Mittuppslaget: ICA-anställda från hela landet berättar om sina förväntningar inför 1985 k

Transkript

1 Mittuppslaget: ICA-anställda från hela landet berättar om sina förväntningar inför 1985 k Nr 1 Toudagtn den 17 januari 1985 «#««' hoppas p«* lyckosam ekonomisk politik. VI räknar med fortsatt Vi skall hålla samma arbete åt alla. etahlerlngsnlvå»om Wågon volymtillväxt är Inte att vänta. Viktiga förutsättningar är fortsatt god service och prima kvaiitet samt ett fint samarbete inom rörelsen. QLÖRDAGS 7 <LEVERANSER Magnus och Peter från DC Kristianstad var två av hundratals chaufförer som körde ut färsk' varor till butikerna helgen före Jul. Sidan 11 Magnus Carlsson t v, och Peter Karlsson med färsk vispgrädde och apelsiner på flaket.

2 EOL-DÖTTRARS DRÖM RLIR VERKLIGHET Klart för nybygge åt Wickmans Eol-dottern Wickmans, storköksgrossisten i Malmö, håller utkik efter en lämplig tomt. Företagets planer för en nybyggnation blev godkända av styrelsen strax före jul. Projekteringsarbetet har redan skjutit fart och hela personalen är engagerad. Wickmans lager och kontor finns i dag i samma byggnad som Eols distributionscentral i Malmö-Arlöv. Vi har arbetat här i tretton år trots att vi under den tiden ökat omsättningen åtta gånger, volymen cirka sex gånger och personalstyrkan tre gånger, förklarar Göte Ekström, chef för Wickmans. Man kan alltså lätt förstå att behovet av större och även mer ändamålsenliga lokaler har vuxit med åren. I första hand behöver vi lagerytor på omkring kvm, ett eget fryslager, en utlastningshall som är anpassad till storhushållsverksamhet samt överhuvud taget en planlösning som möjliggör rationell hantering gärna med kontor och lager i samma plan. Vi letar nu efter en lämplig byggnadstomt. Den bör ligga i närheten av DC, där vi får en del varor ifrån. Den bör också ligga nära motorvägen och naturligtvis även inom rimligt avstånd från personalens bostäder. Gammal färgfabrik rustas åt Thuretts ICA Thurett Snabbgross i Västra Frölunda har i dagarna skrivit på en preliminär överenskommelse om köpet av en större fastighet. Det rör sig om en gammal färgfabrik som ligger inom samma område som nuvarande lokaler. Innan man kan flytta in måste dock en grundlig renovering företas. Sedan några år tillbaka är platsbristen akut hos ICA Thurett. Man har dåliga parkeringsmöjligheter för sina kunder, ett ytterst olämpligt varuintag och kontoret ligger alltför långt ifrån lagret för att man skall kunna hålla regelbunden kontakt. Vi har valt en fastighet inom samma område därför att vi här har en väl inarbetad kundkrets, säger chefen Uno Ernelind. Byggnaden har stått tom en längre tid och är i rätt så dåligt skick. Den skall nu rustas upp. Nytt tak behövs och nya golv och allt skall målas om. Vi räknar med att bli klara till september. Flera projektgrupper är tillsatta och arbetar för fullt med olika detaljer som färgsättning, datafrågor, säkerhetsfrågor, lager- och transportplanering med mera....om statliga subventioner till krisdrabbade företag. Visst kan det vara motiverat med statligt stöd till företag, som av en eller annan anledning går dåligt, säger Arne Holm (bilden), ansvarig för kolonialvaruavdelningen vid DC Linköping. I sådana fall får det dock bara röra sig om en begränsad period. Det är tråkigt när en ort som t ex Uddevalla drabbas på detta sätt, men å andra sidan går det inte att driva ett företag på konstlad väg. Man kan acceptera förluster under flera år, men man måste kunna skönja en vändpunkt. Att pumpa in pengar i förlustföretag blir endast förtäckt socialhjälp och skapar ingen arbetsglädje. Det är viktigt med en lång framförhållning så att man lättare kan se vart företaget är på väg. Så länge man bara subventionerar händer ingenting positivt. ICA-kontakten nu med 4 reportrar! Huvudprojektgruppen hos Thuretts har täta sammanträden. Här ingår fr v: Ake Månsson från HK, ICA Eol, Jens Axelsson, snabbgrosschefen, Kenneth Hansson, ekonomichefen samt direktör Uno Ernelind. ICA EOL AB Leif Wickléus, tidigare butikstekniker DHA Växjö, har tilltratt befattningen som chef för Butikssektionen på samma plats. Roger Ivarsson, tidigare säljkonsulent DC KungaJv, har tillträtt befattningen som butikskonsulent DHA, Kungälv. Stefan Wennberg, tidigare Roger Ivarsson säljkonsulent DC Kungälv, har tillträtt befattningen som projektledare för lca-annonsen inom Försäljnings- och Reklamavdelningen, HK, Göteborg. Thorsten Johansson har utsetts till chef för Marknadsadministration-Utveckling vid HK:s Marknadsavdelning. Olle Severin, Ulf Albertsson och Claes Hermansson har tillträtt befattningar som sälj konsulenter vid DC Kungalv, ICA Hakon AB Börje Billme, nuvarande specialvaruchef, uppnår pensionsåldern i början av 1986 och har framfört önskemål om att få trappa ner verksamheten. Han kommer bl & att syssla med ICA Bärhandel AB samt stå till marknadschefens förfogande för speciella uppgifter. Lars Persson, tidigare personaldirektör, har tillträtt befattningen som chef för ICA Hakens specialvaruavdelnlng och kommer även att ingå i ICA Hakons direktion. Ivan Wlkgren, tidigare kontorschef p& huvudkontoret, har utsetts som t f personalchef och kommer att ingå i HK:s basorgan isation, Rolf Holmberg, köpman, Flygfyren i Norrtälje, ingår fr o m årsskiftet som konsult på deltid i ledningsgruppen för Special. Christer Åkerberg, f n försäljningschef vid DC Karlstad, tillträder under första kvartalet 1985 befattningen som disponent och chef för Heidenborgs. Han efterträder därmed Cedrlc Nilsson, som av hälsoskäl drar sig tillbaka. Björn Israelsson tillträder under våren befattningen som redovisningschef vid HK. Han har tidigare arbetat som ekonomichef på ICA Rosteri, men var närmast redovisningsansvarig vid ICA AB i Stockholm. Roland Levin tillträder under första kvartalet 1985 befattningen som försäljningschef vid DC Karlstad. F n är han etabieringskonsttlent med Karlstad/Västerås som arbetsområden. Thomas Forslund har fr o m årsskiftet anställts som klientansvarig redovisningsman vid avdelningen för detaljhandelsbokföring vid DC Karlstad. Lena Holmberg SilsGlaveby Sedan årsskiftet är både sekreteraren Lena Holmberg och tekniske redaktören Nils Claveby halvtidsanställda på ICA-kontakten. Meningen är att de utöver sina ordinarie sysslor nu även skall hinna med att göra reportage ute på fältet. Tillsammans med heltidsredaktörerna (ansv utgivare) och Sven Wesström är således Kontaktens personal fyra "man" stark.

3 VD Birger Jarl Persson. ICA Hakon: Vi ska slå ett slag för IC A-kvalitet! Från och med årsskiftet gäller nyckelordet "ICA-kvalitet" inom ICA Hakon, förku mar VD Birger Jarl Persson. Köpmän, DC-personal och anställda på HK alla får chansen att spela en aktiv roll i projektet "ICA-kvalitet". Samtliga är på olika sätt inblandade i företagets verksamhet och har möjlighet att påverka och förbättra ICA-kvaliteten. Detta blir absolut inget jippo, poängterar Birger Jarl Persson. Projektet "ICA-kvalitet" skall blir upptakten till en seriös satsning från var och en av våra anställda att höja kvaliteten på både service, varor, drift samt övriga externa och interna tjänster. Att få ta ansvar, att kunna vidareutbilda och därmed vidareutveckla sig brukar resultera i ökat engagemang och bättre medvetenhet hos Tanken bakom projektet är bra, säger Christer Swenson på DC Östersund. Vi skall nu sprida den avdelningsvis på vårt företag. den anställde. Det är ett faktum som vår plan bygger På. Arbetsgrupp I september förra året tillsattes en arbetsgrupp för projektet "ICA-kvalitet", som då endast befann sig på idéstadiet. Gruppen består av Curt lmtnerstrand, ordförande och utbildningsansvarig inom ICA Hakon, Sven-Göte Gustavsson, disponent på DC Örebro, Björn Leinmark, färskvaruchef vid HK, samt Nils-Gunnar Ljungquist, organisationschef, även han från HK. De fyra herrarna möttes regelbundet och drog upp mer konkreta riktlinjer för projektet. 1 november blev vår plan godkänd av ICA-direktionen, berättar Curt Immerstrand. Kort sammanfattat kan man säga: planen eller projektet "ICA-kvalitet" går ut på att genom olika sorters insatser förbättra ICA Hakons anseende ytterligare. Även ledningsgrupperna på distributionscentralerna samt delar av huvudkontoret har under regionskonferenserna i höstas funderat mycket kring ämnet kvalitet på områden som butiksnärhet, män- En idé i tiden, tycker Per- Tage Dahlin på DC Borlänge. Kvalitet är inte bara en fräsch gurka utan lika mycket en ren lastbil. Projektgruppen är mer än nöjd med alla förslag på kvalitetsförbättringar som kommit in från distributionscentralernas ledningar. Gruppens medlemmar är fr.v: Curt Immerstrand, Nils-Gunnar Ljungquist, Sven-Göle Gustavsson och Björn Leinmark. niskorna, service, varorna, marknadsföringen, vårt jobb, tekniska tjänster, hjälpmedel och resultat. Man har till och med tagit fram preliminära handlingsprogram för varje DC. Kvalitetslyft av de mest skiftande slag har diskuterats och nedtecknats. Nu under januari månad skall idéerna presenteras för hela personalen och ytterligare diskuteras. Samspel Samspel är ett ofta förekommande ord i distributionscentralernas handlingsprogram. Man vill arbeta för ett bättre samspel mellan avdelningarna både "på längden och på tvären" man vill ha bättre kontakter med andra DC:er, man vill komma köpmännen närmare och efterlyser tätare träffar. Men här finns även planer att bli mer effektiv på vissa rutiner. Till exempel att göra en total översyn av transportsystemet för att kunna pressa kostnaderna. Man har också bestämt sig för att ge nyanställda en mer omfattande introduktion, eller kartlägga behovet av interninformation, eller att låta personalen byta jobb med varandra. Kort sagt: programmen innehåller en uppsjö av idéer som kan bidra till att höja ICA-kvaliteten. Curt Immerstrand: Projektet kommer även att följas upp på utbildningssidan. lca-skolans Nytändningskurser kommer att förmedla impulser för att vidare-utveckla kvalitetstänkandet. Dessutom skall bra resultat, nya idéer, bra kvalitet på varorna eller jobbet premieras. Samtidigt kommer vinstdelningssystemet att hållas vid liv genom regelbunden lägesinformation. Stort ämne Att projektgruppen har lagt ner ett enormt arbete på utformningen av kvalitetsprojektet och givetvis också tror på sin idé det råder inga tvivel om. Men vad anser man ute på fältet? Christer Swenson, disponent på DC Östersund, säger så här: Begreppet ICA-kvalitet är ett stort ämne. Man kan applicera det på många områden. Det kan gälla själva produkten eller relationer människor emellan. I grund och botten handlar idén mycket om att motivera den anställde. Det är en viktig bit. Att exempelvis få igång en dialog mellan avdelningarna eller mellan DC och butik borde öka förståelsen för varandras problem. Onödiga störningar kan undvikas och man har då lyckats öka kvaliteten på området kommunikation! "Kvalitet" är ett utmärkt tema för ett sådant projekt. Lika positiv till idén är distributionschefen på DC Borlänge Per-Tage Dahlin: Service och kvalitet är termer som ligger rätt i tiden. Jag håller med Janne Carlzon på SAS, som säger: Det är viktigare att bli l /o bättre på hundra saker än 100% på en sak. Vi kan jobba med ICAkvalitet på alla områden där vi anser att förbättringar borde ske. Det gäller nu bara för oss inom ledningsgruppen att marknadsföra idén hos personalen. ^Broschyren från ICA Essve ger bl.a. information och kunskap om arbetsställningar i städarbetet. Inte lätt att''jobba rätt 99 Jag vet att jag i längden skulle må mycket bättre av att hålla ryggen rak vid dammsugning, ändå slarvar jag och gör fel. Men visst tänker jag på det och försöker ibland, säger Rose-Marie Strindlund, städerska på ICA Essve:s huvudkontor i Stockholm. På sätt och vis är Ingemo Kjellberg, städledare hos ICA Essve i Stockholm, nöjd med det uttalandet. Trots att hon i samarbete med sjukgymnasten på Företagshälsovården tagit fram en broschyr med titeln Jobba rätt, och delat ut den till samtliga fast anställda städare totalt 18 personer. Men avsikten med den var att ge en allsidig information om städjobbet och dess vanligaste yrkessjukdomar. Jag har aldrig förväntat mig att någon som kanske jobbat med städning i 20 år plötsligt radikalt kan ändra på sin arbetsställning. Det är så gott som omöjligt, kommenterar Ingemo. Däremot kan det inte skada att känna till varför man borde jobba på ett visst sätt, vilka muskelpartier som överansträngs när man står fel och hur man genom fysisk träning blir starkare och mindre mottaglig för spänningar. Och nyanställda, unga städerskor måste vara medvetna om vissa faror, de har ju chansen att från början lära sig rätt sätt att arbeta för att senare slippa bekymmer med ryggoch axelskador. Det ser litet stelt och onaturligt ut när Rose-Marie Strindlund dammsuger med rätt kroppshållning. Men det är det absolut bästa sättet om man vill slippa rygg- och nackspänningar.

4 DC Linköping får datalager Faek och personal positiva Inom några få månader kommer DC Linköping att näst efter DC Stockholm förfoga över ICA:s modernaste datalager. Ännu så långe befinner man sig bara på planeringsstadiet men man har kommit en bra bit på väg och arbetet i sin helhet beräknas vara avslutat i april. Både fackliga representanter och övrig personal ser positivt på utvecklingen. Det som främst skiljer DC Linköpings datastyrda koloniallager från Årstas är storleken: Det här blir betydligt mindre och vi skall heller inte plocka på band, som man gör i Arsta, säger Arne Holm, ansvarig för kolonialvaruavdelningen. Vi har möjlighet att ta ut de bitar vi behöver. Förbättringar Det är inom följande tre områden man framför allt räknar med att få mest nytta av den nya anläggningen: * Mottagningssidan: Rätt pall hamnar omedelbart på ratt ställe. * Inköpssidan: Berörda parter hålls kontinuerligt informerade om hur de skall köpa mest ekonomiskt. * Utlastningssidan: Ett nytt avrapporteringssystem gör att handlarna alltid får rätt faktura och inte debiteras för varor de inte fått. I stället upprättas en s.k. bristlista. Även på försäljningssidan kommer smärre förändringar att ske. Man behöver t.ex. inte längre gå runt på lagret för att se var varorna finns. Arne Holm tror inte att omställningen skall innebära några egentliga problem: Smärre bekymmer går väl inte att undvika, men i stort är jag säker på att övergången kommer att ske friktionsfritt. Vi har haft mycket nytta av Stockholm. Alla medlemmar i projektgruppen både på datasidan och användarsidan har studerat tekniken i Stockholm och efterhand kommer alla berörda att få göra studiebesök dar. Ingen risk Omedelbart efter årsskiftet har arbetet kommit igång med full fart och det finns ingen anledning att tro annat än att den fastställda tiden skall komma att hållas. Arne Holm: Jag tror vi har kommit över barnsjukdomarna. Det finns ingen rädsla längre för datorisering. Förr trodde man att allting skulle fördärvas om man tryckte på fel knapp. Nu är alla vana vid bildskärmar och vet att det inte är så farligt att trycka fel. Man vet också att några jobb inte kommer att försvinna, snarare tvärtom. 1 stället är företagets målsättning att kunna tjäna pengar på att bl.a. nedbringa lagret. Sven Wesström Ess ve-ch a utfor i ny stass Så här tycker om det nya personalen datalagret: Ola Hult, t h, ansvarig för varumottagningen: Alla vi som är inhlandade är säkra på att det här kommer att fungera. Vi har lärt oss av Stockholms misstag. Jan Ivarsson, t v, ansvarig för utlastningen: Personligen tycker jag att det här är jättebra. Mitt arbete kommer säkerligen att bli både enklare och effektivare. Hans Thorsson, varumottagare: Jag kan aldrig tänka mig annat än att det nya systemet kommer att bli bra på litet sikt. Fyra chaufförer från DC Linköping agerar fotomodeller för ICA Essves nya uniformer. Fr.v. Sven Nilsson, Tore Blomberg, Ingmar Johansson och Håkan Andersson. Lagom till julruschen fick ICA Essves samtliga chaufförer nya uniformer. Strikta, blågrå med tillhörande skjorta, vinterjacka och mössa. Snygga och propra kläder, det skall villigt erkännas, men så har man också lagt ner ett mycket omsorgsfullt arbete på att välja rätta färger och modeller. Det har länge varit på tal med nya chaufförsuniformer, säger distributionschefen på DC Linköping, Gunnar Jakobsson. Frågan har diskuterats bl.a. på en ordförandekonferens och sedan en prototyp tagits fram har ärendet gått på remiss. Nu är i alla fall uniformerna på plats, d.v.s på chaufförerna. Två ställ var har delats ut och av de olika delarna synes vinterjackan ha rönt den största uppskattningen. Maria Bendrik, säljare: Övergången blir kanske inte problemfri men det blir lättare när vi behärskar systemet. Det nuvarande är gammalmodigt. Niklas Hult, truckförare: Jag ser fram mot den här omändringen. Arbetsförhålladena blir klart bättre genom att det nu blir lättare att hitta.

5 5 ICA-LEDNINGEN INFÖR DET NYA ARET: summering av 1984 planer för 1985 En stunds eftersinnande vid årets början. Det är tradition. Vi låter våra tankar gå både bakåt och framåt i tiden. Vad har vi åstadkommit under det gångna året? Har vi lyckats förverkliga alla påtänkta planer? Vad har vi missat? Vad kommer att hända under det nya året ur politisk, ekonomisk och arbetsmarknadspolitisk synvinkel? Hur kan vi påverka situationen till det bättre? Vilka borde bli våra viktigaste målsättningar för det kommande året? Direktörerna för ICA:s tre regionföretag, för ICAförbundet samt för ICA-styrelsen delger här sina tankar och önskningar. Intervjuer: Åke Bondesson ordf i ICA-styrelsen: Inga prisregleringar och frihet i vårt arbete! 1 stort sett är vi nöjda med det gångna året. Prognoserna ser ut att hålla som vi kan bedöma det i dag. Man gick ut med en dämpad optimism i början av 1984 och har lyckats göra det bästa av situationen. Med nya positiva förhoppningar går vi nu det nya året tillmötes. Vi kommer att utveckla butikerna i samma takt som tidigare och fortsätter att satsa på utbildning av vår personal. En kunnig personal garanterar kvalitet på servicen. Vi hoppas dock att få slippa alla former av prisregleringar och alltför mycket ingripande från statsmakterna. Vi vill arbeta under största möjliga frihet. Frans-Henrik Schartau VD för ICA-förbundet: En lugn och snabb avtalsrörelse. Vad gäller de yttre förutsättningarna för det nya året så önskar jag mig en lyckosam ekonomisk politik. Det i sin tur kräver en lugn och snabb avtalsrörelse den bästa garantin för en reallöneökning hos konsumenten. För ICA-rörelsens vidkommande hoppas jag på en fin respons från konsumenterna på alla ansträngningar som görs i butiksled och från regionföretagens sida för att bibehålla eller höja kvalitetsnivån i vid mening. Jag tänker då i första hand på kvalitet på varor, men även på sådant som har med kvalitet på olika tjänster att göra. Lyckas vi med detta så finns alla förutsättningar för en bra utveckling för ICAhandlarna, såväl när det gäller resultatsidan som försäljningen. Birger Jarl Persson VD för ICA Hakon: ökad köpkraft hos konsumenten har varit ett bra år för Sverige, mindre bra emellertid för handeln. Man har försökt hejda inflationen på olika sätt. Resultatet blev nedsatt köpkraft hos konsumenten. Trots detta har ICA Hakon klarat en volymökning på 2 3 procent. Tack vare ett fint samarbete inom företaget och en större köptrohet hos våra medlemmar. Från regeringens sida har man för 1985 lovat att åter förbättra köpkraften hos konsumenten. Genom att bland annat radikalt höja bensinpriserna i december har man dock redan begränsat den möjligheten. Motgångar är till för att övervinnas. Vi tror på ett hyggligt 1985 med arbete åt alla. Vi räknar med en omsätlningsökning på en miljard är alltså klart optimistiska. Det här året blir också det första då våra medarbetare har del i resultatet. Inte minst av den anledningen önskar jag för ICA.s del att året blir så framgångsrikt som möjligt. Göran Nord, VD för ICA Essve: Viktigt med optimism och framtidstro. Trots stora engångskostnader under det gångna året och inkörningsproblem på nya Arsta 3 är vi nöjda med både försäljnings- och resultatutvecklingen. Med en volymökning på omkring 4 procent på partihandelssidan som vi lyckats med tredje året i följd känner vi oss väl rustade inför det nya året. Även på detaljhandelssidan har vi klarat oss bra, det vill säga utan volymförlust. Man får här inte glömma att den totala marknaden tappat 1 1,5 procent. Som det ser m i dag har vi också kunnat förbättra lönsamheten. Vad 1985 beträffar såg framtiden ljusare ut i höstas än nu i början på det nya året. Nya skatter och andra pålagor har återigen hämmat utvecklingsmöjligheterna inom näringslivet. Det innebär att vi inte kan räkna med någon volymtillväxt alls under Vi måste utnyttja våra resurser maximalt på en marknad som blivit allt tuffare. Våra konkurrenter har satsat mycket hårt på nya marknadsföringssätt och det gäller nu för oss att inte förlora terräng. En mer allmän förhoppning från min sida äi att vi svenskar får tillbaka vår framtidstro samt att vi åter får känna äkta familjesamhörighet. Det är två faktorer som kan ge oss både styrka och balans i vårt liv. RolfOlténg VDförlCAEol: Bra resultat med fortsatt låg prissättning. Det gångna året har varit ett av ICA Eols största etableringsår. Även under 1984 har vi tagit marknadsandelar dock inte lika mycket som förr. Resultatmässigt ligger vi över budget. Ett bra resultat är nödvändigt för att kunna bibehålla räntabiliteten. Vi har lyckats nå denna resultatsnivå genom dels våra medlemmar som svarar för en tredjedel och dels genom dotterföretagen (storkök, snabbgross, Lindex, även finans- och fastighetsförvaltning), som tillsammans svarar för två tredjedelar av resultatet. Vi räknar med att 1985 blir ett liknande år med ungefär samma etableringsnivå. Denna gång gäller det främst ombyggnader och moderniseringar av butiker. Vi lägger även ner resurser på att rusta upp DC Kristianstad, öppna snabbgross i Kalmar, flytta snabbgrossen i Växjö till större lokaler, investera i en ny fastighet för Wickmans, förse våra distributionscentraler med nya datorer, skärpa säljprogrammet samt ge hela vår personal en grundutbildning i ADB. Vi måste åstadkomma ett bra resultat även under 1985 och ändå bibehålla en låg prissättning åt våra medlemmar.

6 Anders Ståhl Planeringschef Svea Choklad, Norrköping För att kunna öka servicen mot marknaden kommer Svea Choklad att införa ett datasystem, MPS. (Material Produktion Styrning). Detta system är något som jag förväntar mig mycket av, erkänner Anders. Vi har också fått investeringsbelopp godkända och resultatet av investeringarna bör bli ökad produktion och förhoppningsvis några nyanställningar. Eftersom vi verkar i en fotbollsmetropol, hoppas jag på ett bra år för anrika IFK, är Anders slutkommentar. Mats Jansson DC-chef Karlstad Först på listan står en önskan att utvecklingen av ICAhandeln i Värmland och Dalsland skall bli den allra bästa. Vidare hoppas jag, säger Mats Jansson, att den goda sammanhållningen mellan ICA-handlarna och distributionscentralen skall utvecklas ytterligare i samma positiva anda som hittills. Och sist, men inte minst, att den allmänna konjunkturen stärks och därigenom ger anledning till förbättrade konsumtionsmöjligheter för köparna av våra produkter. Sten Hamberg HTF-ordförande ICA Snabbgross, Malmö Jag önskar naturligtvis att företaget skall gå bra även under 1985, svarar Sten Hamberg på vår fråga. Att den positiva utvecklingen kommer att fortsätta. Kanske kan den ge ytterligare några arbetstillfällen. - För vår lagerbokföring/ fakturering kommer ett nytt datasystem att inrättas, tilllägger Sten, och det är min förhoppning, att övergången skall gå så friktionsfritt som möjligt. Anita Johansson Paketerare, Frukt och Grönt DC Västerås Elsa Persson Dataoperatör DC Kristianstad A W Elsa säger att hon har ett intressant och roligt arbete. Utrustning och arbetsbeläggning 1985 beräknas bli densamma som under Gärna lite mer branschutbildning skulle jag önska att vi kunde få, och det vore också stimulerande att någon gång om året få träffa yrkeskolleger från andra delar av företaget, tycker Elsa Persson. Vi har blivit anslutna till företagshälsovården, omtalar Elsa, och jag förväntar mig positiva resultat för oss alla i och med detta engagemang. Att få ha hälsan och varje dag kunna gå till jobbet är hennes personliga önskan inför Visst har jag förväntningar inför 1985, säger Anita. Jag önskar främst att beläggningen här skall öka, så att jag kan få heltidstjänstgöring. Och att arbetsplatserna blir mera permanenta inom Frukt- och Gröntavdelningen. Den dammutsugningsanläggning som vi kommer att få vid en av maskinerna hoppas jag, och de andra, skall bidra till förbättrad arbetsmiljö. Och vår tomatpackmaskin fungerar inte riktigt bra jag hoppas att vi får en bättre packmaskin under det innevarande året. Ronnie Erlandsson Kolonialexpeditör DC Örebro Jag har inte funderat så mycket omkring det nya året och vad det kommer att föra med sig för min del, säger Ronnie Erlandsson. Anställningstrygghet är naturligtvis en önskan. Några verkligt stora förändringar här på kolonialavdelningen tror jag inte att det blir under 1985, fortsätter Ronnie. En sortimentsutökning får vi dock den 1 mars. Då kommer Wasabröd in som en produkt och det tycker jag skall bli intressant. Naturligtvis hoppas jag att det skall bli ett lyckosamt år ur alla synpunkter sett. Inte minst önskar jag det för min familj, slutar Ronnie Erlandsson. Åke Ohlsson Säljare Ole-gruppen, Göteborg Jag är säljare till den offentliga sektorn, omtalar Ake Ohlsson. Min förhoppning är, att vi under 1985 kan behålla den marknadsandel och gärna öka den som vi har bl a inom sjukhus och skolor. Ake skulle också gärna se att kundbesök och möjlighet att knyta personliga kontakter med inköparna kunde genomföras under året. Så tycker jag, att vi alla skall utnyttja vår motionshall lite flitigare, avslutar han. John Molin Handels ordförande DC Linköping Den 1 april inför vi ett nytt lagerstyrsystem ett datasystem som skall underlätta planering och hantering på vårt lager. Jag hoppas att detta nya system skall fungera väl, säger John Molin. Vidare har jag förhoppning om en god arbetssituation med möjlighet till någon ökning av personal. Så förväntar jag mig att den centrala avtalsuppgörelsen snabbt blir klar, så att vi kan teckna vårt lokalavtal. Det ger oss arbetsro. Vår frysavdelning kommer att ingå i kolonialavdelningen och den förändringen tror jag skall komma att fungera bra. Kan vi sen etablera bättre kontakt med Hakons och Eols distributionscentraler både på det företagsmässiga och fackliga planet så har jag redovisat mina förhoppningar inför 1985, slutar John Molin. Bernt Lindgren Lagerchef DC Umeå Vi kommer att göra en stor omläggning inom färskvarulagret, berättar Bernt, och den ändringen väntar jag mig mycket av. Ombyggnaden börjar i januari och syftet är att det skall bli mer lättarbetat. Vi bör härigenom få en riktigare och konsekventare expedition. Det innebär också en strävan att hålla nere kostnaderna för lagerhanteringen. Den 1 mars tar vi så in Wasabröd i kolonialavdelningen och jag hoppas, att den förändringen skall gå smärtfritt. Så räknar jag med att omsättningsmålet skall uppnås och gärna överskridas, säger Bernt. För övrigt önskar jag att medarbetarna skall få vara krya, så att arbetet kan fortgå utan problem. Inför det nya året, i vi redan nu är en liten bit inne på, har ICA-taklen låtit ovanstående fråga gå till ett antal I-anställda på skilda platser i landet. En genomgående öm är att de för egen och för anhörigas noppas på en god hälsa. Och det är ju förståelig övriga förväntningaför 1985 finns nedtecknade på det här uppslå Tord Madsén Chaufför DC Östersund På ICA-kontaktens fråga "Vad förväntar du dig av 1985" funderar Tord ett tag, men nämner sedan det nya körschemat, som chaufförerna nu har och som prövats en tid. Jag hoppas att schemat skall bli bra för oss, säger han. Förändringen innebär att alla kör allting. Vi skall dela på för- och nackdelar. Det blir på så sätt lika för oss alla. Naturligtvis önskar jag att det skall gå bra för vårt företag, det är ju väsentligt för alla oss anställda. Lite vid sidan om skulle jag vilja se något mera påpasslig sändning av hala vägar, slutar Tord och återgår till lastningen av morgondagens leverans. Astrid Nilsson Expedit Önskebutikerna, Västerås En ökad arbetsbeläggning, främst under sommaren, är dock det jag helst skulle vilja se infriat, säger Anita och fyller ytterligare några nätpåsar med apelsiner. ICA-kontakten träffar Astrid Nilsson i värsta julbrådskan. Att få vidareutbildning, delta i kurser eller "förnya sig" på andra sätt är något jag hoppas på, säger Astrid. Det är stimulerande för den anställde och i slutänden kommer ju ökad kunskap företaget till godo. Det kan bli ganska stressigt här ibland och det vore skönt med en lugnare och jämnare arbetstakt, men den här variationen hör ju till yrket. Sedan önskar Astrid att året vi nu är fnne i skall bli ett bra år. Och med den förhoppningen måste hon hasta iväg och ta hand om en rådvill kund vid en hylla med porslin. V ivi-ann Ahlnäs Kontorist ICA-förlaget, Västerås Främst hoppas jag på en god utveckling mellan vår avdelning och våra kunder, är Vivi-Anns spontana uttalande. Jag tycker också att kursverksamhet och annan vidareutbildning är väsentlig och det vore bra om sådana aktiviteter kunde få större utrymme. Varför skulle vi inte också under året kunna förbättra kontakterna mellan avdelningarna? Jag tänker då i första hand på avdelningar inom förlaget. Så hoppas jag att också pojkarna skall upptäcka pausgymnastiken som vi har här. Gymnastiken är ett både roligt och nyttigt avbrott i de dagliga sysslorna, tillägger Vivi-Ann. Leif Singbrant Driftchef DC Malmö Jag tror att det blir ett spännande och tufft år, "spår" Leif Singbrant. På Scansortimentet räknar jag med en volymökning. Efter vår ombyggnad har vi nu också möjlighet att ta hand om en ökad beläggning inom det varuområdet. Så hoppas jag på ett fortsatt positivt och konstruktivt samarbete mellan olika avdelningar och funktioner. Arbetsmiljömässigt så skall vi försöka ta vara på och utveckla alla idéer, som kan underlätta och effektivisera vårt arbete, slutar Leif.

7 8 Snabb gr oss För sexton år sedan då ICA Thiirett Snabbgross i Borås startade uppgick antalet anställda till fem. I dag har siffran stigit till tjugo heltidsoch tre halvtidstjänster. Varorna får man till 70 procent genom direktköp medan resterande 30 procent kommer från DC Kungälv. Just nu satsar vi mest på konfektyr, säger chefen Arne Andersson. Våra kunder är bl a kiosker, gatukök och bensinstationer. Vi har hela kundkretsen inom fem mils radie. ICA ThUrett i Borås seglar i medvind just nu. Arbetstakten är hög, men stämningen god. Man skrattar och skämtar med varandra. Vi har ett ovanligt väl sammansvetsat gäng, annars skulle vi aldrig klara det här, fortsätter Arne Andersson. Alla ställer upp på allting och ser dessutom ut som om de tyckte om det. På storköksavdelningen, som befinner sig i ständig expansion, sliter ett handfast gäng med ett enormt parti skalad och beredd potatis. I en trivsam cafeteria har butikens allt i allo, Birgit Östh, iordningsställt en elegant utställning av de olika produkter man lagerför. På kontoret går sälj telefonerna varma. Arne Andersson viftar med ett par salamikorvar. Vi skall öka ännu mera, säger han optimistiskt. Monica Ryberg på ICA Thiirett i Borås säljer så hennes telefon går varm. Chefen Arne Andersson, bjuder kunden Ingemar Nilsson på nybryggt kaffe. På storkökssidan är huvudintresset för tillfället potatis i skilda former. Fr v Christer Wennberg, Sören Johansson, Benny Johansson och Göte Johansson. Vi skall öka ännu mer, säger Arne Andersson förhoppningsfullt och viftar med ett par salamikorvar. Bengt Adolfsson håller sig i bakgrunden. Butikens allt i allo Birgit östh har ordnat en liten trivsam utställning i ett hörn av cafeterian. Här packar man på löpande band. Fr v Greta Åberg, Christina Irehall, Rose-Marie Valtersson. UNGDOMARNA BEHÖVS I ALINGSÅS Färsk frukt i stora lass. Päron och apelsiner inspekteras av fr v Alfons Ivarsson, James Kjellin, Ann-Britt Edentoft, Marita Edentoft och Lars Winblad. Boråsterminalen en En gång i tiden närmare bestämt 1949 låg Europas modernaste distributionscentral i Borås. Tiderna förändras dock som bekant. I slutet av 1970-talet flyttades distributionscentralen till Kungälv. DC ligger alltså numera i Kungälv, men därmed är inte sagt att man spelat ut sin roll i Borås. De gamla lokalerna sjuder fortfarande av liv. Frukt- och grönsakshanteringen är fortfarande kvar och dessutom fungerar den forna distributionscentralen som terminal till DC Kungälv. Det innebär att DC Kungälv varje eftermiddag och kväll levererar kolonialvaror till vårt lager här i Borås, förklarar avdelningschefen James Kjellin. Morgonen därpå samdistribuerar viallt till butikerna runtomkring. Lastbil plus släp innebär att vi klarar två butiker i varje transport. Dessutom ombesörjer vi separata transporter till stora butiker. Nöjda kunder kommer tillbaka, tänker platschefen Christer Petersson när han expedierar två stamkunder, Barbro Magnusson och Rune Svensson. Någon gång på 1920-talet drev en man vid namn Karl Adrian Svensson en speceributik i Alingsås. Företaget övertogs sedan av Frans Thurett och ingår sedan 1960-talet i ICA-koncernen. Sedan 1982 är ICA ThUrett i Alingsås liksom övriga fyra enheter ett renodlat snabbgrossföretag, främst inriktat på livsmedel, storkök och konfektyr. Vi är just nu sju fast anställda plus ett växlande antal ungdomar, berättar butikschefen Christer Peterson Ungdomarna är en viktig kugge i maskineriet. Undervisningen på skolans distributionslinje varvas med praktiskt butiksarbete. Den här verksamheten ligger mig varmt om hjärtat, fortsätter Christer Peterson. Vi har haft mycket nytta av ungdomarna, men det krävs förstås en del tid för att få det hela att fungera. Det gäller att se till att arbetet blir meningsfullt och inte bara sådant som ingen annan vill göra. Själv har Christer Peterson arbetat i företaget sedan 60- talet och sett det utvecklas till en modern snabbgrossenhet. Och utvecklingen fortsätter: Snabbgrossarna har kommit för att stanna, konstaterar han.

8 9 Hittade drömjobbet efter 24 år För nästan ett kvartssekel sedan anställdes Maj-Britt Dahl som första kvinna någonsin på DC Skövdes brödpaketering. Sedan dess har det runnit mycket vatten under broarna och idag har hon hela företaget som sitt arbetsfält. Som husmor skämmer hon nämligen bort personalen med kaffe och bullar och annat "pyssligt" som gör tillvaron angenäm. Utan att på något sätt betrakta sina tidigare anställningsår som förslösade anser dock Maj-Britt Dahl att hon först nu funnit sitt drömjobb. Det är ett självständigt och trevligt arbete och jag har alltid tyckt om människor. Jag ser det enbart positivt att byta jobb på äldre dar. Att Maj-Britt är uppskattad av sina arbetskamrater behöver knappast framhållas. Under vår och sommar pyntar hon på eget initiativ konferensrum och matsalar med egenhändigt plockade blom- Med kaffepannan i högsta hugg gör sig Maj-Britt Dahl beredd att starta dagens kafferunda på DC Skövde. mor innan hon sätter på dagens första kaffepanna. Maj-Britt har numera trappat ner sitt arbete till halvtid och det ger henne mera tid att ägna sig åt sina personliga intressen konst och handarbete. Butiker igenmurade av snö EU ymnigt snöfall i förening med en hastigt fallande temperatur vållade under årets första dagar en del störningar i ICA:s landsomfattande transportapparat. Värst synes DC Kalmar ha drabbats sedan det under ett par dygn fallit mer än en meter snö i Västervik. Trafiken mellan Kalmar och Västervik stod aldrig helt stilla, men förseningarna var många och långa, säger Gösta Nilsfors, driftchef vid DC Kalmar. Med militär hjälp lyckades Pensionärer Fyra av ICA Hakons medarbetare har under hösten avgått med pension och det gav anledning till en liten avtackningsceremoni i matsalen. ICA Hakons VD Birger Jarl Persson uppvaktade med blommor och presenter och sade några uppskattande ord innan det blev dags att slå sig ner vid det festdukade middagsbordet. På bilden ses fr.v. Kurt Frisk, reklamtecknare, Erik Axelsson, avdelningschef, Birger Jarl Persson, VD, Gulli Ekström, stansoperatis, Arne Johansson, fastighetsskötare. man hålla E 66:an någorlunda framkomlig. I själva Västervik medförde dock snömassorna betydande problem. Det var omöjligt att komma fram till vissa butiker, fortsätter Gösta Nilsfors. Dessutom satt tio av våra långtradare fast en hel natt. I de fall bilarna trots allt kom iväg tog det dubbelt så lång tid som normalt att nå Kalmar. Även på norra Öland har man haft transportproblem på grund av snöfallet medan man längre söderut tycks ha klarat sig bättre. Från ICA Frukt och Grönsaker AB i Helsingborg rapporteras inga försenade transporter till följd av snöhinder. I stället har den hastigt sjunkande temperaturen vållat vissa problem. Ända ner till 1 C i lagerlokalerna kom man innan man med hjälp av s.k. värmekanoner kunde återställa idealtemperaturen. avtackades Aina hjöd på G5*årstårta I och med utgången av november förra året pensionerades Aina Lundqvist, HK ICA Eol. Hon är den sista medarbetaren som en gång i tiden anställdes hos Ekström & Leffler. Under sin långa anställningstid har Aina Lundqvist arbetat inom ett flertal avdelningar och hon betecknar sig själv som något av en "Hopp-Jerka". Men det har berott på den långa tjänstgöringstiden och den utveckling som företaget har genomgått. Aina har aldrig varit rädd för att ge sig i kast med nya uppgifter och nya arbetssätt, säger en arbetskollega, och hon har alltid visat en positiv attityd till sitt arbete och sina kamrater. Vid avtackningen inför pensioneringen illustrerades Aina 65 år på ett trevligt och fyndigt sätt via ett långt band, där viktiga milstolpar noterats på upphängda skyltar. Det var personliga händelser, det var stationer i företagets utveckling och det var sådant, som inträffat i omvärlden. En tid efter sin pensionering besökte Aina sina förutvarande arbetskamrater på Eol och hade med sig en rejäl tårta, som smakade gott till eftermiddagskaffet. Säkert fanns det en hel del att prata om vid den sammankomsten. SPEX OCH DANS PÄ JULFEST ICA Hakons VD Birger Jarl Persson uppträdde som synes glatt tillsammans med revygänget. Fr. v. Thomas Fahlgren, Leif Johansson, Raffo Nyberg, Birger Jarl Persson, Mikael Hernant och Monika Karlsson. På bilden saknas de tre övriga revymakarna Stig Lundström, Thord Hörberg och Kent Haglund. För invånarna i Hakonshus d.v.s. Huvudkontoret och Centrallagret hör det till traditionerna att varje år hålla julfest i Stadshotellets festvåning. Så långt var det också nu samma procedur som tidigare år. Skillnaden låg i en liten internrevy, skriven och framförd med elegans och skärpa av åtta medarbetare och mottagen med jubel av de 250 gästerna. Vid sidan av detta satiriska inslag ägnade man sig i vanlig ordning åt god mat och dryck och så naturligtvis dans in på småtimmarna. 97 år hos Hakon I sammanlagt 97 år har dessa två veteraner vid DC Karlstad varit sin arbetsplats trogna. Ar 1935 anställdes Gösta Wahlberg (t v) och året därpå kom Oscar Thorell. Innan de avgick med pension tjänstgjorde de som inköpare resp. försäljare och nu testar de emellanåt konditionen genom att bryta arm.

9 10 Parkinsons lag fråga på företagsniimndsmött» Kenneth Ljungberg från Helsingborg hade synpunkter på ICA Eols utveckling och drog bl a paralleller med Parkinsons lag. Till höger på bilden ses ICA Eols personalchef Nils Fabiansson och VD Rolf Olténg. Dataprojektet IDA, funktionerna inom HK resp DC samt det förestående utvecklingsavtalet biev de mest framträdande punkterna på föredragningslistan då ICA Eols regionala företagsnämnd i december sammanträdde hos Svea Choklad i Norrköping. Totalt hade 32 delegater samlats och det blev en på det hela taget stillsam tillställning där frågorna löstes i samförstånd eller bordlades för ytterligare utredningar. Inledningsvis redogjorde ICA Eols VD Rolf Olténg kortfattat för dagsläget: Situationen är tuffare än vanligt. Marknaden har minskat och konkurrenterna är alerta. Däremot kunde Rolf Olténg rapportera att försöket med vinstdelning slagit väl ut: Jag törs lova en hygglig utdelning. Datautbildning ICA Eols personalchef Nils Fabiansson redogjorde i nästa omgång för vad som just nu händer inom företaget. Bl a kommer i höst varje anställd att få en halv dags datautbildning. Ett byte av datasystem inom ICA Eol står för dörren. Från HTF:s sida rekommenderar man IDA, ett sofistikerat och föga sårbart system, men mycket dyrt. Lennart Jenestrand framhöll fördelarna i ett anförande illustrerat med overheadbilder. Det finns många fördelar med IDA. Sekreterarjobben blir intressantare, inköpare kan göra egna beställningar, omvägar via räkne- och skrivhjälp blir överflödiga. Det finns ingenting negativt med datorisering så länge människan hålls kvar i centrum. Från fackets sida ställer man höga krav på systemets tillförlitlighet. Bl a vill man ha garantier för att väntetiden vid ett eventuellt haveri blir högst två timmar. Rolf Olténg kommenterade: Det hela är en komplicerad fråga, men vi kommer att satsa på tillräcklig säkerhet och reservkapacitet för att bli osårbara. Rolf Karlsson från Handels i Växjö ansåg att man trots allt visste för litet och ville inbjuda någon dataexpert till nästa möte för att på så sätt få mera information. Så beslutades också. Parkinsons lag Experthjälp efterlyste också Erne Ramnemark från HK i Göteborg. Han var orolig för ryktesspridning i samband med befarad röntgenstralnine från bildskärmar. Han föreslog att någon företagsläkare vid nästa möte skulle reda ut begreppen. Parkinsons lag kom Kenneth Ljungberg från Helsingborg in på när han analyserade utvecklingen inom HK och DC under 60- och 70- och 80-talen: Företaget bara växer och växer. Pappersexerciser ökar, besluten blir allt trögare. Samarbetsproblem drar med sig "småpåvar", dubbelarbete och interna konflikter. De som blir lidande är ICA-köpmännen. Kenneth Ljungberg föreslog avslutningsvis tillsättandet av en partsammansatt analysgrupp och han fick själv i uppdrag att starta undersökningar. Klara besked Avlider en anställd skall det flaggas på halv stång där han arbetade. Oavsett tjänsteställning. Detta raka svar lämnade Nils Fabiansson med anledning av en incident, som fått Henry Olsén från Kristianstad att fundera. Det nya utvecklingsavtalet skall inom kort undertecknas och med anledning av detta frågade Lennart Jenestrand: Vad kan vi vänta oss av avtalet? Han fick svar av Nils Fabiansson: Vi har utgått från avtalet mellan LO, PTK och SAF som vi sedan kompletterat med för ICA tillämpliga delar. Vi är överens med HTF och Handels, men det återstår ännu andra yrkeskategorier, anslutna till SALF, Livs, Journalistförbundet m fl. Avtalet skall anpassas till den tidigare kontaktytan med förankring på förbundsregion och DC-nivå. Nils Fabiansson antydde avslutningsvis att man också arbetade med ett avsnitt rörande personalpolitik som inte finns med i utvecklingsavtalet. Om detta återkommer man dock vid ett senare tillfälle. Före sammanträdet gav dagens värd, VD Hans Sellby vid Svea Choklad, en inblick i företaget och under det följande studiebesöket i fabriken gavs möjligheter för många att få en barndomsdröm uppfylld, nämligen att få äta så mycket godis man ville. Sven Wesström INLAST K VSSOltSK \ It \k\alt KASSAN I maj 1984 rånades ICA Snabbgross i Halmstad på kronor. Händelsen fick butikschefen Bengt Nygren att ta en ordentlig funderare över säkerhetsfrågorna. I dag har han delvis förändrat rutinerna och dessutom etablerat ett vittgående samarbete med försäkringsbolag, polis och vaktbolag. Sedan Bengt Nygren för sjutton år sedan öppnade ICA Eols första snabbgross har han haft inte mindre än fjorton inbrott. Det var dock rånet mitt på ljusa dagen som blev droppen som kom bägaren att rinna över. Det var en mycket obehaglig upplevelse. Helt plötsligt störtade en man in i butiken. Han hade en toppluva neddragen över ansiktet och en pistol i handen. Han var uppenbarligen välorienterad i butiken och efter att ha slagit ner två personer därav en kund plockade han åt sig kassan och försvann. Rånaren är fortfarande på fri fot. Polisen höll ett par personer anhållna men de måste snart släppas i brist på bevis. Man kan dock säga att rånet fungerade som en väckarklocka inom hela ICA Eol. I dag arbetar snabbgrossarna tillsammans med säkerhetschefen vid HK i Göteborg, Gunnar Johansson, på ett gemensamt säkerhetssystem. Ny kupp Det är inte rån vi är mest rädda för utan vanliga inbrott, säger Bengt Nygren. Vi har alldeles nyligen haft en fräck kupp där tjuvarna kom över varor mest cigarretter för kronor. Nu har emellertid nya åtgärder vidtagits för att öka säkerheten. När kassan skall räknas låser man in kassörskan i ett särskilt rum och penningleveranserna till banken sker med största möjliga försiktighet och på oregelbundna tider. Samarbete Under de senaste veckorna har Bengt Nygren samarbetat med bl a polisen, vilket har resulterat i en rad nya säkerhetsåtgärder. Inom kort skall samtliga inblandade träffas för att dra upp gemensamma riktlinjer för hur man på bästa sätt skall kunna skydda butikerna mot rån och inbrott. Sven Wesström Bengt Nygren, butikschef i Halmstad, har tröttnat på rån och inbrott och förklarat krig mot tjuvarna. PENNINGTRANSPORTER görs rånsäkrare i Borlänge Nu är det på tiden att någonting görs. Presumtiva rånare skall inte kunna ställa klockan efter butikernas bankbud. Det är ekonomichefen Lars Sahlén vid DC Borlänge som ryter till. Han har tröttnat på det slentrianmässiga tillvägagångssättet vid penningtransporter och börjat fundera på ändrade rutiner. Ganska ofta inträffar det att butiksbud rånas, säger Lars Sahlén. Bl a här i Borlänge. Vi har tidigare diskuterat frågan, bl a med bankerna, men diskussionerna har en viss benägenhet att falla i glömska tills något händer. Tidigare har butikernas penningtransporter skett enligt Lars Sahlén, ekonomichef på DC Borlänge, har tröttnat på slentrianmässiga penningtransporter. oföränderliga rutiner. Nu skall emellertid allt bli annorlunda om allt går efter Lars Sahléns beräkningar. Det blir en kostnadsfråga vilka som kommer att ansluta sig till det eventuellt nya systemet, tror Lars Sahlén. Faktum är emellertid att vaktbolagen Securitas och Svenska Vakt just nu arbetar på ett projekt som går ut på att samordna transporterna efter ett oregelbundet mönster, både beträffande tidpunkt och vägval. Vad det kommer att kosta vet vi inte ännu, men en offert kommer endera dagen.

10 HELGJOBB PÅ DC Julafton på en måndag! Likaså Nyårsafton. Den sämsta tänkbara veckodagen i varje fall när det gäller leveranser av färskvaror från DC till butik. För att ge köpmännen möjlighet att sälja fräscha grönsaker även på Julafton ställde hundratals expeditörer och chaufförer inom ICA upp och jobbade extra både lördag och söndag före jul. De allra flesta av oss gladde sig över en ovanligt lång helgledighet i år. Tog man ut två dagars semester så fick man en sammanhängande ledighet på elva dagar. Helt fantastiskt! Men några hundra anställda inom ICA hade inte samma möjlighet. De drabbade var lagerpersonalen på färskvaruavdelningarna runtom i landet. De fick offra några timmar både lördag och söndag före jul. ICA-handlarna skulle få chansen att erbjuda sina kunder riktigt färska grönsaker och mejerivaror. Inga problem På DC Kristianstad pågick både expediering och utkörning av färskvaror i full utsträckning lördagen den 22 december. Vi var sammanlagt tolv man som skötte ruljangsen. Det blev inte mer än två timmars jobb mellan klockan 7 och 9 den dagen. Chaufförerna var ute litet längre förstås, berättar Erling Nilsson, lagerchef på Färskvaror. På söndag var vi endast fyra man. Då körde vi inte ut några varor utan fanns bara tillhands för att plocka fram åt kunder som kom och hämtade själva. Vid nyårshelgen jobbade vi endast på lördag. Då var vi lika många och körde ut med sex bilar. Allt avlöpte lugnt och stilla. Arbetet var väl förberett, handlarna i förväg informerade. Och det var inga problem att få folk att ställa upp. Inventering På DC Umeå jobbade femton man mellan klockan 7 och 12 lördagen före jul. Även här flöt allting enligt planerna. Man körde ut färskvarorna till de största städerna och hade jourtjänst för avhämtning av mindre partier. Chaufförerna jobbade litet längre än vi övriga. Men några av expeditörerna var också här på Julafton för att lämna ut varor, berättar Berndt Lindgren, lagerchef vid DC Umeå. Lördagen före Nyår fanns vi här allihopa, både kontorsoch lagerpersonal. Men då hjälptes vi åt med inventeringen som försiggick ovanligt smidigt i år. Vi jobbade efter ett nytt system som fungerade utmärkt. Alla var på gott humör och alla förstod att dessa extrainsatser var nödvändiga. Clementiner är alltid efterfrågade till Jul. Yngve Andersson, DC Umeå, hade åtskilliga kartonger att expediera denna lördagsmorgon. 11 Klockan 7 på lördagsmorgonen satt Britt Olofsson på jobbet och tog emot order från handlarna i Kristianstad-området. Glada miner trots lördagsjobbet. Egon Ångman på DC Umeå drar Kjell Klemark t v, och Erling Nilsson på färskvaruavdelningen DC Kristianstad går här igenom lördagens extrabeställningar. Hon såg inte ledsen ut för det! fram dagens första rullcontainer för grönsaksleveranserna. DIFTERI-OROI GÖTEBORG Eol-anställda massvaccinerade Oron bland ICA Eols personal i Göteborg har varit stor. Många har köat för att bli vaccinerade mot difteri. Det finns dock ingen som helst anledning att befara någon difteriepidemi. Risken är minimal, framhåller Anna-Clara Snygg, företagsläkare för Eol-anställda i Göteborg och Kungälv. Däremot skadar det inte att se över sitt vaccinationsskydd. I höstas inträffade det första dödsfallet av difteri i Göteborg. Ytterligare två fall med dödlig utgång följde med några veckors mellanrum. Massmedia spridde nyheten med sådan "inlevelse" att man lyckades sätta skräck i hela svenska folket. Det är förståeligt att folk blev rädda. Knappt någon vet ju idag vad difteri egentligen är. Man trodde att sjukdomen var utrotad för gott, säger Anna- Clara Snygg vid ICA Eols Hälsovårdscentral Skar. Själv har jag som läkare aldrig kommit i beröring med ett endadifterifall. Vad smittorisken anbelangar så är den ytterst liten. Difteribakterien sprids enbart genom en mycket nära kontakt Syster Karin på ICA Eols Hälsovårdscentral Skär vaccinerade på med andra människor och inom löpande band. Här är det Erkki Koskis tur. Han jobbar på specialvarulagret i Kallebäck. Difteri börjar med svårt en synnerligen snäv krets. halsont. Bakterierna producerar ett toxin som är farligt för kroppens viktigaste organ. Om det giftiga toxinet hinner sprida sig i kroppen är det allvarligt. Så allvarligt att ingen läkarkonst längre kan rädda livet av den drabbade. Panik I förebyggande syfte uppmanade vi i första hand alla med rejäla halsbesvär att söka läkare, berättar Anna-Clara vidare. Sedan erbjöd vi alla som kände sig oroliga att bättra på sitt vaccinationsskydd. Det gällde i synnerhet kvinnor mellan 40 och 60 år. Männen har i regel fått stelkrampsvaccin som innehåller difterivaccin då de gjorde sin militärtjänst. De behövde alltså inte bekymra sig. Följden blev en närmast panikartad tillströmning av folk. Av sammanlagt anställda från olika företag ville 1500 bli vaccinerade! Det var knappt att vi hann med. Tre sprutor brukar ge ett fullgott skydd. ICA Eols anställda har nu' fått två vaccineringar. Den tredje bli aktuell i sommar. Till dess har man förhoppningsvis glömt all uppståndelse och känner ingen oro längre. Lugnt i Stockholm Även Stockholm drabbades av ett dödsfall i difteri i slutet av förra året. Trots allt tidigare ståhej kring göteborgsfallen utbröt här ingen panik. Av runt femhundra Essveanställda ville endast femton bli vaccinerade. Några hörde av sig per telefon för att få mer detaljerad information om smittorisken, berättar dr Stefan Ronqvist vid Företagshälsovården i Stockholm. Stockholmstidningarna har varit lojala och inte skapat oro med sensationsbetonade skriverier om någon annalkade difteriepidemi. Det är vi tacksamma för. Även om många människor efter en vaccinering känner sig tryggare så kan den faktiskt vara förknippad med besvärliga biverkningar som feber och svullnader.

11 i-* ^ ^ T ^ ^ - T. ^. T " Tidning för ICA-företagens personal. Redaktör och ansvarig utgivare:. Redaktion: Sven Wesström, Nils Glaveby (tekn.red.j, Lena Holmberg (sekr.). Adress: ICA-kontakten, ICA-förlaget AB, Västerås. Tel.: 021/ ICA-kontakten utges av ICA-förlaget AB, Västerås. tgmta IMmU r«r ll..t,lr. UlN.I., I 'JH.", Gunnar vårdar sin baryton i kyrkokören Att vara medlem i en kyrkokör är en upplevelse på många sätt. Själv är jag med för att komma i kontakt med de stora mästarnas musik, och därför att jag helt enkelt tycker om att sjunga, säger Gunnar Stahle, baryton i Västra Frölundas motettkör och på dagtid inköpare hos ICA Thurett i Göteborg. Do, re, in i, fa... Gunnar sjunger in sin röst inför träningen. Att få fram en ren ton är inte så svårt, säger han. Mer ansträngande är att hushålla med sin röst, det vill säga att andas rätt! Västra Frölundas motettkör tränar minst en gång i veckan och alltid i kyrkan. Inför den stora händelsen på Scandinavium, då Händels Messias framfördes, övade gruppen i sammanlagt 60 timmar! Sjätte från vänster i bakre raden är Gunnar Stahle. Dirigent Lars Wadell längst fram till höger. Gunnar Stahles far och mor har båda varit körsångare. Även farfar och många andra släktingar. Gunnar själv började sjunga redan som femåring i söndagsskolan. Där trallade han tills han fick målbrott. Sedan förflöt åtskilliga år innan jag "återupptog min karriär som sångare". Jag blev medlem i Västra Frölundas motettkör, berättar Gunnar. Det var för fem år sedan, och det beslutet ångrar jag aldrig. Jag har varit med om fem händelserika och givande år. Visserligen har vi tränat och åter tränat, både kvällar och helger. Men vi har haft fantastiskt roligt! Mörkröda kåpor Västra Frölundas motettkör är en blandad kör och består av 35 kvinnor och män i alla åldrar. Vi tränar i regel en gång i veckan i Frölunda kyrka. Vår körledare är musikdirektör Lars Wadell som också har ansvaret för kammarorkestern, berättar Gunnar vidare. Många verk är skrivna för kör och orkester, så ibland övar och uppträder vi tillsammans. För det mesta sjunger vi klassisk musik av Beethoven, Bach, Mozart, Handel, men även nya kompositioner av bland andra Anders öhrwall. All denna musik är oerhört vacker, den har både känslodjup och variationsrikedom. När vi sjunger på högmässor och andra konserter brukar vi uppträda i mörkröda kåpor. Vi gör entré med den kända hymnen från talet "Älta Trinita Beata" Upphöjda heliga treenighet. I början var det ruskigt svårt att både läsa noter och texten medan man, något så när i takt, skulle skrida fram i gången. Men idag kan vi allting utantill och det känns betydligt bättre och mer naturligt. Utlandsresor Pengarna som kören "sjunger in" går till en gemensam kassa. Vartannat år brukar de räcka till en utlandsresa. Inte till någon skön semestertrip vid en medelhavsplaya! Nejdå, här handlar det om att "gästspela utomlands". Västra Frölundas motettkör sjunger i kyrkor och katedraler även i andra europeiska länder och föreställningarna brukar locka mycket publik. Det är jätteroligt när folk visar ett sådant intresse för våra konserter. Kanske är man alltid litet extra nyfiken när en utländsk kör är på besök. Samma sak upplever vi när Göteborg gästas av körer eller orkestrar från andra länder, menar Gunnar. På våra utlandsresor träffar vi många likasinnade, får fina kontakter, men hinner givetvis också med en del sightseeing. Hittills har vi varit i Danmark, i Västtyskland och i somras sjöng vi i Wien. För 1986 har vi planerat att resa till Helsingfors. Händels Messias Det största körarrangemanget i Sverige genom tiderna ägde rum förra helgen på Scandinavium i Göteborg. Då samlades ett åttiotal körer från olika länder sammanlagt omkring sångare för att tillsammans framföra, Händels välkända Messiasoratorium. Även Gunnars kör var med. Konserten gavs två dagar i rad och avlyssnades av runt besökare. Redan i november förra året var biljetterna slutsålda trots att de kostade 250 kr per styck. Konserten var en unik händelse i alla avseenden. Dirigent var Charles Farncombe världsberömd messiasexpert från England, fortsätter Gunnar. Under förra hösten reste han från land till land och övade in oratoriet med alla deltagande körer. Till Göteborg kom han sedan först några dagar före konserten. Då blev det en intensiv generalrepetion för alla. Han lyckades till slut förena alla tretusen sångare till en enda kör! En prestation utan motstycke! De båda föreställningarna blev en fantastisk upplevelse! 1 synnerhet för oss som sjöng. Men förhoppningsvis även för lyssnarna.