1. Enn procent av. Medel från en (2012:800).

Transkript

1 Stadsledningskontoret Finansavdelningen Bilaga 4 Lokalaa riktlinjer för resultatutjämningsreserv Från och med år 2013 har landets kommuner möjlighett att avsättaa ett positivt resultat till resultatutjämningsreserver. För att kunna använda sig av möjligheten ska riktlinjer r för god ekonomisk hushållning kompletteras med riktlinjer för hanteringenn av en resultatutjämningsreserv. Stockholms stad har tagit fram sådana riktlinjer enligt denna bilaga, somm fortsättningsvis ska komplettera stadens riktlinjer förr god ekonomisk hushållning. Avsikten med resultatutjämningsreserven ärr att skapa handlingsutrymme för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel. En resultatutjämningsreserv får inte användas för kortsiktiga förändringar av skattesatsen.. En resultatutjämningsreserv innebärr även ett stärkt eget kapital, som i sambandd med kommande investeringar möjliggör en högre grad av egenfinansiering och därmed minskar framtida kapitalkostnader för verksamhet erna. Nedan följer Stockholms stads lokala riktlinjer för tillämpning av kommunallagen 8 kap 3d regler om resultatutjämningsreserver med lydelsen reservering till enn resultatutjämningsreserv får göras för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel,, med högst ett beloppp som motsvarar det lägsta av antingen den del av årets resultat eller den del av årets resultat efter balanskravsjusteringar enligt 4 kap 3a lagen (1997:614) om kommunal redovisning, som överstiger 1. Enn procent av summan av skatteintäkter samt generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning, eller 2. Två procent av summan av skatteintäkter samt generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning, om kommunen eller landstinget har ett negativt eget kapital, inklusive ansvarsförbindelsen för pensionsförpliktelser. Medel från en resultatutjämningsreserv får användas för attt utjämna intäkter över en konjunkturcykel. Lag (2012:800).

2 Sida 2 (5) Kommunfullmäktige ska beslutaa om riktlinjer för resultat- Av regeringens proposition om kommunalak a utjämningsreserv som även omfattar hanteringen av den. resultatutjämningsreserver framgår bl.a. att avsikten med lagen inte är att resultatutjämningsreserver ska användas för att göra kortsiktigaa förändringar av skattesatsen. Riktlinjer resultatutjämningsreserv Stockholms stad har för avsikt att bygga upp en resultatutjämningsreservv för att förhindra att svängningarr i en konjunkturcykel med påverkan på stadens intäkter får en allvarlig effekt på genomförande av stadens verksamheter. Kommunfullmäktige kan besluta om reservering eller dispositionn ur en resultatutjämningsreserv om besluten är i överensstämmelse med lagar och nedanstående lokala riktlinjer. En reservering till resultatutjämningsreserv kan göras om följande villkor är uppfyllda utöver lagkraven: Vid reservering tilll resultatutjämningsreserv ska undantas utöver lagkravet den del av resultatet, som uppstått till följd av utdelning enligt allbolagslage en Stadens soliditet exklusive resultatutjämningsreserv, exklusive gjorda inteckningar, inklusive ansvarsförbindelsenn för pensionsförpliktelser uppgår till lägst 25 procent. Kommentar Avsikten är att garantera stadens möjlighet att fullfölja det åtagande som följer med att motta utdelning enligt allbolagslagen. Avsikten med regeln är att stadens ekonomi ska vara stabil även under en långvarig lågkonjunktur. Härmed garanteras till exempel utrymme för egenfinansierade investeringar. Räknat på möjlig disposition av RUR , exklusive gjorda inteckningar ochh inklusive ansvarsförbindelsen, skulle soliditeten för 2012 bli 32,3 procent. Gränsvärdet 255 procent är satt s utifrån att företag kan få svårigheter att ta upp lånn när soliditeten börjar närma sig

3 Sida 3 (5) Resultatutjämningsreserven efter reservering får intee överstiga femtio procent av summann av skatteintäkter och generella statsbidrag. En disposition ur resultatutjämningsreserv kan göras om följande villkor är uppfyllda: tecken på en konjunkturnedgång med åtföljande vikande skatteunderlag finns i form av att Prognosen 1 för denn procentuella förändringen av rikets skatteunderlag eller förändringen av utfallet för riket understiger den genomsnittliga procentuella förändringen de senaste 10 åren 2 eller Den procentuella förändringen av Stockholms stads skatteunderlag understiger den genomsnittliga procentuella förändringen för Stockholms stad dee senaste 10 åren 3 Och balanskravsresultatet är negativt Och aktuellt år ingen skattesänkning genomförts. skattesänkning har genomförts ett år och bokslutet visar ett negativt balanskravsresultat och kriterierna i övrigt för disposition ur RUR nivåer på 25 procent. Stadens finansiella måll är att stadens soliditet på lång sikt inte ska understiga 34,0 procent och på å kort sikt inte understiga 30,0 procent och ska även fortsättningsviss gälla. Det är endast i extremsituationer där hela RUR måste användas, som m gränsvärdett kan gå ned tilll 25 procent. så sker måste ekonomiska åtgärder tass för att få en ökad soliditet och stabil ekonomisk situation. Avsikten med regeln är att förhindra en långsiktigt för hög uttaxering (ny skrivning). Avsikten är att fånga när skatteunderlaget viker beroende på en lågkonjunktur oavsett om lågkonjunkturen gäller hela riket eller slår ensidigt förr Stockholms stad Avsikten med regeln är att genom ett antal indikatorer kunna fånga tecken på lågkonjunktur samt att förhindra att en 1 Vid budgeteringstillfället används samma prognos som används a i slutversion av budget vanligtvis SKL:s prognos. Avseende utfall används SCB:ss siffror. 2 Genomsnittlig procentuell förändring beräknas genom att rikets skatteunderlag ellerr prognos över skatteunderlag summeras och dieras med tio. Detta genomsnittliga skatteunderlag sätts i relation till motsvarande genomsnittligt skatteunderlag med ett års förskjutning bakått i tiden. 3 Beräkning enligtt not 2 avseende stadens skatteunderlag. Prognos gäller enligt not 1..

4 Sida 4 (5) är uppfyllda ska en beräkning göras av balanskravsresultatet om skattesänkningen inte genomförts. Är även detta balanskravsresultat negativt får disposition ur RUR göras, men maximalt med det belopp som det konstruerade balanskravsresultatet visar. beslut om disposition ur RUR har fattats budgeteringstillfället påå grundval av att reglerna för disposition är uppfyllda budgeteringstillfället gäller r följande bedömningen bokslutstillfället: Grunden för om kriterierna a är uppfyllda eller inte ska göras med samma mättidpunkt som budgeteringstillfället med undantag av balanskravsresultatet. Avseende balanskravsresultatet ska detta vara negativt bokslutstillfället. Disposition ur resultatutjämr mningsreserven får utgöra högst 50 procent av reserven per räkenskapsår. Kommunfullmäktige kan fatta beslut om reservering och disposition till en resultatutjämningsreserv i samband med budget, tertialrapporter ochh bokslut. Det slutliga beslutet tas alltid i samband med bokslut. avsatt resultatutjämningsreserv medför att mätning i samband med bokslut kravet på en soliditet på minst 25 procent exklusive resultatutjämningsreserv, exklusive gjorda inteckningar, inklusive ansvarsförbindelsen för pensionsförpliktelser inte uppfylls, ska en överföring från resultatutjämningsreserven till förändring av skattesatsen finansieras f viaa resultatutjämningsreserven. Avsikten med regeln om omräkning av balanskravsresultatet en sänkning av skattesatsen är att förhindra drastiska nedskärningar av verksamheten om en lågkonjunktur slår till oväntat. Regeln är till för att säkerställa möjligheten att t budgetera med RUR. m verksamheten ett visst år bygger på en inkomstförstärkning från f RUR förr att förhindraa en neddragning inkomstbortfalll på grund av en lågkonjunktur, ska detta inte kunna sättas ur spel bokslutstillfället Avsikten med regeln är att en långvarig lågkonjunktur avväga om andra åtgärder än disposition ur resultatutjämningsreserven behöver tas. Möjlighet ska då finnas att i avvaktan på attt tagna åtgärder får effekt kunna använda RUR. Regeln kann dock innebära en risk att verksamhet under ett antal år finansieras via RUR, vilkett inte är avsikten Avsikten med regeln är att garantera en miniminivå för r soliditeten, en miniminivå för r god ekonomisk hushållning.

5 Sida 5 (5) Skatteunderlag Riket övrigt eget kapital göras. Årlig förändring % Snitt förändr 10 år % Skillnad ,23 4,88 0, ,09 4,66 1, ,80 4,74 0, ,29 4,74 0, ,64 4,97 0, ,45 5,05 0, ,311 4,555 3, ,16 4,05 1,89 Skatteunderlag Stockholms stad Årlig förändring % Snitt skatteunderl10 år % Skillnad 1,831 5,645 3,81 2,677 5,211 2,544 4,27 5,31 1, ,29 5, ,80 6, 63 2,38 5,53 5, 59 5,03 1,27 1,04 2, ,68 4,49 0,81