ÅRSREDOVISNING 2009 Rättsmedicinalverket Vasagatan 52, 1 tr STOCKHOLM Tel: E-post: rmv@rmv.se Internet:

Transkript

1 Rättsmedicinalverket Rättsmedicin Rättsp sy kiatri Rättskemi Rättsgenetik

2 ÅRSREDOVISNING Rättsmedicinalverket Vasagatan 52, 1 tr STOCKHOLM Tel: E-post: rmv@rmv.se Internet: Grafisk formgivning och orginalproduktion: Forma Viva, Linköping Foto: Mark Olson, Forma Viva Foto sid 5: Pernille Tofte Illustrationer: Ebba Strid Udikas Tryck: Centraltryckeriet i Linköping AB 2010

3 Innehåll 4 Generaldirektören har ordet Rättsmedicinalverket 7 Resultatredovisning 7 Rättspsykiatri 21 Rättsmedicin 31 Rättskemi 37 Rättsgenetik 43 Övrig återrapportering och redovisning 54 Kostnader för och intäkter från myndighetens verksamhet per verksamhetsområde 58 Sammanställning över väsentliga uppgifter 61 Finansiell redovisning 72 Bilaga Slutrapport Samverkan mellan Statens kriminaltekniska laboratorium och Rättsmedicinalverket Läsanvisning: en följer kraven i förordningen om årsredovisning och budgetunderlag samt strukturen i det regleringsbrev som gällt för Rättsmedicinalverket (RMV) år. RMV:s verksamhet återfinns inom utgiftsområdet Rättsväsendet och indelas i verksamhetsområdena Rättspsykiatri Rättsmedicin Rättskemi Rättsgenetik 3

4 Rättsmedicinalverket Generaldirektören har ordet Rättsmedicinalverket bedriver verksamhet inom fyra verksamhetsområden rättspsykiatri, rättsmedicin, rättskemi och rättsgenetik. Verksamheten vilar på vetenskaplig grund och är beroende av både specialistkunskaper, kunniga och engagerade medarbetare och god teknisk utrustning. Dessutom är verksamheten geografiskt spridd över landet, vilket ställer stora krav på samordning när det gäller bl.a. rutiner och kompetensutvecklingsinsatser. Verksamheten är i mycket hög grad efterfrågestyrd och möjligheterna att anpassa ambitionsnivåerna i verksamheten är begränsade. När obduktioner, rättsintygsundersökningar, rättspsykiatriska undersökningar eller genetiska och kemiska analyser beställs av rättsväsendet så är det vår skyldighet att genomföra dessa och i många fall inom i lag eller i avtal stipulerad tid. Rättsmedicinalverket tillfördes under åter mer resurser. Det har gjort det möjligt att fortsätta den positiva trend som startade redan under 2008 och långsiktigt börja satsa på en hållbar och fokuserad rekrytering av läkare, nödvändiga och eftersatta kompetensutvecklingsinsatser och ett nödvändigt forsknings- och utvecklingsarbete. Denna positiva utveckling och medarbetarnas vilja och engagemang har lett till att jag med tillfredsställelse kan konstatera att Rättsmedicinalverket under vänt ett tidigare besvärligt läge resursmässigt till ett läge där vi kunnat fullgöra verkets uppdrag väl. Verket är nu väl rustat för att föra verksamheten vidare framåt! Under har verket arbetat efter de tre verksgemensamma prioriteringarna bättre läkarbemanning, kompetensförsörjning, forskning och utveckling. Dessa prioriteringar har konkretiserats under året genom ett arbete med en tioårsplan för läkarrekryteringen (RMV 2018), genomförande och vidareutveckling av verkets första kompetensförsörjningsplan, samt vissa strategiska långsiktiga beslut i verksledningsgruppen när det gäller forsknings- och utvecklingsarbetet. Fler läkare har kunnat rekryteras under både inom rättspsykiatri och rättsmedicin. Innehåll och form för specialisttjänstgöringen inom både rättspsykiatri och rättsmedicin har ytterligare utvecklats. Ambitionen är att inom tio år ha fördubblat antalet rättspsykiater och tredubblat antalet rättsläkare allt för att kunna möta behovet av läkarkompetens, det ökade ärendeinflödet och för att skapa tid för kvalitetsutveckling, forskning och utveckling. Under 2008 genomfördes det första av tre steg i verkets långsiktiga planering och satsning när det gäller chefsförsörjningen. Då genomfördes ett chefsutvecklingsprogram för avdelningscheferna och staben. Under har steg 4

5 två startats upp och de biträdande cheferna/motsvarande och de medicinskt ansvariga cheferna genomgår nu ett motsvarande program. Steg tre dvs. en utbildningsinsats för de potentiella cheferna kommer att börja planeras under Rättsmedicinalverket Verksledningsgruppen tog under beslut om en annan verksintern ordning för finansieringen av forsknings- och utvecklingsmedlen i verket. Under flera år har det varit möjligt för medarbetare i verket att årligen ansöka om stöd ur den s.k. forskarmiljonen som i internbudgeten avsatts för detta ändamål. Den miljonen ska fr.o.m användas till färre, större projekt och alla avdelningar ska för forsknings- och utvecklingsarbete tillföras särskilda medel. Dessutom ska arbetet på ett tydligare sätt göras till en naturlig del av det samlade uppdraget och schemaläggas. Allt för att skapa utrymme för arbetet och för att de satsningar som görs får bära frukt. Alla dessa satsningar har möjliggjorts av de resurstillskott som verket fått under de senaste två åren. Ambitionerna när det gäller kvalitet och arbetsmiljö har också kunnat struktureras och höjas under. Inom rättspsykiatrin har det utvecklingsarbete som gjorts inom den s.k. 7-verksamheten nu gått i mål och översynen av formerna för de rättspsykiatriska undersökningarna har påbörjats. Beslut är också under året taget och arbetet påbörjat när det gäller ackreditering av den rättsmedicinska verksamheten. Det systematiska arbetsmiljöarbetet är infört och fortsätter att utvecklas och en arbetsmiljöplan för hela verket är beslutad. Medborgarperspektivet är centralt i vår verksamhet. Vi möter människor i svåra och traumatiska situationer. Livets alla skeden är en naturlig del av vår vardag i Rättsmedicinalverket. Det ställer stora krav på medarbetarna i bemötandet av dessa personer samt i bemötandet av varandra. Vår värdegrund och bemötandefrågorna behöver därför ständigt hållas levande. Värdegrundseminarier har genomförts vid verkets alla avdelningar under året där bl.a. frågan om vad det innebär att vara statstjänsteman diskuterats. Erna Zelmin Generaldirektör 5

6

7 Resultatredovisning Rättspsykiatri Rättsmedicinalverket Mål för verksamhetsområdet Rättspsykiatri Verksamheten ska svara mot uppdragsgivarnas behov och bedrivas med hög kvalitet och effektivitet. De undersöktas personliga integritet ska respekteras. Återrapportering Rättsmedicinalverket ska redovisa och kommentera verksamhetens resultat i förhållande till de uppgifter som framgår av förordningen (2007:976) med instruktion för Rättsmedicinalverket samt utifrån ovan angivna mål samt utifrån den statistikindelning som myndigheten använder. Rättsmedicinalverkets uppgifter inom rättspsykiatri Av förordningen (2007:976) med instruktion för Rättsmedicinalverket framgår att myndigheten särskilt ska svara för rättspsykiatriska undersökningar i brottmål och läkarintyg som avses i 7 lagen (1991:2041) om särskild personutredning i brottmål, m.m., utredningar om risk för återfall i brottslighet enligt lagen (2006:45) om omvandling av fängelse på livstid, information inom sitt ansvarsområde till andra myndigheter och enskilda, internationellt samarbete inom sitt ansvarsområde, utvecklingsarbete och stöd åt forskning av betydelse för verksamheten. Rättsmedicinalverket får också inom sitt ansvarsområde utföra uppdrag om verksamheten i övrigt medger det. Beskrivning och analys av resultatet Allmänt Den rättspsykiatriska utredningsverksamheten har under bedrivits vid fyra olika utredningsenheter varav två i Stockholm och i Göteborg - ingår i Rättsmedicinalverkets (RMV) organisation och två varit verksamma enligt särskilda entreprenörsavtal mellan RMV och den rättspsykiatriska vården i Umeå och Malmö. Vid de två utredningsavdelningarna i Stockholm och i Göteborg arbetar sammantaget ca 150 personer som specialistläkare i rättspsykiatri (rättspsykiater), psykologer, forensiska socialutredare (kuratorer), administratörer samt vårdpersonal. Det är den enda verksamheten inom RMV som bedrivs dygnet runt. Häktade undersökningsfall vistas i verkets lokaler under i genomsnitt tre veckor av hela den ca fyra veckor långa utredningstiden. Nattetid och helger finns alltid läkare i beredskap. Därutöver har RMV kontrakterat ca 35 externa läkare på olika platser i landet för att skriva intyg enligt 7 lagen (1991:2041) om särskild personutredning i brottmål, m.m. 7

8 Rättsmedicinalverket Entreprenörsavtalet med Region Skåne (Malmöenheten) sades upp under och fr.o.m kommer således den rättspsykiatriska utredningsverksamheten att bedrivas vid tre utredningsenheter den södra (Göteborg), den mellersta (Stockholm) och den norra (Umeå) 1. Skälet till denna omorganisering är att RMV fr.o.m kommer att ges möjlighet att utöka utredningsplatserna i Göteborg eftersom den rättspsykiatriska vården i Västra Götaland då kommer att flytta ut ur de av verket hyrda lokalerna. Planeringen av ombyggnationen av lokalerna i Göteborg och andra praktiska förberedelser inför detta har påbörjats under. Under 2012 kommer även utredningsenheten i Stockholm enligt plan att flytta in i landstingets nybyggda lokaler. Ärendeutvecklingen Allmänt Det totala antalet expedierade rättspsykiatriska undersökningar (s.k. RPU) enligt lagen (1991:1137) om rättspsykiatrisk undersökning minskade under med 19 procent jämfört med Antalet häktade undersökningsfall var 23 procent lägre jämfört med Det kan dock noteras att den avgörande andelen minskade ärenden kan hänföras till första halvåret. Ärendeinflödet under andra halvåret låg i paritet med 2008 års nivå. När det gäller antalet ärenden enligt lagen (1991:2041) om särskild personutredning i brottmål m.m. (s.k. 7-intyg) har en minskning med 11 procent skett under i jämförelse med Antalet expedierade riskbedömningar enligt lagen (2006:45) om omvandling av fängelse på livstid uppgick i stort sett till samma antal som Tabell 1. Antal expedierade ärenden Typ av undersökning Rättspsykiatrisk undersökning (RPU) varav häktade intyg Riskbedömningar i anslutning till lagen (2006:45) om omvandling av fängelse på livstid Källa: Rättsmedicinalverkets ärendehanteringssystem PsykBase De förändrade reglerna om påföljder för psykiskt störda lagöverträdare som trädde i kraft den 1 juli 2008 genom en ändring i 30 kap 6 första stycket punkten 2 brottsbalken (BrB) och 1 lagen (1991:1137) om rättspsykiatrisk undersökning innebär att en domstol också kan begära att en rättspsykiatrisk utredning ska ge domstolen ett underlag för bedömning av frågan om den tilltalade till följd av sin allvarliga psykiska störning har saknat förmåga att inse gärningens innebörd, eller att anpassa sitt handlande efter en sådan insikt, eller om den allvarliga psykiska störningen är självförvållad genom rus eller på något annat liknande sätt. 1 Jfr föreskrifterna (SOSFS 1999:19) om fördelning på undersökningsenheter av läkarundersökningar vid särskild personutredning i brottmål och av rättspsykiatriska undersökningar (Socialstyrelsens författningssamling). 8

9 Domstolarnas benägenhet att efterfråga utredning i dessa avseenden framgår av tabellerna 2 och 3. Under efterfrågade domstolarna underlag för bedömning av den tilltalades förmåga att inse gärningens innebörd i 60 procent av ärendena. Detta är en markant ökning i jämförelse med det första halvåret som den nya lagstiftningen var i kraft. En liknande ökning har också skett av andelen ärenden där domstolen begärt underlag för en bedömning av om en allvarlig psykisk störning varit självförvållad. Rättsmedicinalverket Tabell 2. Förmåga att inse gärningens innebörd - antal förfrågningar från domstolarna Antal förfrågningar Andel av alla avgivna Period under perioden RPU (%) under perioden 2008 juli-december (6 mån) (12 mån) Källa: Rättsmedicinalverkets ärendehanteringssystem PsykBase Tabell 3. Självförvållad allvarlig psykisk störning - antal förfrågningar från domstolarna Antal förfrågningar Andel av alla avgivna Period under perioden RPU (%) under perioden 2008 juli-december (6 mån) (12 mån) Källa: Rättsmedicinalverkets ärendehanteringssystem PsykBase Noteras bör att samtliga ärenden beställts av domstol och att RMV inte har kunnat finna någon förklaring till varför ärendeinflödet under på årsbasis gick ner men varierade kraftigt under året. Erfarenheten är dock att inflödet, sett över flera års sikt, tidigare också varierat utan uppenbar förklaring. Fr.o.m. den 1 januari 2010 kommer ärendemängden uppskattningsvis att fördela sig mellan utredningsenheterna som så att Stockholm kommer att hantera ca 50 procent, Göteborg (inkl. ärenden som tidigare handlades i Skåne) ca 40 procent och Umeå ca 10 procent av ärendena. Väntetider, anstånd och utredningstider avseende RPU Antal och andel ärenden där häktade personer inte kunnat tas in på utredningsenhet inom i lag föreskrivna sju dagar från och med domstolens förordnande om rättspsykiatrisk undersökning (RPU) minskade under jämfört med tidigare år (jfr 8 lagen [1991:1137] om rättspsykiatrisk undersökning). I de fall under där sjudagarsregeln överskreds hade det sin grund i bristen på Kriminalvårdens transportresurser en resursfråga som ligger utanför RMV:s kontroll. 9

10 Rättsmedicinalverket Andelen ärenden i vilka utredningsenhet hos domstol begärt anstånd med avgivandet av RPU ökade något under jämfört med de två föregående åren beträffande häktade undersökningsfall. Grunden för anstånd som beslutas av domstolen utgörs av skäl som är att hänföra till ärendet som sådant t.ex. komplexitet, behov av ytterligare observationstid, tidsutdräkt på grund av långa handläggningstider för inhämtande av handlingar från t.ex. andra myndigheter eller nödvändiga medicinska undersökningar som ej kan genomföras på undersökningsenheten. De genomsnittliga undersökningstiderna för RPU, som varit stabila över tid, uppgår för häktade undersökningsfall till ca 28 dagar och för personer som befinner sig på fri fot till ca 42 dagar. I båda fallen således inom lagstadgad längsta tid (jfr 6 lagen [1991:1137] om rättspsykiatrisk undersökning 2 ). Tabell 4. Väntetider, utredningstid och anstånd (andel i procent) Antal Andel Antal Andel Antal Andel Väntetid för häktade överstiger sju dagar Utredningstid för häktade överstiger 28 dagar för ej häktade överstiger 42 dagar Anstånd för häktade för ej häktade Källa: Rättsmedicinalverkets ärendehanteringssystem PsykBase Kravet på domstolarna att kalla till och hålla förhandling inom viss tid efter det att ett rättspsykiatriskt utlåtande inkommit till domstolen har emellanåt bidragit till att domstolarna inte önskat att RMV levererar utlåtandena för snabbt (jfr 43 kap.11 rättegångsbalken [RB]). De praktiska svårigheterna för en domstol att från RMV flytta en utsatt förhandling är betydande varför domstolen som regel begär in utlåtandet vid tidpunkten för den maximalt möjliga utredningstiden. Detta har i sin tur gjort att incitamentet för RMV att korta utredningstiderna och att expediera utlåtandena till domstolen så snart de färdigställts inte varit så stort. 2 En rättspsykiatrisk undersökning skall utföras med största möjliga skyndsamhet. Den skall anpassas efter domstolens syfte med undersökningen och övriga omständigheter i det enskilda fallet. Ett utlåtande beträffande undersökningen skall utan dröjsmål ges in till rätten sedan undersökningsarbetet har avslutats. Utlåtandet ges in inom fyra veckor, om den misstänkte är häktad, och annars inom sex veckor från det att beslutet om undersökning kom in till undersökningsenheten. Rätten får medge anstånd, om det finns synnerliga skäl. 10

11 Påföljdsförslag vid rättspsykiatrisk undersökning (RPU) Under gjordes vid rättspsykiatrisk undersökning (RPU) bedömningen att 44 procent av de undersökta led av en allvarlig psykisk störning. I 42 procent av samtliga rättspsykiatriska undersökningar under året föreslogs rättspsykiatrisk vård som påföljd och i 5 procent skyddstillsyn. Rättsmedicinalverket Tabell 5. Rättspsykiatrisk bedömning - påföljdsförslag vid rättspsykiatrisk undersökning (RPU) Allvarlig psykisk störning i totala antalet RPU, andel i procent Påföljdsförslag i totala antalet RPU, andel i procent - Rättspsykiatrisk vård Skyddstillsyn Källa: Rättsmedicinalverkets ärendehanteringssystem PsykBase Läkarsituationen inom den utredande rättspsykiatrin Ett långsiktigt arbete påbörjades under för att förbättra läkarbemanningen. Se vidare avsnittet Övrig återrapportering och redovisning. Kvalitetsarbete Vilka åtgärder som vidtagits för att kvalitetsutveckla och kvalitetssäkra verksamheten samt resultaten av kvalitets uppföljningarna Kvalitetsutveckling och kvalitetsuppföljning Allmänt Kvalitetsutveckling och kvalitetsuppföljning bedrivs ständigt inom de rättspsykiatriska utredningsenheterna och respektive verksamhetschef är ytterst ansvarig för detta. Vid utredningsenheterna finns chefsöverläkare som har det yttersta medicinska ansvaret för verksamheten.verksamhetschef och chefsöverläkare kan vara samma person, men är i dagsläget inte det vare sig i Göteborg eller i Stockholm. Under de senaste två åren har kvalitetsarbetet intensifierats och inom den rättspsykiatriska verksamheten görs nu flera samlade insatser med syfte att utveckla kvaliteten ytterligare och formerna för hur den följs upp. Bl.a. pågår det ett mer samlat och verksgemensamt översynsarbete när det gäller att få en större samsyn mellan utredningsenheterna när det gäller utredningsarbetets processer, de olika yrkeskategoriernas roll i utredningsarbetet samt administrativa rutiner och interna styrdokument. I detta sammanhang följer RMV, bl.a. genom sin expert i utredningen, det uppdrag som Psykiatrilagsutredningen (S 2008:09; dir 2008:09, dir :93) har att se över den psykiatriska tvångsvården och de utredningsförslag som kan tänkas komma och hur dessa påverkar RMV:s framtida uppdrag. Utredningen ska presentera sina förslag senast den 30 april

12 Rättsmedicinalverket GD, verksamhetscheferna, de biträdande cheferna, chefsöverläkarna och staben träffas fyra gånger per år för Verksamhetsområdesmöte. Vid dessa möten diskuteras kvalitetsfrågor och för närvarande det kvalitetsarbete som nu bedrivs inom det rättspsykiatriska området. Vid dessa möten konkretiseras också de övergripande prioriteringarna och riktlinjerna som läggs fast av verksledningsgruppen. Säkerhet Ur kvalitetssynpunkt är det också viktigt att säkerhetsfrågorna hålls levande i verksamheten. Ett långsiktigt arbete pågår för att generellt höja säkerhetsnivån vid RMV:s utredningsenheter genom återkommande utbildningsinsatser och de ny- och ombyggnadsåtgärder vid utredningsenheterna i Stockholm och Göteborg som det planeras för och som beräknas stå färdiga under I säkerhetsarbetet är det av största vikt att den dynamiska säkerheten är god så att antalet incidenter med hot och våld i verksamheten minimeras. Detsamma gäller frågan om risk för rymningar och fritagningar. Det är som sagts tidigare en verksamhet där de intagna finns dygnet runt. Säkerhetsarbetet vid RMV:s utredningsenheter sker enligt Socialstyrelsen föreskrifter Säkerhet vid psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk undersökningsverksamhet (SOSFS 2006:9). Föreskrifterna ställer krav på att en noggrann riskbedömning med avseende på risken för fritagning regelmässigt genomförs i varje enskilt fall innan vederbörande tas in för undersökning. I enstaka fall, när så bedöms nödvändigt av säkerhetsskäl, genomförs den rättspsykiatriska undersökningen i häktet. Under genomfördes undersökningen i häktet i tre fall. Av tabellerna 6 och 7 framgår förekomsten av hot och våld i verksamheten. Den generella bilden av förekomsten av våld- och hot vid utredningsavdelningarna är att incidensen över tid är relativt stabil mellan åren. I absoluta tal kunde en minskning av antalet rapporterade våldshändelser noteras under, vilket till stor del kan förklaras utifrån ett betydligt lägre antal vistelsedygn jämfört med tidigare år. Tabell 6. Antal hot- och våldsincidenter på RMV:s rättspsykiatriska utredningsavdelningar Hot och våld mot personal Stockholm Göteborg Totalt Hot och våld mot medintagna Stockholm Göteborg Totalt Hot och våld totalt Stockholm Göteborg Totalt Källa: Avdelningarnas incidentrapporter 12

13 Tabell 7. Antal hot- och våldsincidenter/1000 vistelsedygn Hot och våld totalt Stockholm 8,9 3,8 5,0 Göteborg 14,3 13,5 13,6 Totalt - genomsnitt för båda avd 11,1 7,8 9,1 Rättsmedicinalverket Källa: Avdelningarnas incidentrapporter Under har inga rymningar eller fritagningsförsök förekommit från utredningsenheterna. Ett rymningsförsök har noterats. Tvångsåtgärder Inom ramen för den rättspsykiatriska verksamheten uppstår ibland behovet av att tillgripa olika tvångsåtgärder, åtgärder vars användning är noga reglerade i lag. Även i denna del är det viktigt att beslut om att vidta tvångsåtgärder är välgrundade och att de är väl dokumenterade och att själva åtgärden vidtas och genomförs på ett korrekt sätt. Tvång får som huvudregel enbart användas om medicinska skäl talar för det. Tvångsmedelsanvändningen vid de rättspsykiatriska utredningsenheternas vistelseavdelningar har i olika sammanhang varit föremål för utredning och överväganden. Häktesutredningen gav förslag till reglering av denna fråga i sitt betänkande Ny häkteslag (SOU 2006:17) i februari Förslagen har inte lett till någon ändrad lagstiftning. En konsekvens av att den psykiatriska tvångsvårdslagstiftningen ska tillämpas när en intagen har förts över från ett häkte till en undersökningsenhet för rättspsykiatrisk undersökning är att rätten att vidta tvångsåtgärder av ordnings- och säkerhetsskäl är mer begränsade än om den intagne hade varit kvar i anstalten eller häktet. Detta är ett stort problem i den dagliga verksamheten inom RMV, något som verket påtalat för regeringen vid ett flertal tillfällen. Psykiatrilagsutredningen (S 2008:09) har bl.a. mot denna bakgrund i tilläggsdirektiv (dir :93) fått i uppdrag att överväga vilka regler som bör gälla i fråga om en intagen som har förts över från ett häkte till en undersökningsenhet för rättspsykiatrisk undersökning. Uppdraget ska i stället redovisas senast den 30 april I tabell 8 nedan redovisas avskiljningar enligt nu gällande regler. Tabell 8. Avskiljningsbeslut vid Rättsmedicinalverkets utredningsavdelningar Avskiljning (5 lagen [1991:1129] om rättspsykiatrisk vård) 1-2 dygn 3-4 dygn > 8 dygn Incidens/ 1000 vistelsedygn Stockholm Göteborg Totalt antal , ,5 1,4 Avskiljning (26 lagen [1976:371]om behandling av häktade och anhållna m.fl.) 1-2 dygn 3-4 dygn > 8 dygn Incidens/ 1000 vistelsedygn Stockholm Göteborg Totalt antal , ,2 1,4 13

14 Rättsmedicinalverket Vid utredningsavdelningen i Göteborg har under ett beslut fattats enligt 8 lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård när det gäller kontroll av en intagens brevförsändelser samt ett beslut om inskränkning av en intagens kommunikationstjänster. Inget fall av bältesläggning har förekommit under budgetåret. Vid utredningsavdelningen i Stockholm förekom två fall av bältesläggning och ett fall där intagens telefon omhändertagits. Under året besökte Europarådets European Committee for the prevention of torture and inhuman or degrading treatment or punishment (CPT) Sverige. Kommittén genomförde ett oanmält besök vid utredningsenheten i Stockholm med särskilt fokus på de tvångsåtgärder (särskilt avskiljning) som används i verksamheten, lokalernas utformning och rutinerna för dokumentation i verksamheten. I huvudsak bedömdes verksamheten vid RMV uppfylla Europakonventionens krav. Kommittén noterade under sin inspektion att ett par fall varit avskiljda under en relativt lång tid och påpekade därför vikten av att avskiljning används under kortast möjliga tid. Verksamhetens karaktär och de intagnas svåra psykiska ohälsa i kombination med aggressivt beteende medför dock att enstaka intagna med hänsyn till medintagnas säkerhet måste vara avskiljda under längre tid. Kommittén rekommenderade sedermera, i sin rapport till den svenska regeringen av den 11 december, ett införande av ett register för registrering av alla fall av användning av avskiljning och bältesläggning i verksamheten vid utredningsenheten liksom vid alla psykiatriska vårdenheter som saknar ett sådant register. Kommittén pekade också på vikten av att ha skriftlig information om verksamheten och hur olika beslut kan överklagas tillgänglig på olika språk. Båda dessa påpekanden har noterats av RMV och kommer att åtgärdas. Kommittén ansåg det som positivt att det inom RMV:s verksamhet erbjuds möjligheter till sysselsättning för de intagna inom ramen för en särskild aktivitetsavdelning i de fall de intagnas tillstånd och säkerhet medger detta. Rättsliga rådet Under de tio första månaderna av remitterade domstolarna totalt åtta rättspsykiatriska utlåtanden till Socialstyrelsens råd för vissa rättsliga sociala och medicinska frågor (Rättsliga rådet) för yttrande. Av de behandlade ärendena gjorde Rättsliga rådet i tre fall en annan bedömning än undersökande läkare beträffande förekomst av allvarlig psykisk störning. Andelen rättspsykiatriska undersökningsfall som varit föremål för prövning av Rättsliga rådet har minskat under i jämförelse med de två föregående åren. Andelen ärenden där rådet gjort en annan bedömning under (t.o.m. oktober månad) utgör 0,8 procent av det totala antalet ärenden under perioden. Sammantaget är andelen prövade ärenden i Rättsliga rådet liten i förhållande till alla de ärenden som RMV hanterar per år. Andelen ärenden där rådet gjort en annan bedömning än undersökande läkare i frågan om allvarlig psykisk störning är ytterligare lägre. 14

15 Tabell 9. Bedömning av rättspsykiatriska utlåtanden i Socialstyrelsens råd för vissa rättsliga sociala och medicinska frågor (Rättsliga rådet) (10 mån) Antal Andel Antal Andel Antal Andel Remitterade RPU 20 3,6 9 1,6 8 2,2 varav annan bedömning av allvarlig psykisk störning 8 1,4 3 0,5 3 0,8 Rättsmedicinalverket Källa: Rättsmedicinalverkets ärendehanteringssystem PsykBase Anmärkning: Handläggningstiden i rättsliga rådet är omkring två månader, varför bara tio månader av det senaste året kan redovisas vid årsskiftet. Uppgifterna uppdateras inför varje ny årsredovisning. Den ärendegranskning som görs av rådet kan enligt RMV inte anses som regelrätt kvalitetsuppföljning utan möjligen som en indikator på utredningarnas validitet och reliabilitet. Grunden varför ärendena anhängiggörs för prövning vid rådet varierar nämligen och är i många fall inte ens fullt ut känd. Rådets granskning är oavsett detta något som RMV alltid tar del av och analyserar i syfte att bl.a. lära för framtiden. Särskilt om 7-verksamheten Under har det s.k. 7-projektet slutförts i sina utredande och förslagsutformande delar och implementeringsarbetet har delvis påbörjats för att helt slutföras under Inom ramen för projektet har nya föreskrifter, interna riktlinjer för kvalitetskontroll samt en handledning tagits fram för avgivande av läkarintyg enligt 7 lagen (1991:2041) om särskild personutredning i brottmål, m.m. En annan viktig del av projektet har varit att genom upphandlingsförfarande rekrytera och kontraktera externa läkare för att skriva 7-intyg. Upphandlingsförfarandet avslutades vid årsskiftet /2010 och ett 35-tal uppdragskontrakt har slutits med externskrivande läkare. RMV beräknar att en viss fortsatt upphandling/kontraktering kommer att behöva genomföras i början av Målet i denna fas är ett 45-tal kontrakt. Ytterligare kontrakt skulle dock behövas för att nå en så fullödig geografisk täckning av läkarresurserna som möjligt. Ärendehanteringssystemet för 7-ärendena har setts över och tagits i bruk vid utredningsenheterna. Systemet kommer att ytterligare anpassas och utvecklas för att utgöra ett stöd även för de externskrivande läkarna. Särskilt om rättspsykiatriska undersökningar (RPU) Under påbörjade RMV en mer genomgripande översyn av den rättspsykiatriska undersökningsverksamheten. Översynsarbetet har ett långsiktigt perspektiv och tar sin utgångspunkt i bl.a. Psykiatrilagsutredningens (S 2008:09) pågående arbete och vad som med tanke på utredningens direktiv (dir 2008:09, dir :93) kan tänkas bli utredningens kommande 15

16 Rättsmedicinalverket förslag. Inom ramen för översynen ska nya föreskrifter om hur RPU:er ska genomföras tas fram och behovet av övriga styrdokument undersökas. Vidare ska ärendehanteringssystemet ses över. Översynsarbetet beräknas enligt nu föreliggande tidsplan kunna slutföras under hösten Särskilt om riskbedömningar Sedan lagen (2006:45) om omvandling av fängelse på livstid trädde i kraft den 1 november 2006 har RMV genomfört 70 riskutredningar av livstidsdömda. Under början av har en implementering genomförts av ett för Sverige nytt kanadensiskt skattningsinstrument för riskbedömning av fängelsedömda män och kvinnor samt frivårdsklienter LSI-R (Level of Service Inventory Revised). RMV har den svenska upphovsrätten för materialet. Implementeringen har också ställt krav på utbildning av svenska handledare för instrumentets användning. Vidare har RMV inhämtat erfarenheter från Riskmanagement Authority (RMA) i Skottland som är ett nationellt centrum sedan 2004 för riskbedömning och riskhantering av personer i Skottland som omfattas av s.k. Order for Lifelong Restriction. RMV har genomfört riskbedömningar av livstidsdömda under snart tre och ett halvt år. Nu planeras en samlad översyn av arbetet i syfte att dels samla de kunskaper och erfarenheter som hittills vunnits i verksamheten, dels följa upp och utveckla kvaliteten i bedömningarna och göra dem så säkra som möjligt. Kvalitetssäkring Standardiserade kvalitetssäkringssystem har aldrig funnits inom den rättspsykiatriska verksamheten. Frågan har dock under väckts om att undersöka möjligheterna att införa ett sådant system. Ställning har dock tagits för att avvakta det arbete som för närvarande påbörjats inom den rättsmedicinska verksamheten när det gäller möjligheterna att ackreditera den verksamheten. Vilka åtgärder som myndigheten vidtagit eller planerar att vidta för att hantera en ökad ärendetillströmning. År innebar ingen numerär ökning av antalet ärenden inom den rättspsykiatriska utredningsverksamheten. Detta bedöms dock som varande inom den normalvariation som visat sig under ett antal år tillbaka. RMV kan dock konstatera att under så har de lagändringar som trädde i kraft den 1 juli 2008, där domstolarna kan utvidga sina frågeställningar utöver frågan om förekomsten av en allvarlig psykisk störning till att begära underlag från RMV för bedömning av den tilltalades förmåga av att inse gärningens innebörd och underlag för en bedömning av om en allvarlig psykisk störning varit självförvållad, inneburit en ökad komplexitet hos 16

17 ärendena och krav på ökad arbetsinsats totalt sett för att genomföra de rättspsykiatriska utredningarna. Under efterfrågade domstolarna ett utvidgat underlag i 60 procent av ärendena. Detta var en markant ökning i jämförelse med det första halvåret som den nya lagstiftningen var i kraft. I första hand har det ställt ökade krav på insatserna hos ansvariga rättspsykiatriker, dvs. en kategori som redan tidigare varit tungt arbetsbelastade på grund av den underbemanning som råder. Rättsmedicinalverket RMV gör bedömningen att det pågående arbetet inom Psykiatrilagsutredningen (S 2008:09) med största sannolikhet, och inom ett par års tid, kommer att innebära utvidgade arbetsuppgifter för RMV i form av bl.a. vidare krav vad gäller kommande former och förutsättningar för de rättspsykiatriska utredningarna. För att möta både det faktum att rättspsykiatriska utredningsärenden ser ut att kunna bli fler och/eller mer komplexa framöver, de ökade ambitionerna att utveckla och säkra kvaliteten i utredningarna samt att ge ett betydligt större och alldeles nödvändigt utrymme för det under flera år av resursskäl eftersatta FoU-arbetet, så har det under arbetats fram en tioårsplan för läkarbemanningen inom RMV RMV Underbemanningen när det gäller läkare är fortfarande, och har så varit under många år, ett stort bekymmer. Syftet med RMV 2018 är att vara ett underlag för att RMV på ett samlat och systematiskt sätt ska kunna beräkna och fördela resurserna på ett sätt som på sikt leder till en bättre läkarbemanning inom rättspsykiatrin. Kravet på och behovet av handledning av nya läkare gör att en ökad rekrytering i syfte att utöka antalet läkare inte omedelbart får genomslag i form av en ökad bemanning med färdiga specialister. Bl.a. därför innebär detta att externt kontrakterade utredningsläkare under en god tid framöver kommer att utgöra en viktig resurs i den rättspsykiatriska utredningsverksamheten i avvaktan på att en intensifierad rekrytering av läkare får genomslag. Under genomfördes en ny samlad upphandling i syfte att säkra dessa resurser. Tioårsplanen RMV 2018 kommenteras mer utförligt under avsnittet Övrig återrapportering och redovisning. En annan åtgärd som vidtagits under är att samla den utredande verksamheten vid tre enheter i landet. Fr.o.m. den 1 januari 2010 är avtalet med Region Skåne (Malmöenheten) om att genomföra vissa rättspsykiatriska utredningar uppsagt. Som ett led i denna omstrukturering har också under beslut tagits om att bygga om lokalerna vid den rättspsykiatriska avdelningen i Göteborg och ta vara på möjligheten att utöka antalet undersökningsplatser i samband med att Västa Götalandsregionen under 2012 kommer att flytta från RMV:s lokaler. På olika sätt vidtas också åtgärder för en närmare samverkan mellan de tre utredningsenheterna vilket kan ge såväl positiva vinster ur resurssynpunkt genom ett optimerat resursutnyttjande men också ur verksamhetsutvecklingssynpunkt. 17

18 Rättsmedicinalverket Styckkostnaden för de olika ärendetyperna Tabell 10. Styckkostnad per ärendetyp (i kronor) Ärendetyp * RPU häktad RPU ej häktad intyg * RMV har ingen jämförande redovisning för då rapporteringskravet är nytt för. Kommentar: Ärendetypen RPU ej häktad inkluderar även riskbedömningar som är få till antalet och inte väsentligt avviker från varandra. Kostnadsberäkningen har gjorts på schablonmässig grund via verksamhetsstruktur i löne- och ekonomisystemen. I kostnadsberäkningen ingår andel av verkets indirekta kostnader s k overheadkostnader. Resultatet för hela verksamhetsområdet rättspsykiatri Måluppfyllelsen bedöms som mycket god. 18

19 Rättsmedicinalverket 19

20 Rättsmedicinalverket 20 20

21 Rättsmedicin Mål för verksamhetsområdet Rättsmedicin Verksamheten ska svara mot uppdragsgivarnas behov och bedrivas med hög kvalitet och effektivitet. De undersöktas personliga integritet ska respekteras. Rättsmedicinalverket Återrapportering Rättsmedicinalverket ska redovisa och kommentera verksamhetens resultat i förhållande till de uppgifter som framgår av förordningen (2007:976) med instruktion för Rättsmedicinalverket samt utifrån ovan angivna mål samt utifrån den statistikindelning som myndigheten använder. Rättsmedicinalverkets uppgifter inom rättsmedicin Av förordningen (2007:976) med instruktion för Rättsmedicinalverket framgår att myndigheten särskilt ska svara för rättsmedicinska obduktioner och andra rättsmedicinska undersökningar, verksamhet med utfärdande av sådana intyg som avses i lagen (2005:225) om rättsintyg i anledning av brott, rättsmedicinsk medverkan i övrigt på begäran av domstol, länsstyrelse, allmän åklagare eller polismyndighet, information inom sitt ansvarsområde till andra myndigheter och enskilda, internationellt samarbete inom sitt ansvarsområde, utvecklingsarbete och stöd åt forskning av betydelse för verksamheten. Rättsmedicinalverket får också inom sitt ansvarsområde utföra uppdrag om verksamheten i övrigt tillåter det. Beskrivning och analys av resultatet Allmänt Den rättsmedicinska verksamheten bedrivs vid de rättsmedicinska avdelningarna i Umeå, Uppsala, Stockholm, Linköping, Göteborg och Lund. Där arbetar ca 100 anställda som läkare med specialistkompetens i rättsmedicin (rättsläkare), läkare som genomför sin specialistutbildning i rättsmedicin (ST-läkare), rättsmedicinska assistenter, rättsmedicinska utredare, biomedicinska analytiker och administratörer. Nattetid och helger finns alltid en läkare i beredskap på varje avdelning. Därutöver har Rättsmedicinalverket (RMV) kontrakterat ca 55 externa läkare på 35 olika platser i landet för att skriva rättsintyg enligt lagen (2005:225) om rättsintyg i anledning av brott. Avdelningen i Uppsala flyttade under hösten 2008 in i nya lokaler och färdigställandet pågår alltjämt. Färdigställandet av landets enda obduktions- och laboratorielokal med smittskyddsklass 3 (avseende biologisk smitta) avseende human vävnad väntas vara klart Planeringen av nya lokaler för avdelningen i Göteborg fortgår med sikte på inflyttning

22 Rättsmedicinalverket Ärendeutvecklingen Allmänt Antalet rättsmedicinska obduktioner har i landet totalt under många år legat kring per år. Jämfört med 2008 har det totala antalet rättsmedicinska obduktioner ökat under. De kliniska obduktionerna, som görs efter beställning från de patologiska avdelningarna vid sjukhusen, håller samma nivå som 2008 och förklaras delvis av att avdelningen i Uppsala på grund av bristande läkarresurser upphört med dessa förrättningar. Ärendefördelningen mellan avdelningarna kan sett över tid uppskattas till ungefär Solna 25 procent, Linköping 20 procent, Göteborg 17 procent, Lund 16 procent, Uppsala 14 procent och Umeå 8 procent. Rättsintygsverksamhetens 3 fjärde år är nu till ända och under år löpte avtalen ut för alla kontrakterade läkare och ny upphandling slutfördes. Som framgår av tabell 11, har antalet kroppsundersökningar av levande minskat såväl beträffande de förrättningar som utförts av RMV:s egna rättsläkare som de som utförts av de kontrakterade rättsintygsskrivande läkarna. Även det totala antalet yttranden har minskat jämfört med RMV:s rättsodontologiska verksamhet består av en heltidsanställd rättsodontolog med placering på den rättsmedicinska avdelningen i Stockholm med uppgift att undersöka oidentifierade avlidna. Vidare finns det inom RMV två rättsläkare som är utbildade tandläkare och som utför de rättsodontologiska identifieringarna vid avdelningarna i Linköping och Lund. Två kontrakterade tandläkare (identifieringskunniga tandläkare) utför identifieringar vid avdelningarna i Göteborg och Umeå. Antalet identifieringsundersökningar genom rättsodontologisk såväl som DNA-undersökning ligger i princip på samma nivå som Rättsodontologen utför även registreringar och sökningar i det register som RMV för över försvunna personer. Vidare åldersbedömer rättsodontologen personer på uppdrag av Migrationsverket och Polisen och skriver rättsintyg på odontologiska traumafall. I rutinarbetet ingår också hjälp åt Interpol med identifiering av okända avlidna utomlands samt saknade utlänningar i Sverige. 3 Lagen (2005:225) om rättsintyg i anledning av brott. 22

23 Tabell 11. Antal utförda förrättningar per år Ärendetyp Rättsmedicinsk obduktion Utvidgad rättsmedicinsk obduktion Rättsmedicinsk likbesiktning Klinisk obduktion Domstolsförhandling Brottsplatsundersökning Identifiering Rättsmedicinalverket Rättsintyg RMV-läkare - varav: - Kroppsundersökning av levande Yttrande Rättsintyg RMV-läkare Totalt Rättsintyg kontrakterade läkare - varav: - Kroppsundersökning av levande Yttrande Rättsintyg kontrakterade läkare Totalt Rättsintyg totalt Källa: Rättsmedicinalverkets ärendehanteringssystem RättsBase I syfte att öka tillgången på vävnadsdonationer, initierade landstingsdirektörerna och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) ett nationellt vävnadsprojekt där tre av RMV:s rättsmedicinska avdelningar ingår tillsammans med Socialstyrelsen, Donationsrådet, vävnadsinrättningar samt företrädare för vävnadsområden. Projektet, under namnet DORIS, startade den 1 september och har för RMV:s del inneburit en ökning av antalet vävnadsdonationer, främst hjärtklaffar och hornhinnor. Projektet ska utvärderas under första halvåret Genomsnittliga handläggningstider Handläggningstiderna för obduktionsärenden har i förhållande till 2008 förlängts. Den huvudsakliga orsaken till försämringen av handläggningstiderna är att antalet obduktionsärenden ökat under i kombination med den alltjämt rådande bristen på rättsläkare och det faktum att RMV lyckats anställa fler ST-läkare vilket ökat kravet på rättsläkarna när det gäller handledning. En ytterligare förklaring är att de kompletterande analyserna, framförallt toxikologiska och histopatologiska har blivit mer omfattande då ärendena blivit mer komplicerade och frågeställningarna breddats. Resultatet av dessa undersökningar måste i obduktionsärendena avvaktas och vägas in i det slutliga utlåtandet vilket leder till längre handläggningstid. Samma skäl förklarar att även handläggningstiden för kroppsundersökningar av levande har försämrats något under. 23

24 Rättsmedicinalverket Tabell 12. Handläggningstider - medeltal (kalenderdagar) för rättsmedicinska ärenden Ärendetyp Kroppsundersökning av levande Rättsmedicinsk obduktion Utvidgad rättsmedicinsk obduktion Källa: Rättsmedicinalverkets ärendehanteringssystem RättsBase Läkarsituationen inom den rättsmedicinska verksamheten Ett långsiktigt arbete påbörjades under för att förbättra läkarbemanningen. Se vidare avsnittet Övrig återrapportering och redovisning. Katastrofarbete och katastrofberedskap En samlad redovisning av omfattningen av arbetet när det gäller myndighetens insatser vid katastrofer och katastrofberedskap och i vilken utsträckning myndigheten deltar i nationellt och internationellt utvecklingsarbete på området. När det inträffar en stor olycka, ett terrordåd, en naturkatastrof eller en annan händelse där ett flertal personer hemmahörande i Sverige avlider kan Rikspolisstyrelsen, i samråd med Regeringskansliet och RMV, skicka ut en expertgrupp för att göra dödsfallsundersökningar och identifiera de omkomna 4. I expertgruppen, ID-kommissionen, ingår bland andra kriminaltekniker, rättsodontologer, rättsläkare och rättsmedicinska assistenter. IDkommissionens ordförande är Rikskriminalpolischefen. RMV har inte något författningsreglerat uppdrag att delta vid insatser utanför Sverige utan verkets insatser bygger helt på att verkets experter frivilligt åtar sig att resa utanför Sverige för att delta i identifieringsarbete. Verket har en samlad kontaktlista över rättsläkare, rättsmedicinska assistenter, rättsodontologer/identifieringskunniga tandläkare och rättsgenetiker som har anmält sitt intresse av att arbete i händelse av en större olycka. En reglering mellan Rikspolisstyrelsen och RMV av verkets insatser, försäkringsfrågor, utrustning m.m. planeras bli klar under Många av verkets experter deltog i arbetet i Thailand. Experter har också deltagit vid olyckor - bl.a. flygolyckan i Milano, bombdådet på Bali, helikopterolyckan i Nepal och flygplansolyckan i Madrid. År har inga insatser varit aktuella för utlandsarbete. Däremot kan nämnas att RMV:s rättsgenetiska avdelning bistod med DNA-analys på anhöriga till saknade i Air France olyckan utanför Brasilien sommaren. Internt inom verket finns en av Generaldirektören (GD) ledd katastrofledningsgrupp som ständigt kan nås av Rikspolisstyrelsen i händelse av en katastrofsituation nationellt eller internationellt. Gruppen består förutom av GD som ordförande och utvecklingsdirektören som ansvarar för bl.a. information och massmediakontakter av en expertgrupp med rättsläkare, 4 Förordningen (1988:530) om expertgruppen för identifiering vid katastroffall. 24

25 rättsodontolog, genetiker och personaldirektören och har rutiner för meddelanden via sms/e-post. En webbaserad lösning för administration av verkets interna behov är framtagen att aktiveras vid behov. Inom verket finns också en katastrofberedskapsgrupp som leds av utvecklingsdirektören och som förutom verksintern kompetens även består av representanter från Rikspolisstyrelsen. Gruppen träffas någon gång per år för diskussion och planering inför eventuellt kommande identifieringsinsatser. Årligen sammankallar Interpol till möte angående DVI (Disaster Victim Identification) där RMV är representerat. Mötet ställdes dock in på grund av befarat utbrott av den nya influensan. Inom Norden hålls också årliga DVI-möten vid vilka RMV deltar. Tre rättsläkare har gått kurs i Danmark i det s.k. DVI-Programmet som är ett danskt dataprogram som används vid katastrofer. Samma kursgivare har också gett RMV:s tandläkare utbildning i samma program. Rättsmedicinalverket I samarbete med Svensk Rättsodontologisk Förening anordnar RMV sedan flera år kurser i att bli s.k. identifieringskunnig tandläkare. Till dags dato har 50 tandläkare gått kursen, som är i nio steg. Under gavs en delkurs i åldersbestämning av personer. Dessa tandläkare som på ideell basis deltar i kurserna är en viktig resurs för identifieringsarbete vid en större katastrof. RMV:s erfarenhet av insatser vid tidigare katastrofer är att, beroende på var i världen katastrofen inträffar och under vilka omständigheter som arbetet ska genomföras, det ställs särskilda krav på att medarbetarna är väl förberedda för uppgiften och på all den tekniska och annan utrustning som krävs för att kunna utföra arbetet. Idag förfogar RMV t.ex. över enbart en bärbar röntgenutrustning. Denna och annan specifik och anpassad utrustning behöver ses över, behovet av utbildning analyseras och det behöver göras vissa investeringar för att rusta RMV ännu bättre för kommande insatser. En annan aspekt som RMV börjat arbeta med tillsammans med företagshälsovården är den arbetsmiljömässiga i form av bl.a. kravet på vaccinering av medarbetare som är beredda att resa ut på katastrofuppdrag samt krav och form för läkarundersökningar inför och efter utfört uppdrag. Kvalitetsarbete Vilka åtgärder som vidtagits för att kvalitetsutveckla och kvalitetssäkra verksamheten samt resultaten av kvalitetsuppföljningarna. Kvalitetsutveckling och kvalitetsuppföljning Allmänt Kvalitetsutveckling och kvalitetsuppföljning är ett naturligt och ständigt pågående arbete inom de rättsmedicinska avdelningarna där verksamhetscheferna är ytterst ansvariga på respektive avdelning. Vid varje avdelning finns också en ytterst ansvarig medicinsk chef i de fall verksamhetschefen själv inte är specialist i rättsmedicin eller legitimerad läkare. 25

26 Rättsmedicinalverket Inom den rättsmedicinska verksamheten pågår nu flera stora projekt som kommer att leda till betydande kvalitetshöjningar av olika slag bl.a. behöver handläggningstiderna kortas. Ett kvalitetsprojekt har nu startats upp inom den rättsmedicinska verksamheten med syfte att mellan avdelningarna uppnå ökad samsyn och gemensam standard samt att införa ett gemensamt kvalitetsledningssystem som på sikt ska leda till att den rättsmedicinska verksamheten kan bli ackrediterad. En verksgemensam arbetsgrupp utreder eventuellt införandet av digital röntgenteknik (CT) i den rättsmedicinska rutinen. En långsiktig plan för en utökad bemanning av läkare inom rättspsykiatri och rättsmedicin RMV 2018 är beslutad. GD, verksamhetscheferna, de biträdande cheferna, de medicinskt ansvariga cheferna och staben träffas fyra gånger per år för Verksamhetsområdesmöte. Vid dessa möten diskuteras kvalitetsfrågor och för närvarande det kvalitetsarbete som nu bedrivs inom det rättsmedicinska området. Vid dessa möten konkretiseras också de övergripande prioriteringarna och riktlinjerna som läggs fast av verksledningsgruppen. Rättsliga rådet Under har tre rättsmedicinska ärenden prövats av Socialstyrelsens råd för vissa rättsliga sociala och medicinska frågor (Rättsliga rådet). Rättsliga rådet har gjort likartade bedömningar som undersökande läkare, men har i vissa fall gjort tillägg som dock inte ändrat de ursprungliga bedömningarna. Den ärendegranskning som görs av rådet kan enligt RMV inte anses som regelrätt kvalitetsuppföljning utan möjligen som en indikator på utredningarnas validitet och reliabilitet. Grunden varför ärendena anhängiggörs för prövning vid rådet varierar nämligen och är i många fall inte ens fullt ut känd. Rådets granskning är oavsett detta något som RMV alltid tar del av och analyserar i syfte att bl.a. lära för framtiden. SPUR-inspektioner Sveriges Läkarförbunds och Svenska Läkaresällskapets stiftelse för utbildningskvalitet anordnar inspektioner för att kartlägga allmäntjänstgöringens och specialiseringstjänstgöringens struktur och process. Inspektionerna initierades av Sveriges Läkarförbunds Specialistutbildningsråd, SPUR 5, som ett verktyg att säkra och höja kvaliteten i den målstyrda specialistutbildningen.två av verkets rättsmedicinska avdelningar kommer att under 2010 inspekteras och därför har ett omfattande arbete påbörjats under för att förbereda för dessa inspektioner ett arbete som RMV bedömer kommer att bidra inte enbart till att öka kvaliteten i utbildningen av nya läkare utan även till förbättringar generellt sett. 5 Jfr 26

27 Barnahus, projektet Karin 6 Övrigt kvalitetsarbete som RMV deltar i inom den rättsmedicinska verksamheten är t.ex. arbete inom de s.k. barnahusen där syftet är att öka kvaliteten i de ärenden där barn är inblandade. Verksamhet med barnahus, där respektive rättsmedicinsk avdelning är engagerad, finns nu på flera håll inom Göteborgs, Lunds, Linköpings, Stockholms, Uppsalas och Umeås upptagningsområden. Under har regeringen uppdragit åt Rikspolisstyrelsen att i samverkan med Åklagarmyndigheten, RMV och Socialstyrelsen ta fram gemensamma nationella riktlinjer för samverkan vid utredningar kring barn som misstänks vara utsatta för brott samt att utvärdera verksamheter där myndigheterna samverkar i gemensamma lokaler. En skriftlig redovisning inlämnades den 1 oktober till regeringen angående nationella riktlinjer och utvärderingen ska slutredovisas den 15 december Rättsmedicinalverket RMV deltar också i regeringens projekt Karin, som har till uppgift att titta på utredningsformerna när det gäller våld i nära relationer. Projekt Karin är ett samarbete mellan Malmöpolisens familjevåldsrotel, Kvinnokliniken UMAS, den rättsmedicinska avdelningen i Lund och Malmö stads verksamheter Kriscentrum för våldsutsatta kvinnor och deras barn samt Embla, ett skyddat boende för offer för hedersrelaterat våld. En rättsmedicinsk avdelning har ett fortlöpande arbete med Nationellt Centrum för Kvinnofrid (NCK) där de på konsultbasis undersöker offer som inte gjort polisanmälan. Särskilt om rättsintyg Rättsintygsverksamheten 7 där verket sedan 2006 är huvudman är nu inne på sitt fjärde år. Den årliga fortbildningen av de tidigare kontrakterade läkarna genomfördes under våren. Verket har under året ånyo upphandlat tjänsten, och utöver de läkare som förnyade sitt anbud kontrakterades 17 nya rättsintygsskrivande läkare. Verket har idag totalt 56 läkare som skriver rättsintyg. De nya läkare som kontrakteras har genomgått en tvådagars utbildning i att skriva rättsintyg. Det skrivs fortfarande fler yttranden som baseras på sjukvårdsjournaler än rättsintyg som baseras på kroppsundersökningar av levande vilket RMV ser som en brist sett ur kvalitets- och rättssäkerhetssynpunkt. Kontinuerlig kontakt är upprättad med Rikspolisstyrelsen angående verksamheten och hur förutsättningarna för rättsintygsverksamheten ska kunna förbättras. Rättsläkarna vid de rättsmedicinska avdelningarna har löpande kontakt för återkoppling och kvalitetssäkring av intygen med de kontrakterade läkarna. På grund av bristen på rättsläkare och den höga ärendemängden på avdelningarna sker det dock inte i den utsträckning som det vore önskvärt. Som en följd av under årens lopp genomförda, pågående och planerade aktiviteter och utvecklingsinsatser inom den rättsmedicinska verksamheten görs nu internt inom RMV en nulägesbeskrivning av svensk rättsmedicin under rubriken Kvalitetsutveckling inom svensk rättsmedicin i en internationell jämförelse. Arbetet ska redovisas före utgången av Jfr 7 Lagen (2005:225) om rättsintyg i anledning av brott. 27