Fortfarande noll koll. Stora brister vid butiksförsäljning av elartiklar

Transkript

1 Fortfarande noll koll Stora brister vid butiksförsäljning av elartiklar Stora brister vid butiksförsäljning av elartiklar EIO 1

2 2 EIO Stora brister vid butiksförsäljning av elartiklar

3 Johan Martinsson, EIO: 4 Fortfarande noll koll i byggvaruhandeln Vilsna konsumenter ger onödiga elrisker 5 Så säger lagstiftningen om handelns 6 informationsansvar Ett år senare inget har hänt 9 Resultatet av EIOs undersökning 10 Så förbättrade Norge elsäkerheten i 12 byggvaruhandeln Bjørn Nyrud, DSB: Inga svårigheter för 15 handeln att anpassa sig Hjälp konsumenterna att agera 16 elsäkert nu Om EIO 17 Hela undersökningen inklusive 18 statistik på länsnivå Stora brister vid butiksförsäljning av elartiklar EIO 3

4 Johan Martinsson EIO Fortfarande noll koll i byggvaruhandeln Mycket av den elmateriel som installeras felaktigt har köpts i byggvaruhandeln. Och där är det svårt, ibland omöjligt, för konsumenterna att veta vilka elarbeten man varken bör eller får utföra själv. Det visade den granskning om informationsbristerna i byggvaruhandeln som vi genomförde sommaren Trots att de stora byggvarukedjorna numera både vänder sig till amatörer och proffs, fanns i regel vare sig skyltning, märkning på förpackningen eller kunnig personal som kan hjälpa konsumenterna att se vilka delar av utbudet som kräver behörighet för att installera. Många gånger gav butikssäljarna direkt felaktiga och potentiellt farliga råd. Vår granskning fick bra genomslag. Elsäkerhetsverket ansåg att resultatet var så allvarligt ur elsäkerhetssynpunkt att de uppmanade de stora byggvarukedjorna att förbättra sin information och skärpa sina rutiner. Varje år rycker EIO:s medlemmar ut tiotusentals gånger för att åtgärda felaktiga elinstallationer. Många av installationerna är direkt farliga. 1 Den vanligaste orsaken till felaktiga elinstallationer, fulel, är att hemmafixare försökt sig på att göra elarbeten de saknar tillräcklig kunskap för. Men el är ingen lek. El kan förstöra, skada och döda. Det är därför vi i Sverige via lagstiftning har bestämt vilka elarbeten man som privatperson får göra själv, och vilka man måste ta professionell hjälp med. Nu har vi gjort en ny uppföljande undersökning. Tyvärr visar den att Elsäkerhetsverkets uppmaning gett få konkreta resultat. Det är fortfarande i stort sett lika svårt för konsumenterna att få tydlig information och korrekta råd. Nu måste en förändring komma till stånd. Ansvaret vilar på både Elsäkerhetsverket och byggvaruhandeln. I den här rapporten bidrar vi med förslag på hur de kan ta det ansvaret. Johan Martinsson Bransch- och affärsutvecklingschef, EIO 1 EIO (2014), Fulel och fuskelektriker hur vanligt är det, hur farligt är det? 4 EIO Stora brister vid butiksförsäljning av elartiklar

5 Vilsna konsumenter ger onödiga elrisker Vilsna konsumenter ger onödiga elrisker De flesta svenskar vet inte vilka typer av elartiklar man som privatperson får installera själv, och vilka som av säkerhetsskäl bara får installeras av proffs. 2 Kunskapsbristerna behöver inte vara ett problem, om det i byggvaruhandeln finns tydlig information om hur säkerhetsriskerna med elartiklar och regelverket kring dem ser ut. Tyvärr är så inte fallet. Det upptäckte vi på EIO när vi sommaren 2013 genomförde en landsomfattande kartläggning av hur byggvaruhandeln informerar sina kunder om behörighetsreglerna. Bakgrunden till att vi gjorde undersökningen var byggvarubranschens kraftiga tillväxt under 2000-talet. I takt med att antalet butiker blivit fler och storleken på varuhusen vuxit har också produktutbudet blivit allt bredare. Flera av de största kedjorna arbetar utifrån konceptet att samla allt under ett tak. Vid sidan av byggmateriel, trädgårdsredskap och snickarverktyg säljer de större kedjorna numera även VVS-produkter och elartiklar, alltifrån skarvsladdar och stickproppar till komplicerade alternativt professionella installationsprodukter. Från att byggvaruhusen länge var hantverkarnas domän, trängs idag både yrkesmän och privatkonsumenter mellan hyllraderna. I snitt går ungefär 65 procent av bygg- och järnhandelns omsättning mot yrkesförbrukarna och 35 procent mot konsumenterna, enligt Sveriges Bygg- och järnhandlareförbund. 3 En viktig förklaring till utvecklingen är det ökade intresset bland privatkonsumenter för att renovera sina bostäder. Hemmafixartrenden har gjort att byggvaruhusen numera konkurrerar med bland annat möbelvaruhus och shoppinggallerior om besökarnas lediga tid. Den här förändringen ställer nya krav, både på lagstiftaren och försäljningsställena. När enkla förlängningssladdar ligger sida vid sida med elartiklar som enbart får installeras av professionella elektriker ökar risken för felaktiga elinstallationer, vilket i förlängningen hotar elsäkerheten i hela samhället. Därför är det viktigt att behörighetsreglerna är tydliga för den vanliga konsumenten, och att reglerna gör det enkelt för byggvaruhandeln att ge konsumenterna korrekt information och professionella råd. Det är också viktigt att handels informationsansvar är tydligt definierat i konsumentlagstiftningen. 2 EIO (2012), Från fulel till elrätt 3 Stora brister vid butiksförsäljning av elartiklar EIO 5

6 Så säger lagstiftningen om handelns informationsansvar Produktsäkerhetslagen Utgångspunkten i Produktsäkerhetslagen (2004:451) är att varor som säljs till konsumenter av företag ska vara säkra. 4 Kravet för att en vara ska betraktas som säker är att den vid normal eller som det heter rimligen förutsebar användning och livslängd inte för med sig någon risk för människors hälsa och säkerhet eller bara låg risk. 5 För att lagen ska gälla ska varan endera vara avsedd för konsumenter eller antas kunna komma att användas av konsumenter. 6 Enligt lagen ska tillverkaren tillhandahålla konsumenten säkerhetsinformation om produkten. Den ska vara utformad på ett sätt som gör det möjligt för en konsument bedöma riskerna med varan och skydda sig mot dessa. 7 Produktsäkerhetsförordningen I Produktsäkerhetsförordningen (2004:469) görs ett förtydligande angående skyldigheten att lämna information om en varas säkerhet till konsumenten. Av förordningen framgår att säkerhetsinformation ska lämnas: Genom märkning på varan eller i den bruksanvisning som följer med varan. I annan form på säljstället, till exempel annonser som näringsidkaren som säljer varan använder vid marknadsföring. I viss form till konsumenter som begär det. 8 Informationsskyldigheten gäller alltså inte enbart tillverkaren av produkten utan även den som säljer varan. Förordning om elektrisk materiel Men det finns även speciallagstiftning skriven uteslutande för elartiklar. I förordningen (1993:1068) om elektrisk materiel framgår att den som säljer elmateriel 9 ansvarar för att materielen uppfyller gällande säkerhetskrav. 10 Ett av kraven gäller märkning. Det framgår att elektrisk materiel antingen genom märkning på själva produkten eller i en medföljande bruksanvisning ska vara försedd med sådan information som behövs från säkerhetssynpunkt för att säkerställa att den används på ett säkert sätt och för avsett ändamål. 11 Elsäkerhetsverkets föreskrifter I Elsäkerhetsverkets föreskrifter står att elektrisk materiel endast får släppas ut på marknaden om de uppfyller säkerhetskraven i förordningen om elektrisk materiel. 12 Det handlar till exempel om att produkten ska vara CE-märkt. Hur apparaten ska installeras och användas ska också framgå av den dokumentation som medföljer produkten Produktsäkerhetslagen, 7. 5 Produktsäkerhetslagen, 8. 6 Produktsäkerhetslagen, 2. 7 Produktsäkerhetslagen, Produktsäkerhetsförordningen, 5. 9 Med elektrisk materiel avses 1) en anordning som är avsedd att anslutas till en elektrisk starkströmsanläggning, 2) en anordning som har en egen elektrisk kraftkälla, 3) komponenter i en sådan anordning som avses i 1 eller 2, 4) komponenter i en elektrisk starkströmsanläggning, samt 5) elektrisk utrustning som är avsedd att användas i eller vid en elektrisk starkströmsanläggning. 10 Förordningen om elektrisk materiel, Förordningen om elektrisk materiel, ELSÄK-FS 2000:1, ELSÄK-FS 2000:1, 3. 6 EIO Stora brister vid butiksförsäljning av elartiklar

7 Den undersökning som EIO genomförde 2013 visade motsatsen. Vi iklädde oss rollen som vanliga konsumenter och valde ut fem elartiklar som är vanligt förekommande i byggvaruhandeln och som privatpersoner varken bör eller får installera själv. Golvvärme för 230 volt Belysningsarmatur för fast anslutning utomhus Elradiator för fast anslutning Ventilationskanalfläkt Bastuaggregat Sammanlagt besökte vi 60 byggvaruhus i 17 län. Undersökningen visade en närmast total brist på vägledning för konsumenten. Inte i en enda av de 60 butikerna fanns tydligt skyltad information till kunderna om behörighetssystemet eller uppmaningar om att anlita en elektriker om man var osäker på elarbetet. På förpackningarna till undersökta produkterna, som samtliga kräver behörighet för att installeras, fanns endast i undantagsfall information om behörighetsreglerna. Bara i ett fåtal fall fanns skriftlig information vid försäljningsstället, till exempel på hyllkanten. Vid direkt fråga uppmanade bara en av tre butikssäljare oss att anlita en elinstallatör. Vid upprepade tillfällen fick vi direkt felaktiga råd från säljarna om att vi kunde utföra installationsarbetet själva. Resultatet av vår första undersökning var uppseendeväckande och fick stort medialt genomslag. Även Elsäkerhetsverket bedömde undersökningsresultatet så allvarligt att det i början 2014 kallade till sig nio av de största byggvarukedjorna K-Rauta, Jula, Bauhaus, Hornbach, Clas Ohlsson, Interpares, Woody, Elon och Elkedjan. På mötet hos Elsäkerhetsverket diskuterades hur informationen till konsumenterna kunde förbättras, och möjliga åtgärder för att öka kunskapen om behörighetsreglerna hos butikspersonal. Enligt referat från mötet lyfte flera av deltagarna på mötet fram att det behövs tydligare praktisk vägledning från Elsäkerhetsverket om hur behörighetsreglerna ska tolkas och hur informationen bör komma konsumenter till del Stora brister vid butiksförsäljning av elartiklar EIO 7

8 Frågan är om Elsäkerhetsverkets möte med byggvarukedjorna ledde fram till några konkreta resultat. Är det lättare idag för butiksbesökarna att få information om vilka elektriska produkter de själva inte bör eller får installera jämfört med innan mötet ägde rum? Har informationsrutinerna ändrats och personalen blivit kunnigare? För att ta reda på det genomförde EIO under hösten 2014 en uppföljande undersökning. Vi återvände till 12 av de 60 byggvaruhus vi besökte 2013 för att leta efter samma saker och ställa samma frågor som vi gjorde då. Samtidigt var vi medvetna om att förändringar kan ta tid. Att öka kunskapsnivån hos de anställda i en bransch med stor personalomsättning är inte gjort i en handvändning. Nya rutiner för märkning av förpackningar och information i butikerna kan kräva lite förberedelser. Därför utökade vi årets undersökning med att även besöka sju av de största e-handelssajterna för byggvaror. Detta eftersom det, förutsatt att man förstår behörighetsreglerna, är förhållandevis enkelt att uppdatera digital information så att den blir korrekt. Men också för att e-handeln med byggvaror väntas växa kraftigt de närmaste åren. 15 E-handelssajterna som granskades Bauhaus.se Biltema.se Bygghemma.se Byggmax.se Clasohlson.com/se Jula.se K-rauta.se 15 Handelns utredningsinstitut (2013), Scenarion för e-handelns framtida tillväxt 8 EIO Stora brister vid butiksförsäljning av elartiklar

9 Ett år senare inget har hänt Ett år senare inget har hänt Den uppföljande undersökningen genomfördes under första halvan av oktober Vi gjorde oannonserade besök på 12 byggvaruhus i tre olika städer Malmö, Göteborg och Sundsvall. Undersökningen av de största e-handelssajterna inom byggvaror skedde under samma tidsperiod. På respektive sajt tittade vi dels närmare på hur slumpmässigt utvalda exemplar av de fem behörighetskrävande produkterna presenterades, dels hade vi kontakt med kundtjänst via mejl eller chatt. Både i de fysiska butikerna och på e-handelssajterna studerade vi om, och i så fall hur, kunderna i största allmänhet informerades om att vissa elarbeten kräver behörighet. Finns det till exempel väl synlig information i butiken och på sajten som berättar vilka regler som gäller? Under butiksbesöken undersökte vi om det på produktförpackningarna eller vid försäljningsstället, till exempel hyllkanten, fanns information om behörighetssystemet. Butiksbesöken avslutades med att vi letade upp golvvärme för 230 volt och tog kontakt med närmaste säljare för att därigenom ta reda på vilken muntlig information om behörighetsreglerna som man fick som kund. På e-handelssajterna undersökte vi om det i presentationen av respektive produkt fanns information om att den krävde behörighet för att installeras. Därefter tog vi kontakt med kundtjänst för att ställa frågor kring installation av golvvärmen för att därigenom ta reda på vilken muntlig information om behörighetsreglerna man fick som kund. Tyvärr var resultatet inte upplyftande. Det är lika svårt för byggvarukonsumenterna att få vägledning idag som när vår förra undersökning genomfördes. Och även i e-handeln finns stora informationsbrister. Vare sig i butikerna eller på e-handelssajterna fanns det i ett enda fall tydligt skyltad eller lätt tillgänglig information om behörighetssystemet eller uppmaningar om att ta professionell hjälp om man som konsument är osäker på elarbetet. På de undersökta produkterna och produktsidorna produkter som samtliga kräver behörighet för att installera fanns det endast i undantagsfall information om behörighetsreglerna. Bara i en handfull butiker fanns skriftlig information vid försäljningsstället, till exempel på hyllkanten. På e-handelssajterna var det något vanligare att det fanns länkar till bruksanvisningar med behörighetsinformation, men fortfarande bara i en tredjedel av fallen. Golvvärme är bara att rulla ut och kapa om det behövs, därefter spackla över det. Svar från kundtjänst Samtalen med butikspersonal och e-handelssajternas kundtjänst gav glädjande nog lite mer kunskap. I en majoritet av de kontakter vi hade med säljare och kundtjänst blev vi uppmanade att anlita en elinstallatör för att lägga in golvvärme. I de flesta fall dock först vid en direkt fråga bara ett fåtal gånger informerade säljaren eller kundtjänst på eget initiativ om behörighetsreglerna. Och fortfarande fick vi emellanåt felaktiga råd. I kontakten med kundtjänsten på bygghemma.se till och med den rent häpnadsväckande instruktionen att golvvärme bara är att rulla ut och kapa om det behövs, därefter spackla över det. Stora brister vid butiksförsäljning av elartiklar EIO 9

10 Resultatet av undersökningen Resultatet av undersökningen Varje varuhus bedömdes på upp till 16 punkter. 12 av dem gällde skriftlig information och märkning, 4 muntlig information från säljarna. Tre varuhus från respektive kedja fick återbesök. Återbesökta byggvaruhus 2014 jämförelse med 2013 Varuhus Bättre än 2013 Oförändrat bra Oförändrat dålig Sämre än 2013 Trend Bauhaus Clas Ohlson Jula K-Rauta Totalt Den sammantagna bedömningen är dock att informationsbristerna kvarstår i de fysiska byggvarubutikerna, och att de är utbredda i den växande e-handeln. Detta trots att det borde vara relativt enkelt och snabbt att åtgärda bristerna i åtminstone den senare, och att Elsäkerhetsverket dessutom uppmanat byggvaruhandeln att vidta åtgärder. Det finns tre möjliga slutsatser till att så lite har hänt: Den första att byggvaruhandeln inte tar elsäkerhetsfrågor på allvar, den andra att det nuvarande regelverket kring handelns informationsansvar är otillräckligt och den tredje att Elsäkerhetsverket agerar för kraftlöst. I värsta fall är alla tre slutsatserna korrekta. Oavsett vilket är situationen orimlig. Konsumenterna måste kunna få tydlig och korrekt vägledning i frågor som i slutändan handlar om säkerhet för säväl en själv och sina närmaste som för samhället i stort. Vi vet att det går. I Norge till exempel. 10 EIO Stora brister vid butiksförsäljning av elartiklar

11 Resultatet av undersökningen Skriftlig information Samtal med butikssäljare 1 2 Finns det i butiken/på e-butiken väl synlig information till kunderna om behörighetssystemet? Finns det i butiken/e-butiken väl synlig skriftlig uppmaning om att man alltid bör anlita elektriker om man är osäker på elarbete? 5 6 Golvvärme för 230 volt: Blev du i samtalet med butikssäljaren/e-butiken informerad om behörighets reglerna? Om ja, berättade butikssäljaren/e-butiken på eget initiativ om behörighets reglerna? 3 Finns det på förpackningen information om att inkoppling kräver behörighet? 3a Golvvärme för 230 volt 3b Belysningsarmatur för fast anslutning utomhus 3c Elradiator för fastanslutning 3d Ventilationskanalfläkt 3e Bastuaggregat 7 8 Gav butikssäljaren/e-butiken dig skriftlig information om vilka regler som gäller vid installation av elartiklar? Uppmanade butikssäljaren/e-butiken dig att anlita en elinstallatör eller motsvarande? 4 Finns det vid försäljningsplatsen/på e-butiken information om att inkoppling kräver behörighet? 4a Golvvärme för 230 volt 4b Belysningsarmatur för fast anslutning utomhus 4c Elradiator för fastanslutning 4d Ventilationskanalfläkt 4e Bastuaggregat Resultat av hela undersökningen butiker Summering svar 1 2 3a 3b 3c 3d 3e 4a 4b 4c 4d 4e Ja Nej Ej tillämpligt Resultat av hela undersökningen butiker Summering svar 1 2 3a 3b 3c 3d 3e 4a 4b 4c 4d 4e Ja Nej Ej tillämpligt Resultat av undersökningen e-handel Summering svar 1 2 3a 3b 3c 3d 3e 4a 4b 4c 4d 4e Ja Nej Ej tillämpligt Stora brister vid butiksförsäljning av elartiklar EIO 11

12 Så förbättrade Norge elsäkerheten i byggvaruhandeln Så förbättrade Norge elsäkerheten i byggvaruhandeln Det är inte bara i Sverige hemmafixandet och därmed byggvaruhandeln har vuxit kraftigt. I början av 2000-talet fick den norska motsvarigheten till Elsäkerhetsverket, Direktoratet för samfunnssikkerhet og beredskap (DSB), allt fler signaler om att komplicerad elmateriel både såldes och marknadsfördes som gör det själv-produkter i den norska byggvaruhandeln. Samtidigt var felaktiga elinstallationer i bostäder och anläggningar, precis som i Sverige, ett växande problem. DSB drog därför slutsatsen att det behövdes ett tydligare regelverk kring försäljningen av elmateriel införde DSB genom en föreskrift en så kallad informationsplikt för den norska elektronikhandeln. Föreskriften innebär att den som säljer elmateriel som det fordras behörighet för att installera måste informera konsumenterna om att produkterna i fråga endast får installeras av behörig installatör. Informationsplikten innebär att alla behörighetskrävande produkter ska märkas med texten: Kan kun installeres av en registrert installasjonsvirksomhet (Kan endast installeras av registrerad installationsverksamhet). Märkningen ska finnas på produktförpackningen, eller i direkt anslutning till försäljningsstället, till exempel på hyllkanten eller genom annan typ av skyltning. Om själva produktförpackningen märks, ska informationen finnas på förpackningens framsida. Syftet med märkningsreglerna är att konsumenterna i största möjliga utsträckning ska nås av informationen innan köpet görs. Att bara redogöra för behörighetsreglerna i till exempel en bruksanvisning som ligger inne i förpackningen, eller på kvittot efter genomfört köp, anses därför inte uppfylla kraven på informationsplikt. Men informationsplikten gäller inte bara på själva försäljningsstället. Vid marknadsföring av elmateriel till exempel i reklamutskick, tidningsannonser och tv-reklam ska det finnas tydlig information om vilka produkter som man måste ta professionell hjälp för att 12 EIO Stora brister vid butiksförsäljning av elartiklar

13 installera. Enligt DSB:s föreskrift ska all information, både i butik och i marknadsföring, vara på norska. Elmateriel som kunden kan montera själv, som exempelvis lampor och stickproppar, omfattas inte av DSB:s informationsplikt. Däremot omfattas alla så kallade fasta installationer, till exempel installation av golvvärme och värmekabel, förläggning av kabel i mark och byte från ojordat vägguttag till jordat uttag. För att underlätta för handeln att följa föreskriften och ge korrekt information har DSB sedan informationsplikten infördes regelbundet arrangerat utbildningar för butiksanställda som säljer elmateriel. För att kontrollera att handel följer föreskriften genomförs stickprovsundersökningar. Då kontrolleras produkternas elsäkerhet, kraven på märkning, produkternas kvalitet och personalens kunskap om informationsplikten och hur produkterna ska användas. Om informationen är otillräcklig eller felaktig kan butiken eller kedjan förbjudas att sälja och marknadsföra de aktuella produkterna. Den norska informationsplikten All behörighetskrävande elmateriel ska märkas med texten kan kun installeres av en registrert installasjonsvirksomhet. Informationen ska finnas: På produktförpackningens framsida och/eller i direkt anslutning till försäljningsstället, till exempel på hyllkanten och i allt marknadsföringsmaterial. Stora brister vid butiksförsäljning av elartiklar EIO 13

14 14 EIO Stora brister vid butiksförsäljning av elartiklar

15 Bjørn Nyrud, DSB: Inga svårigheter för handeln att anpassa sig Bjørn Nyrud, DSB: Inga svårigheter för handeln att anpassa sig I Norge var det under många år förbjudet att sälja behörighetskrävande elmateriel i vanliga butiker. Många elprodukter kunde enbart köpas av behöriga installatörer. När de reglerna lättades upp märkte elsäkerhetsmyndigheten DSB snart stora informationsbrister i handeln. Det fanns en oro över att vanliga konsumenter gjorde behörighetskrävande elinstallationer i sina hem. Under 80- och 90-talet fanns många av dagens elprodukter inte på marknaden, och nu fanns de överallt, säger Bjørn Nyrud, avdelningschef för elektriska produkter på DSB. Och mycket riktigt frestades många vanliga norrmän att både köpa och installera behörighetskrävande elprodukter. Särskilt felaktiga installationer av spotlights och värmekablar blev ett stort problem. I värsta fall kan en felaktig installation leda till överhettning och brand, och kunde försäkringsbolaget visa att installationen inte är fackmässigt utförd blev det kostsamt för konsumenten. I samband med att vi tog fram nya föreskrifter för vilka elinstallationer som skulle vara behörighetskrävande bedömde vi att det även var viktigt att se över marknadsföringen. Resultatet blev en informationsplikt för handeln, berättar Nyrud. DSB gör inga sammanställningar om hur informationsplikten har påverkat marknadsföringen, men återkopplingen från handeln har varit god. Nyrud menar också att informationsplikten minskar risken för felaktiga installationer i hushållen. Informationsplikten ökar konsumenternas medvetenhet om att det finns begränsningar i vilka elarbeten man kan göra själv. Eftersom informationen finns i anslutning till produkterna hoppas vi att tröskeln höjs för att utföra elarbeten som man saknar kompetens för. Myndigheten håller även kurser för butiksanställda som säljer elmateriel. Marknadskontroller görs via den lokala tillsynsorganisationen DLE. DLE gör löpande kontroller av elsäkerheten. Kontrollanterna samtalar med personalen och granskar även marknadsföringen av produkterna. Vi har inte märkt av några svårigheter för handeln att anpassa sig, säger Bjørn Nyrud. Stora brister vid butiksförsäljning av elartiklar EIO 15

16 Hjälp konsumenterna att agera elsäkert nu Hjälp konsumenterna att agera elsäkert nu I Norge är det lätt för att konsumenterna i byggvaruhandeln att veta vilka elektriska produkter man av säkerhetsskäl varken bör eller får installera själv. I Sverige är det svårt, i vissa fall till och med omöjligt. Det finns ingen anledning att svenska konsumenter ska vara mer otrygga än de norska. Därför behövs tydlig och korrekt elsäkerhetsinformation i den svenska byggvaruhandeln, både i de fysiska butikerna och i e-handeln. Det finns två möjliga sätt att åstadkomma detta. Det första är skärpta regelverk. Som framgick tidigare av kapitel 2 är den svenska byggvaruhandeln redan idag skyldig att följa förordningar och föreskrifter som i sina formuleringar är ganska lika den norska informationsplikten, eftersom de säger att konsumenterna ska ges den information som behövs ur säkerhetssynpunkt: Genom märkning på varan eller i den bruksanvisning som följer med varan. I annan form på säljstället. I till exempel annonser som näringsidkaren som säljer varan använder vid marknadsföring. I viss form till konsumenter som begär det. behörighetsreglerna, med sina fel och brister, är det främsta verktyget vi har i Sverige för att skydda enskilda från att göra fel och i värsta fall skadas. För att stänga utrymmet för tolkningar kan Elsäkerhetsverket utfärda tydligare föreskrifter. Förslagsvis på ett liknade sätt som i Norge, genom att handeln får ett tydligt och uttryckligt informationsansvar, och att detta ansvar kan följas upp. Det andra sättet att göra byggvaruhandeln eltryggare är att handeln gör skärpta regelverk onödiga, genom att helt enkelt gå före på egen hand. Vår undersökning visar att det finns enskilda byggvaruhandlare som redan gjort det, till exempel genom tydlig skyltning på butikshyllan eller genom att se till att personalen känner till behörighetsreglerna. Insatser som knappast krävt några större insatser, men som gör stor skillnad för konsumentens möjligheter att fatta kloka köpbeslut. Det borde vara självklart för alla aktörer i byggvaruhandeln att följa efter de som gått före. Visst har den enskilde konsumenten alltid ett ansvar för sin egen säkerhet och för att ta reda på vilka regler som gäller. Men i en miljö där produktsortimentet riktar sig till såväl professionella som privatpersoner, utan tydlig åtskiljning dessa emellan, är det ofrånkomligen väldigt svårt att få klarhet i vilka regler som gäller. Butikerna bär ett stort ansvar för att konsumenterna ska kunna göra ett genomtänkt och medvetet val. Uppenbarligen finns utrymme för byggvaruhandeln att tolka dagens regelverk som att konsumenterna inte behöver vägledning. Men 16 EIO Stora brister vid butiksförsäljning av elartiklar

17 Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen EIO är en opolitisk och oberoende bransch- och arbets givarorganisation för Sveriges el- och teleteknik företag. Vi har medlemsföretag med sammanlagt anställda som omsätter 33 miljarder kronor. 95 procent av EIO-företagen har färre än 25 anställda. Våra medlemsföretag jobbar inom hela näringslivet, till exempel med industri, byggverksamhet och tele, data och säkerhet. Konsumentmarknaden är ett annat intressant område. Bravida, Caverion, Imtech och Midroc Electro är några av de största medlemsföretagen. EIO:s huvudkontor finns i Stockholm. Vi har dessutom elva distriktskontor uppdelade i fyra regioner på tio orter runt om i Sverige. Sedan 1906 alltså i över hundra år har vi på EIO arbetat med att stärka medlemsföretagens och elteknikbranschens konkurrenskraft. Det gör vi genom att driva frågor där EIO och medlemsföretagen gemensamt kan nå längre än vad en enskild medlem kan. EIO är remissinstans i viktiga frågor som rör branschen. Vår vision En attraktiv, stark och kompetent elteknikbransch. Vår verksamhetsidé EIOs uppdrag är att stärka medlemmarnas förut sättningar för framgångsrikt företagande och med aktivt samhälls ansvar utveckla elteknikbranschen. Stora brister vid butiksförsäljning av elartiklar EIO 17

18 Hela undersökningen inklusive statistik på länsnivå År Varuhus Adress Ort 1 2 3a 3b 3c 3d 3e 4a 4b 4c 4d 4e Skåne län 2013 Bauhaus Nornegatan 8 Malmö Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej 2014 Bauhaus Nornegatan 8 Malmö Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej 2013 K-rauta Nornegatan 12 Malmö Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ja 2014 K-rauta Nornegatan 12 Malmö Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ja 2013 Jula Jägersro Malmö Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej 2014 Jula Jägersro Malmö Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ja Nej Nej Nej Ja Ja Nej Ja 2013 Clas Ohlson Burlöv center Malmö Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ja 2014 Clas Ohlson Burlöv center Malmö Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Hallands län 2013 Jula Stenalyckan Halmstad Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej 2013 K-rauta Kundvägen 20 Halmstad Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ja 2013 Clas Ohlson Flygstaden Halmstad Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ja Västra Götalands län 2013 K-rauta Jolengatan 17 Mölndal Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ja 2014 K-rauta Jolengatan 17 Mölndal Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ja 2013 Jula Gamla Alingsåsv. 18 Partille Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej 2014 Jula Gamla Alingsåsv. 18 Partille Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ja Nej Nej Nej Nej Nej Ja 2013 Bauhaus Transportgatan 19 Göteborg Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ja Nej Nej Nej Ja Nej Nej Ja 2014 Bauhaus Transportgatan 19 Göteborg Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ja Nej Nej Nej Nej Nej 2013 Clas Ohlson Bäckebol Göteborg Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej 2014 Clas Ohlson Bäckebol Göteborg Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Kronobergs län 2013 Clas Ohlson Affärshuset Tegnér Växjö Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej 2013 K-rauta Marketenteriv. 3 Växjö Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej 2013 Jula Handelsplats I11 Växjö Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Kalmar län 2013 Bauhaus Bilbyggarvägen 5 Kalmar Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej 2013 Clas Ohlson Hansa city Kalmar Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej 2013 Jula Giraffen Köpcentrum Kalmar Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Östergötlands län 2013 K-rauta Koppargatan 23 Norrköping Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej 2013 Clas Ohlson Ingelsta, Hageby C. Norrköping Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej 2013 Bauhaus Kromgatan 2 Norrköping Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ja 2013 Jula Ingelsta Norrköping Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Stockholms län 2013 Jula Moraberg köpc. Södertälje Nej Nej Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej 2013 Clas Ohlson Lunagallerian Södertälje Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej 2013 Jula Norra Malmv. 80 Sollentuna Nej Nej Ja Nej Nej Nej Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej 2013 K-rauta Bagarbyvägen 61 Sollentuna Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej 2013 Clas Ohlson Ulvsundav. 185 C Bromma Nej Nej Nej Nej Nej Nej 2013 Bauhaus Bryggeriv. 12 B Bromma Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej 2013 K-rauta Karlsbodavägen 2 Bromma Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej 2013 K-rauta Skarprättarv. 26 Järfälla Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej 2013 Jula Enköpingsvägen 31 Järfälla Nej Nej Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej 2013 Bauhaus Enköpingsvägen 41 Järfälla Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Uppsala län 2013 Jula Bolandsgatan 18 Uppsala Nej Nej Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej 2013 Bauhaus Verkstadsgatan 16 Uppsala Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ja Nej Nej Nej Nej Nej Ja 2013 K-rauta Edsbrogatan 5 Uppsala Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej 2013 Clas Ohlson Edsbrogatan 5 Uppsala Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Värmlands län 2013 Clas Ohlson Tingvallagatan 17 Karlstad Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ja 2013 Jula Välsviken Karlstad Nej Nej Nej Nej Nej Ja Nej Nej Ja Nej Nej Ja Örebro län 2013 Clas Ohlson Krämaren, Våghust. Örebro Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ja 2013 Jula Marieberg Centrum Örebro Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej 2013 K-rauta Kundvägen 5 Örebro Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ja 2013 Bauhaus Säljarevägen 7 Örebro Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ja Nej Nej Ja Västmanlands län 2013 Jula Hallsta Gårdsg. 7 Västerås Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej 2013 Clas Ohlson Erikslund shopping c. Västerås Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej 2013 Bauhaus Hallsta Gårdsg. 1 Västerås Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Södermanlands län 2013 K-rauta Västerleden 34 Eskilstuna Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Gävleborgs län 2013 Jula Ingenjörsgatan 13 Gävle Nej Nej Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej 2013 K-rauta Atlasgatan 42 Gävle Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ja Dalarnas län 2013 Clas Ohlson Falugatan 2 Falun Nej Nej Nej Nej Nej Nej 2013 Jula Kupolen 3 Borlänge Nej Nej Ja Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej BUTIK 2013 BUTIK 2014 E-HANDEL EIO Stora brister vid butiksförsäljning av elartiklar

19 Hela undersökningen inklusive statistik på länsnivå År Varuhus Adress Ort 1 2 3a 3b 3c 3d 3e 4a 4b 4c 4d 4e Västernorrlands län 2013 Bauhaus Gesällvägen 13 Sundsvall Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej 2014 Bauhaus Gesällvägen 13 Sundsvall Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ja 2013 Clas Ohlson Gesällvägen 10 Sundsvall Nej Nej Nej Nej Nej Nej 2014 Clas Ohlson Gesällvägen 10 Sundsvall Nej Nej Nej* Nej Nej Nej Nej Nej Nej** Nej** Ja** 2013 Jula Atennvägen 15 Sundsvall Nej Nej Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ja Ja Ja Ja 2014 Jula Atennvägen 15 Sundsvall Nej Nej Ja Nej Nej Nej Nej Ja Ja Nej Nej Nej Nej 2013 K-rauta Förmansvägen 6 Sundsvall Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ja 2014 K-rauta Förmansvägen 6 Sundsvall Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ja Västerbottens län 2013 K-rauta Lagervägen 5 Umeå Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej 2013 Clas Ohlson Nygatan 50 Skellefteå Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej 2013 Jula Gräddvägen 1 Umeå Nej Nej Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ja 2013 Clas Ohlson Kungsgatan 54 Umeå Nej Nej Nej Nej Nej Nej Norrbottens län 2013 Jula Betongvägen 1K Luleå Nej Nej Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej 2013 Clas Ohlson Storgatan 41 Piteå Nej Nej Nej Nej Nej Nej 2013 Clas Ohlson Storhedsvägen 3 Luleå Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Internetbutiker 2014 Bauhaus Online Online Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ja Ja Ja Ja Nej Ja 2014 K-rauta Online Online Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ja** Ja** Nej** Ja** 2014 Jula Online Online Nej Nej Ja Ja Nej Nej Nej Ja Nej Ja 2014 Clas Ohlson Online Online Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ja** Ja** Nej** Ja** 2014 Biltema Online Online Nej Nej Nej Nej Nej Ja Nej Nej Nej** Ja** Nej** 2014 Byggmax Online Online Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ja Nej Nej Ja Nej Nej Nej Nej Nej 2014 Bygghemma Online Online Nej Nej Ja Ja Nej Nej Nej Ja Nej Ja *=Fanns information på förpackningen om att installation skall göras av elektriker i Danmark. **=Testet gjordes på utomhusbelysning då golvvärme 230 volt ej fanns i sortimentet. Skriftlig information Samtal med butikssäljare 1 2 Finns det i butiken/på e-butiken väl synlig information till kunderna om behörighetssystemet? Finns det i butiken/e-butiken väl synlig skriftlig uppmaning om att man alltid bör anlita elektriker om man är osäker på elarbete? 5 6 Golvvärme för 230 volt: Blev du i samtalet med butikssäljaren/e-butiken informerad om behörighets reglerna? Om ja, berättade butikssäljaren/e-butiken på eget initiativ om behörighets reglerna? 3 Finns det på förpackningen information om att inkoppling kräver behörighet? 3a Golvvärme för 230 volt 3b Belysningsarmatur för fast anslutning utomhus 3c Elradiator för fastanslutning 3d Ventilationskanalfläkt 3e Bastuaggregat 7 8 Gav butikssäljaren/e-butiken dig skriftlig information om vilka regler som gäller vid installation av elartiklar? Uppmanade butikssäljaren/e-butiken dig att anlita en elinstallatör eller motsvarande? 4 Finns det vid försäljningsplatsen/på e-butiken information om att inkoppling kräver behörighet? 4a Golvvärme för 230 volt 4b Belysningsarmatur för fast anslutning utomhus 4c Elradiator för fastanslutning 4d Ventilationskanalfläkt 4e Bastuaggregat BUTIK 2013 BUTIK 2014 E-HANDEL 2014 Stora brister vid butiksförsäljning av elartiklar EIO 19

20 November 2014 EIO. Vill du vara säker? Gör EIO Eltest Elektriska Installatörsorganisationen EIO Medlemsservice AB, Box 17537, Stockholm Telefon Fax E-post Webb 20 EIO Stora brister vid butiksförsäljning av elartiklar