Budget 2013 LOMMA KOMMUN

Transkript

1 Budget 2013 LOMMA KOMMUN SAMT PLAN FÖR EKONOMIN ÅREN

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING Kommunstyrelsens ordförande har ordet... 3 Fem år i sammandrag... 4 Vart går skattepengarna?... 5 Styrprocess och målkedja... 6 BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR Omvärld och befolkning... 8 Hushållning och kvalitet Hushållning med personalresurser Hushållning med naturresurser Ekonomisk översikt och analys VERKSAMHETERNA Kommunövergripande verksamhet / Räddningstjänst Individ- och familjeomsorg LSS-verksamhet Hälsa, vård och omsorg För- och grundskoleverksamhet Gymnasieskola och vuxenutbildning Kostverksamhet Fritidsverksamhet Kulturverksamhet Teknisk verksamhet - skattefinansierad Teknisk verksamhet - fastighetsverksamhet Teknisk verksamhet - avgiftsfinansierad Miljö- och hälsoskyddsverksamhet Bygglovsverksamhet RÄKENSKAPER Resultatbudget / Kassaflödesbudget Balansbudget Noter till resultatbudgeten VA-verksamhetens resultat- och balansbudget Fastighetsverksamhetens resultat- och balansbudget KF-verksamheter per nämnd Medel till kommunfullmäktiges och kommunstyrelsens förfogande Investeringsbudget Exploateringsbudget Ordlista BILAGA Förändringar i förhållande till fastställd långtidsplan... Fastställd av kommunfullmäktige Foto: Christian Almström, Eva Jansson

3 KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE HAR ORDET Den svenska ekonomin har utvecklats åt rätt håll den senaste tiden men osäkerheten, kring hur flera länders problem med statsfinanserna påverkar oss, är fortfarande mycket stor. Den stora nyproduktionen av bostäder, befolkningsförändringarna och den kraftfulla satsningen på skolor, äldreboende och idrottsanläggningar fordrar stora investeringar även kommande år. Detta kommer att innebära en större lånebelastning och därmed högre kostnader för kommunen. Trots detta kan vi presentera en mycket stark budget som innefattar stora satsningar. För att leva upp till utmärkelsen Sveriges bästa kommun att bo i för den som är ung så satsar vi mycket pengar när det gäller barn och unga. I budgeten kompenserar vi för såväl löneökningar som befolkningstillväxt men gör också förstärkningar. Totalt ökar vi budgeten för barn- och utbildningsnämnden med 15 miljoner kronor. Fladängskolan blev färdig under 2012 och nu följer utbyggnad av Rutborgsskolan, nybyggnad på Karstorp södra, ombyggnad på Bjärehovskolan och planering för en utbyggnad av Alfredshällskolan. En kraftig satsning på underhåll av våra gator och gång- och cykelbanor finns med ett belopp om 6,3 miljoner. Målet är att våra barn ska kunna färdas säkert i kommunen och därför innefattar åtgärderna också trafiksäkerhetshöjande satsningar kring våra skolor. Vad gäller barns och ungdomars fritid gör vi satsningar som ska möjliggöra att föreningslivet ska kunna utvecklas. Tidigare har vi satsat på konstgräsplaner i såväl Lomma som Borgeby, nybyggnation av idrottshall i norra kommundelen, upprustning av Lomma idrottsplats, näridrottsplats i Bjärred och detta följs nu av en ny idrottshall i södra kommundelen. För att säkerställa en fortsatt hög kvalitet inom socialnämndens verksamheter innehåller budgeten kompensation för såväl löneökningar, utökad verksamhet som förstärkningar om totalt 3,6 miljoner kronor. Det är inte bara andelen barn som ökar kraftigt i kommunen utan prognosen pekar också på en ökning av andelen äldre på sikt. Vi har därför i budgeten satsat på ett tillskott av äldreboende i kommunen. Starten har skett av byggnation av Centrumgatans särskilda boende och en blockinhyrning av lägenheter i Lomma centrum som ska kunna fungera som ett mellanboende för våra äldre. Andra satsningar som bör uppmärksammas är projekt Naturbåten i Öresund, mätning av Skånes kustzon, åtgärder enligt naturmiljö-programmet och en kartläggning för anläggande av ytterligare naturreservat. Vi har också utökat budgeten för att bli en Fairtrade City under Budgeten innefattar också en utökning för att bereda plats till totalt 100 ungdomar att få feriearbete under sommarloven. Anders Berngarn Kommunstyrelsens ordförande 3

4 FEM ÅR I SAMMANDRAG Prognos Allmänt Antal invånare 31 dec varav 0-5 år varav 6-15 år varav år varav år varav år varav 80 år och äldre Utdebitering av obligatoriska skatter och avgifter: Kommunalskatt, kr 19,24 19,24 19,24 19,24 19,24 Landstingsskatt, kr 10,39 10,39 10,39 10,39 10,39 Begravningsavgift Bjärred, kr 0,15 0,15 0,15 0,15 0,15 Begravningsavgift Lomma, kr 0,19 0,19 0,19 0,19 0,19 Resultatbudget Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämningar, mnkr 936,8 994, , , ,4 Verksamhetens nettokostnader, mnkr * 918,4 970,2 998, , ,7 Verksamhetens nettokostnader, tkr/inv 41,7 43,3 43,8 44,2 46,2 Finansnetto, mnkr -4,5-7,8-14,3-18,7-22,0 - varav pensionsförvaltning 5,6 3,5 0,0 0,0 0,0 Årets resultat, mnkr 17,9 35,1 20,7 21,5 22,7 Nettokostnadernas* andel av skatteintäkter och statsbidrag 99% 98% 98% 98% 98% * Exklusive jämförelsestörande poster Balansbudget Anläggningstillgångar (materiella), tkr/inv 51,4 55,8 60,6 62,5 63,0 Långfristiga skulder, tkr/inv 17,9 22,8 27,2 28,4 27,7 Eget kapital, tkr/inv 42,4 43,3 43,4 43,3 43,8 Kassaflödesbudget Investeringsutgifter, mnkr 204,4 176,0 193,1 149,0 98,3 * Investeringar om 15,5 mnkr väntas senareläggas vilket innebär en total budget 2013 på 208,6 mnkr Nyupptagna lån, mnkr 60,0 130,0 100,0 50,0 0,0 4

5 VART GÅR SKATTEPENGARNA? SÅ HÄR FÅR KOMMUNEN SINA PENGAR 82,1% av kommunens intäkter kommer från skatter och generella statsbidrag 2,7% kommer från kommunal fastighetsavgift Kommunal fastighetsavgift 2,7% 2,7% Avgifter 15,1% 15,1% Finansiella intäkter 0,1% Skatter och g statsbidrag Fastighetsavg 15,1% kommer från andra avgifter och ersättningar som kommunen får för den service som kommunen erbjuder Skatter och generella statsbidrag 82,1% Övriga avgifte Finansiella int 0,1% är finansiella intäkter 82,1% OCH 100 KRONOR I SKATT TILL KOMMUNEN PLANERAS I BUDGET 2013 ATT ANVÄNDAS SÅ HÄR: 37,06 kronor till för- och grundskoleverksamhet 15,78 kronor till hälsa, vård och omsorg 15,76 kronor till teknisk verksamhet 10,00 kronor till gymnasieskola och vuxenutbildning 6,99 kronor till kommunövergripande verksamhet 4,01 kronor till LSS-verksamhet 2,86 kronor till individ- och familjeomsorg 1,91 kronor till fritidsverksamhet 1,86 kronor till kulturverksamhet 0,94 kronor till räddningstjänst 0,53 kronor till bygglovsverksamhet 0,27 kronor till miljö- och hälsoskyddsverksamhet 2,03 kronor till årets budgeterade resultat 5

6 STYRPROCESS OCH MÅLKEDJA Budgetens roll i styrprocessen Budgeten har många uppgifter. Den är ett verktyg för planering, styrning, uppföljning och kontroll av verksamheten. Den politiska nivån fastställer verksamhetens inriktning och vilken servicenivå/kvalitet kommunen ska erbjuda kommuninvånarna. Budgeten består av flera olika delar såsom driftbudget, investeringsbudget, exploateringsbudget, resultatbudget, kassaflödesbudget och balansbudget. Kommunen använder fullmäktigeverksamhet (KF-verksamhet) som begrepp för anslagsbindning vad gäller driftbudgeten. Fullmäktige fastställer nettokostnaderna per KF-verksamhet. Nämnderna får omdisponera medel vad gäller driftbudgeten mellan respektive KFverksamhet förutsatt att av kommunfullmäktige fastställda mål och riktlinjer följs. Detta gäller inte omdisponering mellan skattefinansierad teknisk verksamhet och avgiftsfinansierad teknisk verksamhet respektive fastighetsverksamhet. I samband med planeringsprocessen och framtagande av driftbudgeten sker också arbetet med utarbetande av nämndsplan. Budgetprocessen Kommunfullmäktige antar varje år en treårsbudget i enlighet med Kommunallagen. Första året benämns Budget medan de två följande åren kallas Ekonomisk långtidsplan (ELP). I korthet ser budgetprocessen ut på följande sätt: - Under februari-mars uppdaterar ekonomienheten de ekonomiska förutsättningarna utifrån ny skatte- och befolkningsprognos samt övriga förändringar som skett sedan föregående budget och ELP fastställdes i november. - I mars-april fastställer kommunstyrelsen preliminära ramar. De preliminära ramarna omfattar externa intäkter och kostnader samt interna intäkter och kostnader för hyror. - Respektive nämnd ska vid den så kallade kommundialogen i slutet av april utifrån de preliminära ramarna presentera hur de anvisade medlen ska användas och eventuella konsekvenser av ramtilldelningen. - I maj fattar kommunstyrelsen, med beaktande av erfarenheter från kommundialogen, beslut om slutliga ramar. - Därefter påbörjas nämndernas budgetarbete som pågår under perioden majaugusti. - I början av september ska budgetförslagen lämnas in till ekonomienheten som sammanställer allt budgetmaterial. - De olika nämndsförslagen behandlas därefter av budgetberedningen. - Efter budgetberedningen tas kommunens totala budgetförslag upp för facklig samverkan. - Kommunstyrelsen fattar beslut om budgeten under oktober månad. Därefter läggs interna intäkter och kostnader till förutom interna intäkter och kostnader för hyror. - Kommunfullmäktige fattar beslut om budget i november månad. - Budgeten överlämnas därefter till respektive nämnd, som delegerat arbetet med nämndens driftbudget till förvaltningschefen. Målkedjan Enligt Kommunallagen (KL) 3:9 ska kommunfullmäktige besluta om mål och riktlinjer för verksamheten. Dessa ska fastställas så snart som möjligt efter det att den nya kommunfullmäktigeförsamlingen tillträtt. Övergripande mål och riktlinjer ska ange inriktning på övergripande nivå, det vill säga inte ange detaljer utan snarare principer och i första hand vara ett politiskt dokument. Det är ett strategiskt grunddokument för mandatperioden och anger förhållningssätt i vissa kategorier frågor snarare än att spegla inställningen i enskilda frågor. Kommunfullmäktiges fastställda mål och riktlinjer är i huvudsak av övergripande karaktär 6

7 och måste därför ges en konkret uttolkning, som kan tjäna som vägledning inom nämndens verksamhetsområde. Därför upprättar varje nämnd årligen en nämndsplan som utgör grunddokument för nämndernas ansvarsområde och ska i huvudsak ange mål för de verksamheter som nämnden ansvarar för. Nämndsplanen är ett politiskt styrinstrument. Nämndsplanen fungerar som ett uppdrag /beställning till verksamhetsorganisationen. Nämndsplanen fastställs, såvida inte annat sägs i lag, av respektive nämnd efter hörande av kommunstyrelsen. Kommunstyrelsens viktigaste roll i detta sammanhang är att se till att nämndsplanen innehåller vad som erfordras för att fullgöra uppdraget i övergripande mål och riktlinjer samt reglemente, policys, budget och anvisningar och att den inte står i strid med dessa överordnade dokument. När förvaltningschefen från nämnden erhåller ett uppdrag i form av en nämndsplan upprättas en verksamhetsplan, som beskriver hur detta ska uppnås och vem som ska utföra det. Verksamhetsplanen består av de aktiviteter som ska genomföras för att målen i nämndsplanen ska uppnås. Planen kan även innehålla nyckeltal /indikatorer som är kopplade till de olika aktiviteterna. Det är resursbehov och aktiviteter som leder till de prestationer och effekter, som står angivna i nämndsplanerna. Överväganden om huruvida en uppgift ska utföras av egen anställd personal eller på till exempel driftsentreprenad görs i detta sammanhang såvida inte beslut fattats på politisk nivå. Här redovisas vidare personalbehov, utbildningsbehov, lokalbehov, behov av ITstöd och inte minst behov av ekonomiska medel. Verksamhetsplanen fastställs av respektive förvaltningschef efter hörande av nämnden. Utöver att förvaltningschefen fastställer verksamhetsplanen åligger det också förvaltningschefen att fastställa nämndens driftbudget. Nämndens driftbudget fastställs utan hörande från nämnden. 7

8 OMVÄRLD OCH BEFOLKNING Samhällsekonomisk utveckling Den ekonomiska utvecklingen har hittills i år i flera avseenden gått åt rätt håll men inte särskilt snabbt. Kortsiktigt finns flera faktorer som begränsar tillväxten. De största hindren återfinns i omvärlden. Den ekonomiska utvecklingen i euroområdet har fortsatt att försvagas och det kommer att ta lång tid innan de underliggande strukturella problemen rättas till. Det är liktydigt med en svag tillväxt under flera år framöver. Även i Storbritannien och USA lägger finansiella obalanser hinder i vägen. Till det ska läggas att tillväxten nu har börjat hacka också i en rad så kallade tillväxtländer varav Kina utgör bara ett exempel. Problemen i omvärlden hopar sig och leder till att svensk ekonomi får mycket lite draghjälp utifrån. Eftersom exporten svarar för en betydande del av vår produktion blir tillväxten av nödvändighet rätt mager. I år beräknas svensk BNP växa med 1,3 procent. År 2013 väntas tillväxten bli 1,8 procent. På längre sikt - och i takt med att problemen i omvärlden dämpas - ser förutsättningarna för svensk ekonomi ljusare ut. De offentliga finanserna är i gott skick och den privata sektorn uppvisar betydande överskott. Samtidigt som finanserna överlag är starka finns betydande investeringsbehov - bland annat i infrastruktur och bostäder. Till det kan läggas ytterligt låga räntor och lediga produktionsresurser i form av bland annat arbetskraft. Det finns därmed goda förutsättningar för ökade investeringar och ökad konsumtion i Sverige, men oron om den internationella utvecklingen lägger i dagsläget betydande hinder i vägen. Läget på arbetsmarknaden beräknas fortsätta försvagas en bit in i Det är först framåt halvårsskiftet 2013 som tillväxten får bättre fart. Arbetslösheten når under vintern upp mot 8,0 procent innan den vänder ner. Någon mer påtaglig förbättring på arbetsmarknaden är dock inte att räkna med förrän om ett år. Budgetpropositionen Nedan redovisas en kort sammanfattning av de viktigaste förslagen: Under år 2013 läggs inte sparbetinget för GY11 ut på kommunernas gymnasieskolor, vilket innebär att verksamheten inte behöver spara 895 miljoner kronor som sparbetinget var för nästa år. 40 miljoner kronor avsätts till utökad målgrupp för samhällsorientering för nyanlända utanför flyktingmottagandet. 65 miljoner kronor avsätts för stärkt stöd och skydd för barn och unga, den så kallade Barnskyddsutredningen. Skattesänkning till pensionärerna kompenseras med 717 miljoner kronor. Sänkt kommunal fastighetsavgift för hyreshusenheter från 1 januari 2013 kompenseras med 550 miljoner kronor. Ett starkt och hållbart transportsystem Regeringen satsar, under planperioden , 522 miljarder kronor på Sveriges transportsystem. Följande satsningar görs: Resurser till drift och underhåll, 241 miljarder kronor, som möjliggör en upprustning av standarden av det befintliga järnvägssystemet och en höjd ambition för vägunderhållet. Utveckling av transportsystemet, 281 miljarder kronor, så att det klarar nuvarande och framtida krav på hållbarhet och för att göra det varaktigt robust. Den övervägande delen av utgifterna kommer att finansieras direkt med anslag. Viss alternativ finansiering kan bli aktuell till exempel medfinansiering från kommuner, landsting och företag samt brukaravgifter och trängselskatt. Tar satsningarna fart på allvar och blir uthålliga kan omvärldstrycket på Lomma kommun bli stort att delta i respektive genomföra och medfinansiera projekt. Pågående utredningar och annat som kan komma att påverka kommunens ekonomi Kommunala resultatutjämningsreserver Regeringen har nu lagt propositionen Kommunala resultatutjämningsreserver (prop. 2011/12:172). Riksdagen förväntas fatta beslut om förändrad lagstiftning i höst så att de nya lagreglerna blir tillämpliga från och med 1 januari

9 Kortfattat innebär förslaget att kommuner och landsting under vissa förutsättningar ges en möjlighet att inom ramen för sin balanskravsutredning och det egna kapitalet kunna bygga upp så kallade resultatutjämningsreserver. Dessa reserver gör det möjligt att reservera en del av ett överskott i goda tider och sedan använda medlen för att täcka underskott som kan uppstå till följd av en lågkonjunktur. En möjlighet införs att reservera överskott som är upparbetade i boksluten för åren 2010, 2011 och Beslut om sådana överskott måste dock tas under år De kommuner och landsting som väljer att använda sig av resultatutjämningsreserver ska besluta om lokala riktlinjer för hanteringen av dessa reserver. Översyn av utjämningssystemen Finansutskottet har lämnat ett betänkande som innebär att en proposition med största sannolikhet är att vänta under hösten Det är dock viktigt att påpeka att betänkandet inte på något sätt anger några ramar för vad propositionen ska innehålla eller när förslaget ska träda i kraft. Det är alltså fortfarande oklart om propositionen i sin helhet kommer att utgå från Utjämningskommitténs förslag eller om förändringarna kommer att träda i kraft 2013 eller Befolkning Befolkningsutvecklingen är av avgörande betydelse vid bedömningen av olika verksamheters behov. Bedömningen av befolkningsutvecklingen utgår från kommunens egen befolkningsprognos, vilken ses över minst en gång per år. Prognosen utgår från att byggandet i kommunen till 100 % genomförs enligt bostadsförsörjningsprogrammet under 2012 och 2013, till 75 % under 2014 samt därefter till 50 % Befolkning 31/12 respektive år Befolkning 1/11 året innan budgetåret 1) ) Befolkning 1/11 året innan budgetåret är utgångspunkt för beräkningen av kommunens skatteintäkter Befolkningsökningen kommer att bli betydande de närmaste åren till följd av en förhållandevis stor inflyttning i kommunen. Nedan framgår befolkningen i olika åldersgrupper samt förändringarna under perioden Befolkningen förväntas öka i samtliga åldersgrupper förutom bland de allra yngsta och ungdomarna i gymnasieåldern år. Ålder/ År Förändring S:a Befolkningsförändringarna speglar på många sätt det bostadsbyggande som nu sker i kommunen. Byggandet är omfattande, och en stor andel av de nya bostäderna är småhus med äganderätt, vilket attraherar unga barnfamiljer. Lägenhetsbyggandet är också betydande, vilket leder till ett ökat kvarboende i kommunen, och till och med ger en viss inflyttning bland äldre. Bostadsbyggande En omfattande bostadsproduktion pågår för närvarande i kommunen. Detta kommer att fortsätta de närmaste åren. Planer från byggföretagen finns för att bygga nästan 700 bostäder eller i genomsnitt 225 per år under åren Här ingår byggande i egen regi på stycketomter, gruppbebyggelse och lägenheter i flerbostadshus. Samtliga upplåtelseformer är representerade. Det största området är Lomma Hamn med över 400 bostäder. Samtliga dessa bostäder bedöms dock inte bli påbörjade vid den tidpunkt som planeras och hänsyn till detta har således tagits i befolkningsprognosen. I den norra kommundelen kommer byggandet den närmaste treårsperioden att bli mycket begränsat. 9

10 HUSHÅLLNING OCH KVALITET Finansiellt mål enligt god ekonomisk hushållning Mål: Verksamhetens nettokostnader inklusive finansnetto ska utgöra mindre än eller lika med 98 % av skatteintäkter och statsbidrag. Verksamhetsmål enligt god ekonomisk hushållning Kommunfullmäktige har formulerat sex verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning som är kommunövergripande. Målen formuleras inför varje budgetår och är följande: Mål: Den totala frisknärvaron i Lomma kommun ska enligt modellen "Frisknärvaro 99 % " öka. Nyckeltal: Under perioden t.o.m ska andelen personer med frisknärvaro uppgå till minst 75 %. Mål: Den totala sjukfrånvaron i Lomma kommun ska minska. Nyckeltal: Under perioden t.o.m får sjukfrånvaron högst uppgå till 4,5 %. Mål: Energiförbrukningen ska minskas till gränsen för vad ekonomisk lönsamhet tillåter och miljöhänsyn kräver. Nyckeltal: Energiförbrukning ska 2013 (normalårs- och ytjusterat) minska med 5 % i förhållande till Mål: Lomma ska vara en företagandevänlig kommun. Nyckeltal: Vid nästa mätning 2013 med SCB:s undersökning Företagarna om kommunen ska företagsservice-index överstiga 70. Vid mätningen 2010 var resultatet 54. (Gränsen för nöjd är 55 och för mycket nöjd 75) Mål: Dialogen med medborgarna ska stärkas ytterligare. Nyckeltal: Resultatet i mätningen SCB:s medborgarundersökning, Nöjd-Inflytande-Indexet (NII), ska överstiga 55. Mål: Lomma kommun ska optimera användandet av lokaler och anläggningar inom samtliga verksamheter och nyttjandegraden ska öka. Nyckeltal: Nyckeltal tas fram under Kvalitetsarbete Kvalitet kräver ett medvetet och systematiskt arbete med tydligt ställda mål. För Lomma kommun är det en självklarhet att sträva efter kvalitet i allt som görs. Det ska genomsyra verksamheten, dialogen med medborgarna, framtidsplaner allt. Kommunens kvalitetsarbete kan beskrivas utifrån följande ledord: Delaktighet att vi lyssnar på och möter medborgarnas synpunkter när vi planerar verksamheten, och dialogen leder till konkreta åtgärder och förbättringar. Samverkan är en förutsättning för att uppnå kvalitet i kommunens verksamhet. Effektivitet skapas av raka beslutsvägar, ansvarstagande och tydlighet. Närhet är stor människorna emellan och lägger grunden för en trygg miljö att leva och trivas i. Utveckling och förbättring kräver tydliga mål och vägen dit går genom regelbunden uppföljning av ekonomi, ledarskap och medborgarfokus. Verksamhetsutveckling Revideringen av styrsystemet startade under 2012 och är nu en gemensam process under 2013 med samtliga nämnder involverade. Arbetet med att förbättra målstyrningen kommer att fortsätta under 2013, bland annat via det webbaserade systemstödet STRATSYS. Styrgruppen för barn- och ungdomsdialog kommer att jobba efter den handlingsplan som tagits fram under 2012 och utveckla dialogen genom ungdomsdemokratidag och regelbundna träffar mellan politiker och elevrådsrepresentanter. Senaste resultaten av SCB:s medborgarundersökning 2011 ska användas i styrningen av de olika verksamheterna. Ett Kontaktcenter för Lomma kommun etableras under 2013 och bidrar därmed starkt till en fortsatt utveckling av service till medborgarna. Ledarforum, som startade 2011, vidareutvecklas i samverkan med cheferna i organisationen. 10

11 HUSHÅLLNING MED PERSONAL- RESURSER Hälsosam arbetsplats I arbetet med att skapa en attraktiv arbetsgivare, som kan rekrytera och behålla kvalificerade medarbetare, ingår som en viktig del ett planerat och strukturerat friskvårdsarbete. Arbetsgivarens prioritering av dessa frågor blir allt viktigare vid rekrytering av unga medarbetare. Från och med 1 januari 2013 ersätter en friskvårdspeng om 800 kr per anställd och år tidigare motionspremier. Friskvårdspengen kan användas för alla aktiviteter som uppfyller Skatteverkets kriterier för skattefria motions- eller friskvårdsaktiviteter. Hälsoinspiratörerna erbjuds regelbunden möjlighet till utveckling i sina uppdrag genom samarbete med Företagshälsovårdens hälsoutvecklare. Friskvårdsfrågorna tas upp i den arbetsmiljöenkät som genomförs regelbundet. Kommunala entreprenader Delar av kommunens verksamhet utförs av entreprenörer. Det innebär att arbetsuppgifter som tidigare utfördes av medarbetare, anställda av kommunen, nu utförs av entreprenörernas medarbetare. De stora entreprenörerna är Medley AB för bad- och fritidsverksamhet, Samhall AB och Atlantis städ- och saneringsverksamhet för städverksamhet, PEAB för gata- och parkverksamhet samt från och med 1 mars 2013 kommer Förenade Care AB att utföra all hemtjänst, särskilt boende samt servicetjänster såsom inköp, tvätt och städning. I kommunen utförs LSS-insatserna, ledsagarservice och avlösarservice i hemmet, enligt Lagen om valfrihetssystem (LOV). Detta betyder att den som har beviljats insatserna själv kan välja utförare bland ett antal entreprenörer. Sjukfrånvaro Under fjolåret ökade den totala sjukfrånvaron något. Detta medförde att målen minskad sjukfrånvaro och ökad frisknärvaro inte kunde uppfyllas. Långtidssjukskrivningarna ökade något, medan korttidsfrånvaron minskade. Under 2013 kommer arbetet med att nå de uppsatta målen bland annat att handla om en särskild satsning på att avsluta ett antal rehabiliteringsärenden. Kompetensutveckling Kommunen är en tjänsteproducerande organisation. Det som avgör kvaliteten på dessa tjänster är personalens kompetens. Även om utbildningsnivån bland kommunens medarbetare är hög, krävs det en kontinuerlig kompetensutveckling för att möta nya och förändrade krav och behov hos kommunens invånare. Därför är det av största vikt att verksamheterna i sina budgetar avsätter tillräckliga medel för att möta behovet av kompetensutveckling. I december 2013 börjar kravet på lärarlegitimation att gälla. För att arbetsgivaren ska kunna leva upp till kraven som är förenade med lärarlegitimation, måste lärarnas kompetens kartläggas och dokumenteras. Detta medför att någon form av IT-stöd för denna fråga måste införskaffas under Pensionsavgångar/rekrytering Åren beräknas cirka 100 medarbetare att avgå med pension, varav flertalet sker inom yrkeskategorierna lärare, förskollärare, barnskötare och undersköterskor. Prognosen är något osäker på grund av rörlig pensionsålder år. Ytterligare cirka 500 personer (tillsvidare- och visstidsanställda) kommer att sluta i kommunen under åren Av dessa cirka 500 avgångar beror cirka 100 på verksamhetsövergången inom socialförvaltningen Ersättningsrekrytering beräknas uppgå till cirka 400 personer under ovan nämnda period. Kommunen har i stort sett inga problem med att rekrytera nya medarbetare, med undantag av vissa grupper, till exempel förskollärare och specialister inom tekniska förvaltningen. 11

12 Pensionskostnader Den del av pensionsskulden som har intjänats före 1998 redovisas som en ansvarsförbindelse utanför balansräkningen. Pensionsskuld från och med 1998 ingår i balansräkningen och förändringen av pensionsskulden påverkar därmed det ekonomiska resultatet i kommunen. Det nuvarande pensionsavtalet, KAP-KL, är helt premiebestämt på lönedelar upp till 7,5 inkomstbasbelopp. För lönedelar över 7,5 inkomstbasbelopp är KAP-KL i huvudsak förmånsbestämt. Sedan mitten av 1990-talet har Sveriges Kommuner och Landsting haft som målsättning att träffa ett helt premiebestämt pensionsavtal. Med ett sådant pensionsavtal är det enklare för arbetsgivaren att förutse och budgetera pensionskostnaden. Under 2013 kommer förhandlingar att föras mellan parterna om ett nytt pensionsavtal. Samverkan Samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare är en naturlig del i den dagliga verksamheten. För ett väl fungerande samverkanssystem krävs en målinriktad process där alla är delaktiga. Det sker vid arbetsplatsträffar, i samverkansgrupper och i samband med utvecklingssamtal. Målet är effektiva samverkansprocesser som skapar förutsättningar för ett positivt arbetsklimat och innefattar hälso- och arbetsmiljöaspekter. Utbildning i samverkansavtalet, förebyggande arbetsmiljöarbete, lyhördhet för medarbetarnas synpunkter är viktiga framgångsfaktorer i verksamheten. Arbetsgivaren har alltid kvar sitt ansvar för arbetsmiljön, dock är samverkan en förutsättning för ett effektivt arbetsmiljöarbete. Syftet med avtalet är att stärka samverkan mellan parterna och öka medarbetarnas möjlighet till delaktighet och sätta fokus på en hälsofrämjande arbetsmiljö. En förutsättning för detta är att parterna har en gemensam värdegrund som innefattar begreppen ansvar, öppenhet, respekt och tydlighet. Arbetsmiljö Arbetsmiljöarbetet är långsiktigt och viktigt för verksamhetens utveckling. God kompetens är grunden för ett bra arbetsmiljöarbete och därför ska vi genomföra utbildning för chefer och fackliga företrädare i arbetsmiljöfrågor och hur risker och brister kan undanröjas. Viktiga komponenter i arbetsmiljöarbetet är att undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna för att någon kan komma att drabbas av ohälsa och/eller olycksfall och upprätta handlingsplaner. En arbetsmiljö som inte ger upphov till skador eller annan ohälsa hos medarbetarna bidrar till låg sjukfrånvaro och att hålla nere de kostnader som är förknippade med sjukfrånvaro. En god arbetsmiljö ökar chanserna att medarbetarna håller sig friska, trivs bättre och därmed gör ett bättre arbete. Målet är en organisation och ledning som tar tillvara, anpassar och utvecklar varje medarbetares förutsättningar och förmåga. Arbetsgivaravgifter Arbetsgivaravgifterna består både av delar som bestäms av riksdagen (lagstadgade) och delar som bestäms i förhandlingar mellan parterna inom offentlig sektor (försäkringar och kollektivavtal). Avgifterna går främst till pension samt sjuk- och olycksfallsförsäkringar. Arbetsgivaravgifterna var på samma nivå under 2012 som år 2011 det vill säga 38,46 %. För år 2013 föreslås oförändrad nivå på arbetsgivaravgifterna. Prel. Arbetsgivaravgifter (%) Arbetsgivaravgifter enligt lag 31,42 31,42 Avtalsförsäkringar 0,21 0,21 Kollektivavtalad pension 6,83 6,83 Summa arbetsgivaravgifter 38,46 38,46 12

13 HUSHÅLLNING MED NATUR- RESURSER Det strategiska natur- och miljöarbetet i kommunen kommer under 2013 att prioritera arbetet med nya lokala miljömål, klimatfrågan, kust- och vattenmiljöfrågor samt information, utveckling och skydd av naturområden. Nya lokala miljömål Nya miljömål för Skåne presenterades av länsstyrelsen under Förvaltningarna har därför tagit fram nya lokala miljömål med åtgärder för de miljömål som inte redan ingår i kommunens Energiplan med klimatstrategi, Naturmiljöprogram med grönplan eller Marint naturmiljöprogram. Arbetet fortsätter under året med förankring och antagande av de nya lokala målen och åtgärderna. Klimatarbete och klimatrelaterade åtgärder En ny energiplan med energistrategi kommer att tas fram under året. Samtidigt fortsätter arbetet med att genomföra de åtgärder som redan är antagna i den tidigare energiplanen. Kommunen har dessutom fått ekonomiskt stöd från Energimyndigheten för att arbeta med energieffektiviserande åtgärder. Detta arbete riktar sig framförallt till förvaltningarna. Under året kommer också en ny inmätning av kusten att göras i ett samarbetsprojekt mellan kustkommunerna, länsstyrelsen och Sveriges Geologiska Undersökning. Detta material är användbart för att ha kontroll över kustens förändring och erosion i takt med att klimatförändringens påverkan ökar. Renare hav och inlandsvatten Det marina naturmiljöprogrammet som antogs av kommunfullmäktige 2010 innehåller bland annat mål och åtgärder för den kommande 10- årsperioden. Arbetet fortsätter därför under 2013 med de åtgärder som prioriteras för året. Med hjälp av statliga medel startade kommunen 2010 ett samarbetsprojekt med Malmö stad, Sea-U, VA-syd och Region Skåne för att testa blåmusselodlingar som en ny metod för att rena kustvattnet från närsalter. Detta projekt avslutas och slutredovisas under Naturbåten är ett nytt samarbetsprojekt med statliga medel mellan Lomma kommun, Malmö stad, Vellinge kommun, Sea-U och Region Skåne som kommer att starta under Projektet syftar främst till att ge skolbarnen möjlighet att uppleva livet under ytan i havet, men syftet är också att utveckla besöksnäring och öka allmänhetens kunskap om havet. Höje å vattendragsförbund och Kävlingeåprojektet är numera ombildade till vattenråd. Detta i enlighet med EU:s ramdirektiv för vatten och den nya vattenförvaltningen. Kommunen ingår som en viktig medlem i dessa båda vattenråd, som förväntas få högre status i samhällsplaneringen genom sin viktiga roll som remissinstans för bland annat detaljplaner. Detta innebär att medborgarinflytandet kring vattenfrågorna har ökat. Inom ramen för den nya vattenförvaltningen har åtgärdsprogram formulerats för bland annat Höje å och Lödde å/ Kävlingeån. Vattenvårdande och vattenfördröjande åtgärder kommer att fortlöpa som samarbetsprojekt mellan de kommuner som berörs av dessa vatten. Skydd av natur Under 2012 intensifieras kommunens arbete med att skydda de värdefullaste naturområdena. Utöver nedanstående projekt kommer också förslag på ytterligare områden som behöver skydd att föreslås under Fels mosse Arbetet fortsätter under 2013 inom Höjeåprojektet med att restaurera och förhoppningsvis kunna skydda mossen som ett naturreservat. Östra dammen Kommunen har fått bidrag från staten för en rad åtgärder i naturreservatet Östra dammen. Projektet löper under 2013 och syftar till att kommunen tar över ansvaret för reservatet samt utvidgar området i en ny reservatsbildning. Även fysiska åtgärder ingår i projektet för att gynna biologisk mångfald och friluftsliv. Information ska ges kring de värden som finns både för allmänhet och för skolor. Haboljungs alkärr I juni 2012 fick kommunen statligt stöd för att påbörja arbetet med att skydda Haboljungs alkärr som naturreservat. Arbetet fortsätter med att upprätta förslag till skötselplan, föreskrifter och förankring hos arrendator. 13

14 EKONOMISK ÖVERSIKT OCH ANALYS Beräkningsförutsättningar De viktigaste beräkningsförutsättningarna är: Oförändrad utdebitering: 19,24 kr. Utgångspunkten har varit fastställd ELP Befolkningsprognos för Lomma kommun, daterad Skatter, bidrag och utjämning har beräknats efter Sveriges Kommuner och Landstings cirkulär 2012:46 samt preliminär kostnads- och LSS-utjämning cirkulär 2012:45. Antal invånare : Kommunen beräknas få kompensation för eftersläpningseffekter i kostnadsutjämningen till följd av hög befolkningstillväxt under perioden. Ingen kompensation för inflation. Indexuppräkning har gjorts för entreprenaderna Förenade Care AB, Räddningstjänsten och PEAB Sverige AB. Tillväxtposten avseende 2013 med nivåhöjning kommande år, baserad på kommunens befolkningsprognos och standardkostnaderna i utjämningssystemet per åldersgrupp, har tillförts nämnderna. Resultatutveckling Den av staten fastställda nedre gränsen för den ekonomiska utvecklingen, det så kallade balanskravet, innebär att kommunens intäkter varje år måste överstiga kostnaderna. Detta är dock inte tillräckligt för att på lång sikt uppnå Kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning. Resultatutvecklingen sedan 2006 redovisas i diagrammet nedan. Mnkr Resultatutveckling Prog Budg Plan 2014 År Plan 2015 Åren utgör positiva exploateringsnetton och realisationsvinster en betydande del av resultatet. Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag Som tidigare nämnts har kommunfullmäktige fastställt ett finansiellt mål som anger ambitionsnivån vad gäller den finansiella utvecklingen. Målet är att verksamhetens nettokostnader inklusive finansnetto ska utgöra mindre än eller lika med 98 % av skatteintäkter och statsbidrag. Nedanstående diagram visar relationen nettokostnader inklusive finansnetto/skatteintäkter och statsbidrag. För åren har nettokostnaderna i diagrammet justerats för jämförelsestörande poster som realisationsnetto och exploateringsnetto. Mnkr 102% 100% 98% 96% 94% 92% 90% 88% 93% % 2007 Nettokostnadernas andel 101% % % % 2011 Progn % 98% 98% 98% Budget 2013 Plan 2014 Plan 2015 Åren uppgår andelstalen samtliga år till 98 %. Resultatbudget Jämfört med budget 2012 beräknas skatteintäkter och statsbidrag öka med 5,1 % eller 50,0 mnkr Av dessa 50,0 mnkr har 41,0 mnkr tillförts nämndernas verksamheter, 3,0 mnkr till finansförvaltningen samt 6,0 mnkr till KS förfogandemedel. Nämndernas budgetar har tillförts 41,2 mnkr på följande sätt: Tillväxtposter, 12,7 mnkr Löneökningar/indexuppräkning, 18,5 mnkr Effektiviseringar, 15,2 mnkr Förstärkningar, 25,2 mnkr År 14

15 När de slutliga ramarna antogs i våras fördelades effektiviseringar/anpassningar av budget mellan nämnderna proportionellt motsvarande 15,2 mnkr. I höstens budgetarbete har, förutom fördelning av tillväxtposter och kompensation för årets lönerevision samt indexuppräkning av kommunala entreprenader, förstärkningar motsvarande 25,2 mnkr tilldelats nämnderna. Det handlar dels om förstärkningar endast för år 2013 motsvarande 9,5 mnkr, dels förstärkningar för perioden med 15,7 mnkr årligen. Förstärkningarna fördelar sig på nämnder och period på följande sätt (mnkr): Nämnd Kommunstyrelse 2,0 0,9 Socialnämnd 0,0 2,9 Barn- och utbildningsnämnd 0,6 4,0 Kultur- och fritidsnämnd 0,0 0,0 Teknisk nämnd 6,3 7,9 Miljö- och byggnadsnämnd 0,6 0,0 Summa 9,5 15,7 Förstärkningarna för 2013 omfattar: Utökat beläggningsunderhåll, 6,3 mnkr E-tjänster etapp III, 1,3 mnkr Inredning/utrustning av Rutsborgskolan, 0,6 mnkr GIS-kompetensen, 0,6 mnkr Surfplattor till förtroendevalda i arbetsutskotten, 0,25 mnkr Firande av kommunens 50-årsjubileum, 0,25 mnkr Projekt naturbåten i Öresund och samordnad mätning av Skånes kustzon, 0,16 mnkr De årliga förstärkningarna för perioden omfattar: Införande av internhyressystem (bland annat en justerad nivå på planerat och löpande fastighetsunderhåll), 7,3 mnkr. Ökade kostnader gymnasieskola och vuxenutbildning, 3,8 mnkr Bibehållen kvalitet inom socialnämndens verksamhetsområde, 2,9 mnkr Feriearbetande ungdomar, 0,6 mnkr Åtgärder i enlighet med naturmiljöprogrammet, 0,6 mnkr Inköp av Krav- och Fairtrademärkta bananer, 0,2 mnkr Stöd till skötsel av Alnarpsparken, 0,2 mnkr Ny nämndsekreterarorganisation / förändrad överförmyndarverksamhet, 0,1 mnkr Investerings- och exploateringsverksamhet Investeringsverksamheten fortsätter att vara mycket omfattande och uppgår under perioden till 440,4 mnkr. Investeringarna fördelar sig mellan åren på följande sätt: Mnkr Skattefinansierad 177,2 136,0 85,3 verksamhet Avgiftsfinansierad 15,9 13,0 13,0 verksamhet Totalt 193,1 149,0 98,3 Utöver ovanstående investeringar tillkommer inte slutförda investeringar under 2012 som i helårsprognosen per 31 augusti 2012 beräknas uppgå till cirka 15,5 mnkr exklusive nytt vårdboende (byggas i LSAB s regi) vilket innebär att kommunens totala investeringsvolym är cirka 455 mnkr åren Bland de större investeringsobjekten under perioden kan nämnas nybyggnad Karstorpskolan i Lomma, utbyggnad av Alfredshällskolan i Bjärred och tillbyggnad Rutsborgskolan i Borgeby samt idrottshall Södra kommundelen. Därutöver finns investeringar som är kopplade till genomförandet av detaljplaner där Sandstensgatan och Centrumtorget utgör de största. Under kommande treårsperiod beräknas exploateringsverksamheten förbättra likviditeten med 21,9 mnkr. Låneskuld Den omfattande investeringsverksamheten innebär en stor belastning på kommunens likviditet. Det kassaflöde som kommunen själv genererar uppgå till cirka 270 mnkr under perioden Detta är den nivå kommunen kan investera för utan att behöva ta upp nya lån och motsvarar summan av avskrivningar och resultat. Erfarenheterna visar att samtliga budgeterade investeringar inte färdigställs som planerat. Budgeten bygger på förutsättningen att cirka 85 % av investeringsbudgeten 2013 förbrukas. Resterande del antas förbrukas under nästkommande år. För 2014 och 2015 antas 100 % förbrukas. 15

16 Diagrammet nedan visar hur låneskulden utvecklas. Till följd av kommunens starka befolkningstillväxt finns ett högt tryck på investeringssidan och de årliga investeringarna beräknas uppgå till i snitt cirka 150 mnkr under perioden, vilket medför ett ökat upplåningsbehov. Låneskulden beräknas öka med 140 mnkr från 450 mnkr 2012 till 590 mnkr Mnkr Låneskuld Prog Budg. Plan Plan År 2015 Finansnetto Diagrammet visar hur finansnettot, det vill säga skillnaden mellan finansiella intäkter och kostnader, utvecklas. Avkastningen från pensionsförvaltningen ingår normalt i finansnettot, men ingår inte i uppgifterna i diagrammet nedan. Från och med 2012 budgeteras ingen årlig avkastningen från pensionsförvaltningen. Mnkr Finansnetto Prog Budg Plan Plan 2015 År -22 Finansnettot har varit negativt sedan För planperioden beräknas finansnettot ytterligare försämras till en nivå på cirka - 22 mnkr år Försämringen förklaras av den kraftigt ökade upplåningsvolymen. Känslighetsanalys En kommun påverkas av händelser i omvärlden som ofta kan vara svåra att påverka. Det kan till exempel vara en konjunktursvängning eller förändrade lagar och förordningar. I sammanställningen nedan redovisas hur ett antal händelser påverkar kommunens ekonomi. Händelse Förändring (mnkr) Löneförändring med 1 % inklusive 5,5 personalomkostnader Förändring av låneräntan med 1 % 2,7 Upplåning med 10 mnkr 0,4 Förändrad utdebitering med 1 kr 49,6 Framtid Kommunens befolkningsprognos pekar på en fortsatt stark tillväxt. Skälet till detta är det omfattande bostadsbyggandet. Alla åldergrupper förutom de allra yngsta förväntas att öka i antal. Störst blir ökningen bland de unga barnfamiljerna och ungdomarna i gymnasieåldern, år. Kommunens planering för att kunna tillhandahålla den kommunala service som kommuninvånarna kan förvänta sig är omfattande. Investeringsnivån är och har varit mycket hög både i anläggningar för kommunal service och i infrastruktur. Framöver kommer investeringsbehoven fortsatt att vara höga, vilket innebär en mycket stor och långsiktig belastning på ekonomin. För kommunens långsiktiga ekonomiska utveckling är det viktigt att nämndernas ekonomi är i balans och att budgeten hålls. Sedan flera år tillbaka har flera nämnder visat negativa budgetavvikelser under löpande år och de åtgärder som har vidtagits under året har inte varit i tillräcklig omfattning för att nå balans. Kommunens resultatnivå bör ligga på mellan 3,0 4,0 % av skatter, statsbidrag och utjämning om kommunens finansiella handlingsutrymme ska kunna bibehållas. I rådande läge blir det en utmaning att lyckas med detta framöver. Med en aktiv styrning där ekonomin hela tiden ställs mot de ökande verksamhetsbehoven bör kommunen ha möjligheter att upprätthålla ett sådant resultat. 16

17 KOMMUNÖVERGRIPANDE VERKSAMHET KOMMUNLEDNING Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Driftbudget Tkr Utfall 2011 Prognos 2012 Budget 2013 Plan 2014 Plan 2015 Intäkter Kostnader Nettokostnad Budgeterad nettokostnad Budgetavvikelse Från och med 2013 ingår budget för planverksamhet samt budget för vissa fastighetsfrågor. Verksamhetsbeskrivning Kommunledningskontoret omfattar följande enheter/funktioner: ledning och samordning, utvecklingsenhet, kansli, personal och lön, ekonomi, it- och serviceenhet samt fysiskplanering. Ledning och samordning innefattar ansvaret för kommunens säkerhetsfrågor där även Vakande ögon ingår. Ekonomienheten svarar även för upphandlings- samt försäkringsfrågor. Förändringar i verksamheten Ansvaret för exploaterings- och detaljplanefrågor övergår till kommunstyrelsen. Därmed får kommunstyrelsen ett samordnat ansvar för strategiska markfrågor och hela planprocessen, från översiktsplan till detaljplan. Kommunstyrelsen kommer under 2013 att intensifiera arbetet med översyn och kartläggning av naturområden, för att eventuellt inrätta naturreservat i de mest intressanta miljöerna. Samarbetet inom MalmöLundregionen, där Lomma ingår tillsammans med tio andra kommuner, tar en fastare form. Det innebär bland annat att ett litet kansli inrättas med en samordnarfunktion. För detta betalar medverkande kommuner en årlig avgift på två kronor per invånare. Lomma kommun har ett avtal med Staffanstorps kommun vad gäller räddningstjänst. Kommunens ansvar för samarbetet flyttas från miljö- och byggnadsnämnden till kommunstyrelsen vid årsskiftet 2012/13. Införandet av Kontaktcenter beräknas vara färdigt och i full drift tidigt under Kontaktcenter är en ny form av service till kommunens medborgare och besökare, med en samlad hantering av flera av kommunens mest förekommande ärenden inom en liten enhet. En samlad organisation för kommunens nämndsekreterare inrättas, och kanslienheten ansvarar i fortsättningen för personal som hanterar handlingar, protokoll och övrig nämndsadministration i kommunens nämnder. Därmed kan verksamheten samordnas, kvalitén blir jämnare och sårbarheten minskar. Framtid Arbetet med centrumutveckling i både Lomma och Bjärred fortsätter. För Bjärred- Borgeby utarbetas en fördjupad översiktsplan där bland annat centrummiljön behandlas, och för Lomma utvecklas arbetet med det så kallade Lommastråket för handel, folkliv och estetiska värden. Kommunen samarbetar med grannkommuner och Region Skåne för att, i samband med att godstågstrafiken kommer att öka, även möjliggöra pågatågstrafik på Lommabanan. Projektet handlar om att utnyttja befintlig järnvägssträckning, kompletterat med mötesspår och stationer för passagerartrafik i Alnarp, Lomma och 17

18 Flädie. För att förbereda för detta finns en planskild underfart på Vinstorpsvägen med i planeringen. Mål E-tjänster ska utvecklas i alla nämnder för att öka service, effektivitet och transparens. Systemen ska vara i drift vid utgången av En översyn och kartläggning av kommunens nuvarande naturområden för anläggande av naturreservat ska genomföras. I kommunens långsiktigt hållbara miljöarbete ska en gemensam strategi finnas. En åtgärdsplan med konkreta insatser ska tas fram för att säkerställa framtida personalrekrytering. Markköp/exploateringsavtal ska präglas av framtidsinriktat och långsiktigt hållbart miljöarbete för kommande generationer. Åkermark ska i möjligaste mån bibehållas genom att förtätning företrädesvis begränsas till redan bebyggda områden. 18

19 RÄDDNINGSTJÄNST Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Driftbudget Tkr Utfall 2011 Prognos 2012 Budget 2013 Plan 2014 Plan 2015 Intäkter Kostnader Nettokostnad Budgeterad nettokostnad Budgetavvikelse 11 0 Verksamhetsbeskrivning Räddningstjänsten ansvarar för räddningsinsatser vid olyckshändelser och vid överhängande fara för sådana, i syfte att hindra och begränsa skador på människor, egendom och miljö. Räddningstjänsten bistår och hjälper kommuninvånare med råd och anvisningar i syfte att förebygga brand och andra olyckor. Räddningstjänsten i Lomma bedrivs sedan 1 juni 2006 i samverkan med Staffanstorps kommun med Staffanstorp som huvudman. Förändringar i verksamheten Från och med 1 januari 2013 flyttas ansvaret för räddningstjänsten från miljöoch byggnadsnämndens ansvar som räddningsnämnd till kommunstyrelsen. Samtidigt flyttas ansvaret för tillsyn enligt miljöbalken från tekniska nämnden till miljö- och byggnadsnämnden. För närvarande pågår en förstudie om en utökad operativ samverkan mellan Räddningstjänsten Syd och Räddningstjänsten Lomma-Staffanstorp i området väster om Lund. Framtid Projekten om en gemensam regional larmcentral och resurser för tung räddning fortgår. 19

20 KOMMUNÖVERGRIPANDE VERKSAMHET REVISIONSVERKSAMHET Ansvarig nämnd: Revision Driftbudget Tkr Utfall 2011 Prognos 2012 Budget 2013 Plan 2014 Plan 2015 Intäkter Kostnader Nettokostnad Budgeterad nettokostnad Budgetavvikelse -6 0 Verksamhetsbeskrivning Kommunrevisionens uppgift är att ge kommunfullmäktige underlag till den årliga ansvarsprövningen vilken regleras i kommunallag och i skriften god revisionssed. Revisorerna granskar årligen i den omfattning som följer av god revisionssed all verksamhet som bedrivs inom nämnderna. De granskar på samma sätt, genom de revisorer eller lekmannarevisorer som utsetts i de kommunala bolagen även verksamheten i dessa. Revisorerna prövar om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen som görs inom nämnderna är tillräcklig. Analys av väsentlighet och risk är grundstommen i revisionsprocessen och utgör underlag för prioriteringar av granskningens inriktning och omfattning. Lagstiftningen fokuserar på god ekonomisk hushållning och på att öka långsiktigheten i den ekonomiska verksamhetsmässiga planeringen. Lagen ställer krav på att budgeten ska innehålla finansiella mål samt mål och riktlinjer för verksamheten. Målen bör följas upp kontinuerligt och ska utvärderas i delårsrapport och i årsredovisning. Revisionen bedömer resultatet i delårsrapport och årsredovisning. 20