201 Årsredo 3 visning

Transkript

1 Årsredovisning 2013

2 Innehåll Organisation och nyckeltal... 5 Rektors förord... 6 Studentkårens tillbakablick... 7 RESULTATREDOVISNING... 8 UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ... 8 Nya ingenjörsplatser Studenter som inte tar poäng Studieavgifter för tredjelandsstudenter Dimensionering av lärarutbildning Utbildning i siffror/ prestationer FORSKNING OCH UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ Produktionsteknisk forskning Forskning inom området Arbetsintegrerat lärande Barn- och ungdomsvetenskaplig forskning Forskningssamverkan och forskningssamarbete Extern forskningsfinansiering Fördelning på forskningsområden Forskarutbildning Forskning och utbildning på forskarnivå i siffror/ prestationer SAMVERKAN OCH INNOVATIONSFRÅGOR Samverkan i siffror/ prestationer ARBETSINTEGRERAT LÄRANDE Profilen AIL Forskning och forskarutbildning inom AIL AIL och högskolepedagogisk utveckling INTERNATIONALISERING Internationalisering inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå Internationalisering och forskning/forskarutbildning Internationalisering, samverkan och samarbete Övrigt KVALITETSARBETE Kvalitetsarbete inom utbildning och forskning Hållbar utveckling Kvalitetsgranskning Studentinflytande PERSONAL Jämställdhet och likabehandling Kompetensförsörjning Sjukfrånvaro Personal i siffror FINANSIELL REDOVISNING ÅRSBOKSLUT Resultaträkning Balansräkning Resultat per verksamhetsgrenar Anslagsredovisning TILLÄGGSUPPLYSNINGAR OCH NOTER Notförteckning Fond- och egendomsförvaltning Erhållna gåvor och donationer Uppgifter om styrelsen samt redovisning av ersättningar AVGIFTSFINANSIERAD VERKSAMHET/UPPDRAGSUTBILDNING REDOVISNING AV TAKBELOPP AVSEENDE HÖGSKOLEUTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ VÄSENTLIGA UPPGIFTER

3 Tabeller Tabell 1: Nybörjare på högskoleingenjörsutbildning Tabell 2: Studenter som inte tagit poäng Tabell 3: Lärarprogram samt antagna och registrerade per program Tabell 4: Prestationer, utbildning på grundnivå och avancerad nivå Tabell 5: Antal examina på grundnivå och avancerad nivå Tabell 6: Antal program Tabell 7: Antal studenter (individer) Tabell 8: Antal studenter (individer) per utbildningsområde Tabell 9: Antal helårsstudenter (HST) Tabell 10: Antal helårsstudenter (HST) per utbildningsområde Tabell 11: Antal helårsprestationer (HPR) Tabell 12: Antal helårsprestationer (HPR) per utbildningsområde Tabell 13: Genomströmning i utbildningarna Prestationsgrad: HPR/HST (%), Tabell 14: Antal studenter (ind.), varav andel kvinnor i utbildning på grund- och avancerad nivå Tabell 15: Antal studenter (ind.), varav andel kvinnor per utbildningsområde Tabell 16: Antal studenter (ind.) inom program som leder till yrkesexamina, samt andel kvinnor Tabell 17: Ansökningar till högskolans utbildningar Tabell 18: Ansökningar till högskolans utbildningar i relation till antalet antagna söktryck Tabell 19: Extern forskningsfinansiering (upparbetade medel) per finansiär Tabell 20: Högskolans samfinansiering av bidragsfinansierade projekt Tabell 21: Sökande och antagna till forskarutbildning, per kön, Tabell 22: Antal nyantagna doktorander för doktorandanställningar, överförda från annat lärosäte, Tabell 23: Antal nyantagna doktorander för doktorandanställningar hos externa parter, Tabell 24: Doktorander vid annat lärosäte, Tabell 25: Antal doktorander med någon aktivitet, samt andel per kön Tabell 26: Finansiering av forskarstuderande, 2013 (tkr) Tabell 27: Prestationer, forskning och utbildning på forskarnivå Tabell 28: Examina på forskarnivå Tabell 29: Prestationer Samverkan Tabell 30: Uppdragsutbildning, poänggivande Tabell 31: Antal in- och utresande studenter Tabell 32: Antal anställda samt andel kvinnor, per 31/12, (exklusive timanställda) Tabell 33: Extern rekrytering av lärare, uppdelat på kön Tabell 34: Befordran av lärare, uppdelat på kön Tabell 35: Sjukfrånvaro i % av tillgänglig arbetstid Tabell 36: Långtidssjukskrivning i % av total sjukfrånvaro Tabell 37: Antal årsarbetskrafter, andel av total samt andel per kön, 2013 (exklusive timanställda) Tabell 38: Antal årsarbetskrafter per anställningsform, kön (%) (exklusive timanställda) Tabell 39: Avgiftsbelagd verksamhet där intäkterna disponeras, , tkr Diagram Diagram 1: Utfärdade examina (andelar) 2013 Diagram 2: Utfärdade yrkesexamina (antal) Diagram 3: Externa forskningsfinansiärer (andelar) Diagram 4: Fördelning på forskningsområden (andelar) Diagram 5: Åldersfördelning personal

4 Högskolestyrelsen - Underskrifter Jag/Vi intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Trollhättan Gert-Inge Andersson Kristoffer Andersson Martin Andersson Anette Bolin Eva Eriksson Elise Glimsten ordförande Anna Hallberg Margaretha Herrman Kerstin Norén rektor Ingela Josefson Hanna Ludvigsson Lennart Olausson Marcus Åhagen Eva-Lis Sirén Thomas Sätmark vice ordförande 4

5 Organisation och nyckeltal Högskolan består av fyra institutioner, en enhet för bibliotek, en gemensam förvaltning samt enheten Forum för arbetsintegrerat lärande och Pedagogisk utveckling (FAP). Chef över myndigheten är rektor Kerstin Norén. Utbildningsnämnden för grund- och avancerad nivå (UN) är ett kollegialt sammansatt organ. UN ansvarar för säkring och utveckling av kvalitet inom utbildningsverksamheten på grundnivå och avancerad nivå. Forsknings- och forskarutbildningsnämnden (FFUN) är ett kollegialt sammansatt organ. FFUN ansvarar för säkring och utveckling av kvalitet inom forskning och forskarutbildning. Anställningsnämnden har under rektor ett ansvar för beredning av ärenden om läraranställningar i enlighet med högskolans anställningsordning. Förkortningar UN = Utbildningsnämnden för grund- och avancerad nivå FFUN = Forsknings- och forskarutbildningsnämnden Inst EI = Institutionen för ekonomi och IT Inst IS = Institutionen för individ och samhälle Inst OHK = Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur Inst IV = Institutionen för ingenjörsvetenskap FAP = Forum för arbetsintegrerat lärande och Pedagogisk utveckling Nyckeltal för Högskolan Väst Registrerade studenter varav programstudenter Helårsstudenter på grund- och avancerad nivå Prestationsgrad, procent Antal examina Antal forskarexamina (doktor) 10 (2) 12 (8) 10 (9) Omsättning, mnkr Antal anställda Avser individer 2 Avser årsarbetskrafter 5

6 Rektors förord Högskolan Väst Sedan Högskolan Västs tillkomst 1990 har andelen invånare med högre utbildning i vår delregion av Västra Götaland ökat betydligt, men huvudsakligen i våra närmaste kommuner. Trollhättan låg 2013 i toppskiktet vad gäller högskoleövergång för 19-åringar. Längre norrut är situationen dock sämre och bland annat därför anordnades under 2013 på olika sätt möten med kommunledningar även i de norra delarna av området (Fyrbodal). Grundutbildning Under 2013 har vi, genom regeringens fördröjda tillbakadragande av de tillfälliga utbildningsplatser vi fick 2010, framför allt fortsatt att arbeta med utbildningserbjudanden för omställning efter SAABs konkurs men också på många andra områden. Vid dimensioneringen av utbildningsutbudet tas noggrann och ibland ganska detaljerad hänsyn till främst närområdets men också en del nationella behov. Naturligtvis spelar söktrycket också roll för utbudet. Vi har under 2013 sett behov av bredd både i program och kortare, flexibla (nätbaserade) kurser. Vårt söktryck (förstahandssökande) har varit mycket gott. Etableringsgraden har sjunkit något, men kan förklaras såväl av kvarhängande lågkonjunktur som områdets arbetsmarknadsomställning och konkurrens från Norge (sjuksköterskor). Något lägre prestationsgrad kan sannolikt hänföras till arbetsmarknadsbehovet av fler kortare, nätbaserade kurser. När det gäller kvalitetssäkring av utbildningarna kan de positiva HSV/UKÄ-utvärderingarna ge en fingervisning om hur det interna arbetet med kursmål, med fokus på hur de olika målen nås, har fungerat på ett bra sätt. Dessutom har det allmänna kvalitetsmedvetandet höjts genom deltagande i SUHFs pilotstudie av högskolans kvalitetsarbete. Planeringen inför aviserade neddragningar till 2017 har startat under 2013 med frågan Vilket slags lärosäte kan och vill vi vara 2017? Svaret är bevarad bredd men mindre gruppstorlekar på vissa områden, utveckling av (kortare) nätbaserade uppdragsutbildningar, effektiviseringsarbete för att undvika dubbelarbete samt fler institutionsövergripande utbildningar, särskilt på avancerad nivå och inom uppdragsverksamhet. Under året ökade, i enlighet med den långsiktiga planen, både avgiftsbetalande studenter och uppdragsutbildningar kraftigt under året. Arbetsintegrerat lärande (AIL) AIL är Högskolan Västs profil. Utbildning och forskning ska ske i samverkan med samhället men självklart och uttryckligen med akademisk integritet. Under 2013 har AIL-arbetet på högskolenivå förnyats och nya dokument författas inom hela organisationen. Fokus ligger nu på hur AIL- konceptet integreras i och berikar den akademiska kvaliteten samt tillför ny empiri. Forskning och utbildning på forskarnivå Forskarutbildningen är ännu inte helt uppbyggd. Det finns nu doktorander såväl finansierade av statliga medel i våra egna forskarutbildningar, i utbildning på andra lärosäten samt industridoktorander. Kostnaden för forskarutbildningen kräver allt mer av det statliga forskningsanslaget, men vi prioriterar den och arbetar dessutom hårt med externfinansiering av doktorander. System för kvalitetssäkring av forskarutbildningen är utvecklat under Högskolans forskning bedrivs huvudsakligen i tre större forskningsmiljöer som dels ska säkra forskningskvaliteten i grundutbildningen och forskarutbildningen, dels attrahera externa medel i samverkan med samhället och i samarbete med andra lärosäten (främst Chalmers, Göteborgs universitet och Högskolan i Östfold, Norge). Externa anslag till forskningen mer än fördubblade volymen Biblioteket har fått särskilt uppdrag att stödja publiceringsverksamheten. Ett internt kvalitetssystem för forskningen utvecklades Kerstin Norén Rektor 6

7 Studentkårens tillbakablick Under året så har det kommande valet 2014 präglat en stor del av debatten nationellt, högre utbildning har i vanlig ordning fått ta ett steg tillbaka för att göra rum för debatten om grundskolan. Trots detta har vissa ämnen hamnat på den nationella agendan. Lärosätenas autonomi genom ombildning till stiftelser gick ut på remiss och avrättades i majoriteten av alla remissvar, en lägsta gräns på högskoleprovet infördes helt frikopplat från högskolesektorns nuvarande behörighetsregelverk, skillnaderna mellan könen inom högskolan lyftes till en nationell fråga där männens låga resultat hamnade i fokus snarare än kvinnornas sämre välmående, samt att en debatt utan belägg uppstod gällande studenters låga förkunskaper och högskole-lärarkårens inkompetens. Trotts detta så har det även skett en positiv utveckling på nationell nivå när det kommer till koncept livslångt lärande. Dels har en preskriberingstid på bristande resultat i relation till CSN lagts till samt att maxåldern för CSN har ökats från 57 till 59 år. Detta tror studentkåren kommer gynna det svenska samhället i framtiden. Lokalt på Högskolan Väst kan man se samma trend som nationellt, proportionen valbara kurser har ökat gentemot de fasta utbildningsprogrammen, vilket gör att man sätter kunskap före examen, och där med öppnar för ett livslångt lärande. Under året har högskolan även ökat sina forskningsambitioner genom att besluta om en tredje vital forskningsmiljö, Barn och Ungdomsvetenskap. Detta tror studentkåren kan bidra till en starkare forskningsanknytning för ett flertal utbildningar, men att etableringen medför många utmaningar, inte minst framtidens kompetensförsörjning och ekonomiska realiteter. Högskolan har även tecknat ett avtal med Högskolan i Östfold för ett närmare samarbete, som förhoppningsvis kommer gynna båda lärosätena inom en snar framtid. På Högskolan Väst har året präglats dels av arbetet med en ny vision för 2022, en vision som visar upp höga ambitioner på pedagogisk utveckling, breddad rekrytering och man vill även arbeta mot en vardag där man i varje interaktion med studenterna skapar bra samhällsmedborgare. Året har även präglats av budgetpropositionen som visade på en skarp minskning av utbildningsanslaget fram till Studentkåren ser det som sin viktigaste uppgift fram tills 2017 att vara en aktiv del i processen att minska utbildningsanslaget för att säkerställa att de höga målen satta i vision 2022 inte blir mindre viktiga i och med minskningen utan prioriteras för högskolans framtida studenters skull. Detta är något som studentkåren, med årets goda samarbete som facit, ser fram emot. SHV - Studentkåren vid Högskolan Väst Genom Ordförande, Marcus Åhagen Vice ordförande, Sofia Gustafsson 7

8 Resultatredovisning Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Högskolan Väst har ett brett och varierat utbildningsutbud med hög kvalitet, som svarar väl mot studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov. Det framgår tydligt av det höga söktrycket till högskolans utbildningar och den höga grad av etablering på arbetsmarknaden som examinerade från Högskolan Väst uppvisar. Högskolan värnar om sina nationellt unika och starkt efterfrågade utbildningsinriktningar såsom lantmäteriingenjör, elkraftsingenjör, socialpsykiatrisk vård och 3Danimation och visualisering, samtidigt som bredden i utbudet bibehålls och utvecklas. Utvecklingsarbetet runt utbildningarna drivs med lyhördhet och god förändringsberedskap i löpande dialog med aktörer i samhälls- och näringsliv. Utbildningarna vid Högskolan Väst har stor betydelse för kompetensförsörjningen i Västra Götaland och särskilt inom delregionen Fyrbodal. Under 2013 har utbildningsvolymen ökat något och det totala antalet studenter för första gången överstigit Utbud Högskolan Västs grundutbildning är strukturerad i ett brett utbud av program och kurser på grundnivå. Det relativt stora och breda kursutbudet är en del i högskolans strategi att främja en bred rekrytering, livslångt lärande samt högskolans position som aktör i samhällsutvecklingen, lokalt, regionalt och nationellt. Programutbudet på grundnivå domineras av längre utbildningar mot yrkesexamen såsom sjuksköterska, högskoleingenjör maskinteknik, högskoleingenjör elektroteknik, högskoleingenjör industriell ekonomi, högskoleingenjör lantmäteriteknik, förskollärare, grundlärare, ämneslärare och yrkeslärare. Härutöver ges ett antal kandidatprogram med inriktning mot särskilda yrkesfält eller delar av arbetsmarknaden (socialpedagog, ekonom, mäklarekonom, personalvetare, systemutvecklare m.fl.). Några utbildningar är profilerade mot nya yrkesfält (socialpsykiatrisk vård) och/eller fokuserade mot verksamheter där egenföretagande är vanligare (hälsovetare, 3D-animation och visualisering, digitala media). Härutöver ges ett allmänt inriktat kandidatprogram (Internationella programmet för politik och ekonomi), några tvååriga program med hög arbetsmarknadsrelevans (högskoletekniker elkraft, ledarskap i detaljhandeln, personalekonomi, nätverksteknik) samt ett relativt brett utbud av fristående kurser. Ett treårigt program, Socialpedagogiska programmet 180 hp, ges sedan många år på distans till lärcentrum i Västervik. Några av utbildningarna är nationellt unika medan den dominerande andelen av program hämtar en hög andel av studenterna från Västra Götaland Utbildningen på avancerad nivå består, förutom av vissa fristående kurser, dels av påbyggnadsutbildningar till några av yrkesprogrammen (specialistsjuksköterskeutbildning med flera inriktningar, magisterutbildning i produktionsteknik respektive robotteknik) och dels av några magister-/masterutbildningar (barn- och ungdomsvetenskap, internationellt företagande) med anknytning till ett spektrum av kandidat- och yrkesutbildningar. Höstterminen 2013 öppnade en helt ny magister-/masterutbildning Arbetsintegrerat lärande för verksamhetsutveckling med flera olika huvudområden: socialt arbete, vårdvetenskap, informatik och pedagogik, samtliga med inriktning mot AIL. Till höstterminen 2013 anmälde 44 förstahandssökande sitt intresse för utbildningen, och 34 av dem antogs. Av programmen på avancerad nivå anknyter flera också till högskolans forskarutbildningar. God efterfrågan och bred rekrytering Högskolan Väst har ett, i jämförelse med andra lärosäten i Sverige med brett utbildningsutbud, mycket högt söktryck till sina utbildningar 3 och attraherade höstterminen ,4 behöriga förstahandssökande per antagen student. Inför höstterminen 2013 antogs fler studenter än någonsin tidigare till Högskolan Väst (nästan st) och söktrycket vid anmälningsstopp 15 april hade ökat med 32 procent sedan 2012, att jämföra med en total 3 SCB UF 46 SM

9 ökning på sex procent i hela landet. Totalt sett ökade antalet sökande till högskolans utbildningar med hela 58 procent mellan höstterminerna 2011 och Högskolan har en studentpopulation som väl avspeglar befolkningens sammansättning i det primära upptagningsområdet (Fyrbodal, en delregion i Västra Götalandsregionen), och rekryterar en hög andel studenter som kommer från hem där föräldrarna saknar längre eftergymnasial utbildning 4. När det gäller andelen studenter med utländsk bakgrund ligger Högskolan Väst på det nationella genomsnittet med 18 procent 5. Högskoleövergången i närliggande kommuner har ökat på senare år. Statistik från Universitetskanslersämbetet i september visar exempelvis att övergången till högre studier bland 19-åringar i Trollhättan har ökat kraftigt och ligger bland de högsta nivåerna i landet. I det långsiktiga arbetet med utveckling av utbildningsutbudet liksom i det pedagogiska utvecklingsarbetet har Högskolan Väst alltsedan starten arbetat för att vara en öppen och inkluderande högskola dit steget inte ska vara långt eller skrämmande att ta. En bred rekrytering som väl speglar omgivande samhälles sammansättning är en viktig grund i högskolans strategi. Högskolan erbjuder en öppen och välkomnande studiemiljö i kombination med en inkluderande, arbetsintegrerad högskolepedagogik. Den fysiska miljön har god tillgänglighet och är baserad på en integrerande arkitektur som tillförsäkrar nära kommunikation mellan studenter och personal. Sedan många år genomför Högskolan Väst s.k. särskilt urval till det Socialpedagogiska programmet 180 hp. Förfarandet erbjuder möjlighet för sökande som inte kan konkurrera med betyg eller högskoleprovsresultat att ändå vinna en studieplats på programmet. Urvalet sker via personligt brev, efterföljande personlig intervju samt en skriftlig uppgift, insatser som sammantaget speglar den sökandes erfarenhetsbakgrund och personliga lämplighet. Höstterminen 2013 antogs en tredjedel, totalt 20 studenter, med särskilt urval till programmet. I samband med antagning till Yrkeslärarprogrammet genomförs behörighetsprövning i yrkesämnen i relation till de sökandes yrkes- och erfarenhetsbakgrund. Utbildningen lockar en äldre målgrupp än andra program. Bland de antagna är majoriteten över 35 år vid utbildningens start. Under 2013 inleddes också ett projekt med det långsiktiga syftet att förändra könsbalansen inom förskollärarutbildningen. Resultat 2013 Antalet helårsstudenter, HST, uppgick till för Av dessa var eller nära 72 procent programstuderande och eller drygt 28 procent kursstuderande. Antalet HST på avancerad nivå var 318, en ökning med 8 procent sedan Distans- eller nätbaserad utbildning omfattade 722 HST eller 14 procent för 2013 vilket innebär att andelen distansbaserad utbildning fortsatt att minska. Det totala antalet HST översteg 2012 års resultat med 157 st eller 3 procent, och antalet registrerade individer i utbildning översteg för första gången Teknikutbildningarna vid Högskolan Väst visar på ett stigande söktryck, och antagningen till högskolans ingenjörsutbildningar utökades väsentligt under 2013, från 170 antagna höstterminen 2012 till 210 antagna höstterminen Andelen kvinnor som studerar inom teknikområdet har ökat från 36 procent till 41 procent sedan 2011, medan andelen män inom utbildningsområdet undervisning visar en uppåtgående trend, från 12 procent till 16 procent sedan Antalet uttagna examina ligger totalt sett kvar på samma nivå som 2012 efter ett kraftigt kliv uppåt mellan 2011 och Under de senaste två åren med förlängt tillfälligt utbildningsuppdrag har högskolan utökat sitt utbud av fristående kurser för att möta en del av de behov som det omfattande omställningsarbetet i närregionen identifierat. Fler studerande har deltagit i utbildning med i genomsnitt färre högskolepoäng presterade per individ. Prestationsgraden inom Högskolan Västs grundutbildning som helhet sjönk från 81 procent 2012 till 79 procent En särskild genomströmningsanalys påbörjades under 2013 för att närmare söka orsakerna till den obalans i genomströmning som finns mellan män och kvinnor inom många av högskolans utbildningar. 4 SCB UF 20 SM Källa: UKÄ statistikdatabas (uppgift avseende 2012) 6 Se vidare 9

10 Nya ingenjörsplatser Antalet registrerade nybörjare på högskolans högskoleingenjörsutbildningar har ökat med närmare 58 procent under perioden. Antagningsvolymen har ökat främst på inriktningarna mot lantmäteriteknik respektive elkraft. Tabell 1: Nybörjare på högskoleingenjörsutbildning 7 Antalet registrerade nybörjare på program som leder till högskoleingenjörsexamen Källa: Ladok Studenter som inte tar poäng Av de helårsstudenter som var registrerade på kurser höstterminen 2012 och som inte tagit poäng till och med vårterminen 2013 (477) så utgörs den största andelen av studenter som läser på fristående kurser (53 procent), trots att antalet registrerade helårsstudenter där är betydligt lägre jämfört med de som läste kurser inom program. Den förhållandevis höga andelen studenter på fristående kurser som inte tar poäng, förklaras främst av den relativt stora andelen studenter på nätbaserade distanskurser. Att inte en student tagit någon poäng, är inte med nödvändighet ett tecken på inaktivitet. Studeras antalet helårsstudenter som inte tagit poäng, men där de som har ett underkänt resultat från examination räknas som aktiva, så får vi andra siffror. De inaktiva utgör då 288 av totalt 2 290, eller ca 13 procent. Tabell 2: Studenter som inte tagit poäng Totalt Fristående kurs Kurs inom program Helårsstudenter registrerade på kurser ht Helårsstudenter registrerade på kurser ht 2012 och som inte tagit några poäng ht 2012-vt Helårsstudenter registrerade på kurser ht 2012 och som varit inaktiva ht 2012-vt 2013 (inte tagit poäng och saknar även underkänt resultat från examination) 8 Källa: Ladok 9 UKÄ:s kvalitetsutvärderingar Högskolan Väst har totalt sett hittills klarat sig mycket bra i Universitetskanslersämbetets nationella utvärderingar av svensk högre utbildning. Under 2013 utvärderades bland annat landets teknikutbildningar. Högskolan Väst fick omdömet hög kvalitet för samtliga högskoleingenjörsutbildningar: maskinteknik, elektroteknik respektive lantmäteriteknik. Även kandidatexamen inom maskinteknik och elektroteknik erhöll omdömet Hög kvalitet. För närvarande står högskolan med endast en examen som fått omdömet bristande kvalitet. Det gäller kandidatexamen inom datateknik, ett område där högskolan för närvarande inte ger någon kandidatutbildning. Här sker en uppföljning under Under 2013 har Högskolan Väst erhållit resultat av totalt 7 st av Universitetskanslersämbetets, UKÄ:s, utbildningsutvärderingar och 3 st uppföljningar av tidigare utvärderingar. Resultaten fördelade sig enligt följande: Automation inriktning mot robotteknik Magisterexamen hög kvalitet Datateknik Kandidatexamen bristande kvalitet Elektroteknik Kandidatexamen hög kvalitet Högskoleingenjör elektroteknik Yrkesexamen hög kvalitet Högskoleingenjör lantmäteriteknik Yrkesexamen hög kvalitet Högskoleingenjör maskinteknik Yrkesexamen hög kvalitet Maskinteknik Kandidatexamen hög kvalitet Sociologi (uppföljning) Kandidatexamen hög kvalitet Företagsekonomi (uppföljning) Kandidatexamen hög kvalitet Företagsekonomi (uppföljning) Magisterexamen hög kvalitet 7 Enligt regleringsbrev för budgetår 2013 skall antalet programnybörjare inom Högskolan Väst högskoleingenjörsutbildningar öka med 10 under Studenter som har sent avbrott räknas bort från inaktiva. 9 Resultatkontroll har gjorts för perioden

11 Utveckling utifrån arbetsmarknadens behov Utbildningsprogrammen men också en stor del av kursutbudet utvecklas kontinuerligt i dialog med branschföreträdare och avnämare. Högskolan Väst för en aktiv dialog med arbets- och uppdragsgivare inom både privat och offentlig verksamhet rörande utbildningsutbudets sammansättning och innehåll. Sedan länge bedrivs ett arbete med omfattande omvärldsanalys och samråd med relevanta branscher och berörda externa parter vid utvecklingen av nya, och vidareutvecklingen av befintliga, utbildningar. Inom de flesta av högskolans utbildningsprogram finns etablerade strukturer för denna typ av dialog, i form av branschråd, referensgrupper eller dylikt. Studenterna möter olika former av verksamhetsförlagda studie- eller arbetsperioder inom snart sagt alla program. Yrkesverksamma är i hög grad närvarande i undervisningen som lärare, handledare eller mentorer för att bidra med sina erfarenheter och kunskaper om sin verksamhet och dess villkor. Examensarbeten utförs ofta på uppdrag av aktörer i relevant bransch. Inom vissa utbildningar förekommer adjungeringar av lärare eller delade anställningar. Årligen hålls också ett antal branschdagar där specifika utbildningars innehåll och inriktning diskuteras i dialog mellan högskolan och arbetsgivare. Arbete pågår också sedan länge med att särskilt anpassa vissa utbildningar efter såväl arbetslivets krav som studenternas behov. Högskolan Väst antar som nämnts ovan exempelvis en tredjedel av studenterna via så kallat. särskilt urval till det Socialpedagogiska programmet 180 hp. En annan typ av särskilt urval tillämpas vid antagningen till programmet 3D-animation och visualisering, där en tredjedel av platserna tillsätts på grundval av personligt brev i kombination med ett inlämnat bildverk samt en personlig intervju. Förlängt tillfälligt utbildningsuppdrag Det tillfälliga utbildningsuppdrag som Högskolan Väst haft sedan 2010 och som löper fram till och med vårterminen 2015 har, i kombination med den arbetsmarknadsmässigt mycket problematiska situationen i närområdet efter Saab Automobiles konkurs, medfört att omfattande insatser gjorts inom högskolan för att möta förändringarna och de nya behov av olika utbildningsinsatser som uppstått. Under 2013 har förlängningen av det tillfälliga uppdraget möjliggjort en ytterligare utökad antagningsvolym på flera program och på många fristående kurser. Högskolan Väst har även under 2013 varit delaktig i arbetet med att anordna utbildning på uppdrag av Arbetsförmedlingen med finansiering från EU:s Globaliseringsfond. Se vidare under avsnitt Samverkan i siffror/prestationer. Under 2013 har vissa försök gjorts att bedöma/samla in underlag och information om hur många före detta Saabanställda som är registrerade som studenter inom det ordinarie utbudet. Via en snabbenkät (mars 2013) till registrerade studenter framkom, att 155 st eller 8,3 procent av de som besvarade enkäten hade arbetat på Saab Automobile under de senaste fem åren. En annan bedömning som gjorts säger att personer läser fristående kurser (max halvfart) med a-kassa. Därutöver bedöms före detta Saabanställda studera på program med Globaliseringsfondsfinansiering. Eftersom en del tidigare Saabanställda fått anställning på högskolan finns också direktkontakt med tidigare arbetskamrater via redan etablerade nätverk. Sådana vittnesmål kompletterar bilden med bedömningen att här dessutom finns ett mörkertal i form av att många före detta Saab:are som går delfartskurser och arbetar samtidigt. Detta då man fått anställning hos ny arbetsgivare och fått möjlighet att förlägga egna kompetensutvecklingen hos Högskolan Väst på basis av tidig kontakt vid konkursen och goda referenser från före detta arbetskamrater. Härtill ska läggas att en okänd volym studerande totalt sett torde komma även från tidigare underleverantörsföretag till Saab Automobile. Studieavgifter för tredjelandsstudenter 21 betalande studenter har under 2013 studerat vid Högskolan Väst. Av de avgiftsbetalande studenterna har 7 studenter fått stipendier från de medel som tilldelats från UHR och 1 student har varit stipendiat via Svenska Institutet. Intäkterna för studieavgifterna uppgår till tkr 10 (se tabell 39). År 2012 uppgick intäkterna till 781 tkr. Högskolan har under detta år valt att tilldela fler av de avgiftsbetalande studenterna (5) helfinansierande stipendier för att de skall kunna fullfölja sina studier. Intrycket är att många studenter behöver ha fullfinansiering för att kunna studera i Sverige. 10 Varav 58 tkr avser anmälningsavgifter 11

12 Utöver de avgiftsbetalande studenterna har 59 tredjelandsstudenter studerat vid högskolan, varav 53 inom ramen för bilaterala utbytesavtal samt 6 inom ramen för ISEP och Linnaeus-Palme, vilket är en ökning mot de 43 inresande som redovisades Högskolan har byggt upp ett långsiktigt samarbete med partneruniversitet i Kina och Indien i syfte att ge möjligheter till dessa att skicka studenter mot betalning, och vi börjar långsamt se resultaten av detta arbete. De flesta av de betalande studenterna kommer från våra partners, och antalet betalande växer långsamt. Vi har medvetet valt att inte skynda i detta arbete eftersom internationaliseringstanken och kvaliteten ska stå i fokus. Därför kan vi inte heller säga att den studieavgiftsfinansierade verksamheten nämnvärt påverkat lärosätets övriga verksamhet. Samarbetet med Migrationsverket har under 2013 fungerat bra. Högskolan har nu en specifik kontaktperson på Migrationsverket för frågor relaterade till hantering av uppehållstillstånd, vilket har underlättat arbetet på många sätt. Dimensionering av lärarutbildning Under 2013 har lärarutbildningen fortsatt att anta studenter till sex av de sju nya lärarutbildningsprogram som Högskolan Väst fick examenstillstånd för inför läsåret 2011 (se tabell 3 nedan). På grund av besparingar och ett lågt söktryck gjordes under 2013 ingen nyantagning till Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem. Högskolan Väst gav därför 2013 åtta stycken lärarutbildningsprogram, där nyantagning gjordes till sex program: Tabell 3: Lärarprogram samt antagna och registrerade per program Antagna 11 Registrerade Antagna 12 Registrerade Antagna Registrerade Lärarprogrammet ( hp) Förskollärarprogrammet (210 hp) Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem (180 hp) Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3 (240 hp) Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6 (240 hp) Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 (270 hp) Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan (330 hp) Yrkeslärarprogrammet (90 hp) Källa: UHR (VHS) - urval 2, höstterminen samt Ladok (LW03), FFG-registrerade höstterminen När det gäller dimensionering av antalet antagna studenter till de olika programmen har högskolan behållit det antal studentplatser som angavs 2011, förutom för Förskollärarprogrammet, där platsantalet utökats med tjugo studenter. Lärarprogrammet med start 2010 och tidigare I det äldre lärarprogrammet antog Högskolan Väst studenter till två huvudinriktningar; Barn- och ungdomsvetenskap för arbete inom förskola, förskoleklass, fritidshem och grundskolans tidigare år samt en inriktning för lärare med ämnesstudier mot grundskolans senare år och gymnasiet (svenska, engelska, samhällskunskap och matematik). Studenter på inriktningen mot Barn- och ungdomsvetenskap som följt sin studieplan avslutade sin utbildning i och med årsskiftet 2013/2014. Inom denna inriktning har studenterna haft möjlighet till val av specialiseringsområde. Information om valet av specialiseringskurser har getts via ett informationsmöte samt 11 Viss utökad antagning kom att ske efter det andra urvalet höstterminen 2013, vilket avspeglar sig i antalet registrerade studenter. 12 Höstterminen 2012 gjordes stora överintag i relation till antalet utbildningsplatser. 13 Ingen antagning från och med höstterminen

13 genom lärarprogrammets webbsida. Vid informationstillfället har, förutom programansvarig, även studievägledare deltagit för att studenterna ska få veta vart de kan vända sig vid eventuella frågor. Studenterna som har valt att gå en ämneslärarutbildning har minst ett år kvar av sin utbildning efter För att underlätta deras val inom utbildningen har studenterna tidigt i utbildningen haft ett individuellt möte med programansvarig lärare eller studievägledare där en individuell studieplan upprättats. I samband med detta har man diskuterat möjligheter och begränsningar med olika ämnesval. Lärarprogrammen med start 2011 och senare I de nya lärarprogrammen görs val av ämne, inriktning och verksamhetsfält vid ansökningstillfället. Inom Ämneslärarprogrammet ansöker studenterna om ett ingångsämne (svenska, engelska eller samhällskunskap). Ytterligare ämnesval görs under utbildningens gång. Liksom i den tidigare lärarutbildningen mot senare år och gymnasiet görs individuella studieplaner med programansvarig lärare och/eller studievägledare. Även här diskuteras ämnesval i relation till det kommande yrkeslivet. För att öka studenternas möjlighet till fler ämneskombinationer samverkar ämneslärarprogrammet på Högskolan Väst med Göteborgs universitet och fler ämneskombinationer blir då möjliga. I Förskollärarprogrammet respektive Grundlärarprogrammet med inriktning mot år F-3 görs inga val inom programmen. Däremot görs val av fördjupningsområde för de studenter som läser Grundlärarprogrammet med inriktning mot fritidshem respektive grundskolans årskurs 4-6. Studenterna med inriktning mot fritidshem kan välja att läsa 30 hp av ämnena idrott och hälsa eller bild, eller välja en kurs där de läser 15 hp av respektive ämne. För lärarstudenterna med inriktning mot grundskolans årskurser 4-6 kan studenterna dessutom välja att fördjupa sig inom SO eller NO (30 hp). Inför valet av fördjupning har vi använt de erfarenheter vi gjort med den tidigare barn- och ungdomsvetenskapliga inriktningen. Inför valen har vi därför haft informationsmöten där lärarrepresentanter från samtliga valbara ämnen medverkar tillsammans med programansvarig lärare och studievägledare. Information om kursernas innehåll finns också på lärarutbildningarnas webbsida. Allmänt om studievägledning och dimensionering För samtliga inriktningar och program finns för lärarutbildningarna särskilt utsedda studievägledare vilka ger möjlighet till individuell vägledning såväl innan programstart som under programmet. Studievägledarna är delaktiga i programmet, bland annat vid avdelningsmöten och programråd, vilket gör att de är väl insatta i programmens alla delar, och kan lämna uppdaterad och korrekt information om programmens innehåll. För de studenter som är intresserade av att söka till ett lärarprogram anordnar lärosätet varje vår en lokal utbildningsmässa för regionens gymnasieelever, där studievägledare, programansvariga lärare och studentrepresentanter är närvarande för att vägleda de blivande studenterna. När det gäller dimensionering av våra program för vi kontinuerligt diskussioner med våra avnämare i regionen genom högskolans regionala utvecklingscentrum, Forum för skolutveckling. Detta samarbetsforum behandlar även den verksamhetsförlagda utbildningen samt regionens behov av kompetensutveckling för lärare och pedagoger. 13

14 Utbildning i siffror/ prestationer 14 Kostnaderna per helårsstudent har minskat något beroende på att antalet helårsstudenter har ökat relativt mer än den totala kostanden för den anslagsfinansierade verksamheten mellan 2012 och Verksamhetens prestationer Kostnaderna för anslagsfinansierad verksamhet har ökat med ca 0,8 procent mellan 2012 och 2013, men har minskat med nästan 3 procent över hela perioden. Kostnaderna per helårsprestation har ökat något under perioden. Antalet helårsprestationer (HPR) avseende december månad som avräknas mot anslaget aktuellt räkenskapsår kan variera något mellan åren och påverkar därmed också i viss mån kostnaden per helårsprestation, det vill säga en liten andel av HPR redovisas inte på motsvarande kalenderår där kostnaderna redovisas. Antalet helårsstudenter per lärare har ökat något mellan åren 2012 och Se tabell 4 nedan. Tabell 4: Prestationer, utbildning på grundnivå och avancerad nivå Total kostnad anslagsfinansierad vsh Antal helårsstudenter (HST) Kostnad per helårsstudent (tkr) 66,1 67,7 66,2 Antal helårsprestationer (HPR) Kostnad per helårsprestation (tkr) 83,2 83,0 82,9 Antal lärare (årsarb) Antal helårsstudenter per lärare 18,8 17,9 17,3 Avlagda examina på grundnivå och avancerad nivå Tabell 5: Antal examina på grundnivå och avancerad nivå Totalt antal examina yrkesexamina högskoleexamen kandidat magister master Källa: Ladok Utfärdade examina ligger kvar på den höga nivå som uppnåddes 2012 och andelarna mellan olika examenskategorier är relativt konstant jämfört med år 2012, se diagram 1. När det gäller antalet utfärdade yrkesexamina är det totala antalet i det närmaste oförändrat. Det har dock skett vissa förändringar när det gäller antalet utfärdade examina för respektive yrkesexamen, se diagram 2. Antalet som tog sjuksköterskeexamen har ökat mellan 2012 och 2013 och det beror främst på att högskolan tillfälligt hade utbildnings- och examinationsansvar för studenter som bedrev utbildning vid Högskolan i Skövde och de erhöll sin examen i början av När det gäller lärarexamen syns en nedgång, vilket bland annat förklaras av att högskolan hade ett lärarprogram utöver det ordinarie utbudet som startade höstterminen 2008 och de flesta studenterna erhöll sin examen åren 2011 och Antal studenter som redovisas i avsnittet innefattar endast studenter inom anslagsfinansierad utbildning. 15 Kostnaderna för 2012 har justerats ned något och som en följd av detta även kostnad per HST resp. HPR 16 Exklusive externfinansierade uppdrag och projekt 17 Siffran innehåller även lärarnas forskningstid samt kompetensutvecklingstid. Det är i dagsläget inte möjligt att få fram årsarbetstiden exklusive forskning. Avdrag för forskningstid skulle innebära att antalet helårsstudenter per lärare blir fler. En mer korrekt och kvalitetssäkrad metod ligger till grund för beräkning av antalet årsarbetskrafter från och med 2012, vilket innebär att tidigare års värden inte är helt jämförbara med 2012 och inkl. 4 st. med stöd av förordningen (2011:689) om vissa behörighetsgivande examina för legitimation som lärare och förskollärare och om högskoleutbildningar för vidareutbildning av lärare som saknar lärarexamen 14

15 Diagram 1: Utfärdade examina (andelar) Diagram 2: Utfärdade yrkesexamina (antal) magister 6% (7%) - master 0,3% (0,3%) Social omsorgsexamen 4 (2) - kandidat 48% (47%) - yrkesexamina 41% (40%) Högskoleingenjörsexamen 90 (89) Lärarexamen 162 (195) Sjuksköterskeexamen 219 (172) - högskoleexamen 5% (6%) Specialistsjuksköterskeexamen 57 (73) Högskolans utbildningsutbud Tabell 6: Antal program Antal program med start under året varav program mot högskoleexamen varav program mot kandidatexamen/motsv. yrkesexamen varav program på avancerad nivå Antalet program har minskat något under perioden och det är delvis en följd av en omstrukturering av utbudet på avancerad nivå. Höstterminen 2013 startade högskolan magister- och mastersprogram inom Arbetsintegrerat lärande för verksamhetsutveckling, med flera olika inriktningar. Antal individer i utbildning Tabell 7: Antal studenter (individer) % förändring Totalt antal individer Nivå 21 - grundnivå avancerad nivå Program/Kurs - studerande på program studerande på kurser Distans lärcentrum (LC) nät Källa: Ladok Antalet studenter (individer) fortsatte att öka 2013 och passerade för första gången Ökningen har skett främst genom fler studenter på kurser. 19 Inom parentes anges 2012 års värden. 20 Inom parentes anges 2012 års värden. 21 I totalt antal individer ingår också ett mindre antal individer på utbildning som ej är klassad som grundnivå eller avancerad nivå. 15

16 Tabell 8: Antal studenter (individer) per utbildningsområde % förändring Naturvetenskap Teknik Humaniora Samhällsvetenskap Juridik Undervisning Verksamhetsförlagd utbildning Medicin Vård Design Media Övrigt Källa: Ladok Antalet studenter (individer) har under perioden ökat inom Naturvetenskap, Teknik, Humaniora och Samhällsvetenskap samt inom de mindre områdena Design och Media. Av de större utbildningsområdena har Undervisning minskat något under perioden. Helårsstudenter Tabell 9: Antal helårsstudenter (HST) % förändring Totalt antal helårsstudenter Nivå 23 - varav grundnivå varav avancerad nivå Program/Kurs - varav studerande på program varav studerande på kurser varav Distans varav lärcentrum (LC) varav nät Källa: Ladok Antalet helårsstudenter på program ligger förhållandevis jämnt över perioden, men andelen i relation till totala antalet helårsstudenter 2013 har ökat något jämfört med 2011 och uppgår nu till cirka 72 procent (70 procent 2011). Antalet helårsstudenter på avancerad nivå har ökat något efter nedgången Trots en viss minskning av antalet helårsstudenter inom distansutbildning totalt, så har antalet inom nätbaserad distans ökat under perioden. Antalet helårsstudenter har ökat inom Naturvetenskap och Humaniora under perioden samt även inom några av de mindre utbildningsområdena. Vid en jämförelse mellan åren 2013 och 2012 ses dock en viss ökning även för Teknik och Samhällsvetenskap. De två sistnämnda utgör ca 18 respektive 30 procent av det totala antalet helårsstudenter. Antalet helårsstudenter inom områdena Medicin och Vård har minskat under perioden. Den främsta förklaringen står att finna i högskolans avslutade uppdrag att undervisa och examinera sjuksköterskor vid Högskolan i Skövde. Se tabell En unik individ kan förekomma inom flera utbildningsområden. Summan blir därför mycket högre än det faktiska antalet studenter. 23 I totalt antal helårsstudenter ingår också ett mindre antal helårsstudenter på utbildning som inte är klassad som grundnivå eller avancerad nivå. 16

17 Tabell 10: Antal helårsstudenter (HST) per utbildningsområde % förändring Naturvetenskap Teknik Humaniora Samhällsvetenskap Juridik Undervisning Verksamhetsförlagd utbildning Medicin Vård Design Media Övrigt Källa: Ladok Helårsprestationer Tabell 11: Antal helårsprestationer (HPR) % förändring Totalt antal helårsprestationer Nivå 25 - varav grundnivå varav avancerad nivå Program/Kurs - varav studerande på program varav studerande på kurser Distans varav lärcentrum (LC) varav nät Källa: Ladok Antalet helårsprestationer (HPR) har minskat med 3 procent perioden , vilket delvis förklaras av periodens minskning av antalet helårsstudenter. Programstudenternas HPR är dock relativt stabila över perioden. Tabell 12: Antal helårsprestationer (HPR) per utbildningsområde % förändring Naturvetenskap Teknik Humaniora Samhällsvetenskap Juridik Undervisning Verksamhetsförlagd utbildning Medicin Vård Design Media Övrigt Källa: Ladok Antalet helårsprestationer har minskat inom flera utbildningsområden och är delvis en följd av minskning av antalet helårsstudenter under perioden. Av de större utbildningsområdena uppvisar Naturvetenskap Samhällsvetenskap en viss ökning sett över hela perioden. 24 Från och med räkenskapsåret 2013 redovisas verksamhetsförlagd utbildning inom lärarutbildningen inom eget utbildningsområde. 25 I totalt antal helårsprestationer ingår också ett mindre antal helårsprestationer på utbildning som inte är klassad som grundnivå eller avancerad nivå. 17

18 Tabell 13: Genomströmning i utbildningarna Prestationsgrad: HPR/HST (%), Totalt Program Kurser varav Distans: program och kurser Källa: Ladok, HPR- och HST-värden Prestationsgraden för hela utbudet har minskat något. Antalet helårsprestationer (HPR) avseende december månad som avräknas mot anslaget aktuellt räkenskapsår kan variera något mellan åren och påverkar därmed prestationsgraden något i olika omfattning. Programstudenternas prestationsgrad ligger högt, men har minskat något 2013 och det stora antalet programstudenter får genomslag på den totala prestationsgraden. Utbildning och könsfördelning Jämn könsfördelning bland studenterna anses föreligga när andelen av respektive kön ligger inom intervallet procent. Andelen kvinnor i högskolans utbildning utgör ca två tredjedelar under hela perioden, se tabell 14. Förhållandet förklaras främst av utbudets struktur, där traditionellt kvinnodominerande program såsom sjuksköterske- och lärarprogrammen utgör en relativt stor andel av högskolans studentpopulation, vilket avspeglas i andelen kvinnor inom respektive utbildningsområde, se tabell 15. Samtidigt bör framhållas att andelen kvinnor inom Teknik-området fortsätter att öka och har 2013 nått 41 procent. Tabell 14: Antal studenter (ind.), varav andel kvinnor i utbildning på grund- och avancerad nivå Totalt antal studenter (individer) andel kvinnor (%) Källa: Ladok Tabell 15: Antal studenter (ind.), varav andel kvinnor per utbildningsområde Utbildningsområden Antal studenter Andel kvinnor (%) Naturvetenskap Teknik Humaniora Samhällsvetenskap Juridik Undervisning Verksamhetsförlagd utbildning Medicin Vård Design Media Övrigt Källa: Ladok De förhållandevis stora utbildningsområdena Medicin och Vård samt Undervisning uppvisar en hög andel kvinnor, procent. När det gäller Undervisning har dock andelen män ökat något under perioden. Tabell 16: Antal studenter (ind.) inom program som leder till yrkesexamina, samt andel kvinnor Utbildningsområden Totalt Andel kvinnor (%) Högskoleingenjörsutbildningar Lärarutbildningar varav nya lärarutbildningar med start höstterminen 2011 eller senare Sjuksköterskeutbildning Specialistsjuksköterskeutbildningar Källa: Ladok 26 En unik individ kan förekomma inom flera utbildningsområden. Summan blir därför mycket högre än det faktiska antalet studenter. 18

19 Andelen kvinnor/män är förhållande konstant mellan åren. När det gäller specialistsjuksköterskeutbildningar har dock andelen kvinnor minskat något. När det gäller lärarutbildningar uppvisar de nya lärarutbildningarna en knapp ökning av andelen kvinnor, en förklaring här är de höga antagningstalen till Förskollärarprogrammet de senaste åren. Efterfrågan på högskolans utbildningar Tabell 17: Ansökningar till högskolans utbildningar Hösttermin % förändring Sökande totalt (individer) varav program varav kurs Sökande i 1:a hand totalt varav 1:a hand program varav 1:a hand kurs Vårtermin Sökande totalt (individer) varav program varav kurs Sökande i 1:a hand totalt varav 1:a hand program varav 1:a hand kurs Källa: UHR (VHS) Hösten 2013 ökade antalet sökande totalt till högskolans utbildningar kraftigt. Ökningen över hela den redovisade perioden, höstterminerna , uppgår till 58 procent. Särskilt markant är ökning av sökande till kurser, men antalet sökande till program har också ökat. Tabell 18: Ansökningar till högskolans utbildningar i relation till antalet antagna söktryck Hösttermin % förändring Behöriga förstahandssökande Antagna Söktryck 1,4 1,2 1,2 Källa: SCB Högskolan Väst hävdar sig väl i jämförelse med andra motsvarande lärosäten när det gäller söktryck, mätt som behöriga förstahandssökande i relation till antalet antagna. Höstterminen 2013 ökade antalet behöriga förstahandssökande rejält och söktrycket ökade då till 1,4. 27 Avser nationella antagningsomgångar. 28 Sökande totalt (individer) är lägre än summan av varav program och varav kurs, då vissa individer söker både program och kurs. 29 Sökande totalt (individer) är lägre än summan av varav program och varav kurs, då vissa individer söker både program och kurs. 19

20 Forskning och utbildning på forskarnivå Högskolan Västs forskning är idag profilerad mot produktionsteknik, arbetsintegrerat lärande samt barn- och ungdomsvetenskap. Dessa tre så kallade vitala forskningsområden har prioriterats av högskolans styrelse efter extern utvärdering. Den barn- och ungdomsvetenskapliga forskningsmiljön godkändes som vital miljö av högskolans styrelse under Under året fattade styrelsen efter extern utvärdering även beslut om att godkänna den vitala miljön Produktionsteknik Väst för ytterligare en fyraårig verksamhetsperiod. Tillsammans matchar de tre prioriterade forskningsområdena stora delar av de forskningsanknytningsbehov som finns i grundutbildningarna. Samtliga forskningsområden har hög relevans för utvecklingen av arbetslivet i Västsverige och nationellt. Produktionsteknisk forskning I Västsverige finns en väsentlig del av svensk tillverkningsindustri samlad. Området har mycket stor betydelse som industriell tillväxtmotor för Sverige. Den industriella sektorn kommer fortsatt att ha stor betydelse om än med förändrade förutsättningar och förnyad teknologi med större och bredare kunskapsinnehåll. För att behålla och öka dess internationella konkurrenskraft måste industrins och lärosätenas forskningsinsatser samordnas. Högskolan Västs produktionstekniska forskningsmiljö har därför byggt upp ett väl fungerande nätverk med universitet i Sverige och med ledande forskningsmiljöer utomlands. Högskolan Västs forskning inom produktionsteknik adresserar en mängd viktiga utmaningar och problem. Resultaten påverkar Västra Götalandsregionens och Sveriges konkurrenskraft positivt inför framtiden. I den pågående förändringen av villkoren för industriproduktion ligger ökande krav på ekologisk uthållighet och globalisering. Den produktionstekniska forskningen vid Högskolan Väst är inriktad både på ny kunskap för att möjliggöra en grönare industriproduktion och på teknologier som kan tillämpas gränslöst över hela världen. Global konkurrenskraft är en förutsättning för att regionens och nationens tillverkningsindustri ska utvecklas och stärkas vilket kräver fortsatta satsningar på behovsmotiverad forskning inom produktionsteknik. Forskning inom området Arbetsintegrerat lärande AIL som forskningsområde vid Högskolan Väst kan sägas omfatta allt lärande som på något sätt sker i samband med eller knyter an till aktiviteter som betecknas som arbete. Utgångspunkten är människan som social, skapande och lärande varelse. Fokuserade sammanhang är människans aktiviteter (arbete) och de relationer som finns, uppstår, konstrueras och/eller medvetet skapas i och genom arbete. Arbetsintegrerat lärande som forskningsområde har stor samhällelig relevans. Arbetslivet och villkoren i och runt arbetslivet förändras snabbt, med stora strukturförändringar, omställningsprocesser och ökad ryckighet. Förändringarna sker dessutom i interaktion med en långtgående teknologisering och digitalisering av arbetslivet, och präglas av ökad konkurrens beroende på faktorer som globalisering och specialisering. AIL-området är också ett forskningsområde med stark internationell relevans. Med utgångspunkt från AIL är det både intressant och angeläget att i ett globaliseringsperspektiv bedriva forskning kring IT, arbetskraftens och branschers dynamik och rörlighet liksom om den snabba utvecklingen av yrken, framväxten av nya yrken och nya verksamheter. På Högskolan Väst finns en unik multidisciplinär kompetens att beforska det arbetsintegrerade lärandet. Forskning pågår för närvarande inom ett brett spektrum av empiriska fält såsom tillverkningsindustri, tjänstesektor, offentlig förvaltning, skola och sjukvård. Barn- och ungdomsvetenskaplig forskning Högskolans Barn- och ungdomsvetenskapliga forskningsmiljö är ytterligare ett viktigt forskningsområde under stark tillväxt. Inom miljön forskar man på områden där barnperspektivet står i centrum och där barnens röst får komma till tals. Forskningsmiljön är kopplad till discipliner som psykologi, sociologi, pedagogik och kulturvetenskap, och forskningen som i stor utsträckning bedrivs i internationellt samarbete inriktas framför 20