Återrapporteringskrav för Högskolan Väst

Transkript

1 2016

2 Återrapporteringskrav för Högskolan Väst Här finns de återrapporteringskrav myndigheten är ålagd att återrapportera kring, samt en hänvisning till aktuell sida. Återrapporteringen avser främst delar inom resultatredovisningen. Håll utkik efter rubriker med blå pil! 2013 fick Hög samt bidrag om 8,8 ningssamarbete inom om Götalandsregionen, kallat har tre doktorander knuti Forskning inom A Den övervägande delen av högs tegrerat lärande sker inom ra Lärande i och för det nya ar tre vitala forskningsmiljöe är lärande och kunskap med det omgivande Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Högskolan Väst Arbetsintegrerat lärande...11 Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende universitet och högskolor Väsentliga uppgifter... 6 Utbildningsutbud Utbyggnad av vissa utbildningar Lärar- och förskollärarutbildning Bedömning av reell kompetens Kvalitetsförstärkning Studieavgifter för tredjelandsstudenter Redovisning av takbelopp...75 Förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag Resultatredovisning verksamhetens prestationer Utbildning i siffror/prestationer Forskning och utbildning på forskarnivå i siffror/prestationer Samverkan i siffror/prestationer...40 Kompetensförsörjning Sjukfrånvaro Uppgifter om styrelsen samt redovisning av ersättningar...57 Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende universitet och högskolor: När universitet och högskolor presenterar eller analyserar individbaserad statistik ska det göras för det totala antalet och uppdelat på kön, om det inte finns särskilda skäl som talar emot detta. I väsentliga uppgifter redovisar högskolan statistik uppdelat på kön från år 2012, med några undantag där motsvarande redovisning sker från år Källor Utbildning i siffror/prestationer baseras på uppgifter från Ladok samt bearbetad data från Högskolan Västs ekonomisystem där kostnader redovisas. Redovisning av vissa återrapporteringskrav baseras på inrapportering av uppgifter från institutioner eller motsvarande. Forskning och utbildning på forskarnivå i siffror/prestationer baseras på beräkningar av grunddata från ekonomisystemet och uppgifter från högskolans publiceringsdatabas. Antalet forskarstuderande bygger på uppgifter från Ladok, Högskolan Västs personalsystem, fastställda individuella studieplaner samt viss insamlad data från respektive institution. Samverkan i siffror/prestationer utgörs primärt av insamlad data från respektive institution. Antalet anställda samt andra personalrelaterade uppgifter baseras på grunddata från högskolans personalsystem (statistik avseende sjukfrånvaro 2015 respektive 2016 har inhämtats från Arbetsgivarverket). Finansiell redovisning baseras på grunddata och sammanställningar från högskolans ekonomisystem. 2 I Årsredovisning I Högskolan Väst I 2016

3 Innehåll INLEDNING....5 Väsentliga uppgifter...6 RESULTATREDOVISNING...10 Arbetsintegrerat lärande...10 Om profilen Arbetsintegrerat lärande...11 Det nationella uppdraget...11 AIL-plattformar Former för AIL i utbildningen Forskning och forskarutbildning inom AIL AIL i ett internationellt perspektiv Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Högskolans utbildningsutbud...15 Omgivande samhällets behov av utbildning God efterfrågan Utbildningar som leder till vissa examina...17 Utbyggnad av vissa utbildningar Lärar- och förskollärarutbildning...19 Breddad rekrytering Bedömning av reell kompetens...19 Breddat deltagande och genomströmning Kvalitetsförstärkning...20 Kvalitetsarbete inom utbildningsområdet Studentinflytande Internationalisering...21 Utbildning i siffror/prestationer...22 Forskning och utbildning på forskarnivå...28 Om högskolans forskning...29 Produktionsteknisk forskning...29 Forskning inom Arbetsintegrerat lärande Barn- och ungdomsvetenskaplig forskning...31 Extern forskningsfinansiering...32 Kvalitetsarbete inom forskning...33 Forskarutbildning...33 Forskning och utbildning på forskarnivå i siffror/prestationer Kunskapsbildning genom samverkan...36 Betydelsen av att samverka Vinnovas modell för värdering av samverkan Arenor för samverkan Högskolan som samhällsaktör...38 Utveckling av uppdragsverksamheten...39 Innovationer och nyttiggörande Samverkan i siffror/prestationer Samarbetspartners i siffror Verksamhetens förutsättningar PERSONALSTRUKTUR Antal anställda...43 Årsarbetskrafter...43 Könsfördelning...44 Åldersfördelning...44 KOMPETENSFÖRSÖRJNING Rekrytering...45 Kompetensutveckling...45 Arbetsmiljö...46 Jämställdhetsintegrering...46 Sjukfrånvaro...46 HÖGSKOLANS ORGANISATION Styrelse...56 Uppgifter om styrelsen FINANSIELL REDOVISNING...58 Årsbokslut...60 Tilläggsupplysningar och noter...65 Avgiftsfinansierad verksamhet Redovisning av takbelopp avseende högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå I Högskolan Väst I Årsredovisning I 3

4 Högskolan Västs forskning och utbildning skapar, vidareutvecklar och sprider samhällsrelevant vetenskaplig kunskap, förmåga och förståelse. Via utbildningen ges studenterna bästa möjliga förutsättningar att utvecklas som goda samhällsmedborgare kritiska, kunniga, demokratiska, solidariska, toleranta, aktiva och självständiga individer. Högskolan Väst är en erkänt drivande aktör för humanism, demokrati och mångfald genom kunskapsbyggande, medborgerlig bildning och livslångt lärande. Högskolan Väst fokuserar genom profilen Arbetsintegrerat lärande, AIL, kunskapsspridning och kunskapsgenerering lokalt och globalt i samverkan med omgivande samhälle. Nationellt är högskolan den ledande noden och internationellt en nyckelaktör inom Arbetsintegrerat lärande.

5 INLEDNING OM HÖGSKOLAN VÄST Högskolan Väst utgår från att kunskap skapas i hela samhället. Med arbetsintegrerat lärande, AIL, bearbetas avancerad kunskap i samspel mellan akademin och omvärlden. Genom AIL åstadkoms lärande genom aktivt kunskapsutbyte, reflekterad handling och engagerat deltagande. Högskolan Väst bidrar med pedagogik och lärandesituationer; utbildning och forskning för en ändamålsenlig utveckling för individen och samhället. Högskolan Västs campus, med omkring studenter och närmare 600 anställda, ligger centralt i Trollhättan och är byggt utifrån studentens behov. De öppna ytorna skapar mötesplatser mellan studenter, lärare och arbetsliv. Högskolan har ett brett utbildningsutbud med cirka 200 kurser, omkring 25 utbildningsprogram på grundnivå och cirka tio program på avancerad nivå, varav ett antal också ges till en internationell målgrupp. Högskolan bedriver forskarutbildning inom produktionsteknik och, som första lärosäte i världen, inom AIL. Högskolans tre prioriterade forskningsområden är produktionsteknik, arbetsintegrerat lärande och barn- och ungdomsvetenskap. Mer än hälften av högskolans forskning finansieras med externa medel. Nyckeltal för Högskolan Väst Registrerade studenter (avser individer) Varav programstudenter Helårsstudenter på grund- och avancerad nivå Prestationsgrad, procent Antal examina Antal forskarexamina (varav doktor) 15 (10) 13 (12) 6 (4) Omsättning, mnkr Antal anställda (avser årsarbetskrafter) UTMÄRKANDE FÖR HÖGSKOLAN VÄST HÖGT SÖKTRYCK I topp i landet bland breda lärosäten med 1,7 sökande per plats (nationen 1,5). BRED REKRYTERING Rekryterar flest i landet från hem där ingen av föräldrarna har akademisk bakgrund. HÖG ETABLERINGSGRAD 83,3 procent av studenterna är etablerade på arbetsmarknaden ett år efter examen. PROFILEN ARBETSINTEGRERAT LÄRANDE Har regeringens särskilda uppdrag att utveckla arbetsintegrerat lärande. Stark samverkansprofil i både utbildning och forskning I Högskolan Väst I Årsredovisning I 5

6 Väsentliga uppgifter UTBILDNING OCH FORSKNING Totalt antal helårsstudenter andel kvinnor (%) andel män (%) Kostnad per helårsstudent (tkr) ,2 66,1 67,7 Totalt antal helårsprestationer andel kvinnor (%) andel män (%) Kostnad per helårsprestation (tkr) 98,5 90,3 83,9 83,2 83,0 Totalt antal studieavgiftsskyldiga studenter (hst) andel kvinnor (%) andel män (%) Totalt antal nyantagna doktorander andel kvinnor (%) andel män (%) Totalt antal doktorander med någon aktivitet andel kvinnor (%) andel män (%) Totalt antal doktorander med doktorandanställning (årsarb.) andel kvinnor (%) andel män (%) Totalt antal doktorander med utbildningsbidrag (årsarb.) Genomsnittlig studietid för licentiatexamen Genomsnittlig studietid för doktorsexamen Totalt antal doktorsexamina andel kvinnor (%) andel män (%) Totalt antal licentiatexamina andel kvinnor (%) andel män (%) Totalt antal refereegranskade vetenskapliga publikationer Kostnad per refereegranskad vetenskaplig publikation (tkr) PERSONAL Totalt antal årsarbetskrafter andel kvinnor (%) andel män (%) Medelantal anställda andel kvinnor (%) andel män (%) Totalt antal lärare (årsarb.) andel kvinnor (%) andel män (%) Antal disputerade lärare (årsarb.) andel kvinnor (%) andel män (%) Antal professorer (årsarb.) andel kvinnor (%) andel män (%) EKONOMI Intäkter totalt (mnkr), varav utb. på grundnivå och avancerad nivå (mnkr) andel anslag (%) andel externa intäkter (%) forskning och utbildning på forskarnivå (mnkr) andel anslag (%) andel externa intäkter (%) Kostnader totalt (mnkr) andel personal (%) andel lokaler (%) Lokalkostnader 3 per kvm (kr) andel av justerade totala kostnader (%) Balansomslutning (mnkr) varav oförbrukade bidrag varav årets kapitalförändring ) Exkl. uppdragsutbildning och beställd utbildning. 2) Inklusive forskarstuderande adjunkter. 3) Redovisas i enlighet med SUHF:s rekommendationer om lokalkostnader. År visar lokalkostnaden enligt resultaträkningen. 4) Enligt högskolans bedömning överskattades årsarbetskraften något för år Nytt personalsystem infördes relativt sent under året. 6 I Årsredovisning I Högskolan Väst I 2016

7 INLEDNING REKTORS FÖRORD Att skriva inledningen till en årsredovisning om det gångna året när man just tillträtt som ny rektor är en utmaning. Fast ändå inte. Att det är möjligt beror på att Högskolan Väst är ett tydligt profilerat lärosäte och en väl fungerande myndighet med hållbara rutiner och robusta strukturer. Forskarutbildningsrättigheterna i Produktionsteknik och Arbetsintegrerat lärande ger uttryck för den vetenskapliga höjden i högskolans profil och även för vår grundsyn att vi skapar kunskap i samverkan tillsammans med människor från hela världen, från alla delar av samhället, från alla områden på arbetsmarknaden har varit ett tufft år för högskolan med anpassning till ett betydligt mindre utbildningsuppdrag från staten. Även det statliga anslaget för forskningen är relativt litet det utgör 0,27 procent av hela Sveriges statliga forskningsanslag (2015). Det är minst sagt imponerande vad Högskolan Väst åstadkommer för dessa pengar. En avgörande framgångs faktor i sammanhanget kan förtydligas med en annan siffra: 1,2. Den siffran visar att våra forskare för varje krona i det statliga forskningsanslaget de senaste åren lyckats erövra 1,2 kronor i externa forskningsmedel. Genom forskningen vet vi vad vi ska undervisa om och på vilket sätt. Utbildningarna på Högskolan Väst är av mycket god kvalitet och studenterna är eftertraktade på arbetsmarknaden. Mer exakt är det 83 procent av våra studenter som inom ett års tid får sin första anställning. Siffran 1,7 beskriver årets söktryck och ger en tydlig signal om att studenterna vill läsa här. Tillsammans har vi successivt höjt utbildningsnivån i vår region under de senaste åren. Med ett större utbildningsuppdrag kan vi göra mer och nå fler. Högskolans verksamhetsidé att bygga kunskap i samverkan, är inte minst ett sätt att fånga upp aktuella problemställningar som utmanar och berikar den akademiska diskursen. Vi konkretiserar den idén genom Arbetsintegrerat lärande som är en framgångsfaktor för vår kärnverksamhet och våra studenter. Det finns en stor potential i detta som kan bidra till att effektivare integrera människor från andra kulturer i vårt samhälle och främja livslångt lärande. Med ett större anslag för vårt statliga uppdrag att utveckla Arbetsintegrerat lärande kan vi göra mer och nå fler. Vår tids stora samhällsutmaningar är komplexa och globala. De kräver att vi kombinerar regionala och internationella perspektiv i utbildning och forskning. De kräver att vi som akademi bidrar med vetenskaplig expertis och mångdisciplinära tanke- och arbetssätt. De kräver att vi skapar kunskap i samverkan. Det är det vår verksamhetsidé Arbetsintegrerat lärande bygger på. Högskolan Väst är på så sätt en game changer i den akademiska världen och jag är övertygad om att det är rätt väg att gå för att göra mer och nå fler. Martin Hellström Rektor 2016 I Högskolan Väst I Årsredovisning I 7

8 INLEDNNG STUDENTKÅRENS TILLBAKABLICK År 2016 har varit ett år av nya erfarenheter och utmaningar. Samarbetet med Högskolan Väst har blivit tätare i och med det nya avtalet som innebär att vi beviljades ställning som Studentkår vid Högskolan Väst för perioden Avtalet med Högskolan Väst innebär att vi får verka som studentkår och bedriva bland annat utbildningsbevakning fram till Sveriges Förenade Studentkårer släppte sin Bostadsrapport 2016 där Trollhättan än en gång fick godkänt och behåller sin bostadsgaranti för studenter vid Högskolan Väst. Detta är något vi har arbetat aktivt med under hela året. Under 2016 fortsatte arbetet med inneboendelösningar för de studenter som inte lyckas få en studentbostad genom bostadsbolagen i Trollhättan. Inneboendelösningen har varit uppskattad av både hyresvärdar och studenter. Vi fick äran att ta emot priset som Årets ambassadör för möten i Trollhättan 2015 av Trollhättan Convention Bureau. Detta pris tilldelades Studentkåren för genomförandet av Sveriges Förenade Studentkårers fullmäktigemöte (SFSFUM). Studentkåren har arbetat aktivt med att inrätta anonyma salstentamen och under höstterminen genomförde högskolan ett pilotprojekt. Under vårterminen 2017 skall anonyma salstentamen officiellt implementeras i samtliga utbildningar. Detta är vi väldigt stolta och nöjda över. Under 2016 har vi också aktivt arbetat med att rekrytera nya medlemmar för att stärka organisationen och ekonomin. Detta har resulterat i en liten ökning under höstterminen Under året genomfördes en mängd aktiviteter. Arbetsmarknadsdagen Inwest genomfördes i mars och hade ett 40-tal utställare från både privat, kommunal och offentlig sektor. Det anordnades en föreläsning med före detta friidrottsstjärnan Kajsa Bergqvist som föreläste om att prestera på topp. Under dagen deltog cirka 700 studenter. I samband med terminsstarterna har Inslussningen genomförts med en rad av olika aktiviteter för samtliga studenter på Högskolan Väst under ett par veckors tid. Studentkåren har fortsatt arbetat med integration främst genom att anordna språkcafé med cirka deltagare per tillfälle. Höstterminen 2016 deltog Studentkåren vid Högskolan Väst i Högskolan Västs akademiska högtid och delade ut det pedagogiska priset. I år fick Birgitte Christiansen, lärare i medieoch kommunikationsvetenskap, äran att motta priset. Detta är något som Studentkåren med glädje gör vartannat år. Samarbetet med Studentkårerna i Skövde, Borås och Halmstad har i år stärkts till det bättre genom att Halmstad Studentkår numera ingår i denna konstellation. För att stärka vår studentpolitiska insyn deltog gamla och nya ordföranden under Almedalsveckan på Gotland. Detta har numera blivit en tradition i överlämningen mellan ordförandena. SHV Studentkåren vid Högskolan Väst Kristoffer Gustafsson, ordförande Christoffer Olofsson, vice ordförande 8 I Årsredovisning I Högskolan Väst I 2016

9 2016 I Högskolan Väst I Årsredovisning I 9

10 ARBETSINTEGRERAT LÄRANDE 10 I Årsredovisning I Högskolan Väst I 2016

11 ARBETSINTEGRERAT LÄRANDE Arbetsintegrerat lärande, AIL, är Högskolan Västs övergripande profil och verksamhetsidé för lärande, kunskapsutbyte och kunskapsutveckling. AIL genomsyrar verksamheten vid Högskolan Väst. En grundsten är begreppet avancerad kunskap och det ömsesidiga erkännandet av dess existens inom högskolan och hos dess samarbetspartners. Om profilen Arbetsintegrerat lärande Det nationella uppdraget Högskolan Väst erhåller sedan 2002 särskilda medel från regeringen för att utveckla former för arbetsintegrerat lärande. Högskolan är drivande i samarbeten med andra högskolor och universitet rörande AIL inom högskolepedagogisk utveckling AIL-plattformar I några fall finns långsiktiga samarbetsstrukturer särskilt organiserade i så kallade AIL-plattformar, där avtal tecknats med externa partner om forsknings- och utvecklingssamarbete med en tydlig koppling till högskolans utbildningar. Den underliggande ideologiska idén med dessa plattformar är det gemensamma ansvaret för kunskaps- och kompetensutveckling i ett helhetsperspektiv och ses som en viktig del i högskolans arbetssätt för samproduktion av kunskap och kompetens. Mer om AIL-plattformarna finns under avsnittet Kunskapsbildning genom samverkan. Produktionstekniskt Centrum, PTC, är en av de aktuella AILplattformarna i drift. PTC är en gemensam arena för produktionsteknisk forskning och utveckling mellan Högskolan Väst, GKN Aerospace, Innovatum med flera. Vikten av samverkan har följt med sedan starten av högskolan och profilen arbetsintegrerat lärande har utvecklats både till ett forskningsområde och ett område för egen forskarutbildning. Profilen AIL innebär att såväl utbildning som forskning generellt bygger på nära samverkan med olika samhällsaktörer. Stora delar av kunskapsutveckling och utbildning arrangeras i former för integrering med det omgivande samhället och har arbetslivet i fokus. AIL ger mervärde till hela verksamheten inom högskolan och nytta till samhället. och deltar i och arrangerar seminarier och konferenser samt är en partner för aktörer i arbetslivet rörande kompetensutveckling och lärande. En annan är Fyrbodals Hälsoakademi en plattform för forskning och utveckling på vårdområdet mellan Högskolan Väst, Närhälsan och NU-sjukvården. En tredje plattform är under uppbyggnad och sedan det gemensamma beslutet mellan högskolan och de 14 kommunerna i delregionen Fyrbodal om ett förprojekt togs 2015, har en uppbyggnadsfas av Kommunakademin Väst inletts. Tanken är att Kommunakademin Väst som formellt sjösätts i början av 2017 ska bygga upp en samverkansstruktur som bidrar till en god samhällsutveckling i den nordvästra delen av Västra Götalandsregionen, och därmed också bidrar till att stärka kvalitén i utbildning och forskning vid högskolan. Kommunakademin Väst är unik i ett nationellt perspektiv då antalet deltagande kommuner saknar motstycke I Högskolan Väst I Årsredovisning I 11

12 Former för AIL i utbildningen Arbetsintegrerat lärande ingår på ett eller annat sätt i högskolans utbildningsprogram och finns i flera olika former. Här är några exempel: Co-op, Cooperative Education, är högskolans kanske mest uppmärksammade och mest unika form av AIL-modell. Lite förenklat kan man säga att studenter varvar sina studier med avlönade arbetsperioder på ett företag eller i en organisation. Verksamhetsförlagd utbildning, VFU, innebär att studenten genomför delar av utbildningen i arbetslivet. Projektarbeten och examensarbete görs ofta i nära samarbete med arbetslivet. Det ger verklighetsförankring för studenten och nytta för det omgivande samhället. Fältstudier innebär att studenten studerar ett ämne eller en händelse genom studiebesök i arbetslivet, kortare praktik inom yrkesområdet eller studier av en företeelse i sin naturliga miljö. Mentorskap innebär att studenter tilldelas mentorer, i ett delmoment eller genom hela utbildningen. Mentorerna ger en fördjupad bild av det framtida yrkesområdet och är en värdefull länk mellan studenten och yrkeslivet. Referensorganisation används för studenterna att hämta material och egna arbetslivsnära erfarenheter ifrån. Studentmedarbetare handlar om att högskolan tillsammans med olika arbetsgivare utlyser avancerade, avlönade deltidsarbeten med koppling till studentens utbildning, som studenter utför parallellt med studierna. Utöver detta arbetar Högskolan Väst aktivt för att vara en brygga mellan arbetsgivare och studenter. Studenter erbjuds möjlighet att redan under studietiden förbereda sig inför arbetslivet genom CV-föreläsningar, CV-granskning, fixajobbintervjun, inspirationsdagar och frukostföreläsningar. 12 I Årsredovisning I Högskolan Väst I 2016

13 ARBETSINTEGRERAT LÄRANDE Forskning och forskarutbildning inom AIL Forskningen vid Högskolan Väst har stor bredd och har arbetsintegrerat lärande, AIL, som gemensam nämnare. Forskningen är prioriterad inom de tre vitala miljöerna Produktionsteknik Väst, Lärande i och för det nya arbetslivet (arbetsintegrerat lärande) samt Barnoch ungdomsvetenskap. Inom samtliga dessa miljöer finns en stark samverkansprofil där arbetsintegrerat lärande spelar en central roll. Den övervägande delen av högskolans forskning om arbetsintegrerat lärande sker inom ramen för forskningsmiljön inom arbetsintegrerat lärande, LINA (Lärande i och för det nya arbetslivet). Inom LINA finns tre fokusområden; Arbetslivets digitalisering, Interprofessionellt lärande samt Välfärdsarbete och samhällsförändring. Samverkan med det omgivande samhället är nyckelord i forskningen. AIL i ett internationellt perspektiv LINA samarbetar med forskningsmiljön inom produktionsteknik kring en gemensam ansökan om att bli en så kallad KK-miljö och befinner sig i nuläget i en kvalificeringsprocess. Området är produktionsteknik och kunskapsutveckling eller industriell AIL (arbetsintegrerat lärande) som det också kallas. Forskning och kunskapsutveckling är ett sätt att tillfredsställa ett stort behov som finns i industrin av metodutveckling och modeller för kompetenshöjning. Läs mer om högskolans forskning inom AIL under avsnittet Forskning och utbildning på forskarnivå. Högskolan Väst är det enda lärosätet i Sverige och ett av ytterst få i världen som erbjuder forskarutbildning inom arbetsintegrerat lärande hade högskolan 20 inskrivna doktorander inom området, antingen inom informatik eller pedagogik, båda med inriktning mot arbetsintegrerat lärande. Till detta kan adderas att en stor andel av doktoranderna inom produktionsteknik finns inom ramen för en industriforskarskola finansierad av KK-stiftelsen, och är så kallade tredje-parts-doktorander. Det innebär att de har en anställning inom industrin som därmed också ger en direkt påverkan på industrins verksamhet genom den samproducerade nya kunskap som skapas inom ramen för forskarstudierna. Högskolan är sedan många år en dri vande part i det nationella nätverket VILÄR. Inom VILÄR sker en samverkan kring forskning och erfarenhetsutbyte om integration mellan högre utbildning och arbetsliv för att stimulera gränsöverskridande samverkan och främja utbyte. Syftet är att vara en plattform för spridande av goda idéer inom området var Högskolan Väst arrangör för denna årliga nationella FoU-konferens inom arbetsintegrerat lärande. Såväl inom utbildning som forskning sker ett internationellt utbyte med koppling till AIL. Exempelvis genomförs utbildningsmodellen Co-op, där studier varvas med betalda arbetsperioder i arbetslivet, också i samarbete med utländska universitet och arbetsplatser, såsom för IT-studenter som genomfört Co-op i USA. Viktigt och prioriterat för högskolans arbete med arbetsintegrerat lärande är engagemanget i WACE (World Association for Cooperative & Work-Integrated Education). Organisationen har över 4000 kollegor världen runt och har sedan 2011 sitt europeiska säte vid International Satellite Office, ISO, vid Högskolan Väst. Inom ramen för WA- CE-engagemanget arrangerade ISO under 2016 ett seminarium i Heidenheim, Tyskland: Bridging Work Integrated Learning Practice to Theory. Representanter för kontoret har även deltagit på samt presenterat kontorets verksamhet vid två konferenser som båda fokuserar AIL: WACE Research symposium i Victoria, Kanada och IACEE (International Association for Continuing Engineering Education) konferensen i Porto, Portugal. Vidare har en key-note hållits vid ett AIL -symposium i Paris, Frankrike. Under året har ISO deltagit i planeringen av en ny webbaserad utbildning som handlar om samverkan mellan industri och högre utbildning. Sedan några år anordnas varje år en särskild dag där fokus ges åt arbetsintegrerat lärande, LINA-dagen. Ofta bjuds då internationellt erkända forskare inom AIL-området in. Huvudtalare i år var professor Rose Luckin från Learner Centred Design at the UCL Knowledge Lab, University College London, som är en av de mest namnkunniga inom fältet artificiell intelligens I Högskolan Väst I Årsredovisning I 13

14 UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ 14 I Årsredovisning I Högskolan Väst I 2016

15 UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Högskolan Väst har ett brett utbud av arbetslivsnära program och kurser som lockar allt fler sökande varje år. Söktrycket är bland det högsta i landet och högskolan rekryterar en stor andel studenter från en icke-akademisk bakgrund. Högskolans studenter har en god etableringsgrad på arbetsmarknaden. Utvecklingsarbetet runt utbildningarna drivs med lyhördhet och förändrings beredskap i löpande dialog med aktörer i samhälls- och näringsliv. Högskolans utbildningar har stor betydelse för kompetensförsörjningen i Västra Götaland och särskilt inom delregionen Fyrbodal. Högskolans utbildningsutbud Högskolan har ett brett utbud av program och kurser, där programutbudet, med relaterade fristående kurser, primärt är strukturerat och dimensionerat inom fem områden, vård- och hälsoutbildning, ingenjörsutbildning, lärarutbildning, ekonomutbildning samt kommunikations- och IT- utbildning. Programstudenterna inom dessa områden utgör cirka helårsstudenter. Därutöver finns ett antal, i flera fall mycket eftertraktade profilutbildningar. Två av dem tillhör några av högskolans mest populära utbildningar - Socialpedagogiska programmet 180 hp och Socialpsykiatrisk vård 180 hp. Som ett led i anpassningsarbetet till ett minskat antal platser togs 2014 beslut om att avveckla några av högskolans utbildningar inför läsåren 2014/2015 och 2015/2016. Det har inneburit att högskolan har antagit färre studenter de senaste åren. Beslutet om förändringarna i utbudet grundar sig på en sammanvägd bedömning utifrån ett flertal bedömningsgrunder såsom arbetsmarknadens behov, studenternas efterfrågan, konkurrenssituation, kompetens, politisk styrning och lönsamhet. Prioriteringar som rör utbildningar inom hälso- och sjukvårdsområdet samt lärar- och förskollärarutbildningar sker inom ramen för regeringens anvisade utbyggnad av vissa utbildningar. Utbudet på grundnivå inom ovanstående områden består av cirka 25 fleråriga program och antalet kurser uppgår till cirka 150. Flera kurser ges som nätbaserad distansutbildning och attraherar sökande från hela landet, men högskolan har fått anpassa sin verksamhet och numera läser cirka 500 helårsstudenter nätbaserade distanskurser på årsbasis, att jämföra med drygt 600 år Det breda kursutbudet har varit en del i hög skolans strategi att främja en bred rekrytering, livslångt lärande samt högskolans position som aktör i samhällsutvecklingen, lokalt, regionalt och nationellt Utbudet på avancerad nivå består av ett 10-tal program, där ett antal också erbjuds internationella studenter, och cirka kurser. Andelen studenter på avancerad nivå på Högskolan Väst är relativt låg, även i jämförelse med andra motsvarande högskolor. Högskolan har ambitioner att utveckla utbudet och högskolestyrelsen har uttalat mål om att antalet helårsstudenter på avancerad nivå ska ökas de kommande åren Antal program varav program mot högskoleexamen varav program mot kandidatexamen/ motsvarande yrkesexamen varav program på avancerad nivå UTBILDNINGSPROGRAM MED START 2016 Förutbildningsnivå Tekniskt basår 40 veckor Grundnivå Högskolexamen Nätverksteknik med IT-säkerhet 120 hp Högskoletekniker, Elkraft 120 hp Grundnivå kandidatexamen/motsv. yrkesexamen 3D-animation och visualisering 180 hp Digitala medier 180 hp Ekonomprogrammet 180 hp (Co-op) Elektroingenjör, Elkraft 180 hp (Co-op) Förskollärarprogrammet 210 hp Grundlärarprogrammet förskoleklass och årskurs 1 3, 240 hp Grundlärarprogrammet årskurs 4 6, 240 hp Grundlärarprogrammet fritidshem inrikt. idrott och hälsa 180 hp Industriell ekonomi 180 hp (Co-op) Internationella programmet för politik och ekonomi IPPE 180 hp Lantmäteriingenjör 180 hp Maskiningenjör - Industriell produktion och Produktutveckling 180 hp (Co-op) Mäklarekonomprogrammet 180 hp Personalvetarprogrammet 180 hp Sjuksköterskeprogrammet 180 hp Socialpedagogiska programmet 180 hp Socialpsykiatrisk vård 180 hp Systemutveckling IT och samhälle 180 hp Yrkeslärarprogrammet 90 hp Ämneslärarprogrammet årskurs 7 9, 270 hp Ämneslärarprogrammet gymnasieskola 300/330 hp, Engelska, Samhällskunskap, Svenska Avancerad nivå Arbetsintegrerat lärande för verksamhetsutveckling 60 hp Huvudområden: Hälsopromotion, Pedagogik, Socialt arbete, Sociologi, Vårdvetenskap Barn- och ungdomsvetenskap 60 hp Finans 60 hp Informatik 60 hp Internationellt företagande 60 hp Produktionsteknik 60 hp Robotteknik 60 hp Specialistsjuksköterskeprogrammen Diabetesvård 60 hp, Psykiatrisk vård 60 hp, Vård av äldre 60 hp, Distriktssköterska Avancerad vård i hemmet 75 hp samt Distriktssköterska Folkhälsa 75 hp 2016 I Högskolan Väst I Årsredovisning I 15

16 Omgivande samhällets behov av utbildning Utbudet och tillhörande dimensionering har vuxit fram utifrån lokala, regionala samt nationella behov. Högskolan Väst för kontinuerligt en aktiv dialog med arbets- och uppdragsgivare inom både privat och offentlig verksamhet rörande utbildningsutbudets sammansättning och innehåll. Sedan länge bedrivs ett arbete med omfattande omvärldsanalys och samråd med relevanta branscher och berörda externa parter vid utvecklingen av nya, och vidareutvecklingen av befintliga, utbildningar. God efterfrågan Antalet förstahandssökande till högskolans utbildningar ökade kraftigt mellan åren för att sedan Inom de flesta av högskolans utbildningsprogram finns etablerade struktu rer för denna typ av dialog, i form av branschråd, referensgrupper eller dylikt. Studenterna möter olika former av verksamhetsförlagda studie- eller arbetsperioder inom snart sagt alla program. Yrkesverksamma är i hög grad närvarande i undervisningen som lärare, handledare eller mentorer för att bidra med sina erfarenheter och kunskaper om sin verksamhet och dess villkor. Examensarbeten utförs ofta på uppdrag av aktörer i relevant bransch. Inom vissa minska något inför höstterminen 2015 jämfört med toppnoteringen höstterminen Höstterminen 2016 var utbildningar förekommer adjungeringar av lärare eller delade anställningar. Årligen hålls också ett antal branschdagar där specifika utbildningars innehåll och inriktning diskuteras i dialog mellan högskolan och arbetsgivare. Högskolan tar också hänsyn till efterfrågan från presumtiva studenter i form av till exempel analys av söktryck. Även studenters önskemål kring sin utbildning tillvaratas i samband med utvärderingar. På så sätt kan utbildningar avvecklas eller omarbetas. sö ktrycket 1,7, vilket är bland de högsta av landets breda högskolor och universitet. Högskolan rekryterar i stor Ansökningar till högskolans utbildningar Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män HÖSTTERMIN Sökande i 1:a hand totalt varav 1:a hand program varav 1:a hand kurs VÅRTERMIN Sökande i 1:a hand totalt varav 1:a hand program varav 1:a hand kurs Antalet sökande kvinnor och män omfattar endast sökande med svenskt personnummer. Antalet förstahandssökande nådde sin högsta nivå någonsin för Högskolan Väst höstterminen Sedan har antalet förstahandssökande minskat höstterminerna 2015 och Antalet sökande har även minskat nationellt och de främsta orsakerna bedöms vara minskade ungdomskullar och starka konjunkturer. Högskolans utbud har också förändrats och en del utbildningar har avvecklats som ett led i anpassning till lägre anslagsnivåer. Viktigt att notera är att en relativt stor andel av högskolans sökande anmäler sig sent, det vill säga anmäler sig efter sista anmälningsdag. De ingår inte i ovanstående statistik. Andelen kvinnor av de sökande utgör cirka procent höstterminerna Andelen av de sökande som söker till program med start vid höstterminer har ökat och utgör nu drygt 50 procent. Ansökningar till högskolans utbildningar i relation till antalet antagna söktryck Hösttermin Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Behöriga förstahandssökande Antagna Söktryck 1,7 1,7 1,6 1,7 1,7 1,6 1,5 1,5 1,4 Andelen behöriga förstahandssökande kvinnor till högskolans hela utbud höstterminen 2016 uppgår till cirka 70 procent. Söktrycket för kvinnor är något högre än för männen. Söktrycket ökade för såväl kvinnor som män mellan 2014 och 2015 och sammantaget nås och bibehålls 2016 ett mycket högt söktryck om 1,7 ett av de absolut högsta i landet. Antalet antagna har minskat under perioden, beroende på ett minskat utbud och färre platser på vissa utbildningar, men antalet behöriga sökande har inte minskat i motsvarande omfattning. 16 I Årsredovisning I Högskolan Väst I 2016

17 UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ utsträckning studenter från delregionen Fyrbodal, men en betydande och ökande andel kommer också från Göteborgsregionen. Medianåldern för nybörjare ligger i nivå med övriga lärosäten. Studenter med examen från Högskolan Väst har enligt Universitetskanslersämbetets, UKÄ:s, regelbundna mätningar sedan länge en god etableringsgrad på arbetsmarknaden. Den senaste mätningen avseende examinerade läsåret 2011/12 utgjorde inget undantag. Utbildningar som leder till vissa examina I detta avsnitt redovisas utbildningar som leder till förskollärarexamen, grundlärarexamen (med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3), högskoleingenjörsexamen, sjuksköterskeexamen och specialist sjuksköterskeexamen. Antalet programnybörjare, antalet helårsstudenter samt antalet examinerade på utbildningar som leder till ovanstående examina har i olika omfattning förändrats de senaste tre åren, bland annat som följd av särskilda satsningar eller anpassning till förändrade, lägre anslagsnivåer. Inför år 2013 angavs i Högskolan Västs regleringsbrev att antalet nybörjarplatser för högskoleingenjörsutbildning skulle öka med 10, vilket var ett led i en särskild utbyggnad av högskoleingenjörsutbildningar i hela landet. Inför 2013 tilldelades högskolan också extra anslag i en särskild tillfällig satsning om två år för utbyggnad av sjuksköterske- och ingenjörsutbildningar. Inför år 2015 tilldelades högskolan anslagsmedel för att bygga ut förskollärar- respektive grundlärarutbildning (förskoleklass och grundskolans åk 1-3) samt sjuksköterskeoch specialistsjuksköterskeutbildningar. Antalet registrerade nybörjare och helårsstudenter på förskollärarutbildningen uppvisar en tydlig ökning under perioden. Utbildningen är starkt kvinnodominerad när det gäller antalet helårsstudenter, männen uppgår till endast cirka 5 procent. En viss ökning syns dock när det gäller andel män bland nybörjarna. Antalet utfärdade examina har ökat marginellt mellan 2015 och 2016, utbyggnaden av utbildningen väntas få ett mer påtagligt genomslag i examensstatistiken först om tre-fyra år. Precis som förskollärarprogrammet är Grundlärarutbildning (förskoleklass och grundskolans åk 1-3) en starkt kvinnodominerad utbildning, med få män bland nybörjarna och helårsstudenterna. Totalt har antalet nybörjare samt helårsstudenter ökat under perioden. Antalet registrerade nybörjare på utbildning som leder till högskoleingenjörsexamen ökade mellan 2012 och 2014 och 2014 låg antalet programnybörjare på cirka 200, för att minska något Högskolan minskade antagningen på några program inför höstterminen 2015, för att anpassa sig till lägre anslag. Söktrycket varierar också mellan de olika högskole- Registrerade nybörjare, helårsstudenter och examinerade Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män FÖRSKOLLÄRARUTBILDNING Antalet registrerade nybörjare Antalet helårsstudenter Antalet examinerade * * * GRUNDLÄRARUTBILDNING (FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLANS ÅK 1-3) Antalet registrerade nybörjare Antalet helårsstudenter Antalet examinerade * * * HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNING Antalet registrerade nybörjare Antalet helårsstudenter Antalet examinerade SJUKSKÖTERSKEUTBILDNING Antalet registrerade nybörjare Antalet helårsstudenter Antalet examinerade SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEUTBILDNING Antalet registrerade nybörjare Antalet helårsstudenter Antalet examinerade I Högskolan Väst I Årsredovisning I 17

18 ingenjörsprogrammen. Antalet examinerade ökade 2015 som en följd av fler antagna studenter tidigare år, men minskade något Andelen kvinnor av helårsstudenterna utgör cirka en tredjedel. Antalet registrerade nybörjare på sjuksköterskeutbildningen har ökat under perioden som en följd av att högskolan utökade sina platser inom ramen för tidigare nämnd satsning. Antalet helårsstudenter har ökat något sett över hela perioden Vissa variationer mellan åren kan förklaras av omfattningen beviljade studieuppehåll. Andelen män av helårsstudenterna samt utfärdade examina utgör cirka 15 procent. Utbyggnad av vissa utbildningar Enligt regleringsbrevet för budgetåret 2015 ska antalet programnybörjare vid Högskolan Väst öka på förskollärarutbildning (20), grundlärarutbildning F-3 (25), sjuksköterskeutbildning (32) samt specialistsjuksköterskeutbildning (18). Utbygganden ska ske under 2015 och 2016 (även 2017 för sjuksköterskeutbildningen) och avser en utökning av antalet programnybörjare jämfört med Högskolan har inom ramen för de tillfälliga platserna (600), som upphörde halvårsskiftet 2015, samt genom extra anslag i en särskild tillfällig satsning om två år för utbyggnad av sjuksköterske- och ingenjörsutbildningar, påbörjat utbyggnad av ovanstående utbildningar redan 2013/14. Förskollärarutbildningen har utökats av högskolan i flera etapper sedan starten 2011 och har 108 registrerade nybörjare 2016, vilket innebär 20 fler än Förskollärarutbildningen har ett relativt högt söktryck och högskolan planerar för att utöka med ytterligare platser inom ramen för regeringens aviserade utbyggnad av förskollärar- och grundlärarutbildningar från Grundlärarutbildningen (förskoleklass och grundskolans åk 1-3) har ett mer begränsat söktryck och här har högskolan 53 nybörjare 2016 att jämföra med 40 nybörjare Högskolan har för avsikt att komma upp i cirka 65 nybörjare från år Antalet registrerade nybörjare på utbildningar som leder till specialistsjuksköterskeexamen ökade 2016 efter en viss nedgång En förklaring återfinns i en ny inriktning, Diabetesvård, som startade höstterminen Antalet examinerade ökade också mellan 2015 och Antalet helårsstudenter varierar något mellan åren beroende på andelen hel- respektive deltidstudenter som tillkommer. Ett flertal studenter bedriver sin studier på deltid. Andelen män (helårsstudenter) inom specialistsjuksköterskeutbildningarna har de senaste två åren legat på cirka 7 procent. Antalet nybörjare 2012 var 195 inom sjuksköterskeutbildningen, men ligger nu på en nivå om cirka 220 nybörjare årligen. Högskolan planerar för att anta cirka 230 studenter 2017, en ökning med cirka 20 nybörjare från Från 2012, då högskolan påbörjade en utökning av sjuksköterskeutbildningen genom ovanstående förutsättningar med tillfälliga platser och en tillfällig satsning, ökar antalet studenter med cirka 35 till Specialistsjuksköterskeutbildningarna fick färre nybörjare än planerat Det gäller i princip inom alla examensinriktningar. Inflödet av nya studenter varierar något mellan åren då söktrycket är relativt lågt för flera inriktningar och den övervägande delen av presumtiva studenter har anställning inom vården i olika omfattning. Höstterminen 2016 startades, i samarbete med några andra lärosäten, en ny examensinriktning Diabetesvård. Examensinriktningen Vård av äldre har antagning av studenter varannan vårtermin och det senaste tillfället var vårterminen 2016, vilket bör beaktas när jämförelser görs mellan åren. Antalet nybörjare uppgår 2016 till 119, vilket är ungefär 20 fler än åren Högskolan startar ytterligare en examensinriktning höstterminen 2017, Hälso- och sjukvård för barn och ungdomar. Registrerade nybörjare inom vissa utbildningar som tilldelats extra anslagsmedel för utbyggnad REGISTRERADE REGISTRERADE REGISTRERADE REGISTRERADE REGISTRERADE Förskollärarprogrammet (210 hp) (20 platser till 2016 jämfört med 2014) Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3 (240 hp) (25 platser till 2016 jämfört med 2014) Sjuksköterskeprogrammet (180 hp) (32 platser till 2017 jämfört med 2014) Specialistsjuksköterskeutbildning (60/75 hp) (18 platser till 2016 jämfört med 2014) 18 I Årsredovisning I Högskolan Väst I 2016

19 UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Lärar- och förskollärarutbildning Dimensionering av lärarutbildning Under 2016 har antagning skett till samtliga av de sju nya lärarutbildningsprogram som Högskolan Väst fick examenstillstånd för inför läsåret I lärarprogrammen görs val av ämne, inriktning och verksamhetsfält vid ansökningstillfället. För Ämneslärarprogrammet med inriktning mot gymnasieskolan och årskurs 7-9 ansöker studenterna om ett ingångsämne (svenska, engelska eller samhällskunskap). Val av andraämne görs under utbildningens gång. I ämneslärarutbildningen görs individuella studieplaner av programansvarig och/eller studievägledare. För att öka studenternas möjlighet till fler ämneskombinationer samverkar ämneslärarprogrammet på Högskolan Väst främst med Göteborgs universitet, men också i några fall med andra lärosäten. För Ämneslärarprogrammet med inriktning mot årskurs 7-9 finns en ämneskombination som söks vid ansökningstillfället. Denna inriktning ges endast med svenska som första ämne och samhällskunskap som andra ämne. I Yrkeslärarprogrammet läser studenterna den utbildningsvetenskapliga kärnan på ¾-fart under fyra terminer. I Förskollärarprogrammet respektive Grundlärarprogrammet med inriktning mot år F-3 och arbete i fritidshem görs inga val inom programmen. Däremot görs val av fördjupningsområde för de studenter som läser Grundlärarprogrammet Breddad rekrytering Liksom alla svenska lärosäten har Högskolan Väst i uppdrag att arbeta med breddad rekrytering, och är det svenska lärosäte som rekryterar bredast i relation till föräldrars utbildningsbakgrund. En dominerande andel av studenterna kommer från en bakgrund där föräldrarna saknar utbildning på högskolenivå. Högskolan Väst ligger i topp i landet när det gäller att rekrytera studenter från hem utan utbildningstradition. (SCB och UKÄ, dec 2016). Studentpopulationen avspeglar befolkningens sammansättning i högskolans upptagningsområde (Fyrbodal, en delregion i Västra Götalandsregionen, samt Göteborg). Andelen studenter med utländsk bakgrund ligger i nivå med det nationella genomsnittet med 18 procent. Högskolan ligger över det nationella genomsnittet när det gäller andelen nybörjare med utländsk bakgrund. Högskoleövergången i närliggande kommuner har ökat på senare år. Statistik från UKÄ (Statistisk analys /7) visar att övergången till högre studier bland 24-åringar (årskullen 1991) i Trollhättan respektive Vänersborg ligger över såväl det regionala som det nationella snittet. Bedömning av reell kompetens Högskolan Väst deltar i ett stort antal nätverk som rör reell kompetens, såväl nationellt som regionalt. Här kan nämnas svenska universitets och högskolors nationella nätverk för med inriktning mot grundskolans årskurs 4-6. Dessa studenter kan välja att fördjupa sig inom SO eller NO. Inför detta val har programansvarig och företrädare för de olika ämnena ett informationsmöte med berörda studenter i syfte att vägleda dem inför sitt val. Allmänt om studievägledning och dimensionering För samtliga inriktningar och program finns för lärarutbildningarna särskilt utsedda studievägledare, vilka ger möjlighet till individuell vägledning såväl innan programstart som under programmet. Studievägledarna är delaktiga i programmet, bland annat vid avdelningsmöten och programråd, vilket gör att de är väl insatta i programmens alla delar, och kan lämna uppdaterad och korrekt information om programmens innehåll. Gällande dimensionering av lärarprogrammen förs kontinuerligt diskussioner med avnämarna i regionen genom hög skolans regionala utvecklingscentrum, Forum för skolutveckling. Detta samarbetsforum behandlar även den verksamhetsförlagda utbildningen samt regionens behov av kompetensutveckling för lärare och pedagoger. Ett exempel på ökat intresse är området Svenska som andraspråk. Där har högskolan stor efterfrågan på uppdragsutbildningar men också valt att utöka detta som ett förstaämne på ämneslärarprogrammet från och med hösten I det långsiktiga arbetet med utveckling av utbildningsutbudet liksom i det pedagogiska utvecklingsarbetet har Högskolan Väst alltsedan starten arbetat för att vara en inkluderande högskola. Högskolan Väst har också ett gott samarbete med studentkåren och Trollhättans Stad i studentstadsfrågor, och sammantaget finns en lång tradition av inkludering. I högskolans studentrekryteringsarbete är breddad rekrytering en viktig faktor. Det personliga mötet prioriteras och under 2016 har högskolans studentambassadörer besökt en rad gymnasieskolor, Arbetsförmedlingar och större nationella studentrekryteringsmässor. På högskolan anordnades också den väletablerade utbildningsmässan Utbildning Väst. Till två av Högskolan Väst program kan studenter antas genom så kallat särskilt urval Socialpedagogiska programmet 180 hp samt 3D-animation och visualisering 180 hp. Höstterminen 2016 antogs en tredjedel till respektive program via särskilt urval. Högskolan Väst ingår i det nationella nätverket för breddad rekrytering och breddat deltagande, Include, och har representation i dess styrelse. valideringsfrågor, det nationella SUHF-nätverket och SUHFgruppen för lärosätenas flyktingmottagande, det västsvenska 2016 I Högskolan Väst I Årsredovisning I 19

20 lärosätesnätverket Validering Väst samt ett regionalt nätverk med prorektorer vid lärosäten i Västra Götaland. Vid högskolan leder prorektor en styrgrupp för frågor rörande reell kompetens och validering. Gruppens arbete samordnas av en lärare med särskild kompetens inom området. Styrgruppen har tillsammans med högskolans Mångfaldscentrum kartlagt, informerat om och tagit initiativ till aktiviteter som högskolan genomför för, och tillsammans med, migranter (asylsökande, flyktingar och nyanlända). I det arbetet har styrgruppen också samarbetat med högskolans praktiksamordnare. Arbete med reell kompetens beforskas också genom att det följs av en av högskolans forskare. Under 2016 har högskolan haft möten med representanter för Arbetsförmedlingen med avsikt att utveckla samarbetet för vägledning och bedömning av kompetens. Kartläggning har gjorts av tidigare och pågående arbeten inom området och det har genomförts en översyn av högskolans webbinformation. Högskolan har bidragit till Universitets- och högskolerådets (UHR) arbete genom deltagande på konferenser och nätverk där UHR varit en aktör. Breddat deltagande och genomströmning Insatser för välkomnande och introduktion till akademiska studier samt för kvalitetssäkring av stödet för studenters framgång i studierna inte minst under första studieåret har högsta prioritet vid Högskolan Väst. Sedan tidigt 2015 pågår det så kallade Trackit-projektet för att kartlägga, analysera, utveckla och kvalitetssäkra högskolans stödstrukturer för studenters framgångsrika studier. Ett stort antal medarbetare har varit inblandade i kartläggning. Analys har genomförts av exempelvis introduktionsdagar, studentenkäter, mentors program och varningssystem när studenter inte klarar studierna. För att möjliggöra för alla studenter, oavsett bakgrund, att klara av sina studier erbjuds ett antal studiefrämjande aktiviteter såsom kurser, föreläsningar och workshops i stresshantering, karriärplanering och studieteknik. Kvalitetsförstärkning Ersättningsbeloppen för humaniora, samhällsvetenskap, juridik, (teologi), undervisning och verksamhetsförlagd utbildning höjdes 2016 för att användas till kvalitetsförstärkande åtgärder. Merparten av dessa medel avräknas mot högskolans lärarutbildningar, som förutom utbildningsområdena undervisning och verksamhetsförlagd utbildning, även finansieras i relativt stor omfattning genom utbildningsområdena humaniora och samhällsvetenskap. Högskolan har valt att koncentrera sina extra resurser på ett antal särskilt riktade insatser för att på så sätt kunna nå en mer påtaglig effekt. Effekterna av sådana åtgärder är inte alltid helt enkla att utvärdera utan här fordras en utvärdering som sträcker sig över en längre tidsperiod. En åtgärd har varit att tilldela mer lärartid för examenskurser inom bland annat företagsekonomi, nationalekonomi, informatik och statsvetenskap som helt eller delvis tillhör det samhällsvetenskapliga området. Här bedöms genomströmningen ha ökat. En annan åtgärd har varit att förlägga mer lärartid på utvalda kurser i inledningen av vissa program med påtagliga inslag av humaniora och samhällsvetenskap, bland annat inom lärarutbildningarna, för att stödja studenterna i deras vetenskapliga förhållningssätt och vetenskapliga skrivande. Ytterligare insatser har utvecklats under året för genomförande under Den verksamhetsförlagda utbildningen (inom lärarutbildningarna) har varit föremål för de kanske mest omfattande kvalitetsförstärkningsinsatserna innefattande ett flertal olika aktiviteter så som organisering, utveckling av tydligare bedömningsrutiner samt bedömningskriterier, utvecklande av progressionsplaner för programmen, mer stödjande insatser, för att nämna några. Kvalitetsarbete inom utbildningsområdet Under 2016 har arbetet med ett nytt kvalitetssäkringssystem för utbildning på grund- och avancerad nivå fortsatt. Det slutgiltiga kvalitetssäkringssystemet ska vara högskoleövergripande men bygga på det kvalitetssäkringsarbete som pågår vid respektive institution. Kvalitetssäkringssystemet tar sin utgångspunkt i nationella krav såsom lagar och förordningar samt Standards and Guidelines for Quality Assurance in the European Higher Education Area (ESG). Kvalitets - arbetet skall vara systematiskt och kvalitetsutvecklande varför en vedertagen modell för kvalitetssäkring förbättrings - hjulet (PDSA-cykeln), som stödjer systematik, transparens och förutsägbarhet ligger till grund för uppbyggnad av kvalitetssäkringssystemet. 20 I Årsredovisning I Högskolan Väst I 2016

21 UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Studentinflytande Ett viktigt område för utveckling av kvalitet i högskolans verksamhet är studentinflytandet. Efter kårobligatoriets avskaffande fick Studentkåren vid Högskolan Väst högskolestyrelsens uppdrag att vara Högskolan Västs studentkår fram till förlängdes uppdraget till utgången av vårterminen Högskolan ger årligen ett ekonomiskt bidrag till studentkåren i syfte att ge en stabil grund för att utföra utbildningsbevakning. Detta bidrag höjdes under året för att säkerställa att studentkåren klarar av sitt uppdrag, bland annat mot bakgrund av ett lågt medlemstal. Studenterna vid Högskolan Väst tillförsäkras god delaktighet och inflytande i högskolans verksamhet genom sin möjlighet till representation i alla beslutande och rådgivande organ. Internationalisering Sett ur ett internationaliseringsperspektiv har 2016 varit ett år då högskolan fokuserat på utvecklande och kvalitetshöjande verksamhet snarare än att växa i volym. Fokus har legat på att utveckla befintliga processer och anpassa verksamheten och mindre på att öka antalet partneruniversitet i världen. Ett arbete som fortsätter under Sedan slutet av 2015 är högskolan medlemmar i Sanord, Southern African Nordic Center. Sanord är en organisation för samarbete mellan lärosäten i Södra Afrika och Norden. Under 2016 har högskolans engagemang formaliserats och det planeras för ett fördjupat samarbete där flera svenska och internationella lärosäten ingår. Högskolan arbetar aktivt med att rekrytera internationella studenter, framför allt till fem magisterprogram. Dock kan en minskning av antalet registrerade internationella studenter konstateras jämfört med En orsak bedöms vara att färre studenter beviljades uppehållstillstånd jämfört med tidigare år, något som kan utläsas av antalet ansökningar om återbetalning av studieavgift som inkommit till högskolan. Mobilitet Högskolan deltar i ett flertal olika finansieringsprogram för internationalisering som främjar mobilitet, såväl bland studen - ter som lärare. Här kan nämnas ett projekt inom ingenjörsvetenskap för utomeuropeisk mobilitet i form av ett ISM-avtal (International student mobility) med Nanjing University of Aeronautics and Astronautics, (NUAA) i Nanjing, Kina. Avtalet innebär både student- och lärarmobilitet och projektet löper över två år. Inom ramen för det SIDA-finansierade Linnaeus-Palme pro - grammet bedrivs fyra nya projekt från och med Projekten har en bred spridning, både ämnesmässigt och länder som är involverade, och pågår på högskolans samtliga institutioner. Studentkåren ingår i Rektors ledningsråd och rektor träffar studentkårens ledning regelbundet. På institutionsnivå träffar respektive institutionsledning studentkåren regelbundet tillsammans med representanter för programutskott. Studentkåren ansvarar för tillsättning av studentrepresentanter i högskolans olika nämnder och råd. Studentkåren tillsätter också studentskyddsombud som är delaktiga i arbetsmiljöarbetet. Under året har juristfunktionen vid högskolan fått ett utökat uppdrag som bland annat innebär ansvar för utredningar av trakasserier och disciplinärenden. Frågor rörande studiemiljö, rättssäkerhet och liknande har inlemmats i den ordinarie verksamheten. Antalet inresande utbytesstudenter uppgår till 185 och motsvarande antal utresande uppgår till 50. Merparten av de inresande studenterna gör detta inom ramen för finansieringsprogrammen Erasmus/Erasmus+ och de är närmare 120 till antalet. Det enskilt största länderna vad gäller antal inresande är Kina och Tyskland. Antalet inresande utbytesstudenter från tredjeland uppgår till 78, en ökning från 66 föregående år. År 2014 uppgick antalet till 75. Studieavgifter för tredjelandsstudenter Högskolans utbud som erbjuds till betalande studenter är fortfarande begränsat, med fem ettåriga magisterprogram och ett treårigt program på grundnivå samt ett antal kurser och kurspaket. Högskolan har inte genomfört någon separat antagning för studieavgiftsskyldiga studenter. Högskolans studieavgiftsfinansierade verksamhet är volymmässigt relativt begränsad och påverkar därför inte högskolans övriga verksamhet i någon nämnvärd utsträckning. Antalet studieavgiftsskylda helårsstudenter uppgår till 33, vilket är en minskning jämfört med tidigare år. Antalet avgiftsbetalande studenter (individer) som varit registrerade på utbildning uppgår till 79, varav 54 är män. Intäkterna för studieavgifter uppgår 2016 till tkr, vilket är en ökning till 2014 års nivå. Samarbetet med Migrationsverket har under 2016 fungerat bra. Dock vill högskolan framhålla att handläggningstider för uppehållstillstånd är särskilt kritiskt inför vårterminer med relativt kort tid mellan antagningstillfälle och terminsstart. Högskolan bedömer att antalet studenter som inte beviljats uppehållstillstånd har ökat i en betydande omfattning. Den studieavgiftsfinansierade verksamhetens omfattning, intäkter (mnkr) och antalet helårsstudenter Intäkter, studieavgifter 4,7 4,1 4,7 Antalet studieavgiftsskyldiga helårsstudenter I Högskolan Väst I Årsredovisning I 21

22 Utbildning i siffror/prestationer (avser den anslagsfinansierade utbildningen) Resultat 2016 Antalet helårsstudenter, HST, uppgick till för Av dessa var drygt 74 procent programstuderande, vilket är i nivå med föregående år. Antalet HST på avancerad nivå var 333 en viss ökning från föregående år, vilket mot svarar dryga 7 procent av totalt antal HST. Distans- eller nätbaserad utbildning omfattade 601 HST eller 13 procent för 2016 vilket innebär att andelen distansbaserad utbildning har minskat något jämfört med år Det totala antalet HST minskade jämför med föregående års resultat med 255 stycken eller 5 procent, och antalet registrerade individer i utbildning minskade till cirka Andelen kvinnor som studerar vid högskolan ligger fortsatt på cirka två tredjedelar. Antalet utfärdade examina har minskat jämfört med toppnoteringen 2015, främst genom färre generella examina. Prestationsgraden inom Högskolan Västs grundutbildning som helhet minskade från 82 procent 2015 till 80 procent Prestationsgraden för programstudenter, vilka numera utgör en andel om cirka 74 procent av samtliga helårsstudenter, ligger på en hög nivå, men den minskade något Verksamhetens prestationer Den totala kostnaden för anslagsfinansierad verksamhet har ökat med cirka en procent mellan 2015 och Kostnaderna per helårsstudent samt helårsprestation har ökat med, 7 respektive 9 procent, eftersom högskolan har färre studenter jämfört med föregående år. Antalet helårsprestationer avseende december månad som avräknas mot anslaget aktuellt räkenskapsår kan variera något mellan åren och påverkar därmed också i viss mån kostnaden per helårsprestation (HPR), det vill säga en liten andel av HPR redovisas inte på motsvarande kalenderår där kostnaderna redovisas. Prestationer, utbildning på grundnivå och avancerad nivå Total kostnad anslagsfinansierad verksamhet Antal helårsstudenter (HST) Kostnad per helårsstudent (tkr) 79,0 74,0 65,2 Antal helårsprestationer (HPR) Kostnad per helårsprestation (tkr) 98,5 90,3 83,9 Antal lärare (årsarb) Antal helårsstudenter per lärare 16,6 18,0 19,4 Total kostnad är exklusive externfinansierade uppdrag och projekt samt avgiftsfinansierad utbildning. Antal lärare (årsarbetskraft) inkluderar även tid för forskning och kompetensutveckling. Det har inte varit möjligt att exkludera lärarnas tid för forskning, ett avdrag av denna tid skulle innebära att antalet helårsstudenter per lärare blir högre. 22 I Årsredovisning I Högskolan Väst I 2016

23 UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Avlagda examina på grundnivå och avancerad nivå Antal utfärdade examina på grundnivå och avancerad nivå Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt antal examina yrkesexamina högskoleexamen kandidat magister master Antalet utfärdade examina har de senaste åren uppgått till cirka 1 300, med undantag för 2015 då antalet uppgick till drygt Några orsaker till det relativt höga antalet utfärdade examina år 2015 bedöms vara kravet på lärarlegitimation samt att rätten att erhålla examen enligt äldre bestämmelser i examensordningen upphörde efter juni Över 76 procent av alla examina utfärdades till kvinnor 2016, vilket till stor del förklaras av den höga andelen kvinnor i högskolans studentpopulation. När det gäller antalet utfärdade yrkesexamina har det totala antalet minskat något under perioden, en del av minskningen mellan 2015 och 2016 utgörs av färre utfärdade lärarexamina. Antal individer i utbildning Antal studenter (individer) Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män TOTALT ANTAL INDIVIDER NIVÅ - grundnivå avancerad nivå PROGRAM/KURS - studerande på program studerande på kurser Distans: program och kurser I totalt antal individer ingår också ett mindre antal studenter inom förutbildning eller utbildning som inte är klassad som grundnivå eller avancerad nivå. Antalet studenter (individer) ökade under flera år för att 2014 uppgå till nästan Högskolans anpassning till lägre anslagsnivåer är en primär orsak till att antalet individer 2016 minskat till cirka , en minskning med närmare under perioden I Högskolan Väst I Årsredovisning I 23

24 Helårsstudenter Antal helårsstudenter (HST) Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt antal helårsstudenter NIVÅ - varav grundnivå varav avancerad nivå PROGRAM/KURS - varav studerande på program varav studerande på kurser Distans: program och kurser I totalt antal helårsstudenter ingår också ett mindre antal studenter inom förutbildning eller utbildning som inte är klassad som grundnivå eller avancerad nivå. Antalet helårsstudenter minskar med drygt 250 jämfört med Minskningen är i huvudsak föranledd av anpassning till lägre anslagsnivåer, där följden blivit att högskolan fått anpassa utbud och dimensionering därefter. Andelen helårsstudenter på program ligger förhållandevis jämnt över perioden och uppgår till 74 procent, trots en viss minskning av antalet Antalet helårsstudenter på avancerad nivå ökar, vilket innebär att andelen av det totala antalet helårsstudenter ökar något. Antalet helårsstudenter inom distans domineras av studenter som bedriver utbildning på nätbaserade kurser. Andelen kvinnor uppgår till 67 procent av det totala antalet helårsstudenter. Antal helårsstudenter (HST) per utbildningsområde Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Naturvetenskap Teknik Humaniora Samhällsvetenskap Juridik Undervisning Verksamhetsförlagd utbildning Medicin Vård Design Media Idrott Övrigt Antalet helårsstudenter totalt har minskat med drygt 250 helårsstudenter mellan 2015 och 2016, vilket förklarar minskningen inom vissa utbildningsområden. Antalet helårsstudenter har ökar något inom Undervisning och Verksamhetsförlagd utbildning mellan 2015 och 2016, eftersom en viss utbyggnad har skett inom vissa lärarutbildningar. Andelen helårsstudenter inom Samhällsvetenskap utgör närmare 31 procent, vilket är en liten minskning jämfört med tidigare år. Naturvetenskap och Teknik har tillsammans en andel på cirka 27 procent. 24 I Årsredovisning I Högskolan Väst I 2016

25 UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Helårsprestationer Antal helårsprestationer (HPR) Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män TOTALT ANTAL HELÅRSPRESTATIONER NIVÅ - varav grundnivå varav avancerad nivå PROGRAM/KURS - varav studerande på program varav studerande på kurser Distans: program och kurser I totalt antal helårsprestationer ingår också ett mindre antal helårsprestationer inom förutbildning eller utbildning som ej är klassad som grundnivå eller avancerad nivå. Helårsprestationerna på kurser, program respektive totalt minskar mellan 2015 och 2016 främst som en följd av färre antal helårsstudenter. Antalet helårsprestationer på avancerad nivå ökar något, men där har också en ökning skett av antalet helårsstudenter. Genomströmning i utbildningarna Prestationsgrad: HPR/HST (%) Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Program Kurser Distans: program och kurser Prestationsgraden för hela utbudet ligger 2016 på 80 procent, vilket är en minskning jämfört med Antalet helårsprestationer (HPR) avseende december månad som avräknas mot anslaget aktuellt räkenskapsår, kan variera något mellan åren och påverkar därmed prestationsgraden något i olika omfattning. Programstudenternas prestationsgrad ligger relativt stabilt på en hög nivå över perioden, men minskar något 2016 jämfört med Antalet programstudenter har också minskat 2016 och följden blir att den totala prestationsgraden minskar något. Prestationsgraden för kurser har ökat och ligger nu på 60 procent. Skillnaden mellan kvinnor och mäns prestationsgrad är tydlig, 83 mot 74 procent, och den skillnaden kvarstår även när programstudier respektive kursstudier studeras. Skillnaden mellan könen när det gäller kurser har dock minskat mellan 2015 och I Högskolan Väst I Årsredovisning I 25

26 UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Utbildning och könsfördelning samt jämställdhetsintegrering Jämn könsfördelning bland studenterna anses föreligga när andelen av respektive kön ligger inom intervallet procent. Andelen kvinnor utgör sedan flera år cirka två tredjedelar av högskolans studenter. Förhållandet förklaras främst av utbudets struktur, där traditionellt kvinnodominerande program såsom sjuksköterske- och lärarprogrammen utgör en relativt stor andel av högskolans studentpopulation. I nedanstående tabell framgår hur stor andelen kvinnor är inom de utbildningsprogram som leder till yrkesexamina. Universitet och högskolor i Sverige har fått ett regeringsuppdrag att i en särskild satsning arbeta med jämställdhetsintegrering på respektive lärosäte. Syftet är att verksamheten ska bidra till att nå de jämställdhetspolitiska målen. Högskolan Väst valde under våren 2016 att rikta in sitt arbete på framtagandet av planen kring två fokusområden: behovet av att motverka könsbundna studieval samt förbättra kvinnor och mäns genomströmning. Dessa fokusområden är av regeringen utpekade som särskilt prioriterade. Vidare kommer högskolan att fokusera på att utveckla arbetet med jämställdhetsintegrering tillsammans med samverkande arbetsgivare. Antal studenter (individer) samt andel kvinnor inom program som leder till yrkesexamina UTBILDNINGSPROGRAM TOTALT ANDEL KVINNOR (%) Högskoleingenjörsutbildningar Lärarutbildningar Sjuksköterskeutbildning Specialistsjuksköterskeutbildningar Andelen kvinnor/män är förhållandevis konstant mellan åren. När det gäller specialistsjuksköterskeutbildningar är andelen kvinnor något lägre 2016 jämfört med Andelen män har ökat något inom lärarutbildningarna, där föreligger emellertid stora variationer mellan lärarprogrammen. Inom ämneslärarprogrammen är andelen män betydligt högre än inom den starkt kvinnodominerande förskollärarutbildningen startade högskolan arbetet med att långsiktigt försöka förändra könsbalansen inom förskollärarutbildningen på Högskolan Väst. 26 I Årsredovisning I Högskolan Väst I 2016

27 2016 I Högskolan Väst I Årsredovisning I 27

28 FORSKNING OCH UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ 28 I Årsredovisning I Högskolan Väst I 2016

29 FORSKNING OCH UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ Forskningen vid Högskolan Väst har en stark samverkansprofil med arbetsintegrerat lärande, AIL, som gemensam nämnare. Forskningen är i hög grad tillämpningsbar, men kräver icke desto mindre grundforskningsinslag, också för att möjliggöra egenfinansiering i det stora antal samverkansprojekt som finns. Forskningen är till mer än hälften finansierad av externa medel. Om högskolans forskning Forskningen är prioriterad inom de tre områdena Produktionsteknik, Arbetsintegrerat lärande samt Barn- och ungdomsvetenskap. Samtliga forskningsområden har stark koppling till högskolans utbildningsutbud och har hög relevans för utvecklingen av arbetslivet i Västsverige och nationellt. Utöver högskolans tre prioriterade forskningsmiljöer bedrivs viss annan forskning, i hög grad med hjälp av extern finansiering. Högskolan har som långsiktigt mål att fortsätta utvecklingen av den externfinansierade forskningsverksamheten. Produktionsteknisk forskning Forskningen inom produktionsteknik, som sker i nära samverkan med tillverkningsindustrin, expanderar. Produktionsteknik Väst, som är en av högskolans tre prioriterade forskningsmiljöer, växer både avseende bredd och djup. Forskargruppen är högskolans största och bedriver spetsforskning inom svetsning, termisk sprutning, skärande bearbetning och flexibel automation i olika forskningsprojekt. Många stora svenska och internationella verkstadsföretag deltar i samarbetet. Forskarna arbetar såväl med grundläggande forskning som med tillämpad, och ambitionen är att bli ett internationellt ledande utvecklingscentrum inom produktionsteknik. Gruppen finns på Produktionstekniskt Centrum, PTC, som drivs gemensamt av den regionala utvecklingsarenan Innovatum, Högskolan Väst, GKN Aerospace och regionens verkstadsindustri. Det mest centrala under 2016 har varit att fortsätta arbetet med kvalificeringsprocessen för att högskolan skall kunna etablera en så kallad KK-miljö, som beskrivits ovan. Under 2016 har fokus även varit att integrera miljöns nya vetenskapliga ledare, i form av internationella professorer. Ett annat har varit att vidareutveckla samarbetet med både nationella och internationella forskningsmiljöer, inte minst med hjälp av de nätverk de nya professorerna besitter. Inom verksamheten ryms 3D-printing eller additiv tillverkning som är ett hett forskningsområde med starkt industriintresse där högskolan tagit nya viktiga kliv under året. Produktionsteknik Väst har fokus på metaller och tekniker baserade på Kvalificering för att erhålla KK-miljö Högskolan Väst befinner sig i kvalificeringsfasen för att bli KKmiljö, vilken planeras starta 2018 och pågå i tio år. KK-stiftelsen erbjuder så kallade KK-miljöer, som bygger på att lärosätet självt under perioden kvalitetsprövar samproduktionsprojekt som ansöker om KK-medel inom ramen för högskolans vision och strategier och i enlighet med det utpekade ämnesområdet för miljön. Målet är, förutom naturligtvis den akademiska utvecklingen, modeller för en snabbare och effektivare spridning av nya forskningsresultat inom produktionsteknik internt i de medverkande företagen, som i det här fallet ofta är stora internationella företag och deras underleverantörer. Högskolan ser även KK-miljön som en motor för utveckling av övrig verksamhet inom högskolan, såsom strategiutveckling, kvalitetssäkring av forskning och innovationshantering. Ämnesområdet för KK-miljön är en kombination av produktionsteknik och den nystartade forskningsinriktningen indu striell AIL. Kopplingen till utvecklingen av Högskolan Västs särskilda uppdrag för AIL är tydlig och spridningen av de nyutvecklade pedagogiska och främst IT-baserade modellerna blir en större uppgift för högskolan såväl nationellt som internationellt. KK-miljön kommer sannolikt också att bidra till öka högskolans attraktionskraft när det gäller att rekrytera spetskompetens till forskningsmiljöerna. Under året har organisering, operativ ledningsgrupp samt referensgrupp beslutats och arbetet med den strategiska utvecklingsplanen har fortsatt. svetsteknologi. Det arbete som startades upp under 2015 har nu intensifierats med mål att etablera en nationell arena för 3D-printing i metall tillsammans med Chalmers tekniska högskola och forskningsinstitutet Swerea. Visionen är att skapa en världsledande position inom 3D Metal Printing, såväl inom industrin som inom forskningen. Ett första steg under året var att ett nytt laboratorium kunde tas i bruk. Ett annat viktigt besked inom detta område i slutet på året var stödet från KK-stiftelsen till projektet för Suman-Next, Sustainable Manufacturing through Next-generation additive processes, som är en förlängning av en 6-årig mångmiljonsatsning från KK-stiftelsen Suman, Sustainable Manufacturing Processes. Avsikten är att vidareutveckla de styrkor och den kompetens som byggts upp. Forskningen bedrivs i mycket nära samverkan med industripartners och internationellt framstående universitet. Flera andra finansiärer har också sett positivt på satsningen inom additiv tillverkning och stöd finns till exempel från Västra Götalandsregionen och Tillväxtverket. Under året har fortsatta medel beviljats från KK-stiftelsen för att utveckla spetskompetens anpassade för yrkesverksamma inom industrin genom att i samproduktion skräddarsy digitala kurser på avancerad nivå inom ämnet produktionsteknik. Under arbetet med steg 1 som har pågått under har ett företagsnätverk byggts upp, behovsanalyser genomförts, kurser utvecklats samt en expertmodell i en första version för kursutveckling tagits fram. Detta ska nu vidareutvecklas för att kunna ge nyckelpersoner hos företag 2016 I Högskolan Väst I Årsredovisning I 29

30 FORSKNING OCH UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ kompetenslyft för kunskapsintensiv företagsutveckling och innovation. Det handlar övergripande om att behålla och stärka industrins konkurrenskraft i ett globalt och nationellt perspektiv. Miljön inom produktionsteknik har även under året erhållit forskningsmedel från Tillväxtverket för vidare uppbyggnad av laborationsmiljön inom flexibel automation (Miljö-FIA). Syftet är här att etablera en nationell demonstrationsmiljö och ett kompetenscentrum för flexibel och innovativ automation. Projektet har en tydlig koppling till forskning mot mer miljöanpassade flygplan och motorer. Nya koncept för flexibel automation inom tillverkning av flygmotorkomponenter är viktiga för att nå dessa mål och det nya laboratoriet kommer utgöra en viktig del i denna kunskapsuppbyggnad. Samarbetet med Chalmers har fortsatt att utvecklas under Samarbetet bedrivs inom identifierade profilområden kring gemensamma frågeställningar men med olika forskningsfokus. Inom ramen för samarbetet pågår för närvarande fem delprojekt med nio doktorander involverade, fyra på Högskolan Väst och fem på Chalmers. Det långsiktiga syftet är en koordinerad forskning mellan Högskolan Väst och Chalmers som ligger i internationell toppklass, vilket skall leda till ökade möjligheter till samarbeten med internationella spjutspetsmiljöer. Forskning inom Arbetsintegrerat lärande Den övervägande delen av högskolans forskning inom arbetsintegrerat lärande sker inom ramen för forskningsmiljön LINA, Lärande i och för det nya arbetslivet, som är en av högskolans tre vitala forskningsmiljöer. Fokus för forskningen är lärande och kunskap som relaterar till arbete. Inom LINA finns tre fokusområden; Arbetslivets digitalisering, Interprofessionellt lärande samt Välfärdsarbete och samhällsförändring. Som beskrivits i detta avsnitts inledning befinner sig högskolan i kvalificeringsprocess för att erhålla en KK-miljö, vilket har präglat miljöns arbete Forskning och kunskapsutveckling är ett sätt att tillfredsställa ett stort behov som finns i industrin av metodutveckling och modeller för kompetenshöjning. För att bibehålla och stärka företagens tillväxt behöver ingenjörer få möjlighet till skräddarsydd kompetensutveckling på avancerad nivå men även modeller för effektivt nyttiggörande av forskningsresultat. Under året har högskolan fått medel från KK-stiftelsen, som nämnts tidigare, för att kunna ta ytterligare steg i utvecklandet av nätbaserat lärande. Syftet med projektet är att i samproduktion med industrin utveckla och använda IT-stöd för att genomföra kursmoduler där dessa har ett stort inslag av laborativa eller experimentella delar. Målet är att IT-användningen ska ge en ökad pedagogisk kvalitet. Inom ett av LINAs fokusområden Arbetslivets digitalisering pågår forskning tillsammans med Göteborgs universitet med stöd av Västra Götalandsregionen, en del av en västsvensk satsning på området. Projektet DigitaL startade 2014 och har under de första två åren byggt upp en väl fungerande samverkan mellan forskargrupper på Högskolan Väst och Göteborgs universitet. Genom projektet har de lyckats etablera en internationellt ledande forskningsmiljö och knutit flera professorer från olika länder till forskningen beviljades nya medel från regionen för fortsatt arbete. I forskningsprojektet ingår ett omfattande samarbete med ledande företag inom IT-sektorn och med stora arbetsgivare i Västra Götaland. Några tillämpningsområden är digitalisering inom hälsa och sjukvård, integration, skola och kompetensutveckling samt industriell digitalisering. Målet är att bli ett nationellt ledande forskningscenter inom området. Under 2016 startades ett nytt stort projekt med hjälp av EUmedel. Under en treårsperiod ska högskolan samverka med sex kommuner i projektet Urban Platsinnovation. Syftet med projektet är att bidra till kunskapsutveckling och spridning om hur centralorter kan utvecklas för att bli mer attraktiva för både invånare och besökare. Samarbeten med Samsung inom satsningen Framtidens lärmiljö fortgår, med syfte att förbättra undervisningen i den svenska skolan. Tre fiktiva klassrum har inretts med digital teknik och kan användas av både forskare, studenter och lärare. Bakgrunden är att skolan alltmer digitaliseras och det innebär att lärare behöver utveckla nya kompetenser i undervisningen. För att sprida ny kunskap och skapa nya samarbeten anordnas inom ramen för LINA en omfattande och välbesökt seminarieverksamhet. Dessa besöks av såväl lärare/forskare som externa partners. Varje år anordnas också en särskild dag där fokus ges åt arbetsintegrerat lärande, den så kallade LINAdagen deltog både forskare inom arbetsintegrerat lärande som internationella gäster. Innehållet berörde bland annat artificiell intelligens och migration och samhällsutveckling var högskolan värd för åttonde upplagan av VILÄRkonferensen en nationell konferens inom verksamhetsintegrerat lärande. Konferensen är en mötesplats för pedagogiska utvecklare, forskare och beslutsfattare inom högskolevärlden, näringslivet och offentlig verksamhet. Högskolan Väst är det enda lärosätet i Sverige och ett av få i världen som erbjuder forskarutbildning inom arbetsintegrerat lärande hade högskolan 24 doktorander inom informatik eller pedagogik med inriktning mot arbetsintegrerat lärande. Två av dessa har under året disputerat och färdigställt ny forskning, det ena fokuserade vikten av samverkansövningar mellan blåljusorganisationer, och den andra utvecklingen av professionell kunskap i arbete med samhällsorientering för nyanlända. UKÄ har under 2015 och 2016 genomfört en pilot omgång av kvalitetsutvärdering av ett 10-tal utbildningar på forskarnivå runt om på landets lärosäten. Till de utbildningar som utvärderades hör utbildning på forskarnivå i informatik med inriktning arbetsintegrerat lärande vid Högskolan Väst. Utbildningen fick det samlade omdömet Hög kvalitet. 30 I Årsredovisning I Högskolan Väst I 2016

31 Barn- och ungdomsvetenskaplig forskning Den barn- och ungdomsvetenskapliga forskningsmiljön, BUV, är högskolans tredje och nyaste forskningsmiljö. Miljöns forskningsområden innefattar barns och ungdomars lärande, utveckling och livsvillkor såväl i institutionella miljöer som i hemmet och på fritiden. Ämnet är tvärvetenskapligt och utgår ifrån barnet som aktör. Ett mål för forskningsmiljön är att vara en viktig part i regionen när det gäller barn- och ungdomsfrågor. I gemensamma forskningsprojekt, tillsammans med verksamheter, använder sig BUV-miljön av en modell som gynnar både forskaren och extern part. Modellen innebär att man formulerar forskningsfrågan i dialog och att man också delar på finansieringen. Under året har miljön arbetat med att utveckla sin samverkansmodell genom flera olika insatser. Det har exempelvis getts mer tid för författande av referee artiklar, ökade möjligheter till konferensdeltagande och stöd för publiceringar av populärvetenskapliga kortrapporter har ett flertal nya samverkansprojekt startats upp. Flera av dessa har fokus på social hållbarhet för barn och unga, vilka syftar till utveckla miljöns kunskap om inkludering av barn och unga i utsatta situationer. Exempel på nya projekt är Välfärdsteknik för ökat välbefinnande och delaktighet tillsammans med Fyrbodals kommunalförbund, Agens, genus och interkulturella möten i barn- och ungdomsidrott samt Svenska som andraspråk tillsammans med Trollhättans Stad, Uppsökande socialt arbete med Lysekils kommun samt Att motivera pojkar till lärande med Orust och Dals-Eds kommuner. Noteras kan i detta sammanhang att de externa granskarna för den interna utvärderingen av högskolans vitala miljöer gav BUV mycket positiva utlåtanden just när det gäller samverkan. År 2016 har överlag ett utökat samarbete och nätverkande skett med såväl forskningsmiljöer och miljöer utanför akademin med fokus på barn och unga. Representation har funnits i till exempel Vårdsamverkan för barn och unga, Västra Götalandsregionens forskningsråd för interkulturell dialog, Västra Götalandsregionens forskningsplattsform för barn och ungdomsforskning, Kompetenscentrum för Brottsutsatthet samt Forskningsrådet för Statens Mediaråd. Forskningsmiljön lägger stor vikt vid att vara en nod för kunskapsspridning genom att bland annat anordna ett flertal konferenser och en mängd öppna seminarier. I evenemangen 2016 I Högskolan Väst I Årsredovisning I 31

32 Extern forskningsfinansiering De externa forskningsbidragen som upparbetades under 2016 ökade jämfört med 2015 och uppgick till nästan 53 miljoner. Den totala andelen externfinansiering uppgick till 52 procent av forskningens omslutning. Svenska forskningsfinansiärer som Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling (KKstiftelsen) och Västra Götalandsregionen står för 30 procent respektive 24 procent av de externa forskningsbidragen. deltar ett flertal olika yrkesgrupper såsom lärare, kuratorer, personal från elevhälsan, socialtjänsten, barn- och familjecentraler samt forskare och lärare från andra lärosäten. Många av miljöns forskare var 2016 aktiva i flera populärvetenskapliga evenemang på och utanför högskolan. Spridningen av forskning sträcker sig även utanför landets gränser och under året arrangerade BUV-miljön en stor internationell konferens, NYRIS (Nordic Youth Research Symposium). Konferensen räknas som den ledande inom forskning om ungdomar i Norden. 150 forskare deltog från främst Norden och Baltikum men även från övriga Europa, USA och Australien. Temat var ungdomar i förändring. Vidare har en mängd publikationer författats under året i såväl internationella tidskrifter, flera böcker, populärvetenskapliga rapporter samt att miljöns forskare har varit gästredaktörer för internationella tidskrifter såsom exempelvis Cyberpsychology. Vetenskapsrådets andel uppgår till 4 procent. Övriga fonder och anslagsgivare står tillsammans för cirka 17 procent av den forskning som sker på högskolan med hjälp av externa medel. Under övriga ingår bland annat Forte med en större post. Den EU-finansierade forskningen ökade igen 2016 efter några år av minskade intäkter. Se nedanstående diagram. Externa forskningsmedel per finansiär (miljoner kronor) De externa forskningsmedlen avser här forskningsprojekt där merparten bokförs som bidrag och en viss mindre del bokförs som avgift ,9 mkr ,5 mkr ,9 mkr 16,1 12,1 13,2 6,3 2,0 9,9 6,7 8,2 8, ,3 1,3 3,0 0,4 12,5 7,2 4,7 2,1 2,2 1,2 8,8 12,5 12,6 KK-stiftelsen EU, regionala fonden Vinnova Europeiska socialfonden EU:s ramprogram Västra Götalandsregionen Vetenskapsrådet Övriga Högskolans samfinansiering av bidragsfinansierade projekt Samfinansiering, tkr Andel av total finansiering (%) Andel av det statliga ramanslaget för forskning och utbildning på forskarnivå (%) Högskolans samfinansiering avser den andel i externfinansierade projekt som högskolan finansierar med egna medel. Samfinansieringen består av avtalad andel i projekten samt täckning av den andel av gemensamma kostnader som inte finansieras av extern part. En relativt stor andel av det statliga forskningsanslaget går till de externa finansiärernas krav på medfinansiering. Vissa år har närmare hälften av forskningsanslaget använts för avtalade åtaganden i externt finansierade forskningsprojekt samt finansiering av de faktiska indirekta kostnader som finansiärerna i vissa fall inte ger full ersättning för. Under 2016 har denna medfinansiering ökat jämfört med I Årsredovisning I Högskolan Väst I 2016

33 FORSKNING OCH UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ Kvalitetsarbete inom forskning Forskarutbildning Utvecklingen av ett nytt kvalitetssystem för högskolans forskning har fortlöpt under året. Då högskolan påbörjat en kvalificeringsprocess för att blir KK-miljö inom produktionsteknik och arbetsintegrerat lärande går utvecklingen av kvalitetssystemet hand i hand med kvalificeringsprocessen. Målet är att implementera ett nytt kvalitetssäkringssystem för all forskning under 2017, då också beslut om KK-miljö väntas. Forskningens omfattning och kvalitet ska följas upp systematiskt på samtliga nivåer; övergripande ledningsnivå, forskningsmiljö/institutionsnivå samt projektnivå. Ändamålsenliga processer och effektivt resursutnyttjande fordrar väl avvägda riktlinjer och rutiner. Som en del av kvalitetsarbetet rörande forskningen har de tre vitala forskningsmiljöerna utvärderats 2016, med inslag av externa granskare, enligt de nya riktlinjer som fastställdes Utvärderingens resultat ligger bland annat till grund för den interna fördelningen av de statliga forskningsanslagen till dessa miljöer. Högskolan Väst fick examensrättigheter för forskarutbildning under 2011 och under våren 2012 inrättades tre forskarutbildningsämnen; Informatik med inriktning mot Arbetsintegrerat lärande, Pedagogik med inriktning mot Arbetsintegrerat lärande samt Produktionsteknik. Vid utgången av 2016 fanns totalt tjugosex aktiva forskarstuderande inom ämnet Produktionsteknik, nio inom Informatik med inriktning mot Arbetsintegrerat lärande och elva inom Pedagogik med inriktning mot Arbetsintegrerat lärande, totalt 46 aktiva forskarstuderande. Utlysningar för doktorandanställningar görs bland annat genom Euraxess europeiska portal för att säkra en bred och genomskinlig rekrytering av forskarstuderade. Under 2014 utlystes sju doktorandtjänster, 2015 sex stycken och 2016 fyra. Under 2016 antogs totalt sex doktorander med anställning vid Högskolan Väst, varav fyra i ämnet Produktionsteknik och två i ämnet Informatik med inriktning mot AIL. Totalt antal sökande för dessa tjänster var 39. Därutöver antogs också fyra forskarstuderande med anställning hos externa parter. Under 2016 fanns totalt 16 aktiva doktorander med anställning hos externa parter. Merparten av dessa är män. Av dessa ingick under 2016 tio forskarstuderande i forskarskolan för Simulering och Styrning av Materialpåverkande Processer (SiCoMaP). SiCoMaP startades vid Högskolan Väst 2012 och är en industriforskarskola, inom ämnet produktionsteknik, finansierad med medel från KK-stiftelsen. Under 2014 startades även ett samarbete upp mellan Högskolan Väst och NU-sjukvården med anställning inom Västra Götalandsregionen. Två forskarstuderande antogs då och bedriver sedan dess utbildning inom ramen för detta samarbete med sikte på licentiatexamen över en fyraårsperiod. Under 2015 utvärderades forskarutbildningsämnet Informatik med inriktning mot AIL av Universitetskanslersämbetet (UKÄ). Utvärderingen ingick i en pilotundersökning för kommande utvärdering av forskarutbildning i Sverige. I februari 2016 meddelades att forskarutbildningen inom Informatik med inriktning mot AIL vid Högskolan Väst värderades ha Hög kvalitet. I syfte att säkra och utveckla forskarutbildningens kvalitet och doktorandernas rättssäkerhet, fastställde Högskolan Väst 2013, ett kvalitetssäkringssystem. Under 2014 utarbetades ett program för implementering av kvalitetssäkringssystemet bestående av interna och externa utvärderingar på såväl övergripande lärosätesnivå som på institutionsnivå per ämne. Kvalitetssäkring av forskarutbildning initierades under Under 2016 presenterades en självvärdering, av institutioner och förvaltning, gällande utbildningsmiljö, handledarresurser och ekonomi inom respektive forskningsämne samt för stödfunktioner vid Högskolan Väst. Självvärdering med efter följande dialog, visar att forskarstuderade vid Hög skolan Väst erbjuds en god och levande akademisk och studiesocial miljö. Självvärderingen har också bidragit till analys av kompetensförsörjning av lärare vid institutionerna samt bidragit till förtydligande av ansvarsområden och skapat förutsättningar för reflektion kring administrativa rutiner för forskarutbildningen. Självvärderingen har även visat på utvecklingsområden för att säkerställa en god uppföljning av forskarutbildningen vid lärosätet framgent. Under 2016 har en doktorandkommitté (DUSK) etablerats vid Högskolan Väst. Doktorandkommittén är en underorganisation till Kårstyrelsen som bedrivs av doktorander. Kommittén ger stöd i de frågor som berör doktorander specifikt och bedriver utbildnings- och studiesocial bevakning för forskarutbildningarna på Högskolan Väst. Syftet med denna gruppering är att fungera som en diskussionsplattform där doktorander kan mötas över forskningsområden för att utbyta erfarenheter I Högskolan Väst I Årsredovisning I 33

34 Sökande och antagna till forskarutbildning Sökande till utlysta doktorandanställningar varav kvinnor varav män Antal nyantagna doktorander med doktorandanställningar vid Högskolan Väst varav kvinnor varav män Antal nyantagna doktorander med doktorandanställningar hos externa parter varav kvinnor varav män Vid Högskolan Väst finns också ett antal doktorander som är antagna till utbildning på forskarnivå vid annat lärosäte. Nedanstående tabell visar det totala antalet antagna doktorander, antagna vid annat lärosäte under åren Samverkan med andra lärosäten där övriga forskarstuderande är inskrivna, bidrar till att Högskolan Väst har kompletta forskningsmiljöer inom lärosätets strategiskt viktiga områden. Doktorander vid annat lärosäte Antal antagna doktorander vid annat lärosäte varav kvinnor varav män varav antal nyantagna doktorander vid annat lärosäte varav kvinnor varav män Av antalet aktiva doktorander under 2016 var 52 antagna vid Högskolan Väst och 29 antagna vid andra lärosäten. Totalt antal forskarstuderade inklusive antagna vid Högskolan Väst och vid andra lärosäten uppgår till 81 och av dessa var 57 procent kvinnor. Antalet aktiva doktorander antagna vid Högskolan Väst har ökat från 42 till 52 under perioden, av dessa är 16 anställda av externa parter. Antal doktorander (inklusive forskarstuderande adjunkter) med någon aktivitet, samt andel per kön Antal varav vid Högskolan Väst Andel kvinnor totalt (%) Andel män totalt (%) Finansiering av utbildning på forskarnivå Finansiering av forskarstuderande, 2016 (tkr) FINANSIERINGSFORM Informatik med inriktning mot AIL Pedagogik med inriktning mot AIL Produktionsteknik Antagna via andra lärosäten varav anslagsmedel varav externa medel TOTALT Ovanstående tabell visar finansiering av forskarstuderandes löner (exkl. doktorander anställda hos externa parter) uppdelat på anslagsmedel respektive externa medel för högskolans tre forskningsämnen. Tabellen visar också forskarstuderande antagna vid andra lärosäten, men anställda på Högskolan Väst. Summa 34 I Årsredovisning I Högskolan Väst I 2016

35 FORSKNING OCH UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ Forskning och utbildning på forskarnivå i siffror/prestationer Antal årsarbetskrafter ökar något mellan åren 2015 och Den totala kostnaden för forskarstuderande har ökat med cirka tre procent från föregående år Kostnaden per forskarstuderande har ökat något vid jämförelse med föregående år. Andelen externa forskningsintäkter har ökat marginellt Publikationer Antalet refereegranskade vetenskapliga publikationer uppgår till 176, vilket är en ökning med 20 publikationer jämfört med Kostnad per refereegranskad publikation har ökat från till kronor. Prestationer, forskning och utbildning på forskarnivå Total kostnad forskarstuderande (tkr) Antal forskarstuderande (årsarb) Kostnad per forskarstuderande (tkr) Andel externa forskningsintäkter av totala forskningsintäkter 52,2% 51,6% 56,8% Total kostnad forskning exkl. forskarutbildning (tkr) Antal refereegranskade publikationer 3) Kostnad per refereegranskad publikation (tkr) Beräkningen av kostnaderna är framtagen enligt en modell använd av ett flertal andra lärosäten. Kostnad för forskarstuderande omfattar tid till forskning och utbildning samt utrustning och resor. Kostnader för handledning samt lokaler ingår också i detta belopp. Beloppet är framtaget enligt full kostnadsredovisning. Doktorander anställda av externa parter ingår inte i årsarbetskraften och lönekostnader för dessa ingår heller inte. Antalet refereegranskade vetenskapliga artiklar är inte fraktionerat. Avlagda examina på forskarnivå Antalet avlagda examina på forskarnivå under 2016 var totalt femton, varav fyra var doktorsexamina utfärdade av Högskolan Väst. Övriga sex doktorsexamina utfärdades av andra lärosäten, där Högskolan Väst haft doktorander inskrivna. Fem licentiatexamina har under 2016 utfärdats på Högskolan Väst inom ämnet Produktionsteknik. Inga licentiatexamina har utfärdats under 2016 för doktorander antagna vid andra lärosäten. Examina på forskarnivå Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Antal doktorsexamina varav utfärdade vid Högskolan Väst Antal licentiatexamina I Högskolan Väst I Årsredovisning I 35

36 KUNSKAPSBILDNING GENOM SAMVERKAN 36 I Årsredovisning I Högskolan Väst I 2016

37 KUNSKAPSBILDNING GENOM SAMVERKAN Samverkan inom utbildning och forskning med privata, offentliga och ideella aktörer är starkt prioriterad vid Högskolan Väst och nära kopplad till högskolans profil Arbetsintegrerat lärande. Kunskapsbildning i interaktion mellan akademin och andra parter stärker kvaliteten inom utbildning och forskning samt gynnar en positiv samhällsutveckling. Betydelsen av att samverka Samverkan är integrerad i Högskolan Västs utbildning och forskning. Idén om arbetsintegrerat lärande, AIL, utgår från grundidén om en kunskapsutveckling bedrivs tillsammans med andra. Den goda spiralen uppstår där högskolan samverkar inom utbildning och forskning med externa parter runt gemensamma problem. Genom AIL blir högskolan en särskilt användbar, värdefull och positiv kraft i problemlösningen och samhällsförändringen, inte minst i den region där Högskolan Väst finns. Förutom bevarande och utveckling av avancerade kunskaper samt studenter som är väl förberedda för ett långt yrkesliv, ska högskolesektorn göra studenterna till aktiva medborgare i demokratiska samhällen samt bidra till individens personliga mognad. Samverkan med omgivande samhälle och AIL ger studenter vid Högskolan Väst goda möjligheter att utveckla dessa färdigheter genom konkret handling i nya sammanhang. Under arbetet med Vinnovas pilotutvärdering av samverkan vid landets lärosäten skapades en intern samverkansgrupp vid Högskolan Väst. Högskolan har nu tagit det hela ett steg längre och inrättat ett övergripande formellt råd för samverkansfrågor. Samverkansrådet är rektors samordnings-, arbets- och referensgrupp för högskoleövergripande strategiska samverkansfrågor. Vinnovas modell för värdering av samverkan Vinnova har haft regeringens uppdrag att ta fram en modell för att värdera lärosätenas samverkan med omgivande samhälle. Modellen ska kunna användas som underlag för fördelning av delar av basanslagen för forskning. Modellen har testas i två piloter där Högskolan Väst medverkat. Den första piloten avsåg samverkanstrategier och implementering av dessa medan den andra avsåg samverkansaktiviteter och resultat redovisades resultatet av pilot 2. Bedömningen, som gjorts av externa experter, har byggt på lärosätenas egna beskrivningar, intervjuer och enkäter till samverkansparter. Högskolan Väst föll väl ut i pilot 1, godkänt i pilot 2 och tilldelades sammantaget drygt 4 miljoner kronor för fortsatt strategisk utveckling av samverkansarbetet. Arenor för samverkan Fyrbodals Hälsoakademi för utveckling av vårdverksamheter Fyrbodals Hälsoakademi, tidigare NU-akademin Väst, är en av de så kallade AIL-plattformarna där Högskolan Väst ingår i ett avtalat samarbete med externa parter om forskning och kunskapsutveckling inom ett visst område. Inom Fyrbodals Hälsoakademi samarbetar högskolan med NU-sjukvården (länssjukhusvården i Högskolan Västs närområde) och Närhälsan (den offentligt drivna primärvården). Fokus ligger på att stärka den vårdrelaterade verksamhetsnära forskningen och kunskapsutvecklingen hos parterna genom utökade gemensamma satsningar på forsknings-, utvecklings- och utbildningsprojekt. Detta skall göras på ett sådant sätt att det gynnar de inblandade organisationerna, medarbetarna, patienterna och det övriga samhället. I mars 2016 bytte verksamheten namn från dåvarande NUakademin Väst till Fyrbodals Hälsoakademi. I augusti tillträdde också en ny verksamhetsledare. Med det nya namnet vill de tre parterna ta ett stadigare grepp för att främja gemensam kunskapsproduktion, kompetensutbyte, forskning och utveckling. Samarbetet är idag inriktat på verksamhetsutveckling inom hälso- och sjukvård med tre särskilt prioriterade områden: sköra äldre, psykisk hälsa/ohälsa samt välfärdsteknologi, digitalisering och e-hälsa. Under andra halvåret har det genomförts seminarier inom de prioriterade områdena samt en konferens om sårvård. Fyrbodals Hälsoakademis styrgrupp har påbörjat ett arbete med utveckling av den interna organiseringen och åt vilket håll samverkan skall utvecklas. Stygruppen har särskilt lyft fram frågeställningen om hur samverkan kan komma att för djupas genom att öka antalet doktorander, adjungeringar, affilieringar och kombinationstjänster. Produktionstekniskt Centrum nav för akademi och industri Produktionstekniskt Centrum, PTC, är en annan av de så kalllade AIL-plattformarna, och fungerar som en arena för produktionsteknisk forskning och utveckling för akademi och industri. PTC är en sammanhållen forsknings- och utvecklingsmiljö, inom ramen för utvecklingsarenan Innovatum Teknikpark. Här samlas internationell spetskompetens och parternas utrustning för att skapa möjlighet för alla inblandade att nyttja resurserna. Gemensamt skapas en större utrustningspark än någon av parterna skulle kunna hålla för egen del och här drivs en stor mängd utvecklingsprojekt i 2016 I Högskolan Väst I Årsredovisning I 37

38 världsklass. I PTC:s lokaler huserar Högskolans Västs forskargrupp inom området, Produktionsteknik Väst, med ungefär 70 aktiva forskare och en intensiv samverkan pågår. I en satsning på att öka aktiviteten inom PTC initierades under året möjligheten att ansluta företag som nätverkspartner. Som ett första steg i att få fler företag delaktiga utnyttjas det nyligen uppstartade projektet Optimerad Bearbetning som drivs av Högskolan Väst och Innovatum. Projektet är i sig ett utmärkt exempel på PTC-samverkan bland annat genom att Högskolan Väst förmedlar kunskap som baseras på forskningsresultat, företagen lär av varandra och utvecklar sin kompetens gemensamt samt att utrustningar och lokaler på PTC används för workshops och praktiska tester. Automation är ett annat område som utvecklas starkt. Högskolan Väst, Swerea IVF, GKN Aerospace och Innovatum har under året bildat en arbetsgrupp för att utveckla och driva en långsiktig gemensam satsning inom området. I höstas startade Förstudier Automation ett samarbete mellan Innovatum och Högskolan Väst där studenter utför förstudier åt företag. Under året var det premiär för Sweden Robot Hack på PTC. Tävlingen arrangerades av Högskolan Väst och Innovatum i samarbete med den ideella föreningen Sweden Robot Hack. De drygt 30 tävlingsdeltagarna var studenter från Chalmers tekniska högskola, Göteborgs universitet, Högskolan i Skövde, Högskolan Väst och Nils Ericsonsgymnasiet i Trollhättan. Tävlingsjuryn bestod av representanter från ett antal teknikföretag. Kommunakademin Väst unikt kommunsamarbete Högskolan Västs samverkan med kommuner, regiondrivna verksamheter och andra offentliga aktörer har utvecklats och intensifierats på senare år, och växer i betydelse. Bland annat har samverkan med de 14 kommunerna inom delregionen Fyrbodal formaliserats i form av Kommunakademin Väst. Gemensamt beslut om ett förprojekt togs under 2015 och uppbyggnadsfasen inbegrep bland annat kartläggning av den samverkan som redan pågår samt formering av ett strukturerat nätverk. Tanken är att Kommunakademin Väst som formellt sjösätts i början av 2017 ska bygga upp en samverkansstruktur som bidrar till en god samhällsutveckling i den nordvästra delen av Västra Götalandsregionen, och därmed också bidrar till att stärka kvalitén i utbildning och forskning vid högskolan. Samarbetet ska genom utbildningsinsatser, utvecklings- och forskningsprojekt stärka utvecklingen i kommunerna samt tillgängliggöra viktig avancerad kunskap från kommunerna till högskolans studenter, lärare och forskare. Samarbetet ger fördelar för samtliga parter och är unikt i ett nationellt perspektiv då antalet deltagande kommuner saknar motstycke. Gränsregional samverkan Högskolan har under året fortsatt sina gränsregionala samarbeten för att utveckla aktiviteter för regional och gränsregional utveckling och bidra till kunskaps- och kompetensutveckling runt den norska och danska gränsen. Högskolan är inblandad i en mängd projekt, både som projektägare och medaktör. Ett exempel på ett större nystartat projekt där högskolan är medaktör är Interregprojektet Urban Platsinnovation som leds av Lysekils kommun. Det omfattar totalt 6 kommuner från Sverige och Norge. Här kan högskolan medverka till kunskapsutveckling och kunskapsspridning om hur centralorter kan utvecklas för att bli mer attraktiva för invånare och besökare. Ett annat nytt EU-projekt handlar om hur företag blir framgångsrika. Små och medelstora företag dominerar näringslivet i gränsregionen norra Bohuslän och Dalsland, och på den norska sidan Halden, Fredrikstad och Sarpsborg. Högskolan Väst driver tillsammans med Høgskolen i Østfold och företag på båda sidor gränsen detta Interregprojekt. Syftet är att öka företagens konkurrenskraft och att de därigenom ska kunna växa. Sedan tidigare finns ett samarbetsavtal mellan Högskolan Väst och Høgskolen i Østfold kring samarbete för välfärdsutveckling som fokuserar på social, ekologisk och ekonomiskt hållbar utveckling. En mängd samarbete pågår redan, främst inom utbildningssidan såsom till exempel lärarutbyte. Under 2016 sattes också fokus på forskningssamarbete och hur det kan utvecklas. Högskolan Väst stod då värd för en samverkanskonferens där båda högskolorna presenterade sina forskningsmiljöer samt höll workshops där man diskuterade fortsatt forskningssamarbete. Exempel på andra partners som är väsentliga för högskolans potential att spela en viktig roll för studenter och samhällsutveckling är samarbetet med den kommunala samverkansorganisationen Svinesundskommittén och den Norsk- Svenska Handelskammaren. Högskolan som samhällsaktör Demokratiarbete Som ett lärosäte med brett utbildningsutbud intar Högskolan Väst en viktig roll som samhällsaktör i regionens omställning och dess utvecklingsarbete. I linje med detta och sett till rådande samhällsklimat arbetar högskolan aktivt med demokratiutveckling, såväl inåt mot studenter och personal som utåt mot den breda allmänheten. Detta arbete fortgår och det har under året bland annat präglat delar av högskolans innehåll under Almedalsveckan och varit i fokus vid andra paneldebatter och öppna föreläsningar. Integration för nyanlända Den samhällssituation som präglat Sverige och världen de senaste åren invandringsfrågan och flyktingströmmarna är också något som påverkat högskolan i rollen som mötesplats och samhällsaktör. Under året har flera initiativ tagits för att öka integrationen och möta de behov som finns från nyanlända och aktörer runt dessa. Inte minst med tanke på att Sveriges största asylboende, Restad Gård, finns i närheten. Det har skapats former för regelbundna kontakter med Restad Gård, anordnats seminarier för nyanlända och 38 I Årsredovisning I Högskolan Väst I 2016

39 KUNSKAPSBILDNING GENOM SAMVERKAN ordnats språkcaféer bland mycket annat. Många studenter arbetar med flyktingfrågan under olika inlämningsuppgifter i deras respektive utbildningar. Till exempel har flera Hälsovetarstudenter skrivit sina examensarbeten ute på asylboendet Restad Gård i Vänersborg. Högskolan som myndighet har erbjudit ett antal praktikplatser för nyanlända med flyktingbakgrund under året, och också tagit emot praktikanter. Syftet med praktiken är att nyanlända ska få utveckla kunskaper i svenska, få ett ökat nätverk och få ökad kunskap om arbete på statliga myndigheter. Sveriges lärosäten har fått i uppdrag att göra en valideringsinsats för utländska akademiker. Målet med insatsen är att fler ska få sina kvalifikationer erkända för att på så sätt kunna etablera sig snabbare i en utbildning eller på arbetsmarknaden. Högskolan arbetar i linje med detta uppdrag. Högskolan Väst har under året tagit fram två utbildningar inom ramen för Skolverkets regeringsuppdrag kring utbildning för skolpersonal. Syftet är att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända elever samt elever med annat modersmål än svenska. Det handlar dels om Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång samt om Undervisa nyanlända elever utbildning för modersmålslärare, studiehandledare och lärare. Även inom ramen för högskolans forskning sker flera projekt med koppling till nyanlända. I ett av dessa arbetade högskolan under 2016 tillsammans med Arbetsförmedlingen för att stödja utrikesfödda kvinnor med kort skolgång på vägen mot arbete eller studier. Projektet fokuserade på metodutveckling kring hur Arbetsförmedlingen kan arbeta med att stärka kvinnornas självkänsla genom användning av empowerment. Almedalen Högskolan medverkade 2016 i Almedalen som en del av den Västsvenska arenan en sammanslutning mellan åtta parter som samarbetar genom att lyfta frågor ur västsvenskt perspektiv. Högskolan Väst satsade på fyra olika teman för sina panelsamtal och seminarier: hållbara barn och ungdomar, robotarnas intåg i arbetslivet, betydelsen av högskolorna för regional tillväxt och utveckling, samt högskolornas roll i demokratifrågorna. I panelerna deltog forskare från samtliga högskolans forskningsmiljöer, representanter från högskolans ledning samt externa aktörer. Utveckling av uppdragsverksamheten Ett viktigt led i högskolans roll att höja utbildningsnivån, bidra till kompetensutveckling och kompetensförsörjning samt stödja utveckling och förnyelse i närregionen är att erbjuda uppdragsutbildningar. Under året fortsatte Högskolan Väst därför sin utökade satsning på uppdragsverksamhet som också ökade betydligt i omslutning jämför med Det är framför allt offentlig verksamhet som står för merparten av uppdragsutbildningsvolymen. Under året kan särskilt ses en ökning inom det sociala fältet, välfärdssektorn och av uppdrag som är resultat av samarbetet med Företagsekonomiska institutet, FEI, kring fastighetsmäklarutbildning I Högskolan Väst I Årsredovisning I 39

40 Innovationer och nyttiggörande De två senaste åren har Högskolan Väst genomfört ett högskoleövergripande arbete när det gäller strategier för ökad samhällsrelevans genom samverkan som också inbegriper nyttiggörandeaspekten på utbildning och forskning. Inom ramen för Vinnovas regeringsuppdrag att ta fram en modell för att värdera universitets och högskolors samverkan med det omgivande samhället, har högskolan deltagit i både steg ett och två för att pröva modellen. Respektive lärosäte har underbyggt sina beskrivningar av strategier och implementeringsarbete med självvalda dokument/indikatorer. På grund av den nära kopplingen mellan samverkan och nytta har Högskolan Väst valt att också vidareutveckla tolkningen av nyttiggörande. Här har utgångspunkten tagits i såväl EU:s som HEFCE:s (The Higher Education Funding Council for England) texter runt societal impact (samhällspåverkan) för att tydliggöra högskolans inställning. Den kan samman fattas i att alla resultat, verksamheter och samverkan som leder till förändring eller utveckling av samhället, dess ekonomi, kultur, offentliga verksamheter, hälsa, miljö eller medborgares livskvalitet, anses utgöra samhällspåverkan. Nyttiggörande av forskningsresultat ska ses inom denna tolkningsram och som ett sätt att uppnå positiv samhällspåverkan. Högskolan Väst är nu i kvalificeringsfasen för att bli en så kallad KK-miljö, med långsiktig forskningsfinansiering från KK-stiftelsen. Samproduktion och nyttiggörande är bärande element i utformningen av en KK-miljö varför dessa delar naturligt sätts i fokus och kommer att utvecklas i och med att detta arbete pågår. Mer information om KK-miljöansökan finns under avsnittet Forskning och utbildning på forskarnivå. Samverkan i siffror/prestationer Dessa uppgifter är integrerade i den övriga verksamheten och går därför inte att särredovisa ekonomiskt. Högskolan Väst följer utvecklingen avseende förslag till prestationsmått som tas fram inom sektorn. För samverkan har några prestationsmått avseende volymer tagits fram. Högskolan Väst arbetar med en mängd modeller som syftar till att öka interaktion och samarbete med arbetslivet. Det sker genom olika former av arbetsintegrerat lärande, såsom bland annat Co-op (Cooperative Education) samt Extra stimulans för att arbeta med nyttiggörande ges till studenter och anställda i samarbete med Drivhuset och Chalmers Innovationskontor. Vid halvårsskiftet anställdes även en ny innovationsrådgivare efter det att tjänsten varit vakant delar av året. Innovationsrådgivaren utgör ett stöd vid nyttiggörandet av forskningsresultat när det gäller att skydda och förvalta idéer, kommersialisera eller sprida forskningsresultatet på ett hållbart sätt. Ett antal idéer har under året fått verifieringsansökningar godkända och erhåller därmed stöd av Chalmers Innovationskontor för att låta testa sin idé. Det handlar exempelvis om sprickdetektion med termografi, dubbfria däck och en avancerad ledarskapsintelligensmodell. Dessa forskningsresultat ska nu utvecklas vidare, testas och förhoppningsvis realiseras för att komma till användning i samhället. Högskolan Väst har under 2015 och 2016 medverkat i det Vinnovafinansierade projektet Increasing Collaborative Capacities (ICECAP) med Jönköping university som koordinerande part. Projektet fokuserar på utveckling av strategiska samverkansaspekter på kärnprocesserna för forskning och utbildning. ICECAP är en fortsättning av ett tidigare Vinnovafinansierat projekt, CARENA. För Högskolan Västs del har projektet inbegripit framskrivning av samverkansoch nyttiggörandestrategier för högskolans tre prioriterade forskningsmiljöer (Produktionteknik Väst, Lärande i och för det nya arbetslivet samt Barn- och ungdomsvetenskap) samt utbildningsmodellen Co-op. Projektet slutrapporterades till Vinnova i december 2016 med en gemensam rapport från de sju ingående lärosätena. verksamhetsförlagd utbildning (VFU). VFU förekommer bland annat i sjuksköterskeutbildning, lärarutbildning och i det socialpedagogiska programmet. Co-op finns bland annat inom ingenjörs- och ekonomutbildningarna. Övriga utbildningsprogram har andra former av arbetsintegrerat lärande. I nedanstående tabell redovisas antal studenter inom program med obligatoriska inslag av verksamhetsförlagd utbildning samt de studenter som har valt studiegång som inkluderar Co-op. 40 I Årsredovisning I Högskolan Väst I 2016

41 KUNSKAPSBILDNING GENOM SAMVERKAN Prestationer Samverkan UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ/ AVANCERAD NIVÅ Antal studenter i VFU (individer) Totalt antal VFU-veckor Antal studenter i Co-oputbildning (individer) Antal Co-opveckor FORSKNING Antal externa samverkansprojekt Co-op, Cooperative Education, innebär att programstudenter varvar studier med betalda arbetsperioder. Studenter i lärarutbildning, sjuksköterske- och specialistsjuksköterskeutbildningar samt i programmen för socialpedagoger och socialpsykiatrisk vård redovisas. Prestationsmåtten är behäftade med viss osäkerhet, då det handlar om relativt stora studentpopulationer och där det finns en svårighet att mäta exakt på individnivå. Antal studenter (individer) inom lärarprogrammen baseras på höstterminens antal. Externa samverkansprojekt avser de externfinansierade projekt i forskningen där externa aktörer deltar aktivt i projektet.. Antalet individer inom VFU samt antalet VFU-veckor har ökat 2016 jämfört med Den främsta förklaringen är större studentkullar inom lärarutbildningen. Antalet studenter i Co-oputbildning har under 2016 minskat något. Uppdragsutbildning, poänggivande Helårsstudenter Helårsprestationer Antalet helårsstudenter inom poänggivande uppdragsutbildning ökade mellan 2014 och 2015 och ökar nu kraftigt till 481. Intäkterna för uppdragsutbildning har ökat mellan 2015 och Samarbetspartners i siffror Under året har samverkan och samarbeten skett på bred front såväl inom utbildning som forskning. Nya partners tillkommer ständigt medan många partners har funnits med en lång tid. PARTNERS INOM UTBILDNING Vård Samarbetspartners där studenter genom eller har genomfört verksamhetsförlagd utbildning på Sjuksköterske- och specialistsjuksköterskeprogrammen samt inom Socialpsykiatrisk vård: Cirka 350 arbetsplatser/vårdverksamheter i 40 kommuner. Skola Samarbetspartners där studenter genom eller har genomfört verksamhetsförlagd utbildning inom Lärarutbildningen: Närmare 300 skolor i drygt 40 kommuner. Personalvetare Samarbetspartners där studenter genom eller har genomfört verksamhetsförlagd utbildning inom Personalvetarprogrammet samt arbetsgivare där studenter haft mentorer: Drygt 80 arbetsplatser i över 20 kommuner. Socialpedagog Samarbetspartners där studenter genom eller har genomfört verksamhetsförlagd utbildning inom socialt/socialpedagogiskt arbete på det socialpedagogiska programmet: 230 arbetsplatser i närmare 40 kommuner. Co-op Co-op innebär att teoretiska studier varvas med avlönade arbetsperioder på ett företag eller en organisation. Co-op finns inom ingenjörs-, IT- och ekonomiutbildningarna. Samarbetspartners där studenter genom eller nyligen har genomfört Co-op: Närmare 100 arbetsplatser i knappt 40 kommuner. Studentmedarbetare Samarbetspartners där programstudenter innehaft en deltidsanställning som studentmedarbetare vid sidan om studierna (nytt koncept för 2016): 5 arbetsplatser i 4 kommuner. PARTNERS INOM FORSKNING Svenska företag, myndigheter och organisationer som högskolan samarbetade med inom forskningen 2016 (internationella verksamheter är ej inräknade): Cirka 160 verksamheter I Högskolan Väst I Årsredovisning I 41

42 VERKSAMHETENS FÖRUTSÄTTNINGAR 42 I Årsredovisning I Högskolan Väst I 2016

43 VERKSAMHETENS FÖRUTSÄTTNINGAR PERSONALSTRUKTUR Antal anställda Medelantal anställda under 2016 var 593 och vid årets slut var närmare 600 personer anställda vid högskolan. Det är en mindre ökning jämfört med föregående år då medelantalet anställda var 582. Antalet undervisande och forskande personal har ökat från 369 till 381 och andelen forskande och undervisande personal uppgår till 64 procent. Antal undervisande och forskande personal (individer), per tjänstekategori TJÄNSTEKATEGORIER Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Professor Lektor Meriteringsanställning Adjunkt SUMMA LÄRARE Annan undervisande och forskande personal SUMMA Årsarbetskrafter Årsarbetskraften är i det närmaste oförändrad och uppgår till 480 årsarbetskrafter. Andelen lärare av samtliga anställda är 58 procent. Andelen disputerade lärare av det totala antalet lärare har ökat och är närmare 53 procent. Andelen disputerande av undervisande och forskande personal uppgår till cirka 50 procent. Antalet professorer fortsätter att öka och uppgår nu till 25 årsarbetskrafter, vilket innebär att de utgör 17 procent av de disputerade lärarna. Antal årsarbetskrafter (exklusive timanställda) TJÄNSTEKATEGORIER Professor Lektor Meriteringsanställning Adjunkt Summa lärare (varav disputerade lärare) (146) (139) (131) Annan undervisande och forskande personal Doktorand Teknisk personal Administrativ personal Bibliotekspersonal SUMMA ANSTÄLLDA TOTALT Anm. Högskolans bedömning är att årsarbetskraften överskattades något år Ett nytt personalsystem infördes relativt sent under år 2015 och den mer förfinade metod för beräkning av årsarbetskrafter som använts för beräkning av värden år 2016 kunde då inte fullt ut tillämpas I Högskolan Väst I Årsredovisning I 43

44 Könsfördelning Andelen kvinnor av samtliga anställda (årsarbetskrafter) uppgår till 59 procent. Gällande teknisk/administrativ personal utgörs de till cirka två tredjedelar av kvinnor, 65 procent. För lärare är fördelningen mellan kvinnor och män oförändrad 2016 och kvinnornas andel uppgår till 57 procent. När det gäller de disputerade lärarna är motsvarande andel 55 procent. Könsfördelning årsarbetskrafter, % (exklusive timanställda) TJÄNSTEKATEGORIER Andel kvinnor Andel män Andel kvinnor Andel män Andel kvinnor Andel män Professor Lektor Meriteringsanställning Adjunkt Summa lärare (varav disputerade lärare) (55) (45) (54) (46) (56) (44) Annan undervisande och forskande personal Doktorand Teknisk/Administrativ personal Bibliotekspersonal SUMMA ANSTÄLLDA TOTALT Åldersfördelning Andelen anställda mellan år ökar medan andelen mellan år respektive 60 år eller äldre minskar något. Andelen 29 år eller yngre respektive mellan år ligger kvar på samma nivå 5 procent respektive 15 procent. Åldersfördelning personal, % I Årsredovisning I Högskolan Väst I 2016

45 VERKSAMHETENS FÖRUTSÄTTNINGAR KOMPETENSFÖRSÖRJNING Rekrytering Anställda inom en del ämnes-/kunskapsområden är svårrekryterade och då särskilt inom elkraft, lantmäteri, företagsekonomi (särskilt redovisning), media, pedagogik, socialt arbete samt inom vårdvetenskap. Exempelvis är det nationell brist på disputerade sjuksköterskor och därmed svårt att få sökande till lektorat i vårdvetenskap samtidigt som ett stort antal pensionsavgångar är en realitet. Inom ingenjörsvetenskap tar högskolan hjälp av rekryteringsföretag och genom samverkan med Vattenfall upprätthålls en god kompetens inom elkraft. Under året har det rekryterats nio professorer vilket är högre än föregående år. Inom ingenjörsvetenskap har flertalet av professorerna rekryterats internationellt. Rekryterade och befordrade professorer samt lektorer perioden Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Professorer Lektorer TOTALT Professorer som anställts, innefattande rekryterade och befordrade, under perioden är 30 till antalet. Av dessa är 12 kvinnor, vilket innebär en andel om cirka 40 procent för perioden. Under perioden har 39 lektorer anställts/befordras och av dessa var 23 kvinnor, det vill säga cirka 59 procent. Av högskolans lektorer är majoriteten kvinnor och andelen uppgår till 58 procent. Kompetensutveckling Som en resurs för kompetensutveckling bland högskolans lärare är att de inom ramen för arbetstidsavtalet ges möjlighet till kompetensutvecklingstid. Detta är en viktig faktor i personalens och högskolans utveckling. Det har varit ett uppstartsår för den högskolepedagogiska verksamheten där lärare på Högskolan Väst ges möjlighet att läsa behörighetsgivande kurser i pedagogik. Under året har det exempelvis getts en kurs om IKT i undervisningen och en kurs kring arbetsintegrerat lärande. I samarbete med Högskolan i Skövde och Högskolan i Borås har kursen Att handleda doktorander getts och Högskolan Väst samverkar även med Göteborgs universitet kring högskolepedagogisk utveckling. Under året har Institutionen för hälsovetenskap gett kurser i normmedvetenhet och dessa har varit öppna för samtlig personal på högskolan. Det har dels varit en kurs i normmed vetet vårdande och dels en kurs i normkritiskt förhållningssätt. Båda kurserna har haft syftet att öka deltagarnas kunskap och medvetenhet om mänskliga rättigheter, maktordningar, osynliggöranden och normativa uppfattningar i samhället och i vården. Högskolans meriteringsprogram för att öka antalet docenter/ professorer inom prioriterade områden har pågått under året. Inom vissa områden är det svårt att rekrytera docenter eller professorer, därför är detta ett sätt för redan anställda att meritera sig. Programmet är treårigt och 13 har fått mentors- och/ eller meriteringstid under Mentorerna är professorer inom relevant område. Under 2016 har det tvååriga forskningsledarprogrammet fortlöpt. Tillgången till forskningsledare är mycket viktig för uppbyggnaden av miljöer och forskarutbildning. Det är docentkompetent personal (lektorer och professorer) vid Högskolan Väst som går programmet. En hörnsten i forskningsledarprogrammet är mentorskapet. Alla deltagare får en mentor inom relevant område som själv har erfarenhet av att bygga upp en forskningsmiljö. Under året har det pågått ett ledarutvecklingsprogram för avdelnings- och gruppchefer på högskolan. Programmet har bestått av 11 heldagar. Cheferna har getts möjlighet att utveckla sitt ledarskap och programmet har även bidragit till att öka samarbetet mellan arbetsenheterna på högskolan I Högskolan Väst I Årsredovisning I 45

46 Arbetsmiljö Under året har högskolan inlett arbetet med att implementera det högskoleövergripande konceptet Hälsofrämjande högskola. Fokus under året har varit att förbereda inför att en ny arbetsmiljöundersökning ska genomföras under Jämställdhetsintegrering Under året startade arbetet på landets lärosäten med den särskilda regeringssatsningen kring jämställdhetsintegrering. Syftet är att verksamheten ska bidra till att nå de jämställdhetspolitiska målen. Högskolan Väst valde att under våren rikta in sitt arbete på framtagandet av planen kring två fokusområden: behovet av att motverka könsbundna studieval samt förbättra kvinnor och mäns genomströmning. Vidare kommer högskolan att fokusera på att utveckla Sjukfrånvaro Den totala sjukfrånvaron uppgår till 3,7 procent och det är en viss minskning jämfört med 2015, men ändå en högre nivå än Sjukfrånvaron har ökat något för kvinnor medan den har minskat för männen. Andelen långtidssjukskrivna av den totala sjukfrånvaron har ökat. Den åldersgrupp där sjukfrånvaron har ökat mest under perioden är år. Högskolan upprätthåller generellt sett en mycket god fysisk arbetsmiljö. arbetet med jämställdhetsintegrering tillsammans med samverkande arbetsgivare. Under året har en probleminventering gjorts för att kartlägga tidigare och pågående insatser samt utvecklingsbara områden utifrån ovan angivna riktningar. Problem inventeringen kommer ligga till grund för de insatser högskolan avser vidta i arbetet med jämställdhetsintegreringen, som skall starta under Centrum för salutogenes på högskolan arbetar för att öka kunskapen om och förståelsen av såväl friskfaktorer för hälsa som riskfaktorer för ohälsa. Under året har Centret initierat arbetet med att implementera konceptet hälsofrämjande högskola. Ett första steg är att under 2017 med förebild från norska universitet införa en särskild arbetsmiljöprocess och en sektorsspecifik medarbetarenkät (ARK), särskilt utformad av personal vid universitet för personal vid högskolor och universitet. Sjukfrånvaro i % av tillgänglig arbetstid Total sjukfrånvaro 3,7 3,9 3,0 varav andel av sjukfrånvaron som uppgår till minst 60 dagar 73,2 52,8 56,2 Kvinnor 4,9 4,8 3,5 Män 1,8 2,3 2,2 Anställda 29 år 1,2 1,4 0,6 Anställda år 4,5 4,1 2,6 Anställda 50 år 3,1 3,9 3,6 Arbetsgivarverkets statistik åren I Årsredovisning I Högskolan Väst I 2016

47 VERKSAMHETENS FÖRUTSÄTTNINGAR 2016 I Högskolan Väst I Årsredovisning I 47

48 HÖGSKOLANS ORGANISATION 48 I Årsredovisning I Högskolan Väst I 2016

49 HÖGSKOLANS ORGANISATION Högskolan Väst är organiserad i fyra institutioner, en förvaltning och ett bibliotek. Tillsammans utgör verksamheterna cirka 600 anställda som organiserar omkring studenter. Svenska högskolor och universitet är statliga myndigheter. Riksdag och regering har det övergripande ansvaret för högre utbildning och forskning och styr över regler och resursfördelning. Reglerna för verksamheten regleras i Högskoleförordningen. Utbildningsdepartementet ansvarar för allt som rör högre utbildning och forskning. Högskolans ledning Högsta beslutande organ vid högskolan är högskolestyrelsen. Åtta ledamöter är utsedda av regeringen och företräder samhälle och näringsliv. I styrelsen sitter också tre studentrepresentanter samt tre lärarrepresentanter. Rektor är myndighetens chef och anställs genom beslut av regeringen efter förslag av styrelsen för högskolan. Rektors ansvar är att, närmast under styrelsen, leda verksamheten vid högskolan samt att ingå i högskolans styrelse. Rektor har en ställföreträdare som tjänstgör i rektors ställe när denne inte är i tjänst. Vid Högskolan Väst benämns rektors ställföreträdare prorektor. Prorektor utses av högskolans styrelse. De båda nämnderna Utbildningsnämnden för grund- och avancerad nivå (UN) och Forsknings- och forskarutbildningsnämnden (FFUN) är kollegialt sammansatta organ, där ordförande utses av rektor. Nämnderna ansvarar för säkring och utveckling av kvalitet inom utbildningsverksamheten på grundnivå och avancerad nivå respektive forskning och forskarutbildning. Anställningsnämnden har under rektor ett ansvar för beredning av ärenden om läraranställningar i enlighet med högskolans anställningsordning. Forsknings- och forskarutbildningsnämnden Utbildningsnämnden för grund- och avancerad nivå Anställningsnämnden FÖRVALTNING INSTITUTIONER Ekonomi och IT Hälsovetenskap Individ och Samhälle Ingenjörsvetenskap BIBLIOTEK 2016 I Högskolan Väst I Årsredovisning I 49

50 Centrumbildningar På Högskolan Väst finns ett antal centrumbildningar av högskoleövergripande karaktär som har som syfte att samla verksamheter av likartad natur och gemensamma frågeställningar under ett gemensamt tak. På så sätt skapas förutsättningar för integration inom högskolan och med det omgivande samhället. Forum för skolutveckling Forum för skolutveckling är Högskolan Västs regionala utvecklingscentrum (RUC) i skolutvecklingsfrågor som fungerar som en länk mellan Högskolan Väst och omvärlden. Syftet med Forum för skolutveckling är att verka som regionalt forum för samverkan inom utbildning, forskning och nätverkande. Forumet genomför både korta och långa utbildningsinsatser för skolor, kommuner, och organisationer i form av exempelvis kompetensutvecklingsdagar och uppdragsutbildning. Inom ramen för Forum för skolutveckling finns det rådgivande samverkansorganet Forumrådet, där externa ledamöter från kommuner, fristående aktörer och högskolans lärarprogram finns med. Sedan tidigare ansvarar Forum för skolutveckling för högskolans arbete kopplat till Skolverkets satsningar exempelvis Lärarlyftet, med genomförande av kurser i Svenska som andraspråk och Engelska för lärare. Här genomförs också flera kompetenshöjande insatser för nyanländas lärare kring mottagande, inkludering och skolframgång men även utbildningar för modersmålslärare, studiehandledare och lärare som möter nyanlända elever. Arbetet pågår med fortbildningsinsatser för gymnasiets yrkeslärare i arbetsplatsförlagt lärande, APL, på uppdrag av Skolverket. Syftet är att utveckla hållbara strukturer och rutiner för samverkan mellan skola och arbetsplatser samt planering, genomförande och uppföljning av elevernas kunskapsutveckling under APL. Centrum för Salutogenes Centrumbildningen syftar dels till att fördjupa kunskap om vad salutogenes (hälsans ursprung) är och dels till att tydliggöra salutogenes i högskolans utbildningsprogram. Syftet är också att fördjupa kunskapen om hälsa genom forskning i salutogenes, att öka förståelsen för hälsa utifrån ett resursperspektiv i mötet med det omgivande samhället och högskolans samverkanspartners samt att internationellt fungera som ett centrum med fokus på systematiska forskningsöversikter i salutogenes. Centrumbildningen initierar nya forskningsprojekt och samlar befintlig forskning i salutogenes såväl nationellt som internationellt och genom nätverk och konferenser sprids erfarenheter och forskningsresultat. Centret är också aktiv i arbetet med att skapa ett ramverk för en hälsofrämjande högskola. 50 I Årsredovisning I Högskolan Väst I 2016

51 HÖGSKOLANS ORGANISATION Centrum för hållbar utveckling Högskolan Västs arbete med hållbar utveckling sker huvudsakligen genom Centrum för hållbar utveckling. Centrumbildningens främsta mål är att Högskolan Väst skall vara en viktig aktör i omställningsarbetet för ett hållbart samhälle utifrån ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. Centrumbildningen skall bevaka och främja utbildning och forskning inom de olika dimensionerna och verka såväl inom högskolan som externt med det omgivande samhället. Centrumbildningen ska verka så att hållbar utveckling genomsyrar högskolans utbildningar, forskning och arbetsliv. Arbetet sker dels genom kartläggning, översyn och införande av delar som rör hållbarhet i pågående verksamheter inom utbildningsprogram, kurser och forskning. Det bedrivs ett antal forskningsprojekt där hållbarhet är i fokus. Det arrangeras också inspirationsföreläsningar och varje år en Hållbarhetsdag såväl för internt som externt intresserade. Centrum för studier av mångfald, jämställdhet och integration Högskolans övergripande arbete med mångfaldsfrågor sker genom centrumbildningen Centrum för studier av mångfald, jämställdhet och integration. Utgångspunkten i arbetet är ett brett mångfaldsbegrepp som innefattar kön, etnicitet, religion, klass, sexualitet, funktionsnedsättning och ålder. Varje termin anordnar Mångfaldscentrum två eller tre öppna seminarier med framför allt externa föreläsare. Centrum är också en intern resurs och stödfunktion för högskolans verksamhet som erbjuder stöd inom området och arbetar med att ha en samlad bild av det generella mångfaldsarbetet. Centrum samarbetar med såväl andra lärosäten som myndigheter, organisationer och företag kring mångfaldsfrågor och utveckling av projekt på området. Centrum samlar också forskningsaktiva, såväl internt som externt, inom fältet för utveckling av forskningsfrågor och forskningsprojekt. Centrumbildningen har också uppdraget att samordna högskolans insatser i relation till nyanlända såsom till exempel att arrangera Open lectures. I högskolans närhet finns Sveriges största asylboende, Restad Gård, som är en viktig aktör för högskolan att samordna sig med och stödja. Cisco Akademien Det globala företaget Cisco är ledande på nät- och internetlösningar. Högskolan Väst är sedan 2008 ett nav för Skandinaviens Cisco Networking Academy Program. Det innebär att högskolan ger regionala Ciscoakademier i Sverige, Norge, Island och Danmark stöd i hur man med utgångspunkt i Ciscos utbildningsmaterial lär ut nätverksteknik. Det är högskolan som svarar för certifieringen av såväl de lärare som ska utbilda inom Ciscos olika delmoment som av studenterna. Deltagarna har tillgång till högskolans specialutrustade laborationssalar. Cisco Akademin är nära sammankopplad med högskolans utbildning Nätverksteknik för IT-säkerhet 120 hp som till stora delar bygger på moduler från Cisco I Högskolan Väst I Årsredovisning I 51

52 Institutioner, förvaltning och bibliotek Institutionen för ekonomi och IT Institutionen för ekonomi och IT erbjuder utbildningar inom ekonomi, politik, informatik och media. Här ges bland annat flera populära program på grundnivå som exempelvis Internationella programmet för politik och ekonomi, 3D-animation och visualisering samt Mäklarekonom, samt ett antal program på avancerad nivå. Dessutom ger institutionen fristående kurser, såväl i sitt reguljära utbud som i form av uppdragsutbildning, i bland annat nationalekonomi, ekonomisk geografi, företagsekonomi, juridik, samhälls- och statsvetenskap. Institutionen präglas av internationalisering och har en stor andel utländska studenter, lärarutbyte och mycket kontakter med högskolor och universitet i andra länder. Forskningen vid institutionen koncentreras till den vitala miljön LINA, Lärande i och för det nya arbetslivet, där forskning inom högskolans profilområde arbets integrerat lärande, AIL, bedrivs. Det bedrivs också forskning inom regional utveckling, mångfald och samhällsförändring samt redovisning. Institutionen är sedan många år en av arrangörerna bakom Uddevalla Symposium, en årlig internationell forskningskonferens om regional utveckling, entreprenörskap och innovationer. På institutionen finns också Centrum för hållbar utveckling som bevakar och främjar utbildning och forskning inom hållbar utveckling såväl inom högskolan som externt. På institutionen finns också SPSS Akademin som är ett sam arbete mellan Högskolan Väst och SPSS en av världens ledande tillverkare av programvaror för statistisk analys. Avdelningar Företagsekonomi Informatik Juridik, ekonomi, statistik och politik Medier och design Enheten för IKT och mediestöd Centrum för hållbar utveckling Antal helårsstudenter, forskarstuderande, anställda 2016 (2015) Helårsstudenter (1 516) Forskarstuderande 13 (12) Anställda 95 (92) Ekonomi 2016 Anslagsmedel 91 Mkr Externa medel 16 Mkr Fördelning av intäkter 2016 Utbildning 82 % Forskning 18 % Institutionen för individ och samhälle Institutionen för individ och samhälle ger ett flertal välsökta utbildningar, bland annat flera lärarutbildningar, socialpedagogiska programmet och personalvetarprogrammet. Det ges också flera utbildningar på avancerad nivå inom barn- och ungdomsvetenskap och socialt arbete. Utbudet av fristående kurser är stort och omfattar områden som utbildningsvetenskap, psykologi, sociologi, engelska, svenska och socialt arbete. Institutionen för individ och samhälle är den av hög skolans institutioner som bedriver mest omfattande uppdragsutbildning, för framför allt offentlig verksamhet. Institutionens forskning hänger nära samman med de områden som man utbildar för och här finns den vitala forskningsmiljön inom Barn- och ungdomsvetenskap, BUV. BUV samlar forskning om barns och ungdomars lärande, utveckling, hälsa och livsvillkor såväl i institutionella miljöer som i hemmet och på fritiden. Här finns Forum för skolutveckling, Högskolan Västs regionala utvecklingscentrum (RUC) i skolutvecklingsfrågor. Forumet genomför både korta och långa utbildningsinsatser för skolor, kommuner och organisationer. På institutionen finns också Centrum för studier av mångfald, jämställdhet och integration, en centrumbildning som deltar i utvecklingen inom mångfaldsområdet, såväl internt som externt. Avdelningar Psykologi, pedagogik och organisationsstudier Socialpedagogik och sociologi Utbildningsvetenskap och språk Forum för skolutveckling Centrum för studier av mångfald, jämställdhet och integration Enheten för högskolepedagogik Antal studenter, forskarstuderande, anställda 2016 (2015) Helårsstudenter (1 587) Forskarstuderande 23 (25) Anställda 132 (140) Ekonomi 2016 Anslagsmedel 111 Mkr Externa medel 20 Mkr Fördelning av intäkter 2016 Utbildning 88 % Forskning 12 % 52 I Årsredovisning I Högskolan Väst I 2016

53 HÖGSKOLANS ORGANISATION Institutionen för ingenjörsvetenskap Institutionen för ingenjörsvetenskap ger kvalificerade ingenjörs- och teknikerprogram samt forskarutbildning. Totalt på institutionen erbjuds två högskoleförberedande program, ett tiotal grundutbildningsprogram med inriktning mot bland annat elkraft, maskinteknik, lantmäteriteknik och industriell ekonomi. Det erbjuds också flera program på avancerad nivå och brett utbud av fristående kurser. Institutionen för ingenjörsvetenskap är den institution på högskolan som bedriver mest forskning. Den helt övervägande delen handlar om verkstadsindustriella produktionsprocesser där också högskolans största forskargrupp återfinns. Forskningen har, i nära samverkan med näringslivet, en stor mängd pågående forskningsprojekt. Den forskningsinriktade verksamheten äger till största delen rum på ett av Sveriges mest välutrustade produktionstekniska centrum, PTC. PTC drivs gemensamt av utvecklingsarenan Innovatum, Högskolan Väst, GKN Aerospace och regionens verkstadsindustri. Avdelningar Produktionssystem Avverkande och additiva tillverkningsprocesser Svetsteknologi Data-, elektro- och lantmäteriteknik Maskinteknik och naturvetenskap Centrumbildningen Cisco Akademin Antal helårsstudenter, forskarstuderande, anställda 2016 (2015) Helårsstudenter 765 (854) Forskarstuderande 33 (31) Anställda 132 (124) Ekonomi 2016 Anslagsmedel 87 Mkr Externa medel 47 Mkr Fördelning av intäkter 2016 Utbildning 57 % Forskning 43 % Institutionen för hälsovetenskap Institutionen för hälsovetenskap bedriver kvalificerad utbildning och forskning inom hälsa, omvårdnad och pedagogik. Institutionen erbjuder sjuksköterskeutbildning och specialistsjuksköterskeutbildningar samt utbildning i socialpsykiatrisk vård. Dessutom ges utbildning på avancerad nivå bland annat i form av ett unikt magisterprogram i Verksamhetsutveckling med inriktning mot arbetsintegrerat lärande med fem olika inriktningar. Institutioner ger också en mängd fristående kurser inom bland annat hälsovetenskap, kriminologi, omvårdnad och vårdvetenskap. Forskningen på institutionen sker främst inom ämnena vårdvetenskap, hälsovetenskap och pedagogik men även inom filosofi och folkhälsovetenskap. En stor del av forskningen bedrivs inom högskolans profilområde Arbetsintegrerat lärande och då inom forskningsmiljön Lärande i och för det nya arbetslivet, samt Hållbar hälsa och vård. Kopplat till institutionen finns Centrum för Salutogenes som främjar utbildning och forskning inom det salutogena området. Här bedrivs också utbildnings- och forskningsprojekt inom ramen för AIL-plattformen Fyrbodals Hälsoakademis verksamhet. Avdelningar Hälsopromotion och vårdvetenskap Omvårdnad grundnivå Omvårdnad avancerad nivå Centrumbildningen Centrum för Salutogenes Antal studenter, forskarstuderande, anställda 2016 (2015) Helårsstudenter 875 (916) Forskarstuderande 12 (14) Anställda 83 (82) Ekonomi 2016 Anslagsmedel 92 Mkr Externa medel 5 Mkr Fördelning av intäkter 2016 Utbildning 92 % Forskning 8 % 2016 I Högskolan Väst I Årsredovisning I 53

54 Bibliotek Bibliotekets huvuduppgift är att fungera som ett kvalificerat informationscentrum för högskolans studenter och personal. I bibliotekets pedagogiska uppdrag ingår att utbilda studenter och personal i informationssökning. Det handlar bland annat om sökteknik, databashantering, upphovsrätt, referenshantering och om kritisk granskning. Biblioteket är också ett stöd till forskningsverksamheten man registrerar forskarnas publiceringar i databasen DIVA, söker material och är rådgivande kring strategisk publicering. Allmänheten är också välkommen att använda biblioteket och dess resurser. Biblioteksrummet är en naturlig träffpunkt på högskolan. Bibliotekets verksamhet blir allt mer digitaliserad, men fortfarande spelar den fysiska platsen en viktig roll på campus. Fakta 2016 (2015) Besökare ( ) besökare i biblioteket ( ) besökare på Lån (89 000) ( ) lästa e-böcker Kursdeltagare (3 000) kursdeltagare i informationssökningsundervisning Tidskrifter 60 (52) tryckta tidskrifter (23 400) abonnerade e-tidsskrifter E-böcker ( ) e-böcker Databaser 47 (50) abonnerade databaser ( ) fulltextnedladdningar Antal anställda: 14 (13) Förvaltningen Högskolans förvaltning ansvarar för att med god tillgänglighet och rättssäkerhet, ge stöd och service till högskolans studenter, medarbetare och övriga målgrupper. Den gemensamma ingången är Servicecenter där alla typer av ärenden och frågor hanteras och besvaras. Högskolans förvaltning ansvarar också för att utveckla, underhålla och förvalta högskolans fysiska samt IT-relaterade infrastruktur. Merparten av högskolans administrativa personal har sin organisatoriska tillhörighet på någon av högskolans åtta förvaltningsavdelningar. Högskoledirektör är chef för förvaltningen. Avdelningar Akademi- och ledningsstöd Campus Support Ekonomi IT Kommunikation HR Studieadministration Studentstöd Fördelning anställda 2016 (2015) 136 (139) anställda 96 (94) kvinnor 40 (45) män 108 (110) administrativ personal 28 (29) teknisk personal 54 I Årsredovisning I Högskolan Väst I 2016

55 2016 I Högskolan Väst I Årsredovisning I 55

56 STYRELSE EVA ERIKSSON Ordförande, fd landshövding EVA-LIS SIRÉN Vice ordförande, Fd förbundsordförande, Lärarförbundet GERT-INGE ANDERSSON Fd ordförande Regionstyrelsen, Västra Götalandsregionen ANNA HALLBERG Vice VD/finansdirektör, ALMI Företagspartner AB FÖRETRÄDARE FÖR ALLMÄNNA INTRESSEN INGELA JOSEFSON Fd rektor LENNART OLAUSSON Fd rektor THOMAS PERSSON Generaldirektör, Myndigheten för yrkeshögskolan THOMAS SÄTMARK Senior Vice President, GKN Aerospace REKTOR KERSTIN NORÉN Professor MARTIN HELLSTRÖM Professor LÄRARREPRESENTANTER ANETTE BOLIN Universitetslektor ELISE GLIMSTEN Universitetslektor MARGARETHA HERRMAN Universitetslektor STUDENTREPRESENTANTER KRISTOFFER GUSTAFSSON MÅNS STENBERG MARIE STRÖMWALL FOTO SAKNAS PERSONALREPRESENTANTER MED NÄRVARO- OCH YTTRANDERÄTT TOBIAS EKENSTAM JARMO UUSITALO 56 I Årsredovisning I Högskolan Väst I 2016

57 HÖGSKOLANS ORGANISATION Uppgifter om styrelsen samt redovisning av ersättningar Redovisning av uppdrag som styrelse- eller rådsledamot i andra statliga myndigheter eller uppdrag som styrelseledamot i aktiebolag perioden samt ersättningar från Högskolan Väst. Namn Uppdrag Arvode Skattepl ersättningar/förmåner Övriga ersättningar Summa Anm Gert-Inge Andersson Ordförande i Dalslands Turist AB Anette Bolin 2 Eva Eriksson Styrelseordförande i Voksenåsen AB, Oslo Elise Glimsten 2 Anna Hallberg Styrelseledamot i Atrium Ljungberg AB Styrelseledamot i dotterbolag inom Almikoncernen Styrelseledamot i Partnerinvest i Norr AB Margaretha Herrman 2 Ingela Josefson Kerstin Norén Styrelseledamot i Innovatum AB 3 Lennart Olausson Eva-Lis Sirén Styrelseledamot i Ysbritaren 26 AB Styrelseledamot i Stockholmsbajonetten 7 AB Måns Stenberg Thomas Sätmark Styrelseledamot i Innovatum AB Styrelseledamot i Stiftelsen Innovatum Thomas Persson Martin Högberg Sofia Gustafsson Marie Strömwall Kristoffer Gustafsson Anm 1. Utöver redovisat arvode som studentrepresentant i högskolestyrelsen har även arvode för deltagande i andra styrelser och råd vid högskolan utbetalats. Anm 2. Till lärarrepresentanter i högskolestyrelsen utgår inget arvode - deras lön har därför inte redovisats här. Anm 3. Till högskolans rektor Kerstin Norén ( ), har utbetalats löner och skattepliktiga ersättningar om kronor samt övriga ej skattepliktiga ersättningar om kronor I Högskolan Väst I Årsredovisning I 57

58 FINANSIELL REDOVISNING 58 I Årsredovisning I Högskolan Väst I 2016