Årsredovisning ÅRSREDOVISNING dnr X (93)

Transkript

1 Box 206, Stockholm Vasagatan 52, 3 tr Telefon växel Fax: E-post: rmv@rmv.se ÅRSREDOVISNING Årsredovisning (93)

2 2 (93)

3 Innehållsförteckning Generaldirektören har ordet... 5 Resultatredovisning... 6 Rättspsykiatri... 6 Rättsmedicin Rättskemi Rättsgenetik Övrig återrapportering och redovisning Kostnader och intäkter redovisat på verksamhetsområden Finansiell redovisning Sammanställning över väsentliga uppgifter Resultaträkningar Balansräkning Anslagsredovisning Tilläggsupplysningar Noter Årsredovisningen följer kraven i förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag samt strukturen i det regleringsbrev som gällt för Rättsmedicinalverket (RMV) år RMV:s verksamhet återfinns bland statsutgifterna inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet (UO 4) och indelas i verksamhetsområdena Rättspsykiatri Rättsmedicin Rättskemi Rättsgenetik 3 (93)

4 4 (93)

5 Generaldirektören har ordet Rättsmedicinalverket (RMV) bedriver verksamhet inom fyra verksamhetsområden rättspsykiatri, rättsmedicin, rättskemi och rättsgenetik. Verksamheten vilar på vetenskaplig grund och är beroende av specialistkunskaper och i övrigt kunniga och engagerade medarbetare samt modern och avancerad medicinteknisk utrustning. RMV:s lokaler är speciellt utformade för att passa verksamheten och uppfylla de särskilda krav som gäller i fråga om arbetsmiljö och säkerhet. Verksamheten är geografiskt spridd över landet, vilket ställer stora krav på samordning när det gäller bl.a. kompetensförsörjning, utvecklingsinsatser och kvalitetsarbete liksom planering, uppföljning och rutiner. Verksamhetsåret 2014 präglades av att det utvecklingsarbete som avstannade pga. bristande resurser under 2013 nu i viss mån kunnat återupptas, vilket är utomordentligt viktigt för att myndigheten ska kunna fullgöra sitt uppdrag på bästa möjliga sätt. Vidare har det under året skett ett antal nyrekryteringar till nyckelfunktioner inom myndigheten. Jag kan konstatera att RMV lever upp till regeringens krav och att myndigheten kan skriva att måluppfyllelsen är god eller mycket god. 5 (93)

6 Resultatredovisning Rättspsykiatri Mål för verksamhetsområdet Rättspsykiatri Verksamheten ska svara mot uppdragsgivarnas behov så att de möjligheter som det forensiska utredningsstödet ger kan tillvaratas av de brottsbekämpande myndigheterna. Återrapportering Rättsmedicinalverket ska redovisa och analysera verksamhetens resultat i förhållande till de uppgifter som framgår av förordningen (2007:976) med instruktion för Rättsmedicinalverket samt annan författning. Redovisningen ska göras utifrån myndighetens verksamhetsområden (rättspsykiatri, rättsmedicin, rättskemi och rättsgenetik). Rättsmedicinalverkets uppgifter inom rättspsykiatri Av förordningen (2007:976) med instruktion för Rättsmedicinalverket framgår att myndigheten särskilt ska svara för rättspsykiatriska undersökningar i brottmål och läkarintyg som avses i 7 lagen (1991:2041) om särskild personutredning i brottmål, m.m., utredningar om risk för återfall i brottslighet enligt lagen (2006:45) om omvandling av fängelse på livstid, information inom sitt ansvarsområde till andra myndigheter och enskilda, internationellt samarbete inom sitt ansvarsområde, utvecklingsarbete och stöd åt forskning av betydelse för verksamheten. Rättsmedicinalverket (RMV) får också inom sitt ansvarsområde utföra uppdrag om verksamheten i övrigt medger det. 6 (93)

7 Redovisning och analys av resultatet Allmänt Den rättspsykiatriska utredningsverksamheten bedrivs vid tre olika undersökningsenheter. Två enheter ingår i RMV:s organisation de rättspsykiatriska avdelningarna i Stockholm respektive i Göteborg och en enhet utgörs av den rättspsykiatriska kliniken vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå som bedriver rättspsykiatrisk utredningsverksamhet åt RMV enligt ett avtal mellan Västerbottens läns landsting och staten genom RMV. Undersökningsenheternas upptagningsområden framgår av RMV:s föreskrifter (SOSFS 1999:19) om fördelning på undersökningsenheter av läkarundersökningar vid särskild personutredning i brottmål och av rättspsykiatriska undersökningar. Efter en överenskommelse som trädde i kraft den 1 juli 2013 genomför den rättspsykiatriska kliniken vid Norrlands universitetssjukhus inte längre rättspsykiatriska undersökningar av häktade personer utan endast av personer som är på fri fot. Kliniken utför också s.k. 7-intyg 1 avseende personer som är häktade eller befinner sig på fri fot. De sammanlagda personalresurserna för den rättspsykiatriska utredningsverksamheten inom RMV består av cirka 145 tillsvidareanställda årsarbetskrafter samt motsvarande cirka 40 timanställda årsarbetskrafter. Personalgruppen utgörs av läkare med specialistkompetens i rättspsykiatri (rättspsykiatriker), läkare (i huvudsak psykiatriker) som genomför sin specialiseringsutbildning i rättspsykiatri (ST-läkare), psykologer, forensiska socialutredare, administrativ personal, personal som ansvarar för enheternas gemensamma säkerhet samt personal vid vistelseavdelningarna. Det är den enda verksamheten inom RMV som bedrivs dygnet runt. Häktade undersökningsfall vistas i verkets lokaler under i genomsnitt tre veckor. Nattetid och helger finns alltid läkare i beredskap förutom personal i aktiv tjänst vid vistelseavdelningarna. Kapaciteten för den rättspsykiatriska utredningsverksamheten är, förutom platstillgången vid undersökningsavdelningarna, beroende av tillgänglig utredningspersonal. Det är framför allt inom kategorin rättspsykiatriker som brist förelegat i relation till ärendebelastningen. Ett systematiskt och långsiktigt arbete har gjorts inom ramen för den tioåriga bemanningsplanen RMV 2018 för läkare inom RMV för att lösa denna resursbrist (se vidare avsnittet Övrig återrapportering och redovisning). RMV har sedan länge haft kontrakterade läkare för att utfärda läkarintyg enligt 7 lagen (1991:2041) om särskild personutredning i brottmål, m.m. (s.k. 7- läkare och 7-intyg). Successivt har andelen intyg som utfärdats av kontrakterade läkare minskat genom att intygen till en ökande andel genomförs 1 Jfr 7 lagen (1991:2041) om särskild personutredning i brottmål, m.m. 7 (93)

8 av RMV:s anställda läkare. En ökad läkarbemanning har möjliggjort detta. Sedan den 1 januari 2014 har en förändrad uppdragsform tillämpats för de tidigare kontrakterade 7-läkarna. Ett 35-tal läkare har sedan dess ingått tidsbegränsade anställningsavtal med timersättning. Ett 25-tal läkare har varit aktiva enligt den nya uppdragsformen under Genom förändringen har en mer flexibel och administrativt mer lätthanterlig lösning skapats. Utredningar om risk för återfall i brottslighet enligt lagen (2006:45) om omvandling av fängelse på livstid genomförs uteslutande av RMV:s egna medarbetare. Dessa utredningar sker vid undersökningsenheterna och/eller vid den kriminalvårdsanstalt där den som ska undersökas är intagen. Ny lagstiftning i verksamheten Den 2 oktober 2014 trädde en ändring av lagen (1991:1137) om rättspsykiatrisk undersökning (LRU) i kraft som kommit att innebära viktiga förändringar i regleringen av betingelserna för de intagnas vistelse vid RMV:s rättspsykiatriska undersökningsenheter. Den nya lagstiftningen innebär ett tydliggörande och en komplettering av reglerna för tvångsmedelsanvändningen vid enheterna. I och med ikraftträdandet inträdde också en tydlig reglering av intagnas rättigheter - inte minst genom införandet av en ny ordning för deras möjligheter att överklaga vissa beslut. Införandet av den nya lagstiftningen har inneburit ett relativt omfattande förberedelsearbete, som bestått av utformningen av administrativt stöd och interna rutiner (föreskrifter) för tillämpningen av lagstiftningen inom RMV samt utbildningsinsatser för personal inom verksamheten. Den förändrade lagstiftningen har inte endast inneburit förändringar för beslutsfattare utan också för merparten av den personal som har direkt klientkontakt vid undersökningsenheterna. Rutiner för verksamheten har utformats inom följande områden 2 : Transport av intagen Besök och tillstånd att telefonera samt samtycke till kontakt Kontroll av lokaler, ytterområden och fordon Intagens personliga tillhörigheter under vistelse på och vid avtransport från en undersökningsenhet Sysselsättning och ersättning, förströelse, utbud av massmedier samt religionsutövning Hantering av försändelser till och från intagna vid RMV:s rättspsykiatriska undersökningsenheter Provtagning avseende drogkontroll Visitation av person och omhändertagande av otillåtna föremål 2 Exakt dokumentnamn framgår av bilageförteckning i Ordning och redasammanställningen 8 (93)

9 Vistelse i gemensamhet, avskiljande, vistelse utomhus och användande av fängsel Beredskapstjänstgöring för RMV:s rättspsykiatriska undersökningsenheter En särskild beslutsordning för området har fastställts och utgör en bilaga till RMV:s arbetsordning. Erfarenheterna, hittills, av införandet av den nya lagstiftningen är positiva både ur ett personalperspektiv och ur de intagnas perspektiv. Under perioden har totalt cirka 200 ärenden 3 hanterats vid undersökningsenheterna utifrån den nya lagstiftningens olika delområden. Lagstiftningens möjligheter till ett omprövnings- och överklagandeförfarande hanteras genom att omprövning av beslut sker vid RMV:s ledningskansli. I ett fall har omprövning av ett fattat beslut begärts under En viktig och fortsatt verksamhet innebär uppföljning och kvalitetssäkring av implementeringen av den nya lagstiftningen. Lokalfrågor Under 2014 har den rättspsykiatriska undersökningsverksamheten i Stockholm bedrivits i de under 2013 färdigställda lokalerna på sjukhusområdet för Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge. Lokalerna fyller mycket väl de säkerhetsmässiga krav som kan ställas för en klassificering enligt klass 1 enligt Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2006:9) om säkerhet vid sjukvårdsinrättningar som ger psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård samt vid enheter för rättspsykiatrisk undersökning. Vid undersökningsenheten i Göteborg pågår alltjämt ett förberedelsearbete för att i samråd med fastighetsägaren Specialfastigheter AB modifiera lokalerna säkerhetsmässigt. Någon definitiv överenskommelse beträffande den framtida lokalförsörjningen vid Göteborgsenheten har inte ingåtts. 3 Källa: Psykbase 9 (93)

10 Ärendeutvecklingen Allmänt Av 1 lagen (1991:1137) om rättspsykiatrisk undersökning framgår att i brottmål får rätten besluta om rättspsykiatrisk undersökning (RPU) i syfte att kunna bedöma om det finns medicinska förutsättningar att överlämna den misstänkte till rättspsykiatrisk vård enligt 31 kap. 3 4 brottsbalken, eller om den misstänkte har begått gärningen under påverkan av en allvarlig psykisk störning och i så fall tillståndets betydelse för frågan om valet av påföljd enligt 30 kap. 6 brottsbalken. Under budgetåret har antalet expedierade utlåtanden efter RPU minskat i förhållande till 2013 med cirka 9 procent. De fluktuationer som förekommer mellan olika år under en 10-årsperiod kan bedömas vara av mer slumpmässig natur utifrån att andelen domstolsärenden som inbegriper en rättspsykiatrisk prövning/problematik är förhållandevis liten. Generellt kan man konstatera att antalet domar till rättspsykiatrisk vård minskat under de senaste 10 åren. En motsvarande ärendeminskning har därvid också kunnat noteras i den rättspsykiatriska utredningsverksamheten. Andelen brottmål där rättspsykiatriska överväganden görs är mycket liten i relation till det totala antalet anmälda/lagförda brott. Det innebär att volymförändringar om procent i utredningsverksamheten som i sig kan te sig tämligen marginella i ett totalt perspektiv ändå är betydande för RMV:s verksamhet och resursåtgången i den. Förväntad ärendeutveckling i ett 3-årsperspektiv De faktorer som främst inverkar på ärendemängden inom den utredande rättspsykiatrin utgörs i första hand av Brottsutvecklingen i stort, Andelen lagförda brott av det totala antalet anmälda brott, Domstolarnas val av påföljd. 4 3 Lider den som har begått ett brott, för vilket påföljden inte bedöms kunna stanna vid böter, av en allvarlig psykisk störning, får rätten överlämna honom till rättspsykiatrisk vård, om det med hänsyn till hans psykiska tillstånd och personliga förhållanden i övrigt är påkallat att han är intagen på en sjukvårdsinrättning för psykiatrisk vård, som är förenad med frihetsberövande och annat tvång. Har brottet begåtts under påverkan av en allvarlig psykisk störning, får rätten besluta att särskild utskrivningsprövning enligt lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård skall äga rum vid vården, om det till följd av den psykiska störningen finns risk för att han återfaller i brottslighet, som är av allvarligt slag. Om det med hänsyn till den tilltalades tidigare brottslighet eller av andra särskilda skäl är påkallat, får rätten i samband med överlämnande till rättspsykiatrisk vård döma till annan påföljd, dock inte fängelse eller överlämnande till annan särskild vård. 10 (93)

11 Kriminalvården, Polisen, Åklagarmyndigheten, Domstolsverket, Ekobrottsmyndigheten och Brottsförebyggande Rådet har på uppdrag av regeringen tagit fram en gemensam prognosrapport för hela rättskedjans ärendeutveckling 5. Den sammantagna bild som rapporten presenterar av den sannolika ärendeutvecklingen i rättskedjan ger stöd för bedömningen att en svagt minskande ärendeutveckling kan förväntas för den utredande rättpsykiatrins del den närmaste treårsperioden. Inte minst är den uppenbara ökningen som skett av antalet icke frihetsberövande påföljder ett viktigt bidrag till en minskning av behovet av rättspsykiatriska undersökningar. Av 7 lagen om särskild personutredning i brottmål, m.m. framgår att om rätten särskilt anger det i förordnandet, ska intyget omfatta de medicinska förutsättningarna för att överlämna den misstänkte till rättspsykiatrisk vård utan särskild utskrivningsprövning. 7-intygen fyller i övrigt och företrädesvis funktionen av screeningundersökning inför ett ställningstagande om en rättspsykiatrisk undersökning ska genomföras eller inte. Variationerna i antalet 7-undersökningar över tid sammanfaller i stort med dem för rättspsykiatriska undersökningar och ärendemängden är betingade av samma faktorer. Antalet expedierade 7-intyg minskade med 17 ärenden under 2014 jämfört med 2013 (jfr tabell 1). Lagen om omvandling av fängelse på livstid reglerar hanteringen av ärenden där livstidsdömda hos rätten (Örebro tingsrätt) ansöker om att få sitt livstidsstraff omvandlat till ett tidsbestämt straff. Av 10 lagen om omvandling av fängelse på livstid och 3 förordningen (2006:1119) om omvandling av fängelse på livstid framgår att rätten hos RMV får inhämta en utredning med utlåtande om risken för att den dömde återfaller i brottslighet (s.k. riskbedömning). Antalet expedierade utlåtanden efter utredning i ärenden enligt nämnda lag och förordning ökade under 2014 jämfört med 2013 (se tabell 1). Ärendenivån ett visst år är dels beroende på antalet avkunnade livstidsdomar i skedet 10 år tidigare, dels av hur många sökande som tidigare fått avslag om omvandling och som därefter ansökt på nytt. När det gäller ärenden om omvandling av livstidsstraff till tidsbestämt straff så initieras dessa vanligtvis av de livstidsdömda 6 själva. Prövning kan ske första gången efter det att 10 år av livstidsstraffet har verkställts. Ökningen av ärendemängden kan förutses bestå de närmaste 2-3 åren som en konsekvens av en ökning av antalet livstidsdomar som skedde fr.o.m och några år därefter. 5 Den framtida verksamhetsvolymen i rättskedjan. Centrala prognoser för perioden , (februari 2014) 6 Antalet livstidsdömda var 147 den 1 oktober 2013, se 11 (93)

12 Tabell 1. Antal expedierade utlåtanden efter RPU, 7-undersökningar och riskbedömningar Typ av undersökning RPU - varav häktade - varav på fri fot undersökning Riskbedömning Källa: PsykBase Ärendefördelningen mellan undersökningsenheterna, anställda läkare inom RMV, av RMV kontrakterade läkare samt annan huvudman Cirka 97 procent av de rättspsykiatriska undersökningarna genomfördes under 2014 vid RMV:s undersökningsenheter i Stockholm och i Göteborg. Resterande undersökningar genomfördes vid undersökningsenheten i Umeå (jfr tabell 2), vars andel minskat beroende på att den enheten inte genomför RPU avseende häktade personer enligt den reviderade överenskommelsen med Västerbottens läns landsting fr.o.m. den 1 juli (93)

13 Tabell 2. Antal och andel (procent) expedierade utlåtanden efter RPU per undersökningsenhet Undersökningsenhet Antal Andel (procent) Antal Andel (procent) Antal Andel (procent) Totalt antal RPU av häktad varav Stockholm varav Göteborg varav Umeå (annan huvudman) Totalt antal RPU på fri fot varav Stockholm varav Göteborg varav Umeå (annan huvudman) Källa: PsykBase Anm: Tabellen innehåller avrundade värden som kan påverka summeringen. Genom ett aktivt rekryterings- och utbildningsarbete av rättspsykiatriker har andelen RPU som genomförts av RMV-anställda läkare successivt kunnat ökas. 96 procent av de RPU:er som genomförts vid RMV:s undersökningsenheter tillhör den kategorin, vilket måste bedömas som mycket tillfredsställande (jfr tabell 3). 13 (93)

14 Tabell 3. Antal och andel (procent) expedierade utlåtanden från Stockholm och Göteborg efter RPU - fördelade på anställda läkare inom RMV och av RMV kontrakterade läkare Huvudman RMV Totalt Stockholm Göteborg Läkare - varav RMV-anställda läkare varav kontrakterade läkare Totalt Andel anställda (procent) Källa: PsykBase Av tabell 4 framgår att andelen expedierade 7-intyg som utförts av RMVanställda läkare har minskat, totalt sett under Minskningen har skett vid Stockholmsenheten, medan en viss ökning kan noteras för Göteborgsenheten. 7-undersökningarnas karaktär av screeningundersökning för ställningstagande om RPU ska föreslås genomförd eller ej, ställer höga krav på kompetens och erfarenhet beträffande de läkare som genomför dem. Detta för att undvika att en integritetskänslig och kostsam undersökning kommer att genomföras på felaktig grund eller omvänt att ärenden som nödvändigtvis kräver en mer ingående undersökning inte minst ur en rättspsykiatrisk aspekt förbises för fortsatt utredning. 14 (93)

15 Tabell 4. Antal och andel (procent) expedierade utlåtanden efter 7- undersökning fördelade på undersökningsenhet, anställda läkare inom RMV, av RMV kontrakterade läkare samt annan huvudman Huvudman Stockholm RMV Göteborg Annan huvudman Umeå Antal avgivna 7-intyg varav RMV-anställda läkare varav kontrakterade läkare Andel 7-intyg av det totala antalet avgivna 7-intyg (procent) Andel 7-intyg avgivna av RMV-anställda läkare (procent) Källa: Psykbase Totalt Domstolarnas frågeställningar angående förmågan att inse gärningens innebörd m.m. och självförvållat rus Genom de ändringar som trädde i kraft den 1 juli 2008 i brottsbalken och i lagen om rättspsykiatrisk undersökning, kan en domstol begära att en rättspsykiatrisk utredning ska ge domstolen underlag för bedömning av frågan om den tilltalade till följd av sin allvarliga psykiska störning (APS) har saknat förmågan att inse gärningens innebörd, eller att anpassa sitt handlande efter en sådan insikt, eller om den allvarliga psykiska störningen är självförvållad genom rus eller på något annat liknande sätt. När det gäller domstolarnas benägenhet att begära underlag för bedömning av den tilltalades förmåga att inse gärningens innebörd har andelen legat på en högre nivå under 2013 och 2014 jämfört med tidigare (jfr tabell 5). 15 (93)

16 Tabell 5. Antal och andel (procent) förfrågningar från domstolarna om den tilltalades förmåga att inse gärningens innebörd eller att anpassa sitt handlande efter en sådan insikt Antal förfrågningar under perioden Andel av alla avgivna utlåtanden under perioden (procent) Källa: PsykBase. Antal fall och andelen av det totala antalet undersökningsfall i vilka domstolarna begärt belysning av eventuell förekomst av självförvållat rus vid förmodad APS framgår av tabell 6. Tabell 6. Antal och andel (procent) förfrågningar från domstolarna om den tilltalades eventuella självförvållade rus vid förmodad APS Antal förfrågningar Andel av alla avgivna utlåtanden (procent) Källa: PsykBase. I tabell 7 redovisas en sammanställning över andelen bedömda fall av APS som RMV lämnat i expedierade utlåtanden. Under 2014 har andelen bedömda APS legat på samma nivå som under Förändringen ligger storleksmässigt inom normalvariationen under de senaste 10 åren 7. Tabell 7. Antal och andel (procent) bedömningar av APS i expedierade utlåtanden Antal APS vid gärningen Andel APS av alla avgivna RPU (procent) Källa: PsykBase. 7 Under de senaste 10 åren har andelen fluktuerat mellan 45 och 51 procent (Källa: PsykBase). 16 (93)

17 Väntetider, anstånd och utredningstider avseende RPU Inom den rättspsykiatriska utredningsverksamheten är handläggningstiderna i avgörande delar lagreglerade. En RPU ska utföras med största möjliga skyndsamhet 8. Den ska anpassas efter domstolens syfte med undersökningen och övriga omständigheter i det enskilda fallet. Ett utlåtande beträffande undersökning ska utan dröjsmål ges in till rätten sedan undersökningsarbetet har avslutats. Den som är häktad och ska genomgå en RPU ska utan dröjsmål och senast inom sju dagar 9 från det att rättens beslut om undersökning kom in till undersökningsenheten föras över till denna. Under 2014 överskreds den föreskrivna tidsfristen endast i ett fall (se tabell 8). Skälen för tidsutdräkten i dessa fall är vanligtvis administrativa och vanligtvis inte betingade av platseller kapacitetsbrist i undersökningsverksamheten. Andelen undersökningar av häktade som överskridit den föreskrivna undersökningstiden 10 om fyra veckor (28 dagar) ligger på samma nivå som närmast föregående verksamhetsår (se tabell 8). Rätten får medge RMV anstånd med att avge utlåtande om det finns synnerliga skäl. Anståndsbegäran är i de flesta fall betingad av förhållanden som rör ärendets komplexitet, i några fall svårigheter att nå personer som befunnit sig på fri fot eller av - i enstaka fall - administrativa skäl som t.ex. att åtal inte väckts i ett ärende. Andelen expedierade utlåtanden efter undersökningar av personer som befunnit sig på fri fot och som inte expedierats inom den föreskrivna tidsfristen 11 om sex veckor (42 dagar) minskade andelsmässigt under 2014 i jämförelse med Anledningen i allmänhet till att utredningstiden i dessa ärenden överskrids i relativt hög grad är de betydande svårigheter att nå den tilltalade då det i stor utsträckning rört sig om personer med missbruksproblem, psykiska problem och med oordnade bostadsförhållanden (se tabell 8). I 29 fall har utredningstiden överskridits avseende häktade personer mot att det redovisas endast 28 begärda anstånd. Anledningen till detta utgörs av att i enstaka fall väljer domstolen att endast meddela muntligt besked i anståndsfrågan då skälen varit av administrativ natur och anståndstiden inskränkt sig till någon eller några dagar och endast rört frågan om expedieringstidpunkt av det egentliga utlåtandet eller att dröjsmål kan ha uppstått på grund av logistiska orsaker när den intagne ska lämna undersökningsenheten. 8 Jfr 6 lagen om rättspsykiatrisk undersökning. 9 Jfr 8 lagen om rättspsykiatrisk undersökning. 10 Jfr 6 lagen om rättspsykiatrisk undersökning 11 Jfr 6 lagen om rättspsykiatrisk undersökning. 17 (93)

18 Tabell 8. Antal och andel (procent) expedierade utlåtanden - väntetider, utredningstid och anstånd avseende andelen av totala antalet expedierade RPU Antal Andel (procent) Antal Andel (procent) Antal Andel (procent) Väntetid - för häktade personer överstiger sju dagar Utredningstid - för häktade personer överstiger 28 dagar för personer på fri fot överstiger 42 dagar Totalt antal överskridanden av utredningstider Anstånd - för häktade personer för personer på fri fot Totalt antal anstånd Källa: PsykBase. Effektivitet och kvalitet Åtgärder som har vidtagits för att säkerställa ett effektivt resursutnyttjande och en god kvalitet i verksamheten Resultaten av genomförda kvalitetsuppföljningar Allmänt Kvalitetsutveckling och kvalitetsuppföljning bedrivs ständigt inom de rättspsykiatriska undersökningsenheterna och respektive verksamhetschef är ytterst ansvarig för detta. Generaldirektören och ansvariga chefer träffas fyra gånger per år för Verksamhetsområdesmöte (VO-möte). Vid dessa möten diskuteras kvalitetsfrågor och för närvarande inte minst det kvalitetsarbete, det s.k. RPUprojektet, som nu bedrivs inom det rättspsykiatriska området. Vid dessa möten konkretiseras också de övergripande prioriteringarna och riktlinjerna som lagts fast av RMV:s verksledningsgrupp. Ärenden som avgjorts av Socialstyrelsens råd för vissa rättsliga, sociala och medicinska frågor (Rättsliga rådet), redovisas 18 (93)

19 och kommenteras fortlöpande vid verksamhetsområdesmötena. Inom ramen för VO-mötena har under 2014 särskilt frågor beträffande rutiner och principställningstaganden i anslutning till de förändrade reglerna i LRU diskuterats och beslutats. IT-stöd Ett viktigt inslag i verksamheten och stödet för arbetsprocesserna utgörs av utvecklingen av IT-stöd. Under 2014 har utvecklingen av IT-stödet för den rättspsykiatriska undersökningsverksamheten främst varit betingat av de behov som ändringen i LRU medfört beträffande regleringen av intagnas vistelse på undersökningsenheterna. Lagändringarna har medfört ett utvecklingsbehov av ett IT-stöd för exempelvis ärende- och beslutshantering enligt vissa av häkteslagens bestämmelser samt möjligheter till uppföljning av tvångsmedelsanvändningen i verksamheten. Kvalitetsstyrande dokument Under 2014 har arbetet med att öka enhetligheten i ärendehanteringen mellan undersökningsenheterna främst kommit till uttryck inom ramen för översynen av föreskrifter för RPU-verksamheten inom ramen för det s.k. RPU-projektet. Översynen betingas bl.a. av ett behov att modernisera nuvarande föreskrifter. Under slutet av 2014 har de planerade föreskrifterna för verksamheten varit föremål för samråd med Socialstyrelsen inför ett slutligt fastställande av dem under De planerade föreskrifterna har en ambition att vara ett instrument för att ytterligare likforma den rättspsykiatriska undersökningsprocessen mellan undersökningsenheterna samt för att tydliggöra och i viss mån förändra rollerna och funktionen för de olika aktörerna i undersökningsprocessen. Föreskrifterna har alltjämt den s.k. teamarbetsmodellen som utgångspunkt. Ett ytterligare och mycket viktigt skäl för att revidera de nu gällande föreskrifterna för den rättspsykiatriska undersökningsverksamheten rör tillkomsten av förändringen av LRU som ger utgångspunkt för att i en väsentligt högre omfattning tillämpa bestämmelserna i häkteslagen beträffande personer som vistas på RMV:s undersökningsenheter. I de kommande föreskrifterna som reglerar den rättspsykiatriska undersökningsprocessen kommer ingen reglering att göras av detta område, utan detta sker genom särskilda dokument med fastställda rutiner för ett flertal olika delområden med stöd i LRU/häkteslagens bestämmelser (jfr avsnittet Ny lagstiftning ovan). Beslutet om att införa förändringar av 5 LRU med ikraftträdande den 2 oktober 2014 har fått till följd att arbetet med utveckling av nya föreskrifter för den rättspsykiatriska undersökningsprocessen fått avvakta under en period av (93)

20 Socialstyrelsens råd för vissa rättsliga, sociala och medicinska frågor (Rättsliga rådet 12 ) Rättsliga rådet avger utlåtande på begäran av en domstol eller myndighet gällande främst allmänmedicinska och rättsmedicinska samt rättspsykiatriska och psykiatriska frågor. Under 2014 har 19 rättspsykiatriska ärenden 13 prövats av Rättsliga rådet. Det är således få ärenden inom det rättspsykiatriska området som lämnats till Rättsliga rådet för utlåtande (cirka fyra procent). I sex fall av de ärenden som rådet prövat under 2014 gjorde rådet en annan bedömning av APS än vad RMV gjorde vid den rättspsykiatriska undersökningen. Det motsvarar 1,4 procent av RMV:s samtliga rättspsykiatriska ärenden (se tabell 9). Tabell 9. Rättsliga rådets yttranden över expedierade ärenden Yttranden Antal yttranden över RPU Andel yttranden över RPU (procent) varav antal annan bedömning av APS varav andel annan bedömning av APS (procent) 1,2 0,2 1,4 Källa: Kopior av akter från Rättsliga rådet som inkommit till RCA. Riskhantering - metodutveckling RMV:s nuvarande uppdrag med bäring på riskbedömning och riskhantering när det gäller återfall i brott rör dels frågeställningen om särskild utskrivningsprövning inom ramen för rättspsykiatrisk undersökning, dels riskutlåtande i anslutning till lagen om omvandling av fängelse på livstid. Under 2014 har RMV fortsatt ett utvecklingsarbete beträffande metodik för riskskattning och riskhantering. En grundläggande utgångspunkt för detta arbete har varit att lägga stor vikt vid begreppet riskhantering och inte endast utgå från riskbedömning i en strikt prognostisk mening. Olika metoder och instrument som finns utvecklade för riskbedömning visar genomgående en likartad prognostisk kraft som inte ligger på en markant hög nivå, men bidrar till bedömningar som överträffar slumpen. Det prognostiska värdet för bedömning av risk kompliceras ytterligare av att det vanligen är frågan om att göra en bedömning i ett enskilt fall, vilket skiljer sig från att göra bedömningar på 12 Se rådet. 13 Källa: Kopior av akter från Rättsliga rådet. 20 (93)

21 gruppnivå. En riskbedömning i ett enskilt fall kan således inte till sin helhet bygga på skattningsdata på gruppnivå för att bedöma risk för återfall i allvarlig brottslighet i det aktuella enskilda fallet. Specifika omständigheter i det enskilda fallet påverkar utfallet av en riskbedömning. Mot den bakgrunden kan en utveckling skönjas vid utvecklingen av instrument för riskbedömning och riskhantering att en ökad vikt läggs vid just riskhanteringsaspekter i de nyutvecklade instrument som lanseras. Det innebär att behovskartläggning av den enskilde individen ingår som ett centralt moment, för att därigenom skapa en utvecklings- och riskprofil. Synsättet bidrar dels till en nyansering och precisering av risknivån i det enskilda fallet och dels till att ge individen (klienten) ett underlag för personlig utveckling och vidta egna åtgärder för att med eller utan stöd minska påverkbara riskfaktorers inverkan på risken för återfall i brott. Under 2014 har utvecklingsarbetet fortsatts genom det avtal som RMV ingick 2013 med Multi Health Systems i Kanada om rätten att översätta, distribuera användarmanualer och bedriva utbildning för två riskhanteringsinstrument, LSI- R 14 och LS/CMI 15. Genom detta avtal kan RMV tillhandahålla certifierad utbildning och svenska översättningar av manualer till självkostnadspris för användare inom olika sektorer. RMV har fortsatt samarbete med Statens institutionsstyrelse inom detta område. Förutom en utveckling av datainsamlingen för användningen av de båda instrumenten kan användningen av dem kvalitetssäkras på ett bättre sätt genom en IT-stödd version. Kriminalvården har fortsatt att använda LSI-R vid Riksmottagning i Kumla. Ett fortsatt intresse har visats för användarutbildning beträffande LSI-R och LS/CMI även bland vårdgivare inom den vårdande rättspsykiatrin. Kapaciteten och effektiviteten i den rättspsykiatriska utredningsverksamheten Det är huvudsakligen fyra parametrar som inverkar på kapaciteten och effektiviteten i den rättspsykiatriska utredningsverksamheten. Antalet tillgängliga utredningsplatser vid undersökningsenheterna Tillgängliga personalresurser Flexibilitet och säkerhet i resursanvändningen Genomförandet och organiseringen av undersökningarna 14 Level of Service Inventory, MHS Canada. 15 Level of Service, Case Management Inventory, HMS Canada. 21 (93)

22 Antalet utredningsplatser Vid undersökningsenheten i Stockholm har antalet utredningsplatser i och med flytten till nya lokaler i december 2012 ökat från sjutton till tjugo. Vid enheten i Göteborg finns möjligheten att på sikt och efter vissa investeringar i de befintliga lokalerna öka antalet platser från dagens tolv. Under 2014 har tillgången på antalet utredningsplatser för häktade undersökningsfall varit tillräcklig. Den genomsnittliga beläggningen av RMV:s tillgängliga undersökningsplatser vid undersökningsenheterna i Stockholm och i Göteborg har på årsbasis under 2014 uppgått till 53 procent, vilket är en minskning med 2 procentenheter i jämförelse med föregående år och har inte nått sådana nivåer vid enskilda tillfällen under året som medfört att utredningsarbetet fördröjts på grund av platsbrist. RMV kommer att framgent noggrant följa upp verksamhetens platsutnyttjande och beläggningsnivåer i befintliga lokaler. Lokalkostnaderna är jämte personalkostnader de största kostnaderna i verksamheten. Personalresurser Som sagts inledningsvis så bedrivs den rättspsykiatriska utredningsverksamheten dygnet runt. Den är därigenom personalkrävande inte minst när det gäller vistelseavdelningen där de personer som ska undersökas befinner sig. Förläggningen av arbetstiden för personalen som är verksam vid vistelseavdelningarna är ett viktigt instrument för att forma en väl fungerande verksamhet som tillgodoser kraven på effektivt resursutnyttjande, kontinuitet i verksamheten och arbetsmiljömässiga krav. Sedan december 2012 har arbetstidsförläggningen för vistelseavdelningens personal vid undersökningsenheten i Stockholm skett enligt principerna för periodplanerad arbetstid. Detta innebär att verksamhetskraven numera i högre grad styr personalbemanningen i varje givet läge samt att personalen ges möjlighet att påverka sin arbetstidsförläggning för en viss tidsperiod inom ramen för de angivna bemanningskraven. Det långsiktiga arbetet, som påbörjades under 2009, för att förbättra läkarbemanningen, har under 2014 fortsatt i enlighet med tioårsplanen RMV 2018 (se avsnittet Övrig återrapportering och redovisning). Arbetet kan anses ha burit frukt genom att en ökande andel av den rättspsykiatriska undersökningsverksamheten genomförs av RMV-anställd personal. Inför framtiden är det dock mycket väsentligt att RMV inte bara kan anställa personal utan också behålla den genom att kunna erbjuda goda anställnings- och lönevillkor i kombination med goda möjligheter till t.ex. forsknings- och utvecklingsarbete. 22 (93)

23 Flexibilitet i resursanvändningen Kapacitetsbehoven i den rättspsykiatriska utredningsverksamheten fluktuerar över tid och att exakt förutse och planera resursanvändningen vid givna tillfällen är inte möjligt. RMV ser det därför som angeläget att skapa och förstärka en flexibilitet i utredningsverksamheten som medger att förändringar i ärendeflödet kan hanteras på ett effektivt sätt utan att kvalitetskraven sänks. Ett led i en sådan strävan har varit att bygga upp en bas av externa utredare inom de utredarkategorier som finns inom RMV och som tillfälligtvis kan genomföra enstaka utredningar vid situationer med högt ärendeinflöde. Genom den nybyggnation av undersökningsenheten i Stockholm som nu är i bruk är vistelseavdelningens utformning där sådan att under perioder av lägre beläggning så kan lokalerna utnyttjas med en något lägre personalbemanning, vilket är en viktig faktor för att upprätthålla ett effektivt utnyttjande av resurserna i en förhållandevis personalintensiv verksamhet. Säkerhetsarbete Ur kvalitetssynpunkt är det viktigt att säkerhetsfrågorna hålls levande i verksamheten. Ett mer långsiktigt arbete fullföljs för att generellt vidmakthålla säkerhetsnivån vid RMV:s undersökningsenheter genom ett översynsarbete och utveckling av erfarenhetsutbyte inom RMV, men även gentemot näraliggande verksamheter. Hot och våld I tabellerna 10 och 11 redovisas hot- och våldsincidenter under verksamhetsåret vid RMV:s undersökningsenheter i Stockholm och i Göteborg. Under 2014 har frekvensen av hot och våld i stort sett varit på samma nivå som under Merparten av hot- och våldshändelserna riktades mot personal (40 fall) och merparten har varit av verbal karaktär. Risken för hot- och våldsincidenter finns alltid närvarande i en verksamhet av denna karaktär. Intagna kan agera verbalt eller fysiskt utifrån den situation de befinner sig i och dessutom lider de inte sällan av psykiatriska problem i viss grad. Det är därför väsentligt att så långt det går förebygga risken för allvarliga skador vid eller allvarlig utveckling i en uppkommen situation. Särskilt viktigt är utformningen av rutiner av olika slag för detta. De lokalmässiga förutsättningarna för att förebygga sådana händelser har förbättrats markant i och med överflyttningen av verksamheten till nya lokaler för undersökningsenheten i Stockholm. Vid Göteborgsenheten har ett arbete påbörjats för att anpassa lokalerna i detta avseende genom uppdatering av vissa säkerhetssystem. 23 (93)

24 Tabell 10. Hot- och våldsincidenter på undersökningsenheterna i Stockholm och i Göteborg Hot och våld mot personal Stockholm 15 28* 30 Göteborg Totalt Hot och våld mellan medintagna Stockholm Göteborg Totalt Hot och våld totalt Stockholm Göteborg Totalt * 5 händelser avser samma person Källa: Avdelningarnas incidentrapporter. Tabell 11. Hot- och våldsincidenter vid undersökningsenheterna i Stockholm och i Göteborg (antal per 1000 vistelsedygn 16 ) Hot och våld totalt Stockholm 5,4 8,5 8,8 Göteborg 8,4 4,2 2,9 Totalt - genomsnitt för båda avd 6,8 6,6 6,2 Källa: Avdelningarnas incidentrapporter vistelsedygn vid Stockholmsenheten, vistelsedygn vid Göteborgsenheten budgetåret (93)

25 Viss tvångsmedelsanvändning Fr. o. m. den 2 oktober 2014 har reglerna för användning av tvångsmedel vid de rättspsykiatriska undersökningsenheterna förändrats genom ett tillägg i 5 LRU (5a LRU). Häkteslagen har därmed blivit tillämplig beträffande samtliga intagna som vistas på RMV:s rättspsykiatriska undersökningsenheter. Tidigare regler - före den 2 oktober beträffande tvångsmedelsanvändning reglerades huvudsakligen i LPT (18-24 ) och var tillämpliga beträffande samtliga intagna, oavsett om dessa vårdades enligt 5 LRV eller ej. Vid RMV:s undersökningsenheter finns numera fyra grunder för att hålla en intagen avskild från andra intagna, nämligen avskiljande av säkerhetsskäl (2 kap. 5 punkten 2 HL), om det är nödvändigt för att genomföra en kroppsbesiktning (2 kap. 5 punkten 3 HL), på grund av beslutade s. k. åklagarrestriktioner enligt 6 kap. HL samt, beträffande intagna som ges vård enligt LRV, av medicinska (psykiatriska) skäl (8 LRV/20 LPT), Redovisningen av avskiljningar i tabell 12 för 2014 följer principen att den alltjämt görs utifrån två kategorier intagna: De som vårdas respektive inte vårdas enligt LRV under vistelsen. I och med att 5 a LRU trädde i kraft förändrades redovisningsförutsättningarna i viss mån under löpande verksamhetsår. Grundprincipen är alltjämt densamma, men i och med den nya lagstiftningens ikraftträdande och tillämpningen av den, ändrades lagrummet för avskiljningsbesluten genom att vårdade intagna avskiljs enligt LRVs bestämmelser och icke vårdade uteslutande enligt häkteslagens bestämmelser. Rekvisiten för avskiljning för icke vårdade skiljer sig, som en konsekvens av det, något i redovisningen beroende på om avskiljningen skett före eller efter den 2 oktober. Enligt RMV:s interna föreskrifter för tillämpningen av häkteslagens bestämmelser fattas avskiljningsbeslut beträffande intagna som inte vårdas enligt LRV av verksamhetschef eller ställföreträdande verksamhetschef. Föreskrifterna anger dock att läkare ska undersöka en sådan intagen med avseende på psykiskt tillstånd i nära anslutning till att beslutet fattas/verkställs. Omfattningen av avskiljningsbeslut beträffande intagna framgår av tabell 12 och (93)

26 Det kan noteras att det vid undersökningsenheten i Stockholm vistades 36 intagna under verksamhetsåret som vårdades enligt LRV. Motsvarande siffra för undersökningsenheten i Göteborg uppgick till 17 intagna. Incidensen av avskiljningar under 2014 ligger på samma nivå - totalt sett - i jämförelse med föregående verksamhetsår vad beträffar intagna som vårdades enligt LRV. Antalet intagna som inte vårdades enligt LRV har avskiljts i en ökande utsträckning under 2014 i jämförelse med 2013 (jfr tabell 13). Tabell 12. Antal beslut om avskiljning vid undersökningsenheterna i Stockholm och i Göteborg. Intagna som vårdades enligt lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård Varaktighet (dygn) > 8 Incidens/1000 vistelsedygn Stockholm , , ,7 Göteborg , , ,3 Totalt antal , , ,3 26 (93)

27 Tabell 13. Antal beslut om avskiljning vid undersökningsenheterna i Stockholm och i Göteborg. Intagna som inte vårdades enligt lagen (1991:1129) om rättpsykiatrisk vård Varaktighet (dygn) > 8 Incidens/1000 vistelsedygn Stockholm , , ,5 Göteborg , , ,1 Totalt antal , , ,4 Källa: Undersökningsenheternas ärendesammanställning. Not 1: För Stockholm har på år 2013 antalet 1-2 dygn respektive 5-6 dygn korrigerats jfrt med föregående års ÅR2013, motsvarande korrigering har även gjorts för Totalt antal. 27 (93)

28 Kostnaden per prestation (ärende) för de olika prestationstyperna Tabell 14. Kostnad per prestation och prestationstyp (i kronor) Prestationstyp RPU häktad ) ) RPU fri fot intyg Källa: PsykBase samt Agresso. 1) De totala kostnaderna för RPU-häktad ökade med cirka 10 procent under 2013 men samtidigt ökade antalet ärenden med 22 procent varför kostnaden per ärende minskade jämfört med året innan. 2) De totala kostnaderna ökade med cirka 5 procent under 2014 samtidigt som antalet ärenden minskade med 12 procent varför kostnaden per ärende ökade jämfört med året innan. Resultatet för hela verksamhetsområdet rättspsykiatri Måluppfyllelsen bedöms som mycket god. 28 (93)

29 Rättsmedicin Mål för verksamhetsområdet Rättsmedicin Verksamheten ska svara mot uppdragsgivarnas behov så att de möjligheter som det forensiska utredningsstödet ger kan tillvaratas av de brottsbekämpande myndigheterna. Återrapportering Rättsmedicinalverket ska redovisa och analysera verksamhetens resultat i förhållande till de uppgifter som framgår av förordningen (2007:976) med instruktion för Rättsmedicinalverket samt annan författning. Redovisningen ska göras utifrån myndighetens verksamhetsområden (rättspsykiatri, rättsmedicin, rättskemi och rättsgenetik). Rättsmedicinalverkets uppgifter inom rättsmedicin Av förordningen (2007:976) med instruktion för Rättsmedicinalverket framgår att myndigheten särskilt ska svara för rättsmedicinska obduktioner och andra rättsmedicinska undersökningar, verksamhet med utfärdande av sådana intyg som avses i lagen (2005:225) om rättsintyg i anledning av brott, rättsmedicinsk medverkan i övrigt på begäran av domstol, länsstyrelse, allmän åklagare eller polismyndighet, information inom sitt ansvarsområde till andra myndigheter och enskilda, internationellt samarbete inom sitt ansvarsområde, utvecklingsarbete och stöd åt forskning av betydelse för verksamheten. Rättsmedicinalverket (RMV) får också inom sitt ansvarsområde utföra uppdrag om verksamheten i övrigt medger det. RMV bedriver, i anslutning till den rättsmedicinska verksamheten, också rättsodontologisk verksamhet, i första hand i form av identifiering av döda personer genom analys av tänder. Rättsodontologen utför även registreringar och sökningar i det register som verket för över försvunna personer i landet. Vidare åldersbedömer rättsodontologen personer på uppdrag av Polisen och 29 (93)

30 under 2014 även tillfälligt åt Migrationsverket samt skriver rättsintyg när det gäller odontologiska traumafall. I rutinarbetet ingår också hjälp åt Interpol med identifiering av okända avlidna utomlands samt saknade utlänningar i Sverige. Redovisning och analys av resultatet Allmänt Den rättsmedicinska verksamheten bedrivs vid de rättsmedicinska avdelningarna i Umeå, Uppsala, Stockholm, Linköping, Göteborg och Lund. Där arbetar ett hundratal fast anställda som läkare med specialistkompetens i rättsmedicin (rättsläkare), läkare som genomför sin specialiseringsutbildning i rättsmedicin (ST-läkare), rättsmedicinska assistenter, rättsmedicinska utredare, biomedicinska analytiker och administratörer. Nattetid och helger finns alltid en läkare i beredskap på varje avdelning. Avdelningarnas upptagningsområden bygger på länsindelningen. RMV har sedan länge haft kontrakterade läkare för att skriva läkarintyg enligt lagen (2005:225) om rättsintyg i anledning av brott (rättsintyg). En ökad läkarbemanning har möjliggjort att en allt större andel av intygen kan utfärdas av inom RMV anställda läkare. Inför 2014 kontrakterade RMV arton externa läkare på lika många platser i landet. Under 2013 var ett fyrtiotal läkare kontrakterade på ett tjugofemtal platser i landet. Det långsiktiga arbetet, som påbörjades under 2009 för att förbättra läkarbemanningen, har under 2014 fortsatt i enlighet med tioårsplanen RMV 2018 (se avsnittet Övrig återrapportering och redovisning). RMV:s rättsodontologiska verksamhet består av en heltidsanställd rättsodontolog med placering på den rättsmedicinska avdelningen i Stockholm. Vidare finns det inom RMV två rättsläkare som tillika är utbildade tandläkare och som utför de rättsodontologiska identifieringarna vid avdelningarna i Linköping och Lund. Två kontrakterade tandläkare (identifieringskunniga tandläkare) utför identifieringar vid avdelningarna i Göteborg och Umeå. Ärendeutvecklingen Allmänt Det totala antalet expedierade utlåtanden efter rättsmedicinska undersökningar (obduktioner och likbesiktningar) i landet har under många år varit strax över per år (se tabell 15). Jämfört med 2013 är det totala antalet expedierade 30 (93)

31 sådana ärenden 2014 ungefär detsamma. ÅRSREDOVISNING Med rättsmedicinsk undersökning avses enligt 12 lagen (1995:832) om obduktion m.m. (obduktionslagen) rättsmedicinsk obduktion eller rättsmedicinsk likbesiktning. Med obduktion avses enligt 4 obduktionslagen att kroppen efter en avliden öppnas och undersöks invändigt. En rättsmedicinsk obduktion ska också innefatta en yttre undersökning av kroppen. Med rättsmedicinsk likbesiktning avses enligt 4 obduktionslagen en yttre undersökning av kroppen efter en avliden. Undersökningen kan innefatta blodprovstagning och andra mindre ingrepp. Inom ramen för en rättsmedicinsk undersökning tas också blod eller andra kroppsvätskor till vara för analys och för dessa analyser vänder sig rättsläkarna till RMV:s avdelning för rättsgenetik och rättskemi i Linköping (se vidare avsnitten om Rättskemi och Rättsgenetik). Vidare kan röntgenundersökning eller neuropatologisk undersökning användas inom ramen för den rättsmedicinska undersökningen. En rättsmedicinsk undersökning av en avliden får enligt obduktionslagen göras om undersökningen kan antas vara av betydelse för utredningen av ett dödsfall som inträffat under sådana omständigheter att det inte skäligen kan bortses från möjligheten att dödsfallet har samband med ett brott, eller det kan misstänkas ha förekommit fel eller försummelse inom hälsooch sjukvården. En rättsmedicinsk undersökning får också göras om ett dödsfall kan antas ha orsakats av yttre påverkan och undersökningen behövs för att fastställa dödsorsaken, eller vinna upplysningar av särskild vikt för miljöskydd, arbetarskydd, trafiksäkerhet eller annat liknande intresse. En rättsmedicinsk undersökning får också göras om det behövs för att fastställa en avlidens identitet. Antalet identifieringsundersökningar genom rättsodontologisk såväl som DNAundersökning har under 2014 varit ungefär i paritet med 2013 års nivå. Ökningen under 2012 hade sin orsak i ett ökat antal ärenden med anledning av flygolyckan vid Kebnekaise i maj 2012 efter vilken RMV fick Polisens uppdrag att genomföra identifieringar av kvarlevorna efter en flygplansbesättning (se tabell 15). Rättsläkare utfärdar också s.k. rättsintyg enligt lagen om rättsintyg i anledning av brott och dessa är baserade på antingen kroppsundersökningar som RMV:s anställda läkare gör av personer som överlevt allvarliga vålds- eller sexualbrott eller personer som är misstänkta gärningsmän eller på journalanteckningar från läkarundersökningar som andra än av RMV anställda läkare gjort. Samtliga skador dokumenteras och bedöms. Som framgår av tabell 16, har antalet expedierade rättsintyg totalt sett minskat med cirka fem procent från 2013 och med cirka sexton procent sedan (93)

32 Minskningen är störst när det gäller rättsintyg utfärdade av kontrakterade läkare eftersom verket kraftigt minskat antalet kontrakterade och därmed hämtat hem dessa rättsintyg till rättsläkarna. Dessförinnan skrevs drygt hälften av rättsintygen av kontrakterade läkare medan det under 2014 endast var cirka en tredjedel. Orsaken till den generella nedgången av utfärdade rättsintyg över åren är oklar och kommer att bli föremål för vidare analys under Dock kan konstateras att trots att de olika rättsmedicinska avdelningarna har ungefär lika stort befolkningsunderlag i sina respektive regioner skiljer sig antalet utfärdade rättsintyg till viss del åt mellan regionerna. Dialog kommer också att föras om rättsintygen med företrädare för Polisen och Åklagarmyndigheten inom ramen för den fortsatta samverkan mellan myndigheterna som initierades under Se nedan under avsnittet Rättsintyg. Tabell 15. Expedierade och avslutade ärenden Ärendetyp Rättsmedicinsk obduktion 1) Rättsmedicinsk likbesiktning Klinisk obduktion Domstolsförhandling Platsundersökning Rekonstruktion Identifiering Källa: RättsBase 1) Rättsmedicinsk obduktion och utvidgad rättsmedicinsk obduktion sammanlagt Tabell 16. Expedierade rättsintyg Ärendetyp Rättsläkare anställda inom RMV varav rättsmedicinsk kroppsundersökning varav yttrande Kontrakterade läkare varav rättsmedicinsk kroppsundersökning varav yttrande Totalt Källa: RättsBase. 32 (93)