Kostnader för utbildningsväsendet

Transkript

1 UF 12 SM 1401 Kostnader för utbildningsväsendet Costs for educational system I korta drag Fortsatt ökning av kostnaderna för förskolan De totala kostnaderna för utbildningsväsendet ökade med 6 procent under perioden Kostnaderna för förskolan ökade med 17 procent under samma period. Antalet inskrivna barn ökade med 10 procent. Kostnaderna för utbildning på grund- och avancerad nivå inom högskola/ universitet har ökat med 7 procent sedan Antalet helårsstudenter minskade med 0,5 procent. Under perioden ökade kostnaderna för grundskolan med 7 procent och antalet elever ökade med 1 procent. Kostnaderna för gymnasieskolan minskade med 6 procent jämfört med 2009 medan antalet gymnasieelever minskade med 14 procent. Där inget annat anges görs samtliga kostnadsjämförelser i fasta priser utifrån 2013 års penningvärde beräknade med hjälp av konsumentprisindex. Kostnader för förskola, grundskola, gymnasieskola och utbildning vid universitet/högskola åren i fasta priser Miljoner kronor Grundskola Förskola Gymnasieskola Universitet/högskola Olof Klingnéus, SCB tfn , fornamn.efternamn@scb.se Statistiken har producerats av SCB, som ansvarar för officiell statistik inom området. ISSN X Serie UF Utbildning och Forskning. Utkom den 20 november URN:NBN:SE:SCB-2014-UF12SM1401_pdf Tidigare publicering: Se avsnittet Fakta om statistiken. Utgivare av Statistiska meddelanden är Stefan Lundgren, SCB.

2 SCB 2 UF 12 SM 1401 Kostnaden per elev i gymnasieskolan har ökat med 11,8 procent Kostnaden per elev i gymnasieskolan var kronor år Detta är en ökning med kronor eller 11,8 procent sedan Kostnaden per elev i grundskolan har ökat med kronor mellan åren till totalt kronor, en ökning med 5,5 procent. Den genomsnittliga anslagsintäkten per student på grund- och avancerad nivå vid universitet/högskola har ökat med 0,9 procent under perioden, till totalt kronor. Sverige på trettonde plats av OECD-länderna I genomsnitt utgjorde utbildningskostnaderna 6,1 procent av BNP i OECDländerna. Danmarks utbildningskostnader var högst, med 7,9 procent av BNP, Islands var näst högst, med 7,7 procent medan Sverige låg på trettonde plats, med 6,3 procent.

3 SCB 3 UF 12 SM 1401 Innehåll I korta drag 1 Statistiken med kommentarer 6 Samtliga skolformer/verksamheter 6 Utbildning för barn och ungdom 9 Förskola 9 Annan pedagogisk verksamhet 10 Fritidshem 11 Förskoleklass 12 Grundskolan (inkl. sameskolan) 13 Grundsärskola 14 Specialskola 15 Gymnasieskola 16 Gymnasiesärskolan 17 Högre utbildning 18 Universitet och högskolor 18 Vuxenutbildning 20 Kommunal vuxenutbildning (komvux) 20 Särskild utbildning för vuxna (särvux) 22 Utbildning i svenska för invandrare (sfi) 23 Kompletterande utbildningar 24 Kvalificerad yrkesutbildning och Yrkeshögskola 25 Folkhögskola 26 Studieförbund 26 Arbetsmarknadspolitiska program 27 Internationella jämförelser 29 Tabeller 30 Teckenförklaring Samtliga skolformer/verksamheter. Total kostnad per skolform/verksamhet och som andel av Sveriges bruttonationalprodukt, BNP, , löpande priser, mnkr och procent Samtliga skolformer/verksamheter Total kostnad per skolform/verksamhet i 2013 års priser (KPI), mnkr och procent Förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet. Kostnad per kostnadsslag och huvudman i löpande och i 2013 års priser (KPI), mnkr Förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet. Kostnad per inskrivet barn, huvudman och kostnadsslag i löpande priser, kronor och procent Förskoleklass. Kostnad per kostnadsslag och huvudman i löpande och i 2013 års priser (KPI), mnkr Förskoleklass. Kostnad per elev, kostnadsslag och huvudman i löpande priser, kronor och procent Grundskolan. Kostnad per kostnadsslag och huvudman i löpande och i 2013 års priser (KPI), mnkr 35

4 SCB 4 UF 12 SM Grundskolan. Kostnad per elev, kostnadsslag och huvudman i löpande priser, kronor och procent Grundsärskolan. Kostnad per kostnadsslag i löpande och i 2013 års priser (KPI), mnkr Grundsärskolan. Kostnad per elev och kostnadsslag i löpande priser, kronor och procent Specialskolan. Kostnad per kostnadsslag i löpande och i 2013 års priser (KPI), mnkr Specialskolan. Kostnad per elev och kostnadsslag i löpande priser, kronor och procent Gymnasieskolan. Kostnad per kostnadsslag och huvudman i löpande och i 2013 års priser (KPI), mnkr Gymnasieskolan. Kostnad per elev, kostnadsslag och huvudman i löpande priser, kronor och procent Gymnasiesärskolan. Kostnad per kostnadsslag i löpande och i 2013 års priser (KPI), mnkr Gymnasiesärskolan. Kostnad per elev och kostnadsslag i löpande priser, kronor och procent Universitet och högskola. Kostnad per kostnadsslag i löpande och i 2013 års priser, (KPI), mnkr, inklusive forskning och forskarutbildning Universitet och högskola. Ersättning per helårsstudent och helårsprestation per utbildningsområde i löpande priser, tkr Kommunal vuxenutbildning. Kostnad per kostnadsslag i löpande och i 2013 års priser (KPI), mnkr Kommunal vuxenutbildning. Kostnad per elev och kostnadsslag i löpande priser, kronor och procent Särskild utbildning för vuxna. Totalkostnad i löpande och i 2013 års priser (KPI), mnkr Särskild utbildning för vuxna. Kostnad per elev i löpande priser, kronor och i 2013 års priser (KPI) Utbildning i svenska för invandrare (sfi). Total kostnad i löpande och i 2013 års priser (KPI), mnkr Utbildning i svenska för invandrare (sfi). Kostnad per heltidsstudent i löpande priser, kronor Kompletterande utbildningar. Total kostnad i löpande och i 2013 års priser (KPI), mnkr Kvalificerad yrkesutbildning (KY) och Yrkeshögskola (YH). Total kostnad i löpande och i 2013 års priser (KPI), mnkr Kvalificerad yrkesutbildning (KY) och Yrkeshögskola (YH). Kostnad per utbildningsplats i löpande och i 2013 års priser (KPI), kronor Folkhögskolor. Kostnad per kostnadsslag i löpande och i 2013 års priser (KPI), mnkr Studieförbund. Kostnad per kostnadsslag i löpande och i 2013 års priser (KPI), mnkr Arbetsmarknadspolitiska program. Total kostnad i 2013 års priser (KPI), mnkr och procent Svensk utbildning i utlandet. Kostnad per elev 2008/ /13 i löpande och i 2013 års priser (KPI), kronor Studiestödskostnader , i löpande och i 2013 års priser (KPI), mnkr 47

5 SCB 5 UF 12 SM Internationella jämförelser. Kostnader för utbildning fördelade på utbildningsnivå i procent av BNP Från offentliga och privata finansieringskällor Internationella jämförelser. Utbildningskostnader i procent av BNP efter finansieringskälla Direkta och indirekta utbildningskostnader, offentliga och privata, för alla utbildningsnivåer Internationella jämförelser. Andelen kostnader för utbildning i förhållande till de totala offentliga kostnaderna, fördelade på utbildningsnivå i procent, 2010, 2005, 2000 och Fakta om statistiken 51 Detta omfattar statistiken 51 Objekt och population 51 Statistiska mått 51 Redovisningsgrupper 51 Referenstid 51 Definitioner och förklaringar 51 Arbetsmarknadspolitiska program 51 Centrala kostnader 51 EU OECD 52 Redovisningsperiod 52 Så görs statistiken 52 Datainsamlingsmetod 52 Datainsamlingstid/period 52 Uppgiftslämnare 52 Uppgiftsskyldighet 52 Frekvens 52 Statistikens tillförlitlighet 53 Urval 53 Ramtäckning 53 Svarsbortfall 53 Modellantaganden 53 Redovisning av osäkerhetsmått 53 Bra att veta 53 Samanvändbarhet med annan statistik 53 Andra spridningsformer och tidigare publicering av statistiken 53 Källförteckning 53 Internationella publikationer 53 In English 54 Summary 54 Costs for pre-school education continued to increase 54 Costs per pupil in upper secondary school have risen 11.8 percent 54 Sweden in thirteenth place among OECD countries 54 List of tables 55 List of terms 57

6 SCB 6 UF 12 SM 1401 Statistiken med kommentarer Samtliga skolformer/verksamheter År 2013 uppgick de totala kostnaderna för utbildningsväsendet i Sverige till 282 miljarder kronor. 1 Detta är en ökning med 6,2 procent sedan I de totala kostnaderna ingår, förutom kostnader för respektive utbildningar, även kostnader för studiestöd (exklusive lån) och centrala kostnader. Centrala kostnader utgörs av administrativa kostnader för bland annat Utbildningsdepartementet, Statens skolverk, Universitetskanslerämbetet och Centrala studiestödsnämnden. Dessutom ingår kostnader för svenskt deltagande i internationella studier. Den typ av utbildning vars kostnader har ökat mest relativt sett jämfört med 2009, är utbildningar inom ramen för arbetsmarknadspolitiska program. Där ökade kostnaderna med 92,1 procent. Ökningen bör tolkas med viss försiktighet då arbetsmarknadspolitiken reformerades runt 2008 och Arbetsförmedlingen bildades som en del i detta. Dock medförde åren efter 2008 en kraftig konjunkturnedgång, vilket även ökade deltagandet i de arbetsmarknadspolitiska programmen. Kostnaderna för förskola stod för den näst största ökningen i förhållande till 2009, med en ökning med 17,2 procent. Kostnadsökningen för förskolan motsvaras delvis av en ökning av antalet inskrivna barn men procentuellt sett har kostnaderna ökat mer än antalet inskrivna barn. Procentuell förändring av kostnader för respektive skolform/verksamhet % Total kostnad 6,2 Arbetsmarknadspolitiska program 92,1 Förskola 17,2 Utbildning i svenska för invandrare 16,5 Fritidshem 14,3 Förskoleklass 9,9 Centrala kostnader 9,8 Universitet/högskola 6,9 Grundskola 6,6 Särvux 5,6 Yrkeshögskola 4,2 Gymnasiesärskola 3,3 Kompletterande utbildningar 3,2 Folkhögskolor 1,7 Komvux 1,7 Studieförbunden -4,7 Gymnasieskola -5,9 Specialskola -6,4 Studiestöd (exkl. lån) -8,0 Grundsärskola -11,1 Svenska skolor i utlandet -15,1 1 De totala kostnaderna för utbildningsväsendet är beräknade på ett något annorlunda sätt jämfört med tidigare års versioner av detta SM. Den viktigaste skillnaden är att kostnader för forskning och forskarutbildning inte räknas med detta år, förutom där så anges, samt att kostnader för fritidshem inkluderas.

7 SCB 7 UF 12 SM 1401 Kostnader för respektive skolform/verksamhet 2013, miljoner kronor 2013 Total kostnad Grundskola Förskola Gymnasieskola Universitet/högskola Studiestöd (exkl. lån) Fritidshem Förskoleklass Centrala kostnader Grundsärskola Arbetsmarknadspolitiska program Komvux Studieförbunden Folkhögskola Gymnasiesärskola Utbildnings i svenska för invandrare Yrkeshögskola Specialskola 455 Särvux 227 Kompletterande utbildningar 156 Svenska skolor i utlandet 138 Grundskolan utgör den enskilt största utgiftsposten inom utbildningsväsendet. År 2013 utgjorde kostnaderna för grundskolan 30 procent av de totala kostnaderna. Kostnaderna för förskolan var den näst största posten och utgjorde 22 procent av det totala kostnaderna, medan kostnaderna för gymnasieskolan var den tredje största posten och utgjorde 13 procent av de totala kostnaderna. Tillsammans utgjorde kostnaderna för förskola, förskoleklass, fritidshem, grundskola, gymnasieskola och utbildning på grund- och avancerad nivå vid universitet och högskola 82 procent av kostnaderna för hela utbildningsväsendet. Fördelning av kostnader för utbildningsväsendet 2013 Övriga skolformer/ verksamheter 18% Fritidshem 5% Grundskola 31% Förskoleklass 2% Universitet/ högskola 9% Gymnasieskola 13% Förskola 22%

8 SCB 8 UF 12 SM 1401 Kostnaderna för utbildningsväsendet har ökat under hela 2000-talet. Om man jämför hur mycket olika utbildningsformer har ökat sedan 2002 och slår ihop kostnader för studiestöd vid olika nivåer samt olika vuxenutbildningsformer till en kategori syns det att förskolans kostnader har ökat klart mest men att även övriga utbildningsnivåer, med undantag av vuxenutbildning, har ökat. Kostnaderna för vuxenutbildning har i stället minskat. Vid millenieskiftet gjordes dock stora satsningar på vuxenutbildning i form av det så kallade Kunskapslyftet, vilket gör att kostnaderna för denna utbildningsform var exceptionellt höga vid tidpunkten. I kategorin vuxenutbildning ingår kostnader för komvux, sfi, kvalificerad yrkesutbildning (Ky) och yrkeshögskoleutbildning (Yh), studieförbund, arbetsmarknadsutbildning samt folkhögskola. Total kostnad för förskola, grundskola, gymnasieskola och utbildning vid universitet/högskola åren , miljoner kronor Miljoner kronor Grundskola Förskola Gymnasieskola Universitet/ högskola Vuxenutbildning Om man sätter kostnaderna för olika utbildningsformer i relation till BNP under ett givet år får man ett mått på hur stor andel kostnaderna utgör av det totala produktionsvärdet vid olika utbildningsnivåer. Förskolans andel av BNP har ökat sedan 2002 men ökningen är inte lika kraftig som den när den mäts med fastprisberäkning med hjälp av konsumentprisindex. Kostnaderna för grundskola, vuxenutbildning samt utbildning vid universitet/högskola i förhållande till BNP har i stället minskat sedan Kostnaderna för gymnasieskolan, mätt som andel av BNP, har varit ungefär desamma under perioden. Total kostnad för förskola, grundskola, gymnasieskola, vuxenutbildning och utbildning vid universitet/högskola som andel av BNP åren , löpande priser Andel av BNP 3,00 2,50 Grundskola 2,00 1,50 1,00 0,50 Förskola Gymnasieskola Universitet/högskola Vuxenutbildning 0,

9 SCB 9 UF 12 SM 1401 Utbildning för barn och ungdom Förskola Förskolan är det första steget i utbildningssystemet och är sedan 2011 en egen skolform. Förskolan skall stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda barnen en trygg omsorg. Kommunerna är skyldiga att erbjuda förskola för barn i åldern 1-5 år under minst tre timmar per dag eller 15 timmar per vecka. Total kostnad Mellan 2009 och 2013 ökade kostnaderna för förskola från 53,1 till 62,2 miljarder kronor. Det är en ökning med 17,2 procent. Under samma period ökade antalet inskrivna barn i förskolan med 10 procent. Kostnad per elev Kostnaden per inskrivet barn i förskolan var kronor år 2013 jämfört med år Total kostnad och kostnad per barn i förskola åren Total kostnad, miljoner kronor Kostnad per barn, kronor Total kostnad Kostnad per barn Kostnaderna för förskolan utgörs huvudsakligen av personalkostnader, som år 2013 utgjorde 73 procent av de totala kostnaderna. Kostnaderna för lokaler/inventarier stod för 14 procent av de totala kostnaderna, medan kategorin övrigt stod för 13 procent av de totala kostnaderna. Fördelning av kostnader för förskola 2013 Övrigt 13% Lokaler/ inventarier 14% Personal 73%

10 SCB 10 UF 12 SM 1401 Annan pedagogisk verksamhet Annan pedagogisk verksamhet består, enligt den nya skollag som trädde i kraft år 2011, av öppen förskola, pedagogisk omsorg, öppen fritidsverksamhet och omsorg på obekväm tid. Annan pedagogisk verksamhet tillhör inte skolväsendet men det finns ändå krav på att barnens behov av pedagogisk verksamhet skall tillgodoses. Verksamheten vänder sig till barn till och med 12 års ålder. Öppen förskola Den totala kostnaden för öppen förskola var 351 miljoner kronor år Den senaste femårsperioden har kostnaderna ökat med 14,7 procent. Pedagogisk omsorg Kostnaden för pedagogisk omsorg uppgick år 2013 till 1,8 miljarder kronor. Det innebär en minskning med 26 procent mellan 2009 och Under samma period minskade antalet inskrivna barn i pedagogisk omsorg med 26 procent. Antalet barn i pedagogisk omsorg har minskat i stort sett varje år sedan slutet av 1980-talet. År 2013 var kostnaden per inskrivet barn kronor. År 2009 var kostnaden per inskrivet barn kronor. Öppen fritidsverksamhet Den totala kostnaden för den öppna fritidsverksamheten ökade från 198 miljoner till 220 miljoner under åren

11 SCB 11 UF 12 SM 1401 Fritidshem Fritidshem erbjuds elever som går i förskoleklass, grundskola och grundsärskola. Utbildningen i fritidshem skall stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda dem en meningsfull fritid och rekreation. Sedan 2011 är fritidshem en del av skolväsendet. Total kostnad Den totala kostnaden för fritidshem har ökat med 14,3 procent sedan 2009 och uppgick till 14,3 miljarder kronor år Under perioden ökade samtidigt antalet inskrivna barn med 19 procent. Kostnad per inskrivet barn Kostnaden per barn i fritidshem var kronor år 2013 jämfört med år Total kostnad och kostnad per barn i fritidshem Total kostnad, miljoner kronor Kostnad per barn, kronor Total kostnad Kostnad per barn

12 SCB 12 UF 12 SM 1401 Förskoleklass Förskoleklass är en frivillig skolform för sexåringar som skall stimulera barns utveckling och lärande samt ligga till grund för fortsatt skolgång. Kommunerna är skyldiga att erbjuda utbildning i förskoleklass till alla sexåringar under minst 525 timmar under ett läsår. De flesta sexåringar i Sverige är inskrivna i förskoleklass. Total kostnad Den totala kostnaden för förskoleklassen var 5,6 miljarder kronor år Mellan 2009 och 2013 ökade kostnaderna med 10 procent medan antalet elever ökade med 10 procent. Kostnad per elev År 2013 uppgick kostnaden per elev i förskoleklass till i genomsnitt kronor, vilket är en ökning med 0,6 procent jämfört med Kostnaden per elev i förskoleklass med kommunal huvudman var kronor och medan den var kronor för en elev i förskoleklass med fristående huvudman. Total kostnad och kostnad per elev i förskoleklass Total kostnad, miljoner kronor Kostnad per elev, kronor Personalkostnader stod för 65 procent av de totala kostnaderna för förskoleklass år 2013 medan lokaler/inventarier stod för 20 procent. Fördelning av kostnader för förskoleklass 2013 Total kostnad Kostnad per elev Övrigt 15% Lokaler/ inventarier 20% Personalkostnad 65%

13 SCB 13 UF 12 SM 1401 Grundskolan (inkl. sameskolan) Grundskolan är en nioårig obligatorisk skolform för alla barn mellan 7 och 16 år. Kommunerna är även skyldiga att erbjuda grundskoleplats till sexåringar om barnets vårdnadshavare begär det. För de barn som inte kan genomföra sin skolgång i grundskolan finns specialskolan och den obligatoriska särskolan. Total kostnad Den totala kostnaden för grundskolan har i stort sett varit densamma under den senaste femårsperioden. År 2013 var kostnaden för grundskolan 86,5 miljarder kronor. Sett över hela femårsperioden har kostnaden ökat med 6,6 procent. Kostnad per elev Den genomsnittliga kostnaden per elev i grundskolan har ökat från kronor till kronor mellan 2009 och Det innebär en procentuell ökning på 5,5 procent. Total kostnad och kostnad per elev för grundskola Total kostnad, miljoner kronor Kostnad per elev, kronor Total kostnad Kostnad per elev Kostnaderna för undervisning utgjorde 51 procent av kostnaderna i grundskolan medan kostnaderna för lokaler/inventarier utgjorde 19 procent. Fördelning av kostnader för grundskola 2013 Övriga kostnader 14% Skolskjutsar 3% Lärverktyg 4% Undervisning 51% Skolmåltider 6% Lokaler 19% Elevhälsa 3%

14 SCB 14 UF 12 SM 1401 Grundsärskola Grundsärskolan vänder sig till elever med utvecklingsstörning och ska ge alla elever en nioårig individanpassad utbildning. Träningsskolan är avsedd för elever som inte kan tillgodogöra sig delar eller hela utbildningen i ämnen. Sedan 2011 tillhör inte längre elever med autism utan utvecklingsstörning grundsärskolan. Total kostnad Den totala kostnaden för grundsärskolan har minskat från 4,5 miljarder kronor år 2009 till 4,0 miljarder kronor år Detta motsvarar en minskning med 11 procent. Antalet elever minskade samtidigt med 26 procent. Kostnad per elev Kostnaden per elev i grundsärskola har ökat med 27 procent, från kronor år 2009, till kronor år Total kostnad och kostnad per elev för grundsärskola Total kostnad, miljoner kronor Undervisning stod år 2013 för 48 procent av kostnaderna för grundsärskola, övriga kostnader för 27 procent och lokalkostnader för 10 procent. Fördelning av kostnader för grundsärskola 2013 Total kostnad Kostnad per elev Kostnad per elev, kronor Övriga kostnader 27% Undervisning 48% Skolskjuts 11% Lärvertyg 2% Skolmåltider 1% Lokaler 10% Elevhälsa 1%

15 SCB 15 UF 12 SM 1401 Specialskola Specialskolan erbjuder utbildning till barn som på grund av funktionsnedsättning eller andra särskilda skäl inte kan gå i grundskolan eller grundsärskolan om de samtidigt är döva eller har en hörselnedsättning, har en grav språkstörning eller är dövblinda eller har synnedsättning och ytterligare funktionsnedsättning. Specialskolan omfattar tio läsår och ska motsvara grundskolan så långt som det är möjligt. Utbildningen bedrivs vid fem regionskolor och tre nationella skolor varför kostnaden per elev blir relativt hög. Total kostnad Den totala kostnaden för specialskolan har minskat från 486 miljoner kronor år 2009 till 455 miljoner kronor år Detta motsvarar en minskning med 6 procent. Under samma period har även antalet elever minskat med 4 procent. Kostnad per elev Kostnaden per elev har ökat med 12,5 procent, från kronor till kronor. Total kostnad och kostnad per elev för specialskola Total kostnad, miljoner kronor 600 Kostnad per elev, kronor Total kostnad Kostnad per elev Kostnaderna för undervisning utgjorde 38 procent av de totala kostnaderna för specialskolan år Kostnader för elevhem utgjorde 23 procent. Fördelning av kostnader för specialskola 2013 Övriga kostnader 11% Undervisning 38% Skolskjuts/ reseersättning 8% Elevhem 23% Lärvertyg 1% Skolmåltider 3% Lokaler 12% Elevhälsa 4%

16 SCB 16 UF 12 SM 1401 Gymnasieskola Gymnasieskolan är en avgiftsfri och frivillig skolform som ungdomar kan välja att genomföra efter avslutad grundskola. Utbildningen syftar till att ge grundläggande kunskaper för yrkes- och samhällsliv samt för vidare studier. Gymnasieskolan bestod fram till 2011 av 17 nationella program samt specialutformade program, individuella program och International Baccalaureate. Sedan hösten 2011 består gymnasieskolan av 18 nationella program, 12 yrkesprogram och sex högskoleförberedande program. Total kostnad År 2013 uppgick kostnaden för gymnasieskolan till 36,6 miljarder kronor, jämfört med 38,8 miljarder år Samtidigt har antalet elever minskat med 14 procent. Kostnad per elev År 2013 uppgick kostnaden per elev i gymnasieskolan till kronor, en kostnadsökning med nästan 12 procent jämfört med år Kostnaden per elev i kommunal regi var och i fristående regi kronor. För elever i skolor i landstingets regi var kostnaden per elev kronor. Landstingen erbjuder huvudsakligen naturbruksprogrammet och till detta närliggande utbildning. Utbildning vid naturbruksprogrammet ett relativt kostnadskrävande program vilket gör att kostnaden för utbildning i landstingskommunal regi är betydligt högre än för övriga huvudmän. Total kostnad och kostnad per elev i gymnasieskolan Total kostnad, miljoner kronor Kostnad per elev, kronor Total kostnad Total kostnad per elev Kostnaderna för undervisning utgjorde 46 procent av kostnaderna för gymnasieskolan, medan kostnader för lokaler utgjorde 20 procent. Fördelning av kostnader för gymnasieskola 2013 Skolskjutsar 3% Lärverktyg 8% Övriga kostnader 15% Undervisning 46% Skolmåltider 5% Lokaler 20% Elevhälsa 2%

17 SCB 17 UF 12 SM 1401 Gymnasiesärskolan Gymnasiesärskolan är en frivillig skolform för ungdomar med en utvecklingsstörning som syftar till att ge ungdomar med en utvecklingsstörning en till varje elevs förutsättningar anpassad utbildning. Utbildningen ska så långt det är möjligt motsvara den som ges i gymnasieskolan. Total kostnad Den totala kostnaden för gymnasiesärskolan har under perioden ökat från 2,8 miljarder år 2009 till 2,9 miljarder kronor år För hela femårsperioden innebär det en ökning med 3 procent. Antalet elever minskade samtidigt med 18 procent. Kostnad per elev Kostnaden per elev i gymnasiesärskolan har ökat med 20 procent, från kronor år 2009 till kronor år Total kostnad och kostnad per elev för gymnasiesärskola Total kostnad, miljoner kronor Total kostnad Total kostnad per elev Kostnad per elev, kronor Kostnader för undervisning utgjorde 43 procent av kostnaderna för gymnasiesärskola år Övriga kostnader utgjorde 28 procent. Fördelning av kostnader för gymnasiesärskola 2013 Övriga kostnader 28% Undervisning 43% Skolskjuts 9% Lärverktyg 3% Skolmåltider 2% Lokaler 13% Elevhälsa 2%

18 SCB 18 UF 12 SM 1401 Högre utbildning Universitet och högskolor Universitetens och högskolornas uppgifter är att anordna utbildning som vilar på vetenskaplig eller konstnärlig grund, bedriva forskning, samt att samverka med det omgivande samhället. År 2013 fanns det 14 statliga universitet, 20 statliga högskolor samt 17 enskilda utbildningsanordnare som erbjöd högskoleutbildning i Sverige. Utbildning vid grundnivå och avancerad nivå finansieras i hög grad (87 procent) av direkta statsanslag. Finansieringen av forskning och utbildning på forskarnivå kommer däremot från många olika källor. Direkta statsanslag står för knappt hälften av finansieringen. Högskolor och universitet ska redovisa alla kostnader som antingen kostnader för utbildning (på grund- och avancerad nivå) eller som forskning och forskarutbildning. I totalkostnaden nedan anges kostnader för utbildning på grund- och avancerad nivå, medan fördelningen av kostnader på olika utgiftsposter inte varit möjlig att dela upp och därför avser kostnader för både utbildning och forskning. Total kostnad Under perioden har den totala kostnaden för utbildning på grundoch avancerad nivå inom universitet och högskolor ökat med 7 procent. År 2013 uppgick kostnaden för utbildning på grund- och avancerad nivå till 26,1 miljarder kronor, vilket kan jämföras med 24,4 miljarder kronor år Den totala kostnaden för universitet och högskolor inklusive forskning och forskarutbildning var 62,5 miljarder kronor år Antalet helårsstudenter har minskat med 0,5 procent under perioden, från studenter år 2009 till år Genomsnittlig anslagsintäkt per student på grund- och avancerad nivå År 2013 var den genomsnittliga anslagsintäkten per helårsstudent kronor. Genomsnittsintäkten beräknas genom att dividera lärosätenas intäkter av direkta statsanslag inklusive bidrag via Kammarkollegiet med totalt antal helårsstudenter, exklusive landstingsfinansierad utbildning. Kostnaderna för utbildning och forskning vid universitet och högskola utgjordes till 62 procent av personalkostnader, 18 procent av driftskostnader samt 12 procent av lokalkostnader år Fördelning av kostnader för universitet och högskolor 2013, inklusive forskning och forskarutbildning Övrigt 7% Driftskostnader 18% Personalkostnader 62% Lokalkostnader 12% Ersättning per helårsstudent och helårsprestation Riksdagens anslag till utbildning på grund- och avancerad nivå betalas ut per helårsstudent. I samband med beslutet om anslaget till varje högskola fattar riksdagen också beslut om ett så kallat takbelopp som anger hur mycket som maximalt kan betalas ut till varje lärosäte. Vilket belopp som gällde för 2013 speglas i nedanstående diagram.

19 SCB 19 UF 12 SM 1401 Ersättning per helårsstudent och helårsprestation per utbildningsområde 2013, tkr Media Opera Teater Dans Konst Design Musik Idrott Medicinskt Vård Odontologiskt NT Övrigt Undervisning HSTJ Helårsstudent Helårsprestation ) NT = Naturvetenskapligt, tekniskt, farmaceutiskt 2) HSTJ = Humanistiskt, teologiskt, juridiskt, samhällsvetenskapligt

20 SCB 20 UF 12 SM 1401 Vuxenutbildning Kommunal vuxenutbildning (komvux) Kommunal vuxenutbildning (komvux) består av grundläggande vuxenutbildning, gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning. Grundläggande vuxenutbildning är utbildning för vuxna på grundskolenivå. Gymnasial vuxenutbildning syftar till att ge vuxna kunskaper och färdigheter motsvarande de som ungdomar får i gymnasieskolan. Påbyggnadsutbildning syftar till att ge vuxna en sådan utbildning som leder till en ny nivå i deras yrke eller till ett nytt yrke. Total kostnad Kostnaden för kommunal vuxenutbildning har varit relativt oförändrad, runt 3,9 miljarder kronor, under den senast femårsperioden. I totalkostnaden ingår ersättningar till andra utbildningssamordnare. Dessa ersättningar uppgick till 873 miljoner kronor för år 2009, 979 miljoner kronor för år 2010, 997 miljoner kronor för år 2011, 958 miljoner kronor för år 2012 och miljoner kronor för år Det är inte möjligt att specificera hur dessa fördelas för olika kostnadsslag. Kostnad per heltidsstuderande Kostnaden per heltidsstuderande uppgick år 2013 till 45000, vilket är en minskning med 2,4 procent sedan Antalet heltidsstuderande var år 2009 och har stigit till år Total kostnad och kostnad per heltidsstuderande i kommunal vuxenutbildning Total kostnad, miljoner kronor Total kostnad Kostnad per heltidsstuderande, kronor Total kostnad per heltidsstuderande

21 SCB 21 UF 12 SM 1401 För kommunal vuxenutbildning i kommunal regi fördelade sig kostnaderna år 2013 så, att undervisning stod för 52 procent av de totala kostnaderna, övriga kostnader stod för 28 procent och lokalkostnader stod för 15 procent. Fördelning av kostnader för kommunal vuxenutbildning i kommunal regi, 2013 Övriga kostnader 28% Undervisning 52% Lärverktyg 5% Lokaler 15% Elevhälsa 0%

22 SCB 22 UF 12 SM 1401 Särskild utbildning för vuxna (särvux) Särskild utbildning för vuxna (särvux), syftar till att ge kunskaper och färdigheter motsvarande de som ges i den obligatoriska särskolan (grundsärskolan respektive träningsskolan) och på nationella eller specialutformade program i gymnasiesärskolan. Total kostnad Den totala kostnaden för särvux ökade med 6 procent under femårsperioden, från 215 miljoner kronor 2009 till 227 miljoner kronor Antalet elever har under motsvarande period minskat med 12 procent. Kostnad per elev Kostnaden per elev ökade med 27 procent under perioden, från kronor till kronor. Total kostnad och kostnad per elev i särvux Total kostnad, miljoner kronor 250 Kostnad per elev, kronor Total kostnad Total kostnad per elev

23 SCB 23 UF 12 SM 1401 Utbildning i svenska för invandrare (sfi) Utbildning i svenska för invandrare (sfi) syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper i svenska språket och om det svenska samhället. Varje kommun är skyldig att se till att sfi erbjuds de personer som saknar de grundläggande kunskaper i svenska språket som utbildningen avser att ge. Detta gäller från och med andra halvåret det år de fyller sexton år. Total kostnad Den totala kostnaden för sfi ökade med 16,5 procent femårsperioden 2009 och 2013, från miljoner kronor 2009 till miljoner kronor Från och med år 2011 samlas inte ersättning till annan utbildningsanordnare in. Istället beräknas denna ersättning utifrån kommunernas motpartsredovisning. På grund av detta bör jämförelser med tidigare år göras med försiktighet. Antalet elever har ökat från till under den redovisade femårsperioden, vilket är en ökning med 25 procent. Kostnad per heltidsstuderande Kostnaden per elev, omräknat till heltidsstuderande, uppgick till år År 2009 var motsvarande kostnad kronor. Total kostnad för svenskundervisning för invandrare , miljoner kronor Miljoner kronor

24 SCB 24 UF 12 SM 1401 Kompletterande utbildningar Kompletterande utbildningar är utbildningar på gymnasial eller eftergymnasial nivå inom framför allt områdena konst, kultur och hantverk. Utbildningarna bedrivs av enskild huvudman är oftast avgiftsbelagda men de får också statsbidrag. För att en utbildning ska få statsbidrag som kompletterande utbildning krävs att den anses vara särskilt viktig ur nationell synpunkt. En utbildning kan anses vara särskilt viktig ur nationell synpunkt till exempel om den tillgodoser behov inom smala yrkesområden eller leder till udda yrken, bidrar till att bevara traditionell yrkeskunskap, bidrar till att bevara det svenska kulturarvet eller bidrar till att utveckla ny kunskap inom ett framtidsyrke. Ansvaret för kompletterande utbildningar flyttades år 2009 över från Skolverket till Myndigheten för yrkeshögskolan. Från och med år 2009 finns endast uppgifter om utbetalt statsbidrag vilket gör att jämförelser med tidigare år är svåra att göra. Total kostnad Den totala kostnaden för utbetalda statsbidrag till kompletterande utbildningar var 156 miljoner kronor år Mellan 2009 och 2012 har kostnaden i form av utbetalda statsbidrag ökat med tre procent. Antalet årsplatselever 2013 var Kostnad i form av utbetalda statsbidrag för kompletterande utbildningar , miljoner kronor Total kostnad

25 SCB 25 UF 12 SM 1401 Kvalificerad yrkesutbildning och Yrkeshögskola Kvalificerad yrkesutbildning (Ky) och yrkeshögskoleutbildning (Yh) är yrkesinriktad eftergymnasial utbildning som vänder sig till vuxna. Utbildningen ska baseras både på vetenskap och på kunskap som genererats i produktionen av varor och tjänster, och ska bedrivas i nära samverkan mellan utbildningsanordnare och arbetsliv. Kvalificerade yrkesutbildningar har funnits som utbildningsform sedan 2002 men håller sedan 2009 på att fasas ut helt till förmån för yrkeshögskoleutbildningar. Kvalificerad yrkesutbildning och yrkeshögskoleutbildning finansieras huvudsakligen genom statsbidrag utfärdade av Myndigheten för yrkeshögskolan och det är kostnader i form av utbetalda statsbidrag som redovisas nedan. Total kostnad Den totala kostnaden för kvalificerad yrkesutbildning och yrkeshögskoleutbildningar har ökat med 4,2 procent sedan 2009, från miljoner kronor till miljoner kronor år Minskningen för år 2012 är delvis en följd av förändrade utbetalningsrutiner, och delvis en följd av minskad resurstilldelning. Från och med 2012 har ett nytt utbetalningssystem införts, vilket gör att 120 miljoner kronor fördelades som förskottsbetalningar år Det tilldelade anslaget var 179 mkr (i löpande priser) lägre år 2012 än 2011 Total kostnad för kvalificerad yrkesutbildning och yrkeshögskola , miljoner kronor Miljoner kronor Genomsnittligt statsbidrag per årsplats År 2013 var genomsnittsnittliga statsbidraget per årsplats kronor för kvalificerad yrkesutbildning och yrkeshögskoleutbildning. En årsplats motsvarar 40 studieveckor på heltid.

26 SCB 26 UF 12 SM 1401 Folkhögskola Folkhögskolan är en studieform för vuxna som erbjuder utbildning i form av allmänna kurser, långa kurser och korta kurser. Folkhögskolans allmänna kurser är avsedda främst för dem som saknar grundskole- och gymnasieutbildning och ska årligen utgöra 15 procent av verksamheten. De långa och korta kurserna har ett mycket varierat innehåll som bestäms lokalt av folkhögskolorna. Total kostnad Den totala kostnaden för folkhögskolornas folkbildningsverksamhet har varit i stort sett oförändrad runt nivån 3,0 miljarder kronor under perioden År 2013 stod kostnaderna för undervisning för 55 procent av de totala kostnaderna för folkhögskolan, medan kostnaderna för fastigheter/lokaler stod för 21 procent. Fördelning av kostnader för folkhögskola 2013 Kök och hushåll 11% Administration 13% Undervisning 55% Fastigheter/ lokaler 21% Studieförbund Studieförbunden organiserar studiecirklar, kulturprogram samt annan folkbildningsverksamhet. År 2013 fanns det tio studieförbund. De anordnade 2012 cirka studiecirklar med ungefär 1,7 miljoner deltagare. Studieförbunden är också en stor lokal kulturarrangör. Under året anordnades arrangemang med totalt 19 miljoner besökare/deltagare. Total kostnad Under 2013 uppgick den totala kostnaden för studieförbundens folkbildningsverksamhet till 3,7 miljarder kronor. Detta är en minskning med 4,7 procent jämfört med 2009.

27 SCB 27 UF 12 SM 1401 Arbetsmarknadspolitiska program Det övergripande syftet med arbetsmarknadspolitiska program är att öka möjligheten för arbetssökande att få arbete samt motverka brist på arbetskraft. Som en del av detta erbjuder flera arbetsmarknadspolitiska program också utbildning. De arbetsmarknadspolitiska programmen, och därmed också utbildningen inom dem, genomgick betydande förändringar runt år 2008 då Arbetsförmedlingen bildades och Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) lades ned. Flera arbetsmarknadspolitiska program infördes i samband med detta och jämförelser med åren runt 2008 bör därför göras med försiktighet. Total kostnad De totala kostnaderna för utbildningar inom de arbetsmarknadspolitiska programmen ökade med 92 procent under perioden Arbetsmarknadsutbildning Programmet arbetsmarknadsutbildning erbjuder yrkesinriktad utbildning till öppet arbetslösa som bedöms ha en svag ställning på arbetsmarknaden. Utbildningarna är särskilt inriktade mot yrken där det råder arbetskraftsbrist. Kostnaden för arbetsmarknadsutbildningen ökade med 2 procent under perioden, från miljoner kronor år 2009 till miljoner år Förberedande eller orienterande insatser Inom förberedande insatser erbjuds förberedande eller orienterande utbildningar till arbetssökande som behöver särskilt stöd inför en arbetsmarknadsutbildning eller ett annat arbetsmarknadspolitiskt program. Förberedande eller orienterande utbildningar kan också innehålla kurser i yrkessvenska, förberedande kurser i att starta näringsverksamhet och motivationshöjande kurser. Förberedande utbildningar kan även ges inom Jobb- och utvecklingsgarantin, Jobbgaranti för ungdomar och Rehabiliteringssamverkan. Kostnaden för förberedande eller orienterande utbildning ökade med 155 procent under perioden, från 370 miljoner kronor 2009 till 943 miljoner kronor Jobb och utvecklingsgarantin Inom jobb- och utvecklingsgarantin erbjuds utbildningar till arbetssökande som varit utan arbete under en lång tid. Kostnaderna för utbildningar inom jobb och utvecklingsgarantin ökade med 203 procent jämfört med 2009, från 267 miljoner kronor till 809 miljoner. Jobbgaranti för ungdomar Inom jobbgaranti för ungdomar erbjuds särskilda utbildningsinsatser till ungdomar för att de skall kunna antingen få ett arbete direkt, eller påbörja alternativt återgå till en annan utbildning. Kostnaderna för utbildningar inom jobb och utvecklingsgarantin ökade med 133 procent under perioden, från 156 miljoner kronor till 363 miljoner kronor. Rehabiliteringssamverkan Kostnaden för rehabiliteringssamverkan minskade med 44 procent jämfört med 2009, från 35 miljoner kronor till 19 miljoner kronor år Utbildning inom kriminalvården Kostnaden för utbildning inom kriminalvården ökade med 51 procent jämfört med år 2009, från 27 miljoner till 41 miljoner kronor år 2013.

28 SCB 28 UF 12 SM 1401 Fördelning av kostnader för utbildning inom arbetsmarknadspolitiska program 2013 Arbetsmarknadsutbildning Utbildning inom kriminalvården Rehabiliteringssamverkan Etableringsuppdraget Folkhögskolesatsning Jobbgaranti för ungdomar Jobb och utvecklingsgarantin Förberedande eller orienterande utbildning Kostnad för utbildning inom arbetsmarknadspolitiska program , miljoner kronor Arbetsmarknadsutbildning Förberedande eller orienterande utbildning Jobb och utvecklingsgarantin Jobbgaranti för ungdomar Rehabiliteringssamverkan Utbildning inom kriminalvården Etableringsuppdraget Folkhögskolesatsning Total kostnad

29 SCB 29 UF 12 SM 1301 Internationella jämförelser Sverige medverkar i en omfattande internationell rapportering av kostnader för utbildningsväsendet. Då utbildningsväsendet avgränsas på olika sätt i de internationella jämförelserna och i de beräkningar som gjorts tidigare i denna rapport är jämförelser med tidigare avsnitt svåra att göra. I den internationella rapporteringen inkluderas forskning utförd av utbildningsinstitutioner, samtidigt som vissa svenska utbildningsformer, som fritidshem och arbetsmarknadsutbildningar exkluderas. Dessutom bedöms endast hälften av kostnaderna för förskola ingå i utbildningsväsendet i OECD-rapporteringen, medan resten anses vara barnomsorg. Kostnaderna för utbildning för barn och ungdom är därför betydligt lägre i den internationella rapporteringen. Utbildningskostnadernas andel av BNP OECD-genomsnittet för utbildningskostnadernas andel av BNP år 2011 var 6,1 procent. Högst andel av samtliga OECD-länder hade Danmark med 7,9 procent. Island låg på andra plats med 7,7 procent. Sverige med 6,3 procent, låg på trettonde plats. Kostnader för utbildningsväsendet som andel av BNP år 2011, procent Danmark Island Korea Nya Zeeland Norge5) Israel Chile 4) USA Kanada 3) Belgien2) Finland Storbritannien Sverige Nederländerna Mexico Irland Frankrike Slovenia Australien Österrike Schweiz5) Estonia Portugal Spanien Polen Japan Tyskland Tjeckien Italien Ungern5) Slovakien Turkiet5) EU21 medel OECD medel Övrig utbildning Högskoleutbildning 2) I kolumnen för grundskola ingår endast år 1-6 och i kolumnen för gymnasieskola ingår år 7-9 och gymnasiet. 3) Referensår ) Referensår ) Endast offentliga kostnader (för Schweiz endast högre utbildning, för Norge grundskola, gymnasial och eftergymnasial ej högskola)

30 SCB 30 UF 12 SM 1301 Tabeller Teckenförklaring Explanation of symbols - Noll Zero 0 0,0 Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Less than 0.5 Less than Uppgift inte tillgänglig eller för Data not available osäker för att anges. Uppgift kan inte förekomma Not applicable * Preliminär uppgift Provisional figure 1. Samtliga skolformer/verksamheter. Total kostnad per skolform/verksamhet och som andel av Sveriges bruttonationalprodukt, BNP, , löpande priser, mnkr och procent 1. All types of education/activities. Total costs by type of education/activity as a share of GDP in current prices (MSEK) and percent Löpande Andel Löpande Andel Löpande Andel Löpande Andel Löpande Andel pris av BNP pris av BNP pris av BNP pris av BNP pris av BNP Total kostnad , , , , ,93 Förskola , , , , ,75 Förskoleklass , , , , ,16 Fritidshem , , , , ,40 Grundskola , , , , ,44 Grundsärskola , , , , ,11 Gymnasiesärskola , , , , ,08 Specialskola 464 0, , , , ,01 Gymnasieskola , , , , ,03 Universitet/Högskola , , , , ,73 Komvux , , , , ,11 Särvux 205 0, , , , ,01 Utbildning i svenska för invandrare , , , , ,06 Kompletterande utbildningar 144 0, , , , ,00 Kvalificerad yrkesutbildning/ Yrkeshögskola , , , , ,04 Folkhögskolor , , , , ,09 Arbetsmarknadspolitiska program 1) , , , , ,11 Studieförbund , , , , ,10 Svenska skolor i utlandet 155 0, , , , ,00 Studiestöd (exkl. lån) , , , , ,57 Centrala kostnader , , , , ,11 1) Arbetsförmedlingen bildades 2008 med andra förutsättningar än tidigare arbetsmarknadsstyrelsen (AMS). Därför är siffrorna inte helt jämförbara med tidigare år

31 SCB 31 UF 12 SM Samtliga skolformer/verksamheter Total kostnad per skolform/verksamhet i 2013 års priser (KPI), mnkr och procent 2. All types of education/activities Total costs by type of education/activity in fixed prices (CPI), (MSEK) and percent Fast pris Procent Fast pris Procent Fast pris Procent Fast pris Procent Fast pris Procent mnkr mnkr mnkr mnkr mnkr Total kostnad , , , , ,0 Förskola , , , , ,1 Förskoleklass , , , , ,0 Fritidshem , , , , ,1 Grundskola , , , , ,7 Grundsärskola , , , , ,4 Gymnasiesärskola , , , , ,0 Specialskola 486 0, , , , ,2 Gymnasieskola , , , , ,0 Universitet/Högskola , , , , ,3 Komvux , , , , ,4 Särvux 215 0, , , , ,1 Svenska för invandrare , , , , ,7 Kompletterande utbildningar 151 0, , , , ,1 Kvalificerad yrkesutbildning/ Yrkeshögskola , , , , ,5 Folkhögskolor , , , , ,1 Arbetsmarknadspolitiska program , , , , ,4 Studieförbund , , , , ,3 Svenska skolor i utlandet 162 0, , , , ,0 Studiestöd (exkl. lån) , , , , ,2 Centrala kostnader , , , , ,4

32 SCB 32 UF 12 SM Förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet. Kostnad per kostnadsslag och huvudman i löpande och i 2013 års priser (KPI), mnkr 3. Preschool activities and schoolage child care. Expenditure by type and organiser , in current and fixed prices (CPI), (MSEK) Löpande pris, miljoner kronor Fast pris, miljoner kronor Total kostnad Förskola Kommunal regi Lokaler/inventarier Personal Övrigt Total kostnad Enskild regi Total kostnad Total kostnad Pedagogisk omsorg Kommunal regi Lokaler/inventarier Personal Övrigt Total kostnad Enskild regi Total kostnad Total kostnad Fritidshem Kommunal regi Lokaler/inventarier Personal Övrigt Total kostnad Enskild regi Total kostnad Total kostnad Öppen förskola Total kostnad Öppen fritidsverksamhet för åringar Total kostnad

33 SCB 33 UF 12 SM Förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet. Kostnad per inskrivet barn, huvudman och kostnadsslag i löpande priser, kronor och procent 4. Pre-school activities and school-age child care. Expenditure per pupil, by type and organiser , in current prices, SEK and percent Kronor % Kronor % Kronor % Kronor % Kronor % Samtliga Kommunal regi Lokaler/inventarier Personal Övrigt Total kostnad Enskild regi.... Total kostnad Total kostnad per inskrivet barn Förskola Kommunal regi Lokaler/inventarier Personal Övrigt Total kostnad Enskild regi Total kostnad Total kostnad Pedagogisk omsorg 1) Kommunal regi Lokaler/inventarier Personal Övrigt Total kostnad Enskild regi Total kostnad Total kostnad Fritidshem Kommunal regi Lokaler/inventarier Personal Övrigt Total kostnad Enskild regi Total kostnad Total kostnad ) Från den 1 juli 2009 ersattes begreppet familjedaghem med pedagogisk omsorg i skollagen och annan lagstiftning.