Handlingsplan för en jämställd regional tillväxt

Transkript

1 Datum Dnr Näringsdepartementet Handlingsplan för en jämställd regional tillväxt Ett nytt regionalt arbetssätt Regionförbundets Sörmland har från årsskiftet ett nytt regionalt utvecklingsprogram, Sörmlandsstrategin Det är ett styrdokument för regionen och innehåller också ett nytt regionalt arbetssätt, där en viktig utgångspunkt är att många olika aktörer kan bidra till en positiv utveckling i vår region. Det regionala arbetssättet ska skapa bättre förutsättningar för att samla regionens insatser. I arbetssättet kommer perspektiv, strategier och handlingsplaner att beaktas och integreras, bland annat jämställdhetsperspektivet som är ett av de fem genomsyrande perspektiven i Sörmlandsstrategin Fyra verktyg ska användas i arbetet, projekt, analys, mötesplatser och uppföljning. I dagarna har arbetet med att strukturera det regionala arbetssättet påbörjats. Sörmlandsstrategin 2020 Här följer en kort sammanfattning av hur Sörmlandsstrategin 2020 är uppbyggd vilket ger en bild av hur vi avser att arbeta in jämställdhetsperspektivet. Strategin 2020 sätter fokus på fyra prioriterade mål. Till varje mål är ett antal strategier kopplade samt flera indikatorer för att följa utvecklingen. De fyra målen är: I Sörmland finns goda förutsättningar för unga och vuxna att utbilda sig och arbeta. Arbetsgivare har goda möjligheter att rekrytera rätt personal Sörmland har starka samband med omvärlden Sörmland har ett konkurrenskraftigt näringsliv Sörmland har hållbara och attraktiva livsmiljöer Box 325, Nyköping Besöksadress: Storhusqvarn, Västra Kvarngatan 64 Telefon: E-post: info@region.sormland.se Hemsida: Org nr: Sida 1(18)

2 De genomsyrande perspektiven i strategin är hållbar tillväxt, jämställdhet, folkhälsa, ungdomars villkor samt integration och mångfald. Genomförandet av Sörmlandsstrategin 2020 Att genomföra Sörmlandsstrategin 2020 är ett omfattande arbete. Det krävs insatser i form av projekt och aktiviteter från olika aktörer för att målen ska uppfyllas. Under varje delstrategi anges de tänkta huvudansvariga aktörerna. Regionförbundets roller i arbetet innebär att vara en av genomförandeaktörerna samt att samordna och följa upp. Under arbetets gång blir det naturligt att lägga in aktuella perspektiv, strategier och handlingsplaner, till exempel handlingsplanen för jämställd tillväxt. Mot bakgrund av det som nämnts har handlingsplanen för jämställd tillväxt som vi nu levererar formen av ett slags utgångsläge, vilket innebär att den kommer att utvecklas i takt med att det regionala arbetssättet tar form. REGIONFÖRBUNDET SÖRMLAND Förbundskontoret Göran Norberg Förbundsdirektör Catharina Frändberg Ansvarig för näringsliv och arbetsmarknad Bilagor: Nulägesanalys Handlingsplan Sid 2(18)

3 NULÄGESANALYS Sid 3(18)

4 Nulägesanalys 1 Vårt uppdrag I mars 2012 fick Regionförbundet Sörmland som regionalt samverkansorgan i uppdrag av regeringen att arbeta med jämställd regional tillväxt. Av uppdraget framgår att regeringen är tydlig med att jämställdhetsarbetet ska gå från ord till handling i länen. Inför varje beslut som fattas och varje krona som ska fördelas ska man överväga hur dessa bidrar till att både kvinnor och män får bästa möjliga förutsättningar att utveckla sina idéer. En handlingsplan för jämställd regional tillväxt ska utarbetas och genomföras. Men först ska en nulägesanalys göras. Den ska kartlägga jämställdhetsarbetet i Sörmland med utgångspunkt i de nationella målen om jämställd regional tillväxt samt identifiera en problembild som ska ligga till grund för de aktiviteter som ska genomföras i handlingsplanen. 2 Nuläget i Sörmland Vi har undersökt hur det regionala jämställdhetsarbetet har bedrivits i Sörmland under senare år och vilka förutsättningar som finns för att arbeta med frågan i länet. Analysen omfattar de primära regionala utvecklingsaktörernas arbete med jämställdhet i tillväxtarbetet, Regionförbundet Sörmland och Länsstyrelsen i Södermanlands län. Analysen är baserad på en kombination av litteraturstudier, rapporter och statistik Vi har inriktat oss på att se över könsstrukturen på regionförbundets förbundskontor, regionstyrelsen, större projekt som regionförbundet medfinansierar, samverkanspartners samt utvalda nätverk som regionförbundet deltar i. Vi har också gjort några kvantitativa nedslag för att se könsstrukturerna i länet inom näringslivet, på arbetsmarknaden och i befolkningen. Samtliga data nedan är från 1 januari Projekt De projekt som redovisas har en stor budget och är betydande i den regionala utvecklingen. Det handlar om: Projekt Innovationsmotorn, det sörmländska innovationsystemet Projekten Destinationsutveckling och Sörmlands Turismutveckling AB inom besöksnäringen Projektet Robotdalen inom robotikområdet Sid 4(18)

5 Projektet EU 2020 Going local, som omsätter EU:s tillväxtstrategi på regional och lokal nivå inom områdena energi och hållbara transporter Projekt Antal kvinnor Antal män Anmärkningar Innovationsmotorn: Projektgruppen 7 4 Projektledare, kvinna Innovationsrådgivare 1 2 Noderna 4 - Besöksnäringen : 1 4 STUA 1 styrelsen STUA tjänsteorg 4 1 Destinationsutveckling 3 5 Ordf man, vice ordf kvinna Kommunala coachgrupper 7 5 Robotdalen 2 2 Chef man, bitr chef kvinna EU 2020 Going Local: Politisk styrgrupp 6 12 Projektledare 4 10 Kommentar: Regionförbundet har hittills inte ställt några krav när det gäller könsfördelning i våra projekt, något som emellertid beaktas i handlingsplanen. Projektet EU 2020 Going Local är ett Interreg-projekt och för detta fanns inga kriterier som berör jämställdhetsperspektivet. Samverkanspartners Regionförbundet samverkar med många aktörer. Med dem som vi redovisar här har vi skriftliga överenskommelser. ALMI Stockholm Sörmland AB Östsvenska handelskammaren Munktell Science Park Mälardalens högskola 1 STUA = Sörmlands Turismutveckling AB Sid 5(18)

6 Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet (ingen överenskommelse men en djupare samverkan) Samverkanspartners Antal kvinnor Antal män Anmärkningar ALMI Stockholm - VD, kvinna Sörmland AB: Stockholm Regionchef, kvinna Sörmland 10 9 Regionchef, man Östsvenska handelskammaren 4 19 Styrelsen, ordf man Vice ordf kvinna VD kvinna 12 1 Anställda Munktell Science Park 4 4 Styrelsen, ordf man VD man, vice VD kvinna 7 3 Anställda Mälardalens högskola 11 5 Styrelsen Lärarkåren Sörmlands kollektivtrafikmyndighet 3 11 Direktion, Ordf, kvinna Ersättare Kommentarer: Regionförbundet har inte någon möjlighet att styra könsfördelningen hos samverkansparterna. Däremot kan vi framöver påtala vikten av att jämställdhetsintegreringen beaktas i det fortsatta samarbetet. I direktionen för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet ingår kommunstyrelsernas ordföranden, där åtta av nio är män. Sid 6(18)

7 Nätverk Dessa nätverk består av personer hos regionförbundets medlemmar vilka är med och formar regionförbundets verksamhet. Kommunchefer Näringslivschefer Informationschefer Planchefer Nätverk Antal kvinnor Antal män Anmärkningar Informationschefer 11 3 Ingår länsstyrelse, polisen, kollektivtrafikmyndighet Näringslivschefer 4 4 Kommunchefer 2 8 Kommuner +landstinget Planchefer 2 6 Kommunerna Kommentarer: Dessa nätverk utgörs av de anställda hos regionförbundets medlemmar vilket innebär att vi inte har någon direkt möjlighet att påverka könsfördelningen. Regionförbundet Sörmland Regionstyrelsen Förbundskontoret Regionförbundet Antal kvinnor Antal män Anmärkningar Sörmland Regionstyrelsen: Ledamöter (33) Ersättare (33) plats vakant Förbundskontoret: Tillsvidareanställda 14 4 Projektanställda - 2 Sid 7(18)

8 Kommentarer: Ledamöter och ersättare i regionstyrelsen nomineras av partierna och utses av kommunfullmäktige respektive landstingsfullmäktige. Regionförbundet har därför som organisation inte någon möjlighet att påverka könsfördelningen. På förbundskontoret är övervägande delen kvinnor. Samtliga uppdrags och kommunikationsansvariga samt den administrativa chefen är kvinnor. Det innebär att av förbundskontorets ledningsgrupp på fem personer är fyra kvinnor. Under åren har det visat sig, vid rekrytering till bland annat kontorets strategtjänster, att det är flest kvinnor som söker. Kvantitativa nedslag Förvärvsarbetande kvinnor och män efter bransch, 2010 i Sörmland Vård och omsorg; sociala tjänster Utbildning Okänd verksamhet finans- och försäkringsverksamhet Kulturella och personliga tjänster hotell- och restaurangverksamhet offentlig förvaltning och försvar handel företagstjänster fastighetsverksamhet information och kommunikation jordbruk, skogsbruk och fiske energiförsörjning; miljöverksamhet tillverkning och utvinning transport och magasinering byggverksamhet Män kvinnor 0,0% 20,0% 40,0% 60,0% 80,0% 100,0% Källa: (SCB) Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS), egen bearbetning Att jämställdhet är en fråga om makt och kön är grundläggande i jämställdhetspolitiken. För att förändra maktordningen mellan könen krävs kunskap och medvetenhet om såväl ojämställdheten som vad det är som bidrar till att upprätthålla den. Jämställdhetsperspektivet visar sig tydligt när det kommer till frågor som gäller kvinnors och mäns representation inom politiskt och ekonomiskt beslutsfattande. En jämn representation av kvinnor och män på ledande positioner är en viktig förutsättning Sid 8(18)

9 för att även kvalitativa aspekter av maktutövning ska kunna förändras i jämställd riktning. Befolkningens utbildningsnivå i Sörmland 2007 respektive 2011 Befolkningens utbildningsnivå i Sörmland 2007 respektive år. Procentuell fördelning Södermanlands län Män Kvinnor Män Kvinnor Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning* Uppgift om utbildningsnivå saknas * Inklusive forskarutbildning Källa: SCB, Utbildningsregistret, egen bearbetning. Inom utbildningsområdet kan vi se en utveckling där kvinnor blir mer och mer högutbildade. Andelen med eftergymnasial utbildning är högre bland kvinnor än bland män i Sörmland. Detta är en intressant utveckling som ställer nya krav på till exempel arbetsmarknad, barn- och familjepolitik i framtiden. Sid 9(18)

10 Chefer efter sektor och nivå 2010 Chefer efter sektor och nivå 2010 Antal i länet (dagbefolkning, det vill säga arbetar men behöver inte bo i länet) Offentlig sektor Källa: Yrkesregistret (SCB), egen bearbetning Näringslivet Män Kvinnor Män Kvinnor Högre ämbetsmän och politiker Chefstjänstemän i intresseorganisationer Verkställande direktörer, verkschefer med flera Drift- och verksamhetschefer Chefer för särskilda funktioner Chefer för mindre företag och enheter Chefer totalt Här kan vi urskilja att bland chefer inom näringslivet är endast cirka 24 procent kvinnor. Dessa är oftast chefer för mindre företag eller enheter medan män oftast innehar högre chefsbefattningar. I offentlig sektor är fördelningen cirka 60 procent kvinnor och 40 procent män. Sid 10(18)

11 3 Slutsatser Det finns ett gediget material med rapporter och studier inom jämställdhetsområdet, där Sörmland är representerat. I till exempel rapporterna Jämställdhet och mångfald i regional utveckling, Genus- och etnicitetsperspektiv inom tillväxtarbete och Att välja jämställdhet är Regionförbundet Sörmland en av finansiärerna. I Sörmland är det framförallt länsstyrelsen som har arbetat med frågan på ett mer konkret plan genom olika projekt. Två av dessa har lyfts fram som goda exempel. Det ena är en satsning på kvinnors företagande och det andra är en modell med regionalt resurscentrum i form av nätverk. Projekten särskiljer sig från hur jämställdhetsperspektivet bejakas i övrigt regionalt tillväxtarbete. En av skillnaderna är att man ser resurscentra som en del av den regionala utvecklingen istället för en ren jämställdhetsinsats. Lärdomarna är att insatserna måste vara fokuserade och långsiktiga, det behövs grundläggande kunskap om jämställdhet samt att ledningen stöder jämställdhetsarbetet. Länsstyrelsen har dessutom en person anställd för att arbeta med jämställdhetsfrågor. De regionala aktörerna i länet bejakar vanligtvis de nationella målen om jämställdhet genom att föra in jämställhetsperspektivet i olika skrivningar kring hållbar tillväxt och som mål i planer och strategier. Dessa skrivningar är generellt på en övergripande nivå, där mycket handlar om att man vill ha ett jämställt samhälle. Landstinget, kommunerna, länsstyrelsen och regionförbundet har denna typ av skrivningar i sina centrala dokument. Man arbetar således med jämställdhet i högre grad internt i organisationen än externt. Vi kan därför konstatera att det idag inte finns något systematiskt regionalt arbete som involverar flera regionala aktörer. Dessutom saknas handlingsplaner för arbetet. De nationella jämställdhetsmålen är därmed inte en fullständigt integrerad del av det regionala tillväxtarbetet i Sörmland, såsom avses i de nationella målen. Hos de regionala aktörerna finns emellertid en medvetenhet om jämställdhetsfrågorna och att man borde ha en mer aktiv roll i arbetet. Regionförbundet Sörmland har det statliga uppdraget att ta fram det regionala utvecklingsprogrammet. Vi kan konstatera att kopplingen mellan jämställd regional tillväxt och utvecklingsprogrammet har varit svag. Det saknas kompetens inom området och dessutom samverkan med andra aktörer som har mer kunskap. Jämställdhet i regionalt tillväxtarbete kräver kunskap, fokus och långsiktighet om jämställdhetsfrågorna samt att ledningarna i berörda organisationer talar samma språk och har samsyn i prioriteringar av hur arbetet ska genomföras. Sid 11(18)

12 HANDLINGSPLAN FÖR JÄM- STÄLLD REGIONAL TILLVÄXT Sid 12(18)

13 Handlingsplan för jämställd regional tillväxt i Sörmland 1 Regionförbundets uppdrag I mars 2012 fick Regionförbundet Sörmland som regionalt samverkansorgan i uppdrag av regeringen att arbeta med jämställd regional tillväxt. Regeringen är tydlig med att jämställdhetsarbetet ska gå från ord till handling. Inför varje beslut som fatttas och varje krona som ska fördelas ska man fundera på hur dessa bidrar till att både kvinnor och män får bästa möjliga förutsättningar att utveckla sina idéer. Uppdraget innebär att en handlingsplan för jämställd regional tillväxt ska utarbetas och genomföras. 2 Handlingsplanens målgrupper Slutgiltiga målgrupper för denna handlingsplan är Regionförbundet Sörmlands samarbetspartners det vill säga de aktörer som arbetar långsiktigt med regionala tillväxtfrågor. 3 Det nationella målet med jämställd tillväxt Regeringens övergripande mål med jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Utöver detta har regeringen satt upp fyra delmål: en jämn fördelning av makt och inflytande ekonomisk jämställdhet en jämn fördelning av det obetalda hem och omsorgsarbetet att mäns våld mot kvinnor ska upphöra Regeringen menar att kvinnor och män ska ha samma förutsättningar att nå inflytande i det regionala tillväxtarbetet och få tillgång till tillväxtresurser. Det regionala tillväxtarbetet ska därför främst bidra till att jämställdhetspolitikens delmål om en jämn fördelning av makt och inflytande samt målet om ekonomisk jämställdhet uppnås. De fyra sambanden Regeringen beskriver fyra samband där en förbättrad jämställdhet mellan könen kan skapa bättre förutsättningar för en ökad tillväxt, sysselsättning och konkurrenskraft: Jämställdhet, resursutnyttjande och entreprenörskap Om strukturella hinder rivs och om diskriminering försvinner som hindrar kvinnor och män från att fritt söka sig till de jobb som de önskar, kan det skapa en mer jämlik Sid 13(18)

14 arbetsmarknad och vi kan få en bättre resursfördelning i samhället. Om fler kvinnor driver företag skapas fler arbetstillfällen, skatteintäkter och innovationer. Det bidrar till att rekryteringsbasen till bolagsstyrelser och företagsledningar breddas. Arbetet med företagens könsstrukturer måste ske i företagens alla delar för att möjliggöra en förändring. Att det finns både kvinnor och män i ledningsgrupper, chefskretsar, styrelser och personalgrupper bidrar till högre kreativitet och effektivitet samt påverkar företagets styrning och förvaltning positivt. Jämställdhet och demokrati Ökad jämställdhet bidrar till stärkt demokrati, vilket i sin tur bidrar till ökad tillväxt. Ett samhälle som inte utesluter människor från tillgången på kapital, nätverk och institutioner bidrar till ökad mångfald samt ökad tillit till och känsla av att vara delaktig i samhället. En viktig demokratiaspekt är att öka kvinnors och mäns möjligheter att göra egna val samt att förverkliga och kommersialisera sina idéer. Jämställdhet och attraktivitet Ökad jämställdhet bidrar till att göra regioner mer attraktiva och kan därigenom locka till sig både människor och kapital. Därmed ökar regionens förmåga att konkurrera med andra länder och regioner om olika former av resurser. Jämställdhet och ökad innovation Jämställdhet och graden av innovativ kapacitet i en region kan kopplas samman. Genom att fördelningen av de innovations- och klusterfrämjande medlen blir mer jämställda, kan innovativa möjligheter utvecklas inom fler sektorer av arbetsmarknaden och därmed skulle antalet innovationer totalt sett kunna öka. 4 Målet med den regionala handlingsplanen Målet med vår handlingsplan för jämställd regional tillväxt är att synliggöra jämställdhetsperspektivet samt att med konkreta åtgärder arbeta för att kvinnor och män ska få samma förutsättningar att nå inflytande i det regionala tillväxtarbetet och få tillgång till tillväxtresurser. Jämställdhetsperspektivet ska därför vara integrerat i det regionala arbetssättet när vi genomför Sörmlandsstrategin Sörmlandsstrategin 2020 och ett nytt regionalt arbetssätt Regionförbundets Sörmland har från årsskiftet ett nytt regionalt utvecklingsprogram, Sörmlandsstrategin Dtn utgår dels från det som har identifierats som viktigt lokalt och regionalt i länet, dels från EU:s tillväxt- och sysselsättningsstrategi. Sörm- Sid 14(18)

15 landsstrategin är ett verktyg för att samla kraft och kompetens hos alla aktörer som arbetar för länets bästa. I korthet är Sörmlandsstrategin 2020 uppbyggd på följande sätt: Det finns fyra prioriterade mål. Till varje mål är ett antal strategier kopplade samt flera indikatorer för att följa utvecklingen. De fyra målen är: o I Sörmland finns goda förutsättningar för unga och vuxna att utbilda sig och arbeta. Arbetsgivare har goda möjligheter att rekrytera rätt personal o Sörmland har starka samband med omvärlden o Sörmland har ett konkurrenskraftigt näringsliv o Sörmland har hållbara och attraktiva livsmiljöer Till målen finns dessutom fem genomsyrande perspektiv, hållbar tillväxt, jämställdhet, folkhälsa, ungdomars villkor samt integration och mångfald. Strategin är ett styrdokument men den innehåller också ett nytt regionalt arbetssätt. Utgångspunkten i detta är att många olika aktörer kan bidra till en positiv utveckling i vår region. Med detta arbetssätt kan bättre förutsättningar skapas för att samla regionens insatser. Under arbetet kommer perspektiv, strategier och handlingsplaner från olika aktörer att beaktas och integreras. Handlingsplanen för jämställd regional tillväxt är en av dessa planer. Den är dessutom uppbyggd efter de fyra verktyg som har identifierats för det regionala arbetssättet: mötesplatser, projekt, analys samt uppföljning och utvärdering. 6 Aktiviteter De aktiviteter som ska genomföras är kopplade till ovannämnda verktyg. Det finns också en koppling till rekommendationerna i den förstudie som genomfördes 2012 när det gäller att främja kvinnors företagande. Följande aktiviteter ska genomföras under : Kunskap Kunskap är grunden för allt utvecklingsarbete. Det gäller också för jämställdhetsfrågorna. Utbildning i jämställdhetsintegring blir därför en av de viktigaste aktiviteterna framöver. Att integrera jämställdhetsfrågorna i det regionala tillväxtarbete handlar om att förändra rådande attityder, normer och värderingar till en helhet så att både kvinnor och män har samma förutsättningar att ta tillvara det företagsfrämjande systemets erbjudanden i en ordinarie verksamhet. Sid 15(18)

16 Aktivitet Utbildning i jämställdhetsintegrering ska genomföras för olika målgrupper i olika sammanhang. Inledningsvis kommer regionstyrelsen och förbundskontoret att utbildas. Regionförbundet ska arbeta för att företagsfrämjande organisationer deltar i kunskapshöjande insatser. Mötesplatser Regionförbundet Sörmland ska i sin roll som samordnare av Sörmlandsstrategin 2020 samla aktörer i olika forum där utvecklingsfrågorna sätts i centrum. Eftersom de frågor som Sörmlandsstrategin 2020 fokuserar på kräver insatser från olika aktörer blir mötesplatser ett centralt verktyg i arbetet med jämställd regional tillväxt. Aktiviteter Vi ska, så långt det är möjligt, tänka på könsfördelningen när vi engagerar medverkande till mötesplatserna. Vi ska se över hur representationen mellan kvinnor och män ser ut på våra mötesplatser och hur resurser fördelas mellan dessa. Vi ska, om möjligt, analysera hur talartiden mellan kvinnor och män fördelas. Genom att medvetandegöra eventuella skillnader finns det möjlighet att styra talartid och resurser. Projekt Regionförbundet har en uppdragsorienterad organisation med ett projektorienterat arbetssätt och en enhetlig projektmodell. Genom projektresultaten kan vi visa exempel på särskilt framgångsrika projekt när det gäller jämställdhetsarbetet. Aktiviteter Vi ska föra in jämställdhet som en tydlig parameter i kraven för att få projektmedel/eller medfinansiering av regionförbundet. Därigenom kan vi påverka hur den sökandes verksamhet skulle kunna förändras för att möta behoven hos kvinnor respektive män. Vi ska föreslå att de ansvariga för projekt/verksamheter som vi medfinansierar ska sätta sig in i någon av metoderna för jämställdhetsintegrering, förslagsvis 4Rmetoden, samt beskriva på vilket sätt de avser att arbeta med och redovisa frågan för regionförbundet. Sid 16(18)

17 Vi ska utarbeta tydliga krav på hur statistik och analyser ska redovisas i våra egna projekt och sätta fokus på att jämställdhet genomsyrar helheten, från planering till slutredovisning. Regionförbundets interna projektmodell (SPURT) ska kompletteras med instruktioner om hur jämställdhetsperspektivet ska integreras i projektarbetet. Vi ska integrera jämställdhetsperspektivet i programarbetet för nästa strukturfondsperiod. Analys Med Sörmlandsstrategins verktyg analys får vi en ökad förståelse för orsak och verkan samt underlag för beslut och åtgärder. Analyser ska göras i bred samverkan med berörda aktörer. Aktivitet Vi ska verka för att den statistik som används för att redovisa och analysera Sörmlandsstrategins indikatorer är uppdelad på olika typer av jämställdhetsfaktorer, till exempel kön, födelseland och ålder. Vi ska lära oss mer om 4R-metoden 2 och därefter bestämma oss för hur och var vi ska använda den. Uppföljning och utvärdering Uppföljning och utvärdering används för att driva utvecklingen framåt. I det regionala arbetssättet är det viktigt att utveckla metoder och processer för att ta tillvara 2 4R metoden Med 4R-metoden kan man kartlägga och analysera verksamhet ur ett jämställdhetsperspektiv. Metoden ger svar på frågan Vem får vad och på vilka villkor? Jämställdhet ska införlivas där ordinarie beslut fattas och resurser fördelas. 4R-metoden hjälper till att efterfråga jämställdhet. Representation: Handlar om att synliggöra könsfördelningen på alla nivåer i beslutsprocessen och i verksamheten. Resurser: Hur fördelas befintliga resurser mellan kvinnor respektive män? Kartläggning av resurser. Realia: Hur ser det verkligen ut och hur stämmer det med de mål och den lagstiftning som finns? Vem får vad och på vilka villkor? Realisera: Försök att formulera hur verksamheten eller projektet ska bedrivas och vad den ska uppnå. Sid 17(18)

18 utvärderingar och uppföljningar som redan görs. Ambitionen är att aktuell forskning kopplas till genomförande och uppföljning där så är möjligt. Aktiviteter Varje år ska Regionförbundet Sörmland redovisa och analysera indikatorer och statistik. Analyserna ska vara uppdelade på kön samt i vissa fall på födelseland och ålder. Detta för att synliggöra eventuella skillnader på bristande jämställdhet. I vårt kontinuerliga lärande ska vi sprida resultatet av uppföljning och utvärdering. Detta gör vi till exempel via årsredovisning, nyhetsbrev och hemsida men också genom utbildningar, erfarenhetsutbyten och goda exempel. 7 Slutrapportering till Tillväxtverket I den årliga uppföljningen av Sörmlandsstrategin 2020 kommer perspektiv, strategier och handlingsplaner att beaktas och integreras, vilket också omfattar denna handlingsplan. Under 2014 kommer genomförandet av handlingsplanen för jämställd regional tillväxt för Sörmland att utvärderas. Utvärderingen ska dels bedöma effekterna av genomförandet, dels lämna förslag på hur arbetet lever vidare efter Handlingsplanen kommer därefter att rapporteras till Tillväxtverket som ett separat dokument i slutet av Sid 18(18)