Kvartalsrapport 1, 2005

Transkript

1 Dnr: 2005/ Kvartalsrapport 1, 2005 Meddelanden om ifrågasatt ersättningsrätt Genomsnittlig tid med arbetslöshetsersättning Utförsäkrade

2 Sidan 2 (50)

3 Enligt regleringsbrev för budgetåret 2005 för Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF, (N 2004/ N 2004/9907) har regeringen uppdragit åt IAF att kvartalsvis redovisa: a) genomsnittlig tid för arbetslöshetsersättning, b) antalet utförsäkrade, c) antalet meddelanden från arbetslöshetsförmedlingen om ifrågasatt rätt till arbetslöshetsersättning och hur många av dessa meddelanden som leder till beslut från arbetslöshetskassan om nedsättning eller andra sanktioner. Denna rapport utgör IAF: s redovisning till regeringen. Rapporten har utarbetats av Jonas Eriksson, Mariam Lashkariani, Bo Lundgren och Carita Nyyssölä. Sidan 3 (50)

4 Sidan 4 (50)

5 Sidan 5 (50) Innehåll Meddelanden om ifrågasatt rätt till arbetslöshetsersättning...7 Sammanfattning...7 Om data i detta avsnitt...8 Orsaken till att arbetsförmedlingen lämnar meddelanden om ifrågasatt ersättningsrätt...8 Ökande antal meddelanden om ifrågasatt ersättningsrätt...9 Meddelanden relaterat till ersättningstagare varierar kraftigt mellan länen Meddelanden om ifrågasatt ersättningsrätt fördelade på kön och ålder Benägenhet att ifrågasätta ersättningsrätten för heltidsarbetslösa respektive deltidsarbetslösa Beslut med anledning av meddelanden om ifrågasatt ersättningsrätt Sammanfattning Slutredovisning av resultatet första halvåret Översikt av beslut avseende meddelanden Högre andel sanktionsbeslut 2004 än Arbetslöshetskassornas beslut fördelade på typ av beslut Sanktionsgrad fördelat på arbetslöshetskassa Sanktionsgrad fördelat på länsarbetsnämnd Sanktionsgrad fördelat på kön Sanktionsgrad fördelat på orsak till meddelandet Bilaga: Villkor för ersättning samt sanktioner enligt lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring Genomsnittlig tid med arbetslöshetsersättning Sammanfattning Om data i detta avsnitt Faktorer som påverkar det genomsnittliga antalet ersättningsdagar per person Det genomsnittliga antalet ersättningsdagar minskar Ersättningsdagar bland män respektive kvinnor Ersättningstagare, ersättningsdagar och genomsnittligt antal ersättningsdagar fördelat på län Det totala antalet ersättningsdagar och genomsnittligt antal ersättningsdagar fördelat på åldersgrupper Antal ersättningstagare i förhållande till arbetskraften Tabellbilagor till avsnittet Utförsäkrade Sammanfattning Utförsäkrad Underlag för statistikuppgifter Antal utförsäkrade under tredje kvartalet Utförsäkrade fördelade på ålder och kön Utförsäkrade fördelade på län Deltagande i aktivitetsgarantin eller förlängd ersättning.. 49

6 Sidan 6 (50)

7 Meddelanden om ifrågasatt rätt till arbetslöshetsersättning Sammanfattning De senaste åren har antalet meddelanden om ifrågasatt ersättningsrätt ökat betydligt. År 2004 lämnades meddelanden om ifrågasatt ersättningsrätt varav under det fjärde kvartalet. Det var 50 procent fler än antalet lämnade meddelanden om ifrågasatt ersättningsrätt fjärde kvartalet Den stora ökningen av antalet lämnade meddelanden om ifrågasatt ersättningsrätt kan antas hänga samman med den uppmärksamhet som har riktats mot hur arbetsförmedlingen tillämpar kontrollfunktionen och på de utbildningsinsatser som har givits arbetsförmedlarna under främst andra halvåret Den största procentuella ökningen av ifrågasättandegraden under året antalet lämnade meddelanden per ersättningstagare har skett i de län som har haft den lägsta ifrågasättandegraden. De regionala skillnaderna har minskat men är fortsatt stora. I Kalmar län har antalet lämnade meddelanden per ersättningstagare minskat under året vilket bland annat kan bero på att ersättningssökanden i Kalmar län har blivit mer medvetna om att deras ersättningsrätt kontrolleras av arbetsförmedlingen och att det uppstått färre situationer där arbetsförmedlingen funnit skäl att meddela kassan. Ersättningssökande män blir i större grad föremål för meddelanden om ifrågasatt ersättningsrätt än kvinnor. 55 procent av meddelanden lämnade under år 2004 avsåg män, vilket var 13 per 1000 ersättningstagare, och 45 procent av meddelandena avsåg kvinnor, vilket var 9 per 1000 ersättningstagare. Skillnaderna mellan könen beror till större delen på att kvinnor i högre grad än män är deltidsarbetslösa. Arbetsförmedlingen lämnar i allmänhet färre meddelanden för deltidsarbetslösa än för helt arbetslösa. Länen skiljer sig dock en hel del i detta avseende. I några län lämnar arbetsförmedlingen meddelanden lika eller nästa lika frekvent för deltidsarbetslösa/timanställda som för helt arbetslösa sökanden. I många län är det dock väsentligt vanligare att arbetsförmedlingen lämnar meddelanden avseende helt arbetslösa än för deltidsarbetslösa/timanställda. Sidan 7 (50)

8 Om data i detta avsnitt Från januari 2004 bygger data i detta avsnitt på uppgifter som AMS på IAF: s begäran hämtat ur AMV:s sökanderegister. Orsaken till att arbetsförmedlingen lämnar meddelanden om ifrågasatt ersättningsrätt Arbetsförmedlingen skall kontrollera att de som söker arbetslöshetsersättning står till arbetsmarknadens förfogande på det sätt som anges i lag, förordning samt föreskrifter om lämpligt arbete. När arbetsförmedlingen bedömer att det finns skäl att särskilt pröva den sökandes ersättningsrätt skall arbetsförmedlingen enligt förordningen (2000:628) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten underrätta arbetslöshetskassan om sådana förhållanden. Detta gör arbetsförmedlingen genom att lämna meddelande om ifrågasatt ersättningsrätt till arbetslöshetskassan. Meddelande om ifrågasatt ersättningsrätt registreras av arbetsförmedlaren i arbetsförmedlingens informationssystem AIS och skickas sedan till arbetslöshetskassan för beslut. När meddelandet registreras i AIS registreras en av de fyra nedanstående orsakerna till meddelandet: 1) Sökanden avvisat anvisning till lämpligt arbete 2) Sökanden avvisat anvisning till lämpligt arbetsmarknadspolitiskt program 3) Sökanden avvisat medverkan till upprättande av handlingsplan 4) Annan orsak Sidan 8 (50)

9 Diagram 1: Orsak till meddelanden om ifrågasatt ersättningsrätt lämnade feb dec % 50% 2% 13% IAF har uppgift om orsak till meddelanden lämnade från den 1 februari Av diagram 1 framgår att hälften av meddelandena lämnas av annan orsak. Det innebär t.ex. att den sökande inte söker arbete på det som överenskommits i handlingsplanen eller att personen av olika skäl inte kan anses vara arbetssökande. Ökande antal meddelanden om ifrågasatt ersättningsrätt Antalet meddelanden från arbetsförmedlingen om ifrågasatt rätt till arbetslöshetsersättning utgör en möjlig indikator på hur arbetsförmedlingen utför eller behöver utföra sitt uppdrag när det gäller att kontrollera att ersättningssökande uppfyller villkoren för att uppbära arbetslöshetsersättning. Sedan regelförändringarna infördes år 2001 har antalet meddelanden om ifrågasatt ersättningsrätt ökat år för år. Under det fjärde kvartalet 2004 lämnades meddelanden vilket är 50 procent fler än de som lämnades under fjärde kvartalet år Att arbetsförmedlarna har blivit mer benägna att lämna meddelanden om ifrågasatt ersättningsrätt beror sannolikt delvis på den uppmärksamhet och de kritiska synpunkter som har riktats mot arbetsförmedlingens tilllämpning av kontrollfunktionen. Under andra hälften av 2004 har AMS och länsarbetsnämnderna dessutom gjort en omfattande utbildningsinsats avseende arbetslöshetsförsäkringen och arbetsförmedlingens kontrollfunktion. Sidan 9 (50)

10 Diagram 2: Antal meddelanden om ifrågasatt ersättningsrätt per år år 2000 år 2001 år 2002 år 2003 år 2004 En ökad medvetenhet om arbetsförmedlingens uppdrag hos förmedlarna och en tydligare policy torde vara den viktigaste förklaringen till den kraftiga ökningen av antalet lämnade meddelanden. Det har tidigare funnits ett positivt samband mellan antalet lämnade meddelanden och antalet nyanmälda platser. Den kraftiga ökningen av antalet lämnade meddelanden kan även ses mot bakgrund av den fortsatt svaga efterfrågan på arbetskraft. Antalet nyanmälda platser till arbetsförmedlingens platsbank minskade från år 2003 till år Om arbetsförmedlingen fortsätter att öka antalet meddelanden om ifrågasatt ersättningsrätt i samma takt som under hösten 2004 kommer antalet lämnade meddelanden under år 2005 att närma sig Det innebär en påtaglig ökning av ärendebelastningen på arbetslöshetskassorna. Sidan 10 (50)

11 Diagram 3: Antal meddelanden om ifrågasatt ersättningsrätt per månad år 2002 år 2003 år jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Antalet meddelanden om ifrågasatt ersättningsrätt är relativt få under juli och augusti. Det torde bero på dels att det under sommaren finns färre lediga platser att anvisa dels lägre bemanning på arbetsförmedlingen till följd av semesteruttag. För att få en bild av utvecklingen av antal meddelanden under loppet av 2004, jämför vi antalet meddelanden per månad under september december med antal meddelanden per månad under första halvåret. Diagram 4: Antal meddelanden om ifrågasatt ersättningsrätt per län, månadsgenomsnitt perioden sep - dec relativt perioden jan - jun % 150% 100% 50% 0% -50% Uppsala Kronobergs Stockholms Gotlands Västernorrlands Östergötlands Jämtlands Af kultur Dalarnas Hallands Värmlands Blekinge Västmanlands Norrbottens Gävleborgs Västerbottens Skåne Västra Götalands Södermanlands Jönköpings Örebro Kalmar Hela landet Sidan 11 (50)

12 För hela landet var antalet meddelanden 20 procent fler under hösten 2004 än under första halvåret. De sex län som har relativt minst antal ifrågasättanden under 2004, se diagram 5, har en betydligt större ökning än landet i genomsnitt. För Kalmar län, som är det län som har den högsta ifrågasättandegraden under år 2004, har antalet medelanden minskat något. En möjlig förklaring till att Kalmar län under senare delen av år 2004 lämnar färre meddelanden om ifrågasatt ersättningsrätt är att man förefaller ha etablerat ett mer konsekvent arbetssätt och därmed lyckats tydliggöra kraven på de arbetssökande. Det kan förväntas bidra till att antalet tillfällen då arbetsförmedlingen behöver underrätta kassorna också avtar. Meddelanden relaterat till ersättningstagare varierar kraftigt mellan länen För att kunna jämföra länen inte bara vad gäller utvecklingen av antalet meddelanden om ifrågasatt ersättningsrätt utan även när det gäller den relativa nivån, har vi relaterat antal meddelanden om ifrågasatt ersättningsrätt till antal ersättningstagare. 1 Diagram 5: Meddelandegrad - antal meddelanden om ifrågasatt ersättningsrätt per 1000 ersättningstagare Uppsala Kronobergs Gotlands Stockholms Dalarnas Östergötlands Värmlands Blekinge Jämtlands Västernorrlands Hallands Västmanlands Gävleborgs Skåne Norrbottens Västerbottens Västra Götalands Södermanlands Jönköpings Örebro Kalmar Hela landet En viss variation av benägenheten att lämna meddelanden om ifrågasatt ersättningsrätt är rimlig bland annat mot bakgrund av variationer i efterfrågan på arbetskraft och sökandesammansättningen. Även den diskuterade ef- Relationen mellan antalet meddelanden om ifrågasatt ersättningsrätt och antal ersättningstagare har i rapporten givits beteckningen meddelandegrad. Sidan 12 (50)

13 fekten av ett väletablerat arbetssätt torde på sikt kunna medverka till ett minskande behov för arbetsförmedlingen att underrätta arbetslöshetskassan. Liksom i tidigare rapporter bedömer emellertid IAF fortfarande att de stora skillnaderna mellan länen främst förklaras av olikheter mellan hur starkt arbetsförmedlingarna och länsarbetsnämnderna prioriterar frågor som rör arbetsförmedlingens kontrollfunktion och frågan om vilka krav som skall ställas på den enskilda ersättningssökanden. Meddelanden om ifrågasatt ersättningsrätt fördelade på kön och ålder Under år 2004 lämnade arbetsförmedlingen meddelanden om ifrågasatt ersättningsrätt för sökande som var män och meddelanden för sökande som var kvinnor. Männen fick 55 procent av meddelandena om ifrågasatt ersättningsrätt men utgör enbart 48 procent av ersättningstagarna. Av diagram 6 nedan framgår även att ungdomar får fler meddelanden om ifrågasatt ersättningsrätt per ersättningstagare än övriga grupper. Diagram 6: Meddelandegrad fördelad på kön och ålder Kvinnor Män Totalt Alla åldrar Skillnaden i meddelandegrad mellan kvinnor och män beror främst på att andelen deltidsarbetslösa (och timanställda) är väsentligt högre bland kvinnor och att arbetsförmedlingarna lämnar förhållandevis färre meddelanden Sidan 13 (50)

14 avseende delvis arbetslösa än till helt arbetslösa se nedan. Den större benägenheten att lämna fler meddelanden som avser ungdomar måste förklaras på annat sätt. En möjlig orsak är en medveten strategi inom AMV för att minska antalet arbetslösa, i synnerhet långtidsarbetslösa, ungdomar med hjälp av såväl platsanvisningar som anvisningar till program. Det är möjligt att det givit upphov till relativt sett fler situationer där arbetsförmedlingen haft anledning att underrätta kassan om att man ifrågasätter ersättningsrätten. Benägenhet att ifrågasätta ersättningsrätten för heltidsarbetslösa respektive deltidsarbetslösa IAF har från 2004 uppgifter om den arbetssökandes status vid arbetsförmedlingen vid den tidpunkt då arbetsförmedlingen skickar meddelandet om ifrågasatt ersättningsrätt till arbetslöshetskassan Diagram 7: Meddelanden om ifrågasatt ersättningsrätt fördelade på sökandekategori och kön 100% 90% 80% 70% 7% 9% 8% 12% 22% 35% 60% 50% 40% 30% 58% 79% 70% Övriga Deltidsarbetslösa Arbetslösa 20% 10% 0% Kvinnor Män Totalt 70 procent av meddelanden om ifrågasatt ersättningsrätt avser sökande som är helt arbetslösa. 22 procent avser deltidsarbetslösa och resterande 8 procent av meddelandena om ifrågasatt ersättningsrätt avser personer som vare sig är helt arbetslösa eller deltidsarbetslösa, utan är registrerade i en sökandekategori som inte berättigar till Sidan 14 (50)

15 arbetslöshetsersättning. (Som deltidsarbetslösa avses här även personer som har en tillfällig timanställning.) Att arbetsförmedlingen lämnar meddelande om ifrågasatt ersättningsrätt för personer som står i en sökandekategori som inte berättigar till arbetslöshetsersättning kan bero på felaktig hantering vid arbetsförmedlingen. Andelen meddelanden om ifrågasatt ersättningsrätt för personer som avsåg deltidsarbetslösa uppgick till 35 procent bland kvinnor och 12 procent bland män. Den stora skillnaden avspeglar naturligtvis i första hand det faktum att andelen deltidsarbetslösa bland arbetssökande kvinnor är väsentligt högre än bland män. I genomsnitt fördelade sig arbetssökande kvinnor och män enligt tabell 1 nedan. Tabell 1: Arbetssökande fördelade på helt arbetslösa och deltidarbetslösa/timanställda samt kön Helt arbetslösa Deltidsarbetslösa/timanställda Kvinnor Män Summa Totalt lämnades meddelanden om ifrågasatt ersättningsrätt avseende personer som var helt arbetslösa och meddelanden avseende personer som var deltidsarbetslösa. Det lämnades 20 meddelanden per helt arbetslösa och 9 meddelanden per deltidsarbetslösa. Det är en tydlig indikation på att kontrollen av deltidsarbetslösa i detta avseende är mindre uttalad än vad gäller helt arbetslösa. Sidan 15 (50)

16 Diagram 8: Andel meddelanden om ifrågasatt ersättningsrätt till arbetslösa och andelen arbetslösa av totalt arbetslösa och deltidsarbetslösa 90% 80% andel meddelanden helt arbetslösa andel helt arbetslösa 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Af kultur Dalarnas Hallands Östergötlands Jämtlands Värmlands Västmanlands Kronobergs Jönköpings Blekinge Södermanlands Örebro Västernorrlands Uppsala Kalmar Skåne Västerbottens Gotlands Gävleborgs Stockholms Västra Götalands Norrbottens Hela landet I diagram 8 jämförs på länsbasis andelen av samtliga meddelanden som avsett helt arbetslösa med andelen arbetslösa i förhållande summan av arbetslösa och deltidsarbetslösa. I genomsnitt för riket utgör de arbetslösa 59 procent medan meddelanden om ifrågasatt ersättningsrätt avseende arbetslösa uppgår till hela 70 procent - en skillnad på 11 procentenheter. I några län som Stockholms, Västra Götalands och Gävleborgs län är skillnaden dock endast några procentenheter och i Norrbottens län råder omvända förhållanden. Där är frekvensen meddelanden högre bland deltidsarbetslösa än bland helt arbetslösa. I andra län såsom i första hand Dalarnas, Hallands och Östergötlands län antyder diagrammet att tillämpningen av kontrollfunktionen gentemot deltidsarbetslösa är mindre strikt än i riksgenomsnitt. Sidan 16 (50)

17 Beslut med anledning av meddelanden om ifrågasatt ersättningsrätt Sammanfattning Sanktionsgraden för alla meddelanden med beslut under första halvåret 2004 uppgår till 68 procent vilket är väsentligt högre än det tidigare redovisade resultatet för 2003, 61 procent. Det ligger på ungefär samma nivå som sanktionsgraden 2001 och Andelen av meddelandena från arbetsförmedlingen där det visar sig att personen inte är ersättningssökande uppgick 2004 till 19 procent jämfört med 26 procent två åren dessförinnan. Det ger en indikation om att kvaliteten på arbetsförmedlingens meddelanden förbättrats något. Av de sanktionsbeslut som fattades 2004 avsåg 64 procent en nedsättning av ersättningen med 25 eller 50 procent. Arbetslöshetskassornas behandling innebar i 84 procent av ärendena ett sanktionsbeslut och i 16 procent av fallen ett tillerkännande av ersättning. Vi undantar här ärenden där den enskilde inte är ersättningssökande och där kassan ej har anledning att ta ställning till meddelandet. Bland kassor som beslutat om mer än 50 ärenden varierar andelen med sanktion från 67 till 96 procent. Flera faktorer kan möjligen medverka till denna differens. Vår bedömning är att skillnaderna är så stora att det rimligen också utgör en indikation på att a-kassornas behandling av meddelanden inte är likformig. Resultatet av meddelanden fördelat på län visar också på relativt stora skillnader. Vid jämförelse mellan länen är det relevant att utgå från alla meddelanden utom de som återtagits av länsarbetsnämnden. Sanktionsgraden beräknad på detta vis varierar från 58 till 79 procent. IAF ser detta som en indikation på varierande kvalitet i de meddelanden som lämnas av arbetsförmedlingarna. Sanktionsgraden för meddelanden som avser kvinnor respektive män skiljer sig endast marginellt. Det är emellertid något vanligare att meddelanden som avser män leder till att ersättningen tillerkänns medan meddelanden Sidan 17 (50)

18 för kvinnor oftare visar sig avse personer som inte är ersättningssökande. Orsaken till arbetsförmedlingens meddelande har betydelse för sanktionsgraden. Meddelande som skrivits till följd av att sökande avvisat anvisning till program respektive arbete leder i 74 respektive 71 procent av fallen till sanktionsbeslut. Sanktionsgraden för meddelanden som tillkommit av andra skäl är betydligt lägre Slutredovisning av resultatet för första halvåret 2004 Denna rapport slutredovisar resultatet av de meddelanden om ifrågasatt ersättningsrätt som arbetsförmedlingen lämnade under första halvåret Samma period redovisades även i föregående kvartalsrapport, men då saknades ännu information om 25 procent av meddelandena. IAF begärde i slutet av december att arbetslöshetskassorna skulle komma in med en kompletterande redovisning avseende meddelanden under första halvåret När dessa kompletteringar omfattande 737 ärenden - nu är registrerade saknas endast beslut för tre procent av meddelandena under första halvåret. Det här redovisade resultatet får därmed anses ha stor säkerhet. Det kompletterande material som inkommit från kassorna utgörs till mycket stor del 82 procent - av sanktionsbeslut. Det har dessutom inkommit information om 72 ärenden som registrerats i arbetsförmedlingens sökanderegister (AIS) men som inte mottagits av arbetslöshetskassan. Den rimligaste tolkningen är att detta utgör ett informellt sätt av arbetsförmedlingen att återta ett meddelande, d.v.s. genom att aldrig skicka det till kassan. Andelen meddelanden som återtas/återkallas av arbetsförmedlingen uppgick under första halvåret 2004 till sammanlagt 176 ärenden eller cirka fyra procent av samtliga meddelanden som skrevs. När det gäller de meddelanden om ifrågasatt ersättningsrätt som arbetsförmedlingen lämnade under tredje kvartalet 2004, så saknas ännu information om drygt 40 procent av dessa. Det beror till stor del på normal handläggning vid arbetslöshetskassan, inklusive tid för överklagande. Det är inte helt ovanligt att det går sex månader och mer mellan datum för arbetsförmedlingens ursprungliga meddelande och arbetslöshetskassans redovisning till IAF av slutligt beslut. IAF har emellertid funnit Sidan 18 (50)

19 att behov finns att förbättra rutinerna för kassornas inskickande av beslut så att redovisningen inte fördröjs i onödan. Av ovan angivna skäl är det ännu för tidigt att dra några slutsatser om utvecklingstendenser vad avser beslut med anledning av meddelanden som lämnades under tredjekvartalet Översikt av beslut avseende meddelanden Tabell 2: Av arbetsförmedlingen lämnade meddelanden om ifrågasatt ersättningsrätt, första, andra och tredje kvartalet 2004, Arbetslöshetskassans beslut. Därav Alla Ej registrerat utfall Andel ej reg. Antal behandlade Sanktion Ersättning tillerkänd Återkallade Ej Ej mottagits av ersättningssökande a-kassa Sanktionsgrad A Sanktionsgrad B Jan % % 83% Feb % % 86% Mar % % 84% Apr % % 85% Maj % % 86% Jun % % 81% Jul % % 90% Aug % % 85% Sep % % 77% Summa % % 84% 1:a halvåret % % 84% 3:e kvartalet % % 84% De i tabellen redovisade uppgifterna om sanktionsgrad är beräknade på följande sätt: Sanktionsgrad A avser samtliga sanktionsbeslut i relation till samtliga ärenden exklusive de där arbetsförmedlingen återkallat eller ej skickat in meddelandet. Inte heller ingår de ärenden där kassan ännu inte fattat något beslut. Däremot ingår ärenden som kassan lämnat utan avseende därför att den enskilde inte är ersättningssökande. Sanktionsgrad B omfattar endast de ärenden där kassan fattat beslut om antingen sanktion eller att tillerkänna ersättningsrätten. Sidan 19 (50)

20 Högre andel sanktionsbeslut 2004 än 2003 Tabell 3: Sammanställning av meddelanden om ifrågasatt ersättningsrätt åren , samt första halvåret Sammanställning av meddelande om ifrågasatt ersättningsrätt :a hå Ersättning tillerkänd Sanktion Ej ersättningssökande Återkallat A-kassa ej mottagit 72 Beslut saknas Summa samtliga Beslut saknas av samtliga exkl återkallade resp ej mottagna 3,2% 11,6% 8,1% 4,3% Antal meddelanden exklusive återkallade och ej mottagna andel ej ersättningssökande 19% 26% 26% 21% andel med tillerkänd ersättning 13% 13% 9% 10% Sanktionsgrad A 68% 61% 66% 69% Sanktionsgrad B 84% 83% 88% 87% Sanktionsgraden (A) för alla meddelanden med beslut under första halvåret 2004 uppgår till 68 procent vilket är väsentligt högre än det tidigare redovisade resultatet för 2003, 61 procent. Det ligger på ungefär samma nivå som sanktionsgraden 2001 och Det ökande antalet meddelanden som skrivs av arbetsförmedlingen om ifrågasatt ersättningsrätt har således skett utan att medföra någon minskning av andelen meddelanden som leder till sanktion. Andelen meddelanden som avser personer som inte är ersättningssökande har minskat avsevärt jämfört med föregående två år, vilket kan ses som en förbättring av arbetsförmedlingens förmåga att avge relevanta meddelanden om ifrågasatt ersättningsrätt. Sidan 20 (50)

21 Arbetslöshetskassornas beslut fördelade på typ av beslut För de ifrågasättanden från första halvåret som hittills avgjorts redovisas nedan typen av beslut och omprövningsbeslut. Antalet sanktionsbeslut uppgick till Tabell 4: Arbetslöshetskassornas beslut vad avser medelanden om ifrågasatt ersättningsrätt som lämnats under första halvåret dagar 1 Avstängning enl 43 p1 20 dagar 4 45 dagar dagar 1 Avstängning enl. 43 p2 40 dagar 2 60 dagar 68 25% 1138 Nedsättning enl. 45a p1 50% 88 25% 127 Nedsättning enl. 45a p2 50% Ersättning upphör 45a 35 9 p4 119 Ej ersättningsberättigad 9 annat 466 Summa sanktionsbeslut 2148 Ersättning tillerkänd 418 Ej ersättningssökande 591 Meddelande återkallat av Länsarbetarsnämnd 54 A-kassa har ej mottagit ifrågasättande 72 Beslut saknas (tom) 104 Summa 3387 Omprövningsbeslut Ingen ändring 243 Ej omprövat 14 Ändring enl medl begäran HELT 65 Ändring enl medl begäran DELVIS 14 Summa omprövningsbeslut 336 Den vanligaste sanktionen - nära 60 procent av sanktionsbesluten - är 25 procent nedsättning av ersättningen. Den tillämpas när ersättningstagaren avvisat ett erbjudet lämpligt arbete eller anvisning till deltagande i ett arbetsmarknadspolitiskt program utan godtagbart skäl. Nedsättning med 25 procent görs vid det första tillfället av avvisande. Mycket ovanligt är ytterligare beslut om nedsättning av ersättningen under en och samma ersättningsperiod en 50-procentig nedsättning av ersätt- Sidan 21 (50)

22 ningen. Det kan utgöra en indikation på att den första nedsättningen på 25 procent innebär att ersättningstagaren blir mer benägen att fortsättningsvis söka arbete på det sätt som arbetsförmedlingen anvisar. Det därefter vanligaste beslutet innebär att ersättningsrätten upphör på grund av att den sökande inte anses uppfylla ett eller flera av de grundvillkor som beskrivs i 9 ALF. Endast 119 sanktionsbeslut bygger på 9 p4 vilket innebär att personen inte medverkat i upprättande av en handlingsplan. De 160 sanktionsbeslut som fattades med stöd av 43 ALF, d.v.s. innebär att ersättningen inte utbetalas under en viss begränsad tid. 37 beslut enligt 45 innebär att ersättningsrätten upphör helt och att ersättningen inte kan utgå förrän personen ånyo uppfyllt villkoren för en ny ersättningsperiod. Arbetslöshetskassorna har tagit emot begäran om omprövning vad gäller 336 eller 16 procent av de besluten. 65 av besluten ändrades därvid i enlighet med ersättningstagarens begäran och 14 ändrades delvis i enlighet med begäran. 14 omprövades inte till följd av att de inkommit för sent medan resterande 243 ärenden inte föranledde kassan att ändra sitt tidigare beslut Sanktionsgrad fördelat på arbetslöshetskassa För att analysera skillnader mellan arbetslöshetskassorna har vi begränsat oss till att granska de ärenden där dessa haft anledning att fatta beslut rörande ersättningsrätten. Således har vi här utelämnat såväl ärenden som arbetsförmedlingen återkallat eller inte skickat in. Inte heller ingår ärenden där det visar sig att den enskilde inte är ersättningssökande. Sidan 22 (50)

23 Tabell 5: Beslut om tillerkännande och sanktion. Fördelat på arbetslöshetskassor. Arbetslöshetskassa Sanktion Tillerkänd Summa Sanktionsgrad Hamnarbetarnas % Musikernas m fl % Sveriges teaterverksammas % Journalisternas % Bensinhandlarnas % Säljarnas % Sveriges fiskares % Försäkringstjänstemännens % Finansförbundet % Pappersindustriarbetarnas % Elektrikernas % Ledarnas % Sveriges arbetares % Målarnas % Statstjänstemännens % ST:s % Svensk Handels och Arb.giv % Grafiska arbetarnas % Småföretagarnas % Kommunaltjänstemännens % Akademikernas % Skogs- och Träfackets % Livsmedelsarbetarnas % Fastighetsanställdas % Lärarnas % Transportarbetarnas % Industrifackets % Ak SEKO % HTFs % Hotell-och restauranganställdas % SIFs % Byggnadsarbetarnas % Handelsanställdas % Metallindustriarbetarnas % Ak ALFA % Kommunalarbetarnas % Totalt % Arbetslöshetskassornas behandling innebar i 84 procent av ärendena ett sanktionsbeslut och i 16 procent av fallen ett tillerkännande av ersättningen. Nära hälften av kassorna har haft färre än 50 beslutade ärenden under första halvåret Vi begränsar oss i våra kommentarer till de 17 kassor som redovisat 50 beslut eller mer. Vi undantar här ärenden där den enskilde inte är ersättningssökande och där kassan ej har anledning att ta ställning till meddelandet. Bland kassor som beslutat om mer än 50 ärenden varierar andelen med sanktion från 67 till 96 procent. Flera faktorer såsom skillnader mellan Sidan 23 (50)

24 olika grupper av ersättningstagare och marknadsförutsättningar kan möjligen förklara åtminstone delar av dessa skillnader. Vår bedömning är emellertid att skillnaderna är så stora att det rimligen också tyder på varierande tillämpning av regelverket mellan arbetslöshetskassorna. Kassor som utmärks av en särskilt hög sanktionsgrad över 90 procent är ALFA-kassan samt Fastighetsanställdas och Kommunalarbetarnas kassor. Kassor med påtagligt låg sanktionsgrad är Byggnadsarbetarnas kassa (67 procent) samt Transportarbetarnas, HTFs och Metallindustriarbetarnas respektive arbetslöshetskassor. Det är till stor del samma kassor som även i tidigare redovisning uppvisat hög respektive låg sanktionsgrad. Sanktionsgrad fördelat på länsarbetsnämnd Tabell 6: Beslut om sanktion, tillerkännande och ej ersättningssökande fördelat på län. Ej Ersättning ersättningssökande Sanktions- Län Sanktion tillerkänd Totalt grad Västerbottens % Örebro % Gävleborgs % Västernorrlands % Värmlands % Kalmar % Skåne % Västra Götalands % Jönköpings % Dalarnas % Stockholms % Västmanlands % Blekinge % Norrbottens % Jämtlands % Uppsala % Hallands % Östergötlands % Södermanlands % Kronobergs % Gotlands % AF Kultur % Hela landet % Vid analys av skillnader mellan arbetsförmedlingarna i olika län har vi inkluderat även de meddelanden där det visat sig att den enskilde inte varit ersättningssökande. Sidan 24 (50)

25 Av tabellen framgår att antalet ärenden är så lågt för åtminstone AF Kultur och Gotland att det inte går att tala om tendenser. Bland övriga län varierar sanktionsgraden från 58 procent för meddelanden utfärdade i Västerbottens län till 80 procent för meddelanden utfärdade i Kronobergs län. Ytterligare län som uppvisar hög sanktionsgrad är Södermanlands, Uppsala, Hallands och Blekinge län. En analys visar på ett svagt negativt samband mellan benägenheten att lämna meddelanden och sanktionsgraden. Län med sanktionsgrad under 60 procent är förutom Västerbottens även Gävleborgs och Örebro län. Variationen i sanktionsgrad mellan länen är i första hand en avspegling av huruvida meddelandena om ifrågasatt ersättningsrätt är relevanta, dvs. om de avser sökande som faktiskt är ersättningssökande. IAF ser detta som en indikation på varierande kvalitet i de meddelanden som lämnas av arbetsförmedlingar. Vidare utgör den varierande andelen som leder till sanktion en signal om att meddelandet kan vara bristfälligt underbyggt eller mindre bra dokumenterat. Under kassans utredning kan dessutom tillkomma information som inte var känd av arbetsförmedlingen eller som arbetsförmedlingen värderade på ett annat sätt. Inte desto mindre bedömer IAF att de stora skillnaderna ger indikationer om varierande kvalitet i de meddelanden som lämnas av arbetsförmedlingarna i olika län. Sanktionsgrad fördelat på kön Vid en fördelning av meddelanden om ifrågasatt ersättningsrätt på kön visar det sig att sanktionsgraden för meddelanden som avser kvinnor respektive män endast skiljer sig marginellt. Det är emellertid något vanligare att meddelanden som avser män leder till att ersättningen tillerkänns medan meddelanden för kvinnor något oftare visar sig avse personer som inte är ersättningssökande. Sidan 25 (50)

26 Tabell 7: Av arbetsförmedlingen lämnade meddelanden om ifrågasatt ersättningsrätt, första halvåret 2004, Arbetslöshetskassans beslut, fördelad på kön. Därav Ej registrerat Antal Ersättn- Ej Ej mot- Sank- Sank- Andel ej behand- Sanking till- Återkall- ersättningstagits av tions- tions- Alla utfall reg. lade tion erkänd ade sökande a-kassa grad A grad B Män 1:a halvåret % % 79% Kv. 1:a halvåret % % 78% Tabell 8: Arbetslöshetskassornas beslut vad avser medelanden om ifrågasatt ersättningsrätt som lämnats under första halvåret 2004 för kvinnor. 10 dagar 1 Avstängning enl 43 p1 20 dagar 4 45 dagar dagar 0 Avstängning enl. 43 p2 40 dagar 0 60 dagar 11 25% 555 Nedsättning enl. 45a p1 50% 50 25% 66 Nedsättning enl. 45a p2 50% Ersättning upphör 45a 25 9 p4 27 Ej ersättningsberättigad 9 annat 211 Summa sanktionsbeslut 985 Ersättning tillerkänd 182 Ej ersättningssökande 277 Meddelande återkallat av Länsarbetarsnämnd 31 A-kassa har ej mottagit ifrågasättande 27 Beslut saknas (tom) 44 Summa 1546 Omprövningsbeslut Ingen ändring 124 Ej omprövat 5 Ändring enl medl begäran HELT 41 Ändring enl medl begäran DELVIS 9 Summa omprövningsbeslut 179 Sidan 26 (50)

27 Tabell 9: Arbetslöshetskassornas beslut vad avser medelanden om ifrågasatt ersättningsrätt som lämnats under första halvåret 2004 för män. 10 dagar 0 Avstängning enl 43 p1 20 dagar 0 45 dagar dagar 1 Avstängning enl. 43 p2 40 dagar 2 60 dagar 57 25% 583 Nedsättning enl. 45a p1 50% 38 25% 61 Nedsättning enl. 45a p2 50% Ersättning upphör 45a 10 9 p4 92 Ej ersättningsberättigad 9 annat 255 Summa sanktionsbeslut 1163 Ersättning tillerkänd 236 Ej ersättningssökande 313 Meddelande återkallat av Länsarbetarsnämnd 23 A-kassa har ej mottagit ifrågasättande 45 Beslut saknas (tom) 60 Summa 1840 Omprövningsbeslut Ingen ändring 119 Ej omprövat 9 Ändring enl medl begäran HELT 24 Ändring enl medl begäran DELVIS 5 Summa omprövningsbeslut 157 Sanktionsgrad fördelat på orsak till meddelandet Från februari 2004 har IAF uppgifter från AMS om orsaken till att meddelanden lämnats. De orsaker som kan anges är 1. Sökanden har avvisat anvisning till lämpligt arbete 2. Sökanden har avvisat anvisning till lämpligt arbetsmarknadsprogram 3. Sökanden har inte medverkat i upprättande av handlingsplan 4. Annan orsak Vid analysen måste vi reservera oss för att kvaliteten i denna uppgift möjligen är något bristfällig. Sidan 27 (50)

28 Tabell 10: Meddelande februari-juni 2004 fördelade på orsak till meddelande och resultat av detta. Februari-juni Totalt Ersättning tillerkänd Sanktion Ej ersättningssökande Återkallat A-kassa ej mottagit Beslut saknas Summa samtliga Beslut saknas av samtliga exkl återkallade resp ej mottagna 2,7% 3,2% 2,6% 4,0% 3,4% Orsak 1 Orsak 2 Orsak 3 Orsak 4 Totalt Antal meddelanden 1) Därav andel ej ersättningssökande 15% 22% 27% 21% 18% därav andel tillerkända 14% 4% 16% 15% 13% Sanktionsgrad A 71% 74% 57% 64% 68% Sanktionsgrad B 84% 95% 78% 81% 84% Antalet meddelanden som görs till följd av att den sökande inte medverkar till att upprätta en handlingsplan är mycket litet. Dessa leder dessutom till sanktionsbeslut i väsentligt lägra grad (57 procent) än meddelanden som avges av andra orsaker. En påtagligt stor andel av dessa meddelanden 27 procent avsåg personer som inte var ersättningssökande. Annan orsak är det vanligast skälet för ett meddelande. Det avser i första hand situationer där den enskilde inte söker arbete i den utsträckning eller på det sätt som överenskommits i handlingsplanen. Det kan även avse situationer där den enskilde av andra skäl inte kan anses stå till arbetsmarknadens förfogande. Sanktionsgraden för dessa meddelanden är 64 procent, även det avsevärt lägre än meddelanden som görs till följd av avvisad anvisning till arbete eller program. Meddelanden som görs till följd av att den sökande avvisat anvisning till arbete är den näst vanligaste formen och dessa meddelanden leder till sanktion i 71 procent av fallen. Meddelanden som tillkommer när en person avvisar erbjudande att delta i ett arbetsmarknadsprogram är mindre vanliga men leder till sanktionsbeslut i 74 procent av fallen. Sidan 28 (50)

29 Bilaga: Villkor för ersättning samt sanktioner enligt lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring 9 Rätt till ersättning vid arbetslöshet har sökande som 1. är arbetsföra och oförhindrade att åta sig arbete för en arbetsgivares räkning minst 3 timmar varje arbetsdag och igenomsnitt minst 17 timmar i veckan, 2. är beredda att anta erbjudet lämpligt arbete under tid för vilken de inte anmält hinder som kan godtas av arbetslöshetskassan, 3. är anmälda som arbetssökande hos den offentliga arbetsförmedlingen i den ordning som föreskrivs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, 4. medverkar till att en individuell handlingsplan upprättas i samråd med den offentliga arbetsförmedlingen, och 5. aktivt söker ett lämpligt arbete men inte kan få ett sådant arbete. 43 Den sökande skall stängas av från rätt till ersättning under tid som anges i 44, om den sökande 1. lämnat sitt arbete utan giltig anledning, eller 2. skilts från arbetet på grund av otillbörligt uppförande. 44 Är det sannolikt att ett arbete som avses i 43 skulle ha varat högst 5 dagar eller mer än 5 men högst 10 dagar eller mer än 10 dagar, utgör avstängningstiden - 10, 20 respektive 45 ersättningsdagar vid avstängning enligt 43 1, och - 20, 40 respektive 60 ersättningsdagar vid avstängning enligt Inträffar under avstängningstiden sådant förhållande som avses i 43, beräknas ny avstängningstid i enlighet med bestämmelserna i 44, om inte den nya avstängningstiden ryms inom den löpande avstängningstiden. En sökande som har stängts av från ersättning två gånger inom samma ersättningsperiod på grund av att han eller hon har lämnat sitt arbete utan giltig anledning eller skilts från arbetet på grund av otillbörligt uppförande har, om sådant förhållande inträffar en tredje gång inom samma ersättningsperiod, inte rätt till ersättning förrän han eller hon därefter på nytt uppfyllt ett arbetsvillkor. 45 a Dagpenningen sätts ned med 25 procent i 40 Ersättningsdagar (nedsättningstid) inom ersättningsperioden, om en sökande har Sidan 29 (50)

30 1. avvisat ett erbjudet lämpligt arbete utan godtagbart skäl, eller 2. utan att uttryckligen ha avvisat sådant arbete ändå genom sitt uppträdande uppenbarligen har vållat att anställning inte kommit till stånd. Om det under ersättningsperioden en andra gång inträffar sådant förhållande som anges i första stycket skall den sökandes dagpenning sättas ned med 50 procent i ytterligare 40 ersättningsdagar inom ersättningsperioden. Inträffar under ersättningsperioden en tredje gång sådant förhållande som anges i första stycket, har den sökande inte rätt till ersättning förrän han eller hon därefter på nytt uppfyllt ett arbetsvillkor. Den tid inom vilken nedsättning av dagpenningen skall göras får inte överstiga 180 kalenderdagar från den dag då nedsättningstiden inleddes. Sidan 30 (50)

31 Genomsnittlig tid med arbetslöshetsersättning Sammanfattning Under fjärde kvartalet 2004 utbetalades arbetslöshetsersättning till ca personer jämfört med drygt under samma kvartal Ökningstakten på 5 procent är dock inte lika stor som tidigare kvartal. Emellertid visar den fortsatta tillväxten av antalet personer som uppbär arbetslöshetsersättning på en fortsatt svag efterfrågan på arbetskraft. Antalet utbetalda ersättningsdagar minskade marginellt, enbart 1 procent, mellan de fjärde kvartalen för respektive år från cirka 13 miljoner till 12,8 miljoner. Det genomsnittliga antalet ersättningsdagar per person minskade med 2,1 dagar jämfört med det fjärde kvartalet förra året, från 36,5 till 34,3 dagar. Att antalet ersättningsdagar per ersättningstagare minskat två kvartal i rad kan dels bero på den ökning som skett av antalet deltagare i arbetsmarknadspolitiska program och dels på att andelen deltidsarbetslösa/timanställda bland ersättningstagarna är större jämfört med det fjärde kvartalet föregående år. Om data i detta avsnitt Uppgifterna om utbetalade ersättningsdagar och ersättningstagare är här framtagna per kvartal. Uppgifterna är hämtade ur databasen ASTAT för vilken Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) sedan januari 2004 är systemägare. Beräkningen av det genomsnittliga antalet ersättningsdagar per ersättningstagare är baserad på dessa kvartalsuppgifter. Det bör påpekas att det inte är möjligt att jämföra det genomsnittliga antalet ersättningsdagar framräknat per kvartal och år. Skälet är att många ersättningstagare uppbär ersättning under två eller flera av årets kvartal. Antalet enskilda personer som är ersättningstagare under året är därför alltid lägre än summan av ersättningstagare under årets kvartal. Sidan 31 (50)

32 Faktorer som påverkar det genomsnittliga antalet ersättningsdagar per person. Uppgiften om det genomsnittliga antalet ersättningsdagar per person är ett komplext mått som inte på något enkelt sätt speglar utvecklingen av efterfrågan på arbetskraft eller utvecklingen av kostnaderna för arbetslöshetsersättningen. Det genomsnittliga antalet utbetalda ersättningsdagar per ersättningstagare bestäms av: Fördelningen av ersättningstagare på sådana som är helt arbetslösa respektive deltidsarbetslösa/timanställda (d.v.s. personer som regelmässigt uppbär ersättning för mindre än fem dagar i veckan). Ju större andel av ersättningstagarna som är helt arbetslösa desto fler ersättningsdagar per person. Antalet ersättningsdagar per ersättningstagare varierar betydligt mellan länen. Skillnaden mellan länen med det högsta och lägsta genomsnittliga antalet dagar var 8 dagar under kvartal fyra. Stockholms län hade det högsta antalet ersättningsdagar per ersättningstagare 38,8 dagar. Lägst 30,8 dagar var antalet i Kalmar län. Ökad efterfrågan på arbetskraft påverkar liksom omfattningen av arbetsförmedlingens programinsatser den genomsnittliga tiden med arbetslöshetsersättning. Effekten av en ökad efterfrågan är emellertid något osäker. Den kan innebära att de som blir kvar som arbetslösa är personer som av olika skäl uppbär arbetslöshetsersättning under längre perioder. Ökad efterfrågan på arbetskraft kan dessutom bidra till minskad deltidsarbetslöshet vilket leder till en ökning av det genomsnittliga antalet ersättningsdagar per person - se ovan. Effekten av ökade programinsatser är möjligen mer entydig. Det medför också en minskning av antalet helt arbetslösa som uppbär arbetslöshetsersättning under hela kvartalet. Större inflöde i program bör därmed bidra till en minskning av antalet ersättningsdagar per person. Sidan 32 (50)

33 Det genomsnittliga antalet ersättningsdagar minskar Det genomsnittliga antalet ersättningsdagar per ersättningstagare minskade fjärde kvartalet 2004 med 2,1 dagar jämfört med samma kvartal året innan. En minskning har nu skett två kvartal i rad, vilket kan ge indikationer på en nedåtgående trend. Arbetsmarknadsläget har förbättrats i vissa avseenden under det fjärde kvartalet då uppsägningar och varsel minskat. Det är dock faktorer som ger effekt på något längre sikt. Trots en viss ljusning på arbetsmarknaden är arbetslösheten fortsatt hög och efterfrågan på arbetskraft svag. Tillståndet på arbetsmarknaden kan således av allt att döma inte förklara nedgången i det genomsnittliga antalet ersättningsdagar. Vad gäller fördelningen på heltids- respektive deltidsarbetslösa framgår av AMS sökandestatistik att andelen timanställda av samtliga arbetslösa ökat under hela 2004 medan andelen helt arbetslösa minskat jämfört med föregående år. Andelen deltidarbetslösa har dock haft en förhållandevis stabil utveckling. Att andelen timanställda ökat med flera procentenheter i jämförelse med föregående år kan vara en av orsakerna till att det genomsnittliga antalet ersättningsdagar har minskat under det fjärde kvartalet. Ytterligare en förklaring till att antalet genomsnittliga ersättningsdagar minskat kan vara den avsevärda ökning som skett i antal programdeltagare under året. Enligt AMS arbetsmarknadsdata har antalet deltagare, jämfört med föregående år, ökat med cirka 50 procent under respektive månad det fjärde kvartalet. Detta har bland annat lett till att antalet som uppburit arbetslöshetsersättning hela kvartalet minskat, vilket i sin tur kan vara en av orsakerna till att den genomsnittliga tiden med arbetslöshetsersättning reducerats. Ungdomar under 25 år är den åldersgrupp där programdeltagandet ökat mest jämfört med kvartal fyra Deltagandet för ungdomar har nästan fördubblats under det fjärde kvartalet jämfört med föregående år. De större resurserna för arbetsmarknadsprogram har bidragit till en minskning av det genomsnittliga antalet dagar med arbetslöshetsersättning. Minskningen av det genomsnittliga antalet ersättningsdagar (3,9) är särskilt uttalad Sidan 33 (50)

34 bland ungdomar under 25 år. Den huvudsakliga förklaringen till reduceringen av antalet dagar per ersättningstagare, speciellt bland ungdomar, bedöms vara det ökade deltagandet i arbetsmarknadsprogrammen. Ytterligare en orsak till att det genomsnittliga antalet ersättningsdagar minskat för ungdomar under 25 år kan vara att denna ålderskategori i högre utsträckning tenderar att ta tillfälliga arbeten. Då andelen tillfälliga arbeten ökat borde även detta bidra till en minskning av det genomsnittliga antalet ersättningsdagar för personer under 25 år. Ersättningsdagar bland män respektive kvinnor Under fjärde kvartalet 2004 uppbar kvinnor i genomsnitt ersättning under 31,7 dagar jämfört med 37,5 dagar i genomsnitt för män. Den avgörande orsaken till denna skillnad är att kvinnor är i klar majoritet bland dem som uppbär arbetslöshetsersättning vid sidan av deltidsarbete/timanställning, medan män är i flertal bland de helt arbetslösa. Till skillnaderna mellan män och kvinnor bidrar även att män går öppet arbetslösa i genomsnitt något längre tid än kvinnor. Andelen långtidsarbetslösa är ett par procentenheter högre bland män än bland kvinnor, vilket medför att män uppbär ersättning under fler dagar av kvartalet än vad kvinnor gör. Av AMS sökandestatistik framgår att långtidsarbetslösheten är lägre för både män och kvinnor än fjärde kvartalet Sannolikt är detta en följd av att de konjunkturberoende programmen ökat markant. Det ökade inflödet i program av arbetslösa, och särskilt långtidsarbetslösa, har bidragit till att antalet ersättningsdagar per ersättningstagare reducerades med 2,8 dagar för män och 1,4 dagar för kvinnor. Att antalet genomsnittliga dagar minskat mer för män än för kvinnor kan inte förklaras av fler timanställningar bland män än bland kvinnor. Enligt AMS (Arbetsmarknadsutsikterna för år 2005) har timanställningarna för kvinnor nämligen ökat i högre grad än för män. Den huvudsakliga orsaken till skillnaden mellan kön torde således vara ökat deltagande i arbetsmarknadspolitiska program. Då män i högre grad är långtidsarbetslösa får det Sidan 34 (50)

35 ökade inflödet i program en starkare effekt på det genomsnittliga antalet dagar för män än för kvinnor. Ersättningstagare, ersättningsdagar och genomsnittligt antal ersättningsdagar fördelat på län Antalet ersättningstagare ökade i nästan samtliga län vid jämförelse mellan fjärde kvartalet 2004 respektive Gävleborgs län är dock ett undantag där antalet ersättningstagare minskade med 3 procent. Detta kan bland annat bero på att länet tappat många arbetstillfällen redan före år 2004 och därefter haft en stabilisering i sysselsättningen. Den genomsnittliga ökningen av ersättningstagare i landet var 5 procent men variationen mellan länen är fortsatt stor. I fyra av länen, Stockholms, Uppsala, Jönköpings och Kronobergs län, var ökningen större än 10 procent. Det totala antalet utbetalda ersättningsdagar under kvartal fyra minskade med en procent jämfört med fjärde kvartalet Regionalt var förändringen mycket ojämn, även om det skedde en minskning av antalet ersättningsdagar i en majoritet av länen. Totalt minskade antalet ersättningsdagar i 13 av 21 län. Antalet ersättningsdagar ökade mest i Jönköpings län med cirka 11 procent medan Gävleborgs län stod för den största tillbakagången med 15 procent. Förändringen i det totala antalet ersättningsdagar ser mycket olika ut bland män och kvinnor mellan länen. I alla län förutom Västmanlands län är minskningen i antalet ersättningsdagar mindre bland kvinnor än bland män. I Uppsala, Jönköpings, Gotlands, Värmlands, Dalarnas, Västernorrlands, Jämtlands, samt Västerbottens län minskar ersättningsdagarna, bland män, mer än 10 procent. Som tidigare angetts torde huvudorsaken vara ökande programvolym. Vad gäller förändringen av det genomsnittliga antalet ersättningsdagar är spridningen mellan länen liten. I alla län, förutom Gotlands och Värmlands län som är oförändrade, avtar det genomsnittliga antalet dagar. Gävleborgs län är det län som haft den största minskningen av antalet ersättningstagare och ersättningsdagar (4,2 dagar). Orsakerna till detta kan bland annat vara demografin i länet samt ökat deltagande i arbetsmarknadspolitiska program. Ett flertal personer har erhållit av- Sidan 35 (50)