Svensk Trafiktidning. Tillsvidareavtal. Framgång genom lönesamtal. Ständigt uppkopplad. Årgång 91

Transkript

1 Svensk Trafiktidning 5 November 2010 Årgång 91 Tillsvidareavtal Framgång genom lönesamtal Ständigt uppkopplad En tidning för medlemmar i Saco-förbundet Trafik och Järnväg

2 ledare Tillsvidareavtal på statens område men bara för Saco-medlemmar Den statliga Saco-S-kartellen och Arbetsgivarverket fjärmar sig från Seko och Offentliganställdas Förbund, OFR uppgörelse på det statliga avtalsområdet. Det sker genom ett unikt ramavtal för just Saco-S-medlemmarna och frigör kartellen från intressefrågor som drivs av andra arbetstagarorganisationer men inte tillför våra medlemmar något. Det är bra. Avtalet mellan Saco-S och Arbetsgivarverket är ett tillsvidareavtal dvs ej tidsbestämt som gäller från 1 oktober och på sedvanligt sätt saknar centralt satta siffror för löneutrymme. Lönerevision sker genom lönesättande samtal mellan chef och medarbetare, såvida lokala parter inte är överens om att tillämpa traditionella förhandlingar. Men det är lönesättande samtal som är huvudspår. Löneöversyn ska ske årligen per 1 oktober. Inte minst TJ har tryckt på i den frågan eftersom tidigare avtal vid flera tillfällen inneburit femtonmånadsintervall mellan lönerevisionerna. Om särskilda skäl föreligger får lokala parter överenskomma om annat datum. Avtalet innebär att Arbetsgivarverket och Saco-S centralt förbinder sig för löpande och partsgemensamt utvecklingsarbete av avtalets tillämpning och att centrala parter ska stödja lokala parters arbete med tolkning och tillämpning av avtalet. Avtalet andas långsiktighet, gemensamt ansvar och en vilja att utveckla en lokal lönebildning som är bra för såväl medarbetare som verksamheten. Konfrontation och hot om åtgärder ska vara ett minne blott. TJ anser att det ett bra avtal, men det räcker inte det måste vårdas också. Med det avses ömsesidighet och en vilja till samförstånd som måste genomsyra såväl det centrala som det lokala lönebildningsarbetet. Avtalet skapar förutsättningar för detta, men det är förtroendevalda och lönesättande chefer (med mandat) som genom sitt agerande avgör om avtalets ambitioner ska kunna uppfyllas. Ett misslyckande innebär uppsägning av avtalet och återtåg. Upplysning: -TJ har ca 930 medlemmar vid Trafikverket, Transportstyrelsen och affärsverket Statens järnvägar som berörs av det nya avtalet -TJ inflytande i kartellens verksamhet är god genom representation i styrelsen (beslutar om förhandlingsdelegationens agerande), representantskapet (antar och förkastar yrkanden, bud och slutbud) samt ett antal arbetsgrupper. redaktion Svensk Trafiktidning Nr 5. Årgång 91. November 2010 Redaktion: Box 2131, Stockholm Besöksadress: Lilla Nygatan 14 Telefon, kansli: Telefontid: Mail: kansli@tj.nu Ann-Charlott Juliusson Mail: ann-charlott.juliusson@tj.nu Björn Karlsson Mail: bjorn.karlsson@tj.nu Jan Sandgren Mail: jan.sandgren@tj.nu Stig Blomberg Mail: stig.blomberg@infranord.se Sören Svensson Mail: soren.svensson@trafikverket.se Ansvarig utgivare: Jan Sandgren Hemsida: Produktion: Exaktaprinting AB Tryck: Exaktaprinting AB Omslagsbild: Hans Råberg; Marknadsanalytiker vid Trafikverket Foto: Sören Svensson Tidningen påtar sig inte ansvar för artiklar, bilder etc, som utan föregående beställning eller uppmaning sänts till redaktionen från andra än medlemmar i TJ. 2

3 Så här når du framgång genom lönesamtal Lönesamtal mellan chef och medarbetare är en av årets nyheter i Spårtrafikavtalet. De stora nyheterna i avtalet är att det saknar fastställd ramprocent och att de individuella lönerna fördelas i samtal mellan chef och medarbetare. Avtalet som träffades av TJ och Sveriges Ingenjörer med Almega före sommaren är tvåårigt och gäller de bolag som är anslutna till Almega bransch spårtrafik. Revisionsdatum är 1 juni 2010 och i juni Lokala parter kan dock överenskomma om annat datum eller om sammanslagning till ett revisionstillfälle. Vid flera av de bolag där TJ har medlemmar har parterna lokalt kommit överens om att slå samman revisionstillfällena ofta till 1 januari Lönesamtalet utgör bara en del av den lokala lönebildningen. I avtalet finns processen beskriven som en fyrstegsraket: 1. Inledande överläggningar De lokala parterna, TJ-föreningen eller Saco-föreningen och företrädare för respektive bolag, ska ha en inledande genomgång av förutsättningarna för avtalet. Under den här punkten kan man bland annat ta upp frågan om vilka de lokala lönekriterierna ska vara, hur de ska göras kända för medarbetarna och hur kopplingen till utvecklingssamtalen ska göras. Det kan också handla om en översyn av lönestrukturen, behöver vi satsa extra på någon grupp eller individer. 2. Lönesamtalet Det individuella lönesamtalet ska genomföras mellan chef och medarbetare. Det är viktigt att det senast här blir tydligt vilka lönekriterierna är och att du får en tydlig återkoppling till utvecklingssamtalet. Hur har det gått, har jag nått målen Chefen lämnar här ett förslag till ny lön. I avtalet poängteras att både chef och medarbetare ska komma till tals i samtalet. Du ska ges möjlighet att lägga fram dina uppfattningar och argument. 3. Förhandling Så snart lönesamtalen är genomförda får Saco-föreningen bolagets förslag till nya löner. Förhandling genomförs. Avsikten är inte att gå in och ändra i resultaten från lönesamtal där bägge parter är överens. Snarare handlar det om en kontrollstation där vi bland annat kan se över eventuella osakliga löneskillnader, strukturella missar eller gå in om det inte gick att komma överens vid lönesamtalet. 4. Uppföljning Till sist ska lönerevisionen följas upp. Har det fungerat bra eller behöver vi förbättra processen och i så fall hur det ska göras. Företaget ska kalla alla medarbetare, även sjukskrivna och föräldralediga, till lönesamtal. Vi vill att lönebildningen ska bli tydligare med det här avtalet, att det ska bli en klar koppling mellan din prestation och din lön. För att uppnå den här tydligheten krävs det att några byggstenar kommer på plats: Lönekriterierna måste vara kända av medarbetarna, vad värdesätter bolaget och vilka kriterier är relevanta för min befattning. Lönesättande chef och medarbetaren fastställer vid utvecklingssamtalet vilka kriterier som är av särskild betydelse för medarbetaren Kärt barn har många namn, mål-/ utvecklings-/medarbetarsamtal är en förutsättning för att modellen med lönesamtal ska fungera. Hela modellen bygger på att chefen vid utvecklingssamtalet förmedlar vilka förväntningar bolaget har på medarbetaren och att man tillsammans sätter mål. Medarbetarnas utveckling och resultat följs upp och kopplas till löneutvecklingen. Kompetensutveckling ska hela tiden finnas med i bilden. Höjd lön, vilka är framgångsfaktorerna Se till att chefen vet vad du gör, fundera igenom innan samtalet. Bygg inte din argumentation på enbart statistik, titta på din utveckling, prestation och vad det du levererar är värt för bolaget. Har du fått större ansvar, mer kvalificerade arbetsuppgifter eller Koppla till utvecklingssamtalet, se till att du har levt upp till din del av de överenskommelser du gjorde med din chef. Det kan också vara bra att redan i utvecklingssamtalet komma överens med chefen om hur ni ska följa upp resultatet. Befattningarna brukar lönesättas inom vissa intervall, är du nybörjare hamnar du längre ner i intervallet är du mycket erfaren landar du högt i intervallet. Har du nått taket i din befattning krävs det kanske karriärplanering, vad du ska göra härnäst forts sid 4 3

4 forts från sid 3 för att kunna få en befattning som ger högre lön. Se till att du får en bra förklaring till din nya lön. Vilken hjälp får jag av TJ TJ-föreningarna och enheterna deltar aktivt i förhandlingarna som föregår lönesamtalet; lönekriterier, metodfrågor, strukturfrågor m.m. Hur gör vi om det visar sig att våra medlemmar inte har haft utvecklingssamtal innan det är dags för lönesamtal, första året är nog det svåraste att hantera. Det finns en hel del att klara ut innan vi har kommit så långt som till själva lönesamtalet. Våra förtroendevalda kommer att kunna ge dig tips och råd inför samtalet, vi kan även göra rimlighetsbedömningar av ditt löneläge. Skulle det visa sig att du trots stora ansträngningar inte kommer överens med chefen om din nya lön eller att du har fått en mycket låg eller ingen löneutveckling stöttar vi dig i dialogen med företaget om vad som krävs för att utvecklingen ska bli bättre. Några röster om lönesamtal Ulrik Bergman, TJ-företrädare vid Transportstyrelsen som har tillämpat lönesamtal i några år, har lite blandade erfarenheter. Samtalet måste verkligen vara ett samtal där bägge kommer till tals. Han poängterar hur viktigt det är att förbereda samtalet ordentligt och ha kopplingen till utvecklingssamtalet. Den som når målen och presterar måste få utfall, säger Ulrik. Det måste göra skillnad att förkovra sig och att anstränga sig. Kine Jangren, HR direktör vid Green Cargo välkomnar avtalet och ser att det öppnar för en god dialog mellan chef och medarbetare. Vi har skräddarsytt en utbildning för våra chefer som har rönt mycket stort intresse, berättar Kine. Den stora utmaningen ligger nu i att införa modellen steg för steg. Den ger våra chefer en möjlighet att på ett professionellt sätt gå igenom lönekriterierna med sina medarbetare men kräver också intresse, engagemang och prioritering av frågan. Björn Karlsson, kanslichef på TJ konstaterar att Ledarna har tillämpat modellen i 15 år och är mycket nöjda. Statistiken visar också att långsiktigt vinner man på att ha lönebildningen så nära chef och medarbetare som möjligt. Ann-Charlott Juliusson 4

5 Hur mycket är 80 %? I skolan fick vi lära oss de fyra räknesätten addition, subtraktion, division och multiplikation samt inte minst multiplikationstabellen. Vi lärde oss också allmänt bråk och procenträkning. Procenträkning var enkelt i början för då fick man lära sig att en hel var 100%. Senare har vi sett att Astrid Lindgren visat på att det finns mer än 100% när man lägger ihop delar. Det liknar nästan att två+två=fem som när man pratar om synergieffekter. Åter till de första grunderna som vi lärde oss. Vi lärde oss då att exempelvis 80% av = På samma sätt blir 80% av = Efterhand lärde vi oss också procent på procent. Som exempel ger då detta 80% av 80% av = % av 80% av ger Genom att ta 80% av tidigare tal ett antal gånger blir slutresultatet till slut nästan = noll. Varför då dessa enkla matematiska övningar? Jo, det hänger ihop med att jag vill visa att A-kasseersättning och sjukpenning är långt ifrån vad politikerna pratar om, dvs att ersättningsnivåerna är 80% av inkomsten. När det gäller A-kassan finns ett inkomsttak på kr. 80% av detta ger kr. För att räkna ut högsta dagersättningen dividerar man de 80 procenten med 22 dagar och kommer fram till ett högsta dagbelopp på 680 kr. Är man helt arbetslös får man i genomsnitt 22 ersättningsdagar per månad. Vid en inkomst om kr ger konstruktionen med ett högsta dagbelopp att 80% av inkomsten i verkligheten ger i genomsnitt 74,8% i A-kasseersättning. Vid en månadslön om kr ger samma beräkningssätt att A-kasseersättningen endast är 29,9% av inkomsten. Skulle det dessutom vara så att inkomsten tjänats in under 6 månader av ramtiden 12 månader blir resultatet bara hälften av ovanstående procenttal (37,4 resp 15,0) eftersom inkomsten räknas på ett genomsnitt under 12 månader. 80% kan alltså i verkligheten bli 15%! Inkomsttaket för sjukförsäkringen blir kr för år Det verkar också som om taket ska ligga kvar på kr under hela tiden fram till nästa val. Det finns inget utrymme för höjningar enligt folkpartiledaren Jan Björklund. Detta framgår av artikel i Göteborgs-Posten den 14 oktober Av samma artikel framgår att bara fyra av tio (=40%!) kommer att få behålla 80% av sin lön vid sjukdom vid mandatperiodens slut. Enligt beräkningar av TCO är det i dag 47% av de heltidsarbetande som får 80% i ersättning vid sjukdom. När det gäller A-kassan är bilden ännu sämre genom att inkomsttaket ligger avsevärt lägre. Bara nio % av de heltidsarbetande får 80% i ersättning från arbetslöshetsförsäkringen om man förlorar jobbet. Enligt TCO beräkningar kommer andelen att sjunka till sju % år 2013 om inte taket höjs. Av ovanstående framgår tydligt att det gäller att se över sitt försäkringsskydd om man befarar arbetslöshet eller sjukdom. Naturligtvis är det ingen som räknar med att bli arbetslös eller sjuk men därför så gäller det att alltid se över sitt försäkringsskydd. Genom Trygghetsavtal, egna försäkringar och liknande kanske inte verkligheten blir så dålig som 15% av inkomsten men arbetslöshet eller sjukdom kan drabba hårt ekonomiskt. Stig Blomberg Green Cargo organiserar om Nu ska det bli lättare att vara kund och medarbetare vid Green Cargo. Tre divisioner blir två, försäljning och produktion, kraftfullt bantad finansfunktion och större fokus på järnvägstrafiken. På bara en och en halv månad har Green Cargo genomfört en större organisationsförändring. Ekonomifunktionen är halverad och många medlemmar har fått ändrade arbetsuppgifter. Frivilliga avgångar har bidragit till att antalet uppsägningar på grund av arbetsbrist blir mycket få. ann-charlott juliusson Infranord på väg västerut I Danmark planeras nyinvesteringar om cirka 13 miljarder per år på järnvägsanläggningar. Detta är något som lockar Infranord och därför etablerar man sig i Danmark med kontor i Köpenhamn. Etableringen i Danmark innebär att Infranord kommer att kunna konkurrera om anläggningskontrakt vid danska järnvägen. Till Infranords kontor har en ledningsgrupp med lång erfarenhet från danska järnvägen nyligen rekryterats. -Infranord har alla möjligheter att lyckas utanför Sverige. Vi är starkt etablerade i Malmö-regionen där Infranord sedan länge har en framgångsrik etablerad organisation och kan bidra med den kompetens och resurser som efterfrågas i Danmark, säger Ulf Andersson, regionchef Syd, Infranord (Citat från Infranords Insida). Infranord kommer också att etablera sig i Norge. Stig Blomberg i marginalen 5

6 Wiveca Dahl: Arbetsgivaren behöver starka fackliga organisationer Hur kan du bidra till att fler kvinnor söker sig till ledande befattningar? -Genom att chefsrollen blir rimlig och att den går att kombinera med familjeliv. Det gäller för både män och kvinnor. Vi gjorde en undersökning för något år sedan om varför så få kvinnor söker lediga chefstjänster och resultaten pekade på att kvinnorna hade höga krav på sig själva dvs. att både kunna sakfrågorna och att klara chefsrollen och därför tvekade. Lite av duktig flicka syndrom. Dessutom har vi belagt chefsrollen med mycket administrativa uppgifter. Det jag kan bidra med är att medverka till att chefer får vara chefer och inte administratörer samt att vara med att skapa en kultur där vi kan kombinera chefsroll med familjeliv. T.ex, genom mindre resande. Det är inte lätt i en geografiskt spridd organisation, men vi kommer att försöka. Foto: Sören Svensson Wiveca Dahl, personaldirektör vid Trafikverket Personaldirektören vid trafikverket Wiveca Dahl har sitt kontor på Röda vägen i Borlänge. Här låg tidigare Vägverkets huvudkontor. Idag är det Trafikverket som huserar i lokalerna. Att arbeta i Trafikverket är fantastiskt spännande. Det är få förunnat att vara med och bygga ett helt nytt verk, säger Wiveca Dahl. Wiveca har tidigare varit personaldirektör vid Vägverket. Hon har lång erfarenhet inom personalområdet och hon har dessförinnan arbetat med personalfrågor inom skog och stål. Wiveca har även arbetat som linjechef, som vd i ett konsultföretag och som vd för en flygplats. Vad är den största utmaningen för dig i ditt arbete? -Den största utmaningen på relativt kort sikt är att klara ett omställningsarbete i Trafikverket på ett personalpolitiskt bra sätt ur både medarbetaroch arbetsgivarperspektiv. En annan utmaning är kompetensförsörjningen och att vara en attraktiv arbetsgivare för såväl egna medarbetare som för presumtiva. Hur ser du på fackens roll? -Min syn är att vi som arbetsgivare behöver starka fackliga organisationer som har god förankring i verksamheten. Tillsammans kan vi utveckla organisationen med hänsyn till de olika roller vi har. Vi kommer inte att ha samma syn på alla frågor, men i diskussion och förhandlingar uppstår en dynamik som är nödvändig för att föra utvecklingen framåt. Jag vill också understryka att en förutsättning för samarbetet är ömsesidig respekt och tillit. Hur får du ihop ditt livsschema med ett krävande arbete och ett familjeliv? -Jag har en förstående man och ganska förstående barn som är stora och halvstora. Vi tillbringar mycket tid tillsammans på fritiden och semestrar och gör roliga saker ihop. 6

7 Lönerevision med lönesamtal vid EuroMaint Rail Den 2 maj i år slöts ett historiskt avtal för TJ medlemmar. Det centrala spårtrafikavtalet med Almega undertecknades och gäller två år från med revisionstidpunkterna och Historiskt i minst tre bemärkelser, dels att TJ tillsammans med Sveriges Ingenjörer påtecknar lönebilagan, dels att lönebilagan inte innehåller någon fastställd procentsats och dels att själva förhandlingen sker genom lönesamtal mellan chef och medarbetare. TJ kallade samtliga förtroendevalda som berördes av Spårtrafikavtalet till löneseminarium den 21 maj för information och diskussion om avtalet. Fördelar och farhågor ventilerades, och många praktiska frågor diskuterades. Därefter började så de lokala förhandlingarna. Vid EuroMaint Rail enades de lokala parterna om att slå samman lönerevisionerna för 2010 och 2011 till ett tillfälle per den 1 januari TJ och EuroMaint Rail överenskom också om att snarast återuppta förhandlingar om hur den fortsatta lönerevisionen med lönesamtal skulle genomföras för medlemmar i TJ och övriga Saco. Efter sommaren har TJ och Euro- Maint Rail fortsatt förhandlingarna och enats om processen för lönerevisionen, kriterier för bedömningar i lönesamtalen och tidsplan. Som grund har vi enats om att använda EuroMaint Rail standardiserade process för utvecklingssamtal och kompetensutveckling. Här ingår tre steg kompetensbedömning, utvecklingssamtal och utvecklingsplan. Som steg fyra kopplas lönesamtalet på. Nu under hösten är tidsplanen den att utvecklingssamtal och lönesamtal genomförs. Resultaten rapporteras och sammanställs av HR avdelningen och delges TJ. Förhoppningsvis har lönesamtalen då förts i så god anda att både chefer och våra medlemmar är nöjda och vi kan fastställa de nya lönerna i den avslutande förhandlingen i januari. Målet är att kunna betala ut de nya lönerna i februari. I skrivande stund finslipar vi på information till medlemmarna och frågar anställda efter var de organiserade med syftet att hitta så många övriga Saco-medlemmar som möjligt. Karin Nyberg TGOJ Trafik integreras i Green Cargo TGOJ Trafik kommer att integreras i Green Cargo. Personalen överförs till Green Cargo, trafiken ska bedrivas under en hatt. Verkstaden i Eskilstuna blir kvar. Green Cargo har aviserat ökade satsningar på underhåll i egen regi. Sammanslagningen får till konsekvens att TGOJ nuvarande administration i Eskilstuna bantas kraftigt, vi sitter i skrivande stund i förhandlingar om turordning och omplaceringsmöjligheter. Ann-Charlott Juliusson Green Cargo lämnar plats för Infranord Vid Infranords huvudkontor i Solna kommer cirka 100 personer att vara anställda. Det krävs därför utökad lokalyta jämfört med dagens huvudkontor. Turligt nog kommer Green Cargo att lämna en del av sina lokaler och då finns plats för Infranord att flytta in i dessa lokaler i samma fastighet. Inflyttning i de nya lokalerna sker kring årsskiftet. Lokalerna ska naturligtvis anpassas efter Infranords önskemål om hur lokalerna ska se ut. Vi hoppas att det inte blir alltför mycket av kontorslandskap utan att de anställda ska ges möjlighet att jobba i lokaler som ger möjlighet att sätta lite egen prägel på sin arbetsplats. Stig Blomberg i marginalen Hur kopplar du av från ditt krävande arbete? -Jag umgås med familjen, med goda vänner, är gärna ute i naturen samt läser. Vi reser också en hel del. Vad skulle du göra om du vann en miljon kronor? -Jag tror jag skulle ordna en lång familjeresa och resten skulle jag investera i något klokt. Utfrågare: sören svensson Född: År 1951 i Nässjö Familjen: Pether, Anders, Erik och Emma Bor i: Villa i Torsång, men har också en lägenhet i Stockholm Äter helst: Skaldjur Dricker helst: Vatten och vitt vin Fritidsintressen: Resor, utomhusaktiviteter, vännerna Läste senast: Paganinikontraktet av Kepler Lyssnar helst på: Klassisk musik faktaruta 7

8 Nätverk inom Saco-federationen TJ har sedan drygt ett år sitt kansli lokaliserat till Saco-huset i Stockholm. Det underlättar förstås de många kontakter och det nätverkande med andra Saco-förbund och Saco centralt som i olika sammanhang är så viktigt. Det är exempelvis p g a av sådant nätverksarbete som vi nyligen blivit förhandlingspart och bärare av spårtrafikavtalet. Många liknande exempel finns. TJ medverkar i och finns representerat i olika förhandlingsorgan både på den privata och statliga sektorn. Vi samverkar med andra förbund och har i olika avseenden trots vår relativa litenhet stora möjligheter att påverka i frågor som får positiva effekter direkt för TJs medlemmar. Ett exempel på nätverkande är att Saco-förbundens olika ordföranden respektive kanslichefer/ förbundsdirektörer träffas regelbundet. I slutet av september träffades exempelvis kanslicheferna i London under två dagar för att bl a diskutera Vad innebär valresultatet för förbunden och Saco? Behovet av pensionskompetens inom federationen Vilken roll kan centrala Saco spela vad gäller regional facklig verksamhet? RSO-verksamhet (regionala skyddsombud) Sacos planerade verksamhet 2011 Högre utbildning för funktionärer inom förbunden Under konferensen besöktes den svenska ambassaden där deltagarna fick information om det politiska läget i Storbritannien (efter parlamentsval och Labourkongress). Björn Karlsson Hur skyddar du bilen och dig själv på bästa sätt när du kör i trafi ken? En liten sten förstör en ruta eller någon vill ha din bilstereo utan att betala för den. Sånt händer faktiskt och det och mycket mer tar SalusAnsvar hand om när du försäkrar din bil. Dessutom till både bra pris och villkor. Gå in på eller ring Välkommen! i samarbete med SalusAnsvar En del av 8

9 Infranord rekryterar Nu i höst sker många rekryteringar inom Infranord. Det är administrativ personal som ska anställas. Det är ekonomer, personaladministratörer, inköpsanalytiker, strategiska inköpare, verksamhetscontroller, entreprenadingenjörer men även platschefer och områdeschefer. I huvudsak ska dessa nya medarbetare vara placerade i Solna men det ska ske flera anställningar även i Örebro. Utöver administrativ personal anställer Infranord även bl a bantekniker och signaltekniker. De flesta anställningarna av administrativ personal ska ske i Solna, där Infranords huvudkontor ligger. Behovet av anställning har uppstått därför att kompetent och kunnig personal inte kan tänka sig att flytta till Solna från orter som Nässjö, Borlänge, Norrköping men även Hallsberg. Det är inte så konstigt att man inte vill flytta till Solna med långa bostadsköer och dyra boendekostnader om det går att finna någonstans att bo i Stockholmsområdet. Enligt uppgift från Stockholms handelskammare saknas bostäder för personer i Stockholmsområdet just nu. Enligt mäklarstatistik går det att köpa 17 villor i Finnerödja för samma belopp som en villa i Stockholmsområdet. Bostadsbrist och bostadskostnader gör att den personal som ska anställas i Solna troligen redan bor i Stockholmsområdet. De närmsta åren behöver troligen Infranord rekrytera även andra personalgrupper och på andra orter. Pensionsavgångarna är stora och om Infranord ska vara den ledande entreprenören som man tänker vara behövs nya krafter på många områden. Stig Blomberg TJ-aktuellt direkt till alla TJ-medlemmar SJ med sikte på kontinenten I den nya världen är gräset alltid grönare lite längre bort! DSB gillar den svenska avregleringen på persontrafikmarknaden och uppfyller sin tidiga och tydliga målsättning att vara en entreprenör att räkna med i Sverige. Från mitten av december i år är det danska operatörer på såväl Öresundståg och Roslagsbanan som DSBFirst Väst (tidigare Västtrafik) och DSB Småland (tidigare Mertrafiks Krösatåg). TJ har naturligtvis deltagit i och undertecknat inrangeringsavtal och lokala spårtrafikavtal för varje affär. Samtidigt siktar SJ på kontinenten, men det gäller ju att bli insläppt. Avregleringen går som bekant långsammare ute i Europa (Storbritannien undantaget). Hur som helst har SJ kommit till Köpenhamn och låter nu X2:an gå vidare till Odense i stället för att vila i Köpenhamn. Kontinenten hägrar och SJtänket avser framtiden. De nya snabbtågen som SJ-styrelsen kan besluta om i december kan levereras (det lär handla om en femmiljarders investering). De ska primärt komplettera nuvarande X2000 men är europaanpassade bland annat vad avser strömförsörjning och elsystem. Jan Sandgren i marginalen Under hösten övergår vi till att skicka TJ-aktuellt direkt till dej som TJ-medlem under förutsättning av att du lämnat eller lämnar aktuell e-postadress. Tidigare skickades TJ-aktuellt till TJ kretsombud för vidaresändning till medlemmar i aktiv tjänst. Den nya distributionen innebär ett snabbare TJ-aktuellt och även en möjlighet för TJ pensionärer att få TJ-aktuellt. Om du inte tidigare lämnat din aktuella e-postadress gör det nu till kansli@tj.nu JAN SANDGREN 9

10 Foto: Sören Svensson Ständigt uppkopplad en fara för hälsan 10 Du kollar e-posten, som du får direkt till mobilen, på bussen på väg till jobbet. Mobilen larmar strax innan du ska ha ett möte, kanske ett livemeetingmöte med deltagare från olika delar av landet. Datorn är ständigt igång och under mötet läser du e-post samtidigt som du varvar facebook med chattande i MSN och läsa SMS. Innan du släcker lampan på kvällen, ligger du i sängen och hinner kolla e-posten en sista gång. Känner du igen dig? En undersökning, som genomförts av Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU), visa att nära en fjärdedel av svenskarna har sömnstörningar. De har svårt att somna mer än tre gånger i veckan eller vaknar under natten lika många gånger. Ungefär 11% lider av s.k. insomni, som innebär ännu större sömnsvårigheter. Till stor del beror det på det moderna samhället där vi ständigt är tillgängliga. Lars Ström (sömnexpert och psykolog på Sömnklubb.se och Torbjörn Åkerstedt (professor och sömnforskare på Stressforskningsinstitutet) menar att sömnstörningar är ett stort samhällsproblem. Sömnpiller kan fungera under en kortare tid, men den rekommenderade behandlingsmetoden vid insomni är KBT, som står för kognitiv beteendeterapi. Den behandlingen botar även om det tar några veckor att få full effekt, säger Torbjörn Åkerstedt. Lars Ström håller med och menar att det krävs att man är beredd att satsa lite mer tid och kraft än vad det tar att svälja ett piller. Sömnsvårigheter ökar risken för en rad sjukdomar, som depression, utbrändhet, diabetes typ två samt hjärtoch kärlsjukdomar. Sören Svensson

11 faktaruta TJ i västerled Medlemmar i TJNS HK Trafik & Jernbane i Danmark Inom ramen för TJ nordiska samarbete deltog Lotta Juliusson, Björn Karlsson och Jan Sandgren i TJNS årliga representantskapsmöte i Bergen i slutet av september. På agendan stod bland annat frågor av gemensamt intresse vad avser trafikpolitik, anställningsvillkor och lönebildning. På danskt initiativ beslutades också om utbyte av information även mellan representantskapsmöten. Före 1 april 2011 ska således organisationerna utbyta sin respektive syn på tre fokuserade områden: lönebildning, kompetensutveckling resp organisationernas struktur/medlemsutveckling/rollen som förtroendevald. I anslutning till representantskapsmötet hölls även Nordisk kurs där från TJ även anslöt Stig Blomberg, Karin Nyberg och Gunnar Melin. Kursen upptog frågeställningar kring hur organisationerna påverkar politiken (och tvärtom). Nästa representantskapsmöte och kurs äger rum i Helsingfors varefter det 2012 är TJ uppgift att svara för arrangemangen. Landsrådet for Trafikk, Teknikk og Administrasjon, LTTA i Norge Saljpersonales Forening, SPF i Norge Administrasjon og Ledelse Fagforening, ALF i Norge Rautatievirkamiesliitto, RVL i Finland Trafik och Järnväg, TJ i Sverige JAn sandgren Kontorslandskap är sämst för hälsan TJ frågar Det pågår ständigt förändringar på företagen. Hot om personalminskningar och uppsägningar finns såväl inom bolagen som inom myndighetssidan. Sitter du säkert eller hänger du löst? Björn Karlsson, 55 år, Stockholm, arbetar som ombudsman och kanslichef vid TJ. I oroliga tider behövs fackliga organisationer som aldrig förr, så jag utgår från att jag sitter säkert just nu. Ann-Charlotte Juliusson, 56 år, Göteborg, TJ förbundsordförande och fackligt förtroendevald vid Green Cargo. Det händer mycket inom Green Cargo, men jag tror inte att jag själv sitter löst. Design och kontorstyp påverkar helt klart arbetslust och hälsa, menar Christina Bodin Danielsson som är forskare och arkitekt vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Hon har genomfört djupintervjuer med 491 kontorsanställda på 26 olika företag om deras arbetsplats. Det var förvånande att de hade mer fokus på det estetiska än på funktionen, fortsätter Christina. Hon fann stora skillnader vad gäller sjukskrivningar och sömnkvalitet beroende vilken kontorstyp som användes. Sämst var mellanstora kontorslandskap med platser. Bäst trivdes de som hade eget rum eller satt i flexkontor med möjlighet att jobba mer fritt och vid behov kunde dra sig tillbaka till ett backup-rum. Luftig miljö, högt i tak, större rum, naturmaterial som trä och levande växter satte många stort värde på. sören svensson Christer Hammarström, 56 år, Stockholm, skiftledare vid trafikledningen inom MTR. Det finns behov av rekrytering av trafikledare inom MTR, så jag sitter nog säkert för närvarande. Foto och intervjuer: Sören Svensson 11

12 POSTTIDNING B korsord Returadress: Saco-förbundet Trafik och Järnväg, TJ, Box 2131, Stockholm Pengar och ära! Ge dig in i kampen om skraplotter och möjliga prispengar och lös korsordet i Svensk Trafiktidning! 1:a 5:e pris vardera fem skraplotter! För att delta i dragningen måste ditt rätta svar inkommit till; TJ, Box 2131, Stockholm, senast den 22 november. Vinnarna publiceras i STT 6/2010. Märk kuvertet Korsord 510