Cactus CSX 8.5. SYSTEMBESKRIVNING Dokumenttyp SYSTEMBESKRIVNING

Transkript

1 Cactus CSX 8.5 SYSTEMBESKRIVNING Dokumenttyp SYSTEMBESKRIVNING Cactus CSX 8.5

2 Innehåll Versionshistorik...vi Kapitel 1 Inledning Utvecklingsfaser Cactus CSX-versioner Uppgradering av Cactus-system...3 Kapitel 2 Systemöversikt Fysisk uppbyggnad Minisystem Stora system Stora nätverk IT-säkerhet Fjärr- och jourarbetsplatser Kommunikation med understationer och PLC:er Anläggningsdelar Dokumentation Systemhandbok Systemhandbok Felsökningshandbok Operatörshandbok Övrig standarddokumentation Övrig anläggningsunik dokumentation...9 Kapitel 3 Operatörsfunktioner Behörighetskontroll Processbilder Bildbyggarverktyg Bildobjekt Manöverfunktioner Pekfält Hjälptexter (tooltips) Färgval Systembilder Kurvbilder Historikkurvor Dynamiska trendkurvor...17 i

3 3.3.3 Regressionskurvor Larmpresentation Larmfönstret Larm- och händelselistor Stickprovsinmatning Inmatning av dygnsvärden Manuell ändring av historiska mätdata i GILA Rapportutskrifter Ändra variabel Egenskapsmenyer PBAS-lista, Gruppvis tidsblockering av larm Processformulär Noteringsbild/lista Notering i processbild Notering på valfri plats i processbild Notering kopplad till objekt Visa Pdf dokument (option) Mätpunktslista Utskrift till skrivare, fil eller EXCEL Skrivarinställningar...33 Kapitel 4 Realtidsdatabasen PBAS Parallella system Understationer Variabeltyper/tabeller Kopplade variabeltyper Dynamiska textvariabler...36 Kapitel 5 Signalbehandling Analoga mätvärden Gränsvärdesövervakning och rimlighetskontroll Pulsvärden Drifttidsmätning Beräknade värden Driftindikeringar Övervakning med styrprogramrutiner Larmsignaler Signaler från uppringda understationer Blockeringsfunktioner Passivering Tidsblockering av larm Manöverblockering (option) Insamlingsblockering (option)...40 ii

4 5.9.5 Loggblockering (option)...40 Kapitel 6 Styrning och övervakning SPRS Programmering av SPRS Grafisk SPRS (option) Manuell styrning/manöver Automatisk styrning/övervakning Övervakningsfunktioner...42 Kapitel 7 Beräkningar Beräkningsverktyget FORMULA (option)...44 Kapitel 8 Mätvärdeslagring GILA Baserad på SQL-databas Variabler kan lagras med valfria intervall Flexibel lagring Minutmedelvärden Backup...46 Kapitel 9 Rapporter Rapporttyper Vertikalrapport Flexrapport Drifttids- och underhållsrapporter Specialrapporter (option) Kommentering av rapporter Drifttider...49 Kapitel 10 Larmbehandling Larmdatabas Anläggningsdelar Summalarmshantering Larmklasser GOBI, jourlarm via Minicall Text eller SMS (option) Beredskapslista Motringning Larmblockering/passivering Repeterade larm Tidsfördröjda larm Specialfunktioner (option)...54 Kapitel 11 Kommunikation mot PLC:er och understationer...55 iii

5 11.1 Cactus understationer PLC:er...55 Kapitel 12 Underhåll och konfigureringsverktyg Bild- och processformulärbyggnad Objektorienterat Hundratals färdiga symboler Inbyggt testverktyg Menyeditor Editera i PBAS Ändra behörighetsregister Välj färgschema Ändra kurvattribut Låsning av fjärrkommando Texteditor Sätt systemtid Läs/skriv i loggboken Konfigurering av PBAS via EXCEL...64 Kapitel 13 Systemfunktioner Systemstart/Omstart Tidssynkronisering Sommar/Vintertid Systemlarm Backuphantering Skydd mot dataintrång Redundanta system (option) Speglade hårddiskar Dubbeldatorsystem...67 Kapitel 14 Cactus Informationssystem (option) Objekt Kategorier Webbgränssnittet Operatörsingång Administratörsingång Visning av information för ett specifikt objekt...72 Kapitel 15 Fjärrarbetsplats GECKO (option)...73 Kapitel 16 Webbklient (option) Mätvärdena överförs på Excel-format Uppkoppling mellan PC och Cactus CSX-server...74 iv

6 16.3 Hämta mätdata Hämta larm/händelser Visa processbilder CSX-operatörsmiljö i webbläsare...77 Kapitel 17 WAP-klient (option)...78 Kapitel 18 Mätvärden till Excel ODBC (option) Kurvdata till Excel...80 Kapitel 19 Nätverksansluten övervakningskamera (option)...81 Kapitel 20 Kommunikation mot extern SQL-databas (option)...82 Kapitel 21 Tekniska prestanda Kommunikation Cykeltider i systemet...84 Bilaga A Rapportutskrifter - Exempel...A-1 v

7 Versionshistorik Version Datum Beskrivning Kompletterad med beskrivning av nya funktioner sedan v 8.0. Omarbetad layoutmässigt. vi Cactus Automation AB Flöjelbergsgatan 1C Mölndal Telefon Fax Cactus Automation AB 2008

8 Kapitel 1 Inledning Denna handling har två huvudsyften: Systembeskrivning i samband med offertgivning. Basdokument vid upprättande av Systemspecifikation. I samband med offertgivning ger denna beskrivning förhoppningsvis tillräcklig information för att stimulera till fortsatta diskussioner och frågor. En demonstration av systemets funktioner ger naturligtvis den bästa informationen. Som bas för en systemspecifikation utnyttjas handlingen med eventuella smärre revideringar som kapitel 1 i Systemhandbok 1. I texten görs referenser till Systemhandbok 2 och Operatörshandbok. Dessa manualer levereras normalt inte vid offertgivning, men finns alltid tillgängliga hos Cactus för påseende. I avsnittet 2.3 Dokumentation berörs översiktligt vad som ingår i manualerna. 1.1 Utvecklingsfaser Cactussystemet har utvecklats under många år och har hittills genomgått fyra olika utvecklingsfaser: Cactus CS Cactus CSEMA Cactus CSX Cactus CSX på Linux Cactuskonceptet introducerades 1982 och bestod då av ett antal programpaket, som kördes i en centraldator typ minidator. Arbetsplatserna utgjordes av fullgrafiska färgskärmar med dynamiska funktionstangenter. Konkurrenternas system var vid denna tidpunkt semigrafiska med stora matristangentbord introducerades operatörsarbetsplatser i form av UNIX-baserade arbetsstationer. Därmed skapades en helt ny typ av kontrollrumsarbetsplats: Möjlighet till långtgående kundanpassningar, obegränsade valmöjligheter i färg och form etc. Samtidigt gjordes en konvertering av programpaketen till version CSEMA, vilket förutom stöd mot nätverk och arbetsstationer också medförde möjligheter till dubbelt så stor databas. Från första kvartalet 1992 levereras Cactus CSX baserat på UNIX-baserade servrar och arbetsstationer. Detta innebär en övergång till s.k. öppna system samtidigt som programfunktionerna delas upp i renodlade klient/server-funktioner. Som ett alternativ till UNIX infördes 1999 Linuxbaserade system. Linux är ett öppet och robust operativsystem som finns till alla ledande hårdvaruplattformar. Linux är även resurssnålt och ger goda prestanda Cactus CSX-versioner Cactus CSX har utvecklats med nya funktioner enligt tabellen nedan. Version Nyheter 5.0 Första utgåvan 1

9 Version Nyheter 5.1 Stöd för parallella Cactus CSX-servrar. Helt MOTIF/X baserat operatörsgränssnitt Beräkningsprogrammet Formula Kommunikation mot SQL-databas (Oracle) Signalföljdsregistrering Mätpunktslistor 1-sekunds historiklagring 5.5 Expanderad signaldatabas med plats för digitala och analoga signaler. Utökat behörighetsregister till 200 individer Denna version saknar stöd för parallella Cactus CSX-servrar. 6.0 Stöd för parallella system med expanderad signaldatabas i varje server ( digitala och analoga signaler per server). Dynamiska textvariabler i signaldatabasen PBAS, som kan hanteras via beräkningsprogrammet Formula och visas i processbild. Jourlarm via SMS (GSM) eller Minicall. Ny jour- och fjärrarbetsplats GECKO. Webbklient för överföring av mätdata och larm/händelser. Snabbval via ikoner. Stöd för olika skärmupplösningar (1280x1024, 1024x768, 800x600). Hjälptexter i HTML-format. Arbetsplats med 2 eller 3 bildskärmar. Centralt behörighetsregister. Formulär för att ställa systemklockan. Formulär för att läsa/skriva i loggboken. Panorerade processbilder. Starta Windows applikationer från Cactus CSX-gränssnittet. Direktöverföring av kurvdata till Excel. Anpassning till HPUX samt X11R6.2, MOTIF GILA Oracle-baserad mätvärdeslagring och rapporthantering. Ersätter HIBAS. Webbklienten är kompletterad med möjlighet att visa dynamiska processbilder alternativt köra en komplett Cactus CSX operatörsmiljö. Nätverksansluten övervakningskamera Bildhistoriklista som underlättar bildväxling mellan de senaste invalda processbilderna. 2

10 Version Nyheter 7.0 Linuxbaserad operatörsarbetsplats Linuxbaserad Cactus CSX-server Wapklient Sammansatta processbilder (Flera helbilder skalas ned och sätts ihop till en ny helbild) Ny X-windowsapplikation för visning av kundspecifika Formulär. Formulär för att ändra historiska mätvärden lagrade i GILA. Dubblerade larmgränser (hög hög och låg låg) för främmande US Nytt formulär för sökning i PBAS. (direktval till Ändra variabel och Editera i PBAS) Ny funktion i PBAS-editorn, visa lediga adresser. Nytt larmstatistikformulär. 7.5 GOBI, moderniserad hantering av jourlarm via Minicall Text och SMS Noteringar i processbild (objektvis eller valfri placering) Dynamisk larmlista (kvarstående och okvitterade larm) Förbättrad utskriftsfunktion av processbilder och formulär. Funktion för visning av pdf dokument. Förbättrad behörighetsfunktion. 8.0 Uppdatering av operatörsgränssnitt Valbara färgscheman Ny bildbyggare Grafisk menyeditor Presentation av SPRS-kod som grafiska funktionsblock (GSPRS) Tidsblockering av larm Listningsfunktioner för tidsfördröjda larm, repeterande larm och passiverade variabler. Automatisk indikering av pekfält i processbilder. 8.5 Komplett utvecklingsverktyg för Grafisk SPRS (GSPRS) Processformulär Cactus Informationssystem (CIS) Egenskapsmenyer Gruppvis tidsblockering Hjälptexter (tooltips) i processbilder Tabell 1. Cactus CSX versionsbeskrivning. Larmlistor och variabellistor till EXCEL Webbgränssnitt för hämtning av EXCEL-filer och rapporter från CSX-servern till lokal PC. 1.2 Uppgradering av Cactus-system Bakåtkompabilitet är ett ledord vid framtagning av nya versioner av CSX. Det innebär att kundernas befintliga data enkelt kan flyttas över vid uppgradering av systemet. Detta gäller t.ex: Historiska mätvärden 3

11 Lagrade larm- och händelser Signaldatabasen Processbilder Styrprogram (SPRS) Tack vare att samtliga äldre kommunikationsprotokoll mot understationer och PLC:er fortfarande underhålls i nya versioner av Cactus CSX, kan äldre understationer och PLC:er bevaras i många årtionden. 4

12 Kapitel 2 Systemöversikt Cactus drift- och övervakningssystem, Cactus CSX, är en programvara som är uppbyggd enligt klient/server arkitektur. Serverfunktionerna består av: Realtidsdatabas med signalbehandling, styrning och övervakning. Realtidsdatabasen, PBAS, innehåller rutiner och beskrivningar för signalhantering (inläsning, behandling respektive aktivering). I system med Cactus egna understationer är delar av dessa funktioner distribuerade ut till respektive understation. I databasen finns aktuell status, "nuvärdet", för all information. Denna information kan i realtid presenteras i processbilder och kurvor. Funktioner för styrning, reglering, övervakning och beräkningar skrivna i programspråken SPRS eller FORMULA kan dessutom fritt operera på all denna information. Mätvärdeslagring och rapportgenerering. Mätvärden direkt från processen eller som har beräknats sparas i databasen för den historiska mätvärdeslagringen. Lagringsintervall, period och typ av bearbetning (t ex medelvärdesbildning) är helt konfigurerbar. Data som lagras i denna databas kan sedan bearbetas och presenteras i form av rapporter eller trendkurvor. Rapporterna kan automatiskt skrivas ut vid fasta tidpunkter eller vid manuell begäran och byggs med ett mycket flexibelt rapportverktyg. Larm- och händelsehantering. Process- och systemlarm, manövrar och händelseloggade in/utgångar sparas i databasen för larm och händelser. All information i databasen är tidsmärkt och klassificerad. Presentation kan ske i listform eller presenteras tillsammans med historiska mätvärden i kurvbilder. Kommunikation mot PLC:er och understationer. Informationsutbytet mellan Cactus CSX-servern och PLC:er/understationer sker med speciella kommunikationsprogram. Cactus stöder ett stort antal olika kommunikationsprotokoll över seriell förbindelse, nätverk, radio, punkt till punkt och multidrop Dessa funktioner kan köras i en och samma server eller fördelas på flera. Dessutom tillåts parallella serverfunktioner, t.ex. kan tre Cactus CSX-servrar parallellt hantera signalbehandling och realtidsdatabas för olika processavsnitt. En klient (operatörsprogrammet) i Cactus CSX har tillgång till information från nämnda serverfunktioner. De viktigaste klientfunktionerna är: Processbilder Kurvpresentation Larmpresentation Rapportutskrifter Manöverfunktioner Konfigurerings- och underhållsverktyg Klientfunktionerna är tillgängliga från ett enhetligt fönsterbaserat användargränssnitt som är enkelt att lära och använda. Användargränssnittet kan i stor utsträckning kundanpassas, antingen av Cactus eller av kunden själv. Funktionerna väljs in genom att klicka med mus eller annat pekdon i rullgardiner, manöverpaneler, bilder mm. Klientfunktionerna kan köras på olika typer av arbetsplatser. Driftarbetsplats. Samtliga funktioner för styrning, övervakning, konfiguration och underhåll finns vid driftarbetsplatsen. Arbetsplatsen består fysiskt av en tunn klient eller arbetsstation och kan förses med flera bildskärmar. Tunna klienter har mycket hög driftsäkerhet och låg ljudnivå då de saknar hårddisk. Kontor/fjärr/jourarbetsplats. Programvaran GECKO, gör det möjligt att köra komplett operatörsmiljö över nätverk och låghastighetsförbindelser såsom uppringd modemförbindelse, ISDN eller ADSL. GECKO licensieras efter antalet samtidiga användare. Detta innebär att programvaran kan installeras på valfritt antal PC, 5

13 men att antalet samtidigt inloggade användare begränsas. Fysiskt består arbetsplatsen av en Windowsbaserad PC. Webbklient. Med hjälp av en standard webbläsare, kan man hämta information från Cactus CSX-servern till en modem- eller nätverksansluten PC. Från webbklienten kan även en komplett Cactus CSX miljö startas. WAP-klient. Med hjälp av en vanlig WAP-telefon kan man enkelt övervaka processen och kvittera larm. 2.1 Fysisk uppbyggnad Konceptet med klient/serverfunktioner medger stora friheter och flexibel utformning av hårdvaran. Hårdvara kan t.ex. bestå av: Server Tunna klienter PC-datorer Nätverkskomponenter Jour/Fjärrarbetsplats (PC) Understationer/processanslutningar Systemet är fullständigt skalbart, d v s systemet kan byggas ut, både mjuk- och hårdvarumässigt, från ett litet minimisystem till ett system bestående av flera parallella Cactus CSX-servrar Minisystem Ett minimisystem kan bestå av en dator med samtliga server- och klientfunktioner installerade samt processanslutning via en multiplexor med seriella portar. Utbyggnad av minimisystemet kan sedan ske allt eftersom behov uppstår. Ett första steg kan vara att komplettera med fler arbetsplatser Stora system Stora system kan konfigureras som s.k. parallella system. I en sådan konfigurering förekommer två eller flera Cactus CSX-system hopkopplade i ett gemensamt nätverk. Varje sådant Cactus CSX-system betraktas som en nod inom helheten. Samtliga operatörsarbetsplatser i systemet har tillgång till all information från samtliga servrar. Detta sätt att strukturera systemen kan ge stora fördelar genom samordnad driftövervakning täckande flera anläggningar vid t.ex. jourtjänst. Systemet stöder alla typer av TCP/IP nätverk. Nätverket kan fysiskt sett vara utformat på flera olika sätt och bestå av olika media t.ex. partvinnad kabel, koaxialkabel eller optisk fiber. Nästan alla datorer och övriga nätverksanslutna enheter har idag som standard TP-anslutning (twisted pair). Ett TP-nätverk byggs upp som en stjärna, där varje enhet ansluts med en egen kabel till en nätverksswitch. Någon begränsning för max antal processanslutningar finns i praktiken inte! Stora nätverk Riktigt stora nätverk delas med fördel in i olika segment, där varje segment kan betraktas som ett lokalt nät inom det stora nätverket. För koppling mellan segment utnyttjas intelligenta ändutrustningar (bryggor, switchar, routrar). Nätverket kan också expanderas över stora avstånd via teletjänster, t.ex. ADSL och ISDN. Sådana fjärrförbindelser kan vara fast förhyrda eller uppkopplas vid behov. Utvecklingen inom detta område går mycket snabbt och allt säkrare/billigare och snabbare förbindelse erbjuds fortlöpande. 6

14 2.1.4 IT-säkerhet Cactus jobbar kontinuerligt med att göra systemen så säkra som möjligt på alla IT-säkerhetsplan; obehörig dataintrång, behörighetssystem, skydd av känslig data o.s.v. Om kunden har en egen IT-säkerhetspolicy anpassar vi vårt system för att uppfylla dessa krav Fjärr- och jourarbetsplatser Fjärr och jourarbetsplatser med fullständiga klientfunktioner kan anslutas med fast eller uppringd modemförbindelse Kommunikation med understationer och PLC:er Kommunikation mot understationer/processanslutningar sker oftast via en seriell multiplexor eller via nätverk. Seriell kommunikation kan ske över fast eller uppringd punkt-punkt förbindelse alternativt över en multidropslinga. Anslutning av större och mer kvalificerade understationer kan dessutom ske direkt till nätverket, vilket medger extremt korta svarstider mot processen. Exempel på sådana understationer är Cactus CL70, Cactus INGO, ABB, Siemens, Mitsubishi och Allen Bradley. 2.2 Anläggningsdelar Systemet kan utformas med logisk uppdelning i anläggningsdelar. En anläggningsdel kan t.ex. motsvara ett processavsnitt men kan även utnyttjas för att selektera information för operatörerna. En arbetsplats tillhör i varje ögonblick alltid en viss anläggningsdel. Detta innebär att all menyhantering, kurvbildsuppsättning och liknande operatörsfunktioner är individuellt definierade på anläggningsdelsnivå. Andra resurser, som grupperas mot anläggningsdelar, är summalarmsfunktioner och loggfunktioner. Alla variabler/objekt i databasen är också logiskt definierade på motsvarande sätt. Variabeln kan tillhöra en eller flera anläggningsdelar eller om så önskas samtliga anläggningsdelar. Antalet anläggningsdelar är maximerat till 100 st. Normalt definieras dessa i en hierarkisk struktur men detta är inget krav utan i princip finns det fullständig frihet att strukturera anläggningsdelarna. 2.3 Dokumentation Den viktigaste dokumentationen består av fyra handböcker, Systemhandbok 1 respektive 2, Felsökningshandboken samt Operatörshandboken. Innehållet i dessa redovisas översiktligt nedan Systemhandbok 1 Systemhandbok 1 tas fram i ett tidigt skede av projektet för att definiera de detaljer etc, som ej finns fastlagda i upphandlingsdokumenten samt för att ange en del prestanda, volymer etc för den aktuella anläggningen. Denna handbok innehåller normalt följande information: Systembeskrivning. Innehåller anläggningsspecifik information. Databasen PBAS. Storleken för systemets realtidsdatabas samt vilka delar som ingår i leveransen anges här. Mätvärdeslagring. Tabell som anger omfattning och struktur för den historiska datalagringen samt listning av kundanpassade konfigureringsfiler. Rapporter. Leveransomfattning för rapporter, listning av konfigureringsfiler för start av utskrift, beräkning samt layout av dessa rapporter. 7

15 Styrning och övervakning. Specifikation över de åtaganden som ingår i leveransen. Funktionsbeskrivning för motsvarande funktioner. Larmhantering. Beskriver systemets logiska uppdelning i anläggningsdelar. Listning av konfigureringsfiler för larmsystemet. Understationer. Tabell över de understationer som ingår. Beskrivning över speciallösningar, t.ex. om understationer av icke Cactus-fabrikat ingår i leveransen. Dokumentation. Dokumentationsförteckning samt indexdel för sökning i dokumentationen Systemhandbok 2 Systemhandbok 2 är identisk för samtliga Cactus CSX-system, dvs innehåller inga anpassningar/ändringar för den aktuella anläggningen. Systemhandbok 2 finns alla manualer för konfigurering av systemet. Cactus-systemet. Beskrivning av fil- och biblioteksstruktur. Menyer. Menykonfigurering Bilder. Bildbyggnad. Databas. PBAS Datagenerering. PBAS Operatörsprogram Mätvärdeslagring, Historik. GILA Konfigurering. GILA Operatörsprogram. Rapporter. Rapportgenerator Styrning och reglering. SPRS Användarmanual. SPRS Operatörsprogram Larmhantering. LARM Konfigurering. LARM Operatörsprogram Behörighetssystemet. Beskrivning av behörighetssystemets uppbyggnad Felsökningshandbok Underhåll och felsökning. Beskrivning av underhålls- och felsökningsåtgärder. Systemlarmsbeskrivning. Backuphantering. Instruktioner för backup- och rekonstruktion av filsystemet. Serviceavtal HP. Start/omstart av serversystemet. Start/stopp instruktioner för ett redundant dubbeldatorsystem. (Ingår endast i dubbeldatorsystem) Rekonstruktion av speglad disk. Instruktion för utbyte av felaktig speglad disk. (Ingår endast i system med redundanta speglade diskar). Systemfiler. Diverse systeminformation om datorsystemets hård- och mjukvarukonfiguration Operatörshandbok Operatörerna har denna handbok som referens när minnet sviker. Cactus CSX operatörsmiljö. Allmän genomgång av användargränssnittet Larmhantering. Larmlistor, larmkvittering. Kurvor. Historiska- och dynamiska kurvbilder. Processbilder, styrning, manöver. Dynamiska processbilder, manövrering av objekt. Rapporter. Utskrift av rapporter. 8

16 Inmatning. Noteringsbilder, inmatning av stickprov och manuella dygnsvärden mm System. Konfigurerings- och underhållsverktyg. Operatörshandboken innehåller även användarbeskrivning av Fjärr- och jourarbetsplatsen GECKO samt Cactus Webbklient Övrig standarddokumentation Beroende på vald konfiguration och hårdvara ingår manualer i regel på engelska som beskriver: Maskinvaran Operativsystemet med hjälpprogram (levereras normalt på DVD) SQL-databasen Oracle (levereras normalt på DVD) Övrig anläggningsunik dokumentation Omfattningen är beroende på projektet och gjorda åtaganden. Dokument som kan ingå är: Pärm databas/styrprogram Ritningar/skåpdokumentation 9

17 Kapitel 3 Operatörsfunktioner Detta kapitel beskriver operatörsfunktionerna i en Cactus arbetsplats. Gränssnittet är fönsterbaserat och de flesta funktionerna i systemet nås genom att peka i menyer, på symboliska tryckknappar eller direkt i processbilder. Figur 1. Cactus CSX bildskärmsutseende. Operatörsgränssnittet är intuitivt uppbyggt för att vara enkelt att lära och använda. Vissa fönster och fält har därför reserverade platser på bildskärmen, se Figur 1. Larmfönstret Tid och datumfältet Menyer Ikonrad I överkant på skärmen visas en lista med okvitterade larm. Här visas även hur många okvitterade och kvarstående larm det finns i systemet. Till höger om larmfönstret visas aktuell tid, datum samt vilken server du är inloggad på. Under larmfönstret finns rullgardinsmenyer. Härifrån kan man välja in kurvor och bilder eller starta andra operatörsfunktioner. Menyerna är helt konfiguerbara med hjälp av menyeditorn, se kapitel Menyernas innehåll anpassar sig automatiskt till invald anläggningsdel. Under rullgardinsmenyerna finns en rad med ikonknappar för snabbval av önskade funktioner. Dessa knappar är helt konfigurerbara. Samtliga funktioner som kan definieras i rullgardinsmenyerna kan även läggas upp som ikon. Även dessa kan styras av invald anläggningsdel. Tre av ikonerna har standardiserade funktioner. Den första innehåller en snabbvalsmeny för de senast öppnade processbilderna, den andra används vid utloggning och den tredje vid utskrift av bildskärmskopia till skrivare. 10

18 Knappmeny Bildfönster Till höger om rullgardinerna och ikonknapparna finns några knappar för att: Nollställa/Visa behörighet Byta/Visa anläggningsdel Reducera mängden information i processbilder Resten av skärmen används vid visning av processbilder, kurvor mm. Process- och kurvbilder kan visas i två storlekar, helbild eller delbild. Helbild täcker hela bildfönstrets yta, medan en delbild endast upptar en fjärdedel. En bild visas som helbild, om vänsterknappen på pekdonet används vid utval, alternativt som delbild om högerknappen används. En delbild kan med en enda klickning förstoras till helbild och vice versa. Samtliga process- och kurvbilder är flyttbara. Max fyra delbilder kan visas samtidigt på operatörsarbetsplatsen. Om en femte bild väljs in, släcks automatiskt den äldsta bilden av de tidigare invalda. I samband med operatörsinmatning och presentation av t.ex. listor och rapporter så förekommer ett stort antal fönster och formulär av skiftande storlek och form. Samtliga av dessa är flyttbara och många är möjliga att ändra storlek på. 3.1 Behörighetskontroll För att förhindra felaktig hantering eller obehörig manöver av processen är alla viktiga funktioner skyddade genom krav på behörighetsinmatning. Operatörens möjligheter till ingrepp i datorsystemets funktioner och manöver i processen begränsas av behörighetsnivåer som definieras i ett speciellt behörighetsregister. Upp till 200 medlemmar kan definieras i registret. Varje medlem förses med ett eget lösenord och upp till 10 behörighetsnivåer (0-999 totalt i systemet). Varje funktion i användargränssnittet konfigureras med den behörighetsnivå som krävs för att funktionen skall kunna utföras. Behörighetsnivå 0 innebär att funktionen är tillgänglig för alla. Normalt gäller att så länge operatörens behörighetsnivåer överensstämmer med den behörighetsnivå som krävs för att utföra en viss funktion, så behöver operatören inte upprepa sitt lösenord. Systemet kan dock även konfigureras så att lösenord alltid måste anges varje gång som funktionen används. Nollställning av behörighetsnivå Namnet på aktuell behörig person visas på tryckknappen närmast under Visa mer/visa mindre. Genom att klicka på knappen med behörighetsnamnet så återställs gällande behörighet till lägsta nivå (0). Detta är ett enkelt sätt för en person som tillfälligt utfört en funktion med hög behörighet att nollställa behörigheten innan han/hon lämnar arbetsplatsen. Normalt gäller även att behörighetsnivån automatiskt nollställs 15 minuter efter senaste operatörskommando. Behörighetsregistret underhålls med hjälp av ett speciellt verktyg se kapitel

19 3.2 Processbilder Figur 2. Exempel på processbild. Anläggningens/processens aktuella status visas i dynamiska processbilder. Ett exempel på en processbild visas i Figur 2. Processbilder kan väljas in: från rullgardinsmenyn från bildhistoriklistan från bildregistret via manöverpanel för ett objekt via pekfält i en annan processbild via ett larm i larmfönstret genom att skriva in bildnamnet Oavsett på vilket sätt som bilden väljs in på så gäller; val med hjälp av vänster musknapp resulterar i en helbild som täcker hela bildfönstret, medan val med höger musknapp visar en delbild som storleksmässigt är 25% av en helbild. En delbild kan enkelt förstoras till helbild och vice versa. Delbilder kan även släckas på motsvarande sätt. Upp till 4 enskilda bilder kan grupperas till en s.k. mosaikbild. Mosaikbilden kan sedan väljas in på samma sätt som en enskild bild och visar direkt alla bilder som ingår i mosaikbilden. I en mosaikbild visas varje delbild i ett eget flyttbart fönster med ram. Som alternativ till mosaikbild finns möjlighet att bygga ihop en sammansatt bild. Denna bild består av ett antal förminskade processbilder som tillsammans bildar en helt ny bild. Sammansättningen görs m.h.a. bildkompilatorn. Det är även möjligt att bygga processbilder som till ytan täcker flera helbilder i sidled, s.k. panorerad bild. När en panorerad bild väljs in läggs en rullningslist (scrollbar) in i underkanten på fönstret och med hjälp av denna kan man förskjuta bilden i sidled. De senaste invalda bilderna läggs in i en speciell bildhistoriklista som kan nås från en ikonknapp. På så sätt kan man enkelt begära visning av de senaste bilderna på nytt. Manövrering av ett objekt, t.ex. pump eller ventil, inleds genom att klicka på motsvarande objekt i bilden. Härvid får man upp en meny, s.k. manöverpanel, med alla tillgängliga manöverfunktioner för det specifika objektet. 12

20 Dynamiken uppdateras normalt med 1 sekunds intervall Bildbyggarverktyg Med hjälp av ett speciellt bildbyggarverktyg är det enkelt att fritt utforma bilderna efter egna önskemål. Grafiken kan vara dynamisk både avseende på läge, form och färg. En symbol kan t.ex. vridas, förminskas, förstoras eller färgändras för att åstadkomma olika typer av indikeringar. Även blinkande indikeringar är möjlig. Bildbyggnad är helt objektorienterad, vilket gör bildbyggandet effektivt eftersom samma grafiska objekt kan återanvändas och knytas till olika fysiska objekt. För ytterligare information se kapitel Bildobjekt Innehållet i bilderna är objektorienterad. Ett bildobjekt består av både statisk och dynamisk grafik samt manöverfunktioner. Bildobjektet knyts vid bildbyggnad till ett visst fysiskt anläggningsobjekt t.ex. en pump, ventil eller motor. Fördelen med den objektorienterade uppbyggnaden är att bildobjekten kan göras strikt standardiserade, s.k. typobjekt, och kan på så sätt återanvändas till alla fysiska objekt av liknande slag. I leveransen ingår alltid ett stort antal färdiga symboler och typobjekt Manöverfunktioner För varje specifikt objekt kan en speciell manöverpanel skräddarsys. Objektets manöverpanel fås upp genom att klicka på motsvarande objekt i processbilden. Manöverpanelen består av ett antal tryckknappar med fördefinierade funktioner. Följande typer av manöverfunktioner är möjliga att definiera: Digital manöver. Växlar status för en logisk variabel (t.ex. en digital utgång). Status ändrar sig varannan gång mellan TILL och FRÅN. Funktionen används t.ex. för att starta/stoppa en pump eller öppna/stänga en ventil. Manöverknappens indikering växlar mellan två fördefinierade texter. Analog manöver. Används för att ändra värdet för en analog variabel, t.ex. ett börvärde. Tryckknappen leder till ett inmatningsformulär, där variabelns aktuella värde kan ändras, antingen genom att använda formulärets knappar som automatiskt stegar värdet upp eller ned, eller genom att skriva in det nya värdet. Digital pulsmanöver. Sätter status TILL på en logisk variabel. Status ändras automatiskt till FRÅN efter en förbestämd tid eller om genom att trycka på manöverknappen igen. Samtliga manöverfunktioner kan behörighetskontrolleras och händelseloggas. Ett objekt som både kan styras manuellt och via automatiska sekvenser förses oftast med en logisk omkopplare Manuell/Automatik som i Automatikläge förreglar/spärrar manöverpanelens knappar. Oftast finns även en fysisk omkopplare som förhindrar datordrift om objektet handkörs. Även denna omkopplare kan spärra manöverknapparna. Objektets manöverpanel kan även innehålla länkar till annan information i systemet såsom: 13

21 Bilder. Direktlänk till annan bild. Används t.ex. för att visa en speciell detaljbild, ritning, elschema etc för objektet. Kurvbild. Direktlänk till en fördefinierad dynamisk eller historisk kurvbild. Notering. Visar eventuell textnotering för objektet. Informationssystemet. Ger tillgång till objektets uppgifter i informationssystemet. Larm-/Händelselista. Visar larm/händelselista för objektet. Start av annat program. Används för att starta godtyckligt program från en tryckknapp i manöverpanelen. Texten på manöverknapparna är normalt svart. En spärrad manöverknapp har vit text. Knapparnas bakgrundsfärg kan väljas efter önskemål Pekfält I processbilder är det möjligt att definiera klickbara fält, s.k. pekfält, som direkt länkar till: Bilder. Direktlänk till annan bild. Oftast försöker man strukturera processbilderna hierarkiskt, vilket innebär att man från översiktsbilder väljer mer och mer detaljerade processbilder. För att underlätta bildbyte är det möjligt att definiera pekfält som direkt med hjälp av en musklickning visar nästa bild. Kurvbild. Direktlänk till en fördefinierad dynamisk eller historisk kurvbild. Analog manöver. Används för att ändra värdet för en analog variabel, t.ex. ett börvärde. Pekfältet leder till ett inmatningsformulär, se där variabelns aktuella värde visas och det är möjligt att ange ett nytt värde, antingen genom att använda formulärets knappar som automatiskt stegar värdet upp eller ned, eller genom att skriva in det nya värdet. Ett pekfält kan grafiskt utformas efter önskemål. Oftast används en rektangel eller pil. När muspekaren passerar över ett pekfält byter den utseende till en pekande hand, detta för att ännu tydligare indikera var gränserna för pekfältet går Hjälptexter (tooltips) För att öka informationsgraden i bilden utan att tappa översiktligheten och för att underlätta navigeringen i processbilden finns det möjlighet att definiera egna hjälptexter, s k tooltips, som kan kopplas till ett objekt eller pekfält. Hjälptexterna visas först när musmarkören vilar över objektet och försvinner när musmarkören flyttas från objektet. Hjälptexterna läggs in med bildbyggarverktyget Färgval Vid bildbyggnad används en färgpalett med 128 färger. I normala fall används ca 10 av dessa för blinkande indikeringar. Det är möjligt att även definiera färger med olika blinkfrekvens Systembilder Datorsystemets status redovisas på en kundanpassad systembild som schematiskt visar systemets fysiska uppbyggnad. Bl.a. visas följande information: Larm för fel på yttre enheter diskar, bandspelare mm. Larm för fel på arbetsplatser. Kommunikationsavbrott mot understationer Störningsnivåer vid trafik med understationer 14

22 Systemets larmfunktioner visas i en larmöversiktsbild. Denna bild innehåller information om: Storlek på loggfiler och aktuell lagringsposition i dessa Larmsystemets inställningar Antal kvarstående respektive okvitterade larm I tillägg till dessa bilder förekommer ibland också en anläggningsöversikt, som visar kopplingar mellan loggrupper och anläggningsdelar samt blockeringsstatus. 3.3 Kurvbilder Tre typer av kurvpresentation finns i systemet: Historikkurvor. Presentation av värden som finns lagrade i historiska databasen och larm/händelselogg. Dessa värden hämtas från den Cactusserver i systemet, som hanterar mätvärdeslagring respektive larm/händelselagring. Dynamiska trendkurvor. Dynamisk presentation av värden som lagras i primärminnet. För arbetsplatser, som är baserade på PC eller tunna klienter, lagras värdena i primärminnet på den server som driver arbetsplatsen. Regressionskurvor. X-Y diagram som visar sambandet mellan två godtyckliga kurvor enligt minsta kvadratmetoden. Kurvorna väljs in från rullgardinsmenyer eller ikonknappar. Varje användare har tillgång till nio egna kurvgrupper per kurvtyp, som fritt kan konfigureras via ett formulär. Kurvgrupper kan konfigureras med avseende på mätvärdesnamn, mätområden, start- och stopptider samt värdetyper. Dessa fria operatörsdefinierade kurvgrupperna är oberoende av invald anläggningsdel. Förutom de operatörsdefinierade kurvbilderna kan upp till 200 kurvbilder fördefinieras (fasta kurvor). Dessa definieras med hjälp av Cactus menyeditor, kompileras och distribueras över nätverket, så att samtliga arbetsplatser får tillgång till samma kurvbilder. De fördefinierade kurvbilderna kan bestämmas att tillhöra en viss anläggningsdel och blir i så fall enbart valbar när denna anläggningsdel är invald. Parametrarna för en fördefinierad kurvbild kan enkelt kopieras över till en operatörsdefinierad kurvbild och därefter ändras. Kurvbilderna kan visas i form av helbild eller delbild på samma sätt som vanliga processbilder. Växling mellan format, max antal samtidiga bilder etc, följer vad som angetts under kapitlet bildpresentation. Antalet variabler, som kan lagras i primärminnet för dynamisk presentation, är begränsat till 200 som används för fördefinierade kurvbilder. Dessa är gemensamma för samtliga arbetsplatser, som är kopplade till arbetsstationen. Dessutom kan 72 variabler per arbetsplats lagras för de operatörsdefinierade kurvbilderna. Färgerna för respektive kurva samt kurvbildens bak- och förgrundsfärg kan definieras med hjälp av ett speciellt formulär, se kapitel 12.6 Ändra kurvattribut. 15

23 3.3.1 Historikkurvor Figur 3. Historisk kurvbild. Samtliga analoga mätvärden och beräknade värden samt loggade larm och händelser kan visas i kurvform. Det är även möjligt att i samma kurvbild visa inmatade stickprovsvärden. Stickprovsvärdena presenteras med stjärnor. Upp till 8 olika variabler kan visas samtidigt. Passiverade eller gammalmärkta värden anges med avvikande färg. Färgbyte sker på de kurvsegment, vars båda ändpunkter är märkta. Varje kurva kan individuellt tändas och släckas. Med hjälp av en "linjal" underlättas avläsningen av kurvornas värden vid en viss tidpunkt. Värdet presenteras numeriskt i ett eget fönster. Linjalfunktionen slås av och på omväxlande genom att klicka inom diagramytan. När linjalfunktionen är påslagen visas dessutom variablernas eventuella larmgränser, både numeriskt och markerade i kurvbilden. Zoomning med avseende på tidsperiod och mätområde kan göras genom att, med hjälp av musen, markera en rektangel i kurvbilden. Zoomning kan göras i nästan obegränsat antal steg. Genom att klicka på pilknapparna i diagrammets nedre vänstra och högra hörn kan kurvpresentationen backas eller flyttas framåt en hel tidsperiod. Min, max-, medelvärde samt standardavvikelse för variablerna under aktuell tidsperiod presenteras i ett fönster när knappen märkt STATISTIK väljs in. För varje fast kurvgrupp kan fyra individuella tryckknappar definieras med valfria tidsperioder. Kurvdata till Excel I kurvbilderna finns en knapp Spara värden som är en direktlänk till funktionen Överför kurvdata till Excel, se kapitel Detta är ett enkelt och elegant sätt att direkt överföra kurvbildens värden till Excel eller spara dem till en fil på ASCII-format. Varaktighetsdiagram Kurvbilderna har också en knapp för Varaktighet. Denna funktion sorterar om visade kurvor till varaktighetskurvor. Dessa diagram har stöd för linjalfunktion men inte för zoomning. 16

24 3.3.2 Dynamiska trendkurvor Figur 4. Dynamisk kurvbild. I en dynamisk kurvbild visas värden i realtid. Uppdateringsintervallet är valbart mellan 1,2,5 eller 10 sekunder. Färgval för respektive kurva etc följer vad som angetts för historikkurvor. Vid inval av en dynamisk kurvbild med historik presenteras de lagrade momentanvärdena till vänster i diagrammet. Därefter upparbetas kurvorna successivt mot höger. Då utrymmet är fyllt, släcks kurvorna och ritas om som vid inval. Mängden lagrade data, som önskas vid inval kan definieras till 25, 50 eller 75 % av tidsskalan, och kan bestämmas individuellt för varje kurvgrupp. När en ny variabel, som inte tidigare har ingått i en kurvgrupp, visas för första gången, så saknas historikdelen. I övrigt upparbetas kurvan på samma sätt som övriga kurvor. Det är möjligt att tillfälligt frysa uppdateringen av aktuella kurvdata genom att klicka på knappen FRYS DYNAMIK. 17

25 3.3.3 Regressionskurvor Figur 5. Regressionkurvbild. I ett regressionsdiagram kan sambandet mellan två variabler studeras. Värden mellan angivna tidpunkter plottas i ett X/Y diagram. Kurvanpassning sker enligt minsta kvadratmetoden och ritas in i diagrammet. 3.4 Larmpresentation Larm och händelser lagras i en speciell databas och presenteras i olika typer av listor. Vid presentationen används olika färger för att enklare särskilja olika typer av händelser: Röd Larm TILL Svart Larm FRÅN eller kvitterat Grön Manöver Blå Övriga händelser För varje händelse så visas; tidpunkt när händelsen inträffade, händelsetyp, variabelnamn, beskrivande text Larmfönstret Figur 6. Larmfönstret. Som tidigare nämnts så visas okvitterade larm i ett eget fönster i bildskärmens överkant, se figur Figur 6. Denna presentation är dynamisk, d v s listan uppdateras automatiskt så fort ett nytt larm inträffar eller i samband med att ett larm kvitteras. Listan uppdateras också vid byte av anläggningsdel, så att de senaste okvitterade larmen för den nya anläggningsdelen visas. Listan rymmer totalt 20 larm och kan rullas upp och ned med hjälp av pilknapparna till vänster om larmtexten. 18

26 Ett larm kan enkelt kvitteras genom att direkt klicka på larmtexten och välja Kvittera i popupmenyn som härvid visas. Funktionen är behörighetskontrollerad Länk till processbild från larm Varje larm i systemet kan förses med en direktlänk till den processbild där larmet hör hemma. Länkning kan även göras direkt till en processbild med text och åtgärdsinformation för aktuellt larm. Om länk finns så blir denna valbar i samma popupmeny som används vid kvittering Tidsblockering av larm Larmet kan blockeras för en viss bestämd tid, jämför passiverat larm som är att betrakta som permanent blockerat tills passiveringen manuellt tas bort. Blockering sker genom att klicka på larmtexten och sedan välja Blockera varvid ett formulär visas, se Figur 7, där man kan ange blockeringstiden. Figur 7. Tidsblockering. Larmet aktiveras automatiskt när angiven tid har förflutet. Blockerat larm kan aktiveras före blockeringstidens utgång genom att välja Ta bort blockering. För listning av blockerade larm och gruppvis tidsblockering används PBAS-listan, se kapitel

27 3.4.2 Larm- och händelselistor Figur 8. Logglista. Systemet innehåller flera typer av larm- och händelselistor: Okvitterade larm. I denna lista visas larm som ännu inte är kvitterade. Efter kvittens försvinner larmet ur listan. Kvarstående. I denna lista visas larm med status TILL. Larmlista. I denna lista visas kvitteringspliktiga larmhändelser. Händelselista. I denna lista visas alla händelser förutom kvitteringspliktiga larmhändelser. Logglista. Visar samtliga larm, manövrar och händelseloggade in- och utgångar. Dynamisk larmlista. Visar larmstatus för systemets alla larm. Listan är dynamisk och innehåller okvitterade och/eller kvarstående larm. Larmstatistik. Denna lista visar antalet tillslag för larmhändelser. Händelsestatistik. Denna lista visar hur många registreringar i händelseloggen som finns för varje variabel. Signalföljdslista. Signalföljdslistan används för att visa händelser med signalföljdsregistrering. (option) Den dynamiska larmlistan uppdateras i realtid. De övriga listorna uppdateras enklast genom att söka om informationen. Start- och sluttid för listan anges antingen genom att välja en fördefinierad tidsperiod (Senaste timmen, Senaste 24 timmarna osv) eller genom att skriva in ett tidsintervall. Listorna är i normalfallet selekterade på aktuell anläggningsdel, d v s enbart larm och händelser som tillhör arbetsplatsens anläggningsdel kommer att visas. Det finns även stora möjligheter att selektera listorna på andra villkor, såsom: Nod Anläggningsdel och loggrupp 20

28 Understation Sökmönster i variabelnamn och variabelbeskrivning Larmklass I alla listor utom Dynamiska larmlistan är det möjligt att sortera listan efter valfri kolumn. Sortering utförs genom att klicka på önskad kolumns rubrik. Varannan gång sker sortering i fallande respektive stigande ordning. I listan över Okvitterade larm kan ett enskilt larm kvitteras genom att klicka på larmraden och välja kvittera I popupmenyn som härvid visas. Det finns även möjlighet att kvittera markerat larm med ikonknappen Kvittera eller samtliga larm i listan på en gång med hjälp av ikonknappen Kvittera allt i listan. Behörighetskontroll sker i samband med kvitteringen. Med Utskriftsfunktionen kan listan skrivas ut på skrivare, som fil på servern eller automatiskt öppnas i EXCEL på din lokala PC. Sistnämnda funktionen är enbart tillgänglig för GECKO-användare Dynamisk larmlista Figur 9. Dynamisk larmlista. I den dynamiska larmlistan, se Figur 9, visas larm som är kvarstående (TILL). För varje larm visas både tillslagsoch kvitteringstidpunkt. Okvitterade larm är markerade med texten Okvitterad i stället för kvitteringstidpunkt. När larmet både har kvitterats och gått ifrån försvinner larmet från listan. Ett larm kan bara förekomma en gång i listan. Ett larm som går till och från utan att det däremellan har kvitterats, kommer att märkas med den senaste tillslagstiden och sorteras in i kronologisk ordning. Se ytterligare information om larmhantering i kapitel Kapitel

29 Larm- och händelsestatistik Figur 10. Händelsestatistik. För statistisk uppföljning av larm och händelser finns två olika listor: Larmstatistiklistan visar hur många gånger det har larmat under en viss tidsperiod. Händelsestatistiklistan visar hur många registreringar som finns lagrade för varje variabel under en viss tidsperiod. Gemensamma sökkriterier för de båda statistikfunktionerna är : Nod Anläggningsdel/loggrupp Understation Sökmönster i variabeltext och eller variabelbeskrivning Tidsperiod För Larmstatistik kan man även söka på: Larmklass Minsta antal gånger som variabeln måste ha larmat för att redovisas i larmstatistiken Och för Händelsestatistik kan man även söka på: Tabelltyp (Variabeltyp) Minsta antal gånger som variabeln måste ha registrerats för att redovisas i händelsestatistiken. Listorna kan sorteras efter valfri kolumn. Sortering utförs genom att klicka på önskad kolumns rubrik. Varannan gång sker sortering i fallande respektive stigande ordning. 22

30 Signalföljdslista (option) Figur 11. Signalföljdslista. Signalföljdslistan används för att visa händelser med signalföljdsregistrering. Vid signalföljdsregistrering tidsmärks händelsen med hög upplösning direkt i PLC:n eller understationen. Funktionen kräver speciell programvara. Händelserna visas med lokal tidsmärkning i omvänd kronologisk ordning. Signalföljdslistan har i övrigt samma sorterings- och sökmöjlighet som de vanliga larm- och händelselistorna, se kapitel Signalföljdshändelserna kan även visas i den vanliga logglistan men då kommer den lokala tidsmärkningen att istället visas som tilläggstext, d v s händelsen visas med två tidsmarkeringar, en när registrering skett i central server samt en när händelsen inträffat. Händelserna är i detta fall sorterade efter den centrala tidsmärkningen. 3.5 Stickprovsinmatning Figur 12. Formulär för stickprovsinmatning. 23

31 Funktionen används för att mata in stickprov i en särskild databas. Inmatade värden lagras för angiven tidpunkt. Värdena kan sedan presenteras i kurvbilder tillsammans med värden från den historiska mätvärdeslagringen. Stickprovsvärdena presenteras med stjärnor i kurvbilden. Det är möjligt att gruppera ett antal variabler till speciella provgrupper. Vid inmatning väljer man önskad provgrupp i en lista, samt anger datum. Härvid visas alla variabler som ingår i provgruppen. Variabelns namn, beskrivning, mätområde och enhet visas. För varje variabel är det sedan möjligt att mata in ett klockslag samt motsvarande värde. Det är inte möjligt att mata in värden som ligger utanför variabelns mätområde. 3.6 Inmatning av dygnsvärden Figur 13. Formulär för inmatning av dygnsvärden. Funktionen används för att manuellt mata in dygnsvärden i databasen för historiska mätvärdeslagringen. Inmatade värden lagras som dygnsvärden för angiven tidpunkt. Värdena kan sedan presenteras i kurvbilder tillsammans med övriga värden från den historiska mätvärdeslagringen. Vid presentation sammanbinds värdena med diagonala linjer, så att en kurva bildas. Det är möjligt att gruppera ett antal variabler till speciella provgrupper. Vid inmatning väljer man önskad provgrupp i en lista, samt anger datum. Härvid visas alla variabler som ingår i provgruppen. Variabelns namn, beskrivning samt mätområde visas. För varje variabel är det sedan möjligt att mata in ett värde som gäller för detta dygn. Det är inte möjligt att mata in värden som ligger utanför variabelns mätområde. 24

32 3.7 Manuell ändring av historiska mätdata i GILA Figur 14. Ändra historiska mätdata. Historiska mätdata lagrade i GILA, se kap Kapitel 8, kan avläsas och ändras manuellt. Det är möjligt att göra en linjär fördelning av nya värden, till exempel om data saknas eller är felaktiga under en längre tidsperiod. När värdena lagras kommer upparbetade värden som beror av dessa också att upparbetas (t.ex. minutvärden till 10- minutsvärden). Vid manuell ändring märks värdet med ett M. Upparbetade värden kommer även de att märkas på samma sätt under förutsättning att minst 20 procent (konfigurerbart) av värdena som ingår i medelvärdesberäkningen är märkta. Om t.ex. minutvärden ändras mellan tidpunkterna kommer 10-minutersmedelvärdet klockan upparbetas och bli manuellt märkt eftersom 50 procent av minutvärdena i beräkningen är ändrade. Timvärdet klockan kommer dock inte att varken ändras eller märkas eftersom endast ett av de ingående värdena i denna beräkning är ändrade (17 procent). Friskmärkta värden kan aldrig skriva över andra friskmärkta värden. 3.8 Rapportutskrifter Denna funktion gör det möjligt att skriva ut en rapport på bildskärmen eller på skrivaren. Några exempel på rapporter är: Drifttidsrapport Dygnsrapport Veckorapport Månadsrapport Vilken rapport som önskas utskriven väljs från rullgardinen eller ikonraden. Därefter anges tidpunkt för rapportdata samt om utskrift skall ske mot bildskärm, fil eller till skrivare. Se vidare kapitel Kapitel 9 Rapporter. 25