Skogsbruket 4 GODKÄNN INTE DÅLIGA PLANTOR ELLER DÅLIGT ARBETE EFTERFRÅGAN SPORRAR UTVECKLING NORRSKOG ÄR INVOLVERAD I TRÄENERGI.

Transkript

1

2 Skogsbruket ORGAN FÖR SVENSKBYGDENS SKOGSHUSHÅLLNING I FINLAND NR ÅRGÅNG 76 4 GODKÄNN INTE DÅLIGA PLANTOR ELLER DÅLIGT ARBETE EN REKLAMATION BÖR GÖRAS FÖRE VINTERN. EFTERFRÅGAN SPORRAR UTVECKLING NORRSKOG ÄR INVOLVERAD I TRÄENERGI EN MASKINFÖRETAGARE OCH HANS VARDAG NU, MAGNUS TRÄSKMAN FÅR DU SLUTA! EKONOMISK ÖVERSIKT OCH UPPFÖLJNING AV FONDVÄRDEN KVARTALUPPFÖLJNING. LEKSAKER MED FRAMGÅNG HOBBYN BLEV YRKE. SKOGSBRUK PER DISTANS AVSTÅNDET INGET HINDER. NY SKOG ETT MÅSTE FÖR SKOGSÄGAREN EFTER KALAVVERKNING KRISTIAN SÄLJER VIRKE OCH TECKNAR UNDER KONTRAKT LÅNGVARIGT KUNDFÖRHÅLLANDE MED ÖPPNA KORT. PÅ OMSLAGET: ÄLGKVIGA PÅ SOMMARBETE FOTO: GERD MATTSSON-TURKU 2

3 Skogsbruket Ledaren Tillbaka till det normala Utgivare Föreningen för Skogskultur rf Redaktion Orrspelsgränden 4, Helsingfors tfn fax: Sampo: Aktia Bank: FöreningsSparb. Sverige Chefredaktör Tage Fredriksson tfn Redaktionssekreterare Gunnar Salingre tfn Redaktör Gerd Mattsson-Turku tfn Fasta medarbetare Anne Manner tfn Christian Hildén tfn Heimhällen Oy Ab Bjarne Andersson tfn Ombrytning Margita Lindgren, Ekenäs Tryckeri Ab Adressförändringar och prenumerationer Marianne Grundström tfn Annonser: Oy Adving Ab / Ingmar Qvist Kärrbyvägen Nylands Degerby tfn (09) fax (09) ingmar.qvist@elisanet.fi En helårsprenumeration (11 nummer) kostar 33 i Finland, i Sverige 300 SEK och i övriga länder 40. Halvår (6 nummer) kostar 20 i Finland, i Sverige 180 SEK och i övriga länder 24. Det senaste året har inom virkeshandeln genomsyrats av att inget fungerat som förr eller som förväntat. Arbetsmarknadskonflikten för ett drygt år sedan satte stopp för en eventuell stor slutrusch för virkeshandeln före skatteomläggningen. Det tog länge och väl innan lagren av sågverksflis och torr massaved var använd. Slutet av fjolåret var efter en kort slutrusch lamare än vanligt. De olika möjligheterna att utnyttja arealbeskattningen och finansiera virkesförsäljningarna utnyttjades av nästan alla som verkligen behövde det fullt ut. Saldot för virkeshandelsåret hade dock ett långt minusstreck jämfört med föregående år mätt med alla mätare. Det skall inte heller stickas under stol med att många industrienheter arbetade då liksom fortfarande med kniven på strupen. Skogsindustrin har varit tvungen att anpassa sig till både arbetsmarknadskonfliktens efterdyningar, kapacitetsnedskärningar och vid slutet av året till ett nytt virkesmarknadsläge. Då det nya året tog vid, låg försäljningstakten lågt och började nå normal takt först långt fram på våren då virkeshandeln normalt ligger lågt. Vinterhalvåret hade präglats av låga priser speciellt på talltimmer, som marknaden därför inte hade speciellt stort intresse av. Framme på vårkanten kom allt flera beslutsfattare i olika läger fram med sina åsikter om att det nu är dags att sälja, eftersom virkespriserna stabiliserat sig med tanke på slutprodukterna på en acceptabel nivå, inte minst grantimret. Samtidigt rusade även efterfrågan på talltimmer uppåt i takt med att priserna på sågvara steg. Massavedspriserna har släpat efter, men nu har det också hörts en hel del positiva signaler från massa- och pappersmarknaden. Priset på massa har stigit en del och ger hopp för framtiden. Det nominella priset på sågtimmer ligger på högsta nivån någonsin och talltimret har tagit tillbaka en del av det som tappats. Priserna på tidningspapper och kartong har utvecklats positivt, men priserna på många papperskvaliteter ligger fortfarande lågt. Det finns dock en klar optimism och tro på att prishöjningar kan godtas av köparna. Industrin behöver säkert lappa sina hål efter de senaste årens dåliga resultat för flera enheter, och kan förhoppningsvis bromsa nedläggningen av enheter i Finland. Frågan är om priserna på massaved kan stiga ifall det sker en fortsatt positiv utveckling. Industrin vill säkert inte dela med sig av eventuella prishöjningar på papper. Det är alltså ännu en gång sågindustrin som är isbrytaren inom virkeshandeln, eftersom huvuddelen av virkesinkomsterna kommer därifrån. Det återstår att se hur de delar av Finland reagerar där massavedens relativa andel är stor, inte minst där det finns stora gallringsutmaningar att tas sig an. Det är möjligt att den goda utvecklingen på sågvaror igen en gång mäts ut på bekostnad av sågverkens lönsamhet. För storindustrin har sågverkens lönsamhet inte legat högst på dagordningen, men kravet på bättre lönsamhet kan förändras. Ett av bolagen funderar rent av på att sälja ut sågverksindustrin, vilket vore en synnerligen radikal lösning, inte minst med tanke på att sågverksflisen och biprodukterna blir allt viktigare och att det därmed blir allt viktigare att behärska flödet av råvaror. Viktigast är i alla fall att virkeshandeln nu flyter och normaliseras, det ger en god bas för skogsbrukets långsiktiga utveckling. ISSN Ekenäs Tryckeri Ab, Ekenäs

4 Godkänn inte dåliga plantor eller dåligt arbete ETT DÅLIGT UTFÖRT PLANTERINGSARBETE ELLER DÅLIGA PLAN- TOR ÄR INGET SOM SKOGSÄGAREN SKA GODKÄNNA. DET LÖ- NAR SIG ATT TA EN TITT PÅ ÅRETS PLANTERINGSYTOR ÄNNU I HÖST. EN REKLAMATION GÄLLANDE PLANTOR BÖR GÖRAS INNAN VINTERN KOMMER. DÅ ÄR DET ÄNNU MÖJLIGT ATT REDA UT VAD SOM LIGGER BAKOM T.EX. BARRAVFALL ELLER VAD SOM DÖDAT PLANTORNA. Plantskolor tar stickprov av plantor och provodlar dem innan den egentliga planteringssäsongen börjar. Vi börjar med provodlingen i januari, säger Rainer Bodman som är VD för Mellanå Plant. Då tar vi de första stickproven av fryslagrade plantor. Efter upptining får plantorna växa drygt tre veckor i simulerade växtförhållanden som liknar förhållandena ute i skogen. När provodlingstiden är över tittar vi noggrant på varenda planta som vi provodlat. Speciellt noga studerar vi rötterna och årsskotten på plantorna. Rötterna ska vara i gott skick och skottskjutningen ska ha kommit igång under provodlingstiden. Plantor som plantskolor lagrar utomhus under vinterhalvåret är mera oberäkneliga. Eventuella frostskador på rötter är svårare att upptäcka. Vad är en undermålig planta? Det finns i lagstiftningen noggrant angivet vilka kvalitetskrav skogsplantor ska uppfylla. I ett plantparti får andelen döda eller undermåliga plantor eller plantor som inte uppfyller storleksmåttet inte överstiga fem procent. En planta är undermålig när den har två toppar eller en eller flera krökar på stammen. Plantor som har torra barr i toppen som en följd av vårfrost, behöver skogsägaren inte ta emot. Även om plantans toppknopp är grön klassas den som undermålig. Bruna barr längst ner klassas inte som ett kvalitetsfel eftersom det inte påverkar plantans utveckling. Kontrollera årets planteringar i höst Bodman uppmanar skogsägare att vara på sin vakt speciellt gällande plantor som planteras från medlet av juni. Om skogsägaren besöker ytan först nästa vår, är det ofta mycket svårt att utreda orsaken till plantavgången. Plantan har troligen också drabbats av sekundära skadegörare, främst olika insekter, och det gör det svårt att definiera den egentliga plantdödaren. Färska forskningsresultat visar att gran och björk kan planteras hela sommaren. Bodman håller med forskarna. Plantorna kommer i varm jord vid utplanteringen i skogen och därmed blir det inget avbrott i tillväxten. Men det kräver en fungerande kedja från plantskolan till planteringsgropen. Plantan ska snabbt ner i jorden, jordklumpen ska vara genomdränkt och plantan ska planteras på rätt plats. Plantan i gropen kräv ersättning Alltför ofta ser man plantor som planterats på den djupaste platsen i harvspåret och NÄR EN PLANTA PLANTERATS I GROPEN INTILL EN MARKBEREDNINGSHÖG ELLER DJUP NERE I HARVSPÅRET ÄR DET FRÅGA OM FEL I ARBETET. PLANTAN DÖR I REGEL AV FÖR MYCKET VATTEN. SKOGSÄGAREN HAR RÄTT ATT KRÄVA ERSÄTT- NING AV DEN SOM UTFÖRT ARBETET. inte i kanten av harvspåret. På motsvarande sätt ser man vid högläggning att plantor planterats nere i gropen och inte mitt uppe på högen eller i kanten av den. När sådant sker är det fråga om fel i arbetet. Slarv av det här slaget ger den drabbade skogsägaren rätt att kräva ersättning av den som utfört planteringsarbetet om plantorna dör av för mycket vatten kring rötterna. Varför ett sådant fatalt misstag har skett kan man fortsätta att spekulera kring. När arbetet utförs av avlönad arbetskraft har arbetsinstruktionerna inte gått fram eller så har arbetsledningen varit ofullständig. En kontroll av arbetsledningen ute i fält skulle ha räddat situationen. Reklamationer hör till handeln Mellanå Plant liksom andra skogsplantskolor får ta emot reklamationer gällande plantkvaliteten. Alla kontakter leder inte till reklamationer, säger Bodman. Många plantmottagare ringer först till plantskolan när de observera något avvikande på plantorna. Ofta har den som ringer en klar bild av skadan. Ett telefonsamtal räcker för att t.ex. slå fast att det är skador av snytbagge. I osäkra fall besöker jag personligen den planteringsyta det gäller. Vi samarbetar med Skogsforskningsinstitutet och skickar ofta plantor dit för att få den rätta diagnosen. Om plantskolan har levererat undermåliga plantor får skogsägaren nya plantor. Arbetskostnaderna förhandlar vi skilt om. Skogsägaren vänder sig i första hand till skogs- 4

5 FÄRSKA FORSKNINGSRESULTAT VISAR ATT GRAN OCH BJÖRK KAN PLANTERAS HELA SOMMAREN. vårdsföreningen eller den som han har köpt plantorna av. Det är mycket sällan som en skogsägare köper plantor direkt från en plantskola. Höstplanteringarna har minskat Normalt inleds höstplanteringarna omkring den första augusti. Vårplanteringsperioden tar slut omkring den sista juni och juli månad är det uppehåll. Om det har varit en riktigt torr sommar brukar höstplanteringarna framflyttas ett par veckor, tills det första augustiregnet kommer. Höstplanteringarna kan fortgå till slutet av september. Granplantorna är långnattsbehandlade, vilket innebär att de är frosthärdiga vid utplanteringen. På s.k. uppfrysningsmarker ska dock plantorna hinna rota sig. Annars finns det risk för att plantorna nästa vår har pluppat upp ur marken, precis som om någon ryckt upp dem. Enligt Bodman har höstplanteringarna minskat. Av Mellanå Plants leveranser i år levererades 14 miljoner i våras och endast 1,5 miljoner levereras nu i höst. Hösten 2002 och hösten 2003 drabbades höstplanteringarna av svåra skador. Hösten 2002 var varm ända till slutet av september och i början av oktober kom vintern. Då drabbades höstplanterad tall av frostskador. Årsskotten hade inte hunnit förvedas. Nattens längd ska 5 ju signalera att vintern närmar sig, men även temperaturen spelar en viss roll. Nu var hösten verkligt varm och det invaggade tallplantorna i tron att det ännu var långt till vinterns ankomst. Augusti 2003 var varm, men genast i början av september blev det tre kalla frostnätter då tall drabbades av frostskador. De här extrema väderförhållandena har gjort höstplanteringarna mindre populära, säger Bodman. Inget fullvärdigt snytbaggeskydd Skador av snytbagge är barrplantornas gissel, men snytbaggeskador kan också förekomma på björk- och lärkplantor. De bekämpningsmedel som används i dag ger inte samma skydd som Permitrin, som numera är förbjudet. Men inte ens Permitrin gav ett hundraprocentigt skydd. I södra Sverige, där snytbaggen är ett ännu större problem än hos oss, är det vanligt att man efter den första växtsäsongen behandlar plantorna på nytt ute på planteringsytan, säger Bodman. Den här situationen har vi inte ännu hos oss och kommer förhoppningsvis aldrig heller att få. Nya bekämpningsmedel mot snytbagge är under utveckling både i Finland och Sverige och förhoppningsvis får vi inom några år ett medel som är både effektivt och miljövänligt. TEXT OCH FOTO: GERD MATTSSON-TURKU VID HÖSTPLANTERING PÅ MJÄL- OCH LERMARKER ÄR DET VIKTIGT ATT PLANTORNA HINNER ROTA SIG. ANNARS FINNS DET RISK FÖR ATT PLANTORNA NÄSTA VÅR HAR PLUPPAT UPP UR MARKEN, PRECIS SOM OM NÅGON RYCKT UPP DEM.

6 Maskinell plantering får bra betyg MASKINELL PLANTERING ÖKAR ÅR FRÅN ÅR. BRACKE PLANTE- RINGSMASKIN ÄR DEN VANLIGASTE OCH I FINLAND JOBBAR I SOMMAR TJUGO BRACKE P11. FINSKA FORSKARE GER MYCKET BRA BETYG ÅT BRACKE. Bracke gör ett bra planteringsarbete. Det visar både finska och svenska forskningar. Skogsforskningsinstitutet i Finland har följt upp resultatet från ett antal förnyelseytor som planterats med Bracke. Fyra år efter planteringen var 88 procent av plantorna vid liv. En motsvarande undersökning utförd i Sverige av SkogForsk, visar på ungefär samma plantöverlevnad eller i genomsnitt åttio procent. Snytbaggar och bastborrar ligger i huvudsak bakom plantavgången på försöksy- torna i Finland. Endast på två av sextionio försöksytor var det maskinella planteringsarbetet så dåligt att det var orsaken till plantavgången. Försöksytorna var på lundartade och friska momarker och i huvudsak var det granplantering. Bracke planteringsmaskin gör en ordentlig hög där plantan sätts i jorden, en s.k. omvänd torva. I försöket var högarna i genomsnitt 17 centimeter höga mätt från den orörda markytan. Plantorna sattes också tillräckligt djupt. Resultatet från manuellt planteringsarbete visar på mycket sämre resultat. En undersökning som Skogsforskningsinstitutet gjort gällande plantöverlevnaden på förnyelseytor som planterats med gran visar att endast 59 procent av ytorna hade tillräckligt med plantor tre år efter planteringen. Orsaken till plantavgången var fel markberedningsmetod eller ingen markberedning alls. Harvning är olämplig markberedningsmetod för granplantering. Forskare säger klart att högläggning är den enda riktiga markberedningsmetoden vid granplantering. TEXT: GERD MATTSSON-TURKU Förnya din prenumeration på SKOGSBRUKET behändigt via vår e-postadress: skogsbruket@tapio.fi Foto: Bracke Forest AB. BRACKE PLANTERINGSMASKIN GÖR EN ORDENTLIG HÖG INNAN DEN SÄTTER PLANTAN I JORDEN. 6

7 Rapport från försöksytan med maskinell plantering Måns Åkerblom i Skogsvårdsföreningen Norrskog fortsätter med rapporteringen från försöksytan i Esse. De maskinellt planterade plantorna i samband med sommarexkursionen för två år sedan, i början av juni 2004, har nu växt tre växtperioder. Planeringen utfördes med planteringsmaskinen EcoPlanter, som också markbereder. Själva planteringsaggregatet är monterat i kranspetsen och som basmaskin används en skogstraktor eller avverkningsmaskin. I korthet fungerar maskinen så här. Drygt tvåhundra plantor placeras i en patronbandsliknande hållare på planteringsaggregatet. Direkt under plantorna sitter två roterande hjul som fräser varsin jordhög. Två planteringsredskap går ner i marken. När de förs tillbaka har två plantor satts i högarna, en i var- dera högen. Aggregatet klarar plantor i timmen. Vid planteringen användes 1-åriga täckrotsplantor av tall, som var omkring tio centimeter höga vid planteringen. De plantor som maskinen planterade i ordentliga mineraljordshögar är kraftigare än de som planterades i humusen, berättar Måns Åkerblom. Så som ytan ser ut idag blir plantbeståndet på den maskinellt planterade delen något glest. Detta kunde anas redan från början då plantor inte fanns i alla högar som maskinen gjorde. Riktigt långt gående slutsatser om tätheten är svårt att göra då den ytan som planterades maskinellt var rätt liten. I de högar och i de gropar där mineraljord blottats förkommer rätt rikligt med naturplantor. Felet med dessa är att de finns där det redan finns en planterad planta. I alla fall Foto: Måns Åkerblom. kan man anta att naturplantorna kommer att fylla ut de luckor som finns och därmed blir beståndet fullslutet. TEXT: GERD MATTSSON-TURKU DE PLANTOR SOM PLANTERATS I ORDENTLIGA MINERAL- JORDSHÖGAR ÄR KRAFTIGA. 7

8 Efterfrågan sporrar till SKOGSVÅRDSFÖRENINGEN NORRSKOG ÄR STARKT INVOLVERAD I DEN ÖKANDE ANVÄNDNINGEN AV TRÄENERGI. ALLT FRÅN RÅ- VARUANSKAFFNING TILL ANSVAR FÖR VÄRMEPRODUKTION HAR FÖRENINGEN ÅTAGIT SIG. FLERA NYA VÄRMECENTRALER ÄR UN- DER UPPBYGGNAD. RÅVARUANSKAFFNINGEN ÄR REDAN PÅ EN HÖG NIVÅ, MEN EN SMÄRRE ÖKNING BEHÖVS FÖR ATT BYGGA UPP EN MARGINAL. Redan nu tar skogsvårdsföreningen Norrskog årligen fram fastkubikmeter energiråvara ur skogen. Den mängden ger kubikmeter flis. Hittills har föreningen sålt en del till utomstående användare. Men efter att de nya värmecentraler som nu är under uppbyggnad är klara behöver vi hela den mängden själv, säger föreningens verksamhetsledare Måns Åkerblom. Det totala uttaget energiråvara måste trots allt öka. Vi måste framöver ta fram något mer än så. Det går inte att sköta verksamheten helt utan marginaler. Aktiva, framsynta kommuner Den livliga efterfrågan på energivirke vill Åkerblom tacka två kommuner för: Pedersöre och Kronoby. Viljan att öka användningen av energi från skogen har varit stark i de båda kommunerna. Idag ansvarar Norrskog för hela proceduren från skog till aska vid två anläggningar i Pedersöre. Vi anlitar en företagare för flisning, transport, eldning och skötsel av värmecentralerna. Fler anläggningar är på kommande. Två nya värmecentraler kommer igång under Ytterligare två är under planering i Pedersöre, och dessutom star- tar en privat anläggning i samma kommun under nästa år. Kronoby kommun är också en flitig användare av energi från skogen. Här ansvarar Norrskog för flisanskaffningen. Inom en snar framtid håller föreningen fyra anläggningar i Kronoby med flis. Energi och skogsvård Den ökade användningen sporrar till ännu effektivare skogsvård och tillvaratagande av energiråvara. Vi söker hela tiden effektiva sätt att ta tillvara energivirke. I första hand riktar vi in oss på de ungskogar som faller inom ramen för statlig delfinansiering, alltså så kalllade Kemera-objekt. Här går intresset för energivirke och skogsvård hand i 8 utveckling hand. Och de statliga stöden gör att det arbetskrävande arbetet går att utföra, med ett litet netto till skogsägaren. Behovet av statligt stöd är ofrånkomligt, säger Åkerblom. Norrskog prioriterar skogsvården högt. Beståndets framtid och skogsägarens framtida lönsamhet är A och O. När vi vårdar ungskogar och tar ut energivirke lämnar vi mellan och stammar per hektar i bestånden. Idén är att skogsägaren om ungefär tio år ska kunna utföra en regelrätt gallring en lönsam sådan. Stöden styr åtgärderna Åkerblom föredrar egentligen en annorlunda följd av åtgärder än dagens, när det gäller skogsvård i olika skeden. Han konstaterar att stödsystemet inte är anpassat enligt dagens behov. Själva systemet utarbetades före stöden för ungskogsgallring och tillvaratagande HÖGST NÖDVÄNDIG SKOGSVÅRD OCH ANSKAFFNING AV ENERGIVIRKE GÅR HAND I HAND I NORRSKOGS VERKSAMHET. Foto: Måns Åkerblom av energived kom till. Han menar att stödsystemet styr åtgärderna på ett sätt som inte maximalt gynnar skogen. Jag anser att plantskogsvård i ett tidigt skede, så som brunnsröjning, borde stödas ekonomiskt av staten. Tidig röjning tryggar plantornas framtid. Det i sin tur ger skogsägaren möjlighet att gallra skogen i ett skede när både energivirke och massaved kan tas tillvara. Stora skillnader mellan skötselbehov Åkerblom påpekar att skogarna ser olika ut på olika håll i landet. Dessutom finns lokala och beståndsvisa skillnader. Det är såklart stor skillnad, både nejdvis och per bestånd, mellan skötselbehovet. Men på bördiga marker och på blöta, låglänta områden tar slyet snabbt över och en tidig röjning är högst nödvändig. Han är förvånad över att ingen riktigt vill lyfta katten på bordet. Dagens stödsystem motiverar inte till skogsvård i rätt tid. Om en röjning är nödvändig när ett bestånd är exempelvis fyra meter högt, är det mycket lockande för skogsägaren att spara insatsen några år. Då kan skötselarbetet göras maskinellt, energivirke tas tillvara och åtgärden ger ett netto till skogsägaren. Däremot är en röjning i ett fyra meter högt bestånd en kostsam historia. Nya metoder och objekt Måns Åkerblom påpekar att de så kallade Kemera-objek-

9 STÖDEN FÖR UNGSKOGSVÅRD BORDE VARA BÄTTRE ANPASSADE ENLIGT SKOGSVÅRDENS OCH DAGENS KRAV, SÄGER MÅNS ÅKERBLOM. Foto: Anne Manner ten inte kommer att finnas i all oändlighet. Det är klart att den här sortens bestånd minskar, vartefter skogen blir vårdad. Det är också meningen med skötseln. Regelrätta första gallringar är också intressanta som råvarukälla för värmeproduktion. Men för att föreningen ska kunna ge sig in i de bestånden på allvar krävs tillgång till entreprenörer med rätt sorts maskiner. Vi behöver i så fall tillgång till en entreprenör med kapacitet att hugga olika sortiment, det vill säga aptera massaveden och energivirket skilt för sig. En idé är att maskinen kunde kapa massaved upp till den höjd där kvistarna börjar, och att resten skulle gå som energivirke. Men det arrangemanget kräver en överenskommelse med köparen av massaveden. Vidare har vi funderat på att ta tillvara ris från hyggen. Skogsvårdsföreningen tar tillvara träenergi i samband med dikningsverksamheten. Både dikeslinjer som ska huggas upp och behövliga gallringar på berörda arealer ger energivirke. Rot och leverans Norrskog köper energivirke på både rot och leverans. Vi sysselsätter en och en halv entreprenör. Dessutom sköter vi en del energivedsavverkningar manuellt. Rätt objekt för manuell arbetskraft är björkbestånd. Numera betalar skogsvårdsföreningen Norrskog ett rotpris per kubikmeter. Tidigare fick skogsägarna betalt per areal. Entreprenören har kranvåg på skogstraktorn. Vikten omvandlas till kubikmeter. Sporrar till kvalitet Själv får Norrskog betalt enligt utvunnen värme. Det motiverar oss till att hålla så hög kvalitet på energivirket som möjligt. Åkerblom påminner om vikten av att lagra virket så att vind och sol kommer åt att torka det. Vidare är det viktigt att täcka energivirket, för att undvika det bakslag som snön gör för torkningen. Några avsevärda ekonomiska marginaler finns inte. Det Foto: Måns Åkerblom SKOGSÄGAREN FÅR BETALT PER KUBIK- METER. EN VÅG PÅ SKOGSTRAKTORNS KRAN VÄGER VIRKET. är heller inte meningen. Men ersättningarna måste täcka kostnaderna för de arbetsinsatser Norrskog gör. Kräver ständig aktivitet Anskaffningen av energiråvara kräver aktivitet från skogsvårdsföreningens sida. Enskilda skogsägare med bestånd i behov av vård får sin information genom den uppsökande verksamhet som föreningen idkar. För den delen av verksamheten är fackmännens lokalkännedom avgörande. Norrskog har en ständigt pågående information utåt, på många plan. Vi har alltid ett inslag om energivirkesanskaffning på de skogsdagar vi årligen ordnar. Vi har också kunnat erbjuda kurser för våra skogsägare. Norrskog upplyser dessutom allmänheten genom media, bland annat med Måns Åkerblom som skribent. TEXT: ANNE MANNER 9

10 Höstplantering på gott och ont PLANTERING KAN UTFÖRAS ÄNDA IN I OKTOBER. MEN INTE PÅ VILKA MARKER SOM HELST, OCH INTE MED RIKTIGT VILKA PLANTOR SOM HELST, NÄR SOM HELST. DET GÄLLER ATT SOM VANLIGT MINIMERA RISKERNA. DÅ FÅR DU EN LYCKAD FÖRNYELSE. Höstplantering har sina fördelar. Säsongen är lång och plantorna mindre känsliga än under den aktivaste tillväxtperioden. Samtidigt bjuder hösten på speciella utmaningar för skogsodlaren. Det gäller att undvika hoten och dra nytta av fördelarna. Uppfrysning en stor risk På medelgrova marker har höstplantering stora chanser att lyckas bra. Däremot är finfördelade jordar inte lämpliga. Förnyelseytor på torvmarker och lerjordar förnyas bäst om våren. GENOM LÅNGNATTSBEHANDLING HÄRDAS PLANTORNA. Största hotet mot sent satta plantor på täta marker är uppfrysning. När finfördelade jordar fryser till skjuter de nämligen upp plantor som inte hunnit rota sig. På våren väntar då en sorglig syn. De på hösten satta plantorna ligger med rotklumparna ovan jord. Utsatta för solens strålar och utan direkt markkontakt dör plantorna. Tjäle och pipkrake hotar Det är inte bara den egentliga tjälen som stöter upp små plantor ur jorden. Det fenomen som heter pipkrake gör likadant. Pipkrake känns igen genom att det vid markens yta bildas lodrätt gående stavar av is. Det här problemet inträffar redan vid första tillfrysningen om hösten, när bara markens yta fryser till över natten och tinar upp vid sol och värme. Temperaturskillnaderna gör att markens yttersta skikt rör sig. Pipkrake kan förekomma båda höstar och vårar. För en liten planta som inte hunnit rota sig är pipkrake en ödesdiger naturföreteelse. Små groddplantor drabbas särskilt lätt. På utpräglade uppfrysningsmarker är sådd därför inget vettigt alternativ. Problemet med pipkrake är minst på helt omarkberedda marker. Att låta bli markberedning är trots det inte att rekommendera, eftersom markberedningens fördelar är så många. Markberedning och vårplantering är bästa konceptet på den här sortens marker. Foto: Marcus Fröberg, Mellanå Plant Frystorka värre för höstplantor Också med tanke på den så kallade frystorkan är det viktigt att plantorna hunnit rota sig. Frystorka uppkommer under vårvintern och våren. Sol och vind torkar ut den gröna delen av plantorna, medan rotsystemet sitter fast i tjälen. En ordentligt rotad planta har hunnit sända iväg rötterna djupare ner i marken, vilket gör att plantan lättare kan få upp vatten till sin gröna del. Det är en fråga mellan liv och död. Granen är känslig. Förklaringen är att rotsystemet är förhållandevis ytligt. Frost i augusti Frost kan hota både om våren och om hösten. Redan i mitten av augusti brukar kalla nätter kunna ställa till med problem. Plantor som fortfarande växer tar skada om temperaturen sjunker till minus tre grader eller kallare. Idag rustas täckrotsplantorna för att klara frosten bättre. De härdas med hjälp av långnattsbehandling. Plantorna placeras i ett utrymme som mörkläggs till natten. Vi härmar naturen. Genom att plantorna får längre nätter på konstgjord väg börjar de förbereda sig för vintern. På så sätt klarar de den tidiga höstfrosten betydligt bättre, berättar Mellanå Plants verkställande direktör Rainer Bodman. Det är dagslängden som styr invintringen hos plantorna. Därför reagerar plantor av olika härkomst på olika sätt. Till exempel behöver plan- 10

11 Foto: Anne Manner DEN HÄR YTAN ÄR MARKBEREDD UNDER SOMMAREN. HÖSTPLANTERING PASSAR BRA PÅ DEN TORRA MARKEN. tor av sydligare proveniens längre nätter för att börja gå i vintervila. Det beror på att nätterna söderut naturligt är längre om hösten. Långnattsbehandling härdar Mellanå Plant långnattsbehandlar främst gran, men också en del av tallplantorna. Vi börjar långnattsbehandla granplantor den andra veckan i juli. Behandlingen tar tre veckor, men ytterligare en vecka behövs för att plantan ska hinna förvedas. Bodman berättar att en tillräcklig mängd plantor behöver vara klara för leverans när planteringarna börjar efter semestrarna. I början av augusti sänds de första långnattsbehandlade granarna ut för plantering. Genom långnattsbehandlingen får vi granarna att gå i vintervila. Men tallplantorna fortsätter att växa efter en tidig långnattsbehandling, eller om vädret fortfarande är varmt. Tallarna behöver några nätter med lägre temperatur för att inse att det är dags för vintervila. Behandlingen är dock inte onödig för tallarna. Med hjälp av långa nätter får vi tallarnas längdtillväxt att avta under behandlingen. Det ger kortare och stadigare plantor. Vidare bildar tallarna dubbelbarr redan under sin första tillväxtssäsong. Det gör tallar naturligt först under sitt andra år. Han säger att långnattsbehandlingen inte är lika viktig för tallplantornas del. Granen är frostkänsligare och behöver hjälp mot tidig frost. granplantor användas. Då har nämligen plantorna gått i vintervila alldeles självmant och tar inte längre skada av kall väderlek. Sent på hösten kan vädrets makter stå för andra överraskningar. Det har hänt att ett tjockt snötäcke spolierat chanserna för sena höstplanteringar. Också ordentlig tillfrysning av marken gör det omöjligt att plantera. Den som blir överraskad av vintern och fortfarande har plantor i lager bör tänka på att skydda rötterna över vintern. Det är bara att betrakta naturen för att få vägledning. Den gröna delen är anpassad till att stå ovan jord, men gärna under ett snötäcke. Däremot är rotsystemet inte menat att utsättas för hård köld, för att däremellan kanske tina upp. vande material. De får absolut inte lagras hur länge som helst i förpackningarna. Den här tiden på året är det absolut för sent för fryslagrade plantor. De ska ut ur frysen senast i mitten av juni och planteras senast i början av juli. De ska alltså inte stå i lådor över sommaren, i väntan på höstens säsong. Packningsdatum kan kontrolleras. Det finns angivet på förpackningens etikett. Fryslagrade plantor är förpackade under fjolårets senhöst och vinter. Plantor som säljs på hösten ska ha ett förpackningsdatum från samma höst. Källor: Kuusen paakkutaimien viljelyopas, av Jaana Luoranen och Nuutti Kiljunen, Metla 2006, Metsätaimiopas, Taimien valinta ja käsittely tarhalta uudistusalalle, av Risto Rikala, Metla Granen går i vintervila Tall och gran svarar olika på behandlingen. Vintern kan överraska Från och med mitten av september kan obehandlade Kolla förpackningstidpunkt! Oberoende av planteringstidpunkt är plantorna alltid le- TEXT: ANNE MANNER 11

12 En maskinföretagare och hans vardag NU, TRÄSKMAN, FÅR DU SLUTA MED MOTORSÅGEN. DET HÄR SADE MAGNUS TRÄSKMAN ÅT SIG SJÄLV VINTERN DÅ JOBBADE HAN SOM SKOGSARBETARE. EN AVVERKNINGSYTA BÖRJADE BLI KLAR EFTER EN MÅNADS ARBETE. SAMTIDIGT KOM EN AVVERKNINGSMASKIN TILL GRANNSKIFTET OCH DEN AVVER- KADE SAMMA VIRKESMÄNGD PÅ 1,5 DAGAR. År 1990 skaffade Magnus Träskman (48) sin första avverkningsmaskin. Det var ett avverkningsaggregat till lantbrukstraktorn. I dag, drygt femton år senare, har Magnus en avverkningsmaskin och trivs med att vara skogsmaskinföretagare. Flera veckor utan maskinproblem Under Magnus dryga femton år som maskinföretagare har skogsmaskinerna tekniskt sett gått otroligt framåt. Tekniken har blivit lätttare. För skogsmaskiner gäller i dag samma sak som för personbilar. När något krånglar kopplar servicemannen en kabel till maskinen och en dator anger var felet finns. Driftsäkerheten har också blivit mycket bättre. Nu kan det gå flera veckor utan att något krånglar, säger Magnus Träskman. Begagnad eller splitterny maskin? Undre årens lopp har Magnus avverkningsmaskiner varit av flera olika märken. Jag har aldrig haft samma märke två gånger, säger Magnus. Men den maskin som jag köper ska ha samma typ av spakar i hytten. Jag har vant mig vid att greppa tag om spakarna på samma sätt som man greppar tag om skidstavarna. Ungefär hälften av avverkningsmaskinerna har det här systemet. I de andra maskinerna kräver styrreglagen att föraren håller händerna vågrätt. I Finland finns det tre eller egentligen fyra stora skogsmaskintillverkare och flera mindre. Jag har konsekvent hållit mig till de mindre tillverkarnas maskiner, säger Träskman. Jag har aldrig köpt en splitterny maskin utan alltid begagnade, men den ska alltid ha garanti. SKOGSMASKINFÖRETAGARNAS STORA DILEMMA I DAG ÄR ATT HITTA FÖRARE, SÄGER MAGNUS TRÄSKMAN SOM ÄR ORDFÖRANDE FÖR FINLANDS SVENSKA MASKINFÖRETAGARE. Maskinbyte vart tredje år Fördelen med att hålla sig till en mindre tillverkare är att deras maskiner är billigare. Prisskillnaden är närmare euro när det är fråga om en avverkningsmaskin. Den maskin jag har nu kostar idag som ny euro. För en Valmet av motsvarande storlek skulle jag få betala euro. Jag prutar frivilligt på lite lyx genom att välja en billigare maskin. Jag behöver inte ha en roterande hytt, dvs. en hytt som jag kan svänga runt 180 grader. Ju mera datateknik det finns i maskinen desto dyrare är den. På de modernaste är nästan alla funktioner datorstyrda från hytten. Jag anser att jag vid behov kan klättra ner från hytten och gå fram till avverkningsaggregatet och göra de små justeringar som ibland behövs med nyckel. Min nuvarande maskin har jag haft 2,5 år och söker som bäst efter en ny-begagnad. Jag köper alltid basmaskin och avverkningsaggregat samtidigt. Mer än tre år brukar jag inte ha en maskin. En eller flera maskiner? Träskman har hållit sig till en maskin, fastän de flesta skogsmaskinföretagare låter sina företag växa. Jag trivs med att jobba ensam. Även om maskinföretagen växer tror jag att många företagare väljer att till en del anlita underleverantörer i stället för att själv satsa pengar i maskiner. Genom att ha underleverantör, enmansföre- 12

13 MAGNUS TRÄSKMAN HAR HÅLLIT SIG TILL EN MASKIN FASTÄN DE FLESTA SKOGSMASKINFÖRETAGARE LÅTER SINA FÖRETAG VÄXA. tagare, har företagen mindre fasta kostnader. Tre eller högst fyra drivningskedjor anser jag vara det optimala för en företagare. Med den storleken på företaget krävs det redan att det finns en person, oftast företagaren själv, som sitter på kontoret och sköter företaget. Tar sonen över företaget? Jag har en son som utbildar sig till skogsbruksingenjör och jag hoppas förstås att han en dag tar över företaget. Redan som femtonåring körde han på egen hand avverkningsmaskinen. På sin fritid jobbar han nu som förare åt en skogsmaskinföretagare som har skogstraktorer. Alla mina fyra barn har framåtanda och med allra största sannolikhet kommer de alla att bli företagare i någon form. Vi har diskuterat framtiden hemma, men något direkt svar gällande framtiden har jag inte fått. Hans motivering till att studera skog är väl genomtänkt: En skogsmaskinföretagare behöver veta mera om skog och ekonomi än en förare. Det finns inte råd att höja förarnas löner Skogsmaskinföretagarnas stora dilemma i dag är att hitta förare. Betalningsförmågan måste bli bättre så att vi kan höja lönerna, vilket betyder att taxorna ska stiga, säger Träskman. Taxorna har gått neråt. Tidigare, så länge som vårt förbund förhandlade om taxor med uppdragsgivarna eller skogsbolagen, var situation acceptabel. Systemet med landsomfattande taxor är numera förbjudet och vi företagare får inte heller gå samman och på det sättet bilda en stark front. Det här förbjuder konkurrenslagstiftningen. I dagsläget förhandlar varje företagare enskilt med sin uppdragsgivare och tillsammans kommer de två överens om ersättningsgrunderna eller priset för arbetet. Jag har Södra skogsreviret som uppdragsgivare och reviret har ett eget system. Taxan är ett pris per avverkad stam. Stammarna är indelade i några storleksklasser. Vi företagare har två alternativ att välja mellan. Antingen godkänner vi revirets taxa och har arbete eller så godkänner vi den inte och står utan arbete. Jag tycker att det här systemet är bra. Under årens lopp har maskinföretagarna eller egentligen förarna påförts arbetsuppgifter som andra, främst skogsarbetsledare, gjorde tidigare. Tidigare var träden i en gallring stämplade i förväg, nu ska föraren välja vilka träd som tas bort. Det här tar tid och något tillägg för det här arbetet har aldrig kommit. Ganska lite har ändrat i skogen Arbetet i skogen har ändrat ganska lite under de femton år som jag jobbat med maskinell avverkning. Det är fråga om ett mycket självständig arbete. Arbetsledningen ser jag inte mycket av. Jag har ännu inte skaffat gps-utrustning till den här maskinen och det betyder att jag fortsättningsvis får kartor som visar var arbetsskiften finns. Det första året som entreprenör var jag utan mobiltelefon och det var besvärligt. När något gick sönder och jag 13

14 VI ENTREPRENÖRER BRUKAR RINGA VARANDRA NÄR NÅGOT HAR GÅTT OTROLIGT BRA ELLER VERKLIGT DÅLIGT, DÅ BEHÖVER MAN PRATA AV SIG, SÄGER MAGNUS TRÄSKMAN skulle har kontakt med serviceteamet skulle jag leta reda på närmaste telefonkiosk. Kameratelefonen uppskattar jag. När jag har något problem med t.ex. någon del på avverkningsaggregatet kan jag skicka en bild av just den delen till serviceteamet och få hjälp per telefon. Vi entreprenörer är ganska dåliga på att hålla kontakt med varandra. Vi brukar ringa varandra när något har gått otroligt bra eller när något har gått verkligt dåligt. Då behöver man prata av sig. Helsingforsbon blev skogsmaskinföretagare Magnus Träskmans bakgrund är rätt unik. Han är född och uppvuxen i Helsingfors. Ett år efter agrologexamen köpte han tillsammans med sin hustru ett litet jordbruk i Ingå. Han var då 23 år. Där började de med grönsaksodling. På vintern högg jag i egen skog och lite på förtjänst åt reviret. Det höll jag på med till år 1990 då jag började med maskinell avverkning. Jag har alltid varit intresserad av skog. Som tolvåring började jag såga med motorsåg på föräldrarnas sommarställe. Jag förstår i dag inte hur de vågade låta mig greppa tag i motorsågen. Under studietiden förtjänade jag fickpengar genom att fälla gårdsträd i Vanda. Det var bra betalt. För ett träd kunde jag få 400 mark och det levde jag en vecka på i Åbo. Drygt 1000 euro i veckan ska förtjänas I dag har Magnus flera förtroendeuppdrag. Han är ordförande för Finlands Svenska Maskinföretagare och sitter med i direktionen för Kustens skogscentral. Det här ger mig mycket, men alla möten betyder inkomstbortfall för mig. De timmar jag sitter på möten och resor dit, ska jag ta igen när jag kommer hem. Jag har räknat ut att jag ska förtjäna 150 euro sju dagar i veckan för att kunna göra ett plus-minusnoll resultat. Jag jobbar effektivt när jag sitter i skogsmaskinen och gör inga överlånga dagar. I stället är jag hellre på arbete under veckoslut. Kan en skogsmaskinföretagare starta från noll? SKOGSBRUKET frågar Magnus om det är möjligt att bli skogsmaskinföretagare utan eget startkapital? Enligt Magnus går det, men då ska företagaren inte börja med en ny maskin. Det kräver arbete och ett passionerat intresse för skog, säger Magnus. Och därtill ska företagaren ha säkerställt att han har arbete åt sin maskin. Han får naturligtvis inte heller sälja sig för billigt åt uppdragsgivaren. Och han ska trivas att jobba ensam. Det kan gå flera dagar då jag inte ser en levande person under arbetsdagen. TEXT OCH FOTO: GERD MATTSSON-TURKU 14

15 Ny fjärrstyrd avverkningsmaskin EN AVVERKNINGSMASKIN SOM FJÄRRMANÖVRERAS AV FÖRAREN I SKOGSTRAKTORN KOMMER UT PÅ MARKNADEN I SLUTET AV ÅRET. EN MAN OCH TVÅ MASKINER. Avverkningsmaskinen är låg och enkel i sin konstruktion. Den har inte mycket mer än avverkningsaggregatet gemensamt med de avverkningsmaskiner vi är vana att se ute i skogarna. Besten, som avverkningsmaskinen kalllas, har ett stabilt chassi, men ingen hytt. Vikten är hög, nitton ton, men marktrycket blir lågt då den har larvband och inte däck. Besten och två kurirer bildar ett team Besten servas av två kurirer, som är namnet på de anpassade skogstraktorer som jobbar runt den fjärrstyrda avverkningsmaskinen. I de två skogstraktorerna finns manöverpaneler för Besten. När Besten avverkar och direktlastar på en kurir, åker den andra kuriren under tiden och lastar av. Med denna skytteltrafik sparas tid och eftersom virket inte läggs på marken före lastningen riskerar det inte heller att glömmas i skogen eller bli översnöat på vintern. Lastutrymmet på skogstraktorerna kan tiltas, vilket betyder att det kan vinklas åt olika håll för att därmed underlätta lastning direkt från Besten. Det medför att lasset kan hållas lodrätt vid transport och Mindre dieselförbrukning med färre arbetsmoment därmed fördelas vikten jämt mellan hjulen. En lutning på 15 grader ger annars 85 procent av vikten på ena sidan, vilket ökar riskan för körskador. Sveriges lantbruksuniversitet har gjort en pilotstudie som visar att kostnaderna för Besten och en kurir, skogstraktor, kan jämföras med konventionella avverkningsmaskiner och skogstraktorer. Vid effektiv tvillingkörning av två kurirer och Besten sjunker kostnaderna avsevärt. Det blir en stor bränsleinbesparing när skogstraktorn inte behöver stå och lasta inne på hygget. Skogforsk har mätt bränsleförbrukningen och den kan sannolikt sänkas med nästan hälften jämfört med ett traditionellt tvåmaskinsystem. I jämförelsen krävde det konventionella systemet 1,7 liter diesel per kubikmeter virke och Besten 0,8 0,9 liter. Skillnaden beror på att ett arbetsmoment försvinner när virket läggs direkt på lasset. Det drar energi att plocka virket upp och ner från marken. Systemet fungerar bäst i en slutavverkningsskog och ett transportavstånd på AVVERKNINGSMASKINEN JOBBAR OBEMANNAD LIKT EN ROBOT. DEN ÄR RA- DIOSTYRD OCH STYRS AV FÖRAREN I SKOGSTRAKTORN. meter. Då är Betsen fullt sysselsatt hela tiden och behöver inte vänta på en kurir. Konstruktörerna är gamla uppfinnare Besten och de två skogstraktorerna bildar ett effektivt slutavverkningssystem som har utvecklats av Jan Carlsson och Christer Lennartsson från företaget Fiberpac i Vislanda, Sverige. Uppfinnarnas grundidé har varit att bygga ett system som förbättrar förarnas arbetsmiljö som kan vara bullrig och skakande. Christer är gammal entreprenör och har kört skogsmaskiner sedan slutet av 1970-talet. Han uppger att han tröttnade på att sitta och skaka i avverkningsmaskinens hytt och att han ville skapa något annorlunda. Kan man styra en TV med fjärkontroll kan man väl fjärrmanövrera en avverkningsmaskin var Christers grundtanke. Jan, den andra konstruktören, har varit med om att utveckla den risbuntningsmaskin som Timberjack, numera John Deere, marknadsför över hela världen. I Finland finns drygt tjugo i användning. TEXT: GERD MATTSSON-TURKU 15

16 Plantskogsskötsel på bördig mark SKÖTSEL AV PLANTBESTÅND ÄR EN VIKTIG ÅTGÄRD. SLYRÖJ- NING OCH PLANTGALLRING ÄR SJÄLVKLARA ÅTGÄRDER SOM MÅSTE UTFÖRAS OM MAN VILL STYRA BESTÅNDETS UTVECKLING I ÖNSKAD RIKTNING. ODLADE BESTÅND OCH SJÄLVSÅDDER MED KLART TRÄDSLAGSVAL BLIR VANLIGEN OCKSÅ OMSKÖTTA. SÄMRE STÄLLT ÄR DET MED LÖVTRÄDSBESTÅND PÅ GODA BONITETER. DESSA UPPFATTAS SOM LÖVBRACKEL UTAN VÄRDE OCH LÄM- NAS OFTAST ÅT SITT ÖDE. DESSVÄRRE KAN INGET VARA MERA FEL ÄN ETT SÅDANT RESONEMANG. DE BÄSTA BONITETERNA BORDE SKÖTAS INTENSIVT SÅ ATT DEN GODA VÄXTKRAFTEN STYRS TILL ETT LÄMPLIGT ANTAL STAMMAR AV RÄTT TRÄDSLAG. Då det gäller val av trädslag på bördiga momarker finns det flere möjligheter än på torra marker. Vårtbjörk är ett gott alternativ, i synnerhet om det funnits rotröta hos gran, klibbal, asp och ädla lövträd är andra möjligheter. Tyvärr finns möjligheterna till stor del en- dast i teorin då klövviltet vanligen går hårt åt plantbestånden av lövträd. Då återstår oftast gran som huvudträdslag. Lövbrackel Jag tog mej en titt på ett lövbrackel på lundartad momark under semestern. Området var ursprungligen tänkt att beskogas genom självsådd av björk då det funnits rotröta i det gamla granbeståndet. Det kom också mycket björkplantor, vårtbjörk i tillräcklig mängd. Älgarna betade dem dock till knähöjd under flera år och jag har smått börjat misströsta. Min strävan att byta trädslag och ge en chans åt mångfalden ser ut att rinna i sanden. Med facit på hand skulle kanske högläggning och plantering av gran varit ett bättre alternativ Friställning av gran Nu röjde jag med röjsåg genom området. Som jag förväntat mej fanns det gott om granplantor under björkarna. Björkarna är 1,0 3,0 meter höga medan granplantorna har en höjd på 0,3 1,0 meter. Då jag friställde granarna lämnade jag björk som lågskärm med tanke på ljuschock och frost samt att hålla gräs och hallonris borta. Avståndet mellan björkarna, en till två meter och där granplantorna var riktigt små blev det endast brunnsröjning som friställde granarna från mekanisk skada. Tallen röjdes kallt bort medan alla granplantor lämnades i detta skede. Genom röjningen är det meningen att granen ska få en chans att skjuta i höjden. Viltfoder Då jag röjde hittade jag också rönn, sälg, vide, al, asp och enbuskar under björkbeståndet. Dessa lämnades i stort sett kvar som viltfoder. Lövträden och enbusken står högt i kurs på älgens matlista t.o.m. den osmakliga alén verkar bladen duga. Då granen är blivande huvudträdslag så är risken för viltskador liten. Det är inte enbart älgen som livnär sig på lövträd. Haren äter nämligen klena kvistar från lövträd. P.g.a. trädens kemiska försvar kräver en måltid för haren att den äter litet av olika trädslag för att undgå förgiftning. Enbusken ger foder i form av kvistar men även bären ätes av fåglar. Hänsyn av detta slag upplevs inte som någon uppoffring, kostar inga stora pengar, och borde ingå som en naturlig del i skogarnas mångbruk. BESTÅND AV BJÖRK PÅ GOD BONI- TET I BEHOV AV SKÖTSEL. 16

17 BLAND BJÖRKSLYET FANNS UTVECK- LINGSDUGLIG GRAN. Alternativ 1 Då granarna nått en höjd på 2 3 meter avlägsnas lågskärmen på en gång. Björkarna har då nått en höjd på 7,0 9,0 meter och kan lämnas kvar eller tas som energived. Avståndet mellan granarna regleras till 2,0 2,5 meters förband. Efter detta är det klart för stor volymtillväxt, ett par gallringar och slutavverkning vid 60 års ålder. Alternativ 2 Då granarna nått en höjd på tre meter avlägsnas en del av lövskärmen. Lövträden har en höjd på 7,0 9,0 meteter och beståndet har klart två kronskikt. Ett par hundra vårtbjörkar och klibbalar per hektar, jämnt fördelade, lämnas kvar till första gallring. Detta för att skapa möjlighet för produktion av lövträdsvirke. Som biprodukt får vi en ypperlig vinterbiotop för järpen. Järpen livnär sig vintertid främst på hängen från al och björk, granen utgör skydd. Vid första gallring kan sedan cirka 100 alar eller björkar / hektar kvarlämnas och järpbiotopen bibehåller sin kvalitet. Småningom avlägsnas de flesta lövträden och kvar blir ett blandbestånd av gran och björk som går mot slutavverkning i års åldern. Detta tillvägagångssätt är arbetsdrygare och medför även kostnader som dock mer än väl uppvägs av den björk- och alstock som erhålles. Sammanfattningsvis kan man säga att denna metod vid sidan av virkesproduktion i hög grad tar hänsyn till vilt och natur. Viktigast att något görs Oberoende av om man väljer alternativ 1 eller 2 bör plantbestånden skötas. Det är inte speciellt klokt att låta de bördigaste markerna sköta sig själv eller stå i träda. Hotas granförnyelsen av att tas över av lövslyet bör det åtgärdas. De bestånd som växer på bördiga marker och av en heller annan anledning misslyckats kräver också insats. Se inte lövslyet som ett problem utan utnyttja det i produktionen. Har vi björk så får vi nog också gran. Björken är ju granens moder, brukar man säga. Under det utvecklingsskede som det finns björk och andra lövträd i beståndet har vi en större mångfald. TEXT OCH FOTO: BJARNE ANDERSSON ENBUSKAR SPARADES FÖR VILTET. 17

18 Ekonomi Ekonomisk översikt och up Under första kvartalet 2006 fortsatte börskurserna runt om i världen att klättra uppåt med oförminskad hastighet. Det heter att inga kurvor går till himlen och detta besannades under maj/juni Resultatet blev att årets uppgång i det närmaste utraderades på flere håll. Vi fick således ett synligt och hälsosamt trendbrott efter flere års uppgång. Börserna har i allmänhet sjunkit %. I Finland sjönk börskuserna ca 10 %. Vårt OMX börsindex ligger i skrivande stund på nivån 8600 och fortfarande tryggt över nivån vid årsskiftet, som var 8200 efter en uppgång på hela 30,4 % under år I april 2006 var OMX som bäst hela Nasdaq i USA visar 6,5 % för i år och i Stockholm ligger man på samma nivå som vid årsskiftet. Kursnedgången har upphört i juli, men fortfarande saknar man en klar trend gällande framtiden, trots goda ekonomiska siffror för både företag och länder. I motsats till vad som gäller börskuserna hittar man en klart stigande trend för ränteutvecklingen. Spekulationerna har enbart gällt tidpunkten för följande räntejustering. Fed räntan i USA justerades till 5,25 % i juni och den europeiska ECB steg med 0,25 % till 3 % i augusti. Samtidigt höjde Bank of England sin ränta till 4,75 %. Handelsunderskottet är fortfarande enormt i USA, samtidigt är man där rädd för en stigande inflation, trots att centralbankschefen Ben Bernanke tror att den nuvarande räntenivån borde räcka. I Europa hittar man både framgångsrika länder såsom Finland och länder med uppenbara bekymmer typ Tyskland och Italien. För Finlands del kan man således konstatera att en stigande ränta minskar risken för överhettning och bromsar prisutvecklingen för bostäder och fastigheter. Detta är bra trots att personer med stora bostadslån får en extra belastning. Den vanligaste räntebindningen för bostadslån har varit 12 månaders Euribor som har stigit till ca 3,55 %. Bankernas egna prime räntor är fortfarande ca 3 % och utgör tillsvidare ett fördelaktigare alternativ för låntagarna. Trots Finlands allmänt goda ekonomi, fortsätter bekymren inom skogsindustrin. Problemen hör samman med överutbud och svaga priser på de slutliga produkterna. De höga energipriserna har även varit en belastning. Tillgången på ryskt virke har samtidigt försvårats genom nya skatter, vars mål uppenbarligen är att öka intresset för förädling i Ryssland. Dessa åtgärder har gjort att efterfrågan på inhemskt virke är god, men samtidigt ger industrins lönsamhet inte utrymme för större prisjusteringar. Aktia Capital B Aktia Capital har i allmänhet rört sig i takt med den inhemska börsen. Den här gången är utvecklingen 9, 44 % eller mycket nära siffran -10 % som vi angav ovan för hela börsen. Företagen som ingår i denna portfölj har på det hela taget fortsatt med en positiv rapportering och framtiden för dessa bolag ser lovande ut. Vill man hitta en syndabock till den negativa utvecklingen skall man närmast skylla på en för stor optimism och på en för positiv utveckling under tidigare perioder. I snitt borde kurserna stiga ca 8 % per år och inte med 16,71 % per kvartal som var Capitals senaste siffra. Finlands goda ekonomi och Rysslands dragkraft kvarstår. Finlands BNP siffrorna för 2005 har man även korrigerat uppåt från 2,1 % till 2,9 %. För år 2006 ligger den allmänna BNP uppskattningen kring 3,5 %. Elektronik- och metallindustrin klarar sig fint medan skogsindustrin inte ännu lyckats lösa sina problem. Mandatum Global K Vår globala fond beskriver med önskvärd tydlighet att börskuserna drabbades in- KVARTALSUPPFÖLJNING MED START Fond värde/andel mån utv.per Aktia Capital B 87, % Mandatum Global K 18, % Nordea Foresta K 351, % Roburs Ryssland 103, % OP Cash Manager A 103, %

19 kvartalsuppföljning pföljning av fondvärden ternationellt av ett allmänt misstroende. Värdeminskningen var endast 6,28 % vilket visar att man skött fondens placeringar bra under en svår period. Den tidigare rätt så svaga uppgången för fonden visar att man haft en försiktig linje som ger mindre svängningar än t.ex. en Rysslandfond. Den ekonomiska utvecklingen i världen är generellt god. I toppen ligger länder som Kina med en BNP ökning på över 11 % per år. Nordea Foresta K I samband med senaste uppföljning föreföll det som om skogsindustrin skulle börja få ordning på sina problem. Tyvärr verkar det som om problemen med lönsamheten skulle fortsätta och kräva ytterligare åtgärder. Bland våra inhemska skogsbolag visar UPM och Stora-Enso ett svagt plus för tiden januari-juni 2006 medan M-gruppen fortfarande är på minus och samtidigt har de minsta resurserna för att åtgärda problemen. Tydligen står branschen inför ytterligare saneringar, stängningar och nya samarbetsformer. Stigande räntor och energipriser kommer att påskynda besluten. Med ovanstående dystra information och det allmänna kursraset som bakgrund, har fonden klarat sig bra med en nedgång på endast 12, 8 % under tiden april juli. Roburs Ryssland Oljeprisena har fortsatt på sin höga nivå om ca 75 USD per tunna. Priset har stigit med ca 30 % under detta år. Rysslands ekonomi och energipriserna går hand i hand. Även i Ryssland sjönk börskurserna med ca 20 %, men har efter det återhämtat sig mycket väl. Resultatet ser vi i vår uppföljning, som visar endast 1,75 % för Ryssland, under den senaste perioden. En liknande utveckling kunde man se även i de östeuropeiska ekonomierna. En allmän rädsla för ytterligare sjunkande börskurser väckte överdriven misstro överallt. Värderingsnivån på ryska ak tier är fortfarande lägre än den man är van med i väst. BNP-tillväxten är kring 7 % och ger Ryssland alla möjligheter till utveckling och förbättringar. Någon frågar sig kanske att när blir det som i väst? Till det måste man troligen svara aldrig, men det kan i alla fall fungera. OP Cash Manager A Vi har redan tidigare konstaterat att våra fonder inte tävlar sinsemellan p.g.a. att de tjänar helt olika behov och närmast utgör representanter för olika fondtyper. Denna gång kan vi dock utnämna vår korta räntefond till periodens vinnare, med en tillväxt om + 0,87 %. Detta visar att under svåra perioder och för korta behov är en räntefond bra, trots att den inte lämpar sig för långsiktiga placeringar. De stigande räntorna har gjort att bankerna börjat betala något mera för sina tidsbundna depositioner. För 1 års depositioner betalar man i snitt 3,3 %. Detta är ca 1 % enhet mera än för ett år sedan. De långa räntefonderna visar för tillfället en negativ avkastning och kan därför inte rekommenderas. Framtiden Framtiden hittar man delvis i det förflutna. I synnerhet om man hittar tydliga trender, men även den tydligaste trenden kan brytas om det uppstår något oväntat. Krig och naturkatastrofer hör till denna kategori. USA s roll är även mycket avgörande. Fortsatta ränteförhöjningar kan ge ytterligare bakslag på börserna både i USA och i omvärlden. Den nedgång i börskurserna som vi upplevt i maj/juni kan knappast kallas för en krasch utan bör snarare kallas för en naturlig korrigering efter en lång uppgång. En överreaktion hittar man både vid sänkningar och vid kraftiga uppgångar på börserna. Skillnaden mellan räntenivån i USA och Europa är s tor, men kommer troligen att minska på sikt. Tysklands roll är av stor av stor betydelse för Europa. Här finns dels en viss rädsla för inflation och dels är man orolig för att den inhemska efterfrågan skall bli svagare. Ytterligare osäkerhet skapar den förestående momsförhöjningen från 16 % till 19 %. Internationellt utgår man ifrån att BNP-tillväxten överlag blir hög. En genomgång av tillgångar och placeringar minst en gång per år är alltid nyttigt. Vid den årliga genomgången är det bra att speciellt granska fördelningen av tillgångarna ur riskperspektiv. Vilka tillgångar är placerade i depositioner och räntepapper med lägre risk och vilka i aktier med betydligt större avkastningsmöjlighet och risk. Varje omfördelning eller realisering medför skattekonsekvenser som skall beaktas om man önskar få bästa möjliga resultat på lång sikt. TEXT: CHRISTIAN HILDÉN 19

20 Leksaker med framgång SJÄLVLÄRD, INNOVATIV OCH PRISBELÖNT. DET ÄR DEN KORTA BESKRIVNINGEN AV CHRISTER NYNÄS. HANS ALSTER ÄR LEK- SAKER I TRÄ. Hobbyn blev hans yrke. Det visade sig vara lyckat. Idag återfinns hans snickrade leksaker vid ett stort antal försäljningspunkter i landet. Dessutom exporterar han sina alster till Japan och Danmark. I år blev Christer Nynäs med företaget Hantverkarlyan Kb i Larsmo tilldelad titeln Österbottens Taito-hantverksföretagare. Full kapacitet Efterfrågan är god. Det betyder att förhållandevis stora volymer av en och samma produkt ska fram under relativt kort tid, i hantverkarvolymer mätt. Av de populära produkterna gör jag 500 stycken åt gången. Nynäs berättar att verksamheten nu går med full kapacitet. Målet just nu är att mekanisera de tyngsta arbetsmomenten. Jag anlitar redan nu underleverantörer. Allt som är runt, så som hjul till bilar, köper jag in av underleverantörer. Tidigare var frun Camilla involverad i snickeriet, men hon driver numera en presentaffär, tillsammans med en kompanjon. Samarbete med designer Vid sidan av det ständiga arbetet är nyskapande och idékläckning livsnödvändiga ingredienser för en hantverkare. Just nu arbetar Christer Nynäs på att skapa sig mera tid för utveckling av nya produkter. Han samarbetar med en designer, Juha Sarviaho. Just nu har jag en ny produktidé. Innan den kan förverkligas är det en hel del frågor som måste besvaras. Jag behöver till exempel en image för produkten. Vidare krävs rätt val av material. Dessutom måste jag fundera över hur jag praktiskt löser produktionen, exempelvis vilka delar av arbetet jag gör själv. Tidigare samarbete med designern resulterade i en produkt som faller japanerna i smaken. Den leksaken har namnet Lapboard, innehållande en griffeltavla och med utrymme för diverse saker. Personlig favorit: stockbil Storsäljare på den inhemska marknaden är T-Fordarna och flygplanen. Men min personliga favorit är jenkkistockbilen, säger Nynäs och förklarar att förebilden är en amerikansk modell. LAPBOARDEN GÅR HEM HOS JAPANERNA, BERÄTTAR CHRISTER NYNÄS. Den är större än de övriga leksakerna. Och det finns till och med stockar att plocka på lasset. Bland sortimentet finns olika bilmodeller, tåg, flygplan, hund samt Antons krankholk, det vill säga en holk för mygg. Sonen har fått ge namn åt produkten, och han har också tillverkat en försvarlig mängd av holkarna. Holken har en bifogad text på tre språk, den svenska skriven av Christer Nynäs själv: Grattis till din nya myggfångare den definitiva lösningen på sommarens myggproblem. Det enda du behöver göra nu är att låta din tama spindel bo i holkens hål. När sen myggan söker natthärbärge och tittar in i holken får hon sitt livs ödesdigra överraskning. När du har tillräckligt många myggfångare dröjer det inte länge innan ditt hem är helt myggfritt. Lätt som en plätt, lycka till! Med fin stil tipsas dessutom holkägaren om var tama spindlar finns att köpa. För stora och små Nynäs berättar att hans leksaker rätt sällan köps som regelrätta leksaker. Det finns en kategori människor som kontinuerligt frågar efter träleksaker. Men i övrigt varierar efterfrågan enligt rådande trender. Men det är inte så vanligt att föräldrar köper av mina produkter till sina barn, för vardagligt lekande. De här leksakerna går mera som presenter, oftast till barn, men också till vuxna. Han berättar att utländska turister gärna köper av de handgjorda, finländska träleksakerna. 20