Sekretariatet Christian Eriksson LK/ LK/ Motion om demokrati mot politikerförakt

Transkript

1 1 (2) Sekretariatet Christian Eriksson LK/ Ärendeförteckning 1. LK/ Medborgarförslag om bemanning av ambulans i Munkfors 2. LK/ Medborgarförslag om införande av vårdval för logoped enligt lag (2008:962) om valfrihetssystem LK/122125, 3. LK/ Medborgarförslag om parfymfria patientresor och skylt för parfymfria resor 4. LK/ Motion om demokrati mot politikerförakt 5. LK/ Motion om gynekologisk cellprovstagning 6. LK/ Motion om subventionering av glasögon till skolbarn och ungdomar 7. LK/ Delårsrapport 2 8. LK/ Skattesats LK/ Resultatutjämningsreserv 10. LK/ Tillkännagivande av tid och ställe för landstingsfullmäktige 2014 Inkomna interpellationer: 1. LK/ Interpellation av Gert Raiml (V) om vårdavgifter för patienter i rättspsykiatrin

2 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (2) 2. LK/ Interpellation av Ulric Andersson (S) om politiska prioriteringar utifrån befolkningens behov 3. LK/ Interpellation av Anders Nilsson (V) om handlingsplan för barnkonventionen

3 Utdrag ur PROTOKOLL LANDSTINGSSTYRELSEN LK/ Utdrag Landstingsfullmäktige 183 LK/ Medborgarförslag om bemanning av ambulans i Munkfors Ambulansen Hagfors/Munkfors kommer nu prova att börja och sluta arbetspassen i Munkfors, just som medarbetarna föreslår i medborgarförslaget. Att det inte gjorts tidigare beror på en generell översyn av ambulansernas placering i länet som gjorts under hösten 2012 och våren Förslaget ska förhandlas med fackliga representanter och målsättningen är att starta under hösten Förslaget kommer att införas på prov först under 24 veckor och sedan utvärderas. Därefter tas det ställning till om det blir en permanent lösning. Nu kommer idén som arbetats fram av medarbetarna vid ambulansen Hagfors/Munkfors att testas under hösten. Landstingsstyrelsen föreslog att landstingsfullmäktige beslutar att medborgarförslaget därmed anses besvarat Vid protokollet Ewa Pettersson Justerat den 2013 Fredrik Larsson Ulric Andersson

4

5 '" -) c Kostnader för att köra 959 Ha fors- Munkfors t o r. Ambulansen är stående i Hagfors och bemannas kl 0800, åker därefter ned till Munkfors Räddningsstation. Är i Munkfors fram till ca 19,30 när den åker åter till Hagfors. Denna sträcka är t o r ca 7 mil och tar ca 1 timme i anspråk av tom bil. 7 mil = ca 7 liter disel. 365 dagar x 7 mil= 2555 mil med körning av tom ambulans mil x 15kr/mil = kr/år för tom körning. Dru LANDSTI NG varnilan tim/dygn x 365 dagar / 24 tim = 15,2 dygn/ år. 15,2 dygn är alltså Munkfors med upptagningsområde utan denna ambulans bara för att denna körs upp och ned från Hagfors tom för att ställas i garage. Dessa dygn försvinner med ambulansen stående kvar i Munkfors, och slutar där kl 20,00 istället. Den transporten av ambulans fram och tillbaka som ger 2555 mil innebär en service till en kostnad av ca 6000kr, dessutom måste man köpa en omgång däck ca 9000 kr. C Kostnader blir alltså lågt räknat/ år för att transportera denna bil fram och åter tom kr. 959 har även en övertid på 18,7 timmar/månad. En kostnad på ca 6545 kr. Hela denna summa försvinner inte, men en del av den kostnaden skulle minska med att man ställer av bilen kl 20,00 i Munkfors. 959 stationerad i Munkfors Minskade kostnader kr lågt räknat. Upptagningsområdet få r en ökad tillgång till en ambulans. Vart 3:e larm är dessutom prio 1 larm med hämtzon Munkfors. Halva personalstyrkan har närmre till Munkfors än Hagfors, miljöbeaktande med så många mil i onödan både för ambulansen och personalen. Bättre garage för amb (golvvärme). 959 täcker upp längre söderut av rv 62, detta för att avlasta ambulansen karlstad som är hårt belastade.

6 CL) Till: Torbjörn Nyvall, Verksamhetschef ambuianssjukvården Värmland Wolmer Edqvist, Biträdande verksamhetschef ambulanssjukvården Värmland Anders Bergström, Ambulanschef Hagfors/Munkfors Kopia för kännedom till: Björn-Olov Hallberg, Kommunalråd Munkfors Kommun Anders Pettersson, Kommunchef Munkfors Kommun Hej! Med detta underlag som bakgrund ställer vi oss frågande till varför den ambulans som är placerad i Munkfors ej kan fa vara bemannad på plats i Munkfors fr. kl ? I dagsläget startar ambulansen från Hagfors k , för att åka ca 3,1 mil till Munkfors, för att sedan åka från Munkfors k tillbaka till Flagfors och där stå i en tvätthall tills nästa dag, varför köra ca 6,2 mil varje dag bara för att parkera i en tvätthall i Hagfors under natten? Vi föreslår att personalen skall påbörja sitt arbetspass i Munkfors kl , och sluta sitt arbetspass i Munkfors kl Då vi anser att detta på ett klart sätt skulle förbättra patientsäkerheten betydligt för befolkningen i upptagningsområdet Munkfors/Deje, och även innebära en besparing för skattebetalarna, har vi svårt att förstå varför Landstinget i Värmland ej genomför per omgående denna enkla lösning som vi påtalat under lång tid. Vårt förslag hävdar vi ger följande fördelar: Ökad tillgänglighet för allmänheten Billigare för skattebetalarna Bättre för miljön Ser fram emot skyndsamt skrifiligt svar. Med vänliga hälsningar undertecknande ambulanspersonal Hagfors/Munkfors. Dag som ovan. J Nilsson, Amb ilh anssjukvårdare il, Sjuksket m, Ambulanssjuksköterska

7 Utdrag ur PROTOKOLL LANDSTINGSSTYRELSEN LK/ Utdrag Landstingsfullmäktige 184 LK/ Medborgarförslag om införande av vårdval för logoped enligt lag (2008:962) om valfrihetssystem Landstingsfullmäktige remitterade vid sammanträdet den 24 april 2013, 18, ett medborgarförslag från Helene Forne-Wästlund, Karlstad, om införande av vårdval för logoped enligt lag (2008:962) om valfrihetssystem till landstingsstyrelsen för beredning. Landstingsfullmäktige har i landstingsplanen för år 2012 samt flerårsplanen för år beslutat att patienternas möjlighet att välja vårdgivare ska öka genom att fastställa att Öka valfrihetet och mångfalden inom vården ska vara ett av de identifierade uppdragen för tidsperioden. I landstingsplanen för år 2012 står följande under avsnitt Tillgänglighet och valfrihet Hälsoval Värmland etablerades under våren 2010 som en följd av ny lagstiftning, med avsikten att bättre anpassa primärvården till medborgarnas behov. En fortsatt utveckling av vårdvalssystemet och primärvårdens roll ska stimulera till förbättrad tillgänglighet och kvalitet för värmlänningarna. Av samma skäl kan valfrihetssystem byggas upp även på andra områden, inom såväl vård och behandling som rehabilitering och förebyggande insatser. I landstingets flerårsplan står följande under avsnitt 5. Inriktning för planperioden, Arbetsområden och uppdrag, Öka valfriheten och mångfalden inom vården. Valfrihetssystem kan byggas upp för många av landstingets verksamheter, såväl inom vård och behandling som inom rehabilitering och förebyggande insatser. Möjligheten att utveckla vårdval som modell eller andra alternativ till egen verksamhet ska prövas inom flera områden, parallellt med en fortsatt utveckling av Hälsoval Värmland. Utifrån ovanstående målsättningar har landstingsstyrelsen den 23 april 2013, 85, antagit en strategi för införande av vårdval utifrån den inriktning som fastställts i landstingsplan och flerårsplan. Det är en långsiktig strategi där principer samt mål för vårdvalssystem satts upp som kan användas i bedömningen av om en verksamhet är lämplig att

8 konkurrensutsätta genom ett vårdvalssystem enligt LOV. Kopplat till strategin finns en tidsplan samt processbeskrivning för det fortsatta arbetet med att ta fram lämpliga områden att pröva de kommande åren. Genom att ha en strategi ämnar vi dels klargöra vilka principer för vårdval som ska vara gällande inom Landstinget i Värmland samt dels underlätta arbetet med att utifrån strategin bedöma huruvida en verksamhet är lämplig eller inte att konkurrensutsätta enligt LOV. Strategin är ett styrdokument för Vårdvalsenhetens fortsatta arbete med att utveckla olika vårdvalssystem i enlighet med landstingsplanens, flerårsplanens samt målsättningar för de stimulansmedel som betalats ut nationellt för utveckling av vårdvalssystem. Utifrån den politiska huvudinriktningen samt inriktningen av utveckling av vårdval föreslås vårdvalssystem för specialistvården få följande målsättning: 1. Öka patienternas möjligheter att välja vårdgivare 2. Stimulera till ökad mångfald av både vårdgivare och arbetssätt 3. Förbättra tillgängligheten till specialistvård 4. Öka kvaliteten genom verksamhetsutveckling och effektivisering 5. Behålla kostnadskontroll samt stimulera ökad kostnadseffektivitet Vårdval inom Logopedi kommer att prövas utifrån strategins kriterier på samma sätt som alla övriga medicinska specialiteter. Landstingsstyrelsen föreslog att landstingsfullmäktige beslutar att medborgarförslaget därmed anses besvarat Vid protokollet Ewa Pettersson Justerat den 2013 Fredrik Larsson Ulric Andersson

9 LK/ Förslagslämnare: Helena Forne-Wästlund, leg. logoped. Karlstad Inlämnas som medborgarförslag till Landstinget i Värmland: Inför vårdval för logopedvård enligt LOV Lagen om valfrihetssystem inom vård och omsorg (LOV) som infördes 2010 ska ge våra medborgare möjlighet att välja mellan olika leverantörer av tjänster inom vård och omsorg. Det skapar möjligheter för privata företag och organisationer att utföra tjänster som kommunen eller landstinget tidigare utfört i egen regi. Det är kommuner och landsting som beslutar om att införa valfrihetssystem enligt LOV. Alla landsting ska ha valfrihetssystem, som ofta kallas vårdval, i primärvården från den 1 januari I landstingens övriga verksamhet och i kommunernas verksamhet är det upp till varje kommun eller landsting att utforma och införa system enligt LOV. Då det är lagstadgat att det ska finnas tex sjukgymnaster och arbetsterapeuter inom primärvården, men ej logopeder, så innebär det att LOV, till skillnad från andra yrkesgrupper, i praktiken inte fungerar för att få valfrihet att välja logoped eller att kunna etablera sig som privatpraktiserande logoped/primärvård ute i landet. Ett lysande undantag är Landstinget, Stockholm, som med Vårdval Stockholm har infört fri etablering av logopeder med formellt krav legitimation, där vårdvalskontrakten ger möjligheter att kunna försörja sig med ett takbelopp på per årsbasis, inkluderande lönekostnader, hyra mm. I Värmland hindras invånarna med röst, tal- och språkproblem att få möjlighet att få välja logoped finansierad av våra offentliga medel genom LOV, då landstingets logopediverksamhet hävdar vårdgarantin som mått för att avgöra det faktiska logopedbehovet. Detta bygger på okunskap om hur man faktiskt mäter behov av tex logopeder eller neurologer i befolkningen, och resulterar i att en utbyggnad av logopedin och egen företagsamhet hindras av de egna. För befolkningen i stort snedvrider det också möjligheterna till logopedvård, med större möjligheter om man bor i Stockholm än i övriga landet. Ett levande exempel är två pappor till varsin 10-årig dotter med dyslexi, den ene från Stockholm och den andre från Värmland, som söker logoped för dyslexiutredning. Stockholmsflickan får utredning gjord inom 1-2 veckor, medan sig för att betala utredningen för flickan själv. Bägge flickorna utreds av mig i Stockholm. För en uppskattning av logopedresurserna idag ligger det för Värmland på 22 tjänster totalt motsvarande 18 heltidstjänster, vilket motsvarar 1 heltidslogoped per invånare. För hela Sverige med beräknat 1400 heltidslogopeder per invånare blir genomsnittet 6773 invånare per logoped. Jämförelsetal för läkare, hela Sverige, ligger på 1 läkare per 300 invånare, för sjukgymnaster 1 sjukgymnast per 585 invånare, för arbetsterapeuter 1 arbetsterapeut per 773 invånare. Andelen barn 0-15 år ligger över riksgenomsnittet i följande kommuner: Hammarö, Kil och Forshaga i närheten av Karlstad och Årjängs kommun, Västra Värmland. Andelen personer 65 år och äldre ligger för Värmland över riksgenomsnittet: 22,2% för Värmland mot 18,8% för hela landet. Dessa siffror visar att det råder stor brist på logopeder i Värmland. Därför tycker jag att: * Politikerna i landstinget i Värmland ger Vårdvalskansliet i uppdrag att införa fritt Vårdval för logopeder inom primärvården i Värmland sörjande för såväl BVC, allmän vårdcentral och hemsjukvård. Landstinget i Värmland tar med logopedvård i den utredning som nu görs inom vårdvalskansliet för inrättande av hemsjukvård inom LOV. Landstinget i Värmland ser denna inlämnade vårdvalsansökan enligt Stockholmsmodellen som en anledning till att ge oss invånare i Värmland samma rätt till god logopedvård som i Stockholm. Helena Forne-Wästlund, leg. logoped. Hybelejens Gata 2, Karlstad

10 Utdrag ur PROTOKOLL LANDSTINGSSTYRELSEN LK/ Utdrag Landstingsfullmäktige 185 LK/122125, Yttrande över medborgarförslag om skylt för parfymfria resor och om parfymfria patientresor Landstingsfullmäktige remitterade vid sitt sammanträde den 24 april 2013, 15 och 16, två medborgarförslag från Anita Grundström, Hagfors, om skylt för parfymfria resor och om parfymfria resor, till landstingsstyrelsen för beredning. Parfymer kan ställa till besvär för patienter och personal som har allergi eller är överkänsliga. Därför bör inte parfym eller andra starka dofter användas inom hälso- och sjukvården eller tandvården. Landstingsfullmäktige har tidigare fattat beslut om att personalen ska vara parfymfri på sina arbetsplatser. Landstingsfullmäktige beslutade 11 juni 2013, 65 att beakta tidigare beslut genom att ta fram en landstingsövergripande riktlinje och kommunikationsplan för parfymfri vård. Landstinget i Värmland avser att denna riktlinje och kommunikationsplan även ska omfatta riktlinjer för patientresor. Landstingsstyrelsen föreslog att landstingsfullmäktige beslutar att därmed anse medborgarförslagen besvarade Vid protokollet Ewa Pettersson Justerat den 2013 Fredrik Larsson Ulric Andersson

11 Nordenhammar Östlund Ann-Marie Från: Orre Johanna Skickat: den 29 november :51 Till: Diariet LiV Ämne: medborgarförslag För diarieföring Från: Anita Grundström Skickat: den 28 november :59 Till: Orre Johanna Ämne: Patientresor U.11 Eftersom man nu vid länssjukhuset i Värmland enligt min senaste kallelse dit, har som policy att ha en rökoch parfymfri miljö, borde också patientresors bilar ha en liten skylt om detta. Cirka trettio procent av befolkningen lider av allergi, astma, doftöverkänslighet, SHR/MCS, KOL eller andra lungsjukdomar, och en patientresa från Hagfors till Karlstad tar drygt en timme. Under den tiden hinner man bli riktigt sjuk samt få kläderna impregnerade med parfym/rakvatten från tidigare resenärer. Många gånger finns inga andra alternativ än landstingets patientresor för att ta sig till vård, och det är tråkigt att behöva bli ännu sjukare vid resan än vad man var förut. Värmland är ju stort, och resorna till vård kan bli långa. Ifall inte patientresor automatiskt ingår i lasarettets policy att försöka ha parfymfritt, skulle jag vilja lämna ett medborgarförslag att patientresors bilar ska ha en skylt om detta. En del vet inte ens om att parfym kan skada, och skulle säkert gärna bidra till en bättre patientrese-miljö om de bara får chansen. Vänliga hälsningar Anita Grundström Norrings väg HAGFORS

12 Wallin Olsson IMne Från: Orre Johanna Skickat: den 28 januari :24 Till: Diariet LiV Ämne: VB: Medborgarförslag till landstingsfullmäktige För diarieföring Johanna Orre Enhetschef sekretanatet , johanna.orrealiv.se Landstinget i Värmland Administrativa staben Landstingshuset Karlstad Dnr varivniv-n (30,52-7 " /3 Från: Anita Grundström [mailto:anita rl hotmail.com] Skickat: den 26 januari :30 Till: Orre Johanna Ämne: Medborgarförslag till landstingsfullmäktige Jag vill lämna medborgarförslag till Landstingsfullmäktige: att Patientresor använder en särskild parfymfri bil till personer som lider av kemikalisk överkänslighet. Och ifall detta inte är ekonomiskt möjligt i så fall anskaffa kemikalieavstötande överdrag till sätena, som bytes innan allergiker/astmatiker eller andra med intyg för ensamåk pga denna problematik ska åka. Plus en luftrenare till bilen. Bakgrunden till förslaget är att ca 30 % av befolkningen lider av allergi, astma, KOL eller andra lungsjukdomar, MCS/SHR m m, vilket innebär mer eller mindre överkänslighet för kemikalier och parfymlukt. Mina äterkommande resor till allergicenter och ögonklinik innebär att jag blir ännu sjukare p g a gammal impregnerad parfym- och kemikaliedoft efter andra resande i bilen. Detta innebär på sikt ganska stora ekonomiska förluster i form av karensdagar och kläder som måste kastas då de ofta tvättas sönder och samman för att få bort doften. Anita Grundström Norrings väg Hagfors tel E-post: AnitaGr1 hotmail.com 1

13 Utdrag ur PROTOKOLL LANDSTINGSSTYRELSEN LK/ Utdrag Landstingsfullmäktige 186 LK/ Motion från Uno Halfvardsson (FP) om demokrati mot politikerförakt Vid landstingsfullmäktiges sammanträde den 24 april 2013 remitterades en motion av Uno Halfvardsson (FP) om demokrati mot politikerförakt till landstingsstyrelsen för beredning. I motionen föreslås att fullmäktige ska genomföra ett försök att utlokalisera tre endagssammanträden per mandatperiod till andra orter i länet än Karlstad. Motionären menar att detta kan vara en viktig åtgärd för att öka förtroendet för politikerna och tillgängliggöra fullmäktigesammanträdena för invånare i andra kommuner i länet. Enligt motionären är det också ett tillfälle för landstingspolitikerna att inhämta kunskap om vad som är aktuellt i kommunerna där man förlägger fullmäktigesammanträdet. Under perioden utlokaliserades ett antal fullmäktigesammanträden till andra orter i länet. Fullmäktigesammanträdena ägde bl.a. rum i Pingstkyrkan i Kristinehamn, Folkets hus i Arvika och Medborgarhuset i Säffle. Det är inte klarlagt varför landstinget upphörde med utlokaliserade sammanträden men en faktor var svårigheten att hitta tillfredsställande lokaler. Kommuner och landsting i övriga landet använder sig i olika grad av utlokaliserade fullmäktigesammanträden, en majoritet har emellertid valt att använda en och samma möteslokal. Kommuner och landsting som har upphört med utlokaliserade sammanträden har framförallt motiverat detta med att det är för kostsamt och svårt att hitta lokaler samt att intresset från allmänheten är lågt. Det som framförallt talar emot att utlokalisera fullmäktiges sammanträden är ökade lokalkostnader och ökade administrativa kostnader i form av planering och merarbete samt att det är svårt att finna lämpliga lokaler. En sammanträdeslokal för fullmäktige ska lämpa sig för ett stort antal mötesdeltagare och vara tillgänglig för människor med olika typer av funktionsnedsättningar. I övrigt är det viktigt att sammanträdeslokalen erhåller erforderlig teknisk utrustning samt att logistik av mat och liknande kan hanteras på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt. Landstinget i Värmland arbetar i dag på olika sätt för att erbjuda allmänheten lättillgänglig information och för att utveckla den demokratiska dialogen med medborgarna. Sedan flera år tillbaka anordnas webbsändningar på landstingets hemsida där invånare med internetuppkoppling kan följa fullmäktigesammanträdena och i september 2013 lanserar landstinget en ny mer lättillgänglig webbsida. Landstinget håller också på att utveckla sitt arbete

14 med medborgardialog som är ett demokratiskt verktyg med syfte att fördjupa medborgarnas möjligheter till delaktighet och inflytande i landstingets verksamheter. Trots att utlokalisering av fullmäktigesammanträden medför ökade kostnader och bidrar till svårigheter att finna lämpliga lokaler finns det, liksom motionären beskriver, ett stort symboliskt värde i att anordna fullmäktigesammanträden på andra orter i länet än i Karlstad. Det finns ett demokratiskt värde i att politikerna tillgängliggör sig och möjliggör för länets samtliga invånare att komma närmare sina landstingspolitiker. Det är också demokratiskt värdefullt att möjliggöra för länets invånare att ställa frågor eller komma med synpunkter på allmänhetens frågestund i samband med att fullmäktige ska godkänna flerårsplan och årsredovisning. Demokratiberedningen, som har i uppgift att bevaka demokrati-, inflytande-, och informationsfrågor för de förtroendevaldas förutsättningar att fullgöra sina uppdrag, fick möjlighet att diskutera motionen om demokrati mot politikerförakt den 28 augusti Demokratiberedningen ställde sig bakom motionens förslag utifrån argumentet att de demokratiska och symboliska fördelarna bör värderas högre än eventuella nackdelar. Möjligheten att utlokalisera sammanträden finns reglerat i arbetsordningen 6: Fullmäktige håller, om inte presidiet beslutar annat, ordinarie sammanträden i Karlstad. Det föreligger således inga formella hinder att på nytt göra ett försök att utlokalisera tre fullmäktigesammanträden per mandatperiod som motionären föreslår. Det är emellertid viktigt att understryka att utlokalisering endast bör ske i den mån det finns lokaler som lever upp till de krav som ställs för att ett fullmäktigesammanträde ska kunna genomföras, ur storleks-, tillgänglighets- och teknikhänseende. Landstingsstyrelsen föreslog att landstingsfullmäktige beslutar att fullmäktiges presidium ges i uppdrag att undersöka förutsättningarna för att utlokalisera tre endagssammanträden per mandatperiod till annan ort än Karlstad samt att därmed anse motionen besvarad Vid protokollet Ewa Pettersson Justerat den 2013 Fredrik Larsson Ulric Andersson

15 Motion LANDSTINGET 1 VARMLAND k Dry4 /Z,23,29 Till Landstingsfullmäktige i Värmland Demokrati mot politikerförakt. För ett antal år sedan, tillämpade man även en annan form av demokrati inom Landstinget, som visade sig vara bra, men som inte har ratt någon fortsättning. Man utlokaliserade fullmäktigesammanträden till andra orter som Arvika, Kristinehamn m.fl. utanför Karlstad. Man kunde återuppta detta, och börja i liten skala, och på en fyraårs-period kunde man utlokalisera t.ex. tre endags-sammanträden till de andra sjukhusorterna. Detta tror jag skulle ge ledamöterna en bättre information om vad som pågår i övriga delen av länet, och befolkningen skulle känna sig mer berörda, och komma de "underliga" politikerna lite närmare. De flesta värmlänningarna bor ju utanför Karlstad, och har idag liten chans att delta och få någon kontakt med landstingsmötet Man kunde också införa någon form av frågestund på mötet, där politikerna kunde svara på inlämnade frågor. Något extra besvär blir det väl för tjänstemännen, men jag tror att man vinner desto mer i förtroende. Tekniken har ju gått framåt sedan förra gången man prövade, och det vore väl inte omöjligt att med den nya teknikens hjälp hålla kontakt med huvudkontoret, och även sända sammanträdet över webben. Med hänvisning till ovanstående föreslår jag: att fullmäktige genomför ett sådant försök. Töcksfors den 21 december 2012 Uno Hal ardsson/fp/

16 Utdrag ur PROTOKOLL LANDSTINGSSTYRELSEN LK/ Utdrag Landstingsfullmäktige 187 LK/ Motion från Ulric Andersson (S) m.fl. om gynekologisk cellprovtagning Vid landstingsfullmäktige den november 2012 lämnades en motion från Ulric Andersson (S) med flera om att utreda möjligheten till utökat åldersspann inom den gynekologiska cellprovskontrollen för kvinnor över 60 år, samt vilka metoder och vilka intervall som ska användas för att ge den bästa hälsoeffekten för alla kvinnor. Motionen remitterades till landstingsstyrelsen för beredning. Utredningen visar att Landstinget i Värmland följer Socialstyrelsens rekommendationer avseende ålders- och tidsintervall. En förnyelse av screeningprogrammet har nyligen införts då virusdiagnostik utförs på utvalda prover. Ett flertal intressanta projekt pågår som kan leda till en förändring av screeningprogrammet: dels gällande hemprovtagning, dels gällande kompletterande virustestning vid sista provtagningen i 60 årsåldern, dels gällande primär provtagning med virustestning för kvinnor över 50 år. Dessa projekt är dock ännu inte utvärderade. En ändring av screening-programmet måste vara nationellt och internt förankrat, ytterst väl genomtänkt och utvärderas kontinuerligt. Landstingets arbetsgrupp, gruppen för cervixcancerprevention i Värmland, bevakar pågående projekt och deras utvärdering. Arbetsgruppen föreslås återkomma med ett eventuellt förslag till förändring av screeningprogrammet då ovanstående projekt är utvärderade, då även innefattandes en kostnadskalkyl. Landstingsstyrelsen föreslog att landstingsfullmäktige beslutar att inga förändringar genomförs i den gynekologiska cellprovskontrollen innan pågående projekt har utvärderats samt att därmed anse motionen besvarad

17 Vid protokollet Ewa Pettersson Justerat den 2013 Fredrik Larsson Ulric Andersson

18 014 SUI ;.:3 7. ET. VP,H : 27. prirlk_ Motion om gynekologisk cellprovtagning Kvinnor mellan 23 och 50 års ålder kallas vart tredje år till cellprovtagning, därefter kallas man två gånger fram tills man fyllt 60 år. Efter 60 års ålder kallas man inte längre. Vi har i Sverige en äldre befolkning som också borde kallas till cellprovtagning. Det tar lång tid innan cellförändringar utvecklas till livmoderhalscancer, vanligen 10 till 15 år. Nya rön inom forskningen visar att alltför många kvinnor över 50 år avlider av livmoderhalscancer. Samtidigt förs en debatt om de brister som nuvarande cellprovstagning har för kvinnor över 50 år. Cellprovtagning fungerar dåligt för äldre kvinnor och därför ökar cancerfrekvensen i den åldersgruppen. Omkring 100 kvinnor får varje år livmoderhalscancer beroende på att cellprovet inte visar "rätt resultat". Ett annat problem är att de flesta kvinnor som är mer än 50 år och får besked att de har cellförändringar inte har någon anledning till oro. Dessa kvinnor drabbas inte av cancer och cellprovet ger fel information. Mot bakgrund av ovanstående föreslår vi: Att Landstinget i Värmland utreder dels möjligheten till utökat åldersspann för kvinnor över 60 år, dels vilka metoder och vilka intervall som ska användas för att ge den bästa hälsoeffekten för alla kvinnor. a-lill Röhr Socialdemokraterna Ulric Andersson Socialdemokraterna Cevt,c.g.t9(.eL,' Christina Wahrolin Socialdemokraterna

19 Utdrag ur PROTOKOLL LANDSTINGSSTYRELSEN LK/ Utdrag Landstingsfullmäktige 188 LK/ Motion från Anders Nilsson (V) och Christina Wahrolin (S) m.fl. gällande subventionerade glasögon till skolbarn och ungdomar Motionärerna, Anders Nilsson och Gun Partanen (V) samt Christina Wahrolin och Ulric Andersson (S) föreslår ändrade bidragsregler för glasögon att även omfatta barn och ungdomar upp till och med arton års ålder. Landstinget i Värmland har ett bidragsystem som en gång per tolvmånadersperiod ersätter samtliga sökanden under åtta års ålder som är folkbokförda i Värmland med schablonbelopp på 500: - och som högst 1200: - beroende på glasstyrka och om behov finns för bifokala glasögon. Senaste revision av regelverket skedde Fram till tidiga 1990-talet hade Landstinget i Värmland ett generellt glasögonbidrag för barn och ungdomar upp till 18 år, vilket avskaffades då det var mycket kostsamt och inte bedömdes som ett prioriterat åtagande för landstinget. I populationen 0-7 år finns barn (SCB ). Av dessa fick 2,4 procent (528 barn) bidrag till glasögon Kostnaden för glasögonbidrag till och med åtta år uppgick till kronor De administrativa system LiV använder medger inget statistikuttag på hur många glasögonrecept som utfärdas hade ögonsjukvården 3000 besök (inte individer) av barn under nio år. Under tvåårsperioden 2010 och 2011 besökte 2406 barn (individer, under åtta år) läkare eller ortoptist. Under motsvarande period erhöll 998 barn glasögonbidrag. Glasögon till barn under åtta år får förskrivas endast av ögonläkare eller ortoptist (specialutbildad ögonsjuksköterska för skelningsbehandling) enligt särskild delegering från verksamhetschef. Gränsdragningen bygger på evidens att ögat vid åtta års ålder är färdigutvecklat. Detta innebär att avsaknad av glasögon inte påverkar barnets synutveckling hos barn äldre än åtta år. I Värmland finns barn (SCB ) mellan 8 18 år. Om vi utgår från att endast 2,4 procent (samma nivå som i den lägre åldersgruppen) behöver bidrag till glasögon gäller det drygt 750 individer som kan ha behov av att fortsätta använda glasögon. Gruppen som skulle erhålla ett generellt glasögonbidrag kan antas att öka kraftigt då det först är i gruppen barn över

20 åtta år som vanlig närsynthet utvecklas. Optiker har förskrivningsrätt till dessa barn och ungdomar och hur många som skulle komma i fråga går inte att uppskatta. Optikers arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvården regleras i SOSFS 1995:4. Enbart vid misstanke om ögonsjukdom ska kund remitteras till läkare för bedömning. Att de barn som redan är kända bidragstagare, före åtta års ålder, skulle komma i fråga för ett utökat bidrag uppfattas orättvist enligt Hälso- och sjukvårdslagen. Förslaget torde uppgå till minst kr i ökade kostnader om endast de som redan tidigare beviljats glasögon av ögonläkare skulle få bidrag. Skulle alla barn och ungdomar med glasögonbehov erhålla ett generellt bidrag blir summan mångdubbelt större. En mera exakt summa för denna kostnad går idag inte att få fram då tillförlitligt underlag saknas. Detta ska ses mot bakgrund av att ögonsjukvården budgeterade kr år 2012 för bidrag till glasögon och vissa kontaktlinsbärare. Utfallet blev kr så redan idag belastar nuvarande bidrag ögonsjukvårdens ekonomi. Beräkningarna på utökat bidrag blir hypotetiska eftersom förskrivningen inte är landstingets ansvar efter att barnen fyllt åtta (8) år. Det finns inga tillgängliga uppgifter på hur många barn och ungdomar över åtta (8) år som är i behov av glasögonkorrektion eller som anser sig vilja bära glasögon. Anledningen är att optikerna har fri förskrivningsrätt. I klartext betyder det att optikerna kan debitera bidrag utan någon kontroll av medicinskt behov (efter fyllda åtta år). Inte heller vet vi hur prisnivån justeras i förhållande till bidragets storlek. Det går därför inte att med säkerhet säga hur stor den summa bli som krävs för att täcka merkostnaden. Med dagens bidragssystem inräknat kan hälsooch sjukvården komma att förmedla minst en miljon kronor utan kontroll av hur bidraget faller ut. Landstingets ansvar enligt Hälso- och Sjukvårdslagen (HSL 3 b ) omfattar hjälpmedel till funktionshindrade liksom kommunernas ansvar i samma ärende (reglerat i HSL 18 b ). Lagtexten omfattar inte bidrag till eller övertagande av egenansvar. I klartext betyder det att landstingen inte har något lagbundet ansvar att ge bidrag till glasögon i någon åldersgrupp. Socialtjänstens mål är att främja jämlikhet i levnadsvillkor och enligt 6 SOL får kommunen träffa överenskommelse med landstinget i syfte att uppnå en effektivare användning av tillgängliga resurser. I Uppsala-Örebroregionen är det endast Örebro läns landsting som medger bidrag till 15 år. Alla de övriga (Södermanland, Västmanland, Dalarna, Uppsala och Gävleborg) har generella bidrag till barn t o m sju (7) år. Västra Götalandregionen beslutade under 2012 att utöka sitt bidrag så att det gäller t o m 16 år men med lägre bidragsnivå än andra landsting/regioner.

21 Anders Nilsson yrkade med instämmande av Ulric Andersson bifall till motionen (avslag på föreliggande förslag). Fredrik Larsson yrkade bifall till föreliggande förslag. Sedan överläggningarna avslutats ställde ordföranden följande proposition: Bifalles föreliggande förslag? Avslås detsamma? Ordföranden fann att landstingsstyrelsen beslutat bifalla föreliggande förslag. Landstingsstyrelsen hade således beslutat föreslå att landstingsfullmäktige beslutar att avslå motionen om att utöka omfattningen av bidrag till glasögon. att därmed anse motionen besvarad. Socialdemokraternas och vänsterpartiets ledamöter reserverade sig mot beslutet och lämnade skriftlig reservation enligt bilaga Vid protokollet Ewa Pettersson Justerat den 2013 Fredrik Larsson Ulric Andersson

22 Till landstinget i Värmland Karlstad den 27 juni 2012 Motion Subventionera glasögon till skolbarn och ungdomar! I Värmland gör vi som många andra landsting, d.v.s. ger bidrag upp till upp till 7 års ålder som täcker en del av kostnaden för barnens glasögon. Efter detta får familjerna själva stå för hela kostnaden. Barn i grundskolan får med andra ord inget bidrag alls till glasögon, vid vanliga synfel. De som inte har råd är hänvisade till ideella organisationer. På Majblomman har man sett en tydlig ökning av föräldrar som söker pengar för att kunna skaffa glasögon till sina barn. Rädda Barnens senaste rapport om barnfattigdom visar en ökning av barn som lever i fattiga familjer i Sverige och i Värmland. År 2009 fanns det 7087 barn som levde under fattiga förhållanden i Värmland, vilket är en ökning med 636 barn sedan Och ca 3500 barn lever i familjer med löneutmätning. Vänsterpartiet och socialdemokraterna anser inte att föräldrar ska vara beroende av välgörenhet för att ha råd att skaffa glasögon åt sina barn. I 20 av 21 svenska landsting låter man familjerna själva ta kostnaderna för skolbarns glasögon. Barnhjälpsorganisationen Majblomman vill att SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, redogör för hur man ser på synfel som funktionshinder hos barn i grundskoleåldern. De vill även att SKL utreder hur stort behovet är och hur det påverkar skolgången. Enligt Gerd Holmström, professor och barnögonläkare vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, är synen inte färdigutvecklad förrän vid 8 till 10 årsålder. Synen spelar en dominerande roll vid tidig kommunikation och inlärning. Det är nyckeln till kunskap. Glasögon till barn bör därför ses som medicinsk behandling så länge som synen utvecklas för att barn ska kunna utvecklas och hänga med i skolan och delta i gemenskapen med sina kamrater Med anledning av ovanstående föreslår vi att Landstinget i Värmland ser över formerna för glasögonbidraget med målsättningen att alla barn och unga från 0-tom 18 år med behov av glasögon får ett ekonomiskt stöd för detta. Anders Nilsson, Gun Partanen (V), Christina Wahrolin Ulric Andersson (S)

23 Utdrag ur PROTOKOLL LANDSTINGSSTYRELSEN LK/ Utdrag Landstingsfullmäktige 189 LK/ Delårsrapport 2: Förvaltningsberättelse med delårsbokslut och helårsprognos Delårsrapport 2 avser perioden januari augusti 2013 och omfattar förvaltningsberättelse med delårsbokslut, verksamhetsuppföljning och en prognos för hela året samt. I den bifogade rapporten redovisas fördjupande beskrivningar och redogörelser för måluppfyllelsen. Delårsbokslut Periodens resultat uppgick till 12,9 miljoner kronor. Det budgeterade resultatet för perioden var 152,0 miljoner kronor. Nettokostnaderna för årets första åtta månader var 4 455,4 miljoner kronor, en ökning med 213,5 miljoner kronor (5,0 procent) jämfört med motsvarande period förra året. Frånräknat en återbetalning av premier från AFA försäkring som gjordes under 2012 var nettokostnadsutvecklingen 3,0 procent. Verksamhetsuppföljning Medborgare Under perioden har inga resultat presenterats inom de områden som är målsatta i landstingsplanen. Målen mäts i huvudsak per helår. Resultaten från den nationella patientenkäten hade inte offentliggjorts när rapporten gick till tryck. Verksamhet Landstinget i Värmland klarade målen för basala hygienrutiner och klädregler samt för vårdrelaterade infektioner under vårens nationella mätningar. Under perioden maj augusti har inga nationella mätningar genomförts. Nästa mätperiod är oktober. Vid den senaste mätningen av tillgängligheten till primärvården klarade landstinget målet för telefontillgänglighet och läkarbesök inom sju dagar. Resultaten för besök till specialist har försämrats. För behandling är tillgängligheten betydligt sämre än för samma period under Även tillgängligheten inom barn- och ungdomspsykiatrin är lägre än under motsvarande period 2012.

24 Utfallet för kömiljarden är lägre än föregående år, vilket delvis beror på att kraven för att få del av dessa stimulansmedel har ändrats. Vistelsetiden på akutmottagning ligger något sämre än föregående år. Medarbetare Landstinget arbetar systematiskt med arbetsmiljön och har under perioden nått målet för en sjukkvot på maximalt 5 procent. Kompetensförsörjningen är i huvudsak god men några obalanser medför produktionsstörningar, främst i specialistfunktioner. Inga nya resultat kopplade till tidigare medarbetarenkät redovisas för perioden. Kostnaderna för hyrläkare minskar inte för perioden. Miljö Den tidigare positiva utvecklingen för flera av de prioriterade områdena har till viss del avstannat eller upphört. Till stor del beror detta på ändrade förutsättningar samt pågående byggprojekt. Med utgångspunkt från den tidsram som det miljöpolitiska programmet omfattar ( ) finns dock förutsättningar att vända utvecklingen och klara uppställda mål. Verksamheternas arbete med miljöperspektivet måste dock intensifieras i framtiden. Ekonomi enligt prognos för helåret 2013 Landstinget bedöms inte klara målet för 2013 om att nå det budgeterade resultatet på 86,0 miljoner kronor. Det prognostiserade resultatet uppgår till minus 42,4 miljoner kronor, vilket är 128,4 miljoner kronor sämre än budget. Landstinget bedöms klara målet för 2013 om att hålla den budgeterade nettokostnadsramen på 6 931,6 miljoner kronor. De prognostiserade nettokostnaderna uppgår till 6 843,4 miljoner kronor, vilket är 88,2 miljoner kronor lägre än budget. Landstinget ska under 2013 tillföra pensionsfonden 107 miljoner kronor. Landstinget bedöms klara målet. Landstinget ska uppnå överskott som uppgår till 2,0 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Landstingsfullmäktige har beslutat om avsteg från detta mål Att landstinget inte uppnår budgeterat resultat har som främsta orsak en uppräkning av pensionsskulden som följd av sänkt diskonteringsränta (enligt regelverket Riktlinjer för beräkning av pensionsskuld, RIPS07, som fastställs av Sveriges Kommuner och Landsting). Uppräkningen bokförs som en finansiell kostnad som beräknas till 215,4 miljoner kronor.

25 Landstingsstyrelsen föreslog att landstingsfullmäktige beslutar att arbetet för att tillmötesgå befolkningens behov av vård intensifieras och kontinuerligt återrapporteras till landstingsstyrelsen att godkänna delårsrapport 2 med förvaltningsberättelse, delårsbokslut och helårsprognos. Socialdemokraternas och vänsterpartiets ledamöter lämnade protokollsanteckning enligt bilaga Vid protokollet Ewa Pettersson Justerat den 2013 Fredrik Larsson Ulric Andersson

26 Utdrag ur PROTOKOLL LANDSTINGSSTYRELSEN LK/ Utdrag Landstingsfullmäktige 190 LK/ Skattesats för år 2014 I enighet med kommunallagen skall förslag till budget upprättas av styrelsen före oktober månads utgång. Om det finns skäl till det, får budgetförslaget upprättas i november månad. I så fall skall styrelsen före oktober månads utgång föreslå skattesats för den landstingsskatt som ingår i den preliminära inkomstskatten under det följande året. En oförändrad skattesats för år 2014 föreslås. Landstingsstyrelsen föreslog att landstingsfullmäktige beslutar att hos landstingskommunens skatteskyldiga utdebitera kronor per skattekrona Vid protokollet Ewa Pettersson Justerat den 2013 Fredrik Larsson Ulric Andersson

27 Tjänsteskrivelse 1 (1) Landstingsstyrelsen Ekonomistaben Agneta Gustavsson LK/ Skattesats för år 2014 I enighet med kommunallagen skall förslag till budget upprättas av styrelsen före oktober månads utgång. Om det finns skäl till det, får budgetförslaget upprättas i november månad. I så fall skall styrelsen före oktober månads utgång föreslå skattesats för den landstingsskatt som ingår i den preliminära inkomstskatten under det följande året. En oförändrad skattesats för år 2014 föreslås. Förslag till beslut att hos landstingskommunens skatteskyldiga utdebitera kronor per skattekrona. Hans Karlsson Landtingsdirektör Ingrid Magnusson Ekonomichef

28 Utdrag ur PROTOKOLL LANDSTINGSSTYRELSEN LK/ Utdrag Landstingsfullmäktige 191 LK/ Riktlinje för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Från och med den 1 januari 2013 finns det i kommunallagen en möjlighet att under vissa betingelser reservera delar av ett för året positivt resultat i en resultatutjämningsreserv (RUR). RUR kan användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel, och därigenom möta konjunkturvariationer. RUR är frivillig att använda, de kommuner och landsting som tänker göra det måste besluta om hur reserven ska hanteras. Detta ska framgå av en riktlinje för god ekonomisk hushållning som landstingsfullmäktige beslutar om. En uppbyggnad av resultatutjämningsreserv sker inom ramen för det egna kapitalet. Nivån för belopp som kan reserveras är reglerad i kommunallagen. Vid införandet av de nya reglerna införs en möjlighet att även reservera överskott upparbetade från och med räkenskapsåret För reserverade medel upparbetade ska en ingående balans beräknas och beslutas av landstingsfullmäktige under räkenskapsåret Landstingsstyrelsen föreslog att landstingsfullmäktige beslutar att anta riktlinje för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv (RUR) samt att resultatutjämningsreservens ingående balans för sätts till 38 miljoner kronor i enlighet med beslutad riktlinje för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv

29 Vid protokollet Ewa Pettersson Justerat den 2013 Fredrik Larsson Ulric Andersson

30 Ärendebeskrivning 1 (4) Ekonomistaben Åsa Blom LK/ Riktlinje för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Inledning Från och med den 1 januari 2013 finns det i kommunallagen en möjlighet att under vissa betingelser reservera delar av ett positivt resultat i en resultatutjämningsreserv (RUR). Denna reserv kan sedan användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel, och därigenom möta konjunkturvariationer. RUR är frivillig att tillämpa, de kommuner och landsting som tänker göra det måste besluta om hur reserven ska hanteras. Detta ska framgå av de riktlinjer för god ekonomisk hushållning som fullmäktige ska besluta om. En uppbyggnad av resultatutjämningsreserv sker inom ramen för det egna kapitalet. Resultatutjämningsreserven gör det möjligt att på ett ansvarsfullt sätt reservera en del av överskottet i goda tider och sedan använda medlen för att täcka underskott som uppstår till följd av lågkonjunktur. Mål för god ekonomisk hushållning Landstingsfullmäktige fastställer årligen i den övergripande landstingsplanen med budget vilka finansiella och verksamhetsmässiga mål för god ekonomisk hushållning landstinget har under planperioden. Resultatutjämningsreserv Landstingsfullmäktige fastställer i samband med årsbokslutet om reservering till resultatutjämningsreserven ska ske och vilket belopp som ska avsättas. Reservering får göras med högst ett belopp som motsvarar det lägsta av antingen den del av årets resultat eller den del av årets resultat efter balanskravsjusteringar som överstiger en procent av summan av skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning. Om landstinget har ett negativt eget kapital, inklusive ansvarsförbindelsen för pensionsförpliktelser, ska gränsen för när avsättningen får ske istället uppgå till två procent av summan av ovan nämnda poster.

31 LANDSTINGET I VÄRMLAND (4) Förslag till riktlinje för resultatutjämningsreserven Reservering av medel till reserven Landstingsfullmäktige fastställer i samband med årsbokslutet om reservering till resultatutjämningsreserven ska ske och vilket belopp som ska avsättas. Reservering till resultatutjämningsreserven får göras med högst ett belopp som motsvarar det lägsta av den del av årets resultat efter balanskravsutredningar som överstiger: - en procent av summan av skatteintäkter samt generella statsbidrag och utjämning eller - två procent av summan av skatteintäkter samt generella statsbidrag och utjämning, om en kommun eller ett landsting har ett negativt eget kapital inklusive ansvarförbindelsen för pensionsförpliktelser. Huvudregeln för resultatutjämningen ska vara att ianspråktagandet endast kan göras av de medel som redan finns reserverade i resultatutjämningsreserven. Vid införandet av de nya reglerna införs en möjlighet att även reservera överskott upparbetade fr.o.m. räkenskapsåret För reserverade medel upparbetade ska en ingående balans beräknas och beslutas av fullmäktige under räkenskapsåret Beräkning av reservering (mnkr) Skatteintäkter samt generella statsbidrag och utjämning procent av skatteintäkter och bidrag Årets resultat Resultat efter balanskravsjusteringar Maximal reservering Reserverade medel för resultatutjämningsreserv redovisas som en delpost under det egna kapitalet i balansräkningen.

32 LANDSTINGET I VÄRMLAND (4) Användning av reserverade medel Medel från resultatutjämningsreserven får enligt lagstiftningen användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel. Avsikten med regelverket är att uttag från resultatutjämningsreserven endast får ske för att täcka underskott som uppstår till följd av lågkonjunktur. Uttag ur landstingets resultatutjämningsreserv kan göras då det underliggande skatteunderlaget för riket, jämfört med den genomsnittliga utvecklingen de senaste tio åren, understiger genomsnittet. Tabell: Rikets underliggande skatteunderlagsutveckling; tioårigt genomsnitt samt årlig. Förändring i procent per år. Baseras på SKL prognos från Snitt 10 år 4,4 4,6 4,6 4,2 3,9 3,8 3,8 3,9 3,9 3,9 Årlig 5,4 5,3 1,6 2,8 4,4 4,0 3,5 3,3 4,1 4,7 TDifferens a b 1,1 0,7-3,0-1,4 0,5 0,2-0,3-0,6 0,2 0,8 Tabellen baseras på utfall för åren , resterande år är prognoser. Även i det tioåriga genomsnittet ingår det från år 2012 prognosår. Källa: RUR i praktiken, SKL 2013 En annan förutsättning är att medlen från RUR ska täcka negativa resultat, det vill säga så mycket som krävs för att balanskravsresultatet ska komma upp till noll. Detta gäller såväl i budgeten som i årsredovisningen. Två kriterier ska vara uppfyllda: 1) förändringen av årets underliggande skatteunderlag ska understiga rikets genomsnittliga utveckling senaste tio åren och 2) balanskravsresultatet ska vara negativt och reserven får användas för att nå upp till ett nollresultat (eller så långt som reserven räcker). Redovisning av resultatutjämningsreserv och balanskravet I dokumenten för budget och flerårsplan, delårsrapporter och årsredovisning skall särskild balanskravsutredning inklusive resultatutjämningsreserven upprättas. Där skall framgå hur resultatutjämningsreserven beräknas och beslutas användas samt vilket belopp som kan vara föremål för återställning. Resultatutjämningsreserven är ingen intäktspost utan framgår enbart i anslutning till den balanskravsutredning som upprättas i anslutning till delårsrapporter och årsredovisning.

33 LANDSTINGET I VÄRMLAND (4) Exempel på uppställning av balanskravsutredning Årets resultat +/- avgår samtliga realisationsvinster - tillägg för vissa realisationsvinster enligt undantag + tillägg för vissa realisationsförlust enligt undantag + tillägg för orealiserade förluster i värdepapper + avgår återföring av orealiserade förluster i värdepapper - Årets resultat efter balanskravsjusteringar +/- avgår medel till resultatutjämningsreserv - tillägg medel från resultatutjämningsreserven + beslut om vissa synnerliga skäl +/- Årets balanskravsresultat +/- Balanskravsunderskott från tidigare år - Summa balanskravsresultat +/- Balanskravsresultat att reglera +/- Uppkommer ett negativt balanskravsresultat skall det återställas inom 3 år.