Nacka kommuns riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nacka kommuns riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv"

Transkript

1 (10) PM Nacka kommuns riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv I kommunallagen (1991:900) och i lagen om kommunal redovisning (1997:614) finns bestämmelser kring hur kommuner och landsting ska sköta sin ekonomiska förvaltning. Där finns bl.a. bestämmelser om god ekonomisk hushållning och om det s.k. balanskravet, d.v.s. att kommunernas ekonomi ska vara i balans. Från och med 1 januari 2013 har ett antal förändringar skett i dessa lagar. I denna promemoria beskrivs förändringarna och ges förslag på hur Nacka kommun ska tillämpa dem. Utgångspunkten för resonemangen och ställningstagandena i denna pm är regeringens proposition (2011/12:172) Kommunala resultatutjämningsreserver samt Sveriges och kommuner och landstings vägledning RUR i praktiken. Förändringarna i kommunallagen och lagen om kommunal redovisning De nya förändringar som trätt i kraft 1 januari 2013 är: Kommunallagen - Kommunfullmäktige ska besluta om riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Om kommunen väljer att avsätta medel i en resultatutjämningsreserv (RUR) ska riktlinjerna också fastställa hur kommunens tillämpning av RUR ska vara. - Resultatutjämningsreserv: möjlighet har införts att under vissa förutsättningar reservera delar av ett för året positivt ekonomiskt resultat i en resultatutjämningsreserv och sedan under vissa förutsättningar disponera dessa medel. - Ökad tydlighet att balanskravet avser ett specificerat balanskravsresultat Lagen om kommunal redovisning - Obligatoriskt att i förvaltningsberättelsen upprätta en balanskravsutredning - Bestämmelsen att utvärdering av god ekonomisk hushållning ska göras i förvaltningslagen preciseras och även den ekonomiska ställningen ska utvärderas i förvaltningsberättelsen. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEBB ORG.NUMMER Nacka kommun, Nacka Stadshuset, Granitvägen

2 2 (10) - RUR (om en sådan tillämpas av kommunen) ska specificeras som en delpost till det egna kapitalet i balansräkningen, i årsredovisningen. Nedan följer en beskrivning av innebörden av dessa nya bestämmelser. Nytt om god ekonomisk hushållning Det har sedan länge funnits regler om att kommuner och landsting ska hushålla med sina resurser och sträva efter att få ut så mycket som möjligt av varje skattekrona. Kommunallagen innehåller det så kallade balanskravet, som innebär att kommunens löpande intäkter ska vara minst lika stora som de löpande kostnaderna. Lagen innehåller också ett krav på god ekonomisk hushållning. Begreppet preciseras inte mer än så, men en generell tolkning är t.ex. att verksamheten ska bedrivas på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt och att varje generation ska bära kostnaden för den service den själv beslutar om och konsumerar. Ett visst överskott ska finnas i verksamheten så att inte det egna kapitalet urholkas genom inflation eller av för låg självfinansiering av investeringar. Ekonomisk hushållning handlar om att styra ekonomin både i ett kortare och i ett längre tidsperspektiv. Sedan tidigare gäller enligt kommunallagen att kommunerna i samband med budgeten ska ange finansiella mål för ekonomin som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Målen ska följas upp i delårsbokslut och årsredovisning. Det ska också finnas mål för verksamheten som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Förvaltningsberättelsen (i årsredovisningen) ska innehålla en utvärdering av dessa mål. Nytt i kommunallagen är att den ekonomiska ställningen ska utvärderas i förvaltningsberättelsen. De nya bestämmelserna innebär också att kommunfullmäktige ska besluta om riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjerna ska ha sin utgångspunkt i kommunens eller landstingens ekonomiska ställning, vilka faktorer som främst kommer att påverka dess verksamhet och ekonomi i framtiden samt en bedömning av faktorernas betydelse och påverkbarhet. Det kan t.ex. gälla planerade investeringar, låneskulder och det totala pensionsåtagandets påverkan på resultat och ställning (regeringens proposition 2011/12:172 ). Regeringen framhåller att perspektivet i riktlinjerna ska vara strategiskt och långsiktigt, d.v.s. längre än budgetperiodens tre år. Om en kommun beslutar att ha en resultatutjämningsreserv ska hanteringen av en sådan framgå av riktlinjerna för god ekonomisk hushållning. Ny möjlighet att använda en resultatutjämningsreserv (RUR) En möjlighet har införts att under vissa förutsättningar reservera delar av ett för året positivt ekonomiskt resultat i en resultatutjämningsreserv RUR. Reserven kan användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel, genom att bygga upp en reserv under goda tider för att senare, under vissa omständigheter, kunna utnyttja den när skatteunderlagsutvecklingen är svag. På så sätt ges en större möjlighet för kommuner och landsting att få en ökad stabilitet i verksamheterna och undvika kortsiktiga neddragningar av

3 3 (10) verksamheter vid tillfälliga intäktsdämpningar som eventuellt senare måste byggas upp igen. Avsikten med RUR är dock inte att göra det möjligt att skjuta upp långsiktigt nödvändiga beslut om en verksamhet eller ekonomin i stort d.v.s. inte hämma åtgärder som är viktiga ur effektivitetssynpunkt. Förutsättningar för att göra reserveringar till RUR Möjligheterna att göra reserveringar begränsas av en s.k. 1-procents- respektive 2- procentsregel. Det innebär att reservering till en resultatutjämningsreserv får göras med högst ett belopp som motsvarar det lägsta av antigen den del av årets resultat eller den del av årets resultat efter balanskravsjusteringar som överstiger 1 procent av summan av skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning. Om kommunen har ett negativt eget kapital, inklusive ansvarsförbindelsen för pensionsförpliktelser, ska gränsen istället uppgå till 2 procent av de ovan nämnda posterna. Nedan visas ett räkneexempel för 1-procentsregeln, i ett fall där balanskravsresultatet är lägre än årets resultat: A. Skatteintäkter, generella bidrag och utjämning mnkr B. 1 procent av ovan 40 mnkr C. Årets balanskravsresultat 100 mnkr D. Möjlig avsättning: det som överstiger B av C (C-B) 60 mnkr Inget hindrar att man lokalt sätter högre gränsvärden för när reserveringar får göras. Beslut om huruvida gränsvärdena ska vara enligt lagens minimikrav eller högre fattas utifrån vilket resultatkrav som är rimligt för den enskilda kommunen, bl.a. utifrån framtida investeringsbehov och andra faktorer som har påverkan på kommunens ekonomiska ställning. Förutsättningar för att disponera medel ur RUR Lagen anger att medel från en resultatutjämningsreserv får användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel. Någon närmare precisering görs inte i lagen, men i lagens förarbeten framgår att detta innebär att RUR inte ska möjliggöra en varaktig överbeskattning där delar av överskotten årligen sparas för framtiden. En stor RUR ska inte heller göra det möjligt att ha en nivå på skatteuttaget som är lägre, eller en kostnadsnivå som är högre, än vad som är långsiktigt hållbart. I förarbetena anges att ett riktvärde för när uttag kan göras ur en RUR är en prognos av det årliga underliggande skatteunderlaget för riket, jämfört med den genomsnittliga utvecklingen de senaste tio åren. Om prognosen understiger genomsnittet kan reserven användas. En annan förutsättning som anges är att medlen från RUR ska täcka negativa resultat, det vill säga så mycket som krävs för att balanskravsresultatet ska komma upp till noll. Detta gäller såväl i budgeten som i årsredovisningen. Två kriterier för att använda medel ur en RUR bör alltså vara uppfyllda, enligt förarbetena:

4 4 (10) 1) förändringen av årets underliggande skatteunderlag ska understiga den genomsnittliga utvecklingen de senaste tio åren och 2) balanskravsresultatet ska vara negativt och reserven får användas för att nå upp till ett nollresultat (eller så långt som reserven räcker). Nedan visas en tabell som visar utfall och prognos för skatteunderlagets utveckling. Av den framgår att det för åren 2013 och 2014, enligt definition 1) ovan, skulle vara möjligt att använda medel ur en resultatutjämningsreserv Snitt 10 år 3,8 3,8 3,9 3,9 3,9 Årlig 4,1 3,5 3,2 4,5 5,3 Differens 0,3 0,3 0,7 0,6 1,4 Källa: SKL Budget Det är tillåtet att utnyttja utjämningsreserven i budget. Det hanteras i så fall inom budgetprocessen för att nå en budget i balans på balanskravsnivå. Skulle det användas i budgetsammanhang innebär det i praktiken ett budgeterat negativt resultat, som via balanskravsutredning och reserveringen då uppfyller lagens minimikrav på budget i balans. Redovisning Redovisningen av utjämningsreserven ska göras inom posten eget kapital i balansräkningen. Reservering till och disponering av medel ur utjämningsreserven anges i not om balanskravsresultatet. Hanteringen om utjämningsreserven ska kommenteras i förvaltningsberättelse. Redovisning av utjämningsreserven ska inte göras i resultaträkningen. Nacka kommuns utgångsläge och förutsättningar Definition av god ekonomisk hushållning i kommunen Styrningen i Nacka kommun utgår från den av kommunfullmäktige antagna visionen om öppenhet och mångfald och grundläggande värderingen om förtroende och respekt för människors kunskap och egen förmåga och vilja att ta ansvar. Baserat på visionen och den grundläggande värderingen finns kommunövergripande mål samt strategiska mål för varje nämnd, som fastställs av kommunfullmäktige i Mål och budget årligen. Vidare fastställer kommunfullmäktige finansiella mål i samband med Mål och budget. För att bedöma om kommunen lever upp till bestämmelsen om god ekonomisk hushållning görs en sammanvägd bedömning av måluppfyllelsen för de åtta kommunövergripande målen som baseras på läget för måluppfyllelsen av de underliggande strategiska målen och av de finansiella målen. De kommunövergripande målen är uppdelade i mål som ger verksamhetsresultat och mål för insatta resurser. Insatta resurser handlar om det som sätts in i form av personal, mark,

5 5 (10) lokaler och andra resurser för att uppnå verksamhetsresultat, d.v.s. det som medborgarna efterfrågar. De kommunövergripande målen Mål som ger verksamhetsresultat God kommunal service Starkt medborgarinflytande Stor valfrihet God livsmiljö och långsiktigt hållbar utveckling Trygg och säker kommun Mål för insatta resurser Effektivt resursutnyttjande Lägsta möjliga skatt och påverkbara avgifter Kommunal ekonomi i balans Under målet kommunal ekonomi i balans finns de finansiella målsättningarna som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Nyckeltalen är: 1. Nettokostnadsandel: Nyckeltalet mäter årets nettokostnader i relation till skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning. Målsättningen är att nettokostnaden ska vara 97,5 procent, över en treårsperiod. Det innebär omvänt uttryckt att summan av skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning ska vara 2,5 procent högre än kostnaderna. Alla kommuner bör ha ett rimligt överskott för att realt konsolidera ekonomin och för en tillväxt kommun som Nacka bör överskottet ligga åtminstone i nivå med målsättningen med tanke på den höga investeringsnivån. Det finns ett direkt samband mellan kommunens resultat och finansieringen av investeringar, i Nackas fall lånenivå. Reavinster och jämförelsestörande intäkter som inte finns med i detta nyckeltal bidrar dock positivt till finansieringen av investeringar. 2. Förändring av soliditet: Soliditeten är ett finansiellt nyckeltal som anger hur stor del av tillgångarna som finansieras med eget kapital. Nyckeltalet mäter kommunens långsiktiga finansiella utrymme. Målsättningen för kommunen är att förändringen ska vara positiv. 3. Självfinansieringsgrad av investeringar: Nyckeltalet beskriver hur stor andel av nettoinvesteringarna som finansieras av egna medel. Det tas fram genom att dividera årets resultat (plus avskrivningar) med nettoinvesteringarna. Den långsiktiga målsättningen är att självfinansieringsgraden ska vara 100 procent. De närmaste åren kommer det inte vara möjligt att uppnå detta mål, p.g.a. den höga investeringsnivån med anledning av att kommunen växer kraftigt. 4. Låneskuld: Ett vanligt sätt att se på god ekonomisk hushållning är att det innebär att varje generation ska bära kostnaden för den själv beslutar om och konsumerar. Därför ska låneskulden inte öka så pass inför framtiden att det minskar framtida skattebetalares konsumtionsutrymme. I Mål och budget beslutas om ett tak för låneskulden för kommande år.

6 6 (10) Utgångsläge för verksamhet och ekonomi samt framtida utmaningar Enligt regeringens proposition 2011/12:172 Kommunala utjämningsreserver samt Sveriges kommuner och landstings vägledning RUR i praktiken bör riktlinjerna för god ekonomisk hushållning samt ställningstagandet till om kommunen ska använda en RUR och i så fall under vilka förutsättningar utgå från kommunens utgångsläge och förutsättningar, t.ex. den ekonomiska ställningen i nuläget, framtida befolkningsutveckling och investeringsbehov, m.m. Nacka är en tillväxtkommun Nacka kommun är en tillväxtkommun. Den genomsnittliga befolkningstillväxten den senaste tioårsperioden har varit 1600 personer per år, vilket motsvarar nästan 2 procent per år. Tillväxten beror på ett starkt bostadsbyggande i kombination med ett högt födelsenetto. Den stora befolkningsökningen har skapat ett högt investeringstryck. Trycket förstärks av att det nu måste göras reinvesteringar i de stora investeringar i infrastruktur och som gjordes under de starka tillväxtåren under talen en situation som Nacka kommun delar med många andra kommuner i landet. Kommunen planerar för en fortsatt hög tillväxt; de närmsta åren planeras för ett bostadsbyggande på betydligt högre nivåer än vad som varit fallet under den senaste tioårsperioden. Tät stad ska byggas på Västra Sicklaön, med tunnelbaneförbindelse till Stockholms city, och även i andra delar av kommunen finns planer på nya bostäder. Utifrån detta prognostiseras en hög befolkningstillväxt. Detta kommer att skapa ett fortsatt högt tryck på investeringar i infrastruktur, förskolor och skolor, m.m. Goda verksamhetsresultat men behov av en starkare ekonomi De senaste åren har kommunens ekonomiska resultat varit svaga. Nettokostnadsandelen var 99,8 procent för perioden , d.v.s. betydlig sämre än målnivån på 97,5 procent. År 2012 var nettokostnadsandelen 100, 5 procent, d.v.s. nettokostnaderna var högre än summan av skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning. Kommunens självfinansieringsgrad av investeringar låg under perioden på i snitt 38,7 procent. Målsättningen är 100 procent, vilket är en långsiktig målsättning som inte är realistisk att nå inom de närmsta åren men nivån bör gå i riktning mot den målsättningen. År 2011 var kommunens ekonomiska resultat negativt, med ett balanskravsresultat på -28 miljoner kronor och ett årets resultat på -54 miljoner kronor. Bokslutet för 2012 och det första delårsbokslutet för 2013 visade på vissa ljusningar. Balanskravsresultatet för 2012 blev 33,4 miljoner kronor, vilket var 10,5 miljoner kronor bättre än budget. Låneskuldens ökning blev lägre än prognostiserat 2013, p.g.a. en lägre investeringsnivå än planerat. En stor del av förklaringen till att resultatet blev bättre än väntat var en engångsintäkt i form av reavinster samt återbetalning av premier för avtalsgruppssjukförsäkringen. Prognosen för balanskravsresultatet år 2013 var vid bokslutet för tertial 2 116,8 miljoner kronor. Med det resultatet skulle nettokostnadsandelen 2013 uppgå till 98,7 procent, vilket är en förbättring jämfört med föregående år men fortfarande sämre än målsättningen.

7 7 (10) Nacka kommun har låtit Kommunforskning i väst ta fram en finansiell profil för kommunen. Kommunens finansiella profil jämförs med kommunerna i Stockholms län. I rapporten konstateras bl.a. att Nackas självfinansieringsgrad av investeringar var betydligt lägre än snittet för kommunerna i Stockholms län; treårssnittet för Nacka låg på 40 procent, jämfört med länets snitt på 94 procent. Det beror på att Nacka uppvisade svagare resultat än snittet för länet samtidigt som investeringsvolymen i Nacka var betydligt större än snittet. Kommunforskning i väst skriver sammanfattningsvis att kommunen måste stärka sin ekonomi, då de närmaste åren förväntas bli tuffa på grund av att kommunerna i Sverige står inför utmaningar som ökade investeringar och ökade behov från befolkningsförändringar. Läget för verksamhetsresultaten bedöms vara bra och i många fall mycket bra, såväl i absoluta mått mätt som i jämförelse med andra kommuner. Kommunen har exempelvis utsetts till en av de allra bästa skolkommunerna och även en av de allra bästa näringslivskommunerna i landet under början av Medborgarundersökningen som genomförs årligen har stabila och höga resultat, i jämförelse med andra kommuner. Mot bakgrund av svaga ekonomiska resultat de senaste åren och låg måluppfyllelse av de finansiella nyckeltalen har bedömningen varit att kommunen under en period inte levt upp till lagens krav på god ekonomisk hushållning, trots en hög måluppfyllelse när det gäller målen för verksamhetsresultat. De överlag goda verksamhetsresultaten ger en stabil grund och goda förutsättningar i ett läge när det krävs ansträngningar och prioriteringar för att uppnå god ekonomisk hushållning Långtidsprognos pekar på behov av högre överskott och effektivisering En ekonomisk långtidsprognos för perioden för Nacka kommun togs under vintern 2013 fram av PWC, på uppdrag av kommunen. Prognosen grundar sig på bland annat på antaganden om bostadsbyggande, födelsetal samt in- och utflyttning. Utifrån dessa antaganden har det så kallade demografiska trycket räknats fram, både på drift- och investeringsekonomin. Syftet med långtidsprognosen var att ge en vidgad och fördjupad syn på hur olika variabler påverkar kommunens ekonomi. Prognosen är tänkt att utgöra ett underlag för diskussion och beslut som handlar om kommunens långsiktiga utveckling. Prognosen visar att det demografiska trycket kommer att bli högt, givet den stora befolkningsökning som kommer att ske p.g.a. bostadsbyggandet. För att inte låneskulden ska växa sig alltför stor bör kommunen sträva efter liksom är målsättning i dagsläget att få större överskott och på så sätt kunna öka självfinansieringsgraden av investeringar. Prognosen visar att även om kommunen har ett överskott på 2,5 procent (d.v.s. en nettokostnadsandel på 97,5 procent) så kommer det att krävas årliga effektiviseringar för att inte låneskulden ska stiga alltför mycket.

8 8 (10) Nacka kommuns tillämpning av de nya bestämmelserna Utgångspunkt för riktlinjer för god ekonomisk hushållning Riktlinjerna för god ekonomisk hushållning föreslås utgå från de kommunövergripande målen, de underliggande strategiska målen samt de finansiella nyckeltalen. Det innebär därmed ingen förändring av kommunens sätt att definiera och utvärdera god ekonomisk hushållning sedan tidigare. Målsättningarna för de finansiella nyckeltalen är krävande och satta så att kommunens ekonomi ska ha en långsiktig bärighet. Likaså är målsättningarna för verksamhetsresultaten högt satta, i syfte att kommunens reslutat ska vara bland de allra bästa i landet. Ett gott resursutnyttjande, med ett ständigt pågående effektiviseringsarbete, är en förutsättning för att de kommunövergripande målen och de finansiella målsättningarna ska nås särskilt med tanke på kommunens starka befolkningstillväxt och de krav som en sådan ställer i form av exempelvis investeringar. Utgångspunkt för tillämpning av en resultatutjämningsreserv Det föreslås att kommunen ska använda sig av möjligheten att avsätta medel till och använda medel från en resultatutjämningsreserv. Möjligheten finns då att begränsa negativa ekonomiska effekter av tillfälliga konjunkturvariationer, genom att utjämna intäkter över en konjunkturcykel. Att använda en resultatutjämningsreserv kan för kommunens del därmed bidra till en ekonomi i balans kortsiktigt, vid tillfällen då en tydligt vikande konjunktur tillfälligt gör detta svårt. För att god ekonomisk hushållning ska kunna nås varaktigt måste dock fokus ligga på att uppnå de finansiella målsättningarna. Annorlunda uttryckt kan resultatutjämningsreserven för Nacka kommuns del ses som en försäkring mot minskade skatteintäkter, som kan användas i situationer då lagens krav på ett resultat i balans riskerar att inte uppnås. Utgångspunkten bör dock vara att överskotten för kommunen ska vara så pass stora att användning av reserven inte kan bli aktuell. Reservering av medel till en resultatutjämningsreserv Under en uppbyggnadsfas föreslås kommunen tillämpa den s.k. 1-procentsregeln för att göra avsättningar till resultatutjämningsreserven, d.v.s. reservering får göras med högst ett belopp som motsvarar det lägsta av antigen den del av årets resultat eller den del av årets resultat efter balanskravsjusteringar som överstiger 1 procent av summan av skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning. Beslut om en eventuell reservering till resultatutjämningsreserven kommande år kan fattas i samband med budgetbeslutet och/eller i årsredovisningen, i en balanskravsutredning. Om beslut har fattats i samband med budget kan detta beslut revideras i årsredovisningen, om utfallet skulle skilja sig från vad som prognostiserats. Användning av medel från resultatutjämningsreserven För att medel ur resultatutjämningsreserven ska kunna användas föreslås kommunen använda de riktlinjer som anges i regeringens proposition, nämligen att:

9 9 (10) 1) förändringen av årets underliggande skatteunderlag ska understiga den genomsnittliga utvecklingen de senaste tio åren och 2) balanskravsresultatet ska vara negativt och reserven får användas för att nå upp till ett nollresultat (eller så långt som reserven räcker). Beslut om disponering ur resultatutjämningsreserven bör fattas i samband med årsbokslutet. Det är vid tillfällen då kommunens resultat annars inte skulle nå balanskravet p.g.a. en svag utveckling av skatteunderlaget. Detta skulle ha som konsekvens att kommunen då slipper återställa ett negativt resultat under de kommande åren. Resultatutjämningsreserven ska endast användas för att undvika ett balanskravsunderskott. Av detta följer att beslut att använda medel ur reserven i kommande års budget i praktiken skulle innebär att budgetera att negativt resultat, d.v.s. en för hög kostnadsnivå alternativt en för låg intäktsnivå. För en kommun som Nacka med stort investeringsbehov och tillika upplåningsbehov, så skulle en finansiering av driftbudgeten via resultatutjämningsreserven innebära en motsvarande ökning av kommunens lånebehov, eftersom detta är medel som inte finns varken i resultaträkningen eller likvidmässigt. Högre lån innebär räntekostnader som tar resurser från verksamheten. Därför måste utgångspunkten vara att reserven inte ska användas i budgetsammanhang. Förslag till riktlinjer för god ekonomisk hushållning Nacka kommun har en god ekonomisk hushållning när de av kommunfullmäktige beslutade övergripande målen nås. Kommunen kan sätta av medel till och disponera medel ur en resultatutjämningsreserv. 1. Disponering av medel ur resultatutjämningsreserven får göras a. de år prognosen av det underliggande skatteunderlaget understiger den genomsnittliga utvecklingen de senaste tio åren i riket samt b. för att balanskravet ska kunna uppnås (eller så långt som reserven räcker). 2. Beslut om avsättning av medel till resultatutjämningsreserven ska fattas i samband med beslut om mål och budget och/eller i en balanskravsutredning i samband med årsredovisningen. 3. Beslut om disponering av medel ur resultatutjämningsreserven fattas i en balanskravsutredning i samband med årsredovisningen. 4. Reserven ska uppgå till högst 150 miljoner kronor. Riktlinjerna föreslås läggas till befintligt reglemente för mål- och resultatstyrning (beslutat i kommunfullmäktige ). Avsättning till en resultatutjämningsreserv från resultatet 2010 Under 2013 finns möjligheten att göra reserveringar av eventuella ekonomiska överskott för åren 2010, 2011 och 2012 som överskrider gränsvärdet 1 procent av skatteintäkterna. Beslut om en sådan retroaktiv reservering måste fattas av kommunfullmäktige under år 2013,

10 10 (10) därefter är det inte möjligt. I Nackas fall gäller det endast år 2010 då resultatet uppgick till 125 mnkr och balanskravsresultatet var 93 mnkr. Enligt bestämmelserna ska man ta det lägre av dessa två att räkna avsättningen på. Det innebär en möjlighet att reservera 56 mnkr, enligt följande: E. Skatteintäkter, generella bidrag och utjämning 3714 mnkr F. 1 procent av ovan 37 mnkr G. Årets balanskravsresultat 93 mnkr H. Möjlig avsättning: det som överstiger B av C (C-B) 56 mnkr

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 POLICY för god ekonomisk hushållning 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 2/8 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Syfte... 3 3 Utgångspunkter och principer... 3 3.1 Avgränsning... 4 3.2 Politiska

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR)

Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR) VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2013-10-04 DNR KS 2013.392 MARIE WALLIN SID 1/2 REDOVISNINGSANSVARIG 08-58785032 MARIE.WALLIN@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv

Läs mer

1(8) Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven. Styrdokument

1(8) Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven. Styrdokument 1(8) Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinjer Beslutad av Kommunfullmäktige 2013-12-18 195 Dokumentansvarig

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET. Sammanträdesdatum Riktlinjer för god ekonomisk hushållning i Sala kommun

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET. Sammanträdesdatum Riktlinjer för god ekonomisk hushållning i Sala kommun 'ii sala r;; KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET Sammanträdesdatum 2013-09-03 11 (24) 208 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning i Sala kommun Dnr 2013(330 INLEDNING Från och med 1 januari

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv utredning avseende återremiss om retroaktiv avsättning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv utredning avseende återremiss om retroaktiv avsättning 2013-11-25 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2013/563-040 Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv utredning avseende återremiss om retroaktiv avsättning Förslag

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren (KF)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren (KF) KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 25 november 2013 21 Paragraf Diarienummer KS-2013/1409.189 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Ekonomikontoret Datum: Lars Hustoft D.nr: Beslut KF , 55

Ekonomikontoret Datum: Lars Hustoft D.nr: Beslut KF , 55 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv Bakgrund Från och med den 1 januari 2013 finns det i kommunallagen en möjlighet att under vissa villkor reservera delar

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

RUR i praktiken Resultatutjämningsreserv Balanskravsutredning

RUR i praktiken Resultatutjämningsreserv Balanskravsutredning RUR i praktiken Resultatutjämningsreserv Balanskravsutredning Skriften kan laddas ned från http://www.skl.se/vi_arbetar_med/ekonomi/publikationerekonomi/rur-i-praktiken Syftet med RUR i lagstiftningen

Läs mer

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 Kf 164/2013 Dnr KS 2013/310 Reglemente för resultatutjämningsreserv (RUR) Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska fullmäktige besluta om riktlinjer

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven. Dnr KS

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven. Dnr KS Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 3 2013-09-24 285 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven. Dnr KS 2013-322

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Riktlinjer för God ekonomisk hushållning

Riktlinjer för God ekonomisk hushållning Riktlinjer för God ekonomisk hushållning Antagna av KF 2013-11-19 107 2016-11-15 xx Maria Åhström 2016-10-20 Kommunstyrelsens förvaltning Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska kommunfullmäktige besluta

Läs mer

Policy för god ekonomisk hushållning

Policy för god ekonomisk hushållning Datum hushållning Antagen av kommunfullmäktige Antagen av: KF 271/2016 Dokumentägare: Ekonomidirektör Ersätter dokument: hushållning, antagen av KF 41/2014 Relaterade dokument: Ekonomistyrningspolicy Målgrupp:

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv KS-2013/421

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv KS-2013/421 Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2013/421 2013-05-27 Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Innehållsförteckning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 3 Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Självfinansieringsnivå för nya investeringar 5 Resultatutjämningsreserv

Läs mer

RIKTLINJER. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv

RIKTLINJER. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv RIKTLINJER Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv Typ av styrdokument Riktlinje Beslutsinstans Kommunfullmäktige Fastställd 2016-12-19, 155 Diarienummer KS 2016/469

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv Innehållsförteckning Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning för Falköpings kommun 3 Resultatutjämningsreserv (RUR) 4 Hantering

Läs mer

Södertörns brandförsvarsförbund. Riktlinjer. för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv

Södertörns brandförsvarsförbund. Riktlinjer. för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv Södertörns brandförsvarsförbund Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv Upprättad: 2013-11-12 Antagen av direktionen: 2013-12-06, 76 Version: 1 Diarienummer:

Läs mer

Kommunstyrelsens arbetsutskott

Kommunstyrelsens arbetsutskott KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 1(1) Kommunstyrelsens arbetsutskott Tid Tisdagen den 26 november 2013 kl. 8:30 Plats Stadshuset, KS-salen Enligt uppdrag Anette Mellström Föredragningslista Val av protokollsjusterare

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv 1 (10) Kommunledningskontoret 2013-04-10 Dnr Ks 2013- Ekonomiavdelningen Birgitta Hammar Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv

Läs mer

RUR i praktiken RESULTATUTJÄMNINGSRESERV BALANSKRAVSUTREDNING. RUR i praktiken 1

RUR i praktiken RESULTATUTJÄMNINGSRESERV BALANSKRAVSUTREDNING. RUR i praktiken 1 RUR i praktiken RESULTATUTJÄMNINGSRESERV BALANSKRAVSUTREDNING RUR i praktiken 1 RUR i praktiken 2 Förord I kommunallagen och i lagen om kommunal redovisning finns ett regelverk för hur kommuner och landsting

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning inklusive riktlinjer för resultatutjämningsreserv Piteå kommun

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning inklusive riktlinjer för resultatutjämningsreserv Piteå kommun Sid 1 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning inklusive riktlinjer för resultatutjämningsreserv Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Riktlinjer för god ekonomisk hushållning.

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning inklusive riktlinjer för resultatutjämningsreserv Piteå kommun

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning inklusive riktlinjer för resultatutjämningsreserv Piteå kommun Riktlinjer för god ekonomisk hushållning inklusive riktlinjer för resultatutjämningsreserv Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning, riktlinjer för resultatutjämningsreserv och avsättning/nyttjande av reservfond Piteå kommun

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning, riktlinjer för resultatutjämningsreserv och avsättning/nyttjande av reservfond Piteå kommun Riktlinjer för god ekonomisk hushållning, riktlinjer för resultatutjämningsreserv och avsättning/nyttjande av reservfond Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Riktlinjer

Läs mer

Handlingar till ovanstående ärenden finns tillgängliga på kommunkontoret under expeditionstid.

Handlingar till ovanstående ärenden finns tillgängliga på kommunkontoret under expeditionstid. 1 (1) KUNGÖRELSE Vingåkers kommunfullmäktige kallas härmed till sammanträde i Åbrogården, stora salen, 2013-11-11, kl. 09.00. Sammanträdet kan även ses på Web-TV på Vingåkers kommuns hemsida, www.vingaker.se.

Läs mer

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Budget 2010, plan 2011-2013 Årets resultat 2010 budgeteras till 19,3 mkr och nettoinvesteringarna inklusive beräknad ombudgetering uppgår till 123,6 mkr. Årets resultat motsvarar

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014

Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2014 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Simrishamns kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport per 2014-08-31. 16 oktober 2014. Certifierad kommunal yrkesrevisor

Simrishamns kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport per 2014-08-31. 16 oktober 2014. Certifierad kommunal yrkesrevisor Simrishamns kommun Översiktlig granskning av delårsrapport per 2014-08-31 16 oktober 2014 Lennart Öhrström Auktoriserad revisor / Certifierad kommunal yrkesrevisor Malin Holm Paulcén Auktoriserad revisor

Läs mer

Laholms kommun Granskning av delårsrapport per

Laholms kommun Granskning av delårsrapport per Laholms kommun 2015-10-14 Magnus Helmfrid Syfte med granskningen EY har på uppdrag av kommunrevisionen i Laholms kommun gjort en översiktlig granskning av delårsrapporten per 2015-08-31. Enligt kommunallagen

Läs mer

Granskning av delårsrapport. Torsås kommun

Granskning av delårsrapport. Torsås kommun Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Torsås kommun Åsa Bejvall augusti 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Kommunstyrelsen 2016-11-02 Kommunledningskontoret Ekonomi och kvalitet KSKF/2016:583 Lars-Göran Hellquist 016-710 27 79 1 (2) Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Förslag till beslut

Läs mer

Granskning av delårs- rapport 2012

Granskning av delårs- rapport 2012 Revisionsrapport Granskning av delårs- rapport 2012 Karlstads kommun Daniel Brandt Stefan Fredriksson Lars Dahlin Maria Jäger Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Anders Thulin, Auktoriserad revisor, Certifierad kommunal revisor Emelie Lönnblad, Revisionskonsult Granskning av delårsrapport 2013 Båstads kommun Christina Widerstrand, Certifierad kommunal

Läs mer

Granskning av delårsrapport per

Granskning av delårsrapport per Revisionsrapport Granskning av delårsrapport per 2009-08-31 Motala kommun 2009-10-01 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Inledning...2 2.1 Bakgrund...2 2.2 Syfte,

Läs mer

Finansiell analys i budget och årsredovisning

Finansiell analys i budget och årsredovisning EN IDESKRIFT OM Finansiell analys i budget och årsredovisning FOKUS PÅ BALANSKRAVSUTREDNING OCH RESULTATUTJÄMNINGSRESERV Finansiell analys i budget och årsredovisning fokus på balanskravsutredning och

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Vimmerby kommun Caroline Liljebjörn 11 oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Revisionsrapport. Delårsrapport 2010. Oxelösunds kommun 2010-09-29. Matti Leskelä

Revisionsrapport. Delårsrapport 2010. Oxelösunds kommun 2010-09-29. Matti Leskelä Revisionsrapport Oxelösunds kommun 2010-09-29 Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning... 1 1.1 Bakgrund... 2 1.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning... 2 1.3 Revisionskriterier...

Läs mer

bokslutskommuniké 2011

bokslutskommuniké 2011 bokslutskommuniké 2011 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2011 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Vimmerby kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009 Finansiell profil Falköpings kommun 007 009 profiler för Falköpings kommun 007 009 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2 Rapport Åtvidabergs kommun Granskning delårsrapport 2006-08-31 2006-10-17 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Åtvidabergs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Conny Erkheikki Granskning av delårsrapport 2016 Gällivare kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Hallstahammars kommun

Hallstahammars kommun Revisorerna REVISIONSRAPPORT Granskning av Delårsrapport Hallstahammars kommun Utarbetad av Komrev inom PwC på uppdrag av kommunens revisorer och antagen vid revisorernas sammanträde 2010-10-19 Granskningen

Läs mer

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Revisionsrapport Cecilia Axelsson Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Gästrike Räddningstjänst Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Delårsrapport

Läs mer

Vellinge kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport per September Auktoriserad revisor

Vellinge kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport per September Auktoriserad revisor Vellinge kommun Översiktlig granskning av delårsrapport per 2015-06-30 September 2015 Lars Starck Auktoriserad revisor Tobias Lundell Revisor Syfte med granskningen Ernst & Young har på uppdrag av kommunrevisionen

Läs mer

Delårsrapport 2012-08-31

Delårsrapport 2012-08-31 Revisionsrapport Delårsrapport 2012-08-31 Vänersborgs kommun Oktober 2012 Håkan Olsson Henrik Bergh Hanna Robinson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Uppdraget...2 2.1 Bakgrund...2 2.2 Syfte,

Läs mer

Landskrona Stad Rapport från granskning av delårsrapport per 2013-08-31

Landskrona Stad Rapport från granskning av delårsrapport per 2013-08-31 Landskrona Stad Rapport från granskning av delårsrapport per 2013-08-31 2013-10-08 Thomas Hallberg och Daniel Lantz Syfte med granskningen EY har på uppdrag av kommunrevisionen i Landskrona Stad gjort

Läs mer

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn 29 augusti 2014 Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Torsås kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-04-30 Landstinget Dalarna Emil Forsling Auktoriserad revisor Fredrik Winter Revisor 25 maj 2012 Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning 1 1 Inledning

Läs mer

30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN

30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN 30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Granskning av delårsrapport januari - juli 2006

Granskning av delårsrapport januari - juli 2006 Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport januari - juli 2006 Eslövs kommun Oktober 2006 Alf Wahlgren Roland Svensson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Inledning...3 2 Innehåll och information

Läs mer

Granskning av de finansiella delarna i delårsrapport. Landstinget i Värmland

Granskning av de finansiella delarna i delårsrapport. Landstinget i Värmland Granskningsrapport Carin Hultgren Lars Dahlin Anette Fagerholm Granskning av de finansiella delarna i delårsrapport 2015 Landstinget i Värmland Granskning av delårsrapport 2015 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande

Läs mer

Direktiv för arbetet med Budget 2015 och flerårsplan 2016-2017

Direktiv för arbetet med Budget 2015 och flerårsplan 2016-2017 Tjänsteskrivelse 1 (5) Datum 2014-02-?? Budget- och utvecklingschef Raymond Lützhöft 0410733135, 0708817135 raymond.lutzhoft@trelleborg.se Direktiv för arbetet med Budget 2015 och flerårsplan 2016-2017

Läs mer

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April 2015 Ekonomi l Resultat januari april 37 mnkr (67mnkr) l Nettokostnadsökning 8,1 % (1,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,7 % (4,9 %) l Helårsprognos 170 mnkr

Läs mer

Utbildning Oxelösunds kommun

Utbildning Oxelösunds kommun Utbildning Oxelösunds kommun Utbildning för förtroendevalda/tjänstemän 17 november 2015 Agenda Vad är ett Kommunalt resultat? Vad säger Kommunallagen? Vad är Balanskravet? Vad betyder God ekonomisk hushållning?

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2015

Granskning av delårsrapport 2015 Granskningsrapport PerÅke Brunström, Certifierad kommunal revisor Granskning av delårsrapport 2015 Haparanda Stqd Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

PM-granskningsanteckningar

PM-granskningsanteckningar PM-granskningsanteckningar Datum 4 februari 2005 Till Från Kontor Angående i Finspång Susanne Svensson och Lars Rydvall Norrköping God ekonomisk hushållning 1 Syfte och bakgrund Kommunernas ekonomiska

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Malin Kronmar Caroline Liljebjörn Pär Sturesson Granskning av delårsrapport 2014 Kalmar kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Kalix kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport Pajala kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1. Inledning 2 1.1 Bakgrund

Läs mer

Syfte med granskningen

Syfte med granskningen Vellinge kommun Översiktlig granskning av delårsrapport per 2014-08-31, utkast Oktober 2014 Alexander Carlsson Auktoriserad revisor / Certifierad kommunal yrkesrevisor Tobias Lundell Syfte med granskningen

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2015

Granskning av delårsrapport 2015 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2015 Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1.1 Bakgrund

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2012. Hans Axelsson Carl Sandén

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2012. Hans Axelsson Carl Sandén Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2012 Götene kommun Hans Axelsson Carl Sandén mars 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfråga och metod 2

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun

Finansiell profil Falköpings kommun Finansiell profil Falköpings kommun 00 007 profiler för Falköpings kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Skurups kommun Rapport från granskning av delårsrapport per

Skurups kommun Rapport från granskning av delårsrapport per Skurups kommun Rapport från granskning av delårsrapport per 2015-08-31 Erik Mauritzson Syfte med granskningen Ernst & Young har på uppdrag av kommunrevisionen i Skurups kommun gjort en översiktlig granskning

Läs mer

Månadsbokslut mars 2016 för Nacka kommun

Månadsbokslut mars 2016 för Nacka kommun RAPPORT Månadsbokslut mars 2016 för Nacka kommun Bilaga, KFKS 2016/300 INNEHÅLL Läget i korthet s. 2-3 Fördjupning s. 4-7 Läget i korthet fortsatt balans i ekonomin Lägesbedömningen i denna rapport görs

Läs mer

Delårsrapport för Österåkers kommun

Delårsrapport för Österåkers kommun Ordförandeförslag 00 Till Kommunfullmäktig Datum 2014-10-14 Dnr KS 2014/0282 Delårsrapport för 2014-01 -01-2014-08-31 Beslutsförslag Kommunfullmäktiges ordförande föreslår Kommunfullmäktige besluta 1.

Läs mer

Granskning av delårsbokslut per 31 augusti 2008 Söderhamns kommun

Granskning av delårsbokslut per 31 augusti 2008 Söderhamns kommun Revisionsrapport* Granskning av delårsbokslut per 31 augusti 2008 Söderhamns kommun Oktober 2008 Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Pär Månsson Certifierad kommunal revisor Auktoriserad revisor

Läs mer

Bokslutskommuniké 2015

Bokslutskommuniké 2015 Bokslutskommuniké 2015 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2015 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Lunds kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport per September 2015

Lunds kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport per September 2015 Lunds kommun Översiktlig granskning av delårsrapport per 2015-08-31 September 2015 Magnus Helmfrid Auktoriserad revisor / Certifierad kommunal yrkesrevisor Lars Starck Auktoriserad revisor Cecilia Isaksson

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KS 2014-10-01 KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Ekonomi- och verksamhetsstyrning i Sala kommun.

Ekonomi- och verksamhetsstyrning i Sala kommun. Ekonomi- och verksamhetsstyrning i Sala kommun. Ekonomi- och verksamhetsstyrningen definieras som en målmedveten styrprocess vars syfte är att utifrån kända styrprinciper och spelregler påverka organisationens

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn 8 september 2014 Granskning av delårsrapport 2014 Borgholms kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-08-31 Smedjebackens kommun Malin Liljeblad Godkänd revisor Fredrik Winter Revisor Oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

15. Ekonomisk månadsrapport för kommunen januari - mars 2015 Dnr 2015/94-042

15. Ekonomisk månadsrapport för kommunen januari - mars 2015 Dnr 2015/94-042 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 18 (27) 2015-04-27 Ks 15. Ekonomisk månadsrapport för kommunen januari - mars 2015 Dnr 2015/94-042 I enlighet med kommunfullmäktiges beslut av strategisk plan följer

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Carl-Gustaf Folkeson Bengt-Åke Hägg Lotten Lasson Granskning av delårsrapport 2014 Staffanstorps kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport Staffanstorps kommun Carl-Gustaf Folkeson Emelie Lönnblad Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Granskning av delårsrapport augusti 2015

Granskning av delårsrapport augusti 2015 Granskningsrapport Emil Forsling Auktoriserad revisor Fredrik Winter Revisor Granskning av delårsrapport augusti 2015 Landstinget Dalarna Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1.1 Bakgrund

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 2013-09-20. Ref Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 2013-09-20. Ref Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 Nerikes Brandkår 2013-09-20 Ref Anders Pålhed (1) Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 4

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 011 Götene kommun Hans Axelsson Anna Teodorsson mars 01 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning.1 Bakgrund. Revisionsfråga och metod 3 Granskningsresultat

Läs mer

Budgetberedning inför 2015-2017 22 oktober 2014. Tomelilla - här skapar vi förutsättningar för hög livskvalité och njuter av Österlen!

Budgetberedning inför 2015-2017 22 oktober 2014. Tomelilla - här skapar vi förutsättningar för hög livskvalité och njuter av Österlen! Budgetberedning inför 2015-2017 22 oktober 2014 Tomelilla - här skapar vi förutsättningar för hög livskvalité och njuter av Österlen! Beslutspunkter Skattesats Finansiell mål och verksamhetsmål för GEH

Läs mer

Söderhamns kommun. Granskning av delårsrapport per den 31 augusti Revisionsrapport. KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9

Söderhamns kommun. Granskning av delårsrapport per den 31 augusti Revisionsrapport. KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9 Granskning av delårsrapport per den 31 augusti 2006 KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 1 3. Ansvarsavgränsning 2 4. Granskning 2 5. Revisionsmål 3 6. Granskningens

Läs mer

Tid: Måndagen den 4 november 2013, kl. 08.30. Plats: Kommunstyrelsens sammanträdesrum Åsnen, Torggatan 12, Tingsryd

Tid: Måndagen den 4 november 2013, kl. 08.30. Plats: Kommunstyrelsens sammanträdesrum Åsnen, Torggatan 12, Tingsryd KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT KALLELSE/ UNDERRÄTTELSE Tid: Måndagen den 4 november 2013, kl. 08.30 Plats: Kommunstyrelsens sammanträdesrum Åsnen, Torggatan 12, Tingsryd Ärende Föredragande Anteckningar

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014:2

Granskning av delårsrapport 2014:2 Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Landstinget i Jönköpings län Granskning av delårsrapport 2014:2 Landstinget i Jönköpings län Innehåll 1. Sammanfattning...

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Klippans kommun Mattias Johansson Alf Wahlgren 10 oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 3 2.1 Bakgrund 3 2.2 Syfte,

Läs mer

Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009

Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009 Datum Vår beteckning REVISORERNA 2009-10-13 Rev/09066 Handläggare Direkttelefon Ert datum Er beteckning Bo H Eriksson 054-61 41 38 Landstingsfullmäktige Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009 Bakgrund

Läs mer

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION

Läs mer