Kommentar fråga 1. UPPSALA UNIVERSITET Juridiska institutionen Termin 2 vt 2009

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kommentar fråga 1. UPPSALA UNIVERSITET Juridiska institutionen Termin 2 vt 2009"

Transkript

1 UPPSALAUNIVERSITET Juridiskainstitutionen Termin2vt2009 Kommentarfråga1 Dettaärendastettförslagpålösningavfrågan.Andralösningarharvaritpoänggivande.Detskadock observerasattdetinteharvaritpoänggivandeattendastangelagrumutanargumentationiden konkretafrågan. Den första delfråga som lämpligen bör utredas är om Evas hyresgäster har haft rätt till hyresreducering eller om hyresreduceringen utgör ett frivilligt åtagande på Evas sida. Även om Eva hargåttmedpåhyresgästernaskravärdetviktigtattutredafråganeftersomevavillhaersättning från Pumpa Läns för reduceringen och Eva torde har naturligtvis lättare att få igenom sitt krav om hon var skyldig att medge hyresreduceringen(det handlar ju ytterst om vad som är att räkna som ekonomiskskada). EftersomEvahyrutbostadslägenheterärJB12kaptillämpligpåhyresförhållandet.Vifårantaattdet avhyresförhållandetföljerenrättattanvändagemensammautrymmensåsomtextvättstuga.under hyrestidenskahyresvärdenhållalägenhetenisådantskickattdetenligtdenallmännauppfattningen påortenärfulltbrukbarfördetavseddaändamålet,se12:15st1jb.detsammagällergemensamma utrymmen, 12:15 st 3 JB. Det torde inte vara några problem att fastställa att tvättstugan inte är i sådantskickattdenärbrukbarfördetavseddaändamålet.fråganärdåomhyresreduceringären sådan påföljd som hyresgästerna kan göra gällande. Enligt 12:16 st 1 p 3 JB gäller 12:10 12 JB om hinder eller men uppstår i nyttjanderätten utan hyresgästens vållande. Enligt 12:11 st 1 p 3 JB har hyresgästensrätttillskälignedsättningavhyranunderdentidlägenhetenäribristfälligtskick.enligt Grauers, s. 41, har dock hyresgästen enligt praxis inte rätt till nedsättning om hyresgästen inte har protesterat eller på annat sätt markerat att han/hon vill ha nedsättning av hyran (det följer av allmänna kontraktsrättsliga principer). Enligt entydig praxis har hyresgästen endast rätt till nedsättningfrånochmeddentiddåreklamationengjordes(jfrlagtexten).slutsatsenbörbliattevai och för sig var skyldig att medge nedsättning av hyra eftersom tvättstugan inte var i fullt brukbart skick men att nedsättning en bör beräknas från och med den tidpunkt som hyresgästerna/hyresgästenpåtalatattnedsättningskullekrävas.avuppgiftenframgårdockintevad somförekommitmellanhyresgästernaochevainnannamnunderskrifternalämnadestillhenne. DenandradelfråganrörförhållandetmellanEvaochPumpaLänsAB.Detbörkonstaterasattdetär frågaomentjänstsompumpalänsskautföraochattbådepumpalänsochevabörbetraktassom näringsidkare.pumpalänsärettföretagochutförpumpningstjänsterisinverksamhet,evaagerari dettaförhållandesomhyresvärdochinteförprivaträkning.problemetmedattkonstateraattdetrör sig om en tjänst mellan två näringsidkare är att det inte finns någon direkt tillämplig lag på förhållandet. Enligt bl a Hellner kan vägledning hämtas från konsumenttjänstlagen även vid kommersiella förhållanden. Man bör dock vara uppmärksam på att denna lag omfattas av ett konsumentskydd varför stor försiktighet bör tillämpas vid analog tillämpning av konsumenttjänstlagen.iövrigtkanävenvägledninghämtasfrånköplagenävenomdennalaginteär tillämpligpåtjänster. AttPumpaLänsäridröjsmållärdetinterådanågratvivelom.Enligtdetförstatelefonsamtaletskulle Pumpa Läns åtgärda problemet dagen efter samtalet. Även om Eva har medgett att tjänsten kan

2 utföras några dagar senare än avtalat är Pumpa Läns fortfarande i dröjsmål. Ett anstånd medför i regelendastattevaintekanhävaavtaletunderanståndstiden.skadeståndpågrundavdröjsmålet börhondockalltidharätttill.vidarefinnsdetingentingiuppgiftensomtyderpåattevavillhäva avtaletefteratthonmedgettanståndmedtidenförtjänstensutförande.påföljdernaviddröjsmålpå PumpaLänssidaenligtkonsumenttjänstlagen,25,ärattköparenkaninnehållabetalningen,kräva att Pumpa Läns utför tjänsten eller hävning av avtalet. Köparen har även rätt till skadestånd. EftersomatttjänsteninteverkarvaraheltavslutadnärEvaringeruppPumpaLänsochmeddelaratt honvillhaersättningförkostnaderochatthonintetänkerbetalabehöverviintediskuteraomeva harreklameratitidellerpårättsätt,se26 konsumenttjänstlagen.evaharenligt27 rättatthålla innesåmycketavbetalningensomfordrasförattgehennesäkerhetfördekravsomhonframställer. AttvägrabetalahelabeloppetärförmodligenettförstortbeloppattinnehållaochEvakandåsjälv riskera att hamna i dröjsmål med betalningen. När det kommer till Evas krav för ersättning för de kostnader hon har haft bör skadeståndsfrågan diskuteras. Både enligt köplagen och konsumenttjänstlagenharköparenrätttillskadeståndfördeskadorsomköparenliderpågrundav dröjsmåletomintepumpalänskanvisaattdröjsmåletberorpåetthinderutanförderaskontroll,31 konsumenttjänstlagenoch27 köplagen.endiskussionbörförasomhindretliggerutanförpumpa Läns kontroll men slutsatsen bör bli att hindret inte legat utanför deras kontroll varför de bör bli skadeståndsskyldiga. En viktig skillnad mellan köplagen och konsumenttjänstlagen är att enligt konsumenttjänstlagen ersätts all skada på grund av dröjsmålet men enligt köplagen görs en distinktionmellandirektochindirektskada.indirektskadaersättsenligtköplagenendastompumpa Länsvaritförsumliga,27.Eftersomskadeståndsreglernaiköplagengällermellannäringsidkarebör detvaralämpligareattföljadessabestämmelsernärviskabestämmaskadeståndsfråganmellaneva ochpumpalänsab.dettainnebärdelsattendiskussionbörförasompumpalänsvaritförsumliga, delsattenuppdelningaversättningsposternaidirektaochindirektaskadorbörgörasienlighetmed 67 köplagen. DensistadelfråganattdiskuteraärförhållandetmellanEvaochTvättaRentAB.Förstbörkonstateras attävenidettaförhållandebörevaframståsomnäringsidkare.fråganrörettköpavlösegendom varförköplagenbörblidirekttillämplig. EvaharbeställtvarorföravhämtninghosTvättaRent.Detbörvarafrågaomettköpävenominte Evaharbetalatvarornaännu.EvasförpliktelseräratthämtaochbetalavarornaochTvättaRentsatt beställa hem varorna och hålla varorna tillgängliga för avhämtning. Eva har varken hämtat eller betalatvarorna.attingenbetalningharskettbordeintemedföranågraproblemeftersomvifåranta att betalningen ska ske när varorna har hämtats. Fråga är då vilka påföljder Tvätta Rent kan göra gällandeärevainteharhämtatvarorna.enligt50 köplagenskaköparenmedverkatillköpetgenom attblahämtavarorna.ominteköparengördettakansäljarenenligt51 krävabetalningellerannan fullgörelse eller häva köpet samt dessutom kräva skadestånd. Påföljderna kan dock endast göras gällande om felet från köparens sida inte beror på säljaren. Ingenting tyder på detta i uppgiften. TvättaRentharhävtköpetochkräverocksåskadestånd.EndiskussionbörförasomTvättaRenthade rätt att häva köpet enligt 55. När det gäller skadeståndsfrågan bör diskuteras huruvida Eva kan hävdaattanledningentillatthonintehämtadevarornaberoddepåhinderutanförhenneskontrolli enlighetmed57.vidarebördiskuterasomtvättarentharrätttillersättningförbådedirektaoch indirektaskadortillföljdavevasbristandemedverkan.enligt57 ersättsendastdirektaskadorom inteevaharvaritförsumlig.

3 Kommentarfråga2 Fråganrörersättningsanspråkvilkaalla,påettellerannatsätt,kanrelaterastillenkollisionmellan motordrivna fordon i trafik. Trafikskadelagen (TSL) är således tillämplig, TSL 1. Därmed kan trafikskadeersättningaktualiseras,tsl8.atttrafikskadelageniochförsigkantillämpashindrarinte attersättningkrävsmedskadeståndslagensomgrund,tsl18 1st. För kvinnans personskada ges ersättning enligt TSL 10 1 st. Ersättningen utbetalas ur det egna fordonetsförsäkring,dvs.urdenförsäkringsomgällerförtidningsdistributionsbolagetsbil.beräkning avskadeståndetskerjmlskadestånslagen(skl),setsl9.därmedaktualiserasskl5:1:svedaoch värk, lyte och men osv. Beträffande inkomstbortfallet kan man notera att den sjukpenning hon faktiskterhållitskaavräknas,skl5:12st. Manbörfrågasigomersättningenförpersonskadanbörjämkaspågrundavmedvållande,seTSL 12 1 st (samt SkL 6:1). Detta kräver en granskning av huruvida kvinnan varit vårdslös vid sitt framförande av bilen. Jämkning fordrar dock grov vårdslöshet å den personskadelidandes sida. Därför har man att värdera huruvida tidningsbudets agerande varit just grovt vårdslöst. Resonemangenbörutgåfrånattjämkningendastskervidvårdslöshet avmycketallvarligtslag.se vidarehellner,skadeståndsrätts224ff. Av uppgiften framgår vidare att tidningsdistributionsbolagets bil skadats. Det är naturligtvis en sakskada. Kan trafikskadeersättning utgå? Nja, det handlar ju här om en kollision mellan två motordrivna fordon. I sådana fall kan trafikskadeersättning utgå ur den andra bilens försäkring om det finns vållande på andra bilens sida, TSL 10 2 st. Skulle man anse att mannen inte vållat kollisionen vilket är en mycket rimlig ståndpunkt att inta så saknar alltså bolaget möjlighet att erhållatrafikskadeersättning. Tidningsdistributionsbolaget skulle dock kunna vara ersättningsberättigat enligt SkL. Det rör sig alltså då om ersättning för sakskada, SkL 5:7. Frågan ger här möjlighet att diskutera kring principalansvar, SkL 3:1, och arbetstagarens skadeståndsansvar, SkL 4:1. Notera att det fordras synnerliga skäl för att arbetstagaren skall bli skadeståndsskyldig jml senast nämnda lagrum. Observera också att diskussionen här rör en situation där den skadelidande är arbetsgivaren. Det senastnämndaförhållandetinbjudertillvidareresonemang(jfrhellners271f). Begränsningenav tillämpligheten av reglerna om skadeståndsansvar i de fall där trafikskadeersättning kan utgå (SkL 3:8)ärintetillämpligidettaläge,eftersomfråganhärgällersakskadapådenegnabilen. Som framgår av det ovanstående (och av det följande) har man att bilda sig en uppfattning om huruvida tidningsbudet agerat vårdslöst. På trafikområdet finns naturligtvis otaliga regler som ofta kanliggatillgrundförbedömningavomettvisstagerandevaritvårdslöst(t.ex.högerregeln).därtill skulle, vid en (fri) culpaprövning, resultatet kunna bli att tidningsbudet konstateras ha handlat oaktsamt genom att köra bil dödstrött. Några problem att konstatera kausalitet och adekvans i förhållandetillskadantordeinteföreliggavadgällersakskadan. Tidningsdistributionsbolaget kan också tänkas vilja rikta skadeståndsanspråk mot mannen med åberopande av SkL 2:1. Han har visserligen brutit mot en handlingsnorm genom att köra rattfull (därom råder inga tvivel). Skyddsändamålet med handlingsnormen utgör inte något hinder mot att åläggamannenskadeståndsansvarvidbilkrockarm.m.menidettafallbörmanneninteutpekassom

4 vållande.detärjuinteavstegetfrånovannämndahandlingsnormsomorsakatskadan.därmedråder detintekausalitetmellanattmannenkörrattfullochattbilarnakolliderar.(dettasegmentavfrågan kanhanteraspåolikasätt,mendennupresenteradelösningenärfullttillräckligisammanhanget.) Skadanpåmannensbil(sakskada)börkunnaersättasgenomtrafikskadeersättning,TSL10 2st. Fördettakrävs,somsagt,vållandepådenandrabilenssida.Alltsåharmanatttaställningtillculpa påtidningsbudetssida,jfrovan.medvållandefrågorkandiskuteras,jfrtsl12 2st,menföljerman resonemangetiföregåendestyckebörjämkninginteske.omsättetattjämka,fördetfallmanpåstår attmannenfaktisktärmedvållande,setsl12 3st. Närdetgällermannensefterföljandeångestkänslorbörmanförstorienterasigomhuruvidadessa kan klassas som en personskada. Liksom framgår i Hellner, Skadeståndsrätt(s 375 och 392 ff) kan psykiskabesvärklassassompersonskador.dettauppgesvarafalletsärskiltisituationerdärdensom drabbasavdepsykiskabesvärensjälvhotatsavsvårfysiskskada.sermanångestkänslornasomjust en personskada så möjliggörs ersättning ur det egna fordonets trafikförsäkring, TSL 10 1 st. ErsättningenberäknasenligtSkL(5:1,primärtsvedaochvärk). Ångestkänslorna,betraktadesompersonskada,gerdockupphovtillendelkausalitetsproblem.Är det krocken i sig eller t.ex. polisutredningen(pga rattfylleri) som framkallar ångest? I enlighet med detovanhävdadeärdettidningsbudetsomvårdslöstorsakatkrocken.mannenhardocksjälvorsakat rattfylleriet(frånbartendernbortsesförstunden);hanharsåattsägabidragittillpolisutredningen genom att köra berusad, även om han inte orsakat krocken. För svårutredda kausalsamband finns, sombekant,enbevislättnadsregelfastslagenipraxis.tarmanfastadennaregelsåblirfrågan:ärdet klartmerasannolikt attångestkänslornaberorpåjustkrockenochingetannat?sehärtillhellner s200ffocht.ex.dedäranmärktarättsfallennja1981s622och1982s421. Härpå bör resonemang om adekvans följa. De förekommande sätten att uttrycka adekvanskravet ( i farans riktning ; en påräknelig följd osv.) bör uppmärksammas och relateras till den konkreta situationen. Självmordetkanocksågedenefterlevandemakanrätttillersättningföregenpersonskada,seSkL 5:23p.Detsomkrävsäratteninitialpersonskadaletttilldöden,vilkethärskullekunnamotsvaras av att ångestkänslor (personskada) lett till självmord (döden). Makan bör utan vidare resonemang kunna antas ha stått den avlidne särskilt nära. Notera schablonbeloppen för sveda och värk som brukarutgåisituationermotsvarandedensomomnämnsiskl5:23p. BeträffandesjälvmordetliggerdetnäratillhandsattlyftaframNJA1966s331(adekvansvidinitial personskada på vilken det följde självmord). Den i uppgiften föreliggande situationen bör jämföras meddenirättsfallet;likheterochskillnaderböruppmärksammas. Ersättning pga dödsfallet aktualiserar motsvarande kausalitetsproblem som redovisats ovan angåendeångesten. I sammanhanget kan också jämkning av trafikskadeersättning på grund av medvållande nämnas, TSL12 1st.Normaltsettkrävsgrovvårdslöshet.Vidrattfylleriräckerdetmedvårdslöshet.Sehärtill Hellners225.NoteraocksåSkL6:11standrameningen.

5 Liksom inledningsvis konstaterades förtar inte den omständigheten att TSL är tillämplig den skadelidande möjligheten att kräva skadestånd på annan grund. (Se dock, beträffande principalansvar, SkL 3:8.) Den som i så fall tvingats utge skadestånd kan ha rätt till trafikskadeersättningenligt19. FörsäkringsbolagsomutgertrafikskadeersättninginträderjmlTSL20 idenskadelidandesrätttill skadestånd.fördennaåterkravsrättfordrasuppsåtellergrovvårdslöshetåskadevållarenssida;har skadan vållats av förare som gjort sig skyldig till rattfylleri räcker enkel vårdslöshet. Notera att tidningsbudetsregressansvarärbegränsatjmlskl4:1(hellners283). Denslutligafördelningenav ersättningsbördanförsäkringsbolagenemellanvidkollisionsfall(somdetta)reglerasitsl22. Slutligen skall några ord sägas om bartendern. Ansvarsfrågor rörande honom aktualiseras om alkoholintagetkanrelaterastillsjälvmordetsamtommannenbedömshavaritvårdslösvidkrocken. Scenariot inbjuder för övrigt till resonemang, såväl fallspecifika som mera principiella, rörande diverse skadeståndsrättsliga teman. Till exempel kan uppgiften aktivera diskussioner om objektiva förutsättningarförskadeståndsansvar,omculpaochomadekvans. Tydligenbryterbartendernmotutskänkningstillståndetidetatthanserverarutanförangiventid. Detta tillstånd synes dock inte kunna tillmätas betydelse som en skadeståndsrättsligt relevant handlingsnormidennasituation.normensskyddsändamålärjuknappastatthindraskadortillföljd avrattfylleri.möjligeninitierardärförfallbeskrivningenenfriculpaprövning.kanskekanresonemang om ansvar på grund av underlåtenhet tas in i bilden; finns en handlingsplikt i situationer som den beskrivna?omdetfinnsenhandlingspliktiochförsig varunderlåtenhetenatthandlaculpös?eller vardetredansjälvaserverandetsomvarculpöstunderföreliggandeomständigheter?ochomman finnerattbartendernageratculpöst:hurbegränsasansvaretgenomadekvansläran?idennadelav frågan ges tentanden möjlighet till att bygga upp en rättslig argumentation som övertygar eller övertalar utifrån sin kännedom om skadeståndsrättsliga normer och därvid ge prov på juridiskt omdömeochhandlag.

6 Kommentarfråga3 Inledningsvis:Dentextsomföljerärenkommentartillfrågatre.Denskallalltsåinteförståssomett svarisig.syftetmedfrågan,ellerfrågornaärattmanskallfåtillfälleattvisa(och,naturligtvis,träna) sinfärdighetiattlösacivilrättsligaproblem.denharlyckatsbästsomgivitsigikastmedfrågorna, ochgjortettallvarligtmenatförsökattbesvaradem.varjelösningmåstevaraettresultatavetteget, självständigt,juridisktarbete.därförräckerdetintemedattbeskrivahuravtalstolkninggårtilleller vilketinnehållvissarättskällorhar.manharkommitenbitpåväggenomatthänförafrågantillett visstområde,mentilljuridikenärdetändåenbitkvar,ochdetärjudensomskalldemonstreras(och övas).kommentarenföljersammauppdelningifrågora) c)somtentan,mendetharintevariten förutsättningattsvaretuttryckligenhållersigsamma rubriker. a)tvistenmellanifmetallochalugjutäravhängighurdetkollektivavtaldeingåttskallförstås.ett kollektivavtal, liksom i princip vilket avtal som helst, får sitt innehåll av parternas samstämmiga viljeförklaringar. Kan någon gemensam partsavsikt utrönas skall alltså denna bli bestämmande för innehållet.kollektivavtaletärunderkastatettformkrav(23 MBL)sommåhändagervissaramarför tolkningen,meddetgerinteannatänattavtaletslydelseochvadsomförekommitvidessingående skall användas. Den kritiska formuleringen är den inskjutna bisatsen, om det ekonomiska läget så kräver.ordalydelsengerisigsjälvknappastnågonledning.vadsomliggeri kräver ochvadsom skallförståsmed ekonomisktläge äralltföroklart. Om man för tolkningen tar utgångspunkt i den arbetsrättsliga litteraturen eller i den avtalsrättsligaspelarknappastnågonavgöranderoll.litteraturengerjustutgångspunkter,försjälva tolkningen måste de omständigheter som ges i uppgiften användas. Om tolkningen genomförs stegvis (gemensam partsavsikt, dolusregeln, språklig tydning av avtalets ordalydelse och så vidare) eller mer fritt är inte omedelbart avgörande för resultatet, men det är uppenbarligen lättare att övertyga om man lyckas göra strukturen i sina tankar klara för läsaren. Att det är ett kollektivavtal somärföremålförtolkningenspelarsjälvfalletroll,liksomdethadespelatrollomdetvoreettavtal omköp,tjänst,entreprenad,hyraavlössakochsåvidare(tolkningenavseralltidettavtalsomkan hänförastillettvisstområde).enegenhetförkollektivavtaletärmöjligen(mendetärintesäkert)att culparesonemang har en större plats i tolkningen. Det bör dock inte okritiskt tas förgivet att så är fallet. En annan skillnad mellan avtal hänförliga till olika områden är att olika bakgrundsrätt blir aktuella. Den som visar förståelse är känslig i sin användning av denna. Varje mekanisk tillämpning riskerarattledatillmisstag.sammabestämmelsekantillexempeltalaiolikariktningarberoendepå hur den används. Ta till exempel arbetsgivarens arbetsledningsrätt, som ju är en arbetsrättslig utgångspunktimångasituationer.mankanåenasidantänkasigattdenbordetalatillförmånför arbetsgivaren,eftersomdetbordehagjortstydligtattettavstegfråndenavsågsomavtaletkunde förväntas ha det innehållet. Å andra sidan är det lika närliggande att tänka sig att arbetsledningsrätten borde tala för arbetstagarsidan i det aktuella fallet eftersom den omtvistade bestämmelsen ( om det ekonomiska läget så kräver ) skulle förlora sin mening om rättsläget parternaemellaninteförändratsgenomavtalet.frågankanalltsåintelösasbaramedenhänvisning tillenvissnorm,utantolkningsoperationenmåsteutföras.frågangerdärförframförallttillfälleatt visafärdighetiavtalstolkningen.attdetråkarvaraettkollektivavtalsomtolkasgöråenasidaninte fråganmindreavtalsrättligänomdetvoreettavtalomköpsomskulletolkas.åandrasidangördet förhållande att det är fråga om att tolka ett kollektivavtal inte frågan mindre arbetsrättslig än om

7 frågan gick ut på(till exempel) att definiera ett kollektivavtal enligt 23 MBL. Hur man hanterar en fråga som rör sig mellan olika civilrättsliga områden är väl ägnad att belysa den förståelse man besitterförcivilrättenidesshelhet. b) Tvisten mellan Ann och AluGjut beror primärt på deras inbördes avtalsförhållande. Ann är inte medlem i någon arbetstagarorganisation, alltså är hon inte bunden av kollektivavtalet (27, motsatsvis).enannansakärattalugjutkanvaraförpliktigadiförhållandetillifmetallatttillämpa kollektivavtalet på alla anställda. I relation till utanförstående arbetstagare kan kollektivavtalet ha vad kurslitteraturen kallar kollektivavtalets utfyllande verkan. Det innebär att anställningsavtalet anses få sitt innehåll av det vid varje tidpunkt gällande kollektivavtalet, om detta tillämpats på arbetsplatsen(anställningsavtaletfyllsutmedkollektivavtaletsnormer). Avtalsförhållanden bygger (också om de råkar vara arbetsrättsliga) på att två parters vilja skall förverkligas. Skall kollektivavtalets normer reglera förhållandet mellan AluGjut och Ann måste legitimitetenfördetkunnahärledastillavtalsförhållandetmellanannochalugjut.detmåste,skulle mankunnasäga,finnasenluckaattfyllaut,vilketärentolkningsfråga.attannochalugjutharett anställningsavtalärklart.fråganäralltsåvaddetavtaletinnehåller.mankaninskjutaattviinteiden delenärhjälptaavattvetaattarbetsgivarenharskyldighetattlämnainformationomanställningen enligt6coch6e,eftersomviintevetomsådaninformationlämnatsochvaddenisåfallinnehöll. Dessutom måste avtalets innehåll ändå fastställas utifrån tillgängliga tolkningsdata (även om informationenligtnämndaparagrafersjälvfalletvaritettstarktbevisfaktum). Detfinnsenheldelrelevantatolkningsdata,vivettillexempelendelomvadsomförekomvid anställningstillfället,ochvivetvadsomförekommitsenare.dekananvändaspåolika,varförsighelt acceptabla, sätt. För ett nedslag kan man uppmärksamma det problem som består i att Ann accepteratdeförhöjdalönerna,ochomdetinnebäratthonocksåskallvarabundenvidensänkning avlönen.betraktarmananställningsavtaletsomtystifrågaomlönenblirdetnaturligtatttänkasig attdetnärmastekollektivavtalet(detendavikännertill)vidvarjegiventidpunktfyllerutdenluckan, vilket torde innebära att Ann får acceptera sänkningen. Om man däremot betraktar lönen som regleradianställningsavtalet(vidanställningstillfälletgenomattarbetsgivarengerbeskedomatthon skallfå17000kr,vilketanndåaccepterade,senaregenomkonkludenthandlandefrånarbetsgivaren i förening med att Ann accepterat handlandet (också konkludent) blir resultatet det motsatta. Då bordedetståannfrittattaccepteradenerbjudnaändringen,ellerreklamera.attarbetsgivareniså fall kan hamna i ett läge där ett av två avtal måste brytas (kollektivavtalet med IF Metall eller anställningsavtalet med Ann) är knappast Anns problem. AluGjut bär själv risken för att de avtalsrelationermaningåttärförenligasinsemellan. c)påfråganomannssocialasituationspelarrollfördenjuridiskabedömningenharmankanskeen viss ryggmärgskänsla. Svårigheten, och utmaningen, ligger i att artikulera ryggmärgskänslan på ett begripligt sätt (för läsaren, men också för sig själv), och det gäller vare sig man känner på sig att svaretpåfråganärjaellernej.ensärskildsvårighettycksliggaiattkonfronterasinuppfattningom civilrätten,hellreänattförsökaformuleraettsvarsomdensomställerfrågankantänkasviljaha.

8 Idiversecivilrättsligalagarfinnsutrymmetillatttahänsyntillvemdenenapartenienrelation är, till exempel 36 AvtL, konsumentskyddande lagstiftning och regler om jämkning av skadestånd (se till exempel 6:2 SkL). Det är dock fråga om särskilda situationer, som alla utmärks av att vara undantag.någonhjälptilljustanngerdeknappastheller,ävenomdetkanvaraintressantattseatt merindividuellahänsyninteärheltfrämmandeförcivilrätten. Mankanbetraktafrågansomenfrågaomvadcivilrättenfokuserarpå.Decivilrättsligareglerna är typiskt sett neutrala till sin karaktär(i ungefär samma mening som de är objektiva). Genom att tillämpadeneutralareglerna(likafalllika,ellerliknande)kommerannattdrabbaspåettannatsätt än sina arbetskamrater. Om vi istället för att titta på reglernas rekvisit tittar på deras resultat kommersakenalltsåattseannorlundaut.dåspelarannssocialasituationroll.detintressantabliri nästa steg att fundera på om civilrätten innehåller några möjligheter att justera resultatet före det attdetinträder.mankantänkasigattprövamedindirektkönsdiskriminering.viharettlagrum(1:4 2 p), en diskrimineringsgrund (kön), och en gissning att kvinnor oftare missgynnas av ett visst kriterium, eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt. Även om man tänker sig en direkt tillämpningavförbudet(märkattmanisåfallocksåmåstekonstateraattannärarbetstagare,2:11 st 1 p) mot indirekt diskriminering upppenbarar sig dock samma fenomen på rekvisitsidan som berördes ovan. Bestämmelsen träffar inte Ann i egenskap av att vara just Ann(med barn på dagis, dyr hyresrätt och så vidare), utan Ann i egenskap av tillhörighet till en viss grupp. Det är också då baratillendelannssocialastatussomspelarroll.atthonharbarnochendyrbostadärinteisigen delavdenbedömningen. Avslutningsvis: Man behöver förstås inte resonera på just det sättet, eller söka upp just de svårigheterna.poängenär(ochliggeri,fördendelen)attinteförsökagåruntsvårigheterna,utanatt iställetsökauppdemochatthanteradem.resultatetavenbedömningpåenjuridiskfrågaharinget värdefrikoppladfråndeskälsombäruppden.detintressantaäralltsååenasidanpåvadsättett visstproblemlöses,interesultatetisig.åandrasidanärdetingenlösningutanettresultat,ettsvar påfrågan,varförredovisningenavskälenintegärnakanlämnasutanettresultat.nåväl,alltdetdär vetduegentligen,ochmankannogtyckaattdetblirlitetjatigt.detärändåsvårtattkommaifrån; kommentareninnehållermycketåenasidanochåandrasidan åtminstoneidetavseendetspeglar dennogdenjuridiskaverksamhetenrättväl.

HÖGSTA DOMSTOLENS. MOTPART If Skadeförsäkring AB (publ), 516401-8102 106 80 Stockholm

HÖGSTA DOMSTOLENS. MOTPART If Skadeförsäkring AB (publ), 516401-8102 106 80 Stockholm Sida 1 (14) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 28 december 2010 T 5211-09 KLAGANDE GS Ombud: Advokat TJ MOTPART If Skadeförsäkring AB (publ), 516401-8102 106 80 Stockholm Ombud: Advokat

Läs mer

Förbudet gäller dock inte diskriminering som har samband med ålder.

Förbudet gäller dock inte diskriminering som har samband med ålder. Rättsutredning 2014-02-20 Sida 1 (9) Ärende LED 2014/74 handling 2 Kartläggning och analys av 2 kap. 17 diskrimineringslagen (2008:567) Frågeställning Avsikten med denna rättsutredning är att göra en analys

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat SF. ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Svea hovrätts dom 2012-11-22 i mål B 815-12

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat SF. ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Svea hovrätts dom 2012-11-22 i mål B 815-12 Sida 1 (10) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 2 april 2015 B 19-13 KLAGANDE PL Ombud och offentlig försvarare: Advokat SF MOTPARTER 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2. B-MB

Läs mer

DOM 2010-02-25 Jönköping

DOM 2010-02-25 Jönköping 1 GÖTA HOVRÄTT Avdelning 1 Rotel 13 DOM 2010-02-25 Jönköping Mål nr T 1666-09 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Örebro tingsrätts dom 2009-05-19 i mål T 1867-08, se bilaga A KLAGANDE Diskrimineringsombudsmannen, Box

Läs mer

TMF:s guide till STUDIELEDIGHETSLAGEN

TMF:s guide till STUDIELEDIGHETSLAGEN TMF:s guide till STUDIELEDIGHETSLAGEN TMF har tagit fram denna broschyr till syfte att informera Trä- och Möbelföretagens (TMF:s) medlemsföretag om arbetstagarens rätt till ledighet för utbildning. Med

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 44/07 Mål nr A 23/06

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 44/07 Mål nr A 23/06 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 44/07 Mål nr A 23/06 Sammanfattning Ett bolag får som underentreprenör i uppdrag att utföra städarbete i en kommuns skolor. I det gällande kollektivavtalet finns s.k. garantiregler

Läs mer

Eftergift av rätt till ersättning enligt tvingande kollektivavtalsbestämmelser

Eftergift av rätt till ersättning enligt tvingande kollektivavtalsbestämmelser 160 RÄTTSFALL Eftergift av rätt till ersättning enligt tvingande kollektivavtalsbestämmelser Tvisten I AD 2000 nr 29 behandlar arbetsdomstolen frågan om en enskild arbetstagare vid någon tidpunkt kan avstå

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (14) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 9 mars 2009 T 4825-07 KLAGANDE If Skadeförsäkring AB, 516401-8102 106 80 Stockholm Ombud: Försäkringsjurist JP MOTPART Motor Union Assuransfirma

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 25 maj 2004 T 1356-02 KLAGANDE Länsförsäkringar Sak Försäkringsaktiebolag, 502010-9681, 106 50 STOCKHOLM Ombud: försäkringsjuristen UL MOTPART

Läs mer

KRISTER AZELIUS JERKER KJELLANDER. Processrättslig skälighetsuppskattning av skada 2011-12 NR 3

KRISTER AZELIUS JERKER KJELLANDER. Processrättslig skälighetsuppskattning av skada 2011-12 NR 3 KRISTER AZELIUS JERKER KJELLANDER Processrättslig skälighetsuppskattning av skada 2011-12 NR 3 584 RÄTTSFALL Processrättslig skälighetsuppskattning av skada 1. Inledning Högsta domstolen har i NJA 2011

Läs mer

18. FÖRSÄKRINGAR - FÖRMÅNER 2

18. FÖRSÄKRINGAR - FÖRMÅNER 2 Sid 1 (9) 18. FÖRSÄKRINGAR - FÖRMÅNER 2 18.1 Bestämmelser för försäkringsskydd mm 2 Inledning 2 18.1.1. Statligt försäkringsskydd 2 18.1.1.1 Sjukvårdsförmåner. 2 18.1.1.2 Begravningshjälp. 2 18.1.1.3 Myndighetsansvar

Läs mer

RP 329/2010 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 329/2010 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 329/2010 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av 1 och 14 i lagen om fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan och av 30 i språklagen PROPOSITIONENS

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 15/03 Mål nr B 43/02

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 15/03 Mål nr B 43/02 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 15/03 Mål nr B 43/02 Sammanfattning Enligt 2 kap. 1 arbetstvistlagen skall Arbetsdomstolen ta upp och avgöra tvister som väcks av arbetsgivar- eller arbetstagarorganisation eller

Läs mer

Prop. 1981/82: 71. Regeringens proposition 1981/82: 71. om ny anställningsskyddslag m.m.; beslutad den 12 november 1981.

Prop. 1981/82: 71. Regeringens proposition 1981/82: 71. om ny anställningsskyddslag m.m.; beslutad den 12 november 1981. Regeringens proposition 1981/82: 71 Prop. 1981/82: 71 om ny anställningsskyddslag m.m.; beslutad den 12 november 1981. Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag

Läs mer

Remissyttrande. SOU 2011:5, Bemanningsdirektivets genomförande i Sverige, betänkande av Bemanningsutredningen

Remissyttrande. SOU 2011:5, Bemanningsdirektivets genomförande i Sverige, betänkande av Bemanningsutredningen Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Vår referens: Niklas Beckman Er referens: A2011/533/ARM 2011-04-27 Remissyttrande SOU 2011:5, Bemanningsdirektivets genomförande i Sverige, betänkande av Bemanningsutredningen

Läs mer

MBL Lag om medbestämmande i arbetslivet

MBL Lag om medbestämmande i arbetslivet MBL Lag om medbestämmande i arbetslivet I lydelse fr.o.m. 2010-04-15 SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING ARBETSGIVARFÖRBUNDET PACTA Innehåll Inledande bestämmelser... 3 Föreningsrätt... 4 Förhandlingsrätt...

Läs mer

1977178:1351. Motion. a\' Margit Odelsparr och Karl Erik Olsson om slutande av kollektivavtal med arbetstagare i statens tjänst

1977178:1351. Motion. a\' Margit Odelsparr och Karl Erik Olsson om slutande av kollektivavtal med arbetstagare i statens tjänst 15 Motion 1977178:1351 a\' Margit Odelsparr och Karl Erik Olsson om slutande av kollektivavtal med arbetstagare i statens tjänst Statens avtalsverk-sav-äger enligt instruktion för ämbetsverket SFS 1965:642

Läs mer

Lag (1982:80) om anställningsskydd

Lag (1982:80) om anställningsskydd Lag (1982:80) om anställningsskydd Utfärdad: 1982-02-24 Ändring införd: t.o.m. SFS 2007:391 Inledande bestämmelser 1 Denna lag gäller arbetstagare i allmän eller enskild tjänst. Från lagens tillämpning

Läs mer

Den hos vilken praktiken söks eller fullgörs skall anses som arbetsgivare. Lag (2003:308).

Den hos vilken praktiken söks eller fullgörs skall anses som arbetsgivare. Lag (2003:308). Lag (1999:130) om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller Ändring införd: t.o.m. SFS 2005:477 Lagens ändamål 1 Denna lag har till ändamål att i fråga om

Läs mer

DOM 2013-10-08 Stockholm

DOM 2013-10-08 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Rotel 020104 DOM 2013-10-08 Stockholm Mål nr ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Stockholms tingsrätts dom 2013-01-28 i mål T 9515-11, se bilaga A KLAGANDE Diskrimineringsombudsmannen Box 3686 103 59 Stockholm

Läs mer

Redogörelsetext för ändringar i Allmänna bestämmelser,

Redogörelsetext för ändringar i Allmänna bestämmelser, Redogörelsetext för ändringar i Allmänna bestämmelser, AB Ändringarna i Allmänna bestämmelser (AB) gäller från och med 2012-05-01 om inte annat anges. De särskilda ersättningarna i 21 24 samt i bilagorna

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 16/06 Mål nr A 35/05

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 16/06 Mål nr A 35/05 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 16/06 Mål nr A 35/05 Sammanfattning Två arbetstagare har sagts upp på grund av arbetsbrist då arbetsgivaren lade ned sin verksamhet på orten. Under uppsägningstiden erbjöds, sökte

Läs mer

3. Den 17-årige pojken dömdes för grovt förtal. Vad exakt är det för brott som han har dömts för?

3. Den 17-årige pojken dömdes för grovt förtal. Vad exakt är det för brott som han har dömts för? Svar med anledning av frågor från SVT Nyheter SVT Nyheter har ställt några frågor till Göta hovrätt om den dom som hovrätten nyligen har meddelat i ett uppmärksammat mål om kränkningsersättning. I det

Läs mer

Försäkringsvillkor för TGL-FO

Försäkringsvillkor för TGL-FO Försäkringsvillkor för TGL-FO Fortsättningsförsäkring i KPA Livförsäkring AB (publ). Gäller från och med 1 januari 2015 2 Innehåll Försäkringsvillkor Försäkringsavtalets giltighet, premier m.m. Sidan 1

Läs mer

ett förbund inom TransportGruppen Stadgar Biltrafikens Arbetsgivareförbund

ett förbund inom TransportGruppen Stadgar Biltrafikens Arbetsgivareförbund ett förbund inom TransportGruppen Stadgar Biltrafikens Arbetsgivareförbund 21 Stadgar, juli 2014 med ändringar antagna på ordinarie förbundsstämmor den 14 maj 2013 samt den 13 maj 2014 Innehållsförteckning

Läs mer

Husvagns- och husbilsförsäkring. Gäller från 2016-01-01

Husvagns- och husbilsförsäkring. Gäller från 2016-01-01 HUSVAGNS- OCH HUSBILSFÖRSÄKRING FÖR- OCH EFTERKÖPSINFORMATION Husvagns- och husbilsförsäkring Gäller från 2016-01-01 Husvagns- och husbilsförsäkring Med vår husvagns- och husbilsförsäkring får du ett bra

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 101/08 Mål nr B 35/08

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 101/08 Mål nr B 35/08 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 101/08 Mål nr B 35/08 Sammanfattning En arbetstagare, som är medlem i Lärarförbundet, har väckt talan vid tingsrätten mot sin arbetsgivare. Fråga om avvisning av talan på grund

Läs mer

TFA FÖR YRKESFISKARE Försäkringsvillkor 2012 FÖRSÄKRING

TFA FÖR YRKESFISKARE Försäkringsvillkor 2012 FÖRSÄKRING TFA FÖR YRKESFISKARE Försäkringsvillkor 2012 FÖRSÄKRING Innehåll Försäkringsavtalets omfattning...4 Skadefall som omfattas av TFA...4 Ersättning under akut sjukdomstid...5 Ersättning för inkomstförlust...5

Läs mer

HOVRÄTTEN FÖR DOM Mål nr NEDRE NORRLAND 2011-11-11 T 1271-09 Sundsvall Rotel 2:13

HOVRÄTTEN FÖR DOM Mål nr NEDRE NORRLAND 2011-11-11 T 1271-09 Sundsvall Rotel 2:13 1 HOVRÄTTEN FÖR DOM Mål nr NEDRE NORRLAND 2011-11-11 T 1271-09 Sundsvall Rotel 2:13 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Östersunds tingsrätts dom den 12 november 2009 i mål nr T 290-06 och T 1893-06, se bilaga A KLAGANDE

Läs mer

Omprövning av ersättning för inkomstförlust enligt 5 kap 5 skadeståndslagen (Skl)

Omprövning av ersättning för inkomstförlust enligt 5 kap 5 skadeståndslagen (Skl) Omprövning av ersättning NFT för inkomstförlust 2/2007 Omprövning av ersättning för inkomstförlust enligt 5 kap 5 skadeståndslagen (Skl) av Marie Svendenius Möjlighet att ompröva en fastställd ersättning

Läs mer

Lagrum: 9 2 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade

Lagrum: 9 2 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade HFD 2015 ref 72 För att en kommun enligt 9 2 LSS ska vara skyldig att utge ekonomiskt stöd för merkostnader vid ordinarie assistents sjukdom krävs att vikarie har anlitats. Lagrum: 9 2 lagen (1993:387)

Läs mer

hade gjort sig skyldigt till kollektivavtalsbrott

hade gjort sig skyldigt till kollektivavtalsbrott NR 23 FEBRUARI 2009 REDAKTÖR: Jur kand Lena Wåglöf ANSVARIG UTGIVARE: Advokat Magnus Wallander Stockholm KONTAKTPERSONER: Advokat Magnus Wallander, Stockholm Advokat Henric Diefke, Göteborg Advokat Madeleine

Läs mer

Nr 184. Nr 184 AD 3/1983. Svenska Yrkesförarförbundet. mot. Helsingborgs kommun.

Nr 184. Nr 184 AD 3/1983. Svenska Yrkesförarförbundet. mot. Helsingborgs kommun. Nr 184 Svenska Yrkesförarförbundet mot Helsingborgs kommun. Mellan en kommun och en arbetstagarorganisation A har träffats en överenskommelse om uppflyttning i lönegrupp för ett antal namngivna arbetstagare

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 66/15 Mål nr A 164/14

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 66/15 Mål nr A 164/14 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 66/15 Mål nr A 164/14 Målet gäller tolkning av löneavtalet mellan Teknikarbetsgivarna och Unionen. Tvist har uppkommit i fråga om bestämmelsen om lönepott för lokal förhandling i

Läs mer

Arbetsgivarfrågor. Nr 6 Januari 2010. Utförsäkrades rätt till sjuklön m.m.

Arbetsgivarfrågor. Nr 6 Januari 2010. Utförsäkrades rätt till sjuklön m.m. Arbetsgivarfrågor Nr 6 Januari 2010 Utförsäkrades rätt till sjuklön m.m. Vi har tidigare, i Arbetsgivarnytt nr 1 2010 (se Li:s hemsida: www.li.se /Arbetsgivarfrågor/Arbetsgivarnytt), redogjort för de nya

Läs mer

Förtroendemannalagen

Förtroendemannalagen Förtroendemannalagen Innehållsförteckning Inledning... 3 Vem är facklig förtroendeman?... 4 Facklig förtroendeman... 4 Arbetstagarorganisation... 4 Utsedd av arbetstagarorganisation... 4 Bestående kollektivavtalsförhållande...

Läs mer

Omställningsavtal KOM-KL

Omställningsavtal KOM-KL Omställningsavtal KOM-KL 1 Vision Alla som kan och vill arbeta ska också ha ett arbete att gå till. 2 Innehåll Förkortningar...5 Överenskommelse om Omställningsavtal KOM-KL...7 Parter 7 1 Innehåll m.m....

Läs mer

Lagrådsremiss. En förenklad semesterlag. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet.

Lagrådsremiss. En förenklad semesterlag. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Lagrådsremiss En förenklad semesterlag Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 28 maj 2009 Sven Otto Littorin Karin Renman (Arbetsmarknadsdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga

Läs mer

FÖRBUNDSINFO. Allmän arbetsrättslig information om LAS med mera. Handläggare: Samtliga avtalssekreterare, tel. 08-737 70 00.

FÖRBUNDSINFO. Allmän arbetsrättslig information om LAS med mera. Handläggare: Samtliga avtalssekreterare, tel. 08-737 70 00. Kopiera gärna FÖRBUNDSINFO FÖRBUNDSINFO Nr 3 februari 2008 Allmän arbetsrättslig information om LAS med mera I detta FörbundsInfo behandlas några vanliga tillämpningar som rör ändringarna i lagen om anställningsskydd

Läs mer

Regeringens proposition 2002/03:65

Regeringens proposition 2002/03:65 Regeringens proposition 2002/03:65 Ett utvidgat skydd mot diskriminering Prop. 2002/03:65 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 13 mars 2003 Göran Persson Thomas Bodström

Läs mer

Likabehandlingsplan för. Eductus Sfi, Gruv. Höganäs 2011

Likabehandlingsplan för. Eductus Sfi, Gruv. Höganäs 2011 Likabehandlingsplan för Eductus Sfi, Gruv Höganäs 2011 (reviderat 08.02.2011) Datum: 08.02.2011 Vad: Sfi, Gruv, Eductus Var: Höganäs Innehåll Bakgrund... 3 Syfte... 4 Visioner... 4 Definition..... 5 Diskriminering....

Läs mer

AVTAL AVSEENDE FASTIGHETSANSLUTNING TILL STADSNÄT

AVTAL AVSEENDE FASTIGHETSANSLUTNING TILL STADSNÄT AVTAL AVSEENDE FASTIGHETSANSLUTNING TILL STADSNÄT Öresundskraft AB, org nr 556089-7851 ( Öresundskraft ) och nedan angiven fastighetsägare ( Fastighetsägaren ) har ingått avtal på de villkor som framgår

Läs mer

Redogörelse för nyheter och förändringar i HÖK 13 med OFRs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet

Redogörelse för nyheter och förändringar i HÖK 13 med OFRs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet Redogörelse för nyheter och förändringar i HÖK 13 med OFRs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet Den 10 april 2013 enades parterna om ny HÖK 13 för OFRs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet. Denna

Läs mer

Principalansvaret. ÖREBRO UNIVERSITET Institutionen för beteende-, social- och rättsvetenskap Rättsvetenskap C HT 2006 Handledare: Marcus Radetzki

Principalansvaret. ÖREBRO UNIVERSITET Institutionen för beteende-, social- och rättsvetenskap Rättsvetenskap C HT 2006 Handledare: Marcus Radetzki ÖREBRO UNIVERSITET Institutionen för beteende-, social- och rättsvetenskap Rättsvetenskap C HT 2006 Handledare: Marcus Radetzki Principalansvaret Författare: Carola Laakakoski Annicka Larsson Sammanfattning

Läs mer

Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap (IOP)

Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap (IOP) Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap (IOP) Mellan nedan angivna parter har följande överenskommelse upprättats. Värmdö Kommun Skogsbovägen 9-11 134 81 Gustavsberg Organisationsnummer 212000-0035

Läs mer

Försäkringsbolagens ansvar för skadereglerares utfästelse i samband med inträffad skada

Försäkringsbolagens ansvar för skadereglerares utfästelse i samband med inträffad skada JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Eva Käll-Möller Lars-Olov Johansson Försäkringsbolagens ansvar för skadereglerares utfästelse i samband med inträffad skada Examensarbete 20 poäng Handledare

Läs mer

Ansvarsförsäkring för tekniska konsulter

Ansvarsförsäkring för tekniska konsulter SBR V 460:5 Särskilt villkor Ansvarsförsäkring för tekniska konsulter 2008-04-01 1(10) C11. ANSVARSFÖRSÄKRING FÖR TEKNISKA KONSULTER 01. Vem försäkringen gäller för och försäkrad verksamhet Försäkringen

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 7 september 2005 B 2493-03 KLAGANDE SET Ombud och offentlig försvarare: Advokat JK MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (11) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 20 februari 2007 T 2932-05 KLAGANDE MA Ombud: Advokat TL MOTPART GK Ombud: Advokat LJ SAKEN Återbetalning av erlagd handpenning ÖVERKLAGADE

Läs mer

Lönebildning och jämställdhet

Lönebildning och jämställdhet Lönebildning och jämställdhet Swedish National Mediation Office Lönebildning och jämställdhet En rapport från Medlingsinstitutet 2015 Medlingsinstitutet är en myndighet under Arbetsmarknadsdepartementet

Läs mer

Regeringens proposition 2009/10:4

Regeringens proposition 2009/10:4 Regeringens proposition 2009/10:4 En förenklad semesterlag, m.m. Prop. 2009/10:4 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 3 september 2009 Fredrik Reinfeldt Anders Borg (Arbetsmarknadsdepartementet)

Läs mer

FÖRBUNDSINFO. Redogörelse för ändringar i kollektivavtalet

FÖRBUNDSINFO. Redogörelse för ändringar i kollektivavtalet Kopiera gärna FÖRBUNDSINFO FÖRBUNDSINFO Nr 19 2005 Redogörelse för ändringar i kollektivavtalet Ett nytt kollektivavtal har träffats på kyrkans område. Det nya kollektivavtalet tecknades den 24 maj 2005

Läs mer

DOM 2015-03-04 Stockholm

DOM 2015-03-04 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060104 DOM 2015-03-04 Stockholm Mål nr F 4633-14 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2014-04-16 i mål nr F 2016-13, se

Läs mer

PROMEMORIA. Ingemar Herdenberg, Dans- och Cirkushögskolan PM PERSONALANSVARSNÄMNDEN (PAN) VID DANS OCH CIRKUSHÖGSKOLAN

PROMEMORIA. Ingemar Herdenberg, Dans- och Cirkushögskolan PM PERSONALANSVARSNÄMNDEN (PAN) VID DANS OCH CIRKUSHÖGSKOLAN PROMEMORIA Till: Ingemar Herdenberg, Dans- och Cirkushögskolan Från: Gustaf Dyrssen, tel. 08/407 09 30 Datum: 2010-08-27 Angående: PAN PM PERSONALANSVARSNÄMNDEN (PAN) VID DANS OCH CIRKUSHÖGSKOLAN 1 PAN

Läs mer

Lagrum: 37 förvaltningsprocesslagen (1971:291); 12 kap. 24 inkomstskattelagen (1999:1229)

Lagrum: 37 förvaltningsprocesslagen (1971:291); 12 kap. 24 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2014 ref 29 Fråga om det är förenligt med avtalet mellan EU och Schweiz om fri rörlighet för personer att vägra avdrag för utgifter för hemresor till Schweiz. Inkomsttaxering 2010 och 2011. Lagrum:

Läs mer

Nordisk försäkringstidskrift 3/2011. Trafikförsäkringens ansvar för skador i vägmiljön. Erland Strömbäck

Nordisk försäkringstidskrift 3/2011. Trafikförsäkringens ansvar för skador i vägmiljön. Erland Strömbäck Trafikförsäkringens ansvar för skador i vägmiljön Erland Strömbäck Ska trafikförsäkringen ersätta skador i trafikmiljön orsakade av biltrafiken, exempelvis vägmärken, belysningsstolpar, vajerräcken, vägbroar

Läs mer

TMF:s guide till FEM LEDIGHETSLAGAR

TMF:s guide till FEM LEDIGHETSLAGAR TMF:s guide till FEM LEDIGHETSLAGAR TMF har tagit fram denna broschyr till syfte att informera Trä- och Möbelföretagens (TMF:s) medlemsföretag om arbetstagarens rätt till ledighet. Med denna information

Läs mer

Lantbruksfordon. Gäller från 2015-04-01

Lantbruksfordon. Gäller från 2015-04-01 LANTBRUKSFORDONSFÖRSÄKRING FÖRKÖPS- OCH EFTERKÖPSINFORMATION Lantbruksfordon Gäller från 2015-04-01 Lantbruksfordonsförsäkring Med vår försäkring för lantbruksfordon får du ett bra skydd för dig och ditt

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 3/11 Mål nr A 251/09

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 3/11 Mål nr A 251/09 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 3/11 Mål nr A 251/09 Sammanfattning Enligt en bestämmelse i ett kollektivavtal har en arbetstagare som uppnått viss ålder och viss sammanhängande anställningstid rätt till ett års

Läs mer

H ö g s t a D o m s t o l e n NJA 1997 s. 660 (NJA 1997:110)

H ö g s t a D o m s t o l e n NJA 1997 s. 660 (NJA 1997:110) H ö g s t a D o m s t o l e n NJA 1997 s. 660 (NJA 1997:110) Målnummer: Ö1002-95 Avdelning: Domsnummer: Avgörandedatum: 1997-10-10 Rubrik: Beslut i fråga som av TR hänskjutits till HD:s prövning. En flytdocka,

Läs mer

Utdrag ur Lagen (1982:80) om anställningsskydd i dess lydelse före och efter den 1 juli 2007

Utdrag ur Lagen (1982:80) om anställningsskydd i dess lydelse före och efter den 1 juli 2007 Bilaga 1. Utdrag ur Lagen (1982:80) om anställningsskydd i dess lydelse före och efter den 1 juli 2007 Inledande bestämmelser 1 Denna lag gäller arbetstagare i allmän eller enskild tjänst. Från lagens

Läs mer

Handlingsplan för att motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Bildningscentrum Facetten

Handlingsplan för att motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Bildningscentrum Facetten Handlingsplan för att motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Bildningscentrum Facetten Gymnasieskolan läsåret 2015/16 Alla elever på Bildningscentrum Facetten ska känna sig

Läs mer

INDUSTRI- OCH KEMIGRUPPEN STÅL OCH METALL ARBETSGIVARE- FÖRBUNDET SVEMEK SVEMIN

INDUSTRI- OCH KEMIGRUPPEN STÅL OCH METALL ARBETSGIVARE- FÖRBUNDET SVEMEK SVEMIN Difi Driftinskrä kä änkning En praktisk handbok om hur man hanterar driftinskränkningar och uppsägningar på företaget Gäller för Industri- och KemiGruppens medlemsföretag INDUSTRI- OCH KEMIGRUPPEN STÅL

Läs mer

Juridiskt ansvar vid bristande samtycke inom medicinsk vård

Juridiskt ansvar vid bristande samtycke inom medicinsk vård Juridiskt ansvar vid bristande samtycke inom NFT medicinsk 4/2004 vård Juridiskt ansvar vid bristande samtycke inom medicinsk vård av Helene Foxberg Helene Foxberg helene.foxberg@folksam.se Vid kontakt

Läs mer

Arbetsrättslig beredskapslag (1987:1262)

Arbetsrättslig beredskapslag (1987:1262) 1 of 5 21/09/2010 14:30 SFS 1987:1262 Vill du se mer? Klicka för att ta fram Rättsnätets menyer. Källa: Regeringskansliets rättsdatabaser Utfärdad: 1987-12-17 Uppdaterad: t.o.m. SFS 2010:857 Arbetsrättslig

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 35/16 Mål nr A 243/14

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 35/16 Mål nr A 243/14 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 35/16 Mål nr A 243/14 Kollektivavtalstolkning. Fråga om det strider mot kollektivavtal med allmänna bestämmelser på det kommunala området att utan stöd av lokalt kollektivavtal byta

Läs mer

Det goda mötet. Goda exempel från livsmedelskontrollen

Det goda mötet. Goda exempel från livsmedelskontrollen Det goda mötet Goda exempel från livsmedelskontrollen Det goda mötet Många livsmedelsföretagare upplever att den offentliga kontrollen innebär en rad administrativa svårigheter. Landsbygdsdepartementet

Läs mer

Rehabiliteringsinsatser en naturlig del av personskaderegleringen?

Rehabiliteringsinsatser en naturlig del av personskaderegleringen? Rehabiliteringsinsatser en naturlig del av personskaderegleringen? Trafikskadeersättning För personskador, som uppkommer vid trafikolyckor med motordrivna fordon i Sverige, utges trafikskadeersättning.

Läs mer

FÖRBUNDSINFO. Handläggare: Samtliga avtalssekreterare Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation, växel 08-737 70 00

FÖRBUNDSINFO. Handläggare: Samtliga avtalssekreterare Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation, växel 08-737 70 00 Kopiera gärna FÖRBUNDSINFO FÖRBUNDSINFO Nr 15 juni 2010 Ändringar i semesterlagen Nya ändringar i semesterlagen har trätt i kraft den 1 april 2010. Materiellt innebär förslaget i huvudsak samma förmåner

Läs mer

Överenskommelse mellan Försäkringskassan och Tryggingastofnun om administrativa rutiner för arbetslivsinriktad rehabilitering i gränsöverskridande

Överenskommelse mellan Försäkringskassan och Tryggingastofnun om administrativa rutiner för arbetslivsinriktad rehabilitering i gränsöverskridande Överenskommelse mellan Försäkringskassan och Tryggingastofnun om administrativa rutiner för arbetslivsinriktad rehabilitering i gränsöverskridande situationer. Inledning Denna överenskommelse omfattar

Läs mer

Bilaga 5. Ansvarslista för hyresgästen Malmö stad

Bilaga 5. Ansvarslista för hyresgästen Malmö stad Bilaga 5. Ansvarslista för hyresgästen Malmö stad Lokalförsörjningsavdelningen, LiMa, fungerar som internkonsult för stadens förvaltningar och ansvarar för anskaffning och avveckling av lokaler samt bistår

Läs mer

TP #1. fördjupning - vadå anställd? TP # 1: Anställa på rätt sätt

TP #1. fördjupning - vadå anställd? TP # 1: Anställa på rätt sätt TP #1 Foto: Cladio Bresciani/TT Vadå anställd? Jag har ju inte skrivit på något. Allt om Juridiks fördjupningar är precis som det låter. Vi går på djupet i månadens ämne genom att förklara bakgrunden till

Läs mer

HÖK 12. Sveriges läkarförbund

HÖK 12. Sveriges läkarförbund HÖK 12 Sveriges läkarförbund Innehåll Huvudöverenskommelse om lön och allmänna anställningsvillkor samt rekommendation om lokalt kollektivavtal m.m. HÖK 12... 3 Löneavtal, Bilaga 1... 7 Centrala och lokala

Läs mer

Trafikskadelag (1975:1410)

Trafikskadelag (1975:1410) Skatter m.m./trafikförsäkring 1 Inledande bestämmelser 1 [7401] Denna lag gäller trafikförsäkring för motordrivet fordon och ersättning från trafikförsäkring för skada i följd av trafik med motordrivet

Läs mer

RIKTLINJER FÖR LÖNEBILDNING

RIKTLINJER FÖR LÖNEBILDNING 2011-01-26 Sid 1 (9) RIKTLINJER FÖR LÖNEBILDNING i Gävle kommunkoncern P E R S O N A L A V D E L N I N G E N Gävle Kommun, Drottninggatan 22, 801 84 Gävle Besöksadress Stadshuset, Drottninggatan 22 Tfn

Läs mer

Delbetänkandet UCITS V En uppdaterad fondlagstiftning (SOU 2015:62)

Delbetänkandet UCITS V En uppdaterad fondlagstiftning (SOU 2015:62) 1(7) Finansdepartementet Finansmarknadsavdelningen 103 33 Stockholm Lena Orpana 0704819107 lena.orpana@tco.se Delbetänkandet UCITS V En uppdaterad fondlagstiftning (SOU 2015:62) Yttrande TCO har beretts

Läs mer

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 4 november 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Översyn av lex Laval (SOU 2015:83).

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 4 november 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Översyn av lex Laval (SOU 2015:83). R-2015/2102 Stockholm den 1 februari 2016 Till Arbetsmarknadsdepartementet A2015/02501/ARM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 4 november 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet

Läs mer

Yttrande över Upphovsrättsutredningens delbetänkande Avtalad upphovsrätt, SOU 2010:24

Yttrande över Upphovsrättsutredningens delbetänkande Avtalad upphovsrätt, SOU 2010:24 Till Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Sänds även per e-post till: anna.wernerup@justice.ministry.se Stockholm den 30 augusti 2010 Yttrande över Upphovsrättsutredningens delbetänkande Avtalad upphovsrätt,

Läs mer

Svarsmall omtentamen i skadeståndsrätt Fråga 1

Svarsmall omtentamen i skadeståndsrätt Fråga 1 Svarsmall omtentamen i skadeståndsrätt 2014-12-16 Fråga 1 a) Personskada i form av ett arbetsolycksfall. Eftersom Glada madamen tecknat kollektivavtal omfattas Vanja av Trygghetsförsäkring vid arbetsskada,

Läs mer

TB förpliktas att av kostnaden för SGs rättshjälp återbetala sjutusensjuhundrasextio YRKANDEN I HÖGSTA DOMSTOLEN

TB förpliktas att av kostnaden för SGs rättshjälp återbetala sjutusensjuhundrasextio YRKANDEN I HÖGSTA DOMSTOLEN Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 5 april 2006 T 3692-04 KLAGANDE 1. SBE 2. TB Ombud för 1 och 2: Advokat MLS MOTPART SG Ombud och rättshjälpsbiträde: Advokat JM SAKEN Skadestånd

Läs mer

Förhandlingsprotokoll 2010-11-09. Förhandlingsprotokoll 2000-12-20. Förhandlingsprotokoll 1996-02-01

Förhandlingsprotokoll 2010-11-09. Förhandlingsprotokoll 2000-12-20. Förhandlingsprotokoll 1996-02-01 Överenskommelse av den 24 juli 1996 med ändringar den 20 december 2000 och den 9 november 2010 mellan Fastigo, Fastighetsbranschens Arbetsgivarorganisation Unionen Fackförbundet SKTF Ledarna AiF, Akademikerförbunden

Läs mer

Banklagskommitténs slutbetänkande Offentlig administration av banker i kris (SOU 2000:66)

Banklagskommitténs slutbetänkande Offentlig administration av banker i kris (SOU 2000:66) Finansdepartementet Bankenheten 103 33 STOCKHOLM Banklagskommitténs slutbetänkande Offentlig administration av banker i kris (SOU 2000:66) Sammanfattning Stiftelsen Ackordscentralen är inte odelat positiv

Läs mer

CHECKLISTA NÄR DU SKA ANSTÄLLA INNEHÅLL

CHECKLISTA NÄR DU SKA ANSTÄLLA INNEHÅLL TP #1 CHECKLISTA NÄR DU SKA ANSTÄLLA» REKRYTERINGEN - sid 2» INTERVJUN - sid 2» URVALSPROCESSEN - sid 3» ANSTÄLLNINGSAVTALET - sid 3» TVÅ VIKTIGA KLAUSULER - sid 5» LÄNKAR TILL MALLAR - sid 5 INNEHÅLL

Läs mer

Högsta domstolen NJA 2013 s. 31 (NJA 2013:4)

Högsta domstolen NJA 2013 s. 31 (NJA 2013:4) Sida 1 av 6 Högsta domstolen NJA 2013 s. 31 (NJA 2013:4) Målnummer: Ö4631-11 Avdelning: 1 Domsnummer: Avgörandedatum: 2013-01-31 Rubrik: Återvinningstalan avseende ett avtal om överlåtelse av svenska och

Läs mer

Stadsdelsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på skrivelsen. Ulla Thorslund stadsdelsdirektör Ulla Cadwalader personalchef

Stadsdelsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på skrivelsen. Ulla Thorslund stadsdelsdirektör Ulla Cadwalader personalchef HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING PERSONALAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTAND E 25 NOVEMBER 2012 SID 1 (5) Handläggare: Ulla Cadwalader Telefon: 08-508 04 047 Dnr 2.3.4-471-2012 Sammanträde 11 december 2012

Läs mer

AG./. riksåklagaren ang. grovt rattfylleri (Hovrätten för Västra Sveriges dom den 5 juni 2014 i mål B 2767-14)

AG./. riksåklagaren ang. grovt rattfylleri (Hovrätten för Västra Sveriges dom den 5 juni 2014 i mål B 2767-14) Svarsskrivelse Sida 1 (7) 2015-02-26 Ert datum Er beteckning Verksjurist Roger Waldenström 2014-11-19 B 3480-14 Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm AG./. riksåklagaren ang. grovt rattfylleri (Hovrätten

Läs mer

Överenskommelse mellan Tryggingastofnun och NAV om administrativa rutiner för arbetslivsinriktad rehabilitering i gränsöverskridande situationer.

Överenskommelse mellan Tryggingastofnun och NAV om administrativa rutiner för arbetslivsinriktad rehabilitering i gränsöverskridande situationer. Överenskommelse mellan Tryggingastofnun och NAV om administrativa rutiner för arbetslivsinriktad rehabilitering i gränsöverskridande situationer. Inledning Denna överenskommelse omfattar personer som har

Läs mer

14 oktober 2004 NR. 16/2004. Arbete efter 65 års ålder sid 2

14 oktober 2004 NR. 16/2004. Arbete efter 65 års ålder sid 2 14 oktober 2004 NR. 16/2004 INNEHÅLL Kopiera gärna FörbundsInfo Arbete efter 65 års ålder sid 2 Från och med år 2003 gäller bestämmelserna i LAS som ger en arbetstagare rätt att kvarstå i anställningen

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 32/09 Mål nr A 216/08

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 32/09 Mål nr A 216/08 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 32/09 Mål nr A 216/08 Sammanfattning Ett byggbolag anställde en person som löneingenjör. Arbetet innefattade bl.a. ackordsförhandlingar med den lokala fackliga organisationen och

Läs mer

SNAPPINSURANCE FÖR SNAPPCAR SVERIGE

SNAPPINSURANCE FÖR SNAPPCAR SVERIGE SNAPPINSURANCE FÖR SNAPPCAR SVERIGE För SnappInsurance gäller detta särskilda villkor i första hand och i övrigt Ifs allmänna motorförsäkringsvillkor för företag (if.se/villkorfordon alla villkor 8183)

Läs mer

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-02-24 Närvarande: f.d. justitierådet Hans Danelius, regeringsrådet Gustaf Sandström, justitierådet Dag Victor. Enligt en lagrådsremiss den 6 februari

Läs mer

TRYGGHETSFÖRSÄKRING VID YRKESSKADA,

TRYGGHETSFÖRSÄKRING VID YRKESSKADA, Kollektivavtal om TRYGGHETSFÖRSÄKRING VID YRKESSKADA, 1974 Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF), Landsorganisationen i Sverige (LO) samt Privattjänstemannakartellen (PTK) träffade den 16 maj 1974 överenskommelse

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om åtgärder mot etnisk diskriminering i arbetslivet; SFS 1999:130 Utkom från trycket den 23 mars 1999 utfärdad den 11 mars 1999. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande.

Läs mer

Nya regler för revisorer och revision SOU 2015:49

Nya regler för revisorer och revision SOU 2015:49 1(7) Justitiedepartementet Magnus Lundberg 103 33 Stockholm 08-782 91 24 magnus.lundberg@tco.se Nya regler för revisorer och revision SOU 2015:49 Ju2015/4660/L1 Utredningen syftar till att genomföra de

Läs mer

Överenskommelse om lön och anställningsvillkor för räddningstjänstpersonal i beredskap

Överenskommelse om lön och anställningsvillkor för räddningstjänstpersonal i beredskap Huvudöverenskommelse 2012-11-14 RiB 12 Överenskommelse om lön och anställningsvillkor för räddningstjänstpersonal i beredskap Parter Sveriges Kommuner och Landsting och Pacta å ena sidan, samt Vision å

Läs mer

Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2015-12-01 B 4880-15 JS 01. Ert datum

Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2015-12-01 B 4880-15 JS 01. Ert datum Svarsskrivelse Sida 1 (7) Rättsavdelningen Datum 2016-01-22 ÅM 2015/8347 Ert datum Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2015-12-01 B 4880-15 JS 01 Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm AJ./. riksåklagaren

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT. Mål nr. meddelat i Stockholm den 11 november 2015 Ö 1132-15

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT. Mål nr. meddelat i Stockholm den 11 november 2015 Ö 1132-15 Sida 1 (10) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 11 november 2015 Ö 1132-15 KLAGANDE OCH MOTPART Kontel Trade AG Bahnhofstrasse 21 6300 Zug Schweiz Ombud: Advokat ON KLAGANDE OCH MOTPART

Läs mer

Lag (1999:132) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av funktionshinder

Lag (1999:132) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av funktionshinder HANDIKAPP OMBUDSMANNEN SFS nr: 1999:132 Departement/myndighet: Näringsdepartementet Lag (1999:132) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av funktionshinder Utfärdad: 1999-03-11 Ändring införd:

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 99/06 Mål nr A 137/05

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 99/06 Mål nr A 137/05 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 99/06 Mål nr A 137/05 Sammanfattning I mål om skadestånd för uppsägning av en anställning som anställningsskyddslagen inta varit tillämplig på har Arbetsdomstolen funnit att arbetsgivaren

Läs mer

Lokalhyra T2 Maria Ingelsson

Lokalhyra T2 Maria Ingelsson Lokalhyra T2 Maria Ingelsson Disposition Syftet med dagens föreläsning Avtalsskrivning Parternas rättigheter och skyldigheter under hyrestiden Omförhandling och jämkning av hyresavtal Partsväxling Avtalets

Läs mer