkantillämpashindrarinte attersättningkrävsmedskadeståndslagensomgrund,tsl18 1st. För kvinnans personskada ges ersättning enligt TSL 10 1 st. Ersättningen utbetalas ur det egna fordonetsförsäkring,dvs.urdenförsäkringsomgällerförtidningsdistributionsbolagetsbil.beräkning avskadeståndetskerjmlskadestånslagen(skl),setsl9.därmedaktualiserasskl5:1:svedaoch värk, lyte och men osv. Beträffande inkomstbortfallet kan man notera att den sjukpenning hon faktiskterhållitskaavräknas,skl5:12st. Manbörfrågasigomersättningenförpersonskadanbörjämkaspågrundavmedvållande,seTSL 12 1 st (samt SkL 6:1). Detta kräver en granskning av huruvida kvinnan varit vårdslös vid sitt framförande av bilen. Jämkning fordrar dock grov vårdslöshet å den personskadelidandes sida. Därför har man att värdera huruvida tidningsbudets agerande varit just grovt vårdslöst. Resonemangenbörutgåfrånattjämkningendastskervidvårdslöshet avmycketallvarligtslag.se vidarehellner,skadeståndsrätts224ff. Av uppgiften framgår vidare att tidningsdistributionsbolagets bil skadats. Det är naturligtvis en sakskada. Kan trafikskadeersättning utgå? Nja, det handlar ju här om en kollision mellan två motordrivna fordon. I sådana fall kan trafikskadeersättning utgå ur den andra bilens försäkring om det finns vållande på andra bilens sida, TSL 10 2 st. Skulle man anse att mannen inte vållat kollisionen vilket är en mycket rimlig ståndpunkt att inta så saknar alltså bolaget möjlighet att erhållatrafikskadeersättning. Tidningsdistributionsbolaget skulle dock kunna vara ersättningsberättigat enligt SkL. Det rör sig alltså då om ersättning för sakskada, SkL 5:7. Frågan ger här möjlighet att diskutera kring principalansvar, SkL 3:1, och arbetstagarens skadeståndsansvar, SkL 4:1. Notera att det fordras synnerliga skäl för att arbetstagaren skall bli skadeståndsskyldig jml senast nämnda lagrum. Observera också att diskussionen här rör en situation där den skadelidande är arbetsgivaren. Det senastnämndaförhållandetinbjudertillvidareresonemang(jfrhellners271f). Begränsningenav tillämpligheten av reglerna om skadeståndsansvar i de fall där trafikskadeersättning kan utgå (SkL 3:8)ärintetillämpligidettaläge,eftersomfråganhärgällersakskadapådenegnabilen. Som framgår av det ovanstående (och av det följande) har man att bilda sig en uppfattning om huruvida tidningsbudet agerat vårdslöst. På trafikområdet finns naturligtvis otaliga regler som ofta kanliggatillgrundförbedömningavomettvisstagerandevaritvårdslöst(t.ex.högerregeln).därtill skulle, vid en (fri) culpaprövning, resultatet kunna bli att tidningsbudet konstateras ha handlat oaktsamt genom att köra bil dödstrött. Några problem att konstatera kausalitet och adekvans i förhållandetillskadantordeinteföreliggavadgällersakskadan. Tidningsdistributionsbolaget kan också tänkas vilja rikta skadeståndsanspråk mot mannen med åberopande av SkL 2:1. Han har visserligen brutit mot en handlingsnorm genom att köra rattfull (därom råder inga tvivel). Skyddsändamålet med handlingsnormen utgör inte något hinder mot att åläggamannenskadeståndsansvarvidbilkrockarm.m.menidettafallbörmanneninteutpekassom

4 vållande.detärjuinteavstegetfrånovannämndahandlingsnormsomorsakatskadan.därmedråder detintekausalitetmellanattmannenkörrattfullochattbilarnakolliderar.(dettasegmentavfrågan kanhanteraspåolikasätt,mendennupresenteradelösningenärfullttillräckligisammanhanget.) Skadanpåmannensbil(sakskada)börkunnaersättasgenomtrafikskadeersättning,TSL10 2st. Fördettakrävs,somsagt,vållandepådenandrabilenssida.Alltsåharmanatttaställningtillculpa påtidningsbudetssida,jfrovan.medvållandefrågorkandiskuteras,jfrtsl12 2st,menföljerman resonemangetiföregåendestyckebörjämkninginteske.omsättetattjämka,fördetfallmanpåstår attmannenfaktisktärmedvållande,setsl12 3st. Närdetgällermannensefterföljandeångestkänslorbörmanförstorienterasigomhuruvidadessa kan klassas som en personskada. Liksom framgår i Hellner, Skadeståndsrätt(s 375 och 392 ff) kan psykiskabesvärklassassompersonskador.dettauppgesvarafalletsärskiltisituationerdärdensom drabbasavdepsykiskabesvärensjälvhotatsavsvårfysiskskada.sermanångestkänslornasomjust en personskada så möjliggörs ersättning ur det egna fordonets trafikförsäkring, TSL 10 1 st. ErsättningenberäknasenligtSkL(5:1,primärtsvedaochvärk). Ångestkänslorna,betraktadesompersonskada,gerdockupphovtillendelkausalitetsproblem.Är det krocken i sig eller t.ex. polisutredningen(pga rattfylleri) som framkallar ångest? I enlighet med detovanhävdadeärdettidningsbudetsomvårdslöstorsakatkrocken.mannenhardocksjälvorsakat rattfylleriet(frånbartendernbortsesförstunden);hanharsåattsägabidragittillpolisutredningen genom att köra berusad, även om han inte orsakat krocken. För svårutredda kausalsamband finns, sombekant,enbevislättnadsregelfastslagenipraxis.tarmanfastadennaregelsåblirfrågan:ärdet klartmerasannolikt attångestkänslornaberorpåjustkrockenochingetannat?sehärtillhellner s200ffocht.ex.dedäranmärktarättsfallennja1981s622och1982s421. Härpå bör resonemang om adekvans följa. De förekommande sätten att uttrycka adekvanskravet ( i farans riktning ; en påräknelig följd osv.) bör uppmärksammas och relateras till den konkreta situationen. Självmordetkanocksågedenefterlevandemakanrätttillersättningföregenpersonskada,seSkL 5:23p.Detsomkrävsäratteninitialpersonskadaletttilldöden,vilkethärskullekunnamotsvaras av att ångestkänslor (personskada) lett till självmord (döden). Makan bör utan vidare resonemang kunna antas ha stått den avlidne särskilt nära. Notera schablonbeloppen för sveda och värk som brukarutgåisituationermotsvarandedensomomnämnsiskl5:23p. BeträffandesjälvmordetliggerdetnäratillhandsattlyftaframNJA1966s331(adekvansvidinitial personskada på vilken det följde självmord). Den i uppgiften föreliggande situationen bör jämföras meddenirättsfallet;likheterochskillnaderböruppmärksammas. Ersättning pga dödsfallet aktualiserar motsvarande kausalitetsproblem som redovisats ovan angåendeångesten. I sammanhanget kan också jämkning av trafikskadeersättning på grund av medvållande nämnas, TSL12 1st.Normaltsettkrävsgrovvårdslöshet.Vidrattfylleriräckerdetmedvårdslöshet.Sehärtill Hellners225.NoteraocksåSkL6:11standrameningen.

5 Liksom inledningsvis konstaterades förtar inte den omständigheten att TSL är tillämplig den skadelidande möjligheten att kräva skadestånd på annan grund. (Se dock, beträffande principalansvar, SkL 3:8.) Den som i så fall tvingats utge skadestånd kan ha rätt till trafikskadeersättningenligt19. FörsäkringsbolagsomutgertrafikskadeersättninginträderjmlTSL20 idenskadelidandesrätttill skadestånd.fördennaåterkravsrättfordrasuppsåtellergrovvårdslöshetåskadevållarenssida;har skadan vållats av förare som gjort sig skyldig till rattfylleri räcker enkel vårdslöshet. Notera att tidningsbudetsregressansvarärbegränsatjmlskl4:1(hellners283). Denslutligafördelningenav ersättningsbördanförsäkringsbolagenemellanvidkollisionsfall(somdetta)reglerasitsl22. Slutligen skall några ord sägas om bartendern. Ansvarsfrågor rörande honom aktualiseras om alkoholintagetkanrelaterastillsjälvmordetsamtommannenbedömshavaritvårdslösvidkrocken. Scenariot inbjuder för övrigt till resonemang, såväl fallspecifika som mera principiella, rörande diverse skadeståndsrättsliga teman. Till exempel kan uppgiften aktivera diskussioner om objektiva förutsättningarförskadeståndsansvar,omculpaochomadekvans. Tydligenbryterbartendernmotutskänkningstillståndetidetatthanserverarutanförangiventid. Detta tillstånd synes dock inte kunna tillmätas betydelse som en skadeståndsrättsligt relevant handlingsnormidennasituation.normensskyddsändamålärjuknappastatthindraskadortillföljd avrattfylleri.möjligeninitierardärförfallbeskrivningenenfriculpaprövning.kanskekanresonemang om ansvar på grund av underlåtenhet tas in i bilden; finns en handlingsplikt i situationer som den beskrivna?omdetfinnsenhandlingspliktiochförsig varunderlåtenhetenatthandlaculpös?eller vardetredansjälvaserverandetsomvarculpöstunderföreliggandeomständigheter?ochomman finnerattbartendernageratculpöst:hurbegränsasansvaretgenomadekvansläran?idennadelav frågan ges tentanden möjlighet till att bygga upp en rättslig argumentation som övertygar eller övertalar utifrån sin kännedom om skadeståndsrättsliga normer och därvid ge prov på juridiskt omdömeochhandlag.

6 Kommentarfråga3 Inledningsvis:Dentextsomföljerärenkommentartillfrågatre.Denskallalltsåinteförståssomett svarisig.syftetmedfrågan,ellerfrågornaärattmanskallfåtillfälleattvisa(och,naturligtvis,träna) sinfärdighetiattlösacivilrättsligaproblem.denharlyckatsbästsomgivitsigikastmedfrågorna, ochgjortettallvarligtmenatförsökattbesvaradem.varjelösningmåstevaraettresultatavetteget, självständigt,juridisktarbete.därförräckerdetintemedattbeskrivahuravtalstolkninggårtilleller vilketinnehållvissarättskällorhar.manharkommitenbitpåväggenomatthänförafrågantillett visstområde,mentilljuridikenärdetändåenbitkvar,ochdetärjudensomskalldemonstreras(och övas).kommentarenföljersammauppdelningifrågora) c)somtentan,mendetharintevariten förutsättningattsvaretuttryckligenhållersigsamma rubriker. a)tvistenmellanifmetallochalugjutäravhängighurdetkollektivavtaldeingåttskallförstås.ett kollektivavtal, liksom i princip vilket avtal som helst, får sitt innehåll av parternas samstämmiga viljeförklaringar. Kan någon gemensam partsavsikt utrönas skall alltså denna bli bestämmande för innehållet.kollektivavtaletärunderkastatettformkrav(23 MBL)sommåhändagervissaramarför tolkningen,meddetgerinteannatänattavtaletslydelseochvadsomförekommitvidessingående skall användas. Den kritiska formuleringen är den inskjutna bisatsen, om det ekonomiska läget så kräver.ordalydelsengerisigsjälvknappastnågonledning.vadsomliggeri kräver ochvadsom skallförståsmed ekonomisktläge äralltföroklart. Om man för tolkningen tar utgångspunkt i den arbetsrättsliga litteraturen eller i den avtalsrättsligaspelarknappastnågonavgöranderoll.litteraturengerjustutgångspunkter,försjälva tolkningen måste de omständigheter som ges i uppgiften användas. Om tolkningen genomförs stegvis (gemensam partsavsikt, dolusregeln, språklig tydning av avtalets ordalydelse och så vidare) eller mer fritt är inte omedelbart avgörande för resultatet, men det är uppenbarligen lättare att övertyga om man lyckas göra strukturen i sina tankar klara för läsaren. Att det är ett kollektivavtal somärföremålförtolkningenspelarsjälvfalletroll,liksomdethadespelatrollomdetvoreettavtal omköp,tjänst,entreprenad,hyraavlössakochsåvidare(tolkningenavseralltidettavtalsomkan hänförastillettvisstområde).enegenhetförkollektivavtaletärmöjligen(mendetärintesäkert)att culparesonemang har en större plats i tolkningen. Det bör dock inte okritiskt tas förgivet att så är fallet. En annan skillnad mellan avtal hänförliga till olika områden är att olika bakgrundsrätt blir aktuella. Den som visar förståelse är känslig i sin användning av denna. Varje mekanisk tillämpning riskerarattledatillmisstag.sammabestämmelsekantillexempeltalaiolikariktningarberoendepå hur den används. Ta till exempel arbetsgivarens arbetsledningsrätt, som ju är en arbetsrättslig utgångspunktimångasituationer.mankanåenasidantänkasigattdenbordetalatillförmånför arbetsgivaren,eftersomdetbordehagjortstydligtattettavstegfråndenavsågsomavtaletkunde förväntas ha det innehållet. Å andra sidan är det lika närliggande att tänka sig att arbetsledningsrätten borde tala för arbetstagarsidan i det aktuella fallet eftersom den omtvistade bestämmelsen ( om det ekonomiska läget så kräver ) skulle förlora sin mening om rättsläget parternaemellaninteförändratsgenomavtalet.frågankanalltsåintelösasbaramedenhänvisning tillenvissnorm,utantolkningsoperationenmåsteutföras.frågangerdärförframförallttillfälleatt visafärdighetiavtalstolkningen.attdetråkarvaraettkollektivavtalsomtolkasgöråenasidaninte fråganmindreavtalsrättligänomdetvoreettavtalomköpsomskulletolkas.åandrasidangördet förhållande att det är fråga om att tolka ett kollektivavtal inte frågan mindre arbetsrättslig än om

7 frågan gick ut på(till exempel) att definiera ett kollektivavtal enligt 23 MBL. Hur man hanterar en fråga som rör sig mellan olika civilrättsliga områden är väl ägnad att belysa den förståelse man besitterförcivilrättenidesshelhet. b) Tvisten mellan Ann och AluGjut beror primärt på deras inbördes avtalsförhållande. Ann är inte medlem i någon arbetstagarorganisation, alltså är hon inte bunden av kollektivavtalet (27, motsatsvis).enannansakärattalugjutkanvaraförpliktigadiförhållandetillifmetallatttillämpa kollektivavtalet på alla anställda. I relation till utanförstående arbetstagare kan kollektivavtalet ha vad kurslitteraturen kallar kollektivavtalets utfyllande verkan. Det innebär att anställningsavtalet anses få sitt innehåll av det vid varje tidpunkt gällande kollektivavtalet, om detta tillämpats på arbetsplatsen(anställningsavtaletfyllsutmedkollektivavtaletsnormer). Avtalsförhållanden bygger (också om de råkar vara arbetsrättsliga) på att två parters vilja skall förverkligas. Skall kollektivavtalets normer reglera förhållandet mellan AluGjut och Ann måste legitimitetenfördetkunnahärledastillavtalsförhållandetmellanannochalugjut.detmåste,skulle mankunnasäga,finnasenluckaattfyllaut,vilketärentolkningsfråga.attannochalugjutharett anställningsavtalärklart.fråganäralltsåvaddetavtaletinnehåller.mankaninskjutaattviinteiden delenärhjälptaavattvetaattarbetsgivarenharskyldighetattlämnainformationomanställningen enligt6coch6e,eftersomviintevetomsådaninformationlämnatsochvaddenisåfallinnehöll. Dessutom måste avtalets innehåll ändå fastställas utifrån tillgängliga tolkningsdata (även om informationenligtnämndaparagrafersjälvfalletvaritettstarktbevisfaktum). Detfinnsenheldelrelevantatolkningsdata,vivettillexempelendelomvadsomförekomvid anställningstillfället,ochvivetvadsomförekommitsenare.dekananvändaspåolika,varförsighelt acceptabla, sätt. För ett nedslag kan man uppmärksamma det problem som består i att Ann accepteratdeförhöjdalönerna,ochomdetinnebäratthonocksåskallvarabundenvidensänkning avlönen.betraktarmananställningsavtaletsomtystifrågaomlönenblirdetnaturligtatttänkasig attdetnärmastekollektivavtalet(detendavikännertill)vidvarjegiventidpunktfyllerutdenluckan, vilket torde innebära att Ann får acceptera sänkningen. Om man däremot betraktar lönen som regleradianställningsavtalet(vidanställningstillfälletgenomattarbetsgivarengerbeskedomatthon skallfå17000kr,vilketanndåaccepterade,senaregenomkonkludenthandlandefrånarbetsgivaren i förening med att Ann accepterat handlandet (också konkludent) blir resultatet det motsatta. Då bordedetståannfrittattaccepteradenerbjudnaändringen,ellerreklamera.attarbetsgivareniså fall kan hamna i ett läge där ett av två avtal måste brytas (kollektivavtalet med IF Metall eller anställningsavtalet med Ann) är knappast Anns problem. AluGjut bär själv risken för att de avtalsrelationermaningåttärförenligasinsemellan. c)påfråganomannssocialasituationspelarrollfördenjuridiskabedömningenharmankanskeen viss ryggmärgskänsla. Svårigheten, och utmaningen, ligger i att artikulera ryggmärgskänslan på ett begripligt sätt (för läsaren, men också för sig själv), och det gäller vare sig man känner på sig att svaretpåfråganärjaellernej.ensärskildsvårighettycksliggaiattkonfronterasinuppfattningom civilrätten,hellreänattförsökaformuleraettsvarsomdensomställerfrågankantänkasviljaha.

8 Idiversecivilrättsligalagarfinnsutrymmetillatttahänsyntillvemdenenapartenienrelation är, till exempel 36 AvtL, konsumentskyddande lagstiftning och regler om jämkning av skadestånd (se till exempel 6:2 SkL). Det är dock fråga om särskilda situationer, som alla utmärks av att vara undantag.någonhjälptilljustanngerdeknappastheller,ävenomdetkanvaraintressantattseatt merindividuellahänsyninteärheltfrämmandeförcivilrätten. Mankanbetraktafrågansomenfrågaomvadcivilrättenfokuserarpå.Decivilrättsligareglerna är typiskt sett neutrala till sin karaktär(i ungefär samma mening som de är objektiva). Genom att tillämpadeneutralareglerna(likafalllika,ellerliknande)kommerannattdrabbaspåettannatsätt än sina arbetskamrater. Om vi istället för att titta på reglernas rekvisit tittar på deras resultat kommersakenalltsåattseannorlundaut.dåspelarannssocialasituationroll.detintressantabliri nästa steg att fundera på om civilrätten innehåller några möjligheter att justera resultatet före det attdetinträder.mankantänkasigattprövamedindirektkönsdiskriminering.viharettlagrum(1:4 2 p), en diskrimineringsgrund (kön), och en gissning att kvinnor oftare missgynnas av ett visst kriterium, eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt. Även om man tänker sig en direkt tillämpningavförbudet(märkattmanisåfallocksåmåstekonstateraattannärarbetstagare,2:11 st 1 p) mot indirekt diskriminering upppenbarar sig dock samma fenomen på rekvisitsidan som berördes ovan. Bestämmelsen träffar inte Ann i egenskap av att vara just Ann(med barn på dagis, dyr hyresrätt och så vidare), utan Ann i egenskap av tillhörighet till en viss grupp. Det är också då baratillendelannssocialastatussomspelarroll.atthonharbarnochendyrbostadärinteisigen delavdenbedömningen. Avslutningsvis: Man behöver förstås inte resonera på just det sättet, eller söka upp just de svårigheterna.poängenär(ochliggeri,fördendelen)attinteförsökagåruntsvårigheterna,utanatt iställetsökauppdemochatthanteradem.resultatetavenbedömningpåenjuridiskfrågaharinget värdefrikoppladfråndeskälsombäruppden.detintressantaäralltsååenasidanpåvadsättett visstproblemlöses,interesultatetisig.åandrasidanärdetingenlösningutanettresultat,ettsvar påfrågan,varförredovisningenavskälenintegärnakanlämnasutanettresultat.nåväl,alltdetdär vetduegentligen,ochmankannogtyckaattdetblirlitetjatigt.detärändåsvårtattkommaifrån; kommentareninnehållermycketåenasidanochåandrasidan åtminstoneidetavseendetspeglar dennogdenjuridiskaverksamhetenrättväl.