Detaljplan för Färjestaden 1:165 m.fl, f.d. Däckroy-tomten

Transkript

1 Detaljplan för Färjestaden 1:165 m.fl. 1 (14) Detaljplan för Färjestaden 1:165 m.fl, f.d. Däckroy-tomten Utlåtande över inkomna skrivelser efter underrättelse Rubricerade detaljplan handläggs enligt reglerna för normalt planförfarande. Planen har varit på underrättelse under tiden Beslut att skicka planen på underrättelse togs i miljö- och byggnadsnämnden, protokoll Redovisning De inkomna skrivelserna redovisas i vänsterkolumnen och kommunens kommentarer i högerkolumnen. I slutet finns gemensamma punkter, en sammanfattning av kommunens utlåtande och en lista över revideringar. Inkomna skrivelser Kommentarer Länsstyrelsen Kontroll enligt 11 kap. 10 PBL Enligt 11 kap 10 ska Länsstyrelsen överpröva kommunens beslut, om beslutet kan antas innebära att 1. ett riksintresse enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken inte tillgodoses, 2. regleringen av sådana frågor om användningen av mark- och vattenområden som angår flera kommuner inte samordnas på ett lämpligt sätt, 3. en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap. miljöbalken inte följs, 4. strandskydd enligt 7 kap. miljöbalken upphävs i strid med gällande bestämmelser, eller 5. en bebyggelse blir olämplig med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion. Hälsa och säkerhet Markföroreningar I sitt granskningsyttrande bedömde Länsstyrelsen att den översiktliga miljötekniska markundersökningen behöver kom- T:\PLANER\Detaljplaner\Färjestaden 1,165 m fl, (DäckRoy)\DETALJPLAN\3_underrättelse\särskilt utlåtande\särskilt utlåtande_ docx Adress Telefon E-post Hemsida Org nr Konto Mörbylånga kommun miljobygg@morbylanga.se Pg Mörbylånga Bg

2 Detaljplan för Färjestaden 1:165 m.fl. 2 (14) pletteras med en fördjupad miljöteknisk markundersökning som ska resultera i riskbedömning, åtgärdsutredning, åtgärdsmål, riskvärdering samt kostnadsuppskattning enligt vedertagen metodik. Kommunen har upprättat en Fördjupad miljöteknisk markundersökning inkl. riskbedömning, åtgärdsutredning och riskvärdering, daterad De synpunkter som Länsstyrelsen framförde i granskningsskedet bedöms vara uppfyllda i och med den upprättade fördjupade miljötekniska markundersökningen och kommunens införda kompletteringar i planhandlingarna. Vidare uppmärksammade Länsstyrelsen kommunens möjlighet att genom 4 kap. 14 PBL bestämma lov till en åtgärd som innebär en väsentlig ändring av markens användning endast får ges under förutsättning att markens lämplighet för bebyggande har säkerställts genom att en markförorening har avhjälpts eller en skyddseller säkerhetsåtgärd har vidtagits på tomten. Länsstyrelsen ansåg att en planbestämmelse om villkor för lov ska föras in på plankartan. Kommunen har reviderat plankartan och därmed är Länsstyrelsens synpunkter beaktade. Buller I planen redovisas att den ekvivalenta ljudnivån kommer att uppgå till 59 dba om de närmaste byggnaderna placeras 5,2 m från vägkant. Kommunen anger att avsteg från riktvärdena kan göras enligt Boverkets allmänna råd (2008:1), Principer för intresseavvägning, genom att införa planbestämmelsen b1, Byggnad ska uppföras så att gällande riktvärde för buller uppnås inomhus och på uteplats. Tyst sida ska anordnas. Fr.o.m. 1 juni 2015 regleras ljudnivåer Se gemensam punkt 1.

3 Detaljplan för Färjestaden 1:165 m.fl. 3 (14) från trafik i Förordning (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader där det anges att 55 dba inte bör överskridas vid en bostadsbyggnads fasad eller 50 dba ekvivalent ljudnivå och 70 dba maximal ljudnivå vid en uteplats om en sådan ska anordnas i anslutning till byggnaden. I förordningen anges att om dessa ljudnivåer ändå överskrids bör minst hälften av bostadsrummen i en bostad vara vända mot en sida där 55 dba ekvivalent ljudnivå inte överskrids vid fasaden samt minst hälften av bostadsrummen vara vända mot en sida där 70 dba maximal ljudnivå inte överskrids mellan kl och vid fasaden. Enligt förordningen framgår också att vid beräkningar av bullervärden vid en bostadsbyggnad ska hänsyn tas till framtida trafik som har betydelse för bullersituationen. Kommunen bör revidera planhandlingarna så att det framgår att planen tar hänsyn till förordningen (2015:216) om trafikbuller, såsom riktvärden, avsteg samt beräkningar. Det innebär exempelvis att de ljudnivåer som planen bygger på, ska inte bara ta hänsyn till beräknad nutida trafikmängd, utan även vara baserade på beräkningar för framtida trafik (ca 20 år framåt). Vidare hänvisar Länsstyrelsen till Trafikverkets yttrande daterad Trafikverket påpekar att bullerberäkningarna som kommunen låtit utföra är beräknade med trafiksiffror från Trafikverkets senaste trafikmätning vilken gjordes år Bullerberäkningar ska alltid ta hänsyn till både befintlig trafikmängd och för prognostiserade trafikflöden år Trafikverket uppskattar det prognostiserade trafikflödet år 2035 till ca 4000 fordon/dygn, vilket ger ca 1-2 dba högre bullernivåer än med dagens trafik. Se gemensam punkt 1.

4 Detaljplan för Färjestaden 1:165 m.fl. 4 (14) Trafikverket ställer krav på att en mer utförlig bullerutredning utförs, som visar bullernivåer vid fasad mot väg 951 för år 2035, samt vilka åtgärder som avses utföras för att säkerställa bullerriktvärdena inomhus. Länsstyrelsen instämmer med Trafikverkets yttrande och uppmanar kommunen att upprätta en mer utförlig bullerutredning. Det är nödvändigt att relevanta ljudnivåer framgår i planhandlingarna så att erforderliga bullerdämpande åtgärder kan vidtas vid bygglovsprövningen, samt regleras i planen. Länsstyrelsens bedömning Länsstyrelsens bedömning är att detaljplanen inte aktualiserar några frågor som kan föranleda prövning enligt 11 kap. 10 PBL vad gäller riksintressen, mellankommunala frågor, miljökvalitetsnormer, strandskydd samt hälsa och säkerhet eller risken för olyckor, översvämning eller erosion. Rådgivande synpunkter Genomförandefrågor I sitt granskningsyttrande framförde Länsstyrelsen att planens genomförandefrågor bör tydliggöras i planbeskrivningen. Kommunen har reviderat handlingarna och därmed är Länsstyrelsens synpunkter beaktade. Plankartan Länsstyrelsen vill uppmärksamma kommunen att planbestämmelsen om villkor för lov enligt 4 kap. 14 PBL avseende markföroreningar bör flyttas till rubriken Ändrad lovplikt, lov med villkor under administrativa bestämmelser. Vidare anser Länsstyrelsen att planbestämmelsen med beteckningen b1, Byggnad ska uppföras så att gällande riktvärde Se gemensam punkt 2. Kommunen anser att bestämmelsen är tillräckligt tydlig och har inte för avsikt att

5 Detaljplan för Färjestaden 1:165 m.fl. 5 (14) för buller uppnås inomhus och på uteplats. Tyst sida ska anordnas bör utvecklas. Exempelvis: Byggnad ska uppföras så att gällande riktvärde för buller uppnås inomhus och på uteplats. Om fasadvärden överskrids ska minst 50 % av bostadsrummen i varje bostad riktas mot tyst sida. I sitt granskningsyttrande konstaterade Länsstyrelsen brister i plankartan och krävde en ändring av den. Kommunen har reviderat handlingarna och därmed är Länsstyrelsens synpunkter beaktade. revidera handlingarna Lantmäteriet Delar av planen som bör förbättras Plankarta med bestämmelser Ska "parkering vara kvar på kvartersmark inom fastigheterna Färjestaden 1:59 och 1:152? I övrigt ingen erinran. På den remsa av 1:165 som går in mellan fastigheterna 1:59 och 1:152 ska det vara möjligt att anordna parkering Trafikverket Trafikverket vidhåller de synpunkterna som vi haft i granskningsskedet och kompletterar de tidigare yttrandena med nedanstående förtydliganden. Trafikverket har i både samrådsskedet och granskningsskedet krävt att 7 meter från vägkant ska markeras som prickmark. Detta avstånd från vägen till bebyggelsen krävs med hänsyn till övrig bebyggelse längs vägen, för trafiksäkerheten för gångoch cykeltrafiken, för att möjliggöra drift och underhåll av vägen samt ur bullersynpunkt. Dagens funktion på väg 951 är ännu inte linje med den smala stadsgata som kommunen eftersträvar. Kommunen bemötte Trafikverkets krav i sitt utlåtande med följande:

6 Detaljplan för Färjestaden 1:165 m.fl. 6 (14) Kommunen ser aktuell detaljplan som ett steg av många att förändra bebyggelsestrukturen i Färjestaden och utmed ortens huvudgata. Ambitionen från kommunens sida är att skapa en mer stadsmässig miljö där Färjestaden ska vara ett självständigt samhälle med möjligheten att erbjuda egen service och inte behöva förlita sig på utbudet som erbjuds i Kalmar. Att förändra en befintlig bebyggelsemiljö är ingen lätt sak men aktuell detaljplan är inte det enda förändringsprojektet. Kommunen diskuterar tillsammans med Trafikverket och fastighetsägare utmed Storgatan en omgestaltning av gaturummet för att öka stadsmässigheten och trafiksäkerheten. Att bygga en stad innebär ett stort behov av att utforma miljöer som anpassas till flera olika värden. Trafikverket har förståelse för att kommunen vill ha tätare bebyggelse, men anser att väg 951 inte har de förutsättningar som krävs för detta. Trafikverket vidhåller vår ståndpunkt gällande att ingen bebyggelse får placeras närmre väg 951 än 7 meter, och att detta i plankartan ska markeras med prickmark. Trafikverket godtar inte det avstånd till väg 951 som medges i plankartan. Anslutning I Trafikverkets tidigare yttrande krävde vi utfartsförbud längs planområdets gräns mot väg 951 med undantag för en anslutning i nordöstra hörnet. Kommunen har tagit bort den västra anslutningen så att anslutning till planområdet enbart sker i det nordöstra hörnet, vilket Trafikverket ser positivt på. Kommunen skriver i sitt utlåtande att Utfartsförbudet har justerats och gäller nu utmed hela planens längd längs Storgatan med undantag för en utfart i öster.

7 Detaljplan för Färjestaden 1:165 m.fl. 7 (14) Däremot kan inte kommunen tillgodose Trafikverkets krav på vändmöjligheter för nyttotrafik inne på kvarteret eftersom en allt för stor del av kvarteret gå åt till trafiklösningar såsom vändplan och asfalterade ytor, något som bidrar till försämrad utomhusmiljö för de boende. Dessa ytor kan också bidra till att skapa en barriär mellan innergård och byggnad. Möjligheten finns dock att köra genom området. Från Storgatan till Hantverkargatan. Då ingen vändmöjlighet finns på planområdet ska infarten regleras med endast behörig trafik för att undvika att en ny genomfart skapas mellan väg 951 och Hantverkargatan. Kommunen skriver om vikten av god innergårdsmiljö. Trafikverket anser att lösningen med att inte ha några vändmöjligheter inom området och istället ha möjligheter för genomfart sannolikt inte är bättre för en god innergårdsmiljö. Skyltning är en genomförandefråga där fastighetsägaren har rådighet. Buller Trafikverket skrev i våra tidigare yttranden att Trafikverket kan tänka sig att medge avsteg från rekommenderade bullerriktvärden i de fall bullerriktvärdena inte kan uppfyllas genom erforderliga avstånd till vägen och lämpliga bullerskyddsåtgärder. Avsteg från riktvärdena får dock inte ersätta behovet av bullerreducerande åtgärder eller innebära att bebyggelse placeras närmre än 7 meter från vägen. Kommunens kommenterar bullerfrågan i utlåtandet med följande: En bullerberäkning gjord visar att gällande riktvärde för buller vid fasad på byggnad placerad 7 meter från vägkant uppgår till 58 dba. Detta ska jämföras med beräknade bullernivåer på 59 dba om byggnaden placeras i enlighet

8 Detaljplan för Färjestaden 1:165 m.fl. 8 (14) med aktuellt planförslag, 5,2 meter från vägkant. Hörbar skillnad är 3 dba. Gällande riktvärde kan inte uppnås i något av fallen. Med ljuddämpande isolering och fönster kan dock gällande riktvärde inomhus uppnås. Planen ger möjlighet att anordna tyst sida, 45 dba och uteplatser där gällande riktvärden kan uppnås. Trafikverket vill påpeka att bullerberäkningarna som kommunen låtit utföra är beräknade med trafiksiffror från Trafikverkets senaste trafikmätning vilken gjordes år Bullerberäkningar ska alltid ta hänsyn till både befintlig trafikmängd och för prognostiserade trafikflöden år Trafikverket uppskattar det prognostiserade trafikflödet år 2035 till ca 4000 fordon/dygn, vilket ger ca 1-2 dba högre bullernivåer än med dagens trafik. Trafikverket ställer krav på att en mer utförlig bullerutredning utförs, som visar bullernivåer vid fasad mot väg 951 för år 2035, samt vilka åtgärder som avses utföras för att säkerställa bullerriktvärdena inomhus. Utredningen bör redovisa huruvida det kommer finnas ventiler i fasad ut mot väg 951, och hur dessa ventiler i så fall måste bullerdämpas samt vilken typ av fönster som bör monteras. Då kommunen tänker begära avsteg från bullerriktvärdena utomhus vid fasad innebär detta att lägenheterna vid Storgatan måste vara genomgående och ha en ljuddämpad sida samt ha utemiljöer som klarar riktvärdena. Trafikverket anser att det i plankartan ska införas planbestämmelse som reglerar att lägenheterna ska vara genomgående. Vidare förutsätter Trafikverket att de bullerdämpande åtgärderna som krävs i enighet med den bullerutredning som tas fram, så som hur fasader, ventiler och fönster ska vara utformade, Se gemensam punkt 1. Se gemensam punkt 2. Se gemensam punkt 2.

9 Detaljplan för Färjestaden 1:165 m.fl. 9 (14) beaktas i kommande bygglovsskede. Gång- och cykeltrafik I enighet med vad Trafikverket skrev i vårt tidigare yttrande ska vid utformning av anslutningen i plankartans nordöstra del hänsyn tas till den planerade gång- och cykelväg som planeras på Storgatans södra del. Att placera byggnaderna 7 meter från vägkant är en säkerhetsåtgärd för gång- och cykeltrafiken på Storgatan för att säkerställa att fordon som kör ut på Storgatan från planområdet har möjlighet att uppfatta närmande cyklister. Vid anläggning av en ny gång- och cykelväg ska VGU följas och åtgärden kan behöva regleras genom avtal, se nedan. Enligt regional transportplan finansieras GC-åtgärder i tätort, även längs statlig väg, av kommunen. Avtal Åtgärder längs statlig väg som uppkommer i samband med kommunens planläggning finansieras av kommunen. En diskussion om åtgärder längs Storgatan och på sikt ett kommunalt övertagande av densamma har inletts mellan Trafikverket och kommunen. Dessa åtgärder måste regleras i kommande avtal. Trafikverket förutsätter att planförslaget inte försvårar för ett kommunalt övertagande av Storgatan på sikt E.ON I och med en justerad gräns för utfartsförbud och bredare trottoar bedömer kommunen att fullgod trafiksäkerhet kan uppnås. Kommunen utreder åtgärder utmed Storgatan tillsammans med Trafikverket och berörda fastighetsägare. Kommunen har anpassat planen för att möjliggöra föreslagna åtgärder. Arbetet med detaljutformning pågår och om parterna kommer överens kommer ett avtal tecknas innan sommaren. Ingen erinran Färjestadens företagarförening Ingen erinrar.

10 Detaljplan för Färjestaden 1:165 m.fl. 10 (14) Hyresgästföreningen Lokala Hyresgästföreningen har fått rubr. detaljplan för yttrande och vill anföra följande. Eftersom efterfrågan på hyresrätter i framförallt Färjestads-området är mycket stor ser vi mycket positivt på att rubr. plan medger hyresfastigheter i centrala Färjestaden. Att det dessutom är Mörbylånga Bostads AB som äger tomtområdet ser vi som positivt och en garant för att hyresrätter kommer att bli aktuella. Med tanke på eventuella trafikstörningar i gatuplanet har vi ingenting att erinra mot att bottenvåningen mot Storgatan innehåller affärsverksamhet. Vi noterar tacksamt att en ordentlig undersökning av marken med tanke på tidigare föroreningar har gjorts. Tvärtemot vad som anges i handlingarna anser vi att kostnaden för undersökningen samt kostnader för sanering av marken inte ska belasta bostadsbolaget. Det kan inte vara meningen att kostnader för tidigare ägares förorening av marken ska belasta kommande hyresgäster utan måste betalas antingen av kommunen eller av tidigare ägare. Tidigare ägare har skyldighet att sanera marken till nivåer lämpliga för den användning marken har vid försäljning. I dag är marken planlagd för garageändamål vilket innebär nivåer för MKM mindre känslig markanvändning. Den exploatör, oavsett vem det är har skyldighet att bekosta en sanering av marken till de nivåer som krävs för eventuell ny markanvändning. I detta fall föreslås markanvändning ändras från garageändamål till bostäder. Vi vill också påtala att vi yttrade oss över planen redan den 1 juni 2014, men våra synpunkter finns inte redovisade under Kommunens utlåtande Mörbylånga Bostads AB Mörbylånga Bostads AB är överlag positivt till detaljplanen för området. När det gäller kommunens generella arbete med detaljplaner vill vi dock framhålla att vi Detaljplaneprocessen och detaljplanen innehåll styrs av plan- och bygglagen. Myndigheter kan ställa krav på utredningar för att säkerhetsställa att plan- och

11 Detaljplan för Färjestaden 1:165 m.fl. 11 (14) anser att det är dags för Miljö- och byggnadsnämnden att ta ett omtag beträffande detaljplaneprocessen och detaljplanernas innehåll. Allmännyttiga bostadsbolag över hela landet, tillsammans med privata exploatörer, lider av långa och omständliga detaljplaneprocesser samt alltför detaljerade och fördyrande krav i planerna. På SABO:s kongress i Karlstad i april var detta en av de stora diskussionerna och två f.d. bostadsministrar från olika politiska läger, Lars-Erik Lövden och Stefan Attefall, var helt överens om att detaljplanearbetet måste reformeras om vi ska kunna få fart på bostadsbyggandet. bygglagen efterlevs. Ökade krav på utredningar fördyrar byggnadsprojekt i ett startskede men syftar till att byggandet kan bli mer långsiktigt hållbart. Mörbylånga kommun har som mål att nå en befolkning på invånare år För att nå detta mål måste vi dramatiskt öka takten i bostadsbyggandet. I dag finns i princip inga lediga bostäder i kommunen och följaktligen kan inte kommunen växa i invånarantal. För att underlätta och snabba på bostadsbyggandet bör detaljplanerna i Mörbylånga kommun därför få mer av karaktären av ramar för exploatering och nybyggnation. Därigenom ges exploatören - allmännyttig eller privat - möjlighet att finna lösningar som både möter kommunens krav och marknadens önskemål och som samtidigt är kostnadseffektiva och genomförbara. Miljö- och byggnadsnämnden har sedan att pröva exploatörens förslag i bygglovsprocessen. Förutom den uppenbara nyttan med att projekt som definieras av dem som ska utveckla dem också blir genomförbara, bör en dylik process också leda till ett snabbare detaljplanearbete. Detta efterfrågas som bekant starkt av bostadsbyggandets parter och intressenter. Att förskjuta tyngdpunkten från detaljplaneprocessen till bygglovsprocessen på föreslaget sätt, leder vidare till att politiken i högre grad I Mörbylånga kommun finns god planberedskap för bostäder, mark för villabebyggelse är överrepresenterad men det finns även planlagd outnyttjad mark där flerbostadshus kan uppföras. Aktuellt detaljplaneförslag låser de viktiga byggnadsvolymerna men lämnar utformningen av byggnaderna fri. Detaljplanen styr bygglovet och i det fall detaljplanen inte reglerar utformning, placering eller byggnadsvolymer finns det mycket små möjligheter att ställa krav och styra dessa parametrar i bygglovskedet.

12 Detaljplan för Färjestaden 1:165 m.fl. 12 (14) förfogar över såväl instrument som innehåll, vilket inte bör ses som helt oviktigt. Tiden för handläggning av bygglovsärenden kan därtill tydligt bli föremål för politiska prioriteringar. Med detta sagt vill Mörbylånga Bostads AB vidare lämna följande konkreta synpunkter på detaljplanen; Tillåten högsta byggnadshöjd/nockhöjd längs Storgatan bör kunna tillåta än i detaljplaneförslaget. Mörbylånga Bostads AB anser att fem och sex våningar borde vara lämpligt. Detaljplanen bör inte detaljstyra utformningen av området utan istället ange exploateringsgrad. Att exakt ange områden som får bebyggas och inte bebyggas skapar en detaljplan som inte känns flexibel inför framtiden. Att i detaljplanen styra att bostäder inte får finnas i bottenvåning mot Storgatan samt att entréer till trapphus ska vara genomgående medför stora merkostnader för exploatering av fastigheterna. Att detaljstyra hur stora delar av fastigheternas markyta skall beläggas, (markytan ska möjliggöra infiltration av dagvatten) gör att parkeringsområdena blir svårskötta och ökar kostnaden för skötseln av dessa. I detaljplanen finns en mängd detaljstyrningar, exempelvis n3, 14, p1, p2, v2, v3,f1, f2 att styra på en så detaljerad nivå minskar flexibiliteten och ökar kostnaden för byggnation på fastigheterna. Ovanstående krav i den föreslagna detaljplanen innebär merkostnader med cirka 12-20% av produktionskostnaden, vilket Omfattande volymstudier är gjorda för att på bästa sätt ta vara på områdets kvaliteter samtidigt som ambitionen att skapa en stadsmässig bebyggelse uppnås. För att kunna se planområdet i en större helhet, staden, gatan, de omkringliggande byggnaderna, utsikt, terräng osv är det lämpligt att reglera byggnadshöjder och var byggnader bör uppföras. Detta är viktigt för att förvalta platsens möjligheter och kvalitéer och dess förhållande och del av omgivningen.. I synnerhet utmed Färjestadens huvudgata Storgatan är det viktigt att styra bebyggelsens höjd och förhållande till gaturummet, eftersom gatan och staden är ett offentligt rum som berör många människor. Bostäder kan bidra till en ökad privatisering av det offentliga rummet. Kommunen styr byggnadsvolymer och mängden hårdgjorda ytor. Vi behöver bygga vårt samhälle mer hållbara både visuellt och fysiskt med en robust och flexibel infrastruktur. Färjestaden har redan idag problem med dagvatten och kommunen kan inte tillåta projekt som försvårar situationen. Ökade produktionskostander är mycket beroende av planering och hur

13 Detaljplan för Färjestaden 1:165 m.fl. 13 (14) innebär att de framtida hyrorna för bostäder i området ökar med cirka kr per kvadratmeter och år. En nyproducerad tvåa på 60 kvadratmeter hamnar i normalfallet på cirka kr per månad. Med dessa merkostnader hamnar hyran istället på ca kr per månad. De framtida hyrorna blir i överkant av vad marknaden tål. För att kunna exploatera fastigheterna kommer större delar av dessa få upplåtas som exempelvis bostadsrätter. Mörbylånga Bostad AB hoppas att kommunen ändrar detaljplaneförslaget så att det blir en flexibelt och framåtsyftande plan. upphandlingen sker. Detaljplaneförslaget är mycket flexibelt och framåtsyftande. Planen säkrar att kommunen kan uppnå målet att skapa en mer stadsmässig miljö där Färjestaden ska vara ett självständigt samhälle men reglerar inget i onödan. Gemensamma punkter 1. Kommunen har gjort en ny översiktlig bullerberäkning baserad på prognostiserade trafikflöden om 20 år. Beräkningarna är gjorda på ca fordon/dygn vilket enbart innebär en stadig ökning av trafiken. Prognostiserade trafikmängder tar inte hänsyn till att kommunen arbetar för och har genomfört åtgärder som på sikt förväntas dämpa trafikökningen på Storgatan. Den nya bullerberäkningen baserad på fordon/dygn visar att bullervärdena vid fasad kommer uppgå till 60 dba vilket innebär att resonemanget i beskrivningen fortfarande är aktuellt och därmed bestämmelsen b 1. Kommunen anser därmed att handlingarna inte behöver revideras i detta avseende. 2. En mer utförlig bullerutredning kan komma att krävas i bygglovskedet, när utformningen av de specifika byggnaderna är bestämd, för att visa att bestämmelsen b 1 kan efterföljas.

14 Detaljplan för Färjestaden 1:165 m.fl. 14 (14) Sammanfattning En ny bullerberäkning är framtagen som visar att avsteg enligt den princip som redovisas i planförslaget fortfarande kan användas. Föreslagen byggrätts placering i fastighetsgräns mot Storgatan är ett led i kommunens ambition att skapa en stadsmässig miljö i Färjestaden. Tillräckliga siktlinjer och fullgod trafiksäkerhet kan uppnås med aktuellt planförslag. En noggrann volymstudie har lett fram till aktuellt planförslag som kommunen bedömer som både flexibel och framåtsyftande. Handlingarna revideras enligt följande Inkomna synpunkter föranleder inga revideringar av planförslaget. Ylva Hammarstedt Arkitekt SAR/MSA