Rättsmedicinalverket Årsredovisning 2010 dnr X (60)

Transkript

1 (60)

2 (60) Innehåll Generaldirektören har ordet 3 Resultatredovisning 5 Rättspsykiatri 5 Rättsmedicin 18 Rättskemi 27 Rättsgenetik 32 Övrig återrapportering och redovisning 36 Kostnader för och intäkter från myndighetens verksamhet per verksamhetsområde 41 Finansiell redovisning 45 Sammanställning över väsentliga uppgifter 45 Läsanvisning: Årsredovisningen följer kraven i förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag samt strukturen i det regleringsbrev som gällt för Rättsmedicinalverket (RMV) år RMV:s verksamhet återfinns inom utgiftsområdet Rättsväsendet och indelas i verksamhetsområdena Rättspsykiatri Rättsmedicin Rättskemi Rättsgenetik

3 (60) Generaldirektören har ordet Rättsmedicinalverket (RMV) bedriver verksamhet inom fyra verksamhetsområden - rättspsykiatri, rättsmedicin, rättskemi och rättsgenetik. Verksamheten vilar på vetenskaplig grund och är beroende av både specialistkunskaper, kunniga och engagerade medarbetare och god teknisk utrustning. Dessutom är verksamheten geografiskt spridd över landet, vilket ställer stora krav på samordning när det gäller bl.a. rutiner, planering och uppföljning samt kompetensutvecklingsinsatser. RMV tillfördes under 2010 åter mer resurser och den långsiktiga och strategiska satsningen på rekrytering och utbildning av läkare inom både rättsmedicinen och rättspsykiatrin och moderniseringen av det tekniska stödet i verksamheten kan nu genomföras med full kraft. Kvalitetsutveckling är centralt inom alla verksamheter och inom t.ex. rättsmedicinen pågår nu ett konkret arbete med målet att kunna kvalitetssäkra verksamheten genom att ackreditera densamma något som de rättskemiska och rättsgenetiska verksamheterna varit under många år. Även inom rättspsykiatrin har tankar väckts om möjligheterna att ackreditera delar av verksamheten. Under 2010 fortsatte arbetet efter de tre verksgemensamma prioriteringarna Bättre läkarbemanning, Kompetensförsörjning samt Forskning och utveckling. Fler läkare har anställts i enlighet med den beslutade tioårsplanen RMV 2018 och i verksamheterna har de ökade resurserna också kunnat användas till nödvändiga kompetensutvecklingsinsatser inklusive planeringen av utbildningen av potentiella ledare allt i enlighet med verkets kompetensförsörjningsplan. När det gäller behovet av att utöka utrymmet för forskning och utveckling så återstår ännu en del. Det är ett långsiktigt arbete att fylla behoven, men satsningar görs och frågan måste vara fortsatt på agendan. För att fortsatt styra resurserna och de satsningar som görs i verket är de verksgemensamma prioriteringarna för 2011 Kvalitetsutveckling, Teknikstödet nu och framöver och Forskning och utveckling. För att lyckas med dessa och andra områden och att därigenom utveckla verksamheten i enlighet med vårt uppdrag så behövs alla medarbetares engagemang och kunskaper tas till vara på bästa möjliga sätt och de ekonomiska resurserna användas klokt.

4 (60) Erna Zelmin Generaldirektör

5 (60) Resultatredovisning Rättspsykiatri Mål för verksamhetsområdet Rättspsykiatri Verksamheten ska svara mot uppdragsgivarnas behov och bedrivas med hög kvalitet och effektivitet. De undersöktas personliga integritet ska respekteras. Återrapportering Rättsmedicinalverket ska redovisa och kommentera verksamhetens resultat i förhållande till de uppgifter som framgår av förordningen (2007:976) med instruktion för Rättsmedicinalverket samt utifrån ovan angivna mål samt utifrån den statistikindelning som myndigheten använder. Rättsmedicinalverkets uppgifter inom rättspsykiatri Av förordningen (2007:976) med instruktion för Rättsmedicinalverket framgår att myndigheten särskilt ska svara för rättspsykiatriska undersökningar i brottmål och läkarintyg som avses i 7 lagen (1991:2041) om särskild personutredning i brottmål, m.m., utredningar om risk för återfall i brottslighet enligt lagen (2006:45) om omvandling av fängelse på livstid, information inom sitt ansvarsområde till andra myndigheter och enskilda, internationellt samarbete inom sitt ansvarsområde, utvecklingsarbete och stöd åt forskning av betydelse för verksamheten. Rättsmedicinalverket får också inom sitt ansvarsområde utföra uppdrag om verksamheten i övrigt medger det.

6 (60) Beskrivning och analys av resultatet Allmänt Sedan den 1 januari 2010 bedrivs den rättspsykiatriska utredningsverksamheten vid tre olika utredningsenheter. Två utredningsenheter ingår i Rättsmedicinalverkets organisation de rättspsykiatriska avdelningarna i Stockholm respektive i Göteborg och en i Umeå som bedrivs enligt ett avtal mellan Norrlands universitetssjukhus och RMV. De tillgängliga utredningsplatserna för häktade undersökningsfall har under 2010 minskat i antal genom att avtalet med Region Skåne om genomförande av rättspsykiatriska undersökningar upphört. Minskningen av antalet utredningsplatser är temporär eftersom antalet tillgängliga utredningsplatser på sikt kommer att öka i och med att nya och utökade lokaler kommer att tas i bruk för undersökningsverksamheten både i Stockholm och i Göteborg i slutet av 2012 respektive i början av I avvaktan på att de nya lokalerna tas i bruk ställs särskilda krav på samordning och samverkan mellan de olika utredningsenheterna för att inte fördröjningar i utredningsverksamheten skall uppstå på grund av brist på tillgängliga platser vid en undersökningsenhet. Under verksamhetsåret 2010 har inga utredningar försenats på grund av brist på utredningsplatser. De sammanlagda personalresurserna för den rättspsykiatriska utredningsverksamheten inom RMV består av ca 150 fast anställda medarbetare. Dessa utgörs av läkare med specialistkompetens i rättspsykiatri (rättspsykiater), läkare under utbildning till rättspsykiater, psykologer, forensiska socialutredare, administrativ personal, personal som handhar port och säkerhet samt omvårdnadspersonal. Det är den enda verksamheten inom RMV som bedrivs dygnet runt. Av det skälet har RMV också ett hundratal timanställda medarbetare för att säkra bemanningen bland omvårdnadspersonalen dygnet runt, året runt. Häktade undersökningsfall vistas i verkets lokaler under i genomsnitt tre veckor. Nattetid och helger finns alltid rättspsykiater i beredskap förutom tjänstgörande omvårdnadspersonal. Kapaciteten för den rättspsykiatriska utredningsverksamheten är förutom platstillgång också beroende av tillgänglig utredningspersonal. Det är framför allt inom kategorin rättspsykiater som brist förelegat och alltjämt föreligger. Ett systematiskt och långsiktigt arbete har dock, inom ramen för den tioåriga bemanningsplanen RMV 2018 för läkare inom RMV, påbörjats för att lösa denna resursbrist (se Övrig återrapportering och redovisning). Per den 1 januari 2010 kontrakterades ett 35-tal externa läkare för att utfärda läkarintyg enligt 7 lagen (1991:2041) om särskild personutredning i brottmål, m.m. (s.k. 7-läkare och 7- intyg). Sammanlagt har 53 länsvisa områdeskontrakt ingåtts. Även inom verket anställda rättspsykiater utfärdar s.k. 7-intyg. Utredningar om risk för återfall i brottslighet enligt lagen (2006:45) om omvandling av fängelse på livstid genomförs uteslutande med RMV:s egna personalresurser. Denna utredningsverksamhet sker polikliniskt vid RMV:s utredningsenheter och/eller vid den kriminalvårdsanstalt där den intagne är placerad.

7 (60) Ärendeutvecklingen Allmänt Det totala antalet expedierade rättspsykiatriska undersökningar enligt lagen (1991:1137) om rättspsykiatrisk undersökning (s.k. RPU) ökade under 2010 med 1,5 procent jämfört med Antalet häktade undersökningsfall var 3,7 procent högre 2010 jämfört med Antalet ärenden enligt lagen (1991:2041) om särskild personutredning i brottmål m.m. (s.k. 7-intyg) har minskat med knappt 1 procent under 2010 jämfört med Antalet expedierade riskbedömningar enligt lagen (2006:45) om omvandling av fängelse på livstid uppgick till 18 ärenden 2010, vilket är en minskning med 3 ärenden jämfört med Tabell 1. Antal expedierade ärenden Typ av undersökning Rättspsykiatrisk undersökning (RPU) varav häktade intyg Riskbedömningar i anslutning till lagen (2006:45) om omvandling av fängelse på livstid Källa: Rättsmedicinalverkets ärendehanteringssystem PsykBase Fr.o.m. den 1 januari 2010 har den totala mängden undersökningar (jfr tabell 1) fördelat sig mellan utredningsenheterna så att Stockholm kommit att hantera 49 procent, Göteborg 40 procent och Umeå 11 procent av dessa. Göteborgsavdelningen har därmed kunnat notera en ökad andel av den totala produktionen med ca 10 procentenheter jämfört med tidigare verksamhetsår. Detta är en konsekvens av att utredningsverksamheten i Malmö upphörde fr.o.m. den 1 januari Förändrade regler om påföljder för psykiskt störda lagöverträdare trädde i kraft den 1 juli Genom ändringarna i 30 kap. 6 första stycket punkten 2 brottsbalken (BrB) och 1 lagen (1991:1137) om rättspsykiatrisk undersökning kan en domstol begära att en rättspsykiatrisk utredning ska ge domstolen ett underlag för bedömning av frågan om den tilltalade till följd av sin allvarliga psykiska störning har saknat förmåga att inse gärningens innebörd, eller att anpassa sitt handlande efter en sådan insikt, eller om den allvarliga psykiska störningen är självförvållad genom rus eller på något annat liknande sätt.

8 (60) Domstolarnas benägenhet att efterfråga utredning i dessa avseenden framgår av tabellerna 2 och 3. Under 2010 efterfrågade domstolarna underlag för bedömning av den tilltalades förmåga att inse gärningens innebörd i 62 procent av ärendena, vilket är en smärre ökning jämfört med Tabell 2. Förmåga att inse gärningens innebörd - antal förfrågningar från domstolarna 2008 juli-december (6 månader) Antal förfrågningar under perioden Andel av alla avgivna RPU (%) under perioden Källa: Rättsmedicinalverkets ärendehanteringssystem PsykBase Tabell 3. Självförvållad allvarlig psykisk störning - antal förfrågningar från domstolarna 2008 juli-december (6 månader) Antal förfrågningar under perioden Andel av alla avgivna RPU (%) under perioden Källa: Rättsmedicinalverkets ärendehanteringssystem PsykBase Under 2010 gjordes vid de rättspsykiatriska undersökningarna (RPU) bedömningen att 45 procent av de undersökta led av en allvarlig psykisk störning, vilket är en procentenhet mer jämfört med I 42 procent av samtliga RPU under året föreslogs rättspsykiatrisk vård som påföljd och i en procent skyddstillsyn. Detta framgår av tabell 4. Tabell 4. Rättspsykiatrisk bedömning - påföljdsförslag vid rättspsykiatrisk undersökning (RPU) Allvarlig psykisk störning i totala antalet RPU, andel i procent Påföljdsförslag* i totala antalet RPU, andel i procent - Rättspsykiatrisk vård Skyddstillsyn Källa: Rättsmedicinalverkets ärendehanteringssystem PsykBase * Påföljdsförslag ej lämnat i samtliga ärenden

9 (60) Nivån på antalet RPU synes ha stabiliserat sig de senaste budgetåren. År 2009 noterades den lägsta nivån sedan 1992, 453 st. Samtidigt kan det konstateras att antalet domar till rättspsykiatrisk vård sjönk till en nivå 2009 som är den lägsta sedan En bakomliggande faktor till minskningen i den rättspsykiatriska undersökningsverksamheten utgörs av en samtidig minskning av antalet fängelsedomar de senaste fem åren. Andelen skyddstillsynsdomar i förhållande till antalet fängelsedomar har samtidigt ökat. Dessa båda omständigheter har sannolikt medfört ett minskat behov hos domstolarna att få fängelseförbudsfrågan belyst genom rättspsykiatrisk undersökning. Kriminalvården har under 2010 på uppdrag av RMV sammanställt antalet domar till skyddstillsyn med föreskrift om öppen psykiatrisk vård mellan åren 2007 och 2009 och då funnit en ökning av dessa med 14,5 procent, från 662 till 758 stycken. Detta kan tyda på ett ökat förtroende hos domstolarna för denna påföljd i och med att den öppenpsykiatriska vården för kriminalvårdens frivårdsklienter funnit nya former och en ny organisation i framförallt storstadsområdena. Dom till skyddstillsyn med föreskrift om öppen psykiatrisk vård kan i många fall antas ha ersatt dom till rättspsykiatrisk vård. Denna utveckling har i så fall också bidragit till ett minskat behov av RPU. Väntetider, anstånd och utredningstider avseende RPU Under 2010 har i ett fall en häktad person inte kunnat tas in på en utredningsenhet inom den i lag föreskrivna tiden om sju dagar från och med att domstolen förordnat om RPU. Antalet sådana fall har successivt minskat den senaste treårsperioden. I den mån de förekommer är de vanligtvis orsakade av kriminalvårdens bristande transportresurser mellan häkte och undersökningsenhet. Andelen ärenden i vilka en utredningsenhet begärt anstånd hos domstol med avgivandet av det rättspsykiatriska utlåtandet minskade under 2010, jämfört med de två föregående åren beträffande häktade undersökningsfall. Grunden för anstånd utgörs av skäl som t.ex. ärendets särskilda komplexitet, behov av ytterligare observationstid, tidsutdräkt på grund av långa handläggningstider för inhämtande av handlingar från t.ex. andra myndigheter eller nödvändiga medicinska undersökningar som ej kan genomföras på undersökningsenheten. I mer än hälften av fallen var orsaken till förlängningsbegäran ärendets komplexitet och/eller behov av ytterligare observationstid. De genomsnittliga undersökningstiderna för RPU, som varit stabila över tid, uppgår för häktade undersökningsfall till ca 28 dagar och för personer som befinner sig på fri fot till ca 51 dagar. Den genomsnittliga utredningstiden för häktade undersökningsfall är inom lagstadgad längsta tid (jfr 6 lagen [1991:1137] om rättspsykiatrisk undersökning 2 ). Utredningstiden för ej häktade undersökningsfall överskrider den lagstadgade tiden om 42 dagar i ca 1/5 av ärendena. Anledningen till detta är vanligen att det finns svårigheter att nå den misstänkte, vilket är betingat av att de personer som det rör sig om lever i en marginaliserad tillvaro som präglas av psykiska problem, missbruk och dåliga bostadsförhållanden. Jfr tabell 5. 1 Källa. BRÅ 2 En rättspsykiatrisk undersökning skall utföras med största möjliga skyndsamhet. Den skall anpassas efter domstolens syfte med undersökningen och övriga omständigheter i det enskilda fallet. Ett utlåtande beträffande undersökningen skall utan dröjsmål ges in till rätten sedan undersökningsarbetet har avslutats. Utlåtandet ges in inom fyra veckor, om den misstänkte är häktad, och annars inom sex veckor från det att beslutet om undersökning kom in till undersökningsenheten. Rätten får medge anstånd, om det finns synnerliga skäl.

10 (60) Tabell 5. Väntetider, utredningstid och anstånd (andel i procent) Antal Andel Antal Andel Antal Andel Väntetid för häktade överstiger sju dagar < 1 Utredningstid för häktade överstiger 28 dagar för ej häktade överstiger 42 dagar Anstånd för häktade för ej häktade Källa: Rättsmedicinalverkets ärendehanteringssystem PsykBase Kravet på domstolarna att kalla till och hålla förhandling inom viss tid efter det att ett rättspsykiatriskt utlåtande inkommit till domstolen har emellanåt bidragit till att domstolarna inte önskat att RMV levererar utlåtandena före den initialt begärda tidpunkten (jfr 43 kap.11 rättegångsbalken [RB]). De praktiska svårigheterna för en domstol att i ett relativt sent skede flytta en utsatt förhandling är betydande varför domstolen som regel begär in utlåtandet till tidpunkten för den maximalt möjliga utredningstiden. Detta har i sin tur gjort att incitamentet för RMV att korta utredningstiderna och att expediera utlåtandena till domstolen så snart de färdigställts inte varit så stort. Läkarsituationen inom den rättspsykiatriska verksamheten Ett långsiktigt arbete påbörjades under 2009 för att förbättra läkarbemanningen. Detta har fortsatt under 2010 i enlighet med tioårsplanen RMV 2018 (se avsnittet Övrig återrapportering och redovisning). Kvalitetsarbete Vilka åtgärder som vidtagits för att kvalitetsutveckla och kvalitetssäkra verksamheten samt resultaten av kvalitetsuppföljningarna Kvalitetsutveckling och kvalitetsuppföljning Allmänt Kvalitetsutveckling och kvalitetsuppföljning bedrivs ständigt inom de rättspsykiatriska utredningsenheterna och respektive verksamhetschef är ytterst ansvarig för detta.

11 (60) RPU-verksamheten Psykiatrilagsutredningen (S 2008:09; dir 2008:93, dir 2009:93 och dir 2010:88 3 har att se över regleringen av den psykiatriska tvångsvården. RMV har en expert med i utredningen och de utredningsförslag som förväntas bli resultatet av utredningens arbete bedöms komma påverka RMV:s framtida uppdrag i hög grad. RMV har också haft regelbundna kontakter med utredaren under Kontakterna har starkt bidragit till att ge impulser till det interna översynsarbete som påbörjats av RPU-verksamheten under 2009, det s.k. RPU-projektet. Översynsarbetet har inledningsvis inriktats på att utveckla kvalitetsrutiner för den rättspsykiatriska verksamheten men kommer, i takt med att Psykiatrilagsutredningen lägger fram förslag och att dessa konkretiseras och läggs till grund för ny lagstiftning, också att omfatta föreskriftsarbete, utveckling av handbok och andra riktlinjer för verksamheten samt utveckling av utredningspersonalens roller i utredningsarbetet. RPU-projektet planeras att slutföras samtidigt med att en ny lagstiftning träder i kraft. Inom ramen för RPU-projektet genomförs också en revidering av det IT-baserade ärendehanteringssystemet för RPU-verksamheten. Rättsliga rådet Under de tio första månaderna av 2010 remitterade domstolarna totalt nio rättspsykiatriska utlåtanden till Socialstyrelsens råd för vissa rättsliga sociala och medicinska frågor (Rättsliga rådet) för yttrande. Av de behandlade ärendena gjorde Rättsliga rådet i två fall en annan bedömning än undersökande läkare beträffande förekomst av allvarlig psykisk störning. Se tabell 6. Andelen rättspsykiatriska undersökningsfall som varit föremål för prövning av Rättsliga rådet visar en svag ökning 2010 i jämförelse med de två föregående åren. Andelen ärenden där rådet gjort en annan bedömning under 2010 (t.o.m. oktober månad) utgör 0,5 procent av det totala antalet ärenden under perioden. Sammantaget är andelen prövade ärenden i Rättsliga rådet liten i förhållande till alla de rättspsykiatriska utredningsärenden som RMV hanterar per år. Tabell 6. Bedömning av rättspsykiatriska utlåtanden i Socialstyrelsens råd för vissa rättsliga sociala och medicinska frågor (Rättsliga rådet) (10 mån) Antal Andel Antal Andel Antal Andel Remitterade RPU 9 1,6 9 2,0 9 2,4 - varav annan bedömning av allvarlig psykisk störning 3 0,5 34 0,9 2 0,5 Källa: Rättsmedicinalverkets ärendehanteringssystem PsykBase Anmärkning: Handläggningstiden i Rättsliga rådet är omkring två månader, varför bara tio månader av det senaste året kan redovisas vid årsskiftet. Uppgifterna uppdateras inför varje ny årsredovisning. 3 Utredningen ska vara klar med sitt arbete senast den 15 december 2011.

12 (60) Antalet ärenden som remitteras till Rättsliga rådet är inte en otvetydig kvalitetsindikator på den rättspsykiatriska utredningsverksamheten eftersom grunden för att ett ärende anhängiggörs för prövning vid rådet kan variera från att kanske utgöras av ett ifrågasättande av utlåtandets slutsatser eller till att ge ytterligare klarhet i argumentationen för en viss slutsats, till att ytterst spegla en ambition hos någon av parterna att primärt och uteslutande påverka påföljdvalsfrågan som sådan. Den närmare grunden till varför ett ärende anhängiggörs är långt ifrån alltid klar. 7-verksamheten Under 2010 har riktlinjer och föreskrifter för den s.k. 7-verksamheten implementerats och detta arbete har inte minst tagit fasta på kvalitetsfrågor. Fortsatt rekrytering av ytterligare 7- läkare kommer att genomföras under Under 2010 har introduktionsutbildning genomförts av de helt nya 7-läkare som kontrakterats. För hela gruppen genomfördes utbildning inför införande av nya föreskrifter och ny handledning för 7-verksamheten. I det långsiktiga arbetet med utvecklingen av den rättspsykiatriska utredningsverksamheten kan det inte uteslutas att föreskrifter och riktlinjer för RPU-verksamheten och 7- verksamheten kommer att integreras. Metodutveckling Under 2010 har rapporten Livstidsdömda (RMV-rapport 2010:2) utarbetats tillsammans med Kriminalvården i avsikt att öka kunskapen beträffande gruppen livstidsdömda och risk- och skyddsfaktorer bland dessa när det gäller återfall i brott efter fullgjord verkställighet samt hot och våld under pågående verkställighet. Rapporten fyller också funktionen som ett led i valideringen av det kanadensiska risk- och behovskartläggningsinstrument, LSI-R (Level of Service Revised), som RMV utvecklat en svensk version av. Riskbedömningar En samlad översyn av riskbedömningar inom ramen för lagen (2006:45) om omvandling av fängelse på livstid (omvandlingslagen) pågår i syfte att dels samla de kunskaper och erfarenheter som hittills vunnits i verksamheten, dels följa upp och utveckla kvaliteten i bedömningarna och göra dem så säkra som möjligt. Säkerhet Ur kvalitetssynpunkt är det också viktigt att säkerhetsfrågorna hålls levande i verksamheten. Ett mer långsiktigt arbete pågår för att generellt höja säkerhetsnivån vid RMV:s utredningsenheter genom återkommande utbildningsinsatser. Ny- och ombyggnadsåtgärder vid utredningsenheterna i Stockholm och Göteborg pågår. Under 2010 har - utöver det ständigt pågående arbetet med att öka den dynamiska säkerheten - särskild uppmärksamhet ägnats åt utvecklingen av rutiner och riktlinjer om fysisk säkerhet och bombhot. Arbetet kommer att fortsätta under 2011 för att skapa och uppdatera rutiner för åtgärder för att hantera konsekvenserna av att en arbetsplats slås ut helt eller delvis.

13 (60) Säkerhetsarbetet vid RMV:s utredningsenheter sker enligt Socialstyrelsen föreskrifter (SOSFS 2006:9) säkerhet vid sjukvårdsinrättningar som ger psykiatrisk vård samt vid enheter för rättspsykiatrisk undersökning. Under 2010 återkopplade Socialstyrelsens tillsynsenhet det arbete som RMV gjort inom säkerhetsområdet genom ett uppföljande beslut av en föregående granskning av säkerheten i psykiatrisk verksamhet med säkerhetsklass 1 och 2. RMV har anmält säkerhetsnivå 2 till Socialstyrelsen för de båda utredningsenheterna i Göteborg och Stockholm. Enligt Socialstyrelsens beslut så markeras vårdgivarens ansvar att tidigare redovisade tidplaner för ombyggnad respektive nybyggnation följs samt att brister i de fysiska säkerhetssystemen kompenseras med dynamisk säkerhet och personal med erforderlig kompetens. Efter genomförda byggnationsmässiga förändringar bedömer RMV att de båda utredningsenheterna skall klassificeras enligt säkerhetsnivå 1. Förutom åtgärder inriktade på den dynamiska säkerheten (bl.a. genom vissa utbildningsinsatser) har RMV vidtagit vissa byggnadsmässiga förändringar som ur ekonomisk synvinkel kan anses försvarbara i det längre perspektivet med ombyggnads- och nybyggnadsåtgärder som f.n. pågår. De byggnadsmässiga förändringarna har bestått i modifieringar i skalskyddet. I några fall sker de rättspsykiatriska undersökningarna vid häkte då det av säkerhetsskäl har bedömts som olämpligt att undersökningen sker på någon av RMV:s utredningsenheter. Vanligen har det i sådana fall bedömts att utredningsenhetens skydd mot intrång och andra yttre angrepp inte varit tillräckligt. Under 2010 genomfördes undersökningar i häkte i 2 fall i Stockholm och i 2 fall i Göteborg. Hot och våld Av tabellerna 7 och 8 framgår förekomsten av hot och våld i verksamheten. Den generella bilden av förekomsten av våld och hot vid utredningsavdelningarna är att den minskat under de senaste åren bl.a. som ett resultat av det säkerhetsarbete - inte minst när det gäller den dynamiska säkerheten - som bedrivits vid utredningsenheterna. I absoluta tal har en minskning av antalet rapporterade våldshändelser mellan intagna noterats, vilket till stor del kan förklaras utifrån ett betydligt lägre antal vistelsedygn jämfört med tidigare år.

14 (60) Tabell 7. Antal hot- och våldsincidenter på RMV:s rättspsykiatriska utredningsavdelningar Hot och våld mot personal Stockholm Göteborg Totalt Hot och våld mellan medintagna Stockholm Göteborg Totalt Hot och våld totalt Stockholm Göteborg Totalt Källa: Avdelningarnas incidentrapporter Tabell 8. Antal hot- och våldsincidenter/1000 vistelsedygn Hot och våld totalt Stockholm 3,8 5,0 3,8 Göteborg 13,5 13,6 5,3 Totalt - genomsnitt för båda avd 7,8 9,1 4,6 Källa: Avdelningarnas incidentrapporter Under 2010 har inga rymningar eller fritagningsförsök förekommit från utredningsenheterna. Ett rymningsförsök i Göteborg har noterats. Tvångsmedel Inom ramen för den rättspsykiatriska verksamheten uppstår ibland behovet av att tillgripa olika tvångsåtgärder, åtgärder vars användning är noga reglerade i lag och då fr.a. i lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård och lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård. Det är viktigt att beslut om att vidta tvångsåtgärder är välgrundade, att de är väl dokumenterade och att själva åtgärderna vidtas och genomförs på ett korrekt sätt. Tvång får enligt nu gällande regler som huvudregel enbart användas om medicinska skäl talar för det. I den rättspsykiatriska utredningsverksamheten saknas alltjämt ett fullödigt lagstöd för att en säker verksamhet skall kunna bedrivas. Bristerna i lagstödet för att kunna vidta tvångsåtgärder av säkerhets- eller ordningsskäl på sätt som görs vid häktena - är belyst i betänkandet Ny häkteslag (SOU 2006:17) från februari 2005 men lagstiftningen har ännu inte ändrats. Psykiatrilagsutredningen har numera att hantera frågan och förslag i denna fråga kan förväntas under I tabell 9 nedan redovisas avskiljningar enligt nu gällande regler. Redovisningen enligt 26 lagen (1976:371) om behandling av häktade och anhållna m.fl. avser intagna som efter beslut av åklagare hållits avskilda.

15 (60) Tabell 9. Avskiljningsbeslut 2010 vid Rättsmedicinalverkets utredningsavdelningar Avskiljning (5 lagen [1991:1129] om rättspsykiatrisk vård) 1-2 dygn 3-4 dygn > 8 dygn Incidens/1000 vistelsedygn Stockholm , ,4 Göteborg , ,1 Totalt antal , ,8 Avskiljning (26 lagen [1976:371]om behandling av häktade och anhållna m.fl.) 1-2 dygn 3-4 dygn > 8 dygn Incidens/1000 vistelsedygn Stockholm , ,3 Göteborg , ,4 Totalt antal , ,4 Källa: Avdelningarnas ärendesammanställning Vid utredningsavdelningen i Göteborg har tre fall av s.k. bältesläggning förekommit under budgetåret. Vid utredningsavdelningen i Stockholm förekom ett sådant fall under Personregister m.m. För RMV:s projekt för genomgång av verkets personregister och författningsstödet för dessa se Övrig återrapportering och redovisning.

16 (60) Vilka åtgärder som myndigheten vidtagit eller planerar att vidta för att hantera en ökad ärendetillströmning Stabiliserad ärendenivå men fler uppgifter väntar och utrymme för kvalitetsarbete, forskning och utveckling skapas År 2010 innebar ingen större ökning av det totala antalet ärenden inom den rättspsykiatriska utredningsverksamheten. Som nämnts ovan synes under de senaste budgetåren en stabilisering av ärendemängden ha ägt rum. Några tänkbara orsaker till detta redovisas ovan. RMV har redan tidigare kunnat konstatera att de lagändringar som trädde i kraft den 1 juli i den rättspsykiatriska utredningsverksamheten inneburit en ökad komplexitet hos ärendena och krav på ökad arbetsinsats totalt sett för att genomföra dem. Domstolarna kan numera utvidga sina frågeställningar utöver frågan om förekomsten av en allvarlig psykisk störning till att begära underlag från RMV för bedömning av den tilltalades förmåga av att inse gärningens innebörd och underlag för en bedömning av om en allvarlig psykisk störning varit självförvållad. I drygt 60 procent av ärendena har domstolarna gjort en utvidgad frågeställning enligt de nya reglerna. Detta är en markant ökning i jämförelse med det första halvåret som den nya lagstiftningen var i kraft. I första hand har det ställt ökade krav på insatserna hos ansvariga rättspsykiater, dvs. en kategori som redan tidigare varit tungt arbetsbelastad på grund av den underbemanning som råder. Psykiatrilagsutredningens (S 2008:09) förslag kommer, som också nämnts ovan, att med största sannolikhet om de blir ny lagstiftning, och inom ett par års tid, att innebära utvidgade arbetsuppgifter för RMV. Volymmässigt kan motsvarigheten till dagens RPU antas vara oförändrad, men sannolikt kommer ytterligare utredningskategorier att tillkomma. Dessa utredningar kan komma att röra verkställighetsformer för utvecklingsstörda och för kategorien psykiskt störda med påtaglig risk för återfall i allvarlig brottslighet. De nya utredningsformerna kommer i viss mån att påverka kompetensprofilen för RMV:s medarbetare som ska delta i den delen av utredningsverksamheten. RMV:s kontinuerligt upprättade kompetensförsörjningsplan är ett viktigt instrument för att möta beslutade och aviserade kommande förändringar i kompetenskravhänseende hos utredningspersonalen liksom tioårsplanen för läkare RMV 2018 är det när det gäller tillgången på bl.a. rättspsykiater. I detta sammanhang är det också viktigt att påpeka att den som det synes stabiliserade nivån på antalet ärenden bidrar till ambitionerna i tioårsplanen att ge varje läkare, men även andra yrkeskategorier, utrymme för kvalitetsutveckling, forskning och utveckling områden som under många år varit eftersatta. Styckkostnaden för de olika ärendetyperna Tabell 10. Styckkostnad per ärendetyp (i kronor) Ärendetyp 2009 * 2010 RPU häktad RPU ej häktad intyg * RMV har ingen jämförande redovisning för 2008 då rapporteringskravet var nytt fr.o.m lagen (1991:1137) om rättspsykiatrisk undersökning.

17 (60) Kommentar: Förändringarna i styckkostnader för RPU under år 2010 förklaras med ett ökat antal undersökningar på häktad respektive minskat på ej häktad. Ärendetypen RPU - ej häktad inkluderar även riskbedömningar som är få till antalet och de skiljer sig inte i någon högre grad från ett RPU-ärende vad gäller behovet av personalresurser. Kostnadsberäkningen har gjorts på schablonmässig grund via verksamhetsstruktur i löne- och ekonomisystemen. I kostnadsberäkningen ingår andel av verkets indirekta kostnader s.k. overheadkostnader. Resultatet för hela verksamhetsområdet rättspsykiatri Måluppfyllelsen bedöms som mycket god.

18 (60) Rättsmedicin Mål för verksamhetsområdet Rättsmedicin Rättsmedicinalverket ska på sätt som motsvarar uppdragsgivarnas behov bedriva sin verksamhet med hög kvalitet och effektivitet. Återrapportering Rättsmedicinalverket ska redovisa och kommentera verksamhetens resultat i förhållande till de uppgifter som framgår av förordningen (2007:976) med instruktion för Rättsmedicinalverket samt utifrån ovan angivet mål samt annan författning. Redovisningen ska göras utifrån myndighetens verksamhetsområden (rättspsykiatri, rättsmedicin, rättskemi och rättsgenetik) och enligt den statistikindelning som myndigheten använder. Betydande förändringar i resultatutvecklingen eller i verksamheten under året ska redovisas och analyseras. De åtgärder som har vidtagits för att undanröja hinder mot måluppfyllelsen ska ägnas särskild uppmärksamhet. Rättsmedicinalverkets uppgifter inom rättsmedicin Av förordningen (2007:976) med instruktion för Rättsmedicinalverket framgår att myndigheten särskilt ska svara för rättsmedicinska obduktioner och andra rättsmedicinska undersökningar, verksamhet med utfärdande av sådana intyg som avses i lagen (2005:225) om rättsintyg i anledning av brott, rättsmedicinsk medverkan i övrigt på begäran av domstol, länsstyrelse, allmän åklagare eller polismyndighet, information inom sitt ansvarsområde till andra myndigheter och enskilda, internationellt samarbete inom sitt ansvarsområde, utvecklingsarbete och stöd åt forskning av betydelse för verksamheten. Rättsmedicinalverket får också inom sitt ansvarsområde utföra uppdrag om verksamheten i övrigt tillåter det. Beskrivning och analys av resultatet Allmänt Den rättsmedicinska verksamheten bedrivs vid de rättsmedicinska avdelningarna i Umeå,

19 (60) Uppsala, Stockholm, Linköping, Göteborg och Lund. Där arbetar ca 100 fast anställda som läkare med specialistkompetens i rättsmedicin (rättsläkare), läkare som genomför sin specialistutbildning i rättsmedicin (ST-läkare), rättsmedicinska assistenter, rättsmedicinska utredare, biomedicinska analytiker och administratörer. Nattetid och helger finns alltid en läkare i beredskap på varje avdelning. Därutöver har Rättsmedicinalverket kontrakterat ett femtiotal externa läkare på 35 olika platser i landet för att skriva läkarintyg enligt lagen (2005:225) om rättsintyg i anledning av brott (rättsintyg). Planeringen av nya lokaler för avdelningen i Göteborg fortgår med sikte på inflyttning Ärendeutvecklingen Allmänt Antalet rättsmedicinska obduktioner har i landet totalt under många år legat uppemot ca per år. Jämfört med 2009 har det totala antalet rättsmedicinska obduktioner minskat med ca en procent (se tabell 11). Fördelningen av det totala antalet rättsmedicinska ärendena (jfr tabell 11) mellan avdelningarna har under 2010 varit ungefär Stockholm 23 procent, Linköping 21 procent, Lund 16 procent, Göteborg 15 procent, Uppsala 13 procent och Umeå 10 procent. Rättsintygsverksamhetens 1 femte år är nu till ända. Under år 2009 gick de första avtalen med de kontrakterade läkarna ut och en upphandling genomfördes som resulterade i att verket sedan 2010 har 56 stycken kontrakterade läkare vilket är ungefär lika många som under Som framgår av tabell 11, har antalet rättsintyg totalt sett ökat med ca 1,3 procent. Inom ramen för rättsintygen kan dock konstateras att antalet kroppsundersökningar av levande totalt sett ökat med ca 6 procent och det totala antalet yttranden minskat med ca 4 procent jämfört med RMV:s rättsodontologiska verksamhet består av en heltidsanställd rättsodontolog med placering på den rättsmedicinska avdelningen i Stockholm med uppgift att undersöka oidentifierade avlidna. Vidare finns det inom RMV två rättsläkare som tillika är utbildade tandläkare och som utför de rättsodontologiska identifieringarna vid avdelningarna i Linköping och Lund. Två kontrakterade tandläkare (identifieringskunniga tandläkare) utför identifieringar vid avdelningarna i Göteborg och Umeå. Antalet identifieringsundersökningar genom rättsodontologisk såväl som DNA-undersökning ligger i princip på samma nivå som Rättsodontologen utför även registreringar och sökningar i det register som RMV för över försvunna personer i landet. Vidare åldersbedömer rättsodontologen personer på uppdrag av Polisen och skriver rättsintyg på odontologiska traumafall. I rutinarbetet ingår också hjälp åt Interpol med identifiering av okända avlidna utomlands samt saknade utlänningar i Sverige. 1 Lagen (2005:225) om rättsintyg i anledning av brott.

20 (60) Tabell 11. Antal utförda förrättningar per år Ärendetyp Rättsmedicinsk obduktion Utvidgad rättsmedicinsk obduktion Rättsmedicinsk likbesiktning Klinisk obduktion Domstolsförhandling Brottsplatsundersökning Identifiering Rättsintyg RMV-personal - varav: Rättsmedicinsk kroppsundersökning Yttrande Rättsintyg RMV Totalt Rättsintyg kontrakt - varav: Rättsmedicinsk kroppsundersökning Yttrande Rättsintyg kontrakt Totalt Rättsintyg totalt Källa: Rättsmedicinalverkets ärendehanteringssystem RättsBase. Anm. Pga av att registreringen av domstolsärenden under 2010 flyttats till ett nytt ärendehanteringssystem som fortfarande är under utveckling är det f n stora svårigheter att beräkna antalet domstolsärenden på år Vid de rättsmedicinska avdelningarna i Stockholm och i Lund har vävnadsdonationer genomförts under många år. I syfte att öka tillgången på vävnadsdonationer, initierade landstingsdirektörerna och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) under 2008 ett nationellt donationsprojekt där RMV:s rättsmedicinska avdelningarna i Uppsala, Stockholm och Linköping ingått tillsammans med Socialstyrelsen, Donationsrådet, vävnadsinrättningar samt företrädare för vävnadsområden. Projektet, under namnet DORIS, pågick under perioden den 1 september oktober För RMV:s del har projektet medfört en viss ökning av antalet vävnadsdonationer, främst hjärtklaffar och hornhinnor och då framför allt vid avdelningen i Stockholm. De berörda avdelningarna har ambitionen att även fortsättningsvis försöka genomföra vävnadsdonationer i lämpliga fall. Den utvärdering av försöket som nu pågår väntas bli klar under Genomsnittliga handläggningstider Handläggningstiderna för obduktionsärenden har i förhållande till 2009 förlängts. Se tabell 12. Den huvudsakliga orsaken till försämringen av handläggningstiderna står alltjämt att finna i situationen med stor rättsläkarbrist och i RMV:s åtgärder för att komma tillrätta med denna brist genom att anställa och utbilda ST-läkare till rättsläkare. Att RMV under 2010 lyckats anställa fler ST-läkare har medfört att de seniora rättsläkarna behövt avsätta än mer tid till handledning. En ytterligare förklaring är att de kompletterande analyserna, framförallt toxikologiska och histopatologiska fortsätter att bli mer omfattande då ärendena blivit mer komplicerade och frågeställningarna breddats. Resultatet från dessa undersökningar måste väntas in då de påverkar bedömningen och slutsatserna i obduktionsärendena och måste därmed vägas in i det slutliga utlåtandet vilket leder till längre handläggningstid. Samma skäl

21 (60) förklarar att även handläggningstiden för kroppsundersökningar av levande har försämrats något under Inom ramen för kvalitetsprojektet inom rättsmedicin (se nedan) analyseras också metoder och processer bl.a. i syfte att se på möjligheterna att förändra dessa och att därigenom korta handläggningstiderna. Tabell 12. Handläggningstider medeltal (kalenderdagar) för rättsmedicinska ärenden Ärendetyp Kroppsundersökning av levande Rättsmedicinsk obduktion Utvidgad rättsmedicinsk obduktion Källa: Rättsmedicinalverkets ärendehanteringssystem RättsBase. Läkarsituationen inom den rättsmedicinska verksamheten Ett långsiktigt arbete påbörjades under 2009 för att förbättra läkarbemanningen. Detta har fortsatt under 2010 i enlighet med tioårsplanen RMV 2018 (se avsnittet Övrig återrapportering och redovisning). Katastrofarbete och katastrofberedskap En samlad redovisning av omfattningen av arbetet när det gäller myndighetens insatser vid katastrofer och katastrofberedskap och i vilken utsträckning myndigheten deltar i nationellt och internationellt utvecklingsarbete på området När det inträffar en stor olycka, ett terrordåd, en naturkatastrof eller en annan händelse där ett flertal personer hemmahörande i Sverige avlider kan Rikspolisstyrelsen, i samråd med Regeringskansliet och RMV, skicka ut en expertgrupp för att göra dödsfallsundersökningar och identifiera de omkomna 2 på plats. I expertgruppen, ID-kommissionen, ingår bland andra kriminaltekniker, rättsodontologer, rättsläkare och rättsmedicinska assistenter. IDkommissionens ordförande är Rikskriminalpolischefen. RMV har inte något författningsreglerat uppdrag att delta vid insatser utanför Sverige utan verkets insatser bygger helt på att verkets experter frivilligt åtar sig att resa utanför Sverige för att delta i identifieringsarbete. Verket har en samlad kontaktlista över rättsläkare, rättsmedicinska assistenter och rättsodontologer/identifieringskunniga tandläkare som har anmält sitt intresse av att delta i identifieringsarbetet i händelse av en större olycka. Ett avtal mellan Rikspolisstyrelsen och RMV av verkets insatser, försäkringsfrågor, utrustning m.m. slöts under Många av verkets experter deltog i arbetet i Thailand efter tsunamikatastrofen. Experter har också deltagit på plats vid olyckor - bl.a. flygolyckan i Milano, bombdådet på Bali, 2 Förordningen (1988:530) om expertgruppen för identifiering vid katastroffall.

22 (60) helikopterolyckan i Nepal och flygplansolyckan i Madrid. Den rättsgenetiska avdelningen bistod med DNA-analys på anhöriga till saknade i Air France olyckan utanför Brasilien sommaren År 2010 har inga insatser varit aktuella för utlandsarbete. Internt inom verket finns en av Generaldirektören (GD) ledd katastrofledningsgrupp som ständigt kan nås av Rikspolisstyrelsen i händelse av en katastrofsituation nationellt eller internationellt. Gruppen består förutom av GD som ordförande och utvecklingsdirektören som ansvarig för bl.a. information och massmediakontakter av en expertgrupp med rättsläkare, rättsodontolog, genetiker och personaldirektören och har rutiner för meddelanden via sms/epost. En webbaserad lösning för administration av verkets interna behov är framtagen att aktiveras vid behov. Inom verket finns också en katastrofberedskapsgrupp som leds av utvecklingsdirektören och som förutom verksintern kompetens även består av representanter från Rikspolisstyrelsen. Gruppen träffas någon gång per år för diskussion och planering inför eventuellt kommande identifieringsinsatser. Årligen sammankallar Interpol till möte angående DVI (Disaster Victim Identification) där RMV är representerat. Inom Norden hålls också årliga DVI-möten vid vilka RMV deltar. I samarbete med Svensk Rättsodontologisk Förening anordnar RMV sedan flera år kurser i att bli s.k. identifieringskunnig tandläkare. Till dags dato har 50 tandläkare gått kursen, som är i nio steg. Dessa tandläkare som på ideell basis deltar i kurserna är en viktig resurs för identifieringsarbete vid en större katastrof. RMV:s erfarenhet av insatser vid tidigare katastrofer är att, beroende på var i världen katastrofen inträffar och under vilka omständigheter som arbetet ska genomföras, det ställs särskilda krav på att medarbetarna är väl förberedda för uppgiften och på all den tekniska och annan utrustning som krävs för att kunna utföra arbetet. Bärbar röntgenutrustning och annan specifik och anpassad utrustning behöver fortsatt ses över, behovet av utbildning analyseras och det behöver göras vissa investeringar för att rusta RMV ännu bättre för kommande insatser. En annan aspekt som RMV börjat arbeta med tillsammans med företagshälsovården är den arbetsmiljömässiga i form av bl.a. kravet på vaccinering av medarbetare som är beredda att resa ut på katastrofuppdrag samt krav och form för läkarundersökningar inför och efter utfört uppdrag. Kvalitetsarbete Vilka åtgärder som vidtagits för att kvalitetsutveckla och kvalitetssäkra verksamheten samt resultaten av kvalitetsuppföljningarna Kvalitetsutveckling och kvalitetsuppföljning Allmänt Kvalitetsutveckling och kvalitetsuppföljning är ett naturligt och ständigt pågående arbete inom de rättsmedicinska avdelningarna där verksamhetscheferna är ytterst ansvariga på

23 (60) respektive avdelning. Vid varje avdelning finns också en ytterst ansvarig medicinsk chef i de fall verksamhetschefen själv inte är specialist i rättsmedicin eller legitimerad läkare. Inom den rättsmedicinska verksamheten pågår nu flera stora projekt som kommer att leda till betydande kvalitetshöjningar av olika slag bl.a. behöver handläggningstiderna kortas. - Det kvalitetsprojekt som startade år 2009 har fortsatt sitt arbete under Syftet med projektet är att mellan avdelningarna uppnå ökad harmonisering av arbetssätt, samsyn och gemensam standard samt att införa ett gemensamt kvalitetsledningssystem som på sikt ska leda till att den rättsmedicinska verksamheten kan bli ackrediterad. Arbetet kommer att fortsätta under 2011 med ambitionen att verket under 2012 ska ha ett kvalitetsledningssystem i kraft. - Den verksgemensamma arbetsgruppen som utrett ett eventuellt införandet av digital röntgenteknik (CT) i den rättsmedicinska rutinen avslutade sitt arbete i slutet av Planeringen av inköp av utrustning till en av de rättsmedicinska avdelningarna (Uppsala) och en utökad användning av tekniken inom rättsmedicinen har nu påbörjats med målet att senast i början av 2012 kunna börja använda den i undersökningsverksamheten. - Den långsiktiga planen för en utökad bemanning av läkare inom rättspsykiatri och rättsmedicin RMV 2018 som beslöts under 2009 har legat till grund för rekryteringar under 2010 och kommer att så göra även framöver. - GD, verksamhetscheferna, de biträdande cheferna, de medicinskt ansvariga cheferna och de funktionsansvariga cheferna vid ledningskansliet träffas fyra gånger per år för Verksamhetsområdesmöte (VO-möte). Vid dessa möten diskuteras kvalitetsfrågor och för närvarande inte minst det kvalitetsarbete som nu bedrivs inom det rättsmedicinska området. Vid dessa möten konkretiseras också de övergripande prioriteringarna och riktlinjerna som lagts fast av verksledningsgruppen. Rättsliga rådet Under 2010 har sex rättsmedicinska ärenden prövats av Socialstyrelsens råd för vissa rättsliga sociala och medicinska frågor (Rättsliga rådet). Rättsliga rådet har gjort likartade bedömningar som undersökande läkare, men har i vissa fall gjort tillägg som dock inte ändrat de ursprungliga bedömningarna. Den ärendegranskning som görs av rådet kan enligt RMV inte anses som regelrätt kvalitetsuppföljning utan möjligen som en indikator på utredningarnas validitet och reliabilitet. Grunden varför ärendena anhängiggörs för prövning vid rådet varierar nämligen och är i många fall inte ens fullt ut känd. Rådets granskning är oavsett detta något som RMV alltid tar del av och analyserar i syfte att bl.a. lära för framtiden. SPUR-inspektioner Sveriges Läkarförbunds och Svenska Läkaresällskapets stiftelse för utbildningskvalitet anordnar extern granskning i form av inspektioner för att kartlägga allmäntjänstgöringens och specialiseringstjänstgöringens struktur och process. Inspektionerna initierades av Sveriges Läkarförbunds Specialistutbildningsråd, SPUR 3, som ett verktyg till att säkra och höja kvaliteten i den målstyrda specialistutbildningen. 3 Jfr

24 (60) En av verkets rättsmedicinska avdelningar (Lund) inspekterades under Inspektionen gav till resultat att utbildningsverksamheten i stort lever upp till de krav som ställs, men att den bristande läkarbemanningen är bekymmersam med tanke på den knappa tillgången på handledning under utbildningen och att detta måste lösas långsiktigt av verket. I denna strävan är bemanningsplanen RMV 2018 ett viktigt verktyg. Beslut om inspektion av ytterligare en avdelning (Stockholm) togs under 2010 men inspektionen kommer att genomföras i början av Det omfattande arbete för att förbereda för dessa inspektioner som påbörjades redan under 2009 och som fortsatte under 2010 bedömer RMV som viktigt, inte för att enbart öka kvaliteten i utbildningen av nya läkare utan även till förbättringar av verksamheten generellt sett. Därför har de resultat som framkommit vid inspektionen tagits till vara inom bl.a. kvalitetsprojektet. Barnahus, projektet Karin 4 Övrigt kvalitetsarbete som RMV deltar i inom den rättsmedicinska verksamheten är t.ex. arbete inom de s.k. barnahusen där syftet är att öka kvaliteten i de ärenden där barn är inblandade. Verksamhet med barnahus, där respektive rättsmedicinsk avdelning är engagerad, finns nu på flera håll inom Göteborgs, Lunds, Linköpings, Stockholms, Uppsalas och Umeås upptagningsområden. I december 2010 lämnade Rikspolisstyrelsen i samverkan med Åklagarmyndigheten, RMV och Socialstyrelsen en skriftlig slutredovisning av uppdraget att ta fram gemensamma nationella riktlinjer för samverkan vid utredningar kring barn som misstänks vara utsatta för brott samt att utvärdera verksamheter där myndigheterna samverkar i gemensamma lokaler. Utvärderingen visar att brottsutredningar i barnahusens verksamhet idag lider av samma brister som i ordinarie polis- och åklagarverksamhet. Vad som fungerar bra på barnahus kan också fungera bra i den ordinarie verksamheten och handlar om kompetens och resurser, men också om organisation och engagemang. Någon signifikant skillnad mellan barnahusorterna och jämförelseorterna vid genomgången av förundersökningar fanns inte, snarare var lagföringsfrekvensen lägre på orter med barnahus. Däremot visar utvärderingen att myndighetssamverkan är högre på orter med barnahus, att fler barn får krisstöd och att medverkan av barnmedicinsk expertis vid samråden leder till fler läkarundersökningar. RMV har också deltagit i projektet Karin som är resultatet av ett regeringsuppdrag inom ramen för handlingsplanen för bekämpandet av mäns våld mot kvinnor, s.k. hedersrelaterat våld och våld i samkönade relationer. Uppdraget är att genom en utökad samverkan mellan berörda myndigheter bygga upp och bedriva en verksamhet som ska fungera som ett nationellt exempel och kunskapscenter i arbetet mot våld mot kvinnor i Sverige. Projektet, som är ett samarbete mellan Malmöpolisens familjevåldsrotel, Kvinnokliniken UMAS, den rättsmedicinska avdelningen i Lund och Malmö stads verksamheter Kriscentrum för våldsutsatta kvinnor och deras barn samt Embla, ett skyddat boende för offer för hedersrelaterat våld, avslutades i sin första av två etapper i februari Samverkan har fortsatt. Den rättsmedicinska avdelningen i Uppsala har ett fortlöpande arbete med Nationellt Centrum för Kvinnofrid (NCK) i Uppsala där avdelningen på konsultbasis undersöker offer som inte gjort polisanmälan. 4 Jfr