Beslutande Fredrik Larsson (M) ordförande. Per Gruvberger (S) Aina Wåhlund (S) Mats Sandström (S) 164

Transkript

1 Protokoll 1 (37) Landstingsstyrelsen Sekretariatet LK/ Plats Landstingshuset, Karlstad Beslutande Fredrik Larsson (M) ordförande Jane Larsson (C) 1:e vice ordförande Ulric Andersson (S) 2:e vice ordförande Göran Nilsson (M) Björn Kihl (M) Thomas Ohlsson (C) Erik Jansson (SIV) ersättare för Marianne Utterdahl Gert Ohlsson (FP) Eva Hallström (MP) Elisabeth Kihlström (KD) Ann-Charlott Eskel (S) Per Gruvberger (S) Aina Wåhlund (S) Mats Sandström (S) 164 Åsa Johansson (S) Kenneth Johannesson Hans Magnusson (S) Anders Nilsson (V) ersättare för Christina Wahrolin ersättare för Mats Sandström ersättare för Monica Gundahl Ersättare Karin Andersson (M) Maria Widlund (M) Anna-Karin Berglund (C) Kerstin Einevik Bäckstrand (C) Birgitta Kringlund (FP) Jesper Johansson (MP) Jonny Mattsson (KD) Inga-Lill Röhr (S) Åsa Johansson (S) 164 Daniel Schützer (S) I tjänsten Hans Karlsson, landstingsdirektör Harald Ludviksen, chef för verksamhets- och ledningsstöd Ingrid Magnusson, ekonomichef Anna-Lena Wingqvist, administrativ chef Olle Mannberg, informationschef Annica Lidén, HR chef Erik Eriksson, ordförande patientnämnden 164 Agneta Rickan, utredningssekreterare 164

2 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (37) Karin Haster, divisionschef psykiatri 164 Christina Sand, verksamhetsansvarig BUP 164 Britt Lindberg, kvalitetsutvecklare 164 Tobias Kjellberg, divisionschef opererande specialiteter 164 Henrik Svensson, divisionschef medicinska specialiteter 164 Ewa Pettersson, nämndsekreterare sekreterare Politisk sekreterare Justering Ulrika Gellerstedt Utsågs Ulric Andersson att jämte ordföranden justera dagens protokoll. 164 Föredragningar Patientnämnden Patientnämndens ordförande Erik Eriksson och utredningssekreterare Agneta Rickan informerade om patientnämndens verksamhet. Det är viktigt att återkoppla till verksamheterna, att delge verksamhetsansvariga samt behandlande läkare utifrån patientnämndens protokoll för att på så sätt bidra till kvalitetsarbete och ökad patientsäkerhet. Patientnämnden behandlar cirka ärenden per år. De informerade vidare om identifierade problemområden samt tre konkreta ärenden. Definition och utveckling av första linjens vård för barn och unga med psykisk ohälsa och/eller missbruk Divisionschef Karin Haster lämnade kompletterande information i ovanstående ärende som ska behandlas under dagens sammanträde. Det är viktigt att arbeta fram en definierad första linje i Värmland. Det är idag stor variation i om och hur unga får hjälp vid psykisk ohälsa och det finns en tydlig koppling mellan en fungerande första linje och hög tillgänglighet på BUP. Vid träffar med representanter för skola, socialtjänst och polis i Karlstad, Kil, Forshaga och Hammarö kommuner framkommer att det saknas en snabb och tillgänglig behandling för barn och ungdomar med lindrig till måttlig psykisk ohälsa. Tillskapande av första linjen för ovanstående kommuner kommer att startas upp i Karlstad första kvartalet Tanken är att i första hand erbjuda generella insatser för alla barn och unga, därefter bedöma vilka behov som finns för att sedan kunna slussa vidare till specialistvård för dem som har behov av det. Verksamhetschef Christina Sand redovisade en fördjupad bild av tillgängligheten inom barn- och ungdomspsykiatrin och om de åtgärder som vidtagits för att förbättra tillgängligheten. (Bildpresentation dnr LK/131716)

3 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (37) Rapport om verksamhetsläget inom division hälsa, habilitering och rehabilitering HHR Divisionschef Jan Hultbäck informerade om verksamhetsläget inom division HHR som enligt prognos visar ett överskott på cirka 3, 3 miljoner. Han informerade vidare om bland annat vårdval primärvårdsrehabilitering och aktuellt läge när det gäller privata sjukgymnaster. (Bildpresentation dnr LK/131716) Information om AER, Assembly of European Regions Internationell sekreterare Ulla Höglund informerade om AER, som är en politisk organisation för Europas landsting och regioner. Hon informerade om organisation, grunden för arbetet som är att främja det regionala perspektivet samt övergripande frågor. (Bildpresentation dnr LK/ ) Erfarenheter från AER sommarskola Landstingsledamot Kenneth Johannesson (S) berättade om sina erfarenheter från deltagande i årets upplaga av AER sommarskola den augusti i Nyköping. Efter ajournering för lunch och partiernas gruppmöten återupptogs sammanträdet Delårsrapport 2 Landstingsdirektör Hans Karlsson redovisade inledningsvis delårsrapporten utifrån perspektiven medborgare, verksamhet och medarbetare och hur målen utifrån det balanserade styrkortet inom respektive perspektiv uppfyllts. Verksamheterna fortsätter att visa goda resultat på många områden men den sammantagna tillgängligheten till mottagning och behandling är inte tillfredsställande. Divisionscheferna Tobias Kjellberg och Henrik Svensson gjorde en fördjupad redovisning av tillgängligheten inom sina respektive divisioner samt redogjorde för arbetet med att förbättra tillgängligheten. Ekonomichef Ingrid Magnusson redogjorde för ekonomiperspektivet. Resultatet efter åtta månader uppgår till 12,9 miljoner. Periodens budgeterade resultat var 152,0 miljoner kronor. Nettokostnaderna för årets första åtta månader var 4 455,4 miljoner kronor, en ökning med 213,5 miljoner kronor (5 procent) jämfört med motsvarande period förra året. Frånräknat en återbetalning av premier från AFA försäkring som gjordes under 2012 var nettokostnadsutvecklingen 3,0 procent. Redovisningen av avvikelser mot budget per division eller motsvarande visar fortsatta svårigheter för vissa verksamheter att hålla budgeten. Avslutningsvis informerade ekonomichefen om en fråga som uppkom vid landstingsstyrelsens förra sammanträde om allmänmedicins kostnader ur ett konkurrensneutralitetsperspektiv och huvudmannaskap och produktionsfrämmande kostnader inom allmänmedicin. (Bildpresentation dnr LK/131716)

4 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (37) 165 LK/ Föredragningslistan Godkändes upprättad föredragningslista med följande ändringar: LK/ Ärende nr 1 Ekonomisk månadsrapport t.o.m. september utgick. LK/ Ärende nr 25 Motion om möjlighet för palliativ vård i hemmet för alla utgick. LK/ Ärende nr 30 Remiss RKM planerings- och uppföljningsprocess tillkom. LK/ Ärende nr 31 Landstingsstyrelsens ansvar vid upptäckt av felaktiga utbetalningar tillkom. Utdrag Internationell sekreterare Ulla Höglund Chefssekreterare Sara Leion 166 LK/ Utvärdering internationellt arbete Den 13 november 2012 beslutade landstingsstyrelsen att tillsätta en parlamentarisk grupp med syfte att göra en utvärdering av det internationella arbetet i landstinget och att resultatet skulle redovisas den 1 oktober Samtidigt beslutades att begära utträde ur Assembly of European Regions, AER, i avvaktan på utvärderingens utfall. Deltagare i arbetet med utvärderingen och vilka utredningsåtgärder som företagits framgår av framtagen slutrapport. Gruppen har under pågående arbete i ännu högre grad än tidigare insett betydelsen av det internationella arbetet, men konstaterar även att det brister i struktur och central planering. Olika verksamheter arbetar med skilda projekt utan att samordning och återföring till landstingets övriga verksamheter sker. Erfarenheter från det internationella området borde kunna tillvaratas på ett bättre sätt än som sker idag. Landstingsstyrelsen beslutade att landstinget ska kvarstå som medlem i AER med den primära inriktningen på hälso- och sjukvård således kommitté 2, att uppdra till landstingsdirektören att utreda dels hur det internationella arbetet ska genomsyra hela landstingets verksamhet strategiskt och operativt utifrån ett helhetsperspektiv, där även organisationen bör ses över och möjligheterna till samordning med Region Värmland och andra organisationer bör undersökas, dels hur landstinget kan få del av en större EU-finansiering samt att en återrapportering ska ske till landstingsstyrelsen i juni 2014.

5 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (37) Utdrag Chefssekreterare Sara Leion 167 LK/ Vårdgivardirektiv för läkemedelshantering enligt SOSFS 200:1 Vårdgivardirektiv anger den politiska ledningens tolkning av hur landstinget ska uppfylla lagar, författningar och föreskrifter. Det tydliggör ansvar, säkerställer att resurser finns i organisationen och omfattar hela eller delar av landstinget. För vårdgivardirektiv för läkemedelshantering ska följande föreskrift och lagar tillämpas: Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården, Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), HSL och Läkemedelslag (1992:859). Vårdgivaren ska ta fram länsgemensamma riktlinjer och säkerställa - att läkemedelshanteringen genomgår en kvalitetsgranskning minst en gång per år - att det finns lokalt anpassad instruktion för läkemedelshantering inom verksamhetsområdet Med utgångspunkt från föreskriften har ett vårdgivardirektiv utformats. Vårdgivardirektivet framgår av bilaga till tjänsteskrivelsen. Landstingsstyrelsen beslutade att återremittera ärendet. 168 LK/ Vårdgivardirektiv ambulanssjukvård Vårdgivardirektiv anger den politiska ledningens tolkning av hur landstinget ska uppfylla lagar, författningar och föreskrifter. Det tydliggör ansvar, säkerställer att resurser finns i organisationen och omfattar hela eller delar av landstinget. För vårdgivardirektiv för ambulanssjukvård ska följande föreskrifter och lagar tillämpas: Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2009:10) om ambulanssjukvård och Hälso- och sjukvårdslagen (1982;763), HSL. Vårdgivaren ska ge skriftliga direktiv och säkerställa - att rutiner fastställs så att ambulanssjukvård bedrivs enligt gällande författningar - att medarbetarna kan ge prehospital akutsjukvård med tillhörande utrustning, administrera läkemedel och framföra ambulans

6 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (37) -att avtal med kommunal räddningstjänst är upprättat för IVPA-verksamhet Med utgångspunkt från föreskriften har ett vårdgivardirektiv utformats. Vårdgivardirektivet framgår av bilaga till tjänsteskrivelsen. Landstingsstyrelsen beslutade att godkänna upprättat förslag för vårdgivardirektiv för ambulanssjukvård. 169 LK/ Vårdgivardirektiv för säkerhet vid psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård Vårdgivardirektiv anger den politiska ledningens tolkning av hur landstinget ska uppfylla lagar, författningar och föreskrifter. Det tydliggör ansvar, säkerställer att resurser finns i organisationen och omfattar hela eller delar av landstinget. För vårdgivardirektiv för säkerhet vid psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård ska följande föreskrifter och lagar tillämpas: Lag (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård, Lag (1996:1129) om rättspsykiatrisk vård, Förordning (1991:1472) om psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård, Socialstyrelsens föreskrift (SOSFS 2008:18) beskriver verksamhetschefens cheföverläkarens, säkerhetsansvarig och personalens ansvar vad gäller säkerhet vid psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk tvångsvård och Hälso- och sjukvårdslagen (1982;763), HSL. Vårdgivaren ska ge skriftliga direktiv och säkerställa - att det finns dokumenterade rutiner för inre säkerhet - att en säkerhetsklassificering och funktionskontroll sker årligen - att det finns rutiner för placering av patienter - att anmälan sker vid brister i säkerheten Med utgångspunkt från föreskriften har ett vårdgivardirektiv utformats. Vårdgivardirektivet framgår av bilaga till tjänsteskrivelsen. Landstingsstyrelsen beslutade att godkänna upprättat förslag för vårdgivardirektiv för säkerhet vid psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård.

7 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (37) 170 LK/ Vårdgivardirektiv för psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård Vårdgivardirektiv anger den politiska ledningens tolkning av hur landstinget ska uppfylla lagar, författningar och föreskrifter. Det tydliggör ansvar, säkerställer att resurser finns i organisationen och omfattar hela eller delar av landstinget. För vårdgivardirektiv för psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård ska följande föreskrifter och lagar tillämpas: Lag (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård, Lag (1996:1129) om rättspsykiatrisk vård, Förordning (1991:1472) om psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård och Hälso- och sjukvårdslagen (1982;763), HSL. Vårdgivaren ska ge skriftliga direktiv och säkerställa - att det finns dokumenterade rutiner i enlighet med ledningssystemet för kvalitet och patientsäkerhet - att det finns rutiner som säkerställer inskränkningar i en patients rätt - att verksamheten regelbundet granskas av extern granskare Med utgångspunkt från föreskriften har ett vårdgivardirektiv utformats. Vårdgivardirektivet framgår av bilaga till tjänsteskrivelsen. Landstingsstyrelsen beslutade att godkänna upprättat förslag för vårdgivardirektiv för psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård. 171 LK/ Strategi för utveckling av nya vårdvalssystem inom övriga specialiteter och för olika yrkesgrupper Styrelsen gav i april uppdrag till landstingsdirektören att utse strategigrupp för vårdvalsstartegin. I uppdraget ingår att ta fram lämpliga områden och att göra analyser samt rapportera till landstingsstyrelsen i enlighet med den processbeskrivning som tagits fram i ärendet. En strategigrupp har utsetts och består förutom av enhetschefen för Vårdvalsenheten av divisonscheferna för Medicinska specialiteter, Opererande specialiteter samt Psykiatri. Chefläkaren adjungeras. Strategigruppen har ännu inte haft några möten. Analyseringen av lämpliga områden för vårdval har påbörjats och faktainsamling pågår.

8 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (37) Landstingsstyrelsen beslutade att godkänna avrapporteringen angående strategi för utveckling av vårdvalssystem inom övriga specialiteter och för olika yrkesgrupper. Utdrag Divisionschef Karin Haster Chefssekreterare Sara Leion 172 LK/ Definition och utveckling av första linjens vård för barn och unga med psykisk ohälsa och/eller riskbruk/missbruk På uppdrag av hälso- och sjukvårdschefen har en idébeskrivning kring första linjen tagits fram. Värmland behöver bli bättre på att sätta barn och ungas psykiska hälsa i centrum. Det har bland annat visat sig i Revisionsrapport; Samverkan kring barn och ungdomar med psykisk ohälsa, Landstinget i Värmland och 14 värmlandskommuner (KPMG). Där påpekas att det saknas en ändamålsenlig, strukturerad samverkan mellan huvudmännen för barn och unga med lindrig psykisk ohälsa. Denna brist påverkar tillgängligheten till den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin. Det är de olika aktörernas ansvar att var för sig och tillsammans ta ansvar för att hela vårdkedjan fungerar och att inga vårdnivåer fattas. Det finns i praktiken ingen vårdnivå som ansvarar för de primära behandlingsinsatserna till barn och unga med lindrig psykisk ohälsa. Sammantaget innebär detta ett brott i vårdkedjan vilket enligt Socialstyrelsen måste elimineras för att utsatta barn och unga ska få sina behov tillgodosedda. Målet är att förbättra tillgängligheten till en första linjes stöd vid psykisk ohälsa och/eller riskbruk/missbruk hos barn och ungdomar 7-24 år. Uppdraget ska ske i samverkan med andra aktörer varför representanter från landsting och kommun kommer att vara delaktiga i planeringen. Senast vid årsskiftet ska en färdig plan redovisas för hur en första linje verksamhet ska kunna startas. Fredrik Larsson yrkade med instämmande av Ulric Andersson bifall till föreliggande förslag med tillägg att en färdig plan för hur en första linje verksamhet ska kunna startas ska redovisas till landstingsstyrelsen i januari Landstingsstyrelsen beslutade att uppdra till division psykiatri i samverkan med division allmänmedicin, påbörja arbetet med att bygga upp en första linje för barn och unga med psykisk ohälsa och/eller riskbruk/missbruk i enlighet med idébeskrivning samt att en färdig plan för hur en första linje verksamhet ska kunna startas ska redovisas till landstingsstyrelsen i januari 2014.

9 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (37) 173 LK/ Remissvar angående delbetänkandet Rätt information Kvalitet och patientsäkerhet för vuxna med nedsatt beslutsförmåga, SOU 2013:45 Landstinget har beretts möjlighet att yttra sig över rubricerade remiss. Förslag till yttrande framgår av bilaga till tjänsteskrivelsen. Landstinget delar utredningens förslag till lag om ändring i patientdatalagen. Landstingsstyrelsen beslutade att godkänna upprättat förslag till remissvar. 174 LK/ Svar på remiss En översyn av läkemedelslagen, DS 2013:51 Landstinget har beretts möjlighet att yttra sig över rubricerade remiss. Utredarens uppdrag är att: Göra en lagteknisk översyn av läkemedelslagen (1992:859), och därtill anknytande lagstiftning, och lämna förslag till de författningsändringar som är motiverande. Utredaren ska också överväga om en helt ny lag, eller om möjligen flera nya lagar, ska utarbetas eller om den nuvarande läkemedelslagens kan och bör göras mer överskådlig, och tydlig. Överväga om den nuvarande utformningen i läkemedelslagen av bemyndigandebestämmelserna är den lämpligaste. Förslagen fick inte leda till ökade kostnader för det allmänna eller någon enskild. Möjligheten att minska företagens administrativa kostnader skulle särskilt beaktas. Förslag till yttrande framgår av bilaga till tjänsteskrivelsen. Landstingsstyrelsen beslutade att godkänna upprättat förslag till svar på remiss. Utdrag Hälso- och sjukvårdsstaben 175 LK/ Rapport om uppföljning av införandet av egen vårdbegäran Den 29/5 år 2012 beslutade landstingsstyrelsen att införa egen vårdbegäran i enlighet med förslaget i utredningen Utredning om förutsättningar för borttagande av remisstvång till specialistmottagningar. Införandet trädde i kraft 1/ I samband med detta beslutade man också att återrapporte-

10 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (37) ring skulle ske till landstingsstyrelsen under tredje kvartalet Det angavs i beslutet att uppföljningen skulle följa arbetet med införandet och ge en bild av konsekvenser av införandet samt information för korrigeringar i arbetet. I rapporten för uppföljning av införandet av egen vårdbegäran beskrivs hur arbetet med införandet fortskridit under året. Det redovisas hur utfallet blivit gällande egen vårdbegäran på en övergripande nivå och även i några utvalda verksamheter. De slutsatser som redovisas i rapporten är bland annat att: -Stor andel av egen vårdbegäran accepteras och leder i många fall till ett första besök. -Verksamheterna upplever inte att egen vårdbegäran inneburit någon anstormning av nya patienter till specialistmottagningarna. -Informationen på 1177.se behöver utvecklas ytterligare för att göra det lätt för medborgaren att veta var de ska vända sig samt hur man gör. -Verksamheterna kan nu följa upp sin egen statistik genom rapporten i datalagret. Det kan leda till ytterligare verksamhetsutveckling gällande egen vårdbegäran. Landstingsstyrelsen beslutade att godkänna uppföljningsrapporten gällande införandet av egen vårdbegäran samt att en fortsatt uppföljning ska ske. Utdrag Ekonomistaben, Hälso- och sjukvårdsstaben 176 LK/ Omfördelning av ram till SAL-tillägg inom Hälsovalet för budgetår 2013 De privata vårdgivarna får SAL-tillägg inom ramen för hälsovalet. SAL-tillägg är ersättning för de kostnader som privata vårdgivare har för service, IT, lokaler mm. SAL-tillägget beräknas på den kostnadsnivå som landstingets vårdcentraler har för verksamhetsstödet. Landstinget har uppdaterat planeringsförutsättningarna för fastighetsdelen i SAL och föreslår därför att ersättningen till de privata vårdgivarna höjs för Föreslagen höjning av SAL-tillägg kommer inte att höja totalramen för landstinget då omfördelning sker från verksamhets- och ledningsstöd. Ulric Andersson yrkade med instämmande av Anders Nilsson återremiss av ärendet. Fredrik Larsson yrkade bifall till föreliggande förslag.

11 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (37) Sedan överläggningarna avslutats ställde ordförande följande proposition på yrkandet om återremiss: Ska ärendet avgöras idag? Ska ärendet avgöras senare? Ordförande fann att landstingsstyrelsen beslutat avgöra ärendet idag. Landstingsstyrelsen hade således först beslutat att avgöra ärendet idag. Landstingsstyrelsen beslutade därefter att höja ramen för SAL-tillägget för de privata vårdgivarna med kr till totalt kr för budgetår Socialdemokraternas och vänsterpartiets ledamöter deltog inte i det senare beslutet och lämnade skriftlig reservation enligt bilaga 176. Utdrag Divisionschef Henrik Svensson 177 LK/ Reducering av utbudspunkter inom barn- och ungdomsmedicin samt hudsjukvården, division medicinska specialiteter Hudsjukvården och Barn- och ungdomsmedicin önskar avsluta öppenvårdsmottagningar i Hagfors och Säffle samt på Kronoparken. Färre utbudspunkter i länet ger möjlighet till fler patientbesök och förbättrad patientsäkerhet till lägre kostnader och bättre arbetsmiljö. Förändringen medför en lägre servicenivå för patienter lokalt, men bedöms ändå som det bästa alternativet för att även i en framtid med ökande vårdbehov klara kraven på tillgänglighet och en hög vårdkvalitet. Färre mottagningar innebär ett bättre utnyttjande av landstingets samlade resurser och lokaler. Partsgemensamma riskanalyser har utförts tillsammans med berörda fackliga organisationer. Vid divisionens fackliga samråd hade ingen av de fackliga representanterna något att invända mot förslagen. Förslag till beslut är att följande mottagningar avvecklas: - Barn- och ungdomsmedicins mottagning, Hagfors - Barn- och ungdomsmedicins mottagning, Kronoparken (Karlstad) - Barn- och ungdomsmedicins mottagning, Säffle - Hudsjukvårdens behandlingsmottagning Hagfors

12 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (37) Elisabeth Kihlström yrkade bifall till föreliggande förslag med tillägg att uppföljning av effekter inklusive konsekvenser på resor ska göras och återrapporteras till styrelsen senast i juni Fredrik Larsson yrkade bifall till föreliggande förslag med ändring att sista punkten om hudsjukvårdens behandlingsmottagning i Hagfors stryks. Elisabeth Kihlström instämde i Fredrik Larssons ändringsyrkande. Jane Larsson yrkade avslag på föreliggande förslag. Ulric Andersson yrkade återremiss för att få en genomlysning på övergripande nivå. Efter en kortare ajournering, begärd av Gert Ohlsson, återupptogs ärendet till behandling. Sedan överläggningarna avslutats ställde ordföranden följande proposition på yrkandet om återremiss: Ska ärendet avgöras idag? Ska ärendet avgöras senare? Då ordförande fann att landstingsstyrelsen beslutat avgöra ärendet i dag, begärde Ulric Andersson votering. Följande voteringsproposition upprättades och godkändes: Den som vill avgöra ärendet idag röstar JA och den det ej vill röstar NEJ. Vinner JA så har landstingstyrelsen beslutat att avgöra ärendet idag. Omröstningen utföll så att 9 ledamöter röstade JA och 8 ledamöter röstade NEJ. Följande ledamöter röstade JA: Fredrik Larsson, Göran Nilsson, Björn Kihl, Jane Larsson, Thomas Ohlsson, Erik Jansson, Gert Ohlsson, Eva Hallström och Elisabeth Kihlström. Följande ledamöter röstade NEJ: Ulric Andersson, Ann-Charlott Eskel, Per Gruvberger, Aina Wåhlund, Åsa Johansson, Kenneth Johannesson, Hans Magnusson och Anders Nilsson. Landstingstyrelsen hade således beslutat att avgöra ärendet idag. Ordförande lämnade därefter förslag på följande propositionsordning som godkändes av styrelsen: Bifall till föreliggande förslag med ändring enligt Fredrik Larssons yrkande? Avslag? Under förutsättning att styrelsen bifaller föreliggande förslag med ändringen ställs proposition på Elisabeth Kihlströms tilläggsyrkande.

13 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (37) Ordförande ställde därefter proposition på bifall mot avslag enligt ovan och fann att styrelsen beslutat bifalla föreliggande förslag med ändring. Ulric Andersson begärde votering och följande voteringsproposition upprättades och godkändes: Den som bifaller föreliggande förslag med Fredrik Larssons ändringsyrkande röstar JA och den som vill avslå detsamma röstar NEJ. Vinner NEJ har landstingsstyrelsen beslutat avslå förslaget (en konsekvens av det är att Elisabeth Kihlströms tilläggsyrkande faller). Omröstningen utföll så att 7 ledamöter röstade JA och 10 ledamöter röstade NEJ. Följande ledamöter röstade JA: Fredrik Larsson, Göran Nilsson, Björn Kihl, Erik Jansson, Gert Ohlsson, Eva Hallström och Elisabeth Kihlström. Följande ledamöter röstade NEJ: Jane Larsson, Thomas Ohlsson, Ulric Andersson, Ann-Charlott Eskel, Per Gruvberger, Aina Wåhlund, Åsa Johansson, Kenneth Johannesson, Hans Magnusson och Anders Nilsson. Landstingsstyrelsen hade således beslutat att avslå förslag om reducering av utbudspunkter inom barn- och ungdomsmedicin samt hudsjukvården, division medicinska specialiteter. Centerpartiet lämnade protokollsanteckning enligt bilaga 177. Socialdemokraternas och vänsterpartiets ledamöter lämnade protokollsanteckning enligt bilaga 177. Utdrag Divisionschef Tobias Kjellberg 178 LK/ Reducering av utbudspunkter inom division opererande specialiteter Kvinnosjukvården, ögonsjukvården samt öron- näs- och halssjukvården inom division opererande specialiteter önskar reducera antal utbudspunkter i länet. Förändringen syftar till att säkerställa att vård bedrivs till rätt vårdnivå med bästa tillgängliga kompetens och patientsäkerhet. Förändringen innebär också ett bättre nyttjande av landstingets samlade resurser. Riskanalyser avseende arbetsmiljö har utförts på verksamhetsområdesnivå med facklig samverkan. Vid divisionens fackliga samråd hade ingen av de fackliga representanterna något att invända mot förslagen.

14 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (37) Förslag till beslut är att följande verksamheter avvecklas enligt ärendebeskrivning: - Gynekologiska mottagningen Säffle - Hörselvården Hagfors - Hörselvården Sunne - Ögonmottagningen Hagfors - Ögonmottagningen Säffle - Öron-, näs- och halsmottagningen Kristinehamn Ulric Andersson yrkade med instämmande av Anders Nilsson återremiss för att få en genomlysning av ärendet på övergripande nivå. Jane Larsson yrkade med instämmande av Erik Jansson avslag på föreliggande förslag. Efter ajournering, begärd av Per Gruvberger, återupptogs ärendet till behandling. Sedan överläggningarna avslutats ställde ordförande följande proposition på yrkandet om återremiss: Ska ärendet avgöras idag? Ska ärendet avgöras senare? Då ordförande fann att landstingsstyrelsen beslutat avgöra ärendet idag begärde Ulric Andersson votering. Följande voteringsproposition upprättades och godkändes: Den som vill avgöra ärendet idag röstar JA och den det ej vill röstar NEJ. Vinner JA så har landstingsstyrelsen beslutat att avgöra ärendet idag. Omröstningen utföll så att 9 ledamöter röstade JA och 8 ledamöter röstade NEJ. Följande ledamöter röstade JA: Fredrik Larsson, Göran Nilsson, Björn Kihl, Jane Larsson, Thomas Ohlsson, Erik Jansson, Gert Ohlsson, Eva Hallström och Elisabeth Kihlström. Följande ledamöter röstade NEJ: Ulric Andersson, Ann-Charlott Eskel, Per Gruvberger, Aina Wåhlund, Åsa Johansson, Kenneth Johannesson, Hans Magnusson och Anders Nilsson.

15 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (37) Landstingsstyrelsen hade således först beslutat att avgöra ärendet idag. Ordförande ställde därefter följande proposition som godkändes av styrelsen: Bifalles föreliggande förslag? Avslås detsamma? Då ordförande fann att landstingsstyrelsen beslutat bifalla föreliggande förslag, begärde Ulric Andersson votering. Följande voteringsproposition upprättades och godkändes: Den som vill bifalla föreliggande förslag röstar JA och den det ej vill röstar NEJ. Vinner NEJ har landstingsstyrelsen beslutat att avslå föreliggande förslag. Omröstningen utföll så att 6 ledamöter röstade JA och 11 ledamöter röstade NEJ. Följande ledamöter röstade JA: Fredrik Larsson, Göran Nilsson, Björn Kihl, Gert Ohlsson, Eva Hallström och Elisabeth Kihlström. Följande ledamöter röstade NEJ: Jane Larsson, Thomas Ohlsson, Erik Jansson, Ulric Andersson, Ann-Charlott Eskel, Per Gruvberger, Aina Wåhlund, Åsa Johansson, Kenneth Johannesson, Hans Magnusson och Anders Nilsson. Landstingsstyrelsen hade således beslutat att avslå förslag om reducering av utbudspunkter inom division opererande specialiteter. Centerpartiet lämnade protokollsanteckning enligt bilaga 178. Sjukvårdspartiet i Värmland lämnade protokollsanteckning enligt bilaga 178. Socialdemokraternas och vänsterpartiets ledamöter lämnade protokollsanteckning enligt bilaga LK/ Svar på remiss om Kommunal medfinansiering av forskningsinfrastruktur inom Eric-konsortier (Ds 2013:54) Landstinget har beretts möjlighet att svara på remissen Kommunal medfinansiering av forskningsinfrastruktur inom Eric-konsortier (Ds 2013:54). I promemorian föreslås att det görs möjligt för kommuner och landsting att lämna bidrag till inrättande och drift av forskningsinfrastruktur vid konsor-

16 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (37) tier för europeisk forskningsinfrastruktur (Eric-konsortier). Promemorian innehåller även förslag om ändring i lagen om kommunal redovisning så att sådana bidrag kan tas upp i balansräkningen och upplösas under högst 25 år eller redovisas som en kostnad i resultaträkningen. Remissvaret innebär att Landstinget i Värmland ställer sig bakom förslaget om kommunal medfinansiering av forskningsinfrastruktur inom Eric-konsortier. Förslag till yttrande framgår av bilaga till tjänsteskrivelsen. Landstingsstyrelsen beslutade att godkänna upprättat förslag till svar på remiss. 180 LK/ Återrapportering angående informationssäkerhetsläget 2012 Enligt socialstyrelsens föreskrift (SOSFS 2008:14) skall informationssäkerhetsansvarig till vårdgivaren minst en gång per år rapportera vilka granskningar och skyddsåtgärder av större betydelse som har gjorts i enlighet med informationssäkerhetspolicyn. Det ska även redovisas vilka riskanalyser som har utförts avseende informationssäkerheten och förbättringsåtgärder som observerats. Enligt beslutsprotokoll från landstingsstyrelsen 19 mars 2013 skall det ske en lägesrapportering till styrelsen angående de förbättringsåtgärder som påpekas i rapporten vid något av styrelsens sammanträde hösten Landstingsstyrelsen beslutade att godkänna upprättad delrapport. Utdrag: Verksamhets- och ledningsstöd Gunnar Blomquist 181 LK/ Direktiv för uppsiktsplikt och intern kontroll i Landstinget i Värmland Kommunallagen (1991:900) tar i 6 kap. 1 upp att Styrelsen ska leda och samordna förvaltningen av kommunens eller landstingets angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders och eventuella gemensamma nämnders verksamhet. Vidare anges i 6 kap. 7 att Nämnderna skall var och en inom sitt område se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. samt Nämnderna ska se till att den interna kontrollen är tillräcklig samt att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt.

17 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (37) Uppsiktsplikten, i 6 kap. 1, omfattar patientnämnd, kost- och hjälpmedelsnämnden samt Region Värmlands verksamhet. I landstingsstyrelsens reglemente, 1, framgår det att styrelsen tillika är hälso- och sjukvårdsnämnd, tandvårdsnämnd samt nämnd för landstingets verksamhet enligt lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS). Styrelsen omfattas därför också om skyldigheten att utöva intern kontroll enligt Kommunallagen 6 kap. 7, vilket även framgår av reglementet för styrelsen, 2. Syftet med uppsiktsplikten och internkontrollen är att säkerställa att fullmäktiges mål nås, att verksamheten bedrivs med god kvalitet och på ett kostnadseffektivt sätt, enligt gällande lagar, föreskrifter och riktlinjer samt att informationen om verksamheten och den finansiella rapporteringen är ändamålsenlig, tillförlitlig och tillräcklig. Landstingsstyrelsen beslutade att fastställa förslag till direktiv för uppsiktsplikt och intern kontroll i Landstinget i Värmland. 182 LK/ m.fl. Ärenden för kännedom Lades till handlingarna ärenden för kännedom, punkterna 1-5. Utdrag Landstingsfullmäktige 183 LK/ Medborgarförslag om bemanning av ambulans i Munkfors Ambulansen Hagfors/Munkfors kommer nu prova att börja och sluta arbetspassen i Munkfors, just som medarbetarna föreslår i medborgarförslaget. Att det inte gjorts tidigare beror på en generell översyn av ambulansernas placering i länet som gjorts under hösten 2012 och våren Förslaget ska förhandlas med fackliga representanter och målsättningen är att starta under hösten Förslaget kommer att införas på prov först under 24 veckor och sedan utvärderas. Därefter tas det ställning till om det blir en permanent lösning. Nu kommer idén som arbetats fram av medarbetarna vid ambulansen Hagfors/Munkfors att testas under hösten. Landstingsstyrelsen föreslog att landstingsfullmäktige beslutar att medborgarförslaget därmed anses besvarat.

18 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (37) Utdrag: Landstingsfullmäktige 184 LK/ Medborgarförslag om införande av vårdval för logoped enligt lag (2008:962) om valfrihetssystem Landstingsfullmäktige remitterade vid sammanträdet den 24 april 2013, 18, ett medborgarförslag från Helene Forne-Wästlund, Karlstad, om införande av vårdval för logoped enligt lag (2008:962) om valfrihetssystem till landstingsstyrelsen för beredning. Landstingsfullmäktige har i landstingsplanen för år 2012 samt flerårsplanen för år beslutat att patienternas möjlighet att välja vårdgivare ska öka genom att fastställa att Öka valfrihetet och mångfalden inom vården ska vara ett av de identifierade uppdragen för tidsperioden. I landstingsplanen för år 2012 står följande under avsnitt Tillgänglighet och valfrihet Hälsoval Värmland etablerades under våren 2010 som en följd av ny lagstiftning, med avsikten att bättre anpassa primärvården till medborgarnas behov. En fortsatt utveckling av vårdvalssystemet och primärvårdens roll ska stimulera till förbättrad tillgänglighet och kvalitet för värmlänningarna. Av samma skäl kan valfrihetssystem byggas upp även på andra områden, inom såväl vård och behandling som rehabilitering och förebyggande insatser. I landstingets flerårsplan står följande under avsnitt 5. Inriktning för planperioden, Arbetsområden och uppdrag, Öka valfriheten och mångfalden inom vården. Valfrihetssystem kan byggas upp för många av landstingets verksamheter, såväl inom vård och behandling som inom rehabilitering och förebyggande insatser. Möjligheten att utveckla vårdval som modell eller andra alternativ till egen verksamhet ska prövas inom flera områden, parallellt med en fortsatt utveckling av Hälsoval Värmland. Utifrån ovanstående målsättningar har landstingsstyrelsen den 23 april 2013, 85, antagit en strategi för införande av vårdval utifrån den inriktning som fastställts i landstingsplan och flerårsplan. Det är en långsiktig strategi där principer samt mål för vårdvalssystem satts upp som kan användas i bedömningen av om en verksamhet är lämplig att konkurrensutsätta genom ett vårdvalssystem enligt LOV. Kopplat till strategin finns en tidsplan samt processbeskrivning för det fortsatta arbetet med att ta fram lämpliga områden att pröva de kommande åren. Genom att ha en strategi ämnar vi dels klargöra vilka principer för vårdval som ska vara gällande inom Landstinget i Värmland samt dels underlätta arbetet med att utifrån strategin bedöma huruvida en verksamhet är lämplig eller inte att konkurrensutsätta enligt LOV.

19 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (37) Strategin är ett styrdokument för Vårdvalsenhetens fortsatta arbete med att utveckla olika vårdvalssystem i enlighet med landstingsplanens, flerårsplanens samt målsättningar för de stimulansmedel som betalats ut nationellt för utveckling av vårdvalssystem. Utifrån den politiska huvudinriktningen samt inriktningen av utveckling av vårdval föreslås vårdvalssystem för specialistvården få följande målsättning: 1. Öka patienternas möjligheter att välja vårdgivare 2. Stimulera till ökad mångfald av både vårdgivare och arbetssätt 3. Förbättra tillgängligheten till specialistvård 4. Öka kvaliteten genom verksamhetsutveckling och effektivisering 5. Behålla kostnadskontroll samt stimulera ökad kostnadseffektivitet Vårdval inom Logopedi kommer att prövas utifrån strategins kriterier på samma sätt som alla övriga medicinska specialiteter. Landstingsstyrelsen föreslog att landstingsfullmäktige beslutar att medborgarförslaget därmed anses besvarat. Utdrag Landstingsfullmäktige 185 LK/122125, LK/ Yttrande över medborgarförslag om skylt för parfymfria resor och om parfymfria patientresor Landstingsfullmäktige remitterade vid sitt sammanträde den 24 april 2013, 15 och 16, två medborgarförslag från Anita Grundström, Hagfors, om skylt för parfymfria resor och om parfymfria resor, till landstingsstyrelsen för beredning. Parfymer kan ställa till besvär för patienter och personal som har allergi eller är överkänsliga. Därför bör inte parfym eller andra starka dofter användas inom hälso- och sjukvården eller tandvården. Landstingsfullmäktige har tidigare fattat beslut om att personalen ska vara parfymfri på sina arbetsplatser. Landstingsfullmäktige beslutade 11 juni 2013, 65 att beakta tidigare beslut genom att ta fram en landstingsövergripande riktlinje och kommunikationsplan för parfymfri vård. Landstinget i Värmland avser att denna riktlinje och kommunikationsplan även ska omfatta riktlinjer för patientresor. Landstingsstyrelsen föreslog att landstingsfullmäktige beslutar att därmed anse medborgarförslagen besvarade.

20 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (37) Utdrag Landstingsfullmäktige 186 LK/ Motion från Uno Halfvardsson (FP) om demokrati mot politikerförakt Vid landstingsfullmäktiges sammanträde den 24 april 2013 remitterades en motion av Uno Halfvardsson (FP) om demokrati mot politikerförakt till landstingsstyrelsen för beredning. I motionen föreslås att fullmäktige ska genomföra ett försök att utlokalisera tre endagssammanträden per mandatperiod till andra orter i länet än Karlstad. Motionären menar att detta kan vara en viktig åtgärd för att öka förtroendet för politikerna och tillgängliggöra fullmäktigesammanträdena för invånare i andra kommuner i länet. Enligt motionären är det också ett tillfälle för landstingspolitikerna att inhämta kunskap om vad som är aktuellt i kommunerna där man förlägger fullmäktigesammanträdet. Under perioden utlokaliserades ett antal fullmäktigesammanträden till andra orter i länet. Fullmäktigesammanträdena ägde bl.a. rum i Pingstkyrkan i Kristinehamn, Folkets hus i Arvika och Medborgarhuset i Säffle. Det är inte klarlagt varför landstinget upphörde med utlokaliserade sammanträden men en faktor var svårigheten att hitta tillfredsställande lokaler. Kommuner och landsting i övriga landet använder sig i olika grad av utlokaliserade fullmäktigesammanträden, en majoritet har emellertid valt att använda en och samma möteslokal. Kommuner och landsting som har upphört med utlokaliserade sammanträden har framförallt motiverat detta med att det är för kostsamt och svårt att hitta lokaler samt att intresset från allmänheten är lågt. Det som framförallt talar emot att utlokalisera fullmäktiges sammanträden är ökade lokalkostnader och ökade administrativa kostnader i form av planering och merarbete samt att det är svårt att finna lämpliga lokaler. En sammanträdeslokal för fullmäktige ska lämpa sig för ett stort antal mötesdeltagare och vara tillgänglig för människor med olika typer av funktionsnedsättningar. I övrigt är det viktigt att sammanträdeslokalen erhåller erforderlig teknisk utrustning samt att logistik av mat och liknande kan hanteras på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt. Landstinget i Värmland arbetar i dag på olika sätt för att erbjuda allmänheten lättillgänglig information och för att utveckla den demokratiska dialogen med medborgarna. Sedan flera år tillbaka anordnas webbsändningar på landstingets hemsida där invånare med internetuppkoppling kan följa fullmäktigesammanträdena och i september 2013 lanserar landstinget en ny mer lättillgänglig webbsida. Landstinget håller också på att utveckla sitt arbete med medborgardialog som är ett demokratiskt verktyg med syfte att fördjupa medborgarnas möjligheter till delaktighet och inflytande i landstingets verksamheter. Trots att utlokalisering av fullmäktigesammanträden medför ökade kostnader och bidrar till svårigheter att finna lämpliga lokaler finns det, liksom motionären beskriver, ett stort symboliskt värde i att anordna fullmäktigesammanträden på andra orter i länet än i Karlstad. Det finns ett demokratiskt

21 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (37) värde i att politikerna tillgängliggör sig och möjliggör för länets samtliga invånare att komma närmare sina landstingspolitiker. Det är också demokratiskt värdefullt att möjliggöra för länets invånare att ställa frågor eller komma med synpunkter på allmänhetens frågestund i samband med att fullmäktige ska godkänna flerårsplan och årsredovisning. Demokratiberedningen, som har i uppgift att bevaka demokrati-, inflytandeoch informationsfrågor för de förtroendevaldas förutsättningar att fullgöra sina uppdrag, fick möjlighet att diskutera motionen om demokrati mot politikerförakt den 28 augusti Demokratiberedningen ställde sig bakom motionens förslag utifrån argumentet att de demokratiska och symboliska fördelarna bör värderas högre än eventuella nackdelar. Möjligheten att utlokalisera sammanträden finns reglerat i arbetsordningen 6: Fullmäktige håller, om inte presidiet beslutar annat, ordinarie sammanträden i Karlstad. Det föreligger således inga formella hinder att på nytt göra ett försök att utlokalisera tre fullmäktigesammanträden per mandatperiod som motionären föreslår. Det är emellertid viktigt att understryka att utlokalisering endast bör ske i den mån det finns lokaler som lever upp till de krav som ställs för att ett fullmäktigesammanträde ska kunna genomföras, ur storleks-, tillgänglighets- och teknikhänseende. Landstingsstyrelsen föreslog att landstingsfullmäktige beslutar att fullmäktiges presidium ges i uppdrag att undersöka förutsättningarna för att utlokalisera tre endagssammanträden per mandatperiod till annan ort än Karlstad samt att därmed anse motionen besvarad. Utdrag Landstingsfullmäktige 187 LK/ Motion från Ulric Andersson (S) m.fl. om gynekologisk cellprovtagning Vid landstingsfullmäktige den november 2012 lämnades en motion från Ulric Andersson (S) med flera om att utreda möjligheten till utökat åldersspann inom den gynekologiska cellprovskontrollen för kvinnor över 60 år, samt vilka metoder och vilka intervall som ska användas för att ge den bästa hälsoeffekten för alla kvinnor. Motionen remitterades till landstingsstyrelsen för beredning. Utredningen visar att Landstinget i Värmland följer Socialstyrelsens rekommendationer avseende ålders- och tidsintervall. En förnyelse av screeningprogrammet har nyligen införts då virusdiagnostik utförs på utvalda prover. Ett flertal intressanta projekt pågår som kan leda till en förändring av screeningprogrammet: dels gällande hemprovtagning, dels gällande kompletterande virustestning vid sista provtagningen i 60 årsåldern, dels gällande primär provtagning med virustestning för kvinnor över 50 år. Dessa projekt är dock ännu inte utvärderade. En ändring av screening-programmet måste vara nationellt och internt förankrat, ytterst väl genomtänkt

22 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (37) och utvärderas kontinuerligt. Landstingets arbetsgrupp, gruppen för cervixcancerprevention i Värmland, bevakar pågående projekt och deras utvärdering. Arbetsgruppen föreslås återkomma med ett eventuellt förslag till förändring av screeningprogrammet då ovanstående projekt är utvärderade, då även innefattandes en kostnadskalkyl. Landstingsstyrelsen föreslog att landstingsfullmäktige beslutar att inga förändringar genomförs i den gynekologiska cellprovskontrollen innan pågående projekt har utvärderats samt att därmed anse motionen besvarad. Utdrag Landstingsfullmäktige 188 LK/ Motion från Anders Nilsson (V) och Christina Wahrolin (S) m.fl. gällande subventionerade glasögon till skolbarn och ungdomar Motionärerna, Anders Nilsson och Gun Partanen (V) samt Christina Wahrolin och Ulric Andersson (S) föreslår ändrade bidragsregler för glasögon att även omfatta barn och ungdomar upp till och med arton års ålder. Landstinget i Värmland har ett bidragsystem som en gång per tolvmånadersperiod ersätter samtliga sökanden under åtta års ålder som är folkbokförda i Värmland med schablonbelopp på 500: - och som högst 1200: - beroende på glasstyrka och om behov finns för bifokala glasögon. Senaste revision av regelverket skedde Fram till tidiga 1990-talet hade Landstinget i Värmland ett generellt glasögonbidrag för barn och ungdomar upp till 18 år, vilket avskaffades då det var mycket kostsamt och inte bedömdes som ett prioriterat åtagande för landstinget. I populationen 0-7 år finns barn (SCB ). Av dessa fick 2,4 procent (528 barn) bidrag till glasögon Kostnaden för glasögonbidrag till och med åtta år uppgick till kronor De administrativa system LiV använder medger inget statistikuttag på hur många glasögonrecept som utfärdas hade ögonsjukvården 3000 besök (inte individer) av barn under nio år. Under tvåårsperioden 2010 och 2011 besökte 2406 barn (individer, under åtta år) läkare eller ortoptist. Under motsvarande period erhöll 998 barn glasögonbidrag. Glasögon till barn under åtta år får förskrivas endast av ögonläkare eller ortoptist (specialutbildad ögonsjuksköterska för skelningsbehandling) enligt särskild delegering från verksamhetschef. Gränsdragningen bygger på evidens att ögat vid åtta års ålder är färdigutvecklat. Detta innebär att avsaknad av glasögon inte påverkar barnets synutveckling hos barn äldre än åtta år.

23 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (37) I Värmland finns barn (SCB ) mellan 8 18 år. Om vi utgår från att endast 2,4 procent (samma nivå som i den lägre åldersgruppen) behöver bidrag till glasögon gäller det drygt 750 individer som kan ha behov av att fortsätta använda glasögon. Gruppen som skulle erhålla ett generellt glasögonbidrag kan antas att öka kraftigt då det först är i gruppen barn över åtta år som vanlig närsynthet utvecklas. Optiker har förskrivningsrätt till dessa barn och ungdomar och hur många som skulle komma i fråga går inte att uppskatta. Optikers arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvården regleras i SOSFS 1995:4. Enbart vid misstanke om ögonsjukdom ska kund remitteras till läkare för bedömning. Att de barn som redan är kända bidragstagare, före åtta års ålder, skulle komma i fråga för ett utökat bidrag uppfattas orättvist enligt Hälso- och sjukvårdslagen. Förslaget torde uppgå till minst kr i ökade kostnader om endast de som redan tidigare beviljats glasögon av ögonläkare skulle få bidrag. Skulle alla barn och ungdomar med glasögonbehov erhålla ett generellt bidrag blir summan mångdubbelt större. En mera exakt summa för denna kostnad går idag inte att få fram då tillförlitligt underlag saknas. Detta ska ses mot bakgrund av att ögonsjukvården budgeterade kr år 2012 för bidrag till glasögon och vissa kontaktlinsbärare. Utfallet blev kr så redan idag belastar nuvarande bidrag ögonsjukvårdens ekonomi. Beräkningarna på utökat bidrag blir hypotetiska eftersom förskrivningen inte är landstingets ansvar efter att barnen fyllt åtta (8) år. Det finns inga tillgängliga uppgifter på hur många barn och ungdomar över åtta (8) år som är i behov av glasögonkorrektion eller som anser sig vilja bära glasögon. Anledningen är att optikerna har fri förskrivningsrätt. I klartext betyder det att optikerna kan debitera bidrag utan någon kontroll av medicinskt behov (efter fyllda åtta år). Inte heller vet vi hur prisnivån justeras i förhållande till bidragets storlek. Det går därför inte att med säkerhet säga hur stor den summa bli som krävs för att täcka merkostnaden. Med dagens bidragssystem inräknat kan hälsooch sjukvården komma att förmedla minst en miljon kronor utan kontroll av hur bidraget faller ut. Landstingets ansvar enligt Hälso- och Sjukvårdslagen (HSL 3 b ) omfattar hjälpmedel till funktionshindrade liksom kommunernas ansvar i samma ärende (reglerat i HSL 18 b ). Lagtexten omfattar inte bidrag till eller övertagande av egenansvar. I klartext betyder det att landstingen inte har något lagbundet ansvar att ge bidrag till glasögon i någon åldersgrupp. Socialtjänstens mål är att främja jämlikhet i levnadsvillkor och enligt 6 SOL får kommunen träffa överenskommelse med landstinget i syfte att uppnå en effektivare användning av tillgängliga resurser. I Uppsala-Örebroregionen är det endast Örebro läns landsting som medger bidrag till 15 år. Alla de övriga (Södermanland, Västmanland, Dalarna, Uppsala och Gävleborg) har generella bidrag till barn t o m sju (7) år. Västra Götalandregionen beslutade under 2012 att utöka sitt bidrag så att det gäller t o m 16 år men med lägre bidragsnivå än andra landsting/regioner.

24 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (37) Anders Nilsson yrkade med instämmande av Ulric Andersson bifall till motionen (avslag på föreliggande förslag). Fredrik Larsson yrkade bifall till föreliggande förslag. Sedan överläggningarna avslutats ställde ordföranden följande proposition: Bifalles föreliggande förslag? Avslås detsamma? Ordföranden fann att landstingsstyrelsen beslutat bifalla föreliggande förslag. Landstingsstyrelsen hade således beslutat föreslå att landstingsfullmäktige beslutar att avslå motionen om att utöka omfattningen av bidrag till glasögon. att därmed anse motionen besvarad. Socialdemokraternas och vänsterpartiets ledamöter reserverade sig mot beslutet och lämnade skriftlig reservation enligt bilaga 188. Utdrag Landstingsfullmäktige 189 LK/ Delårsrapport 2: Förvaltningsberättelse med delårsbokslut och helårsprognos Delårsrapport 2 avser perioden januari augusti 2013 och omfattar förvaltningsberättelse med delårsbokslut, verksamhetsuppföljning och en prognos för hela året samt. I den bifogade rapporten redovisas fördjupande beskrivningar och redogörelser för måluppfyllelsen. Delårsbokslut Periodens resultat uppgick till 12,9 miljoner kronor. Det budgeterade resultatet för perioden var 152,0 miljoner kronor. Nettokostnaderna för årets första åtta månader var 4 455,4 miljoner kronor, en ökning med 213,5 miljoner kronor (5,0 procent) jämfört med motsvarande period förra året. Frånräknat en återbetalning av premier från AFA försäkring som gjordes under 2012 var nettokostnadsutvecklingen 3,0 procent. Verksamhetsuppföljning Medborgare Under perioden har inga resultat presenterats inom de områden som är målsatta i landstingsplanen. Målen mäts i huvudsak per helår. Resultaten från den nationella patientenkäten hade inte offentliggjorts när rapporten gick till tryck.