Kvartalsrapport till regeringen, oktober 2004

Transkript

1 Kvartalsrapport till regeringen, oktober 2004 Meddelanden om ifrågasatt ersättningsrätt Genomsnittlig tid med arbetslöshetsersättning Utförsäkrade

2 Sidan 1

3 Enligt regleringsbrev för budgetåret 2004 för Inspektio nen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF, (regeringsskri velse 2003/04:70) har regeringen uppdragit åt IAF att kvartalsvis redovisa: a) genomsnittlig tid för arbetslöshetsersättning, b) antalet utförsäkrade, c) antalet meddelanden från arbetslöshetsförmedlingen om ifrågasatt rätt till arbetslöshetsersättning och hur många av dessa meddelanden som leder till beslut från arbetslöshetskassan om nedsättning eller andra sanktio ner. Denna rapport utgör IAF: s redovisning till regeringen. Rapporten har utarbetats av Jonas Eriksson och Carita Nyyssölä. Sidan 2

4 Sidan 3

5 Innehåll Meddelanden om ifrågasatt rätt till arbetslöshetsersättning...6 Sammanfattning...6 Om data i detta avsnitt...6 Ökande antal meddelanden om ifrågasatt ersättningsrätt...7 Beslut med anledning av meddelanden om ifrågasatt ersättningsrätt första halvåret Sammanfattning För många ifrågasättanden har ännu inte något beslut anmälts till IAF Beslut med anledning av ifrågasatt ersättningsrätt fördelat på typ av utfall och län Beslut med anledning av meddelanden om ifrågasatt ersättningsrätt lämnade under första kvartalet 2004 fördelat på typ av utfall och kassa Arbetslöshetskassornas beslut om ifrågasatt ersättningsrätt på typ av sanktion samt av omprövningsbeslut Villkor för ersättning samt sanktioner enligt Lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring Genomsnittlig tid med arbetslöshetsersättning...19 Sammanfattning Om data i detta avsnitt Faktorer som påverkar det genomsnittliga antalet ersättningsdagar per person Det genomsnittliga antalet ersättningsdagar minskar marginellt Ersättningsdagar bland män respektive kvinnor Ersättningstagare, ersättningsdagar och genomsnittligt antal ersättningsdagar fördelat på län Det totala antalet ersättningsdagar och genomsnittligt antal ersättningsdagar fördelat på åldersgrupper Antal ersättningstagare i förhållande till arbetskraften24 Tabellbilagor till avsnittet Utförsäkrade...29 Sammanfattning Utförsäkrad Underlag för statistikuppgifter Antal utförsäkrade under andra kvartalet Sidan 4

6 Utförsäkrade fördelade på ålder och kön Utförsäkrade fördelade på län Deltagande i aktivitetsgarantin eller förlängd ersättning Sidan 5

7 Meddelanden om ifrågasatt rätt till arbetslöshetsersättning Sammanfattning Arbetsförmedlingen skall kontrollera att de som söker arbetslöshetsersättning står till arbetsmarknadens förfogande. När arbetsförmedlingen bedömer att det finns skäl till att särskilt pröva den sökandes ersättningsrätt skall arbetsförmedlingen enligt förordning (2000:628) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten underrätta arbetslöshetskassan om sådana förhållanden. Detta gör arbetsförmedlingen genom att lämna meddelande om ifrågasatt ersättningsrätt till arbetslöshetskassan. Under årets första nio månader har arbetsförmedlingen lämnat meddelanden om ifrågasatt ersättningsrätt, vilket är 23 procent fler än under motsvarande period år Jämfört med de två föregående kvartalen har ökningen av antalet lämnade meddelanden om ifrågasatt ersättningsrätt dämpats. Antalet lämnade meddelanden om ifrågasatt ersättningsrätt för helåret 2004 beräknas bli För att jämföra antalet lämnade medelanden om ifrågasatt ersättningsrätt mellan länen relateras antalet meddelanden till antalet ersättningstagare. Det finns stora skillnader mellan länen. I Kalmar län har arbetsförmedlingen lämnat 20 meddelanden om ifrågasatt ersättningsrätt per ersättningstagare under årets första nio månader vilket är sju gånger fler än Arbetsförmedlingen i Uppsala län som under samma period har lämnat 3 meddelanden om ifrågasatt ersättningsrätt per ersättningstagare. De stora skillnaderna mellan olika län pekar på att arbetsförmedlingen är långt ifrån målen om lika behandling och enhetlig tillämpning av arbetslöshetsförsäkringens regelverk. Om data i detta avsnitt Från januari 2004 bygger data i detta avsnitt på uppgifter som AMS på IAF: s begäran hämtat ur AMV:s sökanderegister. Sidan 6

8 Ökande antal meddelanden om ifrågasatt ersättningsrätt Antalet meddelanden från arbetsförmedlingen om ifrågasatt rätt till arbetslöshetsersättning utgör en indikator på hur arbetsförmedlingen utför sitt uppdrag att kontrollera att ersättningssökande uppfyller villkoren för att få ersättning. Sedan regelförändringarna infördes år 2001 har antalet meddelanden om ifrågasatt ersättningsrätt ökat år för år, från knappt år 2000 till drygt år Jämfört med de första tre kvartalen år 2003 har antalet meddelanden om ifrågasatt ersättningsrätt ökat med 23 procent i år. Av diagrammet nedan framgår dock att ökningen är lägre under de senaste tre månaderna. Diagram 1: Antal meddelanden om ifrågasatt ersättningsrätt per månad år 2002 år 2003 år jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Att antalet meddelanden om ifrågasatt ersättningsrätt är relativt få under juli och augusti kan bero på att det under sommaren finns färre lediga platser att anvisa ersättningssökande till. Antalet nyanmälda platser under veckorna uppgår normalt till knappt 80 procent av årsgenomsnittet. Den generellt stora ökningen av antalet meddelanden om ifrågasatt ersättningsrätt under år 2004 jämfört med år 2003 har varit mycket ojämn mellan länen. Medan volymerna har ökat kraftigt i Kalmar, Stockholms, Västerbottens, Östergötlands och Blekinge län så har antalet minskat kraftigt i Västernorrlands län och minskat i ytterligare sex av länen. Sidan 7

9 Tabell 1 : A n ta l meddelanden om ifrågasatt ersättningsrätt samt an talet meddelanden pe r ersättningstagare under jan ua r i-septem ber, år Pe r lä n Period: jan-sep Antal ifrågasättanden Ifrågasättanden per 1000 ersättningstagare Län stockhalms län Uppsala län Södermanlands län astergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gotlands län Blekinge län Skåne län Hallands län Västra Götalands län Värmlands län Orebro län Västmanlands län Dalarnas län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län Hela landet Fö r att kunna jämföra länen inte bara vad gä ller u tvecklingen av antalet meddela nden om ifrågasatt ersättningsrätt utan även när det gä ller nivån som sådan har vi al ltså va lt att rel atera meddelanden om ifrågasa tt ersättningsrätt till ersättningstaga re i länen - se kolumnerna till höger i ta be llen och nedanstående diagram. De stora skillnaderna mellan lä nen låter sig in te fö rkla ras med fa ktorer som olika tillgång till led iga platse r el ler fördelningen av sökande på heltids- respektive deltidsarbetslösa. De bedöms framföral lt ha att göra med hur arbets förmedlingarna och länsa r bets nämnderna prioriterar arbetsförmed lingens kont roll funktion och frågan om vilka k rav som skal l stä llas på den enskilde ersättningssöka nden. Sidan 8

10 Diagram 2: Antal meddelanden om ifrågasatt ersättningsrätt relativt genomsnittligt antal ersättningstagare. Januari-september, år 2002 år 2003 år Kalmar Värmland Stockholm Kronoberg Skåne Västerbotten Örebro Västra Götaland Hela landet Jönköping Västmanland Norrbotten Jämtland Östergötland Gävleborg Södermanland Blekinge Dalarna Halland Västernorrland Uppsala Gotland En ökning av antalet meddelanden om ifrågasatt ersättningsrätt kan inte betraktas som ett mål i sig. Men, det utgör ändå ett uttryck för att en arbetsförmedling arbetar aktivt med kontrollfunktionen. Det är inte heller möjligt att enbart med utgångspunkt från antalet meddelanden ge bestämda omdömen om skillnader mellan länen. Skillnaderna mellan länen är dock så avsevärda att de knappast går att förklara på annat sätt än av hur arbetsförmedlingen hanterar uppgiften. På sikt är det fullt möjligt att arbetsförmedlingen kan etablera en standard vad gäller kraven på arbetssökande som gör att det mer sällan kommer att finnas anledning att ifrågasätta ersättningsrätten. Det förefaller dock inte troligt att det är en förklaring till att många arbetsförmedlingar har så få ifrågasättanden. Ett visst stöd för att det kan finnas en sådan inlärningseffekt får vi av det faktum att det är ovanligt att ersättningsrätten ifrågasätts mer än en gång p.g.a. att en person avvisar anvisning till arbete eller program. Sidan 9

11 Beslut med anledning av meddelanden om ifrågasatt ersättningsrätt första halvåret 2004 Sammanfattning Arbetsförmedlingen lämnade under första halvåret meddelanden om ifrågasatt ersättningsrätt till arbetslöshetskassorna. I 75 procent av dessa ärenden har beslut registrerats hos IAF. Av de registrerade besluten har 61 procent inneburit en sanktion mot den ersättningssökande vilket motsvarar sanktionsgraden för 2003 års beslut. För första kvartalet 2004 har 81 procent av besluten registrerats hos IAF och sanktionsgraden uppgår för första kvartalet till 65 procent. Det ökade antalet meddelanden om ifrågasatt ersättningsrätt har inte resulterat i en lägre sanktionsgrad. För många ifrågasättanden har ännu inte något beslut anmälts till IAF I denna kvartalsrapport redovisas meddelanden om ifrågasatt ersättningsrätt som arbetsförmedlingarna lämnade under första halvåret Redovisning av beslut från arbetslöshetskassan saknas ännu för 841 av lämnade meddelanden om ifrågasatt ersättningsrätt, d.v.s. för cirka 25 procent. Till följd av en normal handläggningsprocedur vid arbetslöshetskassan, inklusive tid för överklagande, är det inte helt ovanligt att det går upp till sex månader eller mer mellan datum för arbetsförmedlingens meddelande om ifrågasatt ersättningsrätt och arbetslöshetskassans redovisning av beslutet till IAF. Arbetslöshetskassorna är instruerade att skicka kopia på beslut till IAF för registrering. Enbart om beslutet innebär en sanktion skall arbetslöshetskassorna avvakta tiden för överklagande om 2 månader innan de skickar kopian på beslutet till IAF. Till följd av detta redovisas normalt beslut om sanktion senare till IAF. Sanktionsgraden för meddelanden om ifrågasatt ersättningsrätt både första och andra kvartalet 2004 förväntas därmed öka med några procentenheter när samtliga beslut redovisats. Sidan 10

12 Beslut med anledning av ifrågasatt ersättningsrätt fördelat på ty p av utfall och lä n Sanktionsgraden för år 2003 uppgick till 61 procent vilket är lägre än sanktionsgraden för första kvartalet Tabellen nedan visar att antalet registrerade beslut om sanktion är fler för första kva rta let än för andra kva rtalet vilket kan förkla ras av att fö r första kvartalet har beslut registrerats för en större andel av meddelandena om ifrågasatt ersättningsrätt jämfört med det andra kva rtalet. Tabell 2: Av arbetsförmedlingen lämnade meddelanden om ifrågasatt ersättningsrätt, första halvåret A r betslöshetskassans beslut. Ar 2004 Meddelanden totalt Regis t re rat beslut sakna s Med delanden med beslut Sankt i on Därav Ersättning tillerkänd Aterkallad e Ej ersätt ningssöka n de 1 :a kvartalet :a kvartalet :a halvaret Även om det saknas reg istrerat bes lu t fö r 1 9 procent av meddelanden om ifrågasatt ersättningsrätt från arbetsförmed lingarna under första kvartalet 2004 redovisas här antalet utfärdade meddelanden pe r ersättningstagare samt sanktionsgrad för länen avseende första kva rta let. Fö r andra kvartalet saknas registrerat beslut för 29 procent av meddela ndena om ifrågasatt ersättningsrätt och det är därför svårt att i denna kva rta lsrapport ge en rättvisande bild av besluten för andra kva rtalet Av de hittills registrerade bes luten fö r första kvartalet beslutade arbetslöshetskassan om sanktion i 65 procent av ärendena. l 20 procent av ärendena konstaterade arbetslöshetskassan att den sökande ej va r ersättningssökande. l de här fal len har personen ifråga ännu inte gjort anspråk på arbetslöshetsersättning för den aktuella perioden. Om personen senare gör anspråk på arbetslöshetsersättning kommer kassan att besluta om eventuell sanktion. Flera av de meddelanden om ifrågasatt ersättningsrätt där arbetslöshetskassan k lassificera r personen ifråga som ej ersättningssökande rör personer som inte är aktuella för arbetslöshetsersättning men ändå är inskrivna på arbetsförmed lingen exempelvis deltagare i Sidan 11

13 arbetsmarknadspolitiska program eller arbetssökande som är föräldralediga. Tabell 3 : A n ta l meddelanden om ifrågasatt ersättningsrä tt samt sanktionsgrad. Fö rdelad på län. Antal meddelanden Varav registrerade Meddelanden per ers.tagare Sanktionsgrad Län Jämtlands län % astergötlands län % Blekinge län % Västmanlands län % Södermanlands län % Dalarnas län % Uppsala län % Stockholms län % Norrbottens län % Kronobergs län % Jönköpings län % Hallands län % Skane län % Kalmar län % Västra Götalands län % Värmlands län % Orebro län % Västernorrlands län % Gävleborgs län % Gotlands län % Västerbottens län % Hela landet % Antalet meddelanden per ersättningstagare under första kvartalet 2004 varierade frå n 1 i Uppsala och Gotla nds lä n till 13 i Ka lmar lä n. Av tabellen framgå r att sanktionsgraden för ett pa r län är beräknad utifrån ett mycket litet antal meddelanden om ifrågasatt ersättningsrätt Sankt ionsgraden för de meddelanden skrivna under första kvarta let som IAF har registrerat beslut för varierar från 39 procent för meddelanden utfärdade i Västerbottens län till 83 procent för meddelanden utfärdade i Jäm tlands län. Stockholms, Norrbottens och Jönköpings län ha r högre tal för både antal meddelanden per ersättningstagare (ifrågasättandegraden) och sanktionsgraden, medan Gävleborgs, Gotlands och Västernorrtands lä n uppvisa r lägre tal än genomsnittet. Ka l mar län som betydligt mer frekven t lämnar meddelanden om ifrågasatt ersättningsrätt ha r en något lägre sanktionsgrad än genomsnittet. Den låga sanktionsgraden som Västerbottens län uppvisar beror troligtvis på att Sidan 1 2

14 enbart 38 av 56 meddelanden om ifrågasatt ersättningsrätt har ett registrerat beslut. Västerbottens län har av de hittills 38 registrerade besluten hela 16 meddelanden om ifrågasatt ersättningsrätt till personer som enligt arbetslöshetskassan inte är ersättningssökande. För Gotlands län är motsvarande tal 1 av 2 meddelanden om ifrågasatt ersättningsrätt. I ärenden från Örebro län är det vanligt att arbetslöshetskassan beslutar om att tillerkänna den sökande ersättningsrätt. Även Uppsala län har en hög grad tillerkända men där är det frågan om mycket få meddelanden om ifrågasatt ersättningsrätt. För Östergötlands län finns en relativt låg andel registrerade beslut där arbetslöshetskassan har valt att tillerkänna ersättning eller där arbetslöshetskassan ser att den ifrågasatte inte söker ersättning. Östergötlands län lämnar dock relativt få meddelanden per ersättningstagare. Två län, Stockholms och Norrbottens, har lämnat fler meddelanden om ifrågasatt ersättningsrätt per ersättningstagare och har högre sanktionsgrad än genomsnittet. Andelen beslut om tillerkännande respektive ej ersättningssökande är lägre än genomsnittet. De här länen har med andra ord bättre värden för samtliga ovanstående nyckeltal än genomsnittet för hela landet. Sidan 13

15 Tabel l 4 : Beslut om t illerkännande, sanktion och återka l lelse. Fördelat på län. Län Tillerkänd Sanktion Ej erssök Aterkallat Ej registrerat Totalt stockhalms län Uoosala län Södermanlands län Osteraötlands län Jönköoinas län Kronaberas län Kalmarlän Gotlands län Blekinae län Skåne län Hallands län Västra Götalands län Värmlands län Orebro län Västmanlands län Dalarnas län Gävleborgs län Västernorrtands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län Hela landet Beslut med anledning av meddelanden om ifrågasatt ersättningsrätt lämnade under fö rst a kv artalet 2004 fö rdelat på ty p av utfall och kass a Fö r länen varierade andelen meddelanden om ifrågasatt ersättningsrätt för vilka det saknas registrerat beslut från 13 procent för Blekinge och Södermanlands län till 33 procent av meddelandena för Gotlands län. För arbetslöshetskassorna va riera r motsvarande tal från O procent till 100 procent. Fö r den största arbetslöshetskassan, Kommunalarbetarnas arbetslöshetskassa, uppgår antalet meddelanden i vilka det saknas reg istrerat beslut t ill 31 procent, se tabell nedan. Den stora variationen i andelen meddelanden som saknar registrerat beslut fö rsvåra r en tolkning av siffrorna. Sidan 14

16 Tabell 5: Beslut om tillerkännande, sanktion och återkallelse. Fördelat på arbetslöshetskassor. 1 Arbetslöshetskassa Tillerkänd Sanktion Ej erssök Återk Ej reg Totalt Akadem kernas erkända Alfa Byggnadsarbetarnas Elektrikernas Fastighetsanställdas Finansförbundets Försäkringstjänstemännens Grafiska arbetarnas Hamnarbetarnas 1 1 Handelsanställdas Hotell- och restauranganställdas HTFs Industrifackets Kommunalarbetarnas Kommunaltjänstemännens Ledarnas Livsmedelsarbetarnas Lärarnas Metallindustriarbetarnas Mus kernas 1 1 Målarnas Pappersindustriarbetarnas 2 2 Service och Kommun kation SIFs Skogs- och Träfackets Småföretagarnas ST:s Statstjänstemännens Svensk Handels och Arbetsgivarnas Sverige Arbetares Sverige Fiskares 2 2 Sveriges Teaterverksammas Sä jarnas 1 1 Transportarbetarnas Tidigare jämförelser av sanktionsgraden mellan arbetslöshetskassorna har visat på en varierande sanktionsgrad. Variationen kan inte förklaras av skillnader mellan de grupper av ersättningstagare som de behandlar utan tyder på skilda tillämpningar av regelverket hos arbetslöshetskassorna. Transportarbetarnas respektive Byggnadsarbetarnas arbetslöshetskassa har tidigare år haft en lägre sanktionsgrad än exempelvis Kommunaltjänstemännens arbetslöshetskassa. Av redovisningen ovan för beslut avseende meddelanden om ifrågasatt ersättningsrätt lämnade första kvartalet 2004 framgår att denna skillnad kvarstår, Byggnadsarbetarnas och Transportarbetarnas arbetslöshetskassor har en sanktionsgrad på 53 respektive 56 procent medan Kommunaltjänstemännens arbetslöshetskassa har en sanktionsgrad på 77 procent. 1 Finansförbundets och Försäkringstjänstemännens arbetslöshetskassa fusionerades den 1 oktober 2004 till Finans och Försäkringsbranschens arbetslöshetskassa. Sidan 15

17 Andelen meddelanden om ifrågasatt ersättningsrätt som ännu ej har registrerat beslut uppgår till 11 procent för Transportarbetarnas, 22 procent för Byggnadsarbetarnas och 16 procent för Kommunaltjänstemännens arbetslöshetskassa. Arbetslöshetskassornas beslut om ifrågasatt ersättningsrätt på typ av sanktion samt av omprövningsbeslut För de meddelanden om ifrågasatt ersättningsrätt som arbetsförmedlingarna lämnade första halvåret och där beslut samt eventuellt omprövningsbeslut finns redovisas här typen av sanktion/utfall. De paragrafer angående sanktioner som finns i nedanstående redovisning avser Lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring (ALF), se nedan. Villkor för ersättning samt sanktioner enligt Lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring 9 Rätt till ersättning vid arbetslöshet har sökande som 1. är arbetsföra och oförhindrade att åta sig arbete för en arbetsgivares räkning minst 3 timmar varje arbetsdag och igenomsnitt minst 17 timmar i veckan, 2. är beredda att anta erbjudet lämpligt arbete under tid för vilken de inte anmält hinder som kan godtas av arbetslöshetskassan, 3. är anmälda som arbetssökande hos den offentliga arbetsförmedlingen i den ordning som föreskrivs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, 4. medverkar till att en individuell handlingsplan upprättas i samråd med den offentliga arbetsförmedlingen, och 5. aktivt söker ett lämpligt arbete men inte kan få ett sådant arbete. 43 Den sökande skall stängas av från rätt till ersättning under tid som anges i 44, om den sökande 1. lämnat sitt arbete utan giltig anledning, eller 2. skilts från arbetet på grund av otillbörligt uppförande. 44 Är det sannolikt att ett arbete som avses i 43 skulle ha varat högst 5 dagar eller mer än 5 men högst 10 dagar eller mer än 10 dagar, utgör avstängningstiden - 10, 20 respektive 45 ersättningsdagar vid avstängning enligt 43 1, och - 20, 40 respektive 60 ersättningsdagar vid avstängning enligt Sidan 16

18 45 Inträffar under avstängningstiden sådant förhållande som avses i 43, beräknas ny avstängningstid i enlighet med bestämmelserna i 44, om inte den nya avstängningstiden ryms inom den löpande avstängningstiden. En sökande som har stängts av från ersättning två gånger inom samma ersättningsperiod på grund av att han eller hon har lämnat sitt arbete utan giltig anledning eller skilts från arbetet på grund av otillbörligt uppförande har, om sådant förhållande inträffar en tredje gång inom samma ersättningsperiod, inte rätt till ersättning förrän han eller hon därefter på nytt uppfyllt ett arbetsvillkor. 45 a Dagpenningen sätts ned med 25 procent i 40 ersättningsdagar (nedsättningstid) inom ersättningsperioden, om en sökande har 1. avvisat ett erbjudet lämpligt arbete utan godtagbart skäl, eller 2. utan att uttryckligen ha avvisat sådant arbete ändå genom sitt uppträdande uppenbarligen har vållat att an ställning inte kommit till stånd. Om det under ersättningsperioden en andra gång inträf far sådant förhållande som anges i första stycket skall den sökandes dagpenning sättas ned med 50 procent i ytterligare 40 ersättningsdagar inom ersättningsperio den. Inträffar under ersättningsperioden en tredje gång så dant förhållande som anges i första stycket, har den sö kande inte rätt till ersättning förrän han eller hon däref ter på nytt uppfyllt ett arbetsvillkor. Den tid inom vilken nedsättning av dagpenningen skall göras får inte överstiga 180 kalenderdagar från den dag då nedsättningstiden inleddes. Den vanligaste sanktionen innebär 25 procents nedsättning av ersättningen och tillämpas när ersättningstagaren avvisat ett erbjudet lämpligt arbete eller anvisning till deltagande i ett arbetsmarknadspolitiskt program utan godtagbart skäl. Nedsättning med 25 procent tilllämpas vid det första tillfället av avvisande. Det är relativt ovanligt med ytterligare beslut om nedsättning av ersättningen under en och samma ersättningsperiod. Motsvarande sanktion tillämpas även om ersättningstagaren genom sitt uppträdande har vållat att anställningen inte kommit till stånd. De här sanktionerna med stöd av 45a ALF svarar för 66 procent av de hittills registrerade besluten för första halvåret Sidan 17

19 Det därefter vanligaste beslutet innebär att ersättningsrätten upphör på grund av att den sökande inte anses uppfylla ett eller flera av de grundvillkor som beskrivs i 9 ALF. Återstående beslut om sanktion fattas med stöd av 43 eller 45 ALF och beror på att den ersättningssökande har lämnat sitt arbete utan giltig anledning eller på grund av otillbörligt uppträdande skilts från sitt arbete. Dessa beslut utgör bara 7 procent av sanktionsbesluten. Av tabellen nedan framgår att en knapp fjärdedel av de beslut för vilka det initieras en omprövning leder till ändring av beslutet helt eller delvis enligt medlemmens begäran. Tabell 6: Arbetslöshetskassornas beslut vad avser meddelanden om ifrågasatt ersättningsrätt som lämnats under första halvåret Avstängning enligt 43 eller ersättning upphör enligt 45 Nedsättning enligt 45a eller ersättning upphör enligt 45a Ej ersättningsberättigad 9 43 p1 10d 1 43 p1 20d 3 43 p1 45d p2 40d 2 43 p2 60d ers. Upphör 2 Totalt 43 och a p1 25% a p1 50% 67 45a p2 25% 94 45a p2 50% 9 45a ers. upphör 17 Totalt 45a p annat 324 Totalt Summa sanktionsbeslut Ersättning tillerkänd 391 Ej ersättningssökande Meddelandet återkallat av lan Summa beslut Ännu ej registrerade beslut 841 Summa meddelanden Omprövningsbeslut Ingen ändring 171 Ej omprövat 10 Ändring helt enligt medl begäran 46 Ändring delvis enligt medl begäran 8 Summa omprövningsbeslut 235 Sidan 18

20 Genomsnittlig tid med arbetslöshetsersättning Sammanfattning Under tredje kvartalet 2004 utbetalades arbetslöshetsersättning till ca personer jämfört med drygt under samma kvartal Ökningen på 10 procent var inte lika omfattande som mellan andra kvartalen 2003 och Den fortsatta tillväxten av antalet personer som uppbär arbetslöshetsersättning visar på en fortsatt svag efterfrågan av arbetskraft. Antalet utbetalda ersättningsdagar ökade mellan kvartal tre respektive år från knappt 14 miljoner till drygt 15 miljoner. Ökningen med drygt 9 procent är dock väsentligt mindre än den 20-procentiga ökningen under andra kvartalet. Det genomsnittliga antalet ersättningsdagar per person minskade marginellt jämfört med det tredje kvartalet förra året, från 38,1 till 37,6 dagar. Inte sedan andra kvartalet 2002 har det genomsnittliga antalet ersättningsdagar per person minskat. Att antalet ersättningsdagar per person inte längre ökar kan dels bero på den ökning som skett i programvolymerna och dels en ändrad sammansättning av helt arbetslösa respektive deltidsarbetslösa/timanställda bland ersättningstagarna. Om data i detta avsnitt Uppgifterna om utbetalade ersättningsdagar och ersättningstagare är här framtagna per kvartal. Uppgifterna är hämtade ur databasen ASTAT för vilken Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) sedan årsskiftet är systemägare. Beräkningen av det genomsnittliga antalet ersättningsdagar per person är baserad på dessa kvartalsuppgifter. Det bör påpekas att det inte är möjligt att jämföra det genomsnittliga antalet ersättningsdagar framräknat per kvartal och år. Skälet är att många ersättningstagare uppbär ersättning under två eller flera av årets kvartal. Antalet enskilda personer som är ersättningstagare under året är därför alltid lägre än summan av ersättningstagare under årets kvartal. Sidan 19

21 Faktorer som påverkar det genomsnittliga antalet ersättningsdagar per person. Uppgiften om det genomsnittliga antalet ersättningsdagar per person är ett komplext mått som inte på något enkelt sätt speglar utvecklingen av efterfrågan på arbetskraft eller utvecklingen av kostnaderna för arbetslöshetsersättningen. Det genomsnittliga antalet utbetalda ersättningsdagar per ersättningstagare bestäms av: Fördelningen av ersättningstagare på sådana som är helt arbetslösa respektive deltidsarbetslösa/timanställda (d.v.s. personer som regelmässigt uppbär ersättning för mindre än fem dagar i veckan). Ju större andel av ersättningstagarna som är helt arbetslösa desto fler ersättningsdagar per person. Antalet ersättningsdagar per ersättningstagare varierar betydligt mellan länen. Under kvartal tre 2004 hade Stockholm det högsta antalet ersättningsdagar per ersättningstagare 42,8 dagar. Lägst 33,1 dagar var antalet i Jämtlands län. Ökad efterfrågan på arbetskraft påverkar liksom omfattningen av arbetsförmedlingens programinsatser den genomsnittliga tiden med arbetslöshetsersättning. Effekten av en ökad efterfrågan är emellertid något osäker. Den kan innebära att de som blir kvar som arbetslösa är personer som av olika skäl uppbär arbetslöshetsersättning under längre perioder. Ökad efterfrågan på arbetskraft kan dessutom bidra till minskad deltidsarbetslöshet vilket leder till en ökning av det genomsnittliga antalet ersättningsdagar per person - se ovan. Effekten av programinsatser är möjligen mer entydig. Den bryter i huvudsak arbetslöshetsperioder för personer som uppburit ersättning längre tid. Större inflöde i program bör därmed bidra till en minskning av antalet ersättningsdagar per person. Om de lediga platserna i ökad omfattning består av tillfälliga jobb så medverkar det till att samma personer återkommer som ersättningstagare vid fler tillfällen under samma redovisningsperiod. Med samma antal lediga platser innebär det en ökning av det genomsnittliga antalet ersättningsdagar per person. Denna faktor får mindre effekt Sidan 20

22 ju kortare tidsperiod vi studerar. Beräknat per kvartal har detta sannolikt begränsad betydelse. Enligt AMS (Arbetsmarknadsutsikterna för 2004 och 2005) har antalet fast anställda fortsatt att minska samtidigt som antalet tillfälligt anställda ökat. Det talar även för att tillgängliga vakanser i ökande omfattning består av tidsbegränsade anställningar. Det genomsnittliga antalet ersättningsdagar minskar marginellt Det genomsnittliga antalet ersättningsdagar per ersättningstagare minskade marginellt med 0,3 dagar jämfört med samma kvartal föregående år. Detta har inte inträffat sedan andra kvartalet 2002, dock är minskningen mycket liten. Vad gäller fördelningen på heltids- respektive deltidsarbetslösa framgår av AMS sökandestatistik att andelen helt arbetslösa i förhållande till samtliga arbetslösa, deltidsarbetslösa och timanställda, ökade under hela 2003 och fram till våren 2004 (d.v.s. andelen jämfört med situationen ett år tidigare). Under våren 2004 avtog denna ökning för att vid början av sommaren övergå till en minskning av andelen helt arbetslösa samtidigt som det finns fler timanställda. Detta kan vara en av orsakerna till att antalet ersättningsdagar per person inte längre ökar. Efterfrågan på arbetskraft uppvisar ännu ingen ökning som skulle kunna förklara minskningen av antalet helt arbetslösa med arbetslöshetsersättning. En ytterligare förklaring till att antalet genomsnittliga ersättningsdagar minskat kan vara de förändringar som skett i programanvändningen under året. Sedan juli har programdeltagandet ökat och i september var det på ungefär samma nivå som år Enligt AMS sökandestatistik ökade deltagandet i program bland ungdomar, år, under det tredje kvartalet. Under augusti och september fördubblades deltagandet jämfört med föregående år. De större resurserna för arbetsmarknadsprogram har fått utslag på det genomsnittliga antalet dagar med arbetslöshetsersättning. För arbetslösa under 25 år påvisas detta genom att det genomsnittliga antalet dagar per person minskat med 3,2 dagar jämfört med tredje kvartalet Följaktligen Sidan 21

23 torde den huvudsakliga förklaringen till reduceringen av antalet dagar per ersättningstagare, speciellt bland ungdomar, vara ett ökat deltagande i arbetsmarknadsprogrammen. Ersättningsdagar bland män respektive kvinnor Under tredje kvartalet 2004 uppbar kvinnor i genomsnitt ersättning under 34,6 dagar jämfört med 41,3 dagar i genomsnitt för män. Den avgörande orsaken till denna skillnad är att kvinnor är i klar majoritet bland dem som uppbär arbetslöshetsersättning vid sidan av deltidsarbete/timanställning, medan män är i flertal bland de helt arbetslösa. Till skillnaderna mellan män och kvinnor bidrar även att män går öppet arbetslösa i genomsnitt något längre tid än kvinnor. Av AMS sökandestatistik framgår att långtidsarbetslösheten fortfarande är hög men att den sedan september har en avtagande tendens och är för närvarande lägre än föregående år. Andelen långtidsarbetslösa är ett par procentenheter högre bland män än bland kvinnor, vilket är en indikator på något längre tider i öppen arbetslöshet bland män än bland kvinnor. Ersättningstagare, ersättningsdagar och genomsnittligt antal ersättningsdagar fördelat på län Antalet ersättningstagare ökade i nästan samtliga län mellan tredje kvartalet 2003 respektive Jämtlands län är ett undantag då antalet ersättningstagare är oförändrat. Den genomsnittliga ökningen i landet var 10,2 procent men variationen mellan länen är fortsatt stor. I mer än hälften var ökningen mindre än 10 procent. Mer precist är dessa län: Kalmar, Gotlands, Blekinge, Skåne, Hallands, Värmlands, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands och Norrbottens län. Den största ökningen av antalet ersättningstagare, 20 procent, har Stockholms län. Det totala antalet utbetalda ersättningsdagar under kvartal tre ökade jämfört med tredje kvartalet 2003 med 9 procent. Regionalt var förändringen mycket ojämn. Antalet ersättningsdagar ökade t.ex. med 19 procent i Stockholms län medan antalet i Jämtlands och Gävleborgs län minskade med 3 respektive 1 procent. I flertalet län ökade det totala antalet ersättningsdagar ungefär lika mycket bland män och kvinnor. I Södermanlands, Kronobergs, Gotlands och Västmanlands län var Sidan 22

24 emellertid ökningen väsentligt större bland män. I Dalarnas, Västernorrlands, Jämtlands samt Västerbottens län var utvecklingen den motsatta. Där ökade antalet ersättningsdagar som utbetalats till kvinnor avsevärt mer än till män. Vad gäller förändringen av genomsnittliga antalet ersättningsdagar är spridningen mellan länen liten. Vidare finns det små avvikelser vid en jämförelse mellan det tredje kvartalet detta respektive föregående år. Jämtlands, Gävleborgs och Skåne län står för den största reduceringen som är mellan 1,3 och 1,2 dagar. Kronobergs län har den största ökningen med 1,2 dagar. Skillnaderna mellan länen avseende antalet ersättningstagare och ersättningsdagar visar på att arbetsmarknaden för närvarande utvecklas ojämnt i olika delar av landet. Det totala antalet ersättningsdagar och genomsnittligt antal ersättningsdagar fördelat på åldersgrupper I det senaste årets förändring av det totala antalet ersättningsdagar för det tredje kvartalet återfinns en stor variation mellan länen och inget enhetligt mönster kan utläsas beträffande ålderskategorierna. Vid en jämförelse med det tredje kvartalet 2003 är det intresseväckande att antalet ersättningsdagar bland ungdomar i mer än hälften av länen inte ökar i lika hög utsträckning som bland de andra åldersgrupperna. I Skåne, Dalarnas, Gävleborgs, Jämtlands och Norrbottens län har det till och med skett en minskning. Det torde till stor del bero på den satsning som gjorts för att reducera ungdomsarbetslösheten. Av AMS sökandestatistik framgår det att ungdomsarbetslösheten minskat och att timanställningarna samt programdeltagandet ökat under det tredje kvartalet. För övriga ålderskategorier har antalet ersättningsdagar generellt ökat, dock inte i samma utsträckning som det andra kvartalet Det genomsnittliga antalet ersättningsdagar för det tredje kvartalet 2004 fördelat på ålder visar ett relativt enhetligt mönster över landet. Medan det genomsnittliga antalet dagar för samtliga var 37,6 dagar var den genomsnittliga tiden med ersättning 31,1 dagar bland Sidan 23

25 ungdomar under 25 år och 41,7 dagar bland ersättningstagare över 54 år. Samma mönster men i olika grad ser vi i alla län. En trolig förklaring är att perioderna med arbetslöshetsersättning faktiskt är något kortare för ungdomar än för äldre. Här bidrar även att fler ungdomar de senaste månaderna kunnat erbjudas deltagande i olika arbetsmarknadsprogram i ökad omfattning. Slutligen bidrar även att arbetssökande ungdomar (i synnerhet kvinnor) återfinns som deltidsarbetslösa och i timanställning i större omfattning än äldre arbetssökande. I förändringen av det genomsnittliga antalet ersättningsdagar kan man skönja att det skett en minskning i alla län, förutom Gotlands län. En möjlig förklaring till detta kan vara att målet att halvera långtidsarbetslösheten bland ungdomar uppnåtts. Antal ersättningstagare i förhållande till arbetskraften Diagram 3: Samtliga personer som uppburit arbetslöshetsersättning under kvartal tre 2004 i förhållande till den genomsnittliga arbetskraften under kvartal två 2004 Källa (SCB). Fördelning på län och kön. 20% 18% 16% 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% Män Kvinnor Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Riket Kvoten som presenteras i diagrammet ovan är en avspegling på arbetslösheten i länen. Som kan ses finns det en stor variationen mellan länen och könen. I Stockholms län uppbar knappt sju procent av arbetskraften arbetslöshetsersättning medan kvoten i Norrbottens län var drygt 16 procent. Vidare är det i samtliga län vanligare att kvinnor erhåller arbetslöshetsersättning. Sidan 24

26 Tabellbilagor till avsnittet Tabell 7: Ersättningsdaga r, ersättningstagare och genomsnittligt antal ersättningsdagar per kvartal från kvartal ett 2001 Hela landet Ersättningsdagar utbetalda under kvartalet Ersättningstagare under kvartalet Genomsnittligt antal ersättningsdagar per person kv ,3 kv ,8 kv ,8 kv ,3 kv ,9 kv ,6 kv ,2 kv ,8 kv ,1 kv ,6 kv ,1 kv ,1 kv ,3 kv ,0 kv ,6 Differens jämfört med samma kvartal föregaende ar kv ,4% -6,9% 4,8% kv ,6% -17,2% -18,5% kv ,6% -7,8% 1,4% kv ,6% -4,2% 1,6% kv ,5% -0,1% 6,6% kv ,1% 7,7% 9,6% kv ,3% 8,4% 8,2% kv ,5% 17,9% 16,6% kv ,3% 16,8% 9,0% kv ,1% 16,3% 4,1% kv ,8% 10,2% -1,3% En person ka n under ett kva rtal uppbära ersättning för maximalt 66 ersättningsdagar (vid hel arbetslöshet under hela kva rta let). A tt det faktiskt utbetalade antalet ersättningsdagar ligger väsent ligt lägre beror på att många p åbör jar eller avslutar en pe riod med ersättning under kva rtalet samt på att många endast uppbär ersättning för en del av veckans dagar till föl jd av deltidsarbete och s.k. timanställning. Sidan 25

27 Tab ellerna 8 och 9 bes kr iver den proce n tu ella förändr ingen mellan de tred je kva rtalen 2004 och av an tal et ersättningstagare och det to tala antalet er sä ttningsdagar. Fördelningen är redovisad på län, kön och ålder Tabell 11 avser föränd ringen av det genomsnittliga antal et er sä ttningsdagar Tabell 8 : Förändring av to talt antal ersättningstaga re m ellan kva rtalen och Län Män Kvinnor år år 55+ år Alla Stockholms län 20% 20% 30% 18% 30% 20% Uppsala län 17% 19% 30% 18% 12% 18% Södermanlands län 19% 11 % 24% 14% 7% 14% astergötlands län 15% 11 % 22% 12% 6% 13% Jönköpings län 10% 12% 18% 11 % 7% 11% Kronobergs län 19% 9% 12% 13% 12% 13% Kalmar län 10% 8% 22% 7% 6% 9% Gotlands län 13% 7% 12% 9% 11% 9% Blekinge län 3% 2% 8% 2% 1% 3% Skane län 7% 8% 15% 7% 3% 7% Hallands län 11% 7% 26% 7% 2% 8% Västra Götalands län 10% 8% 15% 9% 3% 9% Värmlands län 5% 4% 18% 3% -2% 4% Orebro län 19% 12% 12% 15% 16% 15% Västmanlands län 12% 7% 14% 9% 5% 9% Dalarnas län 10% 11 % 18% 10% 6% 11% Gävleborgs län 2% 4% 9% 2% 1% 3% Västernorrlands län 1% 12% 17% 6% -2% 6% Jämtlands län -3% 3% 3% 0% -1% 0% Västerbottens län 6% 14% 19% 10% 1% 10% INorrt>ottens lan 2% 3% 8% 2% -1% 2% Hela landet 10% 10% 17% 10% 7% 10% Sidan 26

28 Tabell 9: Förändring av totalt antal ersättningsdagar mellan kvartalen och Län Män Kvinnor år år 55+ år Alla Stockholms län 20% 19% 19% 17% 33% 19% Uppsala län 15% 17% 21 % 17% 9% 16% Södermanlands län 18% 10% 18% 14% 9% 14% astergötlands län 10% 11% 11 % 12% 6% 11 % Jönköpings län 9% 15% 10% 12% 13% 12% Kronobergs län 23% 11% 11 % 18% 16% 17% Kalmar län 8% 8% 16% 8% 5% 8% Gotlands län 14% 8% 13% 11% 9% 11 % Blekinge län -1% 1% 0% 0% -1% 0% Skanelän 2% 6% -1% 5% 3% 4% Hallands län 10% 5% 12% 7% 3% 7% Västra Götalands län 9% 8% 4% 10% 5% 8% Värmlands län 5% 8% 15% 7% 0% 7% arebro län 18% 15% 1% 18% 22% 16% Västmanlands län 12% 6% 5% 10% 8% 9% Dalarnas län 6% 14% -1% 12% 11% 10% Gävleborgs län -4% 3% -1% 0% -2% -1% Västernorrlands län -1 % 14% 4% 8% -1% 6% Jämtlands län -8% 2% -8% -2% -5% -3% Västerbottens län 4% 15% 7% 11% 1% 9%!Norrbottens län -1% 0% -3% 1% -3% 0% IHela 1anaet 9% 10% 6% 10% 8% 9% Tabell 10: Genomsnittligt antal ersättningsdagar. Kva rtal Län Män Kvinnor år år 55+ år Alla Stockholms län , Uppsala län Södermanlands län astergötlands län Jönköpings län Kronobergs län ,4 Kalmar län ,4 Gotlands län , Blekinge län Skane län , Hallands län , Västra Götalands län Värmlands län ,4 arebro län l Västmanlands län Dalarnas län , Gävleborgs län , Västernorrlands län , Jämtlands län 35,4 31 l Västerbottens län !Norrbottens län , ,4 1He1a 1anaet 41,3 34,6 31,1 37,9 41,7 37,6 Sidan 27

29 Tabell 11 : Förändring av genomsnittligt antal er sättningsdagar mellan kva r ta l och Län Män Kvinnor år år 55+ år Alla Stockholms län -0,3-0,5-3,3-0,3 1,2-0,4 Uppsala län -0,7-0,5-2,5-0,1-1,O -0,6 Södermanlands län -0,1-0,3-1,9 0,1 1,0-0,1 astergötlands län -1,7-0,1-3,5-0,3 0,1-0,8 Jönköpings län -0,3 0,8-2,2 0,5 2,0 0,3 Kronobergs län 1,4 0,7-0,4 1,5 1,5 1,2 Kalmar län -0,8 0,2-1,5 0,2-0,4-0,2 Gotlands län 0,5 0,3 0,3 0,8-0,6 0,5 Blekinge län -1,9-0,4-2,7-0,6-1,O -1,0 Skane län -1,8-0,6-4,9-0,8-0,1-1,2 Hallands län -0,2-0,8-3,7 0,1 0,3-0,5 Västra Götalands län -0,5 0,1-3,2 0,3 0,6-0,1 Värmlands län 0,1 1,1-0,8 1,0 0,7 0,7 Orebro län -0,5 0,9-3,6 0,9 2,1 0,4 Västmanlands län -0,2-0,2-2,8 0,1 1,5-0,1 Dalarnas län -1,2 0,7-5,3 0,5 1,7-0,2 Gävleborgs län -2,2-0,4-3,2-0,7-1,3-1,2 Västernorrlands län -0,8 0,6-3,7 0,6 0,1-0,2 Jämtlands län -2,2-0,2-3,2-0,8-1,6-1,3 Västerbottens län -0,6 0,1-3,5 0,5 0,0-0,4!Norrbottens län -1,0-0,8-3,1-0,4-0,8-0,9 IHela 1anaet -0,7 0,0-3,2 0,1 0,6-0,3 Sidan 28

30 Utförsäkrade Sammanfattning Antalet utförsäkrade redovisas här med kvartalsuppgifter från kvartal fyra 2003 till kvartal två Från fjärde kvartalet 2003 infördes ett nytt sätt att ta fram uppgifter om utförsäkrade som innebar att det antal som redovisas som utförsäkrade ökar till nästan det dubbla från 275 till 527 personer. Antalet utförsäkrade uppgick till 648 personer under andra kvartalet 2004, vilket är ungefär lika mycket som föregående kvartal. Cirka 70 procent av de utförsäkrade under kvartal var aktuella som helt arbetslösa, övriga var klassificerade som deltidsarbetslösa eller s.k. timanställda. Bland de utförsäkrade var 286 kvinnor och 362 män. Mer än hälften av de utförsäkrade är personer över 59 år. Vidare är ungdomar under 25 år underrepresenterade men i övrigt fördelar sig de utförsäkrade tämligen jämnt på alla åldrar däremellan. Under andra kvartalet 2004 hade totalt personer förbrukat en hel ersättningsperiod från arbetslöshetskassan. Detta är något färre än föregående kvartal, d.v.s. kvartal ett Av dessa uppfyllde direkt villkoren för en ny ersättningsperiod medan kom att beviljas en förlängning med 300 ersättningsdagar. Av de återstående cirka personerna var det cirka 900 som nästan omgående avaktualiserades eller kvarstod som aktuella vid arbetsförmedlingen men i ett arbete eller arbetsmarknadsprogram, eller var i en situation där de ej omgående kunde ta ett arbete. Övriga 648 var fortsatt aktuella vid arbetsförmedlingen som arbetslösa deltidsarbetslösa eller s.k. timanställda, men hade ej längre arbetslöshetsersättning. Det är dessa personer som redovisas som utförsäkrade. Utförsäkrad Med utförsäkrad avses personer som förbrukat en hel ersättningsperiod och som i anslutning till detta, inte fyller villkoren för en ny ersättningsperiod, inte erhållit en förlängning av tidigare ersättningsperiod samt Sidan 29

31 kvarstår som aktuell arbetssökande vid arbetsförmedlingen och är arbetslös, deltidsarbetslös eller s.k. timanställd (d.v.s. är behovsanställd med korta tidsbegränsade vikariat.) Personer som påbörjar deltagande i aktivitetsgarantin eller arbetsmarknadsprogram före ersättningsperiodens slut kommer således inte att redovisas som utförsäkrade. Inte heller personer som i anslutning till sista ersättningsdag avaktualiseras från arbetsförmedlingen eller som är fortsatt inskriven men erhåller arbete, påbörjar program eller av någon anledning inte kan anses ta ett arbete omgående. Personer som förbrukat en hel ersättningsperiod kan vid en senare tidpunkt komma att bli utförsäkrade enligt ovanstående definition. Av redovisningstekniska skäl kan dessa personer dock inte redovisas i detta sammanhang. Underlag för statistikuppgifter Information i detta avsnitt har hämtats ur IAF:s databas ASTAT. Uppgift om huruvida personen uppfyllt villkoren för en ny ersättningsperiod har tagits fram cirka 2 månader efter den tidigare ersättningsperiodens utgång och bedöms därmed ge en tämligen säker bild av antalet individer som fyller de två första villkoren d.v.s. dels att ha förbrukat en hel ersättningsperiod och dels huruvida de fyller villkoren för att beviljas en ny ersättningsperiod eller ej. Informationen om ovanstående personers status vid Arbetsförmedlingen enligt punkt 3, har hämtats ur AMS databas Händel. Från kvartal används här personernas status vid arbetsförmedlingen två veckor efter det att ersättningen upphörde. Tidigare redovisningar utgick från personernas status vid arbetsförmedlingen hela två månader efter det att de arbetssökandes senaste ersättningsperiod upphörde. Skillnaden mellan de två metoderna är att det redovisade antalet utförsäkrade ökar från 275 till 527 under kvartal Orsaken är att när personernas status vid arbetsförmedlingen mäts efter två månader så har fler personer hunnit avaktualiseras och placeras i program. Den nya tidpunkten vid vilken personernas status vid arbetsförmedlingen registreras bidrar till en ökning av det redovisade antalet utförsäkrade. Sidan 30

32 Tabell 12: Sökanden som förbrukat en hel ersättningsperiod och som ej uppfyller villkoren för en ny period eller fått en förlä ngd ersättningsperiod. Ar Kvartal Utförsäkrad Ej utförsäkrad Summa 2003 KV kv kv Antal utförsä krade u nd er andra kvartalet Under andra kvarta let 2004 utförsäkrades 648 personer vilket är ungefär ett lika stort antal som kvartalet innan. Det fi nns omständigheter som kan medföra en successiv ökning av antalet utförsäkrade. Ett flertal arbetssökande har under de senaste åren erhållit 300 dagars förlängning av sin ersättningsperiod. Det rör sig om drygt 1 O 000 personer per kvartal. Ett r im ligt antagande är att antalet personer som efterhand närmar sig slutet på sin förlängda ersättningsperiod kommer att öka. Sidan 31

33 Utförsäkrade fördelade på ålder och kön Tabell 1 3: Antal personer som förbrukat en hel ersä ttningsperiod med arbetslöshetsersättning. Fördelning på kön och ålder Därav Beviljad ny ersättni ng s- period Förlängd ersättning Utförsäkrad e Andel med ny period Andel med förläng ni ng Andel utförsäkrade Alla Kvinnor år ,0% 43,3% 2,3% ar ,8% 34,7% 0,8% år ,8% 31,2% 0,9% år ,4% 32,0% 0,8% år ,2% 30,1% 2,0% 60 +år ,7% 17,4% 4,4% Totalt ,6% 29,6% 1,7% Män år ,3% 37,6% 2,4% år ,0% 38,2% 1,5% år ,9% 34,7% 1,1% år ,3% 33,0% 1,1% år ,0% 29,1% 1,2% 60 +år ,8% 17,7% 4,4% Totalt ,1% 30,6% 2,0% Summa år ,9% 40,3% 2,3% år ,9% 36,5% 1,1% år ,5% 32,8% 1,0% år ,3% 32,5% 0,9% år ,1% 29,5% 1,5% 60 +år ,2% 17,6% 4,4% Totalt ,3% 30, 1% 1,9% Av samtliga ersättningstagare som under andra kva rtalet 2004 hade förbrukat en hel ersättningsperiod från arbetslöshetsförsäkringen, är det en mycket liten del som hamnar utanför försäkringssystemet. De al lra flesta fyllde de norm ala vi llkoren för att beviljas en ny er sä ttningsperiod (65 procent). Större delen 1 O av åte rstående personer beviljades en 300 dagars förlängning av sin ersättningsperiod (30 procen t). Av de res terande d ryg t 5 procenten kom mer än hälften an tingen att avaktualiseras från arbetsförmedlingen, påbörja arbete i ön skad omfattning el ler arbetsmarknadsprogram eller stod vid m ättillfä llet in te t ill arbetsmarknadens fö rfog ande. Endas t 1, 9 procent av de som förbrukat en h el ersättningsperiod blev u tförsäkrade. Sidan 3 2