Fördjupad översiktsplan över Landskrona stad
|
|
- Bo Hermansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Fördjupad översiktsplan över Landskrona stad Tematiska PM Framtidens arbetsplatser
2 Uppdragsbeskrivning En bred kunskapsbas behövs för att formulera ett förslag till en fördjupad översiktsplan. Det är av största intresse att det finns ett helhetsperspektiv och en samsyn. För att kunna påbörja sådana diskussioner behöver man dock tydliggöra planeringsförutsättningarna inom olika sektorsintressen. Arbetet med att insamla kunskapsunderlag från olika sektorer sker genom ett antal tematiska PM. Dessa redogör kortfattat för nuläget samt pekar på väsentliga framtidsfrågor som har betydelse för hur den fördjupade översiktsplanen formuleras. Detta tematiska PM belyser närinslivssituationen i Landskrona idag och resonerar om hur framtidens arbetsplatser kan komma att te sig. Utmaningen kring framtidens arbetsplatser är dubbel. Det handlar både om stötta en näringslivsutveckling genom att locka till sig kvalificerad arbetskraft med hjälp av regionalt attraktiva bostäder och att få en större andel av de befintliga kommuninvånarna i arbete. Med en högre andel kvalificerad arbetskraft spås nyföretagandet öka, stadens näringsliv breddas och antalet arbetstillfällen bli fler. PM:et har tagit fram av en arbetsgrupp bestående av tf stadsdirektör Stefan Johansson, näringslivsansvarig Lars O Petersson, stadsbyggnadschef Per Fredrik von Platen, förvaltningschef individ och familje Annette Lindberg- Mohlin, förvaltningschef fritid/kultur Göran Nyström, stadsbyggnadsstrateg Caroline Dahl och planarkitekt Harald Klein. Som extern expert har Professor Åke E. Andersson, vid Jönköpings internationella handelshögskola, deltagit. 2
3 Geografisk avgränsning 3
4 Nulägesbeskrivning Öresundsregionen Landskrona är en del av Öresundsregionen med 3,7 miljoner invånare och regionens möjligheter utnyttjas av såväl invånare som företag. Öresundsregionen anses vara en ytterst konkurrenskraftig region inom många områden. Internationellt sett har regionen en välutbildad arbetskraft och var tredje vuxenperson i regionen har en högskole- eller universitetsutbildning. Det är mer än i såväl Sverige som i Danmark. I Öresundsregionen finns fjorton universitet och högskolor och drygt studenter. I Skåne och Region Själland svarar den privata tjänstesektorn för drygt 35 procent av sysselsättningen, framför allt är det företagstjänster och parti- och detaljhandel som är mest framträdande. På industrisidan svarar byggbranschen och kemi- och plastindustri för en stor andel. I Öresundsregionen finns en gynnsam kombination av såväl tillverkning som forskning och utveckling inom det högteknologiska området. Bland EU-länderna bedöms Öresundsregionen tillsammans med Oslo-, Stockholm- och Helsingforsregionerna ha sin styrka inom den högteknologiska tjänstesektorn dvs. post- och telekommunikationer, databehandling, forskning och utveckling. Inom vissa branscher har Öresundsregionen en än mer konkurrenskraftig position. Det gäller framför allt läkemedelstillverkning och datoranknuten tjänsteproduktion. Nyföretagandet i Öresundsregionen är högre än i såväl Danmark som i Sverige. Detta gäller båda sidor om sundet. År 2006 startades nya företag i Öresundsregionen vilket motsvarar 31 procent av alla nya företag i Danmark och Sverige. 4
5 Från Landskrona tar det 85 minuter att nå centrum i Köpenhamn med tåg och cirka en timme att nå Örestad med många arbetsplatser. Pendlingsavståndet från Landskrona är överkomligt och 550 Landskronabor valde att arbeta på den danska sidan under Det är fler som pendlar till Danmark än till de närbelägna kommunerna Svalöv och Kävlinge. De som pendlar från Landskrona är i regel relativt unga, upp till 35 år men bland pendlarna finns också en och annan 65+. Man arbetar framför allt inom företagstjänster, transporter och handel. Ett annat stort arbetsområde är vård och omsorg. 40 procent av pendlarna är kvinnor. Region Skåne Enligt Strukturbild Skåne har nordvästra Skåne har en bred mix av branscher men är specialiserad mot handel. Postorder- och Internethandel är den bransch som har störst specialiseringskvot men har en mycket liten del av den totala sysselsättningen. Partihandel och handel med hem- och fritidsvaror hade en tillväxt på över 40 procent mellan I nära anslutning till handeln har nordvästra Skåne utvecklat en stark roll som logistikcentrum och har även många kvarvarande tillverkningsindustrier. Därtill har området en förhållandevis hög andel sysselsatta inom primärnäringarna, som dock hade en kraftigt negativ sysselsättningsutveckling mellan 1998 och Nordvästra Skåne är, enligt Strukturbild Skåne, den näst största arbetsmarknaden i Skåne, men har trots detta bara hälften så många arbetstillfällen som sydvästra Skåne som är störst. Näringslivet i nordvästra Skåne har haft en svag sysselsättningsutveckling mellan 1998 och 2004, främst till följd av en negativ trend inom tillverkningsindustrin och nedläggning av försvarsverksamhet.totalt växte sysselsättningen i nordvästra Skåne i takt med länet under perioden, det vill säga med drygt sex och en halv procent, till cirka sysselsatta. De flesta tätorter uppvisade numerär tillväxt i antal arbetstillfällen , men några undantag finns, däribland Landskrona där sysselsättningen har stagnerat. Medelinkomsten per sysselsatt i nordvästra Skåne uppgick år 2004 till cirka kronor efter en ökning om 22 procent Näringslivprogrammet för Skåne är ett annat regionalt planeringsunderlag. Programmet grundar sig på fem utmaningar vilka identifierats som viktiga områden för insatser framöver. De fem utmaningarna är: 1. En sammanhållen region 2. Ett internationellt och konkurrenskraftigt näringsliv 3. Ett öppet och kompetent näringsliv 4. Ett attraktivt och blomstrande näringsliv 5. Ett aktivt entreprenörskap och intraprenörskap 5
6 Landskronas näringsliv Landskrona är en industristad med många välkända företag. Näringslivet har sin tyngdpunkt inom tillverkningsbranschen, där de största grenarna är maskin, transportmedel, livsmedel, metall samt gummi och past. Forsknings- och utvecklingsarbete bedrivs framför allt inom växtförädlings- och livsmedelsområdet. Andelen tjänsteföretag är relativt låg. Exportkvoten, det vill säga den del av produktionen som exporteras, ligger på mellan 35-40%, vilket är en hög andel. Antalet arbetsställen i Landskrona har ökat under högkonjunkturen i början av talet och uppgick vid utgången av 2008 till Ökningen fortsatte även under 2008 trots den ekonomiska krisen. 6
7 Några av de största företagen i Landskrona är: Haldex Brake Products. Tillverkar delar till motorfordon. Swep International. Tillverkning för kyla och ventilation. Thorn Lighting Nordic. Tillverkning av belysningsarmatur. Haldex Traction. Tillverkning av delar av motorfordon. Assa Abloy ES Production. Tillvekning specialmaskiner. Faiveley Transport Nordic. Tillverkning av rälsfordon och utrustning. Ohlssons i Landskrona. Uthyrning anläggningsmaskiner. Parajett. Tryckning av böcker mm. Pilkington Automotive Sweden. Bearbetning av planglas. Santa Maria. Tillverkning av livsmedel. Syngenta Seeds. Naturvetenskaplig forskning och utveckling. Trioplast Landskrona. Tillverkning av plasthalvfabrikat. Ekbladhs Måleri. Måleriarbeten. ABB. Tillverkning för kyla och ventilation. Befesa Scandust. Framställning av järn, stål, legeringar. Besam Sverige. Partihandel maskiner och utrustning. Boliden-Bergsöe. Framställning av bly, zink och tenn. COOP Butiker & Stormarknader. Varuhus- och stormarknadshandel. Defa Lighting. Tillverkning av belysningsarmatur. Nobina Sverige. Linjebussverksamhet. Oresund Drydocks Rep. Underhåll av fartyg och båtar. Beträffande småföretagandet så finns det i Landskrona bortåt småföretagare. Småföretagarna är i Landskrona en reklativt mogen grupp med 37 procent från 55 år och däröver. Nyföretagande 7
8 Nyföretagandet i Landskrona ligger på plats 140 bland Sveriges 290 kommuner Nyföretagande per invånare Sveriges genomsnitt Detta är långt under normala värden för storstadsregionerna och med tanke på Öresundsregionens i övriga höga värde kring nyföretagande är siffran orimligt låg. Nedan nyföretagarfrekvensen mellan år för några kommuner i regionen. Båstad 10,8 12,7 13,4 16 Malmö 11,8 11, ,5 Lund 10, ,7 12 Landskrona 8,4 8,2 9,5 8,8 Helsingborg 11 10,5 10,7 12,2 Höganäs 11,4 10,3 12,1 13,5 Simrishamn 11,7 11,4 13,5 13,1 Staffanstorp 11 7,7 9,4 10 Ängelholm 10,8 9, ,7 Arbetskraften Antal invånare i Landskrona var den 31 december Befolkningen ökar med cirka en procent årligen sedan sekelskiftet. Här finns 140 olika språk representerade. Den unga befolkningen på den svenska sidan av Öresundsregionen lyfts fram som en styrka i Tendens Öresund. Antalet som har sin arbetsplats i Landskrona ökade under högkonjunkturen efter att ha legat på en relativt konstant nivå alltsedan lågkonjunkturen under början av 1990-talet. Den ekonomiska krisen hösten 2008 medförde en viss nedgång. Det är lätt att pendla till Landskrona. Över personer pendlar in till Landskrona för att arbeta. De flesta kommer från Helsingborg, Svalöv och Kävlinge. En av utmaningarna för fördjupningen av översiktsplanen är att finna strategier för hur vi får dessa att välja att bo i Landskrona, istället för att pendla in till staden. Av dem som är bosatta i Landskrona pendlar till annan kommun för arbete, varav 500 till Danmark. 8
9 I Landskrona finns relativt god tillgång på teoretisk specialistkompetens inom teknik/data m.m. och många av dessa arbetar på annat håll. Inom flera yrkesgrupper finns det god tillgång på arbetskraft dvs. fler som reser ut ur Landskrona för att arbeta än som reser hit. Främst är detta yrkesgrupper med kortare högskoleutbildning eller yrkesgrupper utan krav på särskild yrkesutbildning samt kontorsarbete. Även bland yrkesgrupperna bestående av tekniker- och ingenjörsarbete, försäljningsarbete inom detaljhandel samt transport- och maskinförarearbete finns god tillgång på arbetskraft i Landskrona. Lokaler och mark I staden finns god tillgång på såväl lokaler som mark. På Företagsparken Kronan, vid motorvägen, finns närmare kvm mark. Även i det södra industriområdet finns viss tillgänglig mark. En kartläggning av tillgänglig industrimark är angelägen. Tomma lokaler för småskalig handel och kontor finns centralt i stadskärnan och dess omgivning. 9
10 Framtidsscenario 2030 Landskronas styrkor och svagheter Sedan varvsnedläggningen har utvecklingen av näringslivet varit ogynnsam. Nyföretagandet i storstadsregionernas expansiva branscher har uteblivit i Landskrona. Sysselsättningen har koncentrerats till företag med långsamt växande efterfrågan och produktivitet. Landskrona är idag en stad med en låg sysselsättningsgrad och låg inkomst per invånare. Den långsiktiga trenden talar för en 20-procentig negativ avvikelse från rimliga krav på inkomst, sysselsättning och nyföretagande i Landskrona jmf med riket. (Å E Andersson) Att vända utvecklingen kräver stor inflyttning av välutbildad arbetskraft och arbetskraftsinvandring samt att bättre villkor för nyföretagande och tillväxt av stadens företag kommer till. Landskrona är en i grunden attraktiv stad i en expansiv Öresundssregion. Stadens attraktiva stadsmiljö är en styrka. En stor del av staden har kontakt med Öresund, vilket innebär en potential för ett regionalt attraktivt boende. Stadskärnans attraktivitet behöver stärkas och besöksantalet till denna öka. Stadens lokalisering i Öresundsregionen ger en god tillgänglighet till Skandinaviens största regionala arbetsmarknad. Tjänstesektorn och KKN - framtida näringsgrenar Kreativa centra utgör det integrerade ekosystem eller den miljö där kreativitetens alla former konstnärlig och kulturell, teknologisk och ekonomisk kan få fäste och frodas. (Florida, R., 2001, Den kreativa klassens framväxt, s. 262.) Den postindustristriella ekonomin kopplas ofta samman med Richard Floridas diskurs om den kreativa klassen. Floridas tes är att städer som lyckas locka kreativa människor presterar bättre i en framtida ekonomi. De faktorer som är avgörande enligt Florida är talang, tolerans och teknik, de tre sk. T:na. Vi kan också se i föregångsexemplet Malmö att en tidigare definierad industristad får nytt liv när plats ges åt kreatörer i staden. Redan idag kan vi se en stark framväxt i tjänstesektorn. 83 % av alla nystartade företag i Sverige är tjänsteföretag! Landskronas idag svaga tjänstesektor är en av förklaringarna till att man ligger långt under regionens siffror kring nyföretagande, eftersom det är inom denna branschen som nya företag tillskapas. Här finns en tydlig förbättringspotential som staden behöver adressera om näringslivet ska ha en positiv utveckling i framtiden. Andra skäl för att satsa på tjänstesektorn är att branschen rymmer arbetstillfällen även för de med inte så hög utbildning. Finans- och företagstjänster kräver i högre grad högutbildad arbetskraft än exempelvis handel, hotell och restaurangbranschen. Därmed blir saktsningar på turism- och besöksnäringen också viktig. Dessutom är många av de kulturella och kreativa näringarna tjänsteföretag. De kulturella och kreativa näringarna, sk KKN, ligger helt i linje med Floridas resonemang om den kreativa klassen. I samverkan med Tillväxtverket och Region 10
11 Skåne har staden tagit fram en förstudie kring kulturella och kreativa näringar. Detta arbete har nu fått en fortsättning inom det sk KELA-projektet. Kulturella och kreativa näringar utgörs av; arkitektur, design, film och foto, konst, litteratur, media, mode, musik, måltid, scenkonst, turism och besöksnäring, samt upplevelsebaserat lärande. Intressant att notera är att denna typen av företag ofta lämpar sig väl att bedriva i mindre kommuner och dagens teknik gör den geografiska placeringen relativt sett mindre betydelsefull än tidigare. I KELA-projektet lyfts Landskronas starka institutioner och tillgång till verksamhetslokaler fram som en styrka. Vidare den vackra stadskärnan och det rika kulturlivet. Även tillgången till goda kommunikation anses vara en styrka för att staden ska kunna attrahera entreprenörer inom KKN. Ven som destination ska inte heller förringas. Möjligheten att få till stånd någon typ av högre utbildning inom de konstnärliga disciplinerna ska också undersökas. En annan del av den postindustriella ekonomin är diskussionen om olika typer av stadsrum. Vanligtvis utgår man från att det finns tre olika typer av rum i staden, hemmet, arbetsplatsen och platserna däremellan, dvs olika mötesplatser som caféer, bibliotek, restauranger etc. Med framväxten av en kreativ ekonomi fick detta tredje stadsrum större betydelse, eftersom det innefattar mötesplatser för olika människor i en ofta kreativ miljö. Malmö stad och arkitekten Per Riisom, har tagit resonemanget ett steg längre och menar att det finns ett fjärde stadsrum i form av övergångarna mellan de andra rummen, dvs det publika rummet i form av gator, torg, parker etc. Resonemangen om de olika typerna av stadsrum är intressant eftersom det tar utgångspunkt i hur vi använder staden och dess stadsrum i vardagen och därmed hur dessa bör gestaltas för dessa behov. Även frågor kring vad som är privata repektive publika utrymme i staden, och vad man gör i vilket stadsrum är tänkvärt. Stadskärnans attraktivitet Både tjänstesektorns utveckling och KKN är beroende av att stadskärnan upplevs som attraktiv och spännande. Tillgången till lokaler är avgörande samt att det finns ett serviceutbud i närheten både i form av affärer och restauranger. Att motverka utarmningen av stadskärnans utbud blir därmed en väsentlig åtgärd för att stimulera en positiv näringslivsutveckling. I Landskrona finns idag ett stort utbud av lediga lokaler i de centrala delarna av staden. Någon överblick och samordning erbjuds dock inte till de som söker nya lokaler utan man behöver vända sig till varje enskild fastighetsägare. En samordnad marknadsplats för seriösa fastighetsägare där de skulle kunna annonsera sina lediga lokaler skulle vara intressant för att underlätta för små aktörer att finna lokaler i Landskrona. Detta skulle vara ett bra komplement till stadens service i fråga om mark för industrietableringar. En modern industristad att förvalta arv och kunskap Tillverkningsindustrin och verkstadsindustrin är en viktig del av Landskronas näringsliv även i framtiden. En grön industristad där verksamheterna troligen är ganska högteknologiska i kluster som stärker varandra är en tilltalande framtidsbild. Initiativet LINC är ett exempel på en sådan pågående utveckling, där man satsat på att skapa Sveriges bästa utvecklingsmiljö för framtidens livsmedel. En annan aspekt och kanske effekt av det industriella arvet är traditionen av yrkesutbildningar och lärlingssystem som finns i staden. 11
12 ESS och MAXIV ESS MAX IV i regionen TITA är ett regionalt projekt med syfte att skapa förutsättningar för tillväxt med anledning av anläggandet av forskningsanläggningarna ESS och MaxIV på Brunnshög i Lund. Flera av rapporterna från projektet försöker att analysera vilken påverkan som etableringen av forskningsanläggningarna kommer att ha i regionen. Bedömningarna pekar på att det är de indirekta effekterna av anläggningarna som kommer att ha en påverkan på bostads- och arbetsmarknaden i hela regionen. De indirekta effekterna åstadkoms av männsikor som väljer att komma till regionen för att starta eller arbete i nya företag som startar till följd av anläggningarna, kongressdeltagare, studenter, m.fl. Den direkta påverkan på näringslivet bedöms i första hand märkas i Lund, men även sydvästra Skåne. Vidare att trender visar att i framtiden kommer näringslivet flytta dit humankapitalet och arbetskraften finns. Ju större spin off-effekterna blir av anläggningarna, desto större bedöms spridningseffekterna till resten av Skånes kommuner att bli. Intressant att notera är att projekts rapport Vem kommer till Skåne som en effekt av ESS/MAX IV etableringen? anger att Landskrona, tillsammans med Lund och Lomma, är en av de kommuner i Skåne (2004) som har högst sysselsättning inom branschen forskning och utveckling! (illustration nedan från rapporten) Förvisso finns, enligt samma rapport, nära nio av tio arbetstillfällen inom forskning och utveckling i sydvästra Skåne med närhet till universitets- och högskoleinstitutioner, forskningsinstitut med mera. Bedömningen från projektet är att branscher som är specialiserade mot forskning och utveckling och som kommer till regionen på grund av ESS och MAX IV i stor utsträckning kommer att lokalisera sig i närområdet kring anläggningarna och kring Lunds universitet. 12
13 Bostadsmarknaden kommer alltså att påverkas mest av de indirekta effekterna. Enligt projektet kommer dessa till största delen att ha samma boendepreferenser som skåningarna i övrigt har idag. Bedömningen är att efterfrågan till en början kommer att koncentreras främst till området runt Lund, men ju fler människor som flyttar dit, desto större blir utträngnings- och spridningseffekterna på bostadsmarknaden. Efter några år bedöms större delen av Skåne att kunna ta del av effekterna från anläggningarna. Pendlingstiden mellan bostaden och anläggningarna tillmäts stor betydelse för spridningseffekterna på bostadsmarknaden (illustrationer nedan från rapporten Vem kommer till Skåne som en effekt av ESS/MAX IV etableringen?). Kritiska gränser anses ligga på mellan minuter, ett tidsavstånd som Landskrona med god marginal befinner sig inom. Bedömningarna i projektets rapporter är att med befintlig kollektivtrafik kommer de flesta människorna troligtvis i ett första skede att bosätta sig i Lund, Malmö, Lomma, Staffanstorp, Eslöv, Höör, Hässleholm, Kävlinge, Landskrona, Helsingborg och Burlöv. 13
14 Även om det är de indirekta effekterna som beräknas ha effekt utanför Lund så är det värt att notera att några av de värderingar som gruppen anställda förväntas ha mycket väl kan vara en möjlighet för Landskrona. Förutom pendlingstiden kan följande väderingar vara relevanta för Landskrona att begrunda: Bo på det "rätta stället" är inte det viktigaste, jobbet är viktigast. Ofta är man inte beredd på att köpa sin bostad utan vill hyra. Detta gäller särskilt tillfällig personal men även fast anställda som är osäkra på hur de vill bo. Det handlar om vad som efterfrågas i den enskilda situationen och vilka intressen man har. Många vill gärna bo i Lund. Familjen är viktig. Många är sportiga, de kan många språk och är internationella. 14
15 Frågeställningar att beakta i FÖP-arbetet Följande perspektiv lyft fram som avgörande för näringslivsutvecklingen i Landskrona (Å.E. Andersson): Tillväxt genom inflyttning. Skapa attraktivt boende för personer med högre utbildning. Frigöra etableringsmöjligheter för privata företag inom utbildning, hälso- och sjukvård. Underlätta för företag inom företagsservice att etablera sig i stadens centrum. Förbättra villkoren för handeln, hotell och restauranger och annan konsumentservice i stadens centrum. Samarbete med bankerna för att underlätta för nya företagares etablering, regelhantering, marknadsanalys och finansiering. Skapa en nyföretagarservice. Mot bakgrund av detta PM bör fördjupningen av översiktsplanen för Landskrona tätort särskilt beakta: Attraktiva bostadsområden för inflyttning av kvalificerad arbetskraft. Stadskärnans attraktivitet, bland annat för att stimulera tjänstesektorn. Pendlarens situation med gena och snabba cykelvägar och kollektivtrafikstråk till stationen samt utvecklandet av mångfunktionella bytespunkter. Lokaler och mark för olika typer av näringar. Skapa fysiska kopplingar mellan centrum och södra industriområdet. Med en randzon som kan utnyttjas för verksamhetslokaler åstadskommer man bättre kopplingar till stadskärnan med restauranger och shopping vilket gör industriområdet mer attraktivt för dem som jobbar där samtidigt som stadskärnan får ökad kundkrets. Fortsätta att utveckla kollektivtrafikstråk och gång- och cykelstråk mellan stationen och stadskärnan. Skapa målpunkter för turisten t.ex. Borstahusens stugby/camping/golf/bad. Skapa synnergieffekter mellan Vens attraktionskraft och stadskärnans utbud. Att bevaka och förbereda för eventuella positiva effekter av ESS och MaxIV:s. Även om effekterna vid en första bedömning inte tycks bli stora för staden, kan det finnas möjligheter som bör utforskas. Mer? 15
16 Externa källor Andersson, Åke E., 2011, Utvecklingsstrategier och mål för Landskrona. Florida, R., 2001, Den kreativa klassens framväxt. Oldenburg, Ray, The Great Good Place Ramböll, 2011, Näringslivets förväntade nytta av MAX IV. Region Skåne, Näringslivsprogram för Skåne. Region Skåne, 2008, Näringsliv, handel och service i Skåne. Tyréns, 2011, Vem kommer till Skåne som en effekt av ESS/MAX IV etableringen?. Tyréns, 2011, Transportinfrastrukturen med ESS och MAX IV. Öresundskomitteen, 2010, Tendens Öresund, 16
Landskrona i Öresundsregionen
1 (7) Landskrona i Öresundsregionen Landskrona ligger mitt i Öresundsregionen. Sedan Öresundsbron invigdes år 2000 och fram till och med år 2008 har folkmängden i Öresundsregionen ökat med 180 000 invånare,
Läs merKulturella och kreativa näringar i Skåne
September 217 Kulturella och kreativa näringar i Skåne STATISTIK 211-216 Definitioner och begrepp... 3 Sammanfattning... 3 Antal företag inom den kulturella och kreativa näringen... 4 Antal nystartade
Läs merHelena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06
Helena Lund Sweco Eurofutures 2013-02-06 1 Vårt uppdrag Analys av kommunens näringsliv, arbetsmarknad och kompetensförsörjning med prognos till 2030. Statistisk analys i kombination med kvalitativa intervjuer.
Läs merNäringsliv Skåne. Konjunktur och
Näringsliv Skåne Konjunktur och arbetsmarknad Rapport november 2011 1 Sverige inför osäkra tider Det kommande året ter sig allt mer dystert när vi studerar de senaste prognoserna för Sveriges ekonomiska
Läs merversion Vision 2030 och strategi
version 2012-01-25 Vision 2030 och strategi Två städer - en vision För att stärka utvecklingen i MalmöLund som gemensam storstadsregion fördjupas samarbetet mellan Malmö stad och Lunds kommun. Under år
Läs merKoncernkontoret Avdelningen för regional utveckling
Avdelningen för regional utveckling Christian Lindell Analytiker 040-675 34 12, 0768-87 04 31 christian.lindell@skane.se RAPPORT Datum 2018-09-17 1 (17) Utvecklingen i riket Efter Finanskrisen 2008/09
Läs merStrukturbild för Skåne. Strategier för Den flerkärniga miljonstaden Skåne
Strukturbild för Skåne Strategier för Den flerkärniga miljonstaden Skåne Region Skåne har ansvar för Hälso- och sjukvård samt tandvård Kollektivtrafik - Skånetrafiken Regional utveckling inklusive näringslivsutveckling,
Läs merKoncernkontoret Avdelningen för regional utveckling
Avdelningen för regional utveckling Christian Lindell Analytiker 040-675 34 12, 0768-87 04 31 christian.lindell@skane.se RAPPORT Datum 2019-04-09 1 (16) Utvecklingen i riket Efter Finanskrisen 2008/09
Läs merPresentation av rapport Skåne 3:e oktober 2007. Micael Sandberg Tel 08-613 08 15 alt 070-343 16 45 micael.sandberg@sweco.se
Presentation av rapport Skåne 3:e oktober 2007 Micael Sandberg Tel 08-613 08 15 alt 070-343 16 45 micael.sandberg@sweco.se Utgångspunkter Att på ett övergripande plan knyta kommunernas fysiska planering
Läs merNäringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör
Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget
Läs merUTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020. med särskilt fokus på Skåne Nordost
UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020 med särskilt fokus på Skåne Nordost Anders Axelsson, Analytiker Näringsliv Skåne Skåne Nordost Kristianstad, 8 november 2012 Figur 1.
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län i slutet av april månad 2013
Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län i slutet av april månad 2013 Situationen i omvärlden har stor påverkan på den exportberoende svenska ekonomin. Den svaga utvecklingen i eurozonen bidrar
Läs merVerksamhetsmark. landskrona.se
Verksamhetsmark Strategiskt läge Landskrona är en medelstor stad med 43 000 invånare, strategiskt belägen i den växande Öresundsregionen. Inom en timmes restid når du ett område med hela 3,7 miljoner invånare.
Läs merLund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är:
Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 46-46 Jens.nilson@lund.se, 46-8269 1 (7) Öresundsregionens utmaningar I en rapport från OECD 1 lyfts två utmaningar fram som Köpenhamn, och i sin förlängning Öresundsregionen,
Läs merSysselsatta. Perspektiv. Sysselsättning nr1
Perspektiv Sysselsättning 2015 nr1 2016 1 Antalet sysselsatta (arbetstillfällen) uppgick till 67 900 i 2014 Flest sysselsatta finns inom handeln (17 procent) Antalet sysselsatta inom fastighetsverksamhet
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län i slutet av mars månad 2013
Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län i slutet av mars månad 2013 Den svenska ekonomin präglas fortfarande av en stor osäkerhet. Arbetsgivarnas varsel om kommande personaluppsägningar har
Läs merNäringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb
Näringslivsprogram 2017 Tillsammans mot 70 000 nya jobb Näringslivsprogram 2017 Inledning Näringslivsprogrammet beskriver Uppsala kommuns långsiktiga näringslivsarbete och är ett kommunövergripande styrdokument.
Läs merBefolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012
Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning
Läs merLIVSKVALITET KARLSTAD 100 000
Antagen av kommunfullmäktige i januari 2008. Bygger vidare på kommunfullmäktiges utvecklingsprogram från 1998. VISION FÖR KARLSTADS KOMMUN Karlstads kommun, 651 84 Karlstad LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000
Läs merVerksamhetsplan
Verksamhetsplan 2019 2023 2 MALMÖLUNDREGIONEN VERKSAMHETSPLAN 2019 2023 Inledning MalmöLundregionen är tillväxtmotorn i Skåne och en dynamisk del av Öresundsregionen och Europa. Vi har många styrkor att
Läs merEN SAMMANHÅLLEN OCH VARIERAD ARBETSMARKNAD PENDLINGEN ÖVER ÖRESUND
62 PENDLINGEN ÖVER ÖRESUND Utvecklingen av pendlingsströmmen över Öresund har framför allt ägt rum mellan Sydvästskåne och den danska delen av Öresundsregionen. Medan pendlingen från Sydvästskåne till
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län i slutet av maj månad 2013
Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län i slutet av maj månad 2013 Utvecklingen i Sverige hittills i år blev mycket bättre än någon vågat hoppas på när rapporteringen om varselvågen var som
Läs merSysselsatta. Perspektiv. Sysselsättning nr1
Perspektiv Sysselsättning 2014 nr1 2015 1 Antalet sysselsatta (arbetstillfällen) uppgår till 67 000 Flest sysselsatta finns inom Handeln (17 procent) Antalet sysselsatta inom Fastighetsverksamhet har ökat
Läs merTillväxt och utveckling i Göteborgsregionen
Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt
Läs merStrukturbild för Skåne - strategier för Det flerkärniga Skåne
Strukturbild för Skåne - strategier för Det flerkärniga Skåne Strukturbild för Skåne överbrygga glappet mellan det regionala utvecklingsprogrammet och den kommunala översiktsplaneringen för att skapa hållbara
Läs merArbetsmaterial. 2014-06-26 Ks 1014/2012. Tillväxtrådet. Näringslivsprogram. Örebro kommun
2014-06-26 Ks 1014/2012 Tillväxtrådet Näringslivsprogram Örebro kommun Förord Det här programmet beskriver Örebro kommuns målsättningar och prioriteringar för en hållbar näringslivsutveckling och ett gott
Läs merUppländsk Drivkraft 3.0
Uppländsk Drivkraft 3.0 Regionens utveckling 2010-2014. Regionalekonomisk beskrivning Kontigo AB November 2015. Inledning Syfte Att ge en kort överblick över Uppsalaregionens ekonomiska utveckling. Underlag
Läs merEn sammanbunden stad 2035
En sammanbunden stad 2035 Strategi för samarbetet mellan Helsingör och Helsingborg 2017 2020 Förord En sammanbunden stad 2035 - en gemensam strategi för samarbetet mellan Helsingör och Helsingborg För
Läs merKunskapsstråket. En unik position
Visionsbild för Kunskapsstråket, SBK Lund och visualisering Arrow Kunskapsstråket En unik position Global trend, lokal vision Omvandlingen från industri- till kunskapssamhälle har skapat en efterfrågan
Läs merArbetsmarknadsläget september 2013 Skåne län
INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 11 oktober 2013 Thomas Behrens Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Skåne län september 2013 62 020 (10,4 %) 28 112 kvinnor (9,7 %) 33 908 män (11,0 %) 14
Läs merNÄRHETENS, SMÅSKALIGHETENS OCH VALFRIHETENS KOMMUN
MULLSJÖ KOMMUN 24 NÄRINGSLIV Brannan AB (f d Rexor) är ett av industriföretagen som blomstrar i Mullsjö. HUR SER DET UT? Av kommunens drygt 7200 invånare 1998 var ca 3150 yrkesverksamma. Av dessa arbetade
Läs merDe kommer till Skåne. som en effekt av etableringarna av ESS och MAX IV
De kommer till Skåne som en effekt av etableringarna av ESS och MAX IV I handen håller du en sammanfattning av rapporten Vem kommer till Skåne som en effekt av ESS/MAX IVetableringen? (Tyréns, nov 2011).
Läs merPå väg mot vision 2020 87+13 10+13= 65+76+73+74+74+89+87+93+95+97+100 15+99+20+10+8+24+50+56+45+10+100 50+40+10+ 12+11+5+1,7% 30+47=
kista SCIENCE CITY Statistik 2012 På väg mot vision 2020 87+13 128 195 24 000 775 10+13= 17 300 000 65+76+73+74+74+89+87+93+95+97+100 15+99+20+10+8+24+50+56+45+10+100 30+47= 50+40+10+ 12+11+5+1,7% INNEHÅLL
Läs merKultur Skåne Koncernkontoret
Koncernkontoret Jane Nilsson, Kultur SKåne Maria Tuczynski, Koncernkontoret Datum 2013-01-18 Dnr 1202252 1 (7 ) Strategi för kulturella och kreativa näringar 1. Inledning Denna strategi syftar till att
Läs merANALYS AV NÄRINGSLIVET I KALMAR LÄN Anna Löfmarck
ANALYS AV NÄRINGSLIVET I KALMAR LÄN 2009-2014 Anna Löfmarck 2015-10-29 SYFTE MED NÄRINGSLIVSSTUDIEN Dokumentera utvecklingen det gäller tillväxt, konkurrenskraft, sysselsättning och antal företag i olika
Läs merNÄRINGSLIVSANALYS ÄLMHULT
NÄRINGSLIVSANALYS ÄLMHULT 2010-2015 Tillväxt och konkurrenskraft presentation i Älmhult den 23 mars Magnus Johansson Miriam Kuflu 1 KOMMUNENS NÄRINGSLIV Hur ser ert näringsliv ut? Hur fort växer det? Bättre
Läs merNÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11. Näringslivspolicy. för Vallentuna kommun
NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11 Näringslivspolicy för Vallentuna kommun Näringslivspolicy Innehåll Näringslivspolicy... 1 1. Inledning... 1 2. Syfte... 1 3. Övergripande planer
Läs merBarns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande. Larissa Godlewski 2013-03-19
Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande Larissa Godlewski 2013-03-19 Barns lek och lärande - jämställdhetspolitisk arena - för de invandrakvinnor som vill och kan arbeta
Läs merANALYS AV NÄRINGSLIVET I VÄXJÖ KOMMUN Magnus Johansson och Miriam Kuflu
ANALYS AV NÄRINGSLIVET I VÄXJÖ KOMMUN 2010-2015 Magnus Johansson och Miriam Kuflu 2016-11-11 SYFTE MED NÄRINGSLIVSSTUDIEN Dokumentera utvecklingen vad gäller tillväxt, konkurrenskraft, sysselsättning och
Läs merGemensam satsning på infrastruktur i SÖSK
Gemensam satsning på infrastruktur i SÖSK Öresundsregionens kvalitet och attraktivitet består till stor del av dess ortstruktur, där ett nätverk av städer och tätorter av olika storlek och med olika kvaliteter
Läs merAntagen av KF , 145. Vision 2030
Vision 2030 Västerviks kommun Livskvalitet varje dag Vår vision om framtiden är ett samhälle där livskvalitet står i fokus varje dag. Ett samhälle där medborgarna, gamla som unga, känner glädje, tillhörighet
Läs merFörord. Resultaten av arbetet presenteras i boken Produktivitetens nya geografi. Denna promemoria sammanfattar bokens huvudresultat.
Förord I diskussionen om svensk ekonomi är det jobben vi talar om mest. Men ofta talar vi bara om halva utmaningen, nämligen om hur många jobben är. Vi pratar för lite om vad vi jobbar med och hur jobben
Läs merNäringsliv Skåne. Foto: Anders Ebefeldt Studio e. Konjunktur och
Näringsliv Skåne Foto: Anders Ebefeldt Studio e Konjunktur och arbetsmarknad Rapport januari 2012 1 Konjunktur och arbetsmarknad Konjunkturläget Konjunkturprognoserna fortsätter att bli allt dystrare.
Läs merLA goes KKN! ett förslag till handlingsplan
LA goes KKN! ett förslag till handlingsplan Inledning I samband med att Region Skåne drog igång sin förstudie kring kulturella och kreativa näringar i våras (se nedan under Bakgrund) blev jag tillfrågad
Läs merVad betyder en ny stadsdel?
Vad betyder en ny stadsdel? - Perspektiv från forskningen Martin Andersson Blekinge Tekniska Högskola (BTH), Karlskrona Lunds universitet, Lund Koncentration till stora regioner 140 130 120 110 100 90
Läs merNäringslivsstrategi. för Staffanstorps kommun. Antagen av Kommunstyrelsen , Dnr 2016-KS-249
Näringslivsstrategi för Staffanstorps kommun Antagen av Kommunstyrelsen 2016-10-31 136, Dnr 2016-KS-249 Innehåll 1 Inledning... 3 Ett strategiskt läge i en attraktiv region... 3 Samarbete för ett bättre
Läs merTILLVÄXTPROGRAM FÖR PITEÅ KOMMUNS 2011-2015
TILLVÄXTPROGRAM FÖR PITEÅ KOMMUNS 2011-2015 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Tillväxtprogram för Piteå kommun, 2011-2015 Välj dokumenttyp Dokumentansvarig/processägare Version
Läs merDnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50
Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN 2004 2007 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 1. Insatsområde: Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende... 3 1.2 Kommunikationer... 3
Läs merMarkanvändning, tillgänglighet och flerkärnig ortsstruktur. Strukturbild för Skåne
Markanvändning, tillgänglighet och flerkärnig ortsstruktur Strukturbild för Skåne Strukturbild för Skåne överbrygga glappet mellan det regionala utvecklingsprogrammet och den kommunala översiktsplaneringen
Läs merHur ser det ut i Trelleborg? En befolkningsstatistisk presentation
Hur ser det ut i Trelleborg? En befolkningsstatistisk presentation 2017 06 26 Befolkning Under de senaste drygt 30 åren har allt fler upptäckt fördelen av att bosätta sig i Trelleborgs kommun. Med början
Läs merFramtida arbetsmarknad Västra Götaland. 26/11 2013 Joakim Boström
Framtida arbetsmarknad Västra Götaland 26/11 2013 Joakim Boström Kompetensplattform Västra Götaland Regeringsuppdraget sedan dec 2009 Stärka förutsättningar för kompetensförsörjning Öka kunskaperna om
Läs merCITYKLIMATET 2014-09-04 FASTIGHETSÄGARNA SYD
CITYKLIMATET 2014-09-04 FASTIGHETSÄGARNA SYD SYFTE Att ekonomiskt beskriva hur detaljhandel och annan servicenäring utvecklas i våra stadskärnor. SVAR PÅ: Stadskärnornas ekonomiska utveckling jämförd med
Läs merÄNGELHOLMS KOMMUN Kraftsamling Ängelholm Vision 2020
ÄNGELHOLMS KOMMUN Kraftsamling Ängelholm Vision 2020 Ett handslag för strategiska åtgärder med sikte på hållbar ekonomisk tillväxt i Ängelholm Förutsättningarna för näringsliv och offentlig sektor förändras
Läs merNÄRINGSLIVSANALYS VÄSTRA GÖTALAND
Tillväxt och lönsamhet NÄRINGSLIVSANALYS VÄSTRA GÖTALAND Jan Fineman Dorothy Tse REGIONENS NÄRINGSLIV 2 Hur ser ert näringsliv ut? Hur fort växer det? Bättre eller sämre än Sverige? Vilka branscher växer
Läs merVilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt?
Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt? Och vad har det med jämställdhet att göra? 26 mars 2014 Peter Kempinsky Om Kontigo Arbetar med frågor kring regional och lokal utveckling samt näringslivsutveckling
Läs merKonjunkturrapport Familjen Helsingborg kvartal
Konjunkturrapport Familjen Helsingborg kvartal 4 2012 Flera ljuspunkter i en fortsatt osäker ekonomisk omvärld Det är ingen överdrift att påstå att 2012 kännetecknades av stor ekonomisk oro på flera olika
Läs merMarkanvändning, tillgänglighet och flerkärnig ortsstruktur. Strukturbild för Skåne
Markanvändning, tillgänglighet och flerkärnig ortsstruktur Strukturbild för Skåne att överbrygga glappet mellan det regionala utvecklingsprogrammet och den kommunala översiktsplaneringen Nära samverkan
Läs merFöretagsamheten 2018 Skåne län
Företagsamheten 2018 Skåne län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt och strategiskt
Läs merHur skapar vi attraktivitet över hela vår geografi? Patrik Wallgren Samhällsplaneringschef
Hur skapar vi attraktivitet över hela vår geografi? Patrik Wallgren Samhällsplaneringschef Agenda 1. Politisk Arktis plattform 2. Regionernas kamp 3. Vad skapar attraktivitet enligt forskning 4. Infrastrukturens
Läs merNyanmälda lediga platser januari juli 2009
Bild 1 80 70 60 50 40 30 20 10 Tusental Nyanmälda lediga platser januari 1993 - juli 2009 0 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 Med mer än 10 dagars varaktighet.
Läs merArbetsmarknadsläget december 2013 Skåne län
INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 14 januari 2014 Thomas Behrens Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Skåne län december 2013 64 504 (10,7 %) 28 534 kvinnor (9,9 %) 35 970 män (11,5 %) 14 381
Läs merNorrköping och kommunsamarbete Ulf Arumskog
Norrköping och kommunsamarbete Ulf Arumskog Fakta om Norrköpings kommun 130 000 invånare, 57 000 förvärvsarbetande Fakta om Norrköpings kommun 6000 studenter vid Campus Norrköping Vård, omsorg och handel
Läs merÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om
ÖSTGÖTAREGIONEN 2020 Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland Kort information om 1 Regionförbundet Östsams uppgift är att arbeta för Östgötaregionens utveckling. Regionförbundet har bildats av Östergötlands
Läs merProducerad av Alm & Wennermark AB för Hyresgästföreningen Region Södra Skåne och Hyresgästföreningen Region Norra Skåne. Text: Karin Wennermark.
Producerad av Alm & Wennermark AB för Hyresgästföreningen Region Södra Skåne och Hyresgästföreningen Region Norra Skåne. Text: Karin Wennermark. Omslagsbild: Typografitti Tryck: DanagårdLitho, november
Läs merUtveckling av arbetsmarknaden och ekonomin på nationell nivå
Utveckling av arbetsmarknaden och ekonomin på nationell nivå Rapport april 2014 Förväntningarna på den nationella ekonomiska utvecklingen har ökat under den senaste tiden. Jämförs medelvärdet för BNP-tillväxten
Läs merModeraterna i Bjuvs kommun
Moderaterna i Bjuvs kommun Framtid, vår vision En attraktiv boende kommun i randen av Söderåsen att leva, bo och verka i. ORDNING, REDA, EKONOMI OCH JOBB Text: För oss moderater är det A och O att det
Läs merSAMMANFATTNING AV NÄRINGSLIVSANALYS FÖR REGION HALLAND
SAMMANFATTNING AV NÄRINGSLIVSANALYS FÖR REGION HALLAND Bisnode Jan Fineman och Håkan Wolgast 2015-08-13 Besöksadress: Rosenborgsgatan 4 6, Solna Sida 2 (8) Innehåll Bakgrund... 3 Metod... 3 Region Halland...
Läs merSvar på skrivelse från Anna König Jerlmyr (M)
Tjänsteutlåtande Styrelsen för Stockholm Business Region 2015-09-22 Ärende nr 9. Dnr. 1.3.1-363/2015 2015-08-31 Handläggare: Mattias Rindberg Tel: 08-508 285 90 E-post: mattias.rindberg@stockholm.se Svar
Läs merArbetsmarknadsläget november 2013 Skåne län
INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 18 december 2013 Thomas Behrens Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Skåne län november 2013 62 395 (10,4 %) 27 984 kvinnor (9,7 %) 34 411 män (11,0 %) 14
Läs merUppföljning indikatorer projektet GEORANGE.
Uppföljning indikatorer projektet GEORANGE. GEORANGE strategiska tanke har alltid varit att utifrån regionens förutsättningar bidra med insatser som skapar långsiktig och hållbar tillväxt. I det sammanhanget
Läs merlivslust här är gott att leva!
Bästa livsplatsen livslust här är gott att leva! Det är lätt att må bra i Halland. Att hitta kvalitet och enkelhet i vardagen. Här har du nära till allt till de milsvida sandstränderna och den tysta storskogen,
Läs merSkåne Livskvalitet i världsklass
Skåne Livskvalitet i världsklass 1 Region Skåne är ansvarig för kollektivtrafiken i Skåne. Pågatågen och busstrafiken knyter samman Skåne tillsammans med Öresundstågen, som även sträcker sig över övriga
Läs merMalmö, juni Josef Lannemyr. år (19,3 %)) arbetskraften) ungdomar och. redan börjat. S e kan få jobb.
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, juni 2014 Josef Lannemyr Analysavdelningenn Totaltt inskrivna arbetslösa i Skåne län juli 20142 59 800 (10, 0 %) 26 8000 kvinnor (9, 2 %) 33 1000 män (10,7
Läs merHur ser det ut i Trelleborg?
Hur ser det ut i Trelleborg? En befolkningsstatistisk presentation 2018-06-20 Befolkning Under 2017 ökade befolkningen med 682 invånare till 44 595 invånare vilket var den näst högsta ökningen ett enskilt
Läs merKoncernkontoret Avdelningen för regional utveckling
Avdelningen för regional utveckling Christian Lindell Analytiker 040-675 34 12, 0768-87 04 31 christian.lindell@skane.se RAPPORT Datum 2017-04-12 1 (11) Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Utveckling
Läs merSvenska Hus i Skåne 37
Svenska Hus i Skåne 37 Svenska Hus i Skåne Svenska Hus i Skåne har en stor geografisk spridning med verksamhet på flera orter. Med en samordnad och effektiv organisation och en aktiv förvaltning i kombination
Läs merV A L T N I N G S B E R Ä T T E L S E
F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S E Västra Småland Castellums fastigheter i Västra Småland är främst belägna i Värnamo, Jönköping och Växjö. Det samlade fastighetsbeståndet per 31 december 2003
Läs merKoncernkontoret Avdelningen för regional utveckling RAPPORT Konjunktur och arbetsmarknad i Skåne
Avdelningen för regional utveckling Christian Lindell Analytiker 040-675 34 12, 0768-87 04 31 christian.lindell@skane.se RAPPORT Datum 2018-08-16 1 (14) Konjunktur och arbetsmarknad i Skåne Utveckling
Läs merMå alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning.
Utveckling för Skellefteå 2012 2014 Må alla samlas. Det här är det första steget i en lokal utvecklingsstrategi för allas vårt Skellefteå. Därför vill vi att så många som möjligt i Skellefteå ska läsa
Läs merKonjunktur och arbetsmarknadsrapport
Avdelningen för regional utveckling Christian Lindell Analytiker 040-675 34 12, 0768-87 04 31 christian.lindell@skane.se RAPPORT Datum 2017-08-17 1 (12) Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Utveckling
Läs merNYSTARTADE FÖRETAG I GÖTEBORGSREGIONEN 2016
NYSTARTADE FÖRETAG I GÖTEBORGSREGIONEN 2016 Nyföretagande är viktigt för utvecklingen i Göteborgsregionen Nyföretagande är en av Göteborgsregionens viktigaste förutsättningar för utveckling mot ökad sysselsättning,
Läs merFöretagens framtida rekryteringsbehov i Öresundsregionen
Företagens framtida rekryteringsbehov i En analys av företagens uppskattade behov av arbetskraft till våren 2011, i Östdanmark och Skåne. 16. september 2010 3 1. Resume Rapporten analyserar det framtida
Läs merNÄRINGSLIVSSTRATEGI STRÖMSUNDS KOMMUN
SAMMANFATTNING Strömsunds Kommun skall präglas av framtidstro och goda förutsättningar för ett rikt och mångfacetterat näringsliv. NÄRINGSLIVSSTRATEGI Strömsunds kommun 2016 STRÖMSUNDS KOMMUN Innehåll
Läs merLokal plan för DALSTORP
Lokal plan för DALSTORP www.dalstorp.se Innehållsförteckning Sida 1 Syfte med den lokala planen...3 2 Vem har tagit fram planen och hur...3 3 Beskrivning av Dalstorp...4 5 Slogan för Dalstorp...4 6 Trender
Läs mer36 000 programmerare i Stockholms län STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS 2014:3 PROGRAMMERARE VANLIGASTE YRKET I STOCKHOLMSREGIONEN
36 000 programmerare i Stockholms län STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS 2014:3 PROGRAMMERARE VANLIGASTE YRKET I STOCKHOLMSREGIONEN Stockholm behöver fler programmerare Tjänstesektorn växer i Sverige. Allra
Läs merKoncernkontoret Avdelningen för regional utveckling. Konjunktur och arbetsmarknadsrapport
Avdelningen för regional utveckling Christian Lindell Analytiker 040-675 34 12, 0768-87 04 31 christian.lindell@skane.se RAPPORT Datum 2016-09-15 1 (12) Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Utveckling
Läs merKonjunktur och arbetsmarknadsrapport
Avdelningen för regional utveckling Christian Lindell Analytiker 040-675 34 12, 0768-87 04 31 christian.lindell@skane.se RAPPORT Datum 2017-11-09 1 (12) Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Utveckling
Läs merSatsa på Eslöv. Kultur - fritid - framtid. Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010
Satsa på Eslöv Kultur - fritid - framtid Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010 Godkänt av Kultur- och fritidsnämnden 2008-02-07 samt antaget av kommunfullmäktige 2008-04-28 Att välja Eslöv Eslöv
Läs merStrukturbild för Skåne. - dialog om Skånes utveckling kopplat till fysisk planering
Strukturbild för Skåne - dialog om Skånes utveckling kopplat till fysisk planering Region Skåne har ansvar för Hälso- och sjukvård samt tandvård Kollektivtrafik - Skånetrafiken Regional utveckling inklusive
Läs merKonjunktur och arbetsmarknadsrapport
Avdelningen för regional utveckling Christian Lindell Analytiker 040-675 34 12, 0768-87 04 31 christian.lindell@skane.se RAPPORT Datum 2017-11-29 1 (13) Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Utveckling
Läs merTillväxtstrategi för Halland Mars och April 2014
Tillväxtstrategi för Halland 2014-2020 Mars och April 2014 Det regional uppdraget Region Halland uppdraget att leda det regionala utvecklingsarbetet Skapa en hållbar tillväxt och utveckling i Halland Ta
Läs merKonjunktur och arbetsmarknadsrapport
Avdelningen för regional utveckling Christian Lindell Analytiker 040-675 34 12, 0768-87 04 31 christian.lindell@skane.se RAPPORT Datum 2016-08-15 1 (12) Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Utveckling
Läs merKonjunktur och arbetsmarknadsrapport
Avdelningen för regional utveckling Christian Lindell Analytiker 040-675 34 12, 0768-87 04 31 christian.lindell@skane.se RAPPORT Datum 2016-11-16 1 (12) Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Utveckling
Läs merSKÅNE I SIFFROR 2013 OM TURISMEN I SKÅNE. Rapporten är framtagen av. På uppdrag av
SKÅNE I SIFFROR 2013 OM TURISMEN I SKÅNE Rapporten är framtagen av På uppdrag av INNEHÅLL Förord från VD 3 Sammanfattning 4 Inledning 5 En del av strategi 2020 5 Tre olika aspekter av turism 5 Turismens
Läs merHANDELNS betydelse för Sverige
HANDELNS betydelse för Sverige Handeln den största branschen inom näringslivet I svensk och europeisk statistik utgörs handelsbranschen av parti- och detaljhandel inklusive handel med motorfordon m.m 1.
Läs merFöretagsamheten Skåne län
Företagsamheten 2019 Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt och strategiskt
Läs merKonjunktur och arbetsmarknadsrapport
Avdelningen för regional utveckling Christian Lindell Analytiker 040-675 34 12, 0768-87 04 31 christian.lindell@skane.se RAPPORT Datum 2015-03-09 1 (11) Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Utveckling
Läs merJohanna Hellsten. Samhällsplanerare. Region Skåne Avdelningen för samhällsplanering Strukturbild för Skåne
Johanna Hellsten Samhällsplanerare Region Skåne Avdelningen för samhällsplanering Strukturbild för Skåne Region Skåne har ansvar för Hälso- och sjukvård samt tandvård Kollektivtrafik - Skånetrafiken Regional
Läs merKonjunktur och arbetsmarknadsrapport
Avdelningen för regional utveckling Christian Lindell Analytiker 040-675 34 12, 0768-87 04 31 christian.lindell@skane.se RAPPORT Datum 2016-05-31 1 (11) Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Utveckling
Läs merDe senaste årens utveckling
Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen
Läs mer