Budget 2013 LOMMA KOMMUN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Budget 2013 LOMMA KOMMUN"

Transkript

1 Budget 2013 LOMMA KOMMUN SAMT PLAN FÖR EKONOMIN ÅREN

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING Kommunstyrelsens ordförande har ordet... 3 Fem år i sammandrag... 4 Vart går skattepengarna?... 5 Styrprocess och målkedja... 6 BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR Omvärld och befolkning... 8 Hushållning och kvalitet Hushållning med personalresurser Hushållning med naturresurser Ekonomisk översikt och analys VERKSAMHETERNA Kommunövergripande verksamhet / Räddningstjänst Individ- och familjeomsorg LSS-verksamhet Hälsa, vård och omsorg För- och grundskoleverksamhet Gymnasieskola och vuxenutbildning Kostverksamhet Fritidsverksamhet Kulturverksamhet Teknisk verksamhet - skattefinansierad Teknisk verksamhet - fastighetsverksamhet Teknisk verksamhet - avgiftsfinansierad Miljö- och hälsoskyddsverksamhet Bygglovsverksamhet RÄKENSKAPER Resultatbudget / Kassaflödesbudget Balansbudget Noter till resultatbudgeten VA-verksamhetens resultat- och balansbudget Fastighetsverksamhetens resultat- och balansbudget KF-verksamheter per nämnd Medel till kommunfullmäktiges och kommunstyrelsens förfogande Investeringsbudget Exploateringsbudget Ordlista BILAGA Förändringar i förhållande till fastställd långtidsplan... Fastställd av kommunfullmäktige Foto: Christian Almström, Eva Jansson

3 KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE HAR ORDET Den svenska ekonomin har utvecklats åt rätt håll den senaste tiden men osäkerheten, kring hur flera länders problem med statsfinanserna påverkar oss, är fortfarande mycket stor. Den stora nyproduktionen av bostäder, befolkningsförändringarna och den kraftfulla satsningen på skolor, äldreboende och idrottsanläggningar fordrar stora investeringar även kommande år. Detta kommer att innebära en större lånebelastning och därmed högre kostnader för kommunen. Trots detta kan vi presentera en mycket stark budget som innefattar stora satsningar. För att leva upp till utmärkelsen Sveriges bästa kommun att bo i för den som är ung så satsar vi mycket pengar när det gäller barn och unga. I budgeten kompenserar vi för såväl löneökningar som befolkningstillväxt men gör också förstärkningar. Totalt ökar vi budgeten för barn- och utbildningsnämnden med 15 miljoner kronor. Fladängskolan blev färdig under 2012 och nu följer utbyggnad av Rutborgsskolan, nybyggnad på Karstorp södra, ombyggnad på Bjärehovskolan och planering för en utbyggnad av Alfredshällskolan. En kraftig satsning på underhåll av våra gator och gång- och cykelbanor finns med ett belopp om 6,3 miljoner. Målet är att våra barn ska kunna färdas säkert i kommunen och därför innefattar åtgärderna också trafiksäkerhetshöjande satsningar kring våra skolor. Vad gäller barns och ungdomars fritid gör vi satsningar som ska möjliggöra att föreningslivet ska kunna utvecklas. Tidigare har vi satsat på konstgräsplaner i såväl Lomma som Borgeby, nybyggnation av idrottshall i norra kommundelen, upprustning av Lomma idrottsplats, näridrottsplats i Bjärred och detta följs nu av en ny idrottshall i södra kommundelen. För att säkerställa en fortsatt hög kvalitet inom socialnämndens verksamheter innehåller budgeten kompensation för såväl löneökningar, utökad verksamhet som förstärkningar om totalt 3,6 miljoner kronor. Det är inte bara andelen barn som ökar kraftigt i kommunen utan prognosen pekar också på en ökning av andelen äldre på sikt. Vi har därför i budgeten satsat på ett tillskott av äldreboende i kommunen. Starten har skett av byggnation av Centrumgatans särskilda boende och en blockinhyrning av lägenheter i Lomma centrum som ska kunna fungera som ett mellanboende för våra äldre. Andra satsningar som bör uppmärksammas är projekt Naturbåten i Öresund, mätning av Skånes kustzon, åtgärder enligt naturmiljö-programmet och en kartläggning för anläggande av ytterligare naturreservat. Vi har också utökat budgeten för att bli en Fairtrade City under Budgeten innefattar också en utökning för att bereda plats till totalt 100 ungdomar att få feriearbete under sommarloven. Anders Berngarn Kommunstyrelsens ordförande 3

4 FEM ÅR I SAMMANDRAG Prognos Allmänt Antal invånare 31 dec varav 0-5 år varav 6-15 år varav år varav år varav år varav 80 år och äldre Utdebitering av obligatoriska skatter och avgifter: Kommunalskatt, kr 19,24 19,24 19,24 19,24 19,24 Landstingsskatt, kr 10,39 10,39 10,39 10,39 10,39 Begravningsavgift Bjärred, kr 0,15 0,15 0,15 0,15 0,15 Begravningsavgift Lomma, kr 0,19 0,19 0,19 0,19 0,19 Resultatbudget Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämningar, mnkr 936,8 994, , , ,4 Verksamhetens nettokostnader, mnkr * 918,4 970,2 998, , ,7 Verksamhetens nettokostnader, tkr/inv 41,7 43,3 43,8 44,2 46,2 Finansnetto, mnkr -4,5-7,8-14,3-18,7-22,0 - varav pensionsförvaltning 5,6 3,5 0,0 0,0 0,0 Årets resultat, mnkr 17,9 35,1 20,7 21,5 22,7 Nettokostnadernas* andel av skatteintäkter och statsbidrag 99% 98% 98% 98% 98% * Exklusive jämförelsestörande poster Balansbudget Anläggningstillgångar (materiella), tkr/inv 51,4 55,8 60,6 62,5 63,0 Långfristiga skulder, tkr/inv 17,9 22,8 27,2 28,4 27,7 Eget kapital, tkr/inv 42,4 43,3 43,4 43,3 43,8 Kassaflödesbudget Investeringsutgifter, mnkr 204,4 176,0 193,1 149,0 98,3 * Investeringar om 15,5 mnkr väntas senareläggas vilket innebär en total budget 2013 på 208,6 mnkr Nyupptagna lån, mnkr 60,0 130,0 100,0 50,0 0,0 4

5 VART GÅR SKATTEPENGARNA? SÅ HÄR FÅR KOMMUNEN SINA PENGAR 82,1% av kommunens intäkter kommer från skatter och generella statsbidrag 2,7% kommer från kommunal fastighetsavgift Kommunal fastighetsavgift 2,7% 2,7% Avgifter 15,1% 15,1% Finansiella intäkter 0,1% Skatter och g statsbidrag Fastighetsavg 15,1% kommer från andra avgifter och ersättningar som kommunen får för den service som kommunen erbjuder Skatter och generella statsbidrag 82,1% Övriga avgifte Finansiella int 0,1% är finansiella intäkter 82,1% OCH 100 KRONOR I SKATT TILL KOMMUNEN PLANERAS I BUDGET 2013 ATT ANVÄNDAS SÅ HÄR: 37,06 kronor till för- och grundskoleverksamhet 15,78 kronor till hälsa, vård och omsorg 15,76 kronor till teknisk verksamhet 10,00 kronor till gymnasieskola och vuxenutbildning 6,99 kronor till kommunövergripande verksamhet 4,01 kronor till LSS-verksamhet 2,86 kronor till individ- och familjeomsorg 1,91 kronor till fritidsverksamhet 1,86 kronor till kulturverksamhet 0,94 kronor till räddningstjänst 0,53 kronor till bygglovsverksamhet 0,27 kronor till miljö- och hälsoskyddsverksamhet 2,03 kronor till årets budgeterade resultat 5

6 STYRPROCESS OCH MÅLKEDJA Budgetens roll i styrprocessen Budgeten har många uppgifter. Den är ett verktyg för planering, styrning, uppföljning och kontroll av verksamheten. Den politiska nivån fastställer verksamhetens inriktning och vilken servicenivå/kvalitet kommunen ska erbjuda kommuninvånarna. Budgeten består av flera olika delar såsom driftbudget, investeringsbudget, exploateringsbudget, resultatbudget, kassaflödesbudget och balansbudget. Kommunen använder fullmäktigeverksamhet (KF-verksamhet) som begrepp för anslagsbindning vad gäller driftbudgeten. Fullmäktige fastställer nettokostnaderna per KF-verksamhet. Nämnderna får omdisponera medel vad gäller driftbudgeten mellan respektive KFverksamhet förutsatt att av kommunfullmäktige fastställda mål och riktlinjer följs. Detta gäller inte omdisponering mellan skattefinansierad teknisk verksamhet och avgiftsfinansierad teknisk verksamhet respektive fastighetsverksamhet. I samband med planeringsprocessen och framtagande av driftbudgeten sker också arbetet med utarbetande av nämndsplan. Budgetprocessen Kommunfullmäktige antar varje år en treårsbudget i enlighet med Kommunallagen. Första året benämns Budget medan de två följande åren kallas Ekonomisk långtidsplan (ELP). I korthet ser budgetprocessen ut på följande sätt: - Under februari-mars uppdaterar ekonomienheten de ekonomiska förutsättningarna utifrån ny skatte- och befolkningsprognos samt övriga förändringar som skett sedan föregående budget och ELP fastställdes i november. - I mars-april fastställer kommunstyrelsen preliminära ramar. De preliminära ramarna omfattar externa intäkter och kostnader samt interna intäkter och kostnader för hyror. - Respektive nämnd ska vid den så kallade kommundialogen i slutet av april utifrån de preliminära ramarna presentera hur de anvisade medlen ska användas och eventuella konsekvenser av ramtilldelningen. - I maj fattar kommunstyrelsen, med beaktande av erfarenheter från kommundialogen, beslut om slutliga ramar. - Därefter påbörjas nämndernas budgetarbete som pågår under perioden majaugusti. - I början av september ska budgetförslagen lämnas in till ekonomienheten som sammanställer allt budgetmaterial. - De olika nämndsförslagen behandlas därefter av budgetberedningen. - Efter budgetberedningen tas kommunens totala budgetförslag upp för facklig samverkan. - Kommunstyrelsen fattar beslut om budgeten under oktober månad. Därefter läggs interna intäkter och kostnader till förutom interna intäkter och kostnader för hyror. - Kommunfullmäktige fattar beslut om budget i november månad. - Budgeten överlämnas därefter till respektive nämnd, som delegerat arbetet med nämndens driftbudget till förvaltningschefen. Målkedjan Enligt Kommunallagen (KL) 3:9 ska kommunfullmäktige besluta om mål och riktlinjer för verksamheten. Dessa ska fastställas så snart som möjligt efter det att den nya kommunfullmäktigeförsamlingen tillträtt. Övergripande mål och riktlinjer ska ange inriktning på övergripande nivå, det vill säga inte ange detaljer utan snarare principer och i första hand vara ett politiskt dokument. Det är ett strategiskt grunddokument för mandatperioden och anger förhållningssätt i vissa kategorier frågor snarare än att spegla inställningen i enskilda frågor. Kommunfullmäktiges fastställda mål och riktlinjer är i huvudsak av övergripande karaktär 6

7 och måste därför ges en konkret uttolkning, som kan tjäna som vägledning inom nämndens verksamhetsområde. Därför upprättar varje nämnd årligen en nämndsplan som utgör grunddokument för nämndernas ansvarsområde och ska i huvudsak ange mål för de verksamheter som nämnden ansvarar för. Nämndsplanen är ett politiskt styrinstrument. Nämndsplanen fungerar som ett uppdrag /beställning till verksamhetsorganisationen. Nämndsplanen fastställs, såvida inte annat sägs i lag, av respektive nämnd efter hörande av kommunstyrelsen. Kommunstyrelsens viktigaste roll i detta sammanhang är att se till att nämndsplanen innehåller vad som erfordras för att fullgöra uppdraget i övergripande mål och riktlinjer samt reglemente, policys, budget och anvisningar och att den inte står i strid med dessa överordnade dokument. När förvaltningschefen från nämnden erhåller ett uppdrag i form av en nämndsplan upprättas en verksamhetsplan, som beskriver hur detta ska uppnås och vem som ska utföra det. Verksamhetsplanen består av de aktiviteter som ska genomföras för att målen i nämndsplanen ska uppnås. Planen kan även innehålla nyckeltal /indikatorer som är kopplade till de olika aktiviteterna. Det är resursbehov och aktiviteter som leder till de prestationer och effekter, som står angivna i nämndsplanerna. Överväganden om huruvida en uppgift ska utföras av egen anställd personal eller på till exempel driftsentreprenad görs i detta sammanhang såvida inte beslut fattats på politisk nivå. Här redovisas vidare personalbehov, utbildningsbehov, lokalbehov, behov av ITstöd och inte minst behov av ekonomiska medel. Verksamhetsplanen fastställs av respektive förvaltningschef efter hörande av nämnden. Utöver att förvaltningschefen fastställer verksamhetsplanen åligger det också förvaltningschefen att fastställa nämndens driftbudget. Nämndens driftbudget fastställs utan hörande från nämnden. 7

8 OMVÄRLD OCH BEFOLKNING Samhällsekonomisk utveckling Den ekonomiska utvecklingen har hittills i år i flera avseenden gått åt rätt håll men inte särskilt snabbt. Kortsiktigt finns flera faktorer som begränsar tillväxten. De största hindren återfinns i omvärlden. Den ekonomiska utvecklingen i euroområdet har fortsatt att försvagas och det kommer att ta lång tid innan de underliggande strukturella problemen rättas till. Det är liktydigt med en svag tillväxt under flera år framöver. Även i Storbritannien och USA lägger finansiella obalanser hinder i vägen. Till det ska läggas att tillväxten nu har börjat hacka också i en rad så kallade tillväxtländer varav Kina utgör bara ett exempel. Problemen i omvärlden hopar sig och leder till att svensk ekonomi får mycket lite draghjälp utifrån. Eftersom exporten svarar för en betydande del av vår produktion blir tillväxten av nödvändighet rätt mager. I år beräknas svensk BNP växa med 1,3 procent. År 2013 väntas tillväxten bli 1,8 procent. På längre sikt - och i takt med att problemen i omvärlden dämpas - ser förutsättningarna för svensk ekonomi ljusare ut. De offentliga finanserna är i gott skick och den privata sektorn uppvisar betydande överskott. Samtidigt som finanserna överlag är starka finns betydande investeringsbehov - bland annat i infrastruktur och bostäder. Till det kan läggas ytterligt låga räntor och lediga produktionsresurser i form av bland annat arbetskraft. Det finns därmed goda förutsättningar för ökade investeringar och ökad konsumtion i Sverige, men oron om den internationella utvecklingen lägger i dagsläget betydande hinder i vägen. Läget på arbetsmarknaden beräknas fortsätta försvagas en bit in i Det är först framåt halvårsskiftet 2013 som tillväxten får bättre fart. Arbetslösheten når under vintern upp mot 8,0 procent innan den vänder ner. Någon mer påtaglig förbättring på arbetsmarknaden är dock inte att räkna med förrän om ett år. Budgetpropositionen Nedan redovisas en kort sammanfattning av de viktigaste förslagen: Under år 2013 läggs inte sparbetinget för GY11 ut på kommunernas gymnasieskolor, vilket innebär att verksamheten inte behöver spara 895 miljoner kronor som sparbetinget var för nästa år. 40 miljoner kronor avsätts till utökad målgrupp för samhällsorientering för nyanlända utanför flyktingmottagandet. 65 miljoner kronor avsätts för stärkt stöd och skydd för barn och unga, den så kallade Barnskyddsutredningen. Skattesänkning till pensionärerna kompenseras med 717 miljoner kronor. Sänkt kommunal fastighetsavgift för hyreshusenheter från 1 januari 2013 kompenseras med 550 miljoner kronor. Ett starkt och hållbart transportsystem Regeringen satsar, under planperioden , 522 miljarder kronor på Sveriges transportsystem. Följande satsningar görs: Resurser till drift och underhåll, 241 miljarder kronor, som möjliggör en upprustning av standarden av det befintliga järnvägssystemet och en höjd ambition för vägunderhållet. Utveckling av transportsystemet, 281 miljarder kronor, så att det klarar nuvarande och framtida krav på hållbarhet och för att göra det varaktigt robust. Den övervägande delen av utgifterna kommer att finansieras direkt med anslag. Viss alternativ finansiering kan bli aktuell till exempel medfinansiering från kommuner, landsting och företag samt brukaravgifter och trängselskatt. Tar satsningarna fart på allvar och blir uthålliga kan omvärldstrycket på Lomma kommun bli stort att delta i respektive genomföra och medfinansiera projekt. Pågående utredningar och annat som kan komma att påverka kommunens ekonomi Kommunala resultatutjämningsreserver Regeringen har nu lagt propositionen Kommunala resultatutjämningsreserver (prop. 2011/12:172). Riksdagen förväntas fatta beslut om förändrad lagstiftning i höst så att de nya lagreglerna blir tillämpliga från och med 1 januari

9 Kortfattat innebär förslaget att kommuner och landsting under vissa förutsättningar ges en möjlighet att inom ramen för sin balanskravsutredning och det egna kapitalet kunna bygga upp så kallade resultatutjämningsreserver. Dessa reserver gör det möjligt att reservera en del av ett överskott i goda tider och sedan använda medlen för att täcka underskott som kan uppstå till följd av en lågkonjunktur. En möjlighet införs att reservera överskott som är upparbetade i boksluten för åren 2010, 2011 och Beslut om sådana överskott måste dock tas under år De kommuner och landsting som väljer att använda sig av resultatutjämningsreserver ska besluta om lokala riktlinjer för hanteringen av dessa reserver. Översyn av utjämningssystemen Finansutskottet har lämnat ett betänkande som innebär att en proposition med största sannolikhet är att vänta under hösten Det är dock viktigt att påpeka att betänkandet inte på något sätt anger några ramar för vad propositionen ska innehålla eller när förslaget ska träda i kraft. Det är alltså fortfarande oklart om propositionen i sin helhet kommer att utgå från Utjämningskommitténs förslag eller om förändringarna kommer att träda i kraft 2013 eller Befolkning Befolkningsutvecklingen är av avgörande betydelse vid bedömningen av olika verksamheters behov. Bedömningen av befolkningsutvecklingen utgår från kommunens egen befolkningsprognos, vilken ses över minst en gång per år. Prognosen utgår från att byggandet i kommunen till 100 % genomförs enligt bostadsförsörjningsprogrammet under 2012 och 2013, till 75 % under 2014 samt därefter till 50 % Befolkning 31/12 respektive år Befolkning 1/11 året innan budgetåret 1) ) Befolkning 1/11 året innan budgetåret är utgångspunkt för beräkningen av kommunens skatteintäkter Befolkningsökningen kommer att bli betydande de närmaste åren till följd av en förhållandevis stor inflyttning i kommunen. Nedan framgår befolkningen i olika åldersgrupper samt förändringarna under perioden Befolkningen förväntas öka i samtliga åldersgrupper förutom bland de allra yngsta och ungdomarna i gymnasieåldern år. Ålder/ År Förändring S:a Befolkningsförändringarna speglar på många sätt det bostadsbyggande som nu sker i kommunen. Byggandet är omfattande, och en stor andel av de nya bostäderna är småhus med äganderätt, vilket attraherar unga barnfamiljer. Lägenhetsbyggandet är också betydande, vilket leder till ett ökat kvarboende i kommunen, och till och med ger en viss inflyttning bland äldre. Bostadsbyggande En omfattande bostadsproduktion pågår för närvarande i kommunen. Detta kommer att fortsätta de närmaste åren. Planer från byggföretagen finns för att bygga nästan 700 bostäder eller i genomsnitt 225 per år under åren Här ingår byggande i egen regi på stycketomter, gruppbebyggelse och lägenheter i flerbostadshus. Samtliga upplåtelseformer är representerade. Det största området är Lomma Hamn med över 400 bostäder. Samtliga dessa bostäder bedöms dock inte bli påbörjade vid den tidpunkt som planeras och hänsyn till detta har således tagits i befolkningsprognosen. I den norra kommundelen kommer byggandet den närmaste treårsperioden att bli mycket begränsat. 9

10 HUSHÅLLNING OCH KVALITET Finansiellt mål enligt god ekonomisk hushållning Mål: Verksamhetens nettokostnader inklusive finansnetto ska utgöra mindre än eller lika med 98 % av skatteintäkter och statsbidrag. Verksamhetsmål enligt god ekonomisk hushållning Kommunfullmäktige har formulerat sex verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning som är kommunövergripande. Målen formuleras inför varje budgetår och är följande: Mål: Den totala frisknärvaron i Lomma kommun ska enligt modellen "Frisknärvaro 99 % " öka. Nyckeltal: Under perioden t.o.m ska andelen personer med frisknärvaro uppgå till minst 75 %. Mål: Den totala sjukfrånvaron i Lomma kommun ska minska. Nyckeltal: Under perioden t.o.m får sjukfrånvaron högst uppgå till 4,5 %. Mål: Energiförbrukningen ska minskas till gränsen för vad ekonomisk lönsamhet tillåter och miljöhänsyn kräver. Nyckeltal: Energiförbrukning ska 2013 (normalårs- och ytjusterat) minska med 5 % i förhållande till Mål: Lomma ska vara en företagandevänlig kommun. Nyckeltal: Vid nästa mätning 2013 med SCB:s undersökning Företagarna om kommunen ska företagsservice-index överstiga 70. Vid mätningen 2010 var resultatet 54. (Gränsen för nöjd är 55 och för mycket nöjd 75) Mål: Dialogen med medborgarna ska stärkas ytterligare. Nyckeltal: Resultatet i mätningen SCB:s medborgarundersökning, Nöjd-Inflytande-Indexet (NII), ska överstiga 55. Mål: Lomma kommun ska optimera användandet av lokaler och anläggningar inom samtliga verksamheter och nyttjandegraden ska öka. Nyckeltal: Nyckeltal tas fram under Kvalitetsarbete Kvalitet kräver ett medvetet och systematiskt arbete med tydligt ställda mål. För Lomma kommun är det en självklarhet att sträva efter kvalitet i allt som görs. Det ska genomsyra verksamheten, dialogen med medborgarna, framtidsplaner allt. Kommunens kvalitetsarbete kan beskrivas utifrån följande ledord: Delaktighet att vi lyssnar på och möter medborgarnas synpunkter när vi planerar verksamheten, och dialogen leder till konkreta åtgärder och förbättringar. Samverkan är en förutsättning för att uppnå kvalitet i kommunens verksamhet. Effektivitet skapas av raka beslutsvägar, ansvarstagande och tydlighet. Närhet är stor människorna emellan och lägger grunden för en trygg miljö att leva och trivas i. Utveckling och förbättring kräver tydliga mål och vägen dit går genom regelbunden uppföljning av ekonomi, ledarskap och medborgarfokus. Verksamhetsutveckling Revideringen av styrsystemet startade under 2012 och är nu en gemensam process under 2013 med samtliga nämnder involverade. Arbetet med att förbättra målstyrningen kommer att fortsätta under 2013, bland annat via det webbaserade systemstödet STRATSYS. Styrgruppen för barn- och ungdomsdialog kommer att jobba efter den handlingsplan som tagits fram under 2012 och utveckla dialogen genom ungdomsdemokratidag och regelbundna träffar mellan politiker och elevrådsrepresentanter. Senaste resultaten av SCB:s medborgarundersökning 2011 ska användas i styrningen av de olika verksamheterna. Ett Kontaktcenter för Lomma kommun etableras under 2013 och bidrar därmed starkt till en fortsatt utveckling av service till medborgarna. Ledarforum, som startade 2011, vidareutvecklas i samverkan med cheferna i organisationen. 10

11 HUSHÅLLNING MED PERSONAL- RESURSER Hälsosam arbetsplats I arbetet med att skapa en attraktiv arbetsgivare, som kan rekrytera och behålla kvalificerade medarbetare, ingår som en viktig del ett planerat och strukturerat friskvårdsarbete. Arbetsgivarens prioritering av dessa frågor blir allt viktigare vid rekrytering av unga medarbetare. Från och med 1 januari 2013 ersätter en friskvårdspeng om 800 kr per anställd och år tidigare motionspremier. Friskvårdspengen kan användas för alla aktiviteter som uppfyller Skatteverkets kriterier för skattefria motions- eller friskvårdsaktiviteter. Hälsoinspiratörerna erbjuds regelbunden möjlighet till utveckling i sina uppdrag genom samarbete med Företagshälsovårdens hälsoutvecklare. Friskvårdsfrågorna tas upp i den arbetsmiljöenkät som genomförs regelbundet. Kommunala entreprenader Delar av kommunens verksamhet utförs av entreprenörer. Det innebär att arbetsuppgifter som tidigare utfördes av medarbetare, anställda av kommunen, nu utförs av entreprenörernas medarbetare. De stora entreprenörerna är Medley AB för bad- och fritidsverksamhet, Samhall AB och Atlantis städ- och saneringsverksamhet för städverksamhet, PEAB för gata- och parkverksamhet samt från och med 1 mars 2013 kommer Förenade Care AB att utföra all hemtjänst, särskilt boende samt servicetjänster såsom inköp, tvätt och städning. I kommunen utförs LSS-insatserna, ledsagarservice och avlösarservice i hemmet, enligt Lagen om valfrihetssystem (LOV). Detta betyder att den som har beviljats insatserna själv kan välja utförare bland ett antal entreprenörer. Sjukfrånvaro Under fjolåret ökade den totala sjukfrånvaron något. Detta medförde att målen minskad sjukfrånvaro och ökad frisknärvaro inte kunde uppfyllas. Långtidssjukskrivningarna ökade något, medan korttidsfrånvaron minskade. Under 2013 kommer arbetet med att nå de uppsatta målen bland annat att handla om en särskild satsning på att avsluta ett antal rehabiliteringsärenden. Kompetensutveckling Kommunen är en tjänsteproducerande organisation. Det som avgör kvaliteten på dessa tjänster är personalens kompetens. Även om utbildningsnivån bland kommunens medarbetare är hög, krävs det en kontinuerlig kompetensutveckling för att möta nya och förändrade krav och behov hos kommunens invånare. Därför är det av största vikt att verksamheterna i sina budgetar avsätter tillräckliga medel för att möta behovet av kompetensutveckling. I december 2013 börjar kravet på lärarlegitimation att gälla. För att arbetsgivaren ska kunna leva upp till kraven som är förenade med lärarlegitimation, måste lärarnas kompetens kartläggas och dokumenteras. Detta medför att någon form av IT-stöd för denna fråga måste införskaffas under Pensionsavgångar/rekrytering Åren beräknas cirka 100 medarbetare att avgå med pension, varav flertalet sker inom yrkeskategorierna lärare, förskollärare, barnskötare och undersköterskor. Prognosen är något osäker på grund av rörlig pensionsålder år. Ytterligare cirka 500 personer (tillsvidare- och visstidsanställda) kommer att sluta i kommunen under åren Av dessa cirka 500 avgångar beror cirka 100 på verksamhetsövergången inom socialförvaltningen Ersättningsrekrytering beräknas uppgå till cirka 400 personer under ovan nämnda period. Kommunen har i stort sett inga problem med att rekrytera nya medarbetare, med undantag av vissa grupper, till exempel förskollärare och specialister inom tekniska förvaltningen. 11

12 Pensionskostnader Den del av pensionsskulden som har intjänats före 1998 redovisas som en ansvarsförbindelse utanför balansräkningen. Pensionsskuld från och med 1998 ingår i balansräkningen och förändringen av pensionsskulden påverkar därmed det ekonomiska resultatet i kommunen. Det nuvarande pensionsavtalet, KAP-KL, är helt premiebestämt på lönedelar upp till 7,5 inkomstbasbelopp. För lönedelar över 7,5 inkomstbasbelopp är KAP-KL i huvudsak förmånsbestämt. Sedan mitten av 1990-talet har Sveriges Kommuner och Landsting haft som målsättning att träffa ett helt premiebestämt pensionsavtal. Med ett sådant pensionsavtal är det enklare för arbetsgivaren att förutse och budgetera pensionskostnaden. Under 2013 kommer förhandlingar att föras mellan parterna om ett nytt pensionsavtal. Samverkan Samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare är en naturlig del i den dagliga verksamheten. För ett väl fungerande samverkanssystem krävs en målinriktad process där alla är delaktiga. Det sker vid arbetsplatsträffar, i samverkansgrupper och i samband med utvecklingssamtal. Målet är effektiva samverkansprocesser som skapar förutsättningar för ett positivt arbetsklimat och innefattar hälso- och arbetsmiljöaspekter. Utbildning i samverkansavtalet, förebyggande arbetsmiljöarbete, lyhördhet för medarbetarnas synpunkter är viktiga framgångsfaktorer i verksamheten. Arbetsgivaren har alltid kvar sitt ansvar för arbetsmiljön, dock är samverkan en förutsättning för ett effektivt arbetsmiljöarbete. Syftet med avtalet är att stärka samverkan mellan parterna och öka medarbetarnas möjlighet till delaktighet och sätta fokus på en hälsofrämjande arbetsmiljö. En förutsättning för detta är att parterna har en gemensam värdegrund som innefattar begreppen ansvar, öppenhet, respekt och tydlighet. Arbetsmiljö Arbetsmiljöarbetet är långsiktigt och viktigt för verksamhetens utveckling. God kompetens är grunden för ett bra arbetsmiljöarbete och därför ska vi genomföra utbildning för chefer och fackliga företrädare i arbetsmiljöfrågor och hur risker och brister kan undanröjas. Viktiga komponenter i arbetsmiljöarbetet är att undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna för att någon kan komma att drabbas av ohälsa och/eller olycksfall och upprätta handlingsplaner. En arbetsmiljö som inte ger upphov till skador eller annan ohälsa hos medarbetarna bidrar till låg sjukfrånvaro och att hålla nere de kostnader som är förknippade med sjukfrånvaro. En god arbetsmiljö ökar chanserna att medarbetarna håller sig friska, trivs bättre och därmed gör ett bättre arbete. Målet är en organisation och ledning som tar tillvara, anpassar och utvecklar varje medarbetares förutsättningar och förmåga. Arbetsgivaravgifter Arbetsgivaravgifterna består både av delar som bestäms av riksdagen (lagstadgade) och delar som bestäms i förhandlingar mellan parterna inom offentlig sektor (försäkringar och kollektivavtal). Avgifterna går främst till pension samt sjuk- och olycksfallsförsäkringar. Arbetsgivaravgifterna var på samma nivå under 2012 som år 2011 det vill säga 38,46 %. För år 2013 föreslås oförändrad nivå på arbetsgivaravgifterna. Prel. Arbetsgivaravgifter (%) Arbetsgivaravgifter enligt lag 31,42 31,42 Avtalsförsäkringar 0,21 0,21 Kollektivavtalad pension 6,83 6,83 Summa arbetsgivaravgifter 38,46 38,46 12

13 HUSHÅLLNING MED NATUR- RESURSER Det strategiska natur- och miljöarbetet i kommunen kommer under 2013 att prioritera arbetet med nya lokala miljömål, klimatfrågan, kust- och vattenmiljöfrågor samt information, utveckling och skydd av naturområden. Nya lokala miljömål Nya miljömål för Skåne presenterades av länsstyrelsen under Förvaltningarna har därför tagit fram nya lokala miljömål med åtgärder för de miljömål som inte redan ingår i kommunens Energiplan med klimatstrategi, Naturmiljöprogram med grönplan eller Marint naturmiljöprogram. Arbetet fortsätter under året med förankring och antagande av de nya lokala målen och åtgärderna. Klimatarbete och klimatrelaterade åtgärder En ny energiplan med energistrategi kommer att tas fram under året. Samtidigt fortsätter arbetet med att genomföra de åtgärder som redan är antagna i den tidigare energiplanen. Kommunen har dessutom fått ekonomiskt stöd från Energimyndigheten för att arbeta med energieffektiviserande åtgärder. Detta arbete riktar sig framförallt till förvaltningarna. Under året kommer också en ny inmätning av kusten att göras i ett samarbetsprojekt mellan kustkommunerna, länsstyrelsen och Sveriges Geologiska Undersökning. Detta material är användbart för att ha kontroll över kustens förändring och erosion i takt med att klimatförändringens påverkan ökar. Renare hav och inlandsvatten Det marina naturmiljöprogrammet som antogs av kommunfullmäktige 2010 innehåller bland annat mål och åtgärder för den kommande 10- årsperioden. Arbetet fortsätter därför under 2013 med de åtgärder som prioriteras för året. Med hjälp av statliga medel startade kommunen 2010 ett samarbetsprojekt med Malmö stad, Sea-U, VA-syd och Region Skåne för att testa blåmusselodlingar som en ny metod för att rena kustvattnet från närsalter. Detta projekt avslutas och slutredovisas under Naturbåten är ett nytt samarbetsprojekt med statliga medel mellan Lomma kommun, Malmö stad, Vellinge kommun, Sea-U och Region Skåne som kommer att starta under Projektet syftar främst till att ge skolbarnen möjlighet att uppleva livet under ytan i havet, men syftet är också att utveckla besöksnäring och öka allmänhetens kunskap om havet. Höje å vattendragsförbund och Kävlingeåprojektet är numera ombildade till vattenråd. Detta i enlighet med EU:s ramdirektiv för vatten och den nya vattenförvaltningen. Kommunen ingår som en viktig medlem i dessa båda vattenråd, som förväntas få högre status i samhällsplaneringen genom sin viktiga roll som remissinstans för bland annat detaljplaner. Detta innebär att medborgarinflytandet kring vattenfrågorna har ökat. Inom ramen för den nya vattenförvaltningen har åtgärdsprogram formulerats för bland annat Höje å och Lödde å/ Kävlingeån. Vattenvårdande och vattenfördröjande åtgärder kommer att fortlöpa som samarbetsprojekt mellan de kommuner som berörs av dessa vatten. Skydd av natur Under 2012 intensifieras kommunens arbete med att skydda de värdefullaste naturområdena. Utöver nedanstående projekt kommer också förslag på ytterligare områden som behöver skydd att föreslås under Fels mosse Arbetet fortsätter under 2013 inom Höjeåprojektet med att restaurera och förhoppningsvis kunna skydda mossen som ett naturreservat. Östra dammen Kommunen har fått bidrag från staten för en rad åtgärder i naturreservatet Östra dammen. Projektet löper under 2013 och syftar till att kommunen tar över ansvaret för reservatet samt utvidgar området i en ny reservatsbildning. Även fysiska åtgärder ingår i projektet för att gynna biologisk mångfald och friluftsliv. Information ska ges kring de värden som finns både för allmänhet och för skolor. Haboljungs alkärr I juni 2012 fick kommunen statligt stöd för att påbörja arbetet med att skydda Haboljungs alkärr som naturreservat. Arbetet fortsätter med att upprätta förslag till skötselplan, föreskrifter och förankring hos arrendator. 13

14 EKONOMISK ÖVERSIKT OCH ANALYS Beräkningsförutsättningar De viktigaste beräkningsförutsättningarna är: Oförändrad utdebitering: 19,24 kr. Utgångspunkten har varit fastställd ELP Befolkningsprognos för Lomma kommun, daterad Skatter, bidrag och utjämning har beräknats efter Sveriges Kommuner och Landstings cirkulär 2012:46 samt preliminär kostnads- och LSS-utjämning cirkulär 2012:45. Antal invånare : Kommunen beräknas få kompensation för eftersläpningseffekter i kostnadsutjämningen till följd av hög befolkningstillväxt under perioden. Ingen kompensation för inflation. Indexuppräkning har gjorts för entreprenaderna Förenade Care AB, Räddningstjänsten och PEAB Sverige AB. Tillväxtposten avseende 2013 med nivåhöjning kommande år, baserad på kommunens befolkningsprognos och standardkostnaderna i utjämningssystemet per åldersgrupp, har tillförts nämnderna. Resultatutveckling Den av staten fastställda nedre gränsen för den ekonomiska utvecklingen, det så kallade balanskravet, innebär att kommunens intäkter varje år måste överstiga kostnaderna. Detta är dock inte tillräckligt för att på lång sikt uppnå Kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning. Resultatutvecklingen sedan 2006 redovisas i diagrammet nedan. Mnkr Resultatutveckling Prog Budg Plan 2014 År Plan 2015 Åren utgör positiva exploateringsnetton och realisationsvinster en betydande del av resultatet. Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag Som tidigare nämnts har kommunfullmäktige fastställt ett finansiellt mål som anger ambitionsnivån vad gäller den finansiella utvecklingen. Målet är att verksamhetens nettokostnader inklusive finansnetto ska utgöra mindre än eller lika med 98 % av skatteintäkter och statsbidrag. Nedanstående diagram visar relationen nettokostnader inklusive finansnetto/skatteintäkter och statsbidrag. För åren har nettokostnaderna i diagrammet justerats för jämförelsestörande poster som realisationsnetto och exploateringsnetto. Mnkr 102% 100% 98% 96% 94% 92% 90% 88% 93% % 2007 Nettokostnadernas andel 101% % % % 2011 Progn % 98% 98% 98% Budget 2013 Plan 2014 Plan 2015 Åren uppgår andelstalen samtliga år till 98 %. Resultatbudget Jämfört med budget 2012 beräknas skatteintäkter och statsbidrag öka med 5,1 % eller 50,0 mnkr Av dessa 50,0 mnkr har 41,0 mnkr tillförts nämndernas verksamheter, 3,0 mnkr till finansförvaltningen samt 6,0 mnkr till KS förfogandemedel. Nämndernas budgetar har tillförts 41,2 mnkr på följande sätt: Tillväxtposter, 12,7 mnkr Löneökningar/indexuppräkning, 18,5 mnkr Effektiviseringar, 15,2 mnkr Förstärkningar, 25,2 mnkr År 14

15 När de slutliga ramarna antogs i våras fördelades effektiviseringar/anpassningar av budget mellan nämnderna proportionellt motsvarande 15,2 mnkr. I höstens budgetarbete har, förutom fördelning av tillväxtposter och kompensation för årets lönerevision samt indexuppräkning av kommunala entreprenader, förstärkningar motsvarande 25,2 mnkr tilldelats nämnderna. Det handlar dels om förstärkningar endast för år 2013 motsvarande 9,5 mnkr, dels förstärkningar för perioden med 15,7 mnkr årligen. Förstärkningarna fördelar sig på nämnder och period på följande sätt (mnkr): Nämnd Kommunstyrelse 2,0 0,9 Socialnämnd 0,0 2,9 Barn- och utbildningsnämnd 0,6 4,0 Kultur- och fritidsnämnd 0,0 0,0 Teknisk nämnd 6,3 7,9 Miljö- och byggnadsnämnd 0,6 0,0 Summa 9,5 15,7 Förstärkningarna för 2013 omfattar: Utökat beläggningsunderhåll, 6,3 mnkr E-tjänster etapp III, 1,3 mnkr Inredning/utrustning av Rutsborgskolan, 0,6 mnkr GIS-kompetensen, 0,6 mnkr Surfplattor till förtroendevalda i arbetsutskotten, 0,25 mnkr Firande av kommunens 50-årsjubileum, 0,25 mnkr Projekt naturbåten i Öresund och samordnad mätning av Skånes kustzon, 0,16 mnkr De årliga förstärkningarna för perioden omfattar: Införande av internhyressystem (bland annat en justerad nivå på planerat och löpande fastighetsunderhåll), 7,3 mnkr. Ökade kostnader gymnasieskola och vuxenutbildning, 3,8 mnkr Bibehållen kvalitet inom socialnämndens verksamhetsområde, 2,9 mnkr Feriearbetande ungdomar, 0,6 mnkr Åtgärder i enlighet med naturmiljöprogrammet, 0,6 mnkr Inköp av Krav- och Fairtrademärkta bananer, 0,2 mnkr Stöd till skötsel av Alnarpsparken, 0,2 mnkr Ny nämndsekreterarorganisation / förändrad överförmyndarverksamhet, 0,1 mnkr Investerings- och exploateringsverksamhet Investeringsverksamheten fortsätter att vara mycket omfattande och uppgår under perioden till 440,4 mnkr. Investeringarna fördelar sig mellan åren på följande sätt: Mnkr Skattefinansierad 177,2 136,0 85,3 verksamhet Avgiftsfinansierad 15,9 13,0 13,0 verksamhet Totalt 193,1 149,0 98,3 Utöver ovanstående investeringar tillkommer inte slutförda investeringar under 2012 som i helårsprognosen per 31 augusti 2012 beräknas uppgå till cirka 15,5 mnkr exklusive nytt vårdboende (byggas i LSAB s regi) vilket innebär att kommunens totala investeringsvolym är cirka 455 mnkr åren Bland de större investeringsobjekten under perioden kan nämnas nybyggnad Karstorpskolan i Lomma, utbyggnad av Alfredshällskolan i Bjärred och tillbyggnad Rutsborgskolan i Borgeby samt idrottshall Södra kommundelen. Därutöver finns investeringar som är kopplade till genomförandet av detaljplaner där Sandstensgatan och Centrumtorget utgör de största. Under kommande treårsperiod beräknas exploateringsverksamheten förbättra likviditeten med 21,9 mnkr. Låneskuld Den omfattande investeringsverksamheten innebär en stor belastning på kommunens likviditet. Det kassaflöde som kommunen själv genererar uppgå till cirka 270 mnkr under perioden Detta är den nivå kommunen kan investera för utan att behöva ta upp nya lån och motsvarar summan av avskrivningar och resultat. Erfarenheterna visar att samtliga budgeterade investeringar inte färdigställs som planerat. Budgeten bygger på förutsättningen att cirka 85 % av investeringsbudgeten 2013 förbrukas. Resterande del antas förbrukas under nästkommande år. För 2014 och 2015 antas 100 % förbrukas. 15

16 Diagrammet nedan visar hur låneskulden utvecklas. Till följd av kommunens starka befolkningstillväxt finns ett högt tryck på investeringssidan och de årliga investeringarna beräknas uppgå till i snitt cirka 150 mnkr under perioden, vilket medför ett ökat upplåningsbehov. Låneskulden beräknas öka med 140 mnkr från 450 mnkr 2012 till 590 mnkr Mnkr Låneskuld Prog Budg. Plan Plan År 2015 Finansnetto Diagrammet visar hur finansnettot, det vill säga skillnaden mellan finansiella intäkter och kostnader, utvecklas. Avkastningen från pensionsförvaltningen ingår normalt i finansnettot, men ingår inte i uppgifterna i diagrammet nedan. Från och med 2012 budgeteras ingen årlig avkastningen från pensionsförvaltningen. Mnkr Finansnetto Prog Budg Plan Plan 2015 År -22 Finansnettot har varit negativt sedan För planperioden beräknas finansnettot ytterligare försämras till en nivå på cirka - 22 mnkr år Försämringen förklaras av den kraftigt ökade upplåningsvolymen. Känslighetsanalys En kommun påverkas av händelser i omvärlden som ofta kan vara svåra att påverka. Det kan till exempel vara en konjunktursvängning eller förändrade lagar och förordningar. I sammanställningen nedan redovisas hur ett antal händelser påverkar kommunens ekonomi. Händelse Förändring (mnkr) Löneförändring med 1 % inklusive 5,5 personalomkostnader Förändring av låneräntan med 1 % 2,7 Upplåning med 10 mnkr 0,4 Förändrad utdebitering med 1 kr 49,6 Framtid Kommunens befolkningsprognos pekar på en fortsatt stark tillväxt. Skälet till detta är det omfattande bostadsbyggandet. Alla åldergrupper förutom de allra yngsta förväntas att öka i antal. Störst blir ökningen bland de unga barnfamiljerna och ungdomarna i gymnasieåldern, år. Kommunens planering för att kunna tillhandahålla den kommunala service som kommuninvånarna kan förvänta sig är omfattande. Investeringsnivån är och har varit mycket hög både i anläggningar för kommunal service och i infrastruktur. Framöver kommer investeringsbehoven fortsatt att vara höga, vilket innebär en mycket stor och långsiktig belastning på ekonomin. För kommunens långsiktiga ekonomiska utveckling är det viktigt att nämndernas ekonomi är i balans och att budgeten hålls. Sedan flera år tillbaka har flera nämnder visat negativa budgetavvikelser under löpande år och de åtgärder som har vidtagits under året har inte varit i tillräcklig omfattning för att nå balans. Kommunens resultatnivå bör ligga på mellan 3,0 4,0 % av skatter, statsbidrag och utjämning om kommunens finansiella handlingsutrymme ska kunna bibehållas. I rådande läge blir det en utmaning att lyckas med detta framöver. Med en aktiv styrning där ekonomin hela tiden ställs mot de ökande verksamhetsbehoven bör kommunen ha möjligheter att upprätthålla ett sådant resultat. 16

17 KOMMUNÖVERGRIPANDE VERKSAMHET KOMMUNLEDNING Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Driftbudget Tkr Utfall 2011 Prognos 2012 Budget 2013 Plan 2014 Plan 2015 Intäkter Kostnader Nettokostnad Budgeterad nettokostnad Budgetavvikelse Från och med 2013 ingår budget för planverksamhet samt budget för vissa fastighetsfrågor. Verksamhetsbeskrivning Kommunledningskontoret omfattar följande enheter/funktioner: ledning och samordning, utvecklingsenhet, kansli, personal och lön, ekonomi, it- och serviceenhet samt fysiskplanering. Ledning och samordning innefattar ansvaret för kommunens säkerhetsfrågor där även Vakande ögon ingår. Ekonomienheten svarar även för upphandlings- samt försäkringsfrågor. Förändringar i verksamheten Ansvaret för exploaterings- och detaljplanefrågor övergår till kommunstyrelsen. Därmed får kommunstyrelsen ett samordnat ansvar för strategiska markfrågor och hela planprocessen, från översiktsplan till detaljplan. Kommunstyrelsen kommer under 2013 att intensifiera arbetet med översyn och kartläggning av naturområden, för att eventuellt inrätta naturreservat i de mest intressanta miljöerna. Samarbetet inom MalmöLundregionen, där Lomma ingår tillsammans med tio andra kommuner, tar en fastare form. Det innebär bland annat att ett litet kansli inrättas med en samordnarfunktion. För detta betalar medverkande kommuner en årlig avgift på två kronor per invånare. Lomma kommun har ett avtal med Staffanstorps kommun vad gäller räddningstjänst. Kommunens ansvar för samarbetet flyttas från miljö- och byggnadsnämnden till kommunstyrelsen vid årsskiftet 2012/13. Införandet av Kontaktcenter beräknas vara färdigt och i full drift tidigt under Kontaktcenter är en ny form av service till kommunens medborgare och besökare, med en samlad hantering av flera av kommunens mest förekommande ärenden inom en liten enhet. En samlad organisation för kommunens nämndsekreterare inrättas, och kanslienheten ansvarar i fortsättningen för personal som hanterar handlingar, protokoll och övrig nämndsadministration i kommunens nämnder. Därmed kan verksamheten samordnas, kvalitén blir jämnare och sårbarheten minskar. Framtid Arbetet med centrumutveckling i både Lomma och Bjärred fortsätter. För Bjärred- Borgeby utarbetas en fördjupad översiktsplan där bland annat centrummiljön behandlas, och för Lomma utvecklas arbetet med det så kallade Lommastråket för handel, folkliv och estetiska värden. Kommunen samarbetar med grannkommuner och Region Skåne för att, i samband med att godstågstrafiken kommer att öka, även möjliggöra pågatågstrafik på Lommabanan. Projektet handlar om att utnyttja befintlig järnvägssträckning, kompletterat med mötesspår och stationer för passagerartrafik i Alnarp, Lomma och 17

18 Flädie. För att förbereda för detta finns en planskild underfart på Vinstorpsvägen med i planeringen. Mål E-tjänster ska utvecklas i alla nämnder för att öka service, effektivitet och transparens. Systemen ska vara i drift vid utgången av En översyn och kartläggning av kommunens nuvarande naturområden för anläggande av naturreservat ska genomföras. I kommunens långsiktigt hållbara miljöarbete ska en gemensam strategi finnas. En åtgärdsplan med konkreta insatser ska tas fram för att säkerställa framtida personalrekrytering. Markköp/exploateringsavtal ska präglas av framtidsinriktat och långsiktigt hållbart miljöarbete för kommande generationer. Åkermark ska i möjligaste mån bibehållas genom att förtätning företrädesvis begränsas till redan bebyggda områden. 18

19 RÄDDNINGSTJÄNST Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Driftbudget Tkr Utfall 2011 Prognos 2012 Budget 2013 Plan 2014 Plan 2015 Intäkter Kostnader Nettokostnad Budgeterad nettokostnad Budgetavvikelse 11 0 Verksamhetsbeskrivning Räddningstjänsten ansvarar för räddningsinsatser vid olyckshändelser och vid överhängande fara för sådana, i syfte att hindra och begränsa skador på människor, egendom och miljö. Räddningstjänsten bistår och hjälper kommuninvånare med råd och anvisningar i syfte att förebygga brand och andra olyckor. Räddningstjänsten i Lomma bedrivs sedan 1 juni 2006 i samverkan med Staffanstorps kommun med Staffanstorp som huvudman. Förändringar i verksamheten Från och med 1 januari 2013 flyttas ansvaret för räddningstjänsten från miljöoch byggnadsnämndens ansvar som räddningsnämnd till kommunstyrelsen. Samtidigt flyttas ansvaret för tillsyn enligt miljöbalken från tekniska nämnden till miljö- och byggnadsnämnden. För närvarande pågår en förstudie om en utökad operativ samverkan mellan Räddningstjänsten Syd och Räddningstjänsten Lomma-Staffanstorp i området väster om Lund. Framtid Projekten om en gemensam regional larmcentral och resurser för tung räddning fortgår. 19

20 KOMMUNÖVERGRIPANDE VERKSAMHET REVISIONSVERKSAMHET Ansvarig nämnd: Revision Driftbudget Tkr Utfall 2011 Prognos 2012 Budget 2013 Plan 2014 Plan 2015 Intäkter Kostnader Nettokostnad Budgeterad nettokostnad Budgetavvikelse -6 0 Verksamhetsbeskrivning Kommunrevisionens uppgift är att ge kommunfullmäktige underlag till den årliga ansvarsprövningen vilken regleras i kommunallag och i skriften god revisionssed. Revisorerna granskar årligen i den omfattning som följer av god revisionssed all verksamhet som bedrivs inom nämnderna. De granskar på samma sätt, genom de revisorer eller lekmannarevisorer som utsetts i de kommunala bolagen även verksamheten i dessa. Revisorerna prövar om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen som görs inom nämnderna är tillräcklig. Analys av väsentlighet och risk är grundstommen i revisionsprocessen och utgör underlag för prioriteringar av granskningens inriktning och omfattning. Lagstiftningen fokuserar på god ekonomisk hushållning och på att öka långsiktigheten i den ekonomiska verksamhetsmässiga planeringen. Lagen ställer krav på att budgeten ska innehålla finansiella mål samt mål och riktlinjer för verksamheten. Målen bör följas upp kontinuerligt och ska utvärderas i delårsrapport och i årsredovisning. Revisionen bedömer resultatet i delårsrapport och årsredovisning. 20

Vi sammanfattar... BUDGET Lomma kommun

Vi sammanfattar... BUDGET Lomma kommun Vi sammanfattar... BUDGET 215 Lomma kommun VART GÅR SKATTEPENGARNA? SÅ HÄR FÅR KOMMUNEN SINA PENGAR: 82,3 % av kommunens intäkter kommer från skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämningar Kommunal

Läs mer

Budget 2014 LOMMA KOMMUN

Budget 2014 LOMMA KOMMUN Budget 2014 LOMMA KOMMUN SAMT PLAN FÖR EKONOMIN ÅREN 2015-2016 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING Kommunstyrelsens ordförande har ordet... 3 Fem år i sammandrag... 4 Vart går skattepengarna?... 5 Styrprocess

Läs mer

Budget 2015 LOMMA KOMMUN

Budget 2015 LOMMA KOMMUN Budget 2015 LOMMA KOMMUN SAMT PLAN FÖR EKONOMIN ÅREN 2016-2017 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING Kommunstyrelsens ordförande har ordet... 3 Fem år i sammandrag... 4 Vart går skattepengarna?... 5 Styrprocess

Läs mer

Budgetrapport 2013-2015

Budgetrapport 2013-2015 1 (6) Budgetrapport 2013-2015 Innehållsförteckning Inledning...2 Arbetsgruppen och dess arbete...2 Resursfördelning 2013-2015...2 Skatteintäkter och statsbidrag...2 Besparingar och effektiviseringar 2012-2015...2

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna Färgelanda kommun Verksamhetsplan 2015-2017 Förslag från Socialdemokraterna INNEHÅLLSFÖRTECKNING - ÖVERGRIPANDE MÅL SID 3-7 - EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, MÅL OCH KOMMUNBIDRAG SID 8-10 2 Vision, mål och

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Granskning av delårs- rapport 2012

Granskning av delårs- rapport 2012 Revisionsrapport Granskning av delårs- rapport 2012 Karlstads kommun Daniel Brandt Stefan Fredriksson Lars Dahlin Maria Jäger Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 POLICY för god ekonomisk hushållning 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 2/8 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Syfte... 3 3 Utgångspunkter och principer... 3 3.1 Avgränsning... 4 3.2 Politiska

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport Staffanstorps kommun Carl-Gustaf Folkeson Emelie Lönnblad Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lednings- och styrdokument FINANS Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 6 God ekonomisk hushållning... 2 Vara kommuns definition... 2 Verksamhetsperspektiv...

Läs mer

Budget 2016, ram för 2017och plan 2018; Del I finansiering och resultat

Budget 2016, ram för 2017och plan 2018; Del I finansiering och resultat Datum 2015-09-29 Handläggare Jan Öhlin Direkttelefon 0380-51 88 61 E-postadress jan.ohlin@nassjo.se Kommunstyrelsen Budget 2016, ram för 2017och plan 2018; Del I finansiering och resultat Sammanfattning

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation.... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Nämndernas budgetar

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Innehållsförteckning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 3 Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Självfinansieringsnivå för nya investeringar 5 Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Osby kommun Granskning av delårsrapport per

Osby kommun Granskning av delårsrapport per Osby kommun Granskning av delårsrapport per 2014-08-31 2014-10-01 Thomas Hallberg Syfte med granskningen Ernst & Young har på uppdrag av kommunrevisionen i Osby kommun gjort en översiktlig granskning av

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014

Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2014 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Övertorneå kommun Anneth Nyqvist Revisonskonsult Anna Carlénius Revisonskonsult Innehållsförteckning Sammanfattning 1 1. Inledning 2 1.1 Bakgrund 2 1.2

Läs mer

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KS 2014-10-01 KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Boksluts- kommuniké 2007

Boksluts- kommuniké 2007 s- kommuniké Sammantaget blev det ekonomiska resultatet i Södertälje kommun och Telgekoncernen positivt, enligt det preliminära bokslutet. År var målet för god ekonomisk hushållning i kommunen ett positivt

Läs mer

kvalitet God service och nöjda kunder Resultat på minst 2% Anvar Mod Fantasi Positiv befolkningsutveckling God folkhälsa Valfrihet för medborgarna

kvalitet God service och nöjda kunder Resultat på minst 2% Anvar Mod Fantasi Positiv befolkningsutveckling God folkhälsa Valfrihet för medborgarna Anvar Mod Fantasi Dnr 2/2013.041 Id 2014. 21398 Nämndsplan Socialnämnden Verksamhetsbeskrivning Socialnämnden ansvarar för verksamhet enligt: socialtjänstlagen (SoL) lagen om stöd och service till vissa

Läs mer

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS UPPFÖLJNING Per 3 oktober 26 Svalövs kommun. Till KS 625 2 Innehållsförteckning Inledning 2. Kommunens ekonomi. Utfall per 3 oktober 2 2. Kommunens ekonomi. Prognos för helår 2 3. Integrationsprojekt 6

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2015

Granskning av delårsrapport 2015 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2015 Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1.1 Bakgrund

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport Pajala kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1. Inledning 2 1.1 Bakgrund

Läs mer

bokslutskommuniké 2011

bokslutskommuniké 2011 bokslutskommuniké 2011 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2011 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Ekonomi- och verksamhetsstyrning i Sala kommun.

Ekonomi- och verksamhetsstyrning i Sala kommun. Ekonomi- och verksamhetsstyrning i Sala kommun. Ekonomi- och verksamhetsstyrningen definieras som en målmedveten styrprocess vars syfte är att utifrån kända styrprinciper och spelregler påverka organisationens

Läs mer

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%)

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%) Resultatbudget Vänsterpartiet Verksamhetens intäkter 469 727 500 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 480 608-1 587 503-1 690 228-1 733 438-1 768 561 Avskrivningar - 54 759-43 000-46

Läs mer

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Revisionsrapport Cecilia Axelsson Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Gästrike Räddningstjänst Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Delårsrapport

Läs mer

Årets resultat och budgetavvikelser

Årets resultat och budgetavvikelser Årets resultat och budgetavvikelser Årets första uppföljning för perioden januari mars med årsprognos visar på ett resultat på 20,6 mnkr vilket är 15,6 mnkr bättre än budget. Avvikelser mellan prognos

Läs mer

Resultatbudget 2016, opposition

Resultatbudget 2016, opposition Resultatbudget 2016, opposition ver 5 5 Verksamhetens intäkter 459 967 520 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 570 505-1 664 288-1 723 844-1 775 083-1 813 338 Avskrivningar - 47 440-46

Läs mer

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Budget 2010, plan 2011-2013 Årets resultat 2010 budgeteras till 19,3 mkr och nettoinvesteringarna inklusive beräknad ombudgetering uppgår till 123,6 mkr. Årets resultat motsvarar

Läs mer

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 EKONOMISK SAMMANFATTNING 2009-2012 Sammandrag driftbudget 2009-2012 Belopp netto tkr Bokslut Budget Budget Budget Plan Plan 2007 2008 2009 2010

Läs mer

PM-granskningsanteckningar

PM-granskningsanteckningar PM-granskningsanteckningar Datum 4 februari 2005 Till Från Kontor Angående i Finspång Susanne Svensson och Lars Rydvall Norrköping God ekonomisk hushållning 1 Syfte och bakgrund Kommunernas ekonomiska

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2008

Granskning av delårsrapport 2008 Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2008 Smedjebackens kommun September 2008 Robert Heed Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning... 2 1.2 Kommunfullmäktiges mål

Läs mer

Uppföljning per 2006-03-31

Uppföljning per 2006-03-31 Uppföljning per -03-31 Ekonomisk rapport Det budgeterade resultatet för år uppgår till +20 849. Uppföljningen per den 31 mars prognostiserar ett helårsresultat på +32 677. Nämnderna rapporterar totalt

Läs mer

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April 2015 Ekonomi l Resultat januari april 37 mnkr (67mnkr) l Nettokostnadsökning 8,1 % (1,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,7 % (4,9 %) l Helårsprognos 170 mnkr

Läs mer

Överförmyndarnämnden Budgetförslag 2015 2016 med plan för 2017-2018

Överförmyndarnämnden Budgetförslag 2015 2016 med plan för 2017-2018 1 Överförmyndarnämnden 2015 2016 med plan för 2017-2018 Rev 2015-05-15 Nämndens viktigaste mål för 2015 2016 Överförmyndarnämndens målarbete har rättssäkerhet och trygghet som fokusområden. Dessa begrepp

Läs mer

Rapport avseende granskning av delårsrapport Timrå kommun

Rapport avseende granskning av delårsrapport Timrå kommun Rapport avseende granskning av delårsrapport 2016-08-31. Timrå kommun Oktober 2016 Innehåll 1. INLEDNING... 3 1.1 BAKGRUND... 3 1.2 SYFTE... 3 1.3 REVISIONSMETOD... 4 2. IAKTTAGELSER... 4 2.1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE...

Läs mer

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015:

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015: 1 Budget 2015-2017 Budgetprocessen under valår Budgeten fastställdes av kommunfullmäktige den 18 december. Som regel beslutar kommunfullmäktige om budget vid sitt sammanträde i juni. Härmed är processen

Läs mer

Definitiv Budget 2015. Presentation i Kommunfullmäktige 24/11-2014

Definitiv Budget 2015. Presentation i Kommunfullmäktige 24/11-2014 Definitiv Budget 2015 Presentation i Kommunfullmäktige 24/11-2014 Kommunallagen om budget Förslag till budget ska upprättas av kommunstyrelsen (KS) före oktober månads utgång Budgeten ska fastställas av

Läs mer

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 1 2013 2014 2015 2016 2017 2018 BNP* 1,3 1,9 2,9 3,2 2,3 1,9 Sysselsättning, timmar* 0,4 2,1 1,5 1,1 0,7 0,4 Öppen

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2011 Trelleborgs kommun Anders Thulin Bengt-Åke Hägg Alf Wahlgren Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2015. Kävlinge kommun. Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2014

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2015. Kävlinge kommun. Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2014 Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2015 Kävlinge kommun Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2014 Sammanfattning...2 1. Inledning...3 2. Resultatutfall 2014...3 2.1 Utfall

Läs mer

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 Kf 164/2013 Dnr KS 2013/310 Reglemente för resultatutjämningsreserv (RUR) Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska fullmäktige besluta om riktlinjer

Läs mer

Revisionsrapport* Granskning av. Delårsrapport Vännäs kommun. September Allan Andersson Therese Runarsdotter. *connectedthinking

Revisionsrapport* Granskning av. Delårsrapport Vännäs kommun. September Allan Andersson Therese Runarsdotter. *connectedthinking Revisionsrapport* Granskning av Delårsrapport 2007 Vännäs kommun September 2007 Allan Andersson Therese Runarsdotter *connectedthinking Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och förslag till åtgärder...2

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning, riktlinjer för resultatutjämningsreserv och avsättning/nyttjande av reservfond Piteå kommun

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning, riktlinjer för resultatutjämningsreserv och avsättning/nyttjande av reservfond Piteå kommun Riktlinjer för god ekonomisk hushållning, riktlinjer för resultatutjämningsreserv och avsättning/nyttjande av reservfond Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Riktlinjer

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Anders Thulin, Auktoriserad revisor, Certifierad kommunal revisor Emelie Lönnblad, Revisionskonsult Granskning av delårsrapport 2013 Båstads kommun Christina Widerstrand, Certifierad kommunal

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2 Rapport Åtvidabergs kommun Granskning delårsrapport 2006-08-31 2006-10-17 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Åtvidabergs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

15. Ekonomisk månadsrapport för kommunen januari - mars 2015 Dnr 2015/94-042

15. Ekonomisk månadsrapport för kommunen januari - mars 2015 Dnr 2015/94-042 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 18 (27) 2015-04-27 Ks 15. Ekonomisk månadsrapport för kommunen januari - mars 2015 Dnr 2015/94-042 I enlighet med kommunfullmäktiges beslut av strategisk plan följer

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Kommunstyrelsen 2016-11-02 Kommunledningskontoret Ekonomi och kvalitet KSKF/2016:583 Lars-Göran Hellquist 016-710 27 79 1 (2) Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Förslag till beslut

Läs mer

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar

Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar Riktlinje 2011-05-30 Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar KS-584/2010 Detta reglemente gäller från och med den 1 januari 2005.

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning inklusive riktlinjer för resultatutjämningsreserv Piteå kommun

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning inklusive riktlinjer för resultatutjämningsreserv Piteå kommun Riktlinjer för god ekonomisk hushållning inklusive riktlinjer för resultatutjämningsreserv Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Årsredovisning 2015 för Täby kommun

Årsredovisning 2015 för Täby kommun 1(117) Årsredovisning 2015 för Täby kommun Kommunfullmäktige 2016-04-25 2(117) Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse... 4 Resultat och utveckling... 4 Befolkningen i Täby... 6 God ekonomisk hushållning...

Läs mer

VERKSAMHETSUPPFÖLJNING JANUARI SEPTEMBER 2009 EKONOMI och FINANS

VERKSAMHETSUPPFÖLJNING JANUARI SEPTEMBER 2009 EKONOMI och FINANS Datum 2009-10-19 VERKSAMHETSUPPFÖLJNING JANUARI SEPTEMBER 2009 EKONOMI och FINANS SAMMANFATTNING Prognosen för helåret visar på ett överskott med 59,4 mnkr gentemot balanskravet. Det är en förbättring

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Årets resultat och budgetavvikelser

Årets resultat och budgetavvikelser Årets resultat och budgetavvikelser Årets uppföljning för perioden januari mars med årsprognos visar på ett resultat på 6,5 mnkr vilket är 2,9 mnkr bättre än budget. Avvikelser mellan prognos och budget

Läs mer

Budgetberedning inför 2015-2017 22 oktober 2014. Tomelilla - här skapar vi förutsättningar för hög livskvalité och njuter av Österlen!

Budgetberedning inför 2015-2017 22 oktober 2014. Tomelilla - här skapar vi förutsättningar för hög livskvalité och njuter av Österlen! Budgetberedning inför 2015-2017 22 oktober 2014 Tomelilla - här skapar vi förutsättningar för hög livskvalité och njuter av Österlen! Beslutspunkter Skattesats Finansiell mål och verksamhetsmål för GEH

Läs mer

C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400

C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400 KOMMUNFAKTA ANTAL INVÅNARE 1 JANUARI (antal) 12000 11900 11800 11700 11600 11500 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 PERSONAL 1 JANUARI (antal) POLITISK STÄLLNING 2014 Parti Mandat 1200 1000 800 600 Antal

Läs mer

Program. för vård och omsorg

Program. för vård och omsorg STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer

Läs mer

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN ÄLVDALENS KOMMUN BUDGET 2011 OCH VERKSAMHETSPLAN 2012 2013 En ny politisk ledning, kommer att styra Älvdalens kommun de kommande fyra åren. Runt om i kommunen växer framtidstron och förhoppningen är att

Läs mer

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 förutsättningar för åren 2016 2019 Ekonomin i kommuner och landsting har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter. År 2015 är sista

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 www.pwc.com/se Anders Färnstrand Auktoriserad revisor Oktober 2014 Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Vilhelmina kommun Innehåll Syfte, revisionsfrågor, metod och avgränsning Delårsrapportens

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

Budgetuppföljning 1:a tertialet 2014 - med helårsprognos

Budgetuppföljning 1:a tertialet 2014 - med helårsprognos Kommunledningsförvaltningen Bo Lindström Budgetuppföljning 1:a tertialet 2014 - med helårsprognos Kommunstyrelsen ska vid två tillfällen per år (april och augusti) avge en prognos till kommunfullmäktige

Läs mer

JOKKMOKKS KOMMUN. Budget 2017. Styrprinciper. Ekonomisk treårsplan

JOKKMOKKS KOMMUN. Budget 2017. Styrprinciper. Ekonomisk treårsplan JOKKMOKKS KOMMUN Budget 2017 Styrprinciper Ekonomisk treårsplan 1 Jokkmokks kommuns styrmodell 1.1 Styrmodellens struktur och styrprinciper Visionsdokument Ett nytt visionsdokument för Jokkmokks kommun

Läs mer

Delårsrapport 2012-08-31

Delårsrapport 2012-08-31 Revisionsrapport Delårsrapport 2012-08-31 Vänersborgs kommun Oktober 2012 Håkan Olsson Henrik Bergh Hanna Robinson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Uppdraget...2 2.1 Bakgrund...2 2.2 Syfte,

Läs mer

Månadsrapport Piteå kommun januari mars 2010

Månadsrapport Piteå kommun januari mars 2010 Datum -04-16 Sida 1 (8) Handläggare MÅNADSRAPPORT Version 1.0 Månadsrapport Piteå kommun januari mars 2 Resultaträkning kommunen (TKR) jan-mar jan-feb Prognos helår Budget jan-dec 2009 Intäkter 101 851

Läs mer

Verksamhetsplan 2014-2017 för nämnd och bolag

Verksamhetsplan 2014-2017 för nämnd och bolag Bilaga 4 Verksamhetsplan - för nämnd och bolag Omvårdnadsnämnd 1 Mål inom respektive perspektiv 1.1 Medborgare och kunder Omvårdnadsnämnden har nöjda kunder som erbjuds god service och möjlighet till inflytande,

Läs mer

Bokslutskommuniké 2015

Bokslutskommuniké 2015 Bokslutskommuniké 2015 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2015 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Delårsrapport tertial 1 2014

Delårsrapport tertial 1 2014 Delårsrapport tertial 1 Dals-Eds kommun Kommunstyrelsen -05-28 Innehållsförteckning 1 DRIFTBUDGET... 3 2 KOMMENTARER TILL PROGNOS TERTIAL 1... 4 3 KOMMUNCHEFSDIALOG... 5 4 INVESTERINGSBUDGET... 6 5 RESULTATBUDGET...

Läs mer

Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31.

Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31. Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31. Östersunds kommun Oktober 2012 Marianne Harr, certifierad kommunal revisor Jenny Eklund, godkänd revisor 1 Innehåll Sammanfattning och kommentarer

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2007-08-31

Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...

Läs mer

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Vision och inriktningsmål Budgetprocess Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-18, 140. Inledning... 3 Begreppsförklaring... 3 Vision, inriktningsmål verksamhetsidé och

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Hanna Holmberg Richard Vahul Granskning av delårsrapport 2014 Nynäshamns kommun Granskning av delårsrapport 2014 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 www.pwc.se Granskningsrapport Inger Andersson Cert. kommunal revisor Anela Cmajcanin Revisor Granskning av delårsrapport 2016 Marks kommun Granskning av delårsrapport 2016 Innehållsförteckning 1. Sammanfattande

Läs mer

Revisionsplan 2016 KUNGSBACKA KOMMUN. Antagen

Revisionsplan 2016 KUNGSBACKA KOMMUN. Antagen Revisionsplan 2016 KUNGSBACKA KOMMUN Antagen 2016-04-11 Revisionsplan 2016 1. Uppdrag Revisionens uppdrag är att granska all verksamhet i kommunen. Det innebär att revisorerna prövar om verksamheten sköts

Läs mer

Revisionsrapport. Delårsrapport Krokoms kommun Anneth Nyqvist

Revisionsrapport. Delårsrapport Krokoms kommun Anneth Nyqvist Revisionsrapport 2010-06-30 Anneth Nyqvist 0 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning... 1 2 Inledning... 2 2.1 Bakgrund... 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning... 2 2.3 Revisionskriterier...

Läs mer

Revisionsrapport 2010. Landskrona stad. Kommunstyrelsens styrning och ledning avseende personalavdelning

Revisionsrapport 2010. Landskrona stad. Kommunstyrelsens styrning och ledning avseende personalavdelning Revisionsrapport 2010 Landskrona stad Kommunstyrelsens styrning och ledning avseende personalavdelning Jakob Smith Februari 2011 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 3 1 UPPDRAGET... 4 1.1 Bakgrund och

Läs mer

Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR)

Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR) VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2013-10-04 DNR KS 2013.392 MARIE WALLIN SID 1/2 REDOVISNINGSANSVARIG 08-58785032 MARIE.WALLIN@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 "%M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 %M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna LERUMS KOMMUN Sektor hfrasupporr 2011-03-17 "%M /Vendetyp Lerums Kommun Granskning av bokslut 2010-12-31 =U ERNST ÅYOUNG Qualityln Everything We

Läs mer

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se ÅRSREDOVISNING 2011 Kortversion kil.se Så gick det för 2011 Så använde vi skattepengarna 2011 Vi fick mycket pengar över i år igen Så ser vi på framtiden för Kil Sammanfattning av s årsredovisning 2011

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Periodrapport OKTOBER

Periodrapport OKTOBER Periodrapport OKTOBER 2013 l Resultat januari oktober -102 mnkr (219 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,0 % (2,7 %) l Skatter och statsbidrag 2,3 % (3,3 %) l Helårsprognos -190 mnkr (136 mnkr) Omvärldsanalys

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven. Dnr KS

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven. Dnr KS Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 3 2013-09-24 285 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven. Dnr KS 2013-322

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Nämndsplan för valnämnden Antagen

Nämndsplan för valnämnden Antagen Nämndsplan för valnämnden Antagen 2011-08-22 1. Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunens övergripande styrdokument, verksamhetsplan 2011-2014. I planen finns, förutom den långsiktiga visionen,

Läs mer