Detaljplan för Färjestaden 1:165 m.fl. (f.d. Däckroy-tomten)

Transkript

1 Detaljplan för Färjestaden 1:165 m.fl. 1 (16) Detaljplan för Färjestaden 1:165 m.fl. (f.d. Däckroy-tomten) Utlåtande över inkomna skrivelser efter granskning Rubricerade detaljplan handläggs enligt reglerna för normalt planförfarande. Planen har varit på granskning under tiden Beslut att ställa ut planen togs i jävsnämnden, protokoll Redovisning De inkomna skrivelserna redovisas i vänsterkolumnen och kommunens kommentarer i högerkolumnen. I slutet finns en sammanfattning av kommunens utlåtande och en lista över revideringar. Inkomna skrivelser Kommentarer Länsstyrelsen Kontroll enligt kap 11 PBL Länsstyrelsen tydliggjorde i sitt samrådsyttrande vikten av att utforma planförslaget så att det kan uteslutas att människor boende i planområdet inte kommer påverkas negativt avseende markföroreningar. Buller och radon. Markföroreningar Länsstyrelsen framhöll i sitt samrådsyttrande kommunens ansvar att visa på markens lämplighet vid framtagande av en detaljplan. I den föreslagna detaljplanen innebär det att klargöra hur markföroreningar påverkas av en exploatering samt om sanering behövs. Kommunen måste tydligt visa vilka åtgärder som krävs för att avhjälpa föroreningarna så att föreslagen markanvändning inte innebär någon risk för människors hälsa eller säkerhet. Utredningen om markföreoreningar har genomförts för planområdet. I beslutet angående ställningstagande om T:\PLANER\Detaljplaner\Färjestaden 1,165 m fl, (DäckRoy)\DETALJPLAN\2_granskning\kommunens utlåtande\kommunens utlåtande_ docx Adress Telefon E-post Hemsida Org nr Konto Mörbylånga kommun kommun@morbylanga.se Pg Mörbylånga Bg

2 Detaljplan för Färjestaden 1:165 m.fl. 2 (16) miljöbedömning, daterad , sammanfattar kommunen utredningarna med följande: Den miljötekniska markundersökning som gjorts avseende markföroreningar i området visar att sanering behöver ske innan byggnation av bostäder. Vid rivning av befintliga byggnader ska en kompletterande provtagning göras för att utreda eventuella markföroreningar under byggnaderna. Eftersom bostäder planeras i området ska åtgärdsmålet vara att föroreningshalter uppfyller kraven för känslig markanvändning. I utredningar som har genomförts om markföroreningar har endast en översiktlig miljöteknisk markundersökning redovisats. Det planeringsunderlag som nu har presenterats är inte av den omfattning som krävs för att bedöma planområdets lämplighet för föreslagen markanvändning. Det innebär att det saknas underlag för att säkerställa att de konstaterade markföroreningarna inte kommer att utgöra någon risk för människors hälsa eller säkerhet. Länsstyrelsen bedömer att den översiktliga markundersökningen behöver kompletteras med en fördjupad miljöteknisk markundersökning som ska resultera i riskbedömning, åtgärdsutredning, åtgärdsmål, riskvärdering samt kostnadsuppskattning enligt vedertagen metodik. I praktiken innebär det att planhandlingarna behöver kompletteras med utredningar som visar hur och till vilken nivå marken ska saneras inför byggnation. Ytterligare undersökningar behöver göras för att klarlägga vilken omfattning saneringen ska ha. Genom 4 kap. 14 har kommunen möjlighet att bestämma lov till en åtgärd Beaktas. En fördjupad miljöteknisk markundersökning inklusive riskbedömning, åtgärdsutredning och riskvärdering har tagits fram. Beaktas. Den fördjupade undersökningen har visat

3 Detaljplan för Färjestaden 1:165 m.fl. 3 (16) som innebär en väsentlig ändring av markens användning endast får ges under förutsättning att markens lämplighet för bebyggande har säkerställts genom att en markförorening har avhjälpts eller en skydds- eller säkerhetsåtgärd har vidtagits på tomten. Planbeskrivningen redovisar på sida 14 att fastigheterna Färjestaden 1:165, 1:167 och 1:183 ska saneras till känslig markanvändning innan bygglov kan ges. En planbestämmelse om villkor för lov ska föras in på plankartan. att det är möjligt att åtgärda området till den nivå som krävs för att planen ska kunna genomföras. Schaktsanering i samband med konstruktionsmässig schakt föreslås. Det innebär att förorenade massor grävs upp i samband med entreprenad och transporteras till mottagningsanläggning. Planbestämmelsen Tomten ska vara sanerad till nivåer lämpliga för bostadsändamål innan bygglov kan ges införs. Radon I planen tydliggörs att planområdet har en normal till hög radonrisk. Länsstyrelsen efterfrågade i sitt samrådsyttrande om ett klargörande huruvida bebyggelsen ska uppföras med så kallat radonskydd eller ej. Den reviderade plankartan upprättad , redigerad , innehåller planbestämmelse om att byggnader ska uppföras i radonsäkert utförande. Därmed kvarstår ej Länsstyrelsens erinran. Buller I sitt samrådsyttrande efterfrågade Länsstyrelsen att lämpliga åtgärder säkerställs för att kunna efterleva riktvärdena för buller. En beräkning av vägtrafikbuller har genomförts avseende bullernivå inomhus. Kommunen bedömer att genom t.ex. god isolering i väggar och fönster bedöms riktvärdena uppfyllas. Genom planbestämmelse säkerställs att gällande riktvärden följs. Därmed kvarstår ej Länsstyrelsens erinran. Dagvattenhantering och miljökvalitetsnormer för vatten Planerad ny bostadsbebyggelse, tillsammans med parkeringsytorna, innebär en stor andel hårdgjorda ytor i området. Länsstyrelsen ser positivt på att Planbestämmelsen b 1 Byggnad ska uppföras så att gällande riktvärde för buller uppnås inomhus och på uteplats. Tyst sida ska anordnas har införts.

4 Detaljplan för Färjestaden 1:165 m.fl. 4 (16) andelen hårdgjord yta regleras genom planbestämmelse. Av planhandlingarna framgår att dagvattenhanteringen sker delvis genom lokalt omhändertagande genom grönytan vid konstgräsplanens parkering i planområdets sydöstra del, tillsammans med genomsläppliga beläggningar på innergårdarna på kvartersmarken i planområdet. Av planbeskrivningen framgår även komplementbyggnader ska ha gröna tak för att bidra till god dagvattenhantering. Planbestämmelserna redogör kravet på gröna tak på komplementbyggnader genom beteckningen v5. Dessvärre saknas beteckningen i plankartan. Länsstyrelsen uppfattar kommunens avsikt och ser att plankartan uppdateras. Planens bedöms inte leda till att miljökvalitetsnormer (MKN) för vatten överskrids. Beaktas. Bestämmelsen f 1 reglerar utseende på byggnad Komplementbyggnader ska ha gröna tak (sedum, ört-, gräs- och/eller mosstak). Bestämmelsen sätts ut på +mark. Länsstyrelsens bedömning Länsstyrelsens bedömning är att med det planeringsunderlag som har presenterats kan inte planområdets lämplighet för föreslagen markanvändning bedömas. Det innebär att det saknas underlag för att säkerställa att de konstaterade markföroreningarna inte kommer att utgöra någon risk för människors hälsa eller säkerhet. För att inte Länsstyrelsen ska tvingas överpröva aktuell detaljplan enligt 11 kap. 10 PBL krävs följande åtgärder: Den översiktliga miljötekniska markundersökningen behöver kompletteras med en fördjupad miljöteknisk markundersökning som ska resultera i riskbedömning, åtgärdsutredning, åtgärdsmål, riskvärdering samt kostnadsuppskattning enligt vedertagen metodik. I praktiken Beaktas.

5 Detaljplan för Färjestaden 1:165 m.fl. 5 (16) innebär det att planhandlingarna behöver kompletteras med utredningar som visar hur och till vilken nivå marken ska saneras inför byggnation. Ytterligare undersökningar behöver göras för att klarlägga vilken omfattning saneringen ska ha. Länsstyrelsens bedömning är dock att detaljplanen inte aktualiserar några frågor som kan föranleda prövning enligt 11 kap. 10 PBL gällande följande punkter: 1. Riksintresse enligt 3 eller 4 kap MB 2. Miljökvalitetsnorm enligt 5 kap MB 3. Strandskydd enligt 7 kap MB Samordningen angående frågor om användningen av mark- och vattenområden som rör flera kommuner Rådgivande synpunkter Genomförandefrågor Enligt 4 kap. 33 PBL ska planbeskrivningen innehålla en redovisning av hur planen är avsedd att genomföras. Av redovisningen ska framgå de organisatoriska, tekniska, ekonomiska och fastighetsrättsliga åtgärder som behövs för att planen ska kunna genomföras på ett samordnat och ändamålsenligt sätt samt vilka konsekvenser dessa åtgärder får för fastighetsägarna och andra berörda. Planens genomförandefrågor bör tydliggöras i planbeskrivningen. Beaktas. Beskrivningen kompletteras med en beskrivning av hur planen ska genomföras. Planbeskrivningen saknar en redovisning av följande genomförandefrågor: Hur ser tidplanen ut för detaljplanen? Vilka rättigheter och servitut finns inom planområdet? Inom planområdet finns ett äldre avtalsservitut som reglerar nyttjanderätt

6 Detaljplan för Färjestaden 1:165 m.fl. 6 (16) till väg och badplats för all framtid. Rätten har följt med genom en stor mängd fastighetsregleringar och bedöms inte vara längre vara aktuell. Vilka gemensamhetsanläggningar finns inom planområdet? Ska nya gemensamhetsanläggningar bildas och vilka föreslås ingå och för vilket syfte? Har exploateringsavtal upprättats och vad reglerar den? Vem har ansvaret för skötsel för allmänna platser? Vem har ansvaret för att en sanering ska genomföras och vem bekostar den? För fastigheterna Färjestaden 1:200 1:203 föreslås en utökning av fastigheten. Vem ansöker om en lantmäteriförrättning för fastighetsreglering? Till vilken myndighet skickas en ansökan till? Avses fastigheterna Färjestaden 1:165, 1:167 och 1:183 genomgå förändring som t.ex. en fastighetsreglering? Vidare saknas en förändringskarta och konsekvensbeskrivning för varje enskild fastighet. Hur påverkas varje enskild fastighet av planens genomförande? Gemensamhetsanläggning föreslås kunna bildas inom område markerat med g avseende parkering och angöring. Kommunen har inte för avsikt att upprätta ett exploateringsavtal. Kommunen är huvudman. Exploatören ansvarar för och bekostar sanering. Åtgärder regleras vid lovgivning. Kommunen ansöker om lantmäteriförrättning. Inga av detaljplanens bestämmelser hindrar fastighetsreglering. Exploatören ansöker om och bekostar eventuella fastighetsrättsliga åtgärder. En förändringskarta och konsekvensbeskrivning för aktuella fastigheter redovisas. Plankartan Enligt 4 kap. 32 PBL ska den avsedda regleringen av bebyggelsen, byggnadsverk och miljön tydligt framgå av planen. Länsstyrelsen kan konstatera brister i plankartan, upprättad , redigerad och kräver en ändring av plankartan. Plankartan har i sin helhet förtydligats. Linjer och bestämmelser är justerade.

7 Detaljplan för Färjestaden 1:165 m.fl. 7 (16) Följande punkter behöver åtgärdas i plankartan: Linjen runt kvartersmarken med beteckningen BHK är utritad som egenskapsgräns, denna bör ändras till en användningsgräns. I plankartan används en illustrationslinje för att illustrera parkeringsplatser och nytillkommande trädplantering. Illustrationslinjen bör redovisas i planbestämmelser. På kvartersmarken med beteckningen B som står för användningen bostäder finns beteckningar med versalen P. När en beteckning med en fristående versal används syftar det till en användning av kvartersmark. Bestämmelsen till beteckningen saknas under planbestämmelser. Är syftet egenskapen parkering bör beteckningen parkering användas och redovisas under rubriken Markens anordnande. Under rubriken Gränser finns utritade linjen Utfartsförbud. Följande linje går ej att utläsa på plankartan. På den allmänna platsen Natur finns en egenskap med beteckningen grund damm. Egenskapen går ej att utläsa under rubriken Utformning av allmän plats under planbestämmelser. Under rubriken Allmänna platser i planbestämmelser finns beteckningen G/C-väg med bestämmelsen Gång och cykelväg. Denna beckning går ej att utläsa på plankartan. Under rubriken Placering, utformning, utförande och underrubriken Utformning finns beteckningen v5

8 Detaljplan för Färjestaden 1:165 m.fl. 8 (16) med bestämmelsen Komplementbyggnader ska ha gröna tak. Beteckningen v5 går ej att utläsa på plankartan. Under rubriken Markens anordnande och underrubriken Mark och vegetation finns beteckningen n3 med bestämmelsen Minst ett träd ska planteras på varje innergård. I plankartan finns beteckningen n3 på parkeringsplatsen i planområdets sydöstra del. Den lämpliga beteckningen där bedöms vara n2 med bestämmelsen Maximal andel hårdgjord yta är 50 %. Medan beteckningen n3 bör redovisas i de aktuella områdena i plankartan Lantmäteriet Delar av planen som bör förbättras Plankarta med bestämmelser Förtydligande av P inom kvartersmark, p1 och p2 finns men inte enbart p. Ska område markerat med P användas som parkering för olika fastigheter bör detta område vara markreservat för gemensamhetsanläggning. Planbeskrivning Planbeskrivningen bör kompletteras med hur fastighetsbildningen ska ske och på vilket sätt. Hur ska allmänna ledningar säkerställas inom planområdet? Förändringskarta och en konsekvensbeskrivning per fastighet saknas. Där man kan se hur förändringarna påverkar varje enskild fastighet. Plankartan har i sin helhet förtydligats. Linjer och bestämmelser är justerade. Beaktas. Beskrivningen kompletteras med en beskrivning av hur planen ska genomföras. Fastighetsrättsliga åtgärder är en del av den beskrivningen. Allmänna ledningar inom kvartersmark säkerställs med u-områden. En förändringskarta och konsekvensbeskrivning för aktuella fastigheter redovisas.

9 Detaljplan för Färjestaden 1:165 m.fl. 9 (16) Trafikverket Trafikverket har mottagit rubricerad detaljplan för granskning. Nedan följer Trafikverkets synpunkter på planförslaget. Syftet med planförslaget är att möjliggöra framförallt bostäder, men även handeln och kontor utmed Storgatan (väg 951) i Färjestaden. Trafikverket har i samrådsskedet yttrat sig, då med ärendenummer TRV 2014/ Vi ställde oss då kritiska till ett antal punkter som kommunen bemött i samrådsredogörelsen. Trafikverket vidhåller de synpunkterna som vi haft i samrådsskedet och kompletterar det tidigare yttrandet med nedanstående förtydliganden. I samrådsskedet krävde Trafikverket att 7 meter från vägkant ska markeras som prickmark. Detta bemötte kommunen ej utan vill ha närhet till bebyggelsen och att Storgatan ska få karaktär av bygata. Det har därför skrivit med att bebyggelsen ska ligga kant i kant med fastighetsgränsen mot Storgatan. Trafikverket har förståelse för att kommunen vill ha tätare bebyggelse, men anser att ett större avstånd krävs med hänsyn till övrig bebyggelse längs vägen, för att siktkrav vid anslutningar ska hållas, för trafiksäkerheten för gång- och cykeltrafiken samt ur bullersynpunkt. Trafikverket yrkar därför på att bebyggelsen ska placeras 7 meter från vägkant och att detta i plankartan ska markeras med prickmark. Kommunen ser aktuell detaljplan som ett steg av många att förändra bebyggelsestrukturen i Färjestaden och utmed ortens huvudgata. Ambitionen från kommunens sida är att skapa en mer stadsmässig miljö där Färjestaden ska vara ett självständigt samhälle med möjligheten att erbjuda egen service och inte behöva förlita sig på utbudet som erbjuds i Kalmar. Att förändra en befintlig bebyggelsemiljö är ingen lätt sak men aktuell detaljplan är inte det enda förändringsprojektet. Kommunen diskuterar tillsammans med Trafikverket och fastighetsägare utmed Storgatan en omgestaltning av gaturummet för att öka stadsmässigheten och trafiksäkerheten. Att bygga en stad innebär ett stort behov av att utforma miljöer som anpassas till flera olika värden.

10 Detaljplan för Färjestaden 1:165 m.fl. 10 (16) Anslutning I vårt yttrande från krävde Trafikverket att plankartan ska kompletteras med utfartsförbud mot väg 951 där anslutning inte är planerad. Detta har kommunen infört i plankartan. Vi ansåg även att utfart ska anordnas så att fordon kan vändas på fastigheten och inte behöver backas ut på väg 951. Detta tolkade kommunen som att fordon inte ska behöva vända inne på området, och gjorde därför en infart till området på områdets nordvästra del. Trafikverket är restriktiva med antalet anslutningar till statliga vägar, och anser därför att utfartsförbudet i plankartan ska utökas till att gälla ända ut till områdets nordvästra hörn, så att enbart den nordöstra anslutningen är tillåten. En motsvarande pil som är utmärkt på utfartsförbudets nordöstra del bör finnas även på den nordöstra delen. Utformningen av planområdet får inte möjliggöra för fordon att köra runt området, det vill säga att man kan köra in i området via en anslutning och ut genom en andra. Det bör endast finnas en anslutning mot det statliga vägnätet som matar trafiken in och ut från området. Inom planområdet måste det därför planeras för vändmöjligheter. Nyttotrafik ska kunna vända inne på området. Utfartsförbudet har justerats och gäller nu utmed hela planens längd längs Storgatan med undantag för en utfart i öster. Däremot kan inte kommunen tillgodose Trafikverkets krav på vändmöjligheter för nyttotrafik inne på kvarteret eftersom en allt för stor del av kvarteret gå åt till trafiklösningar såsom vändplan och asfalterade ytor, något som bidrar till försämrad utomhusmiljö för de boende. Dessa ytor kan också bidra till att skapa en barriär mellan innergård och byggnad. Möjligheten finns dock att köra genom området. Från Storgatan till Hantverkargatan. Angående anslutningen i områdets nordöstra del bör denna utformas så att den inte kommer i konflikt med det övergångsställe som finns på Storgatan. I Trafikverkets tidigare yttrande skrev vi att anslutningen ska utformas enligt VGU så att det på utfarten, från en punkt på 5 meter in från vägkant, säkerställs en fri sikt på 85 meter i båda riktningar. Kommunen anser att en sikt på 60 meter i båda riktningarna 3 meter in från vägkanten kan godkännas i undantagsfall. Befintligt övergångsställe planeras att flyttas till korsningen Storgatan Skolgatan. I och med det förändrade utfartsförbudet och de planerade förändringarna där byggnads kan uppföras 5,2 meter från vägkant påverkar inte tillkommande byggnader sikten 5 meter från vägkant.

11 Detaljplan för Färjestaden 1:165 m.fl. 11 (16) Trafikverket anser att det inte finns skäl till undantag i detta fall. Med en bebyggelse 7 meter från vägkant bör dock siktkraven uppfyllas. Buller I bullerutredningen konstateras att avsteg från rekommenderade bullerriktvärden måste göras för att kunna exploatera området med angivet ändamål. Färjestaden är inte en sådan ort där vi, utifrån dagens lagstiftning och Trafikverkets ställningstaganden, normalt anser att avsteg ska övervägas. Med hänsyn till ortens storlek och tillväxtpotential samt områdets förutsättningar och kvalitéer i form av närhet till kollektivtrafik, service samt en attraktiv och havsnära miljö kan Trafikverket tänka sig att medge avsteg i de fall bullerriktvärdena inte kan uppfyllas genom erforderliga avstånd till vägen och lämpliga bullerskyddsåtgärder. Avsteg från riktvärdena får dock inte ersätta behovet av bullerreducerande åtgärder eller innebära att bebyggelse placeras närmare än 7 meter från vägen. En bullerberäkning gjord visar att gällande riktvärde för buller vid fasad på byggnad placerad 7 meter från vägkant uppgår till 58 dba. Detta ska jämföras med beräknade bullernivåer på 59 dba om byggnaden placeras i enlighet med aktuellt planförslag, 5,2 meter från vägkant. Hörbar skillnad är 3 dba. Gällande riktvärde kan inte uppnås i något av fallen. Med ljuddämpande isolering och fönster kan dock gällande riktvärde inomhus uppnås. Planen ger möjlighet att anordna tyst sida, 45 dba och uteplatser där gällande riktvärden kan uppnås. För att en bostadsbebyggelse utmed väg som utsätts för bullerstörningar över gällande riktvärden ska kunna anses vara lämpligt måste handlingarna och plankartan visa på åtgärder för att högsta tillåtna bullervärden mot den s.k. tysta sidan, ej överskrider 45 dba vid fasad. Det ska också visas på plankartan att uteplats ska lokaliseras till tyst sida, och att lägenheterna vid Storgatan är genomgående lägenheter med enbart öppningsbara fönster mot den tysta sidan. Det krävs en utredning som visar att det är genomförbart att uppnå riktlinjerna för Innergårdarna är mycket viktiga för de boende. Att istället gestalta om planområdet med större ytor för fordonsvändning, i kombination med en indragen bebyggelse från Storgatan, skulle ge minimala innergårdar. Innergårdarna är mycket viktiga då de fungerar som lugna insidor i staden. Plankartan har försetts med bestämmelsen b 1 Byggnad ska uppföras så att gällande riktvärde för buller uppnås inomhus och på uteplats. Tyst sida ska anordnas. Enligt boverkets allmänna råd 2008:1 Principer för intresseavvägning bör

12 Detaljplan för Färjestaden 1:165 m.fl. 12 (16) bullernivåer för tyst sida och som visar vilka åtgärder som kan behövas. Trafikverket efterfrågar också mer detaljerat underlag för vilka bullerskyddsåtgärder som planeras samt i vilka delar av området och i vilken omfattning avsteg kan bli aktuellt innan slutligt ställningstagande kan göras. I bullerutredningen ska också redovisas vilken fasaddämpning det behövs så att rätt fönster och ventiler används för att säkerställa bullerriktvärdena inomhus. följande principer gälla vid avsteg från huvudregeln då avvägningar ska göras mot andra allmänna intressen. Bostadsbyggande är ett allmänt intresse enligt PBL 2:3. Enligt framtagen bullerberäkning kommer buller vid fasad uppgå till 59 dba vilket innebär avsteg enligt principen dba där nya bostäder bör kunna medges där den dygnsekvivalenta ljudnivån vid fasad uppgår till dba, under förutsättning att det går att åstadkomma en tyst sida (högst 45 dba vid fasad) eller i varje fall en ljuddämpad sida (45 50 dba vid fasad). Minst hälften av bostadsrummen, liksom uteplats, bör vara vända mot tyst eller ljuddämpad sida. Gång och cykeltrafik Vid utformning av anslutningen i plankartans nordöstra del måste hänsyn tas till den planerade gång- och cykelväg som planeras på Storgatans södra del. En bebyggelse som ligger vid fastighetsgräns är ingen trafiksäker lösning då fordon som kör ut på Storgatan från planområdet inte kommer ha möjlighet att uppfatta närmande cyklister. Att placera byggnaderna 7 meter från vägkant är därmed också en säkerhetsåtgärd för gång- och cykeltrafiken på Storgatan. Vid anläggning av en ny gång- och cykelväg ska VGU följas och åtgärden kan behöva regleras genom avtal, se nedan. I och med en justerad gräns för utfartsförbud och bredare trottoar bedömer kommunen att fullgod trafiksäkerhet kan uppnås. Avtal Som Trafikverket skrev i föregående yttrande ska ett finansierings- och genomförandeavtal tecknas mellan kommunen och Trafikverket innan planen förs till antagande. Detta gäller åtgärder som berör statlig väg, exempelvis ny gång- och cykelbana utmed Storgatan. Av avtalet ska ansvarsgränser avseende ägande, drift och Kommunen utreder åtgärder utmed Storgatan tillsammans med Trafikverket och berörda fastighetsägare. Kommunen har anpassat planen för att möjliggöra föreslagna åtgärder. Arbetet med detaljutformning pågår och om parterna kommer överens kommer ett avtal tecknas innan sommaren.

13 Detaljplan för Färjestaden 1:165 m.fl. 13 (16) underhåll klargöras. Åtgärderna ska finansieras och byggas av kommunen/exploatören E.ON E.ON Elnät noterar att det i planbeskrivningen står att befintliga elledningar behöver rivas, därav vill vi återigen påtala att vid behov av ledningsflyttningar förutsätter vi att samordning och överenskommelser träffas med den som begär detta. Vi noterar också att vi i samrådet missade att mark ska föras från Färjestaden 1:92 till Färjestaden 1:200, 1:201, 1:202 samt 1:203. Markupplåtelseavtal bör tecknas eftersom de servisledningar som berörs av detta nu kommer hamna på annans tomtmark. Avtal bifogas och undertecknas innan planen antas. Alternativt hemställer vi att ett 4 meter brett u-område för dessa ledningar sätts ut på plankartan. Marken ska vara tillgänglig för allmänna underjordiska ledningar. Inom området får inte bedrivas verksamhet eller vidtas åtgärd som kan hindra eller försvåra bibehållandet av elektriska starkströmsanläggningar. Inom u-området får det inte förekomma plantering av träd, mindre buskar accepteras dock. I övrigt noterar vi att våra tidigare anförda synpunkter har blivit tillgodosedda i samrådsredogörelsen. Förutsatt att man tar hänsyn till det tidigare yttrandet samt ovan synpunkter så har E.ON Elnät inget ytterligare att erinra i ärendet. Ett u-område för att säkra befintliga ledningar sätts ut på plankartan Polismyndigheten Ingen erinran.

14 Detaljplan för Färjestaden 1:165 m.fl. 14 (16) KSRR Ksrr har tagit del av detaljplan för Färjestaden 1:165 m.fl. Vid fortsatt planering för eventuell ombyggnation och förändrad användning av området förutsättes att planering sker för framtida sophämtning. Detta gäller såväl tillgänglighet och utformning av miljörum, uppställningsplats för avfallskärl eller dylikt i enlighet med Ksrr:s renhållningsföreskrifter (se bif. fil) bilaga 2. Tilläggas kan dock att vi idag strävar åt gemensamma avfallslösningar. T.ex. nedgrävda stora underjordiska behållare. Detta är lösningar som både sparar vår miljö, underlättar hantering samt ger ett estetiskt betydligt trevligare intryck. Det kan vara bra att ha med sig vid den fortsatta planeringen Räddningstjänsten Ingen erinran Mörbylånga Bostads AB Som vi tidigare framhållit bör tillåten högsta byggnadshöjd/nockhöjd längs Storgatan kunna tillåta fler våningar än i detaljplaneförslaget. Mörbylånga Bostads AB anser att sex våningar borde vara lämpligt. För att kunna producera hyreslägenheter till en rimlig kostnadsnivå underlättas detta med färre huskroppar. Omfattande volymstudier är gjorda för att på bästa sätt ta vara på områdets kvaliteter samtidigt som ambitionen att skapa en stadsmässig bebyggelse uppnås. Kommunen gör bedömningen att planförslaget innehåller en tillräcklig mängd sammanhängande byggnadsyta för att ett kostnadseffektivt och proportionerligt lägenhetsbyggande ska vara möjligt. Detaljplanen bör inte detaljstyra utformningen av området utan istället ange exploateringsgrad. Att exakt ange områden som får bebyggas och inte bebyggas skapar en detaljplan som inte känns flexibel inför framtiden. För att kunna se planområdet i en större helhet, staden, gatan, de omkringliggande byggnaderna, utsikt, terräng osv är det lämpligt att reglera byggnadshöjder och var byggnader bör uppföras. Detta är viktigt för att förvalta platsens

15 Detaljplan för Färjestaden 1:165 m.fl. 15 (16) möjligheter och kvalitéer och dess förhållande och del av omgivningen. I synnerhet utmed Färjestadens huvudgata Storgatan är det viktigt att styra bebyggelsens höjd och förhållande till gaturummet, eftersom gatan och staden är ett offentligt rum som berör många människor. Mörbylånga Bostads AB hoppas att kommunen ändrar detaljplaneförslaget så att det blir en flexibel och framåtsyftande plan. Detaljplaneförslaget är mycket flexibelt och framåtsyftande. Planen säkrar att kommunen kan uppnå målet att skapa en mer stadsmässig miljö där Färjestaden ska vara ett självständigt samhälle men reglerar inget i onödan. För att ytterligare öka flexibiliteten i detaljplanen har möjliga ändamål i byggrätten mot Storgatan utökas till att också omfatta skola, kultur och fritid. Sammanfattning - Markföroreningarna inom området är ytterligare avgränsade, en riskbedömning är gjord och åtgärdsförslag presenterade. Utredningarna visar att det är möjligt att sanera området till den nivå som krävs för bostadsbyggande. - I de delar av planförslaget som vetter mot Storgatan kan inte gällande riktvärde för buller vid fasad uppnås. Avsteg kan göras i och med att bostadsbyggande är ett allmänt intresse. Bullerdämpande isolering och fönster måste ordnas mot Storgatan. Gällande riktvärde för buller på uteplatser och tyst sida 45 dba kan anordnas. En planbestämmelse införs som säkrar åtgärderna. - Dagvattenhanteringen säkras i och med regleringen av mängden hårdgjord yta och att dagvattenledningar ska utformas med fördröjningsmagasin inom den egna fastigheten. - Föreslagen byggrätts placering i fastighetsgräns mot Storgatan är ett led i kommunens ambition att skapa en stadsmässig miljö i Färjestaden. - Tillräckliga siktlinjer och fullgod trafiksäkerhet kan uppnås med aktuellt planförslag. - En beskrivning av hur planen ska genomföras införs i handlingarna.

16 Detaljplan för Färjestaden 1:165 m.fl. 16 (16) - Plankartan förtydligas. - En noggrann volymstudie har lett fram till aktuellt planförslag som kommunen bedömer som både flexibel och framåtsyftande. Handlingarna revideras enligt följande - Plankartan redovisas i större skala. - Plankartans linjer och bestämmelser justeras. - Ett u-område införs söder om Hantverkargatan. - Planbeskrivningen uppdateras med hänsyn till den justerade plankartan, avsteg från gällande riktvärde för buller vid fasad, den fördjupade markundersökningen och dagvattenutredningen. - Genomförandefrågor redovisas i beskrivningen. - Checklistan för miljöbedömningen uppdateras med hänsyn till den justerade plankartan, avsteg från gällande riktvärde för buller vid fasad, den fördjupade markundersökningen och dagvattenutredningen. Ylva Hammarstedt Arkitekt SAR/MSA