Integrerade nätverk LexCom Office. Snabbt, komplett och professionellt

Transkript

1 Integrerade nätverk LexCom Office Snabbt, komplett och professionellt

2

3 Innehåll Systemöversikt 4 LexCom Office-nätverk det säkra alternativet... 6 Strukturerade spridningsnät... 8 Materialkategori LexCom 125-, 250- och 500-kopparnät 12 Allt som behövs för ett lokalt nätverk Kablar och kabeltyper Färgkoder Montering av LexCom Office, DPM och CFF modularjack Montering i LexCom-uttag Montering och demontering i LexCom patchpanel Vidareföringspunkter och kabelutgångar Att tänka på vid installation av kopparnät Kabeluppbyggnad Böjradie och klämskador Färgkodning och uppmärkning 28 Färgkodning Uppmärkning av datauttag, patchpaneler, patchkablar och patchbox LexCom-fiber för inom- och utomhusbruk 46 LexCom-fiber ett säkert alternativ OM-klassificering Allt som behövs för ett fibernät Montering i fiberpatchpanel Kontaktering av SC-fiberdon Kontaktering av SC-fiberdon med ljuspenna Att tänka på vid installation av fiber Uppmärkning av fibernät Mätinstrument Det här mäts i fibernät LexCom-skåp 62 Att ta hänsyn till vid dimensionering av dataskåp Jordanslutning Tillbehör Dokumentation och certifiering 68 Dokumentation Avslutning 71 Varför välja LexCom Office? Ordlista 72 Provning 36 Vad innebär provning? Vilka krav ställs? Länkdefinitioner Mätinstrument Det här mäts i kopparnät... 43

4 LexCom Office Översikt över LexCom Office-systemet P1936 Fiberuttag finns i Thorsman CYB design P P91794 Datauttag finns i flera utföranden i serierna Eljo Trend, Renova, Senso, Trend Solid, Thorsman CYB, CAN. 4 P P1928 P P P62972

5 Systemöversikt 1 19-tumsskåp. Levereras i utförande för golv och vägg tums patchpanel för LexCom 125, 250 och 500 MHz, STP och UTP. 13 Modularjack för 125, 250 och 500 MHz, STP och UTP. 14 Adapterbricka. Levereras i ST-, SC-, LCoch MT-RJ-utförande. 3 Tele-patchpanel för 50 teleanslutningar. 15 Blindbricka för 19-tums fiberpanel. 4 Patchkabelhållare/Rangeringspanel. 16 Datauttag. Levereras i flera utföranden tums blindpanel. Levereras i flera HE-utföranden tums utdragbar fiberpanel för 3 adapterbrickor tums hyllplan. Tillbehör till stativ. Levereras i flera utföranden. 17 Fiberuttag. 18 Montageramar för datauttag. Levereras i sju färger i enlighet med EIA/TIA Fiberpatchkablar. Levereras i ST-, SC-, LCoch MT-RJ-utförande och i flera längder. 8 Strömpanel. Tillbehör till 19-tumsstativ. 20 Mellanstycke. Levereras i ST-, SC-, LC- och MT-RJ-utförande. 9 Kabelgenomföringspanel. 21 Datakablar, LS0H/LSFR0H. Levereras i kat 5, 6 och IDG-utförande. 10 Patchbox för 16 st RJ LS0H-fiberkablar. Levereras i OM1, 2, 3, och OSI-utförande. 11 Färgkodningsstrips för patchpanel. Levereras i sju färger i enlighet med EIA/TIA Blindplugg för patchpanel. Levereras i sju färger i enlighet med EIA/TIA P67832 P P P67346 P62575

6 LexCom Office LexCom Office-nätverk det säkra alternativet Utmärkande för strukturerade nätverk är bland annat att ansvaret för installationen ligger hos byggherren eller entreprenören, och inte som tidigare hos slutanvändaren. Alla kablar och anslutningar ingår i fastighetens ritning och dras samtidigt som övriga elinstallationer när fastigheten byggs eller renoveras. Eftersom man inte vet vilka krav som ställs i framtiden måste installationen vara mycket flexibel. Det måste gå att anpassa installationen för andra typer av trafik, öka överföringshastigheten, eller ändra nätverkets logiska struktur utan att behöva dra nya kablar. LexCom Office är ett komplett nätverkssystem, som har utvecklats och anpassats för elbranschen i syfte att utöka möjligheterna i samband med projektering, montering och leverans av fullständiga nätverk. Stora fördelar uppnås, eftersom alla nödvändiga nätverksprodukter finns i ett och samma produktsortiment. Samtidigt garanteras slutanvändarna optimal driftsäkerhet och trygghet. En av fördelarna är färgkodningssystemet för märkning av tillämpningar på patchpaneler, datauttag och patchkablar. LexCom modularjack för 125, 250 och 500 MHz går snabbt och enkelt att montera. Som LexCom Office-installatör kan du erbjuda certifiering och 15 års garanti för nätverket. LexCom är ett registrerat varumärke från Schneider Electric. 6

7 Systemöversikt LexCom 125 Kategori 5:2002 (tidigare kategori 5e) har utvecklats i enlighet med följande internationella standarder: ISO/IEC 11801:2002 och CENELEC EN :2002 samt ANSI/TIA/ EIA-568-B.2. I systemet ingår kommunikationskablar, patchpaneler, patchkablar, stativ och stativtillbehör, datauttag och modularjack för både skärmade och oskärmade nätverk. Systemet består av komponenter som uppfyller och överträffar kraven i kategori 5:2002 och klass D:2002. LexCom 250 Produkterna uppfyller kraven i ISO/IEC 11801: 2002 och CENELEC EN :2002 samt ANSI/TIA/EIA-568-B.2-1. Som minst uppfyller systemets komponenter kraven i kategori 6 och är godkända enligt länkklass E. I systemet ingår kommunikationskablar, patchpaneler, patchkablar, stativ och stativtillbehör, datauttag och modularjack för både skärmade och oskärmade nätverk. LexCom 500 Produkterna uppfyller kraven för 10 Gigabit Ethernet med bandbredd upp till 500 MHz. Systemkomponenterna är tredjeparts certifierade och uppfyller ISO/IEC PDTR (25N 1104), ANSI/EIA/TIA-TSB-155 dr. 3.0 inklusive Alien, Next och Fext. Dessa standarder specificerar minimikrav för support av 10G Base-T.

8 LexCom Office Strukturerade spridningsnät Ett strukturerat nätverk består av ett eller flera spridningsnät för varje våningsplan. Mellan två eller flera våningsplan finns ett stamnät och mellan byggnader ett områdesnät. Man skiljer på telenät (analogt nät), där bara kopparkablar används, och datanät, där olika kombinationer av fiber- och kopparkablar används. Spridningsnät I spridningsnätet förbinds våningsplanets användaruttag med ett skåp (punkt 3 i bilden på sid 9). Vanligtvis innehåller varje kabel fyra partvinnade ledare, och enligt EN skall varje arbetsplats ha minst två anslutningar. Anslutningskabeln och förbindelserna i korskopplingsskåpet (punkt 1 i bilden på sid 9) ingår i spridningsnätet. P63039 Multimode-fiber Stam- och områdesnätet, max m (100mbit). I övriga fall se standard. Koppar Spridningsnät, max 90 m P

9 Systemöversikt P29640 Analoga nät: telenät I praktiken är kopparnätverk det enda alternativet. Digitala nät: stamnät Fiber, bland annat tack vare högre bandbredd och lägre känslighet för störningar. Digitala nät: spridningsnät Koppar är det vanligaste materialet. Det är väl beprövat, enkelt och förhållandevis billigt att installera. Vid en uppgradering måste dock i stort sett allt bytas ut, även kablarna. Det innebär att uppgraderingskostnaden blir densamma som installationskostnaden. Om inte alltför höga krav ställs på säker dataöverföring, skydd mot elektroniska störningar och stora datamängder, är koppar att rekommendera. Lösningar med koppar rekommenderas också om det är viktigt med en låg investeringskostnad initialt.

10 LexCom Office Materialkategori Installationsmaterialet delas in i kategorier, enligt länkklassificeringen. Väl utförda installationer med material av kategori 3 uppfyller kraven för klass C. Material av kategori 5 uppfyller kraven för klass D och så vidare. Kategori 3 Materialkategori 3 innebär att alla komponenter (kablar, modularjack o.s.v.) som ingår i installationen har dimensionerats för bandbredder på upp till 16 MHz. Kategori 5:2002 (tidigare kategori 5e) Materialkategori 5/5E innebär att alla komponenter (kablar, modularjack o.s.v.) som ingår i installationen har dimensionerats för bandbredder på upp till 100 MHz. Kategori 6 Materialkategori 6 innebär att alla komponenter (kablar, modularjack och patchkablar) som ingår i installationen har dimensionerats för bandbredder på upp till 250 MHz. Kabelsystem Standard ISO/IEC 11801:2002 EN :2002 TIA568-B.2 TIA568-B.2-1 LexCom 125 LexCom 250 LexComs system har bättre prestanda än vad som krävs enligt standarderna I LexCom-systemet ingår alla komponenter som krävs för installation av en fullständig länk. LexCom 125 och 250 har utvecklats för överensstämmelse med följande internationella standarder: ISO/IEC 11801:2002 och CENELEC EN :2002 samt ANSI/TIA/ EIA-568-B.2. I LexCom 125 ingår modularjack, kablar och patchkablar i både skärmat och oskärmat utförande. Komponenterna är tredjepartscertifierade och uppfyller kraven i kategori 5:2002 och länkklass D:2002. LexCom 250 omfattar modularjack, kablar och patchkablar i både skärmat och oskärmat utförande. Komponenterna är tredjepartscertifierade och uppfyller kraven i kategori 6 och länkklass E. LexCom 500 LexCom 500 är utvecklat för att överföra det senaste protokollet i Ethernetfamiljen som hanterar Mbps. Troligt är att detta kommer att leda fram till en ny kategori, 6A, vars bandbredd är specificerad till 500 MHz. 10

11 Systemöversikt Nya standarder Kabelstandarden EN håller nu på att omarbetas för uppdelning i flera standarder som ska gälla för specifika typer av installationer. En nyhet är klassificering av den miljö som nätverket installeras i (MICE). Klassificeringen ska ingå i den generella standarden EN Standard Titel Anteckning EN Information technology Obs! Ersätter, tillsammans med Generic cabling systems EN , den föregående Part 1: General EN standarden EN Part 2: Office premises EN Väntar på internationell Part 3: Industrial premises (ISO/IEC) standard EN Part 4: Homes EN Part 5: Data centres Nu gällande standard är SS-EN :2002 M I C E Mechanical: Stötar, slag, tryck, vibration, böjning Ingress: Nedbrytning, inträngning av partiklar Climatic: Temperatur/temperaturändringar, fukt, vätskor, gaser etc Electromagnetic: Elektrostatisk strålning, instrålning, magnetiska fält etc 11

12 P

13 LexCom 125-, 250- och 500-kopparnät 13

14 LexCom Office Systemen LexCom 125, 250 och 500 Allt som behövs för ett lokalt nätverk LexCom 125-komponenterna uppfyller kraven i kategori 5:2002, och systemet uppfyller mer än väl kraven i länkklass D. LexCom 250-komponenterna uppfyller kraven i kategori 6, och systemet uppfyller mer än väl kraven i länkklass E. LexCom 500- komponenterna uppfyller kraven för 10G Base-T. P91794 Datauttag Trend Plan ELP01229 Trend Vinklad LexCom patchkablar LexCom modularjack Datauttag Kommunikationskablar Montageramar Oskärmat och skärmat utförande LS0H- och LSFR0H-utförande Möjlighet att färgkoda P1928 CYB Vinklad CYB Plan Renova Senso Solid P63024 P ELP05530 P1929 P51650 P59640 Montageramar Används med LexCom Office modularjack för montering i LexCom Office datauttag eller patchbox. Patchkablar LexCom 125-, 250- och 500-sortimenten: 0,5; 1; 2; 3; 5 och 10 m. P31480 Färgkodningsclips Sju färger. P

15 LexCom 125-, 250- och 500-kopparnät P60360 P60340 P59310 Patchpaneler, 19-tums Med 24 eller 48 portar, utdragbara eller för fast montage. P59300 P62331 P62332 P90967 P59590 P59600 P63052 P80501 P59620 P59610 Modularjack LexCom 125-, 250 och 500. Skärmade eller oskärmade. P90965 P62983 Färgkodningsstrips Sju färger. P63052 Kommunikationskablar Skärmade eller oskärmade. Enkla eller dubbla. 15

16 LexCom Office Kablar och kabeltyper För användning i LexCom 125-, 250- och 500-system LexCom 125 4x2xAWG24 / 2x(4x2xAWG24) U-UTP: Oskärmad kabel P63031 P29660 F-UTP: Skärmad kabel (folie). Skyddar mot högfrekvensstörningar. Folieskärm P63031 P29660 SF-UTP: Dubbelskärmad kabel (folieskärm och flätad skärm). Skyddar mot både högfrekventa och lågfrekventa störningar. Hög mekanisk hållbarhet mot t.ex. vibrationer. P63031 Flätad skärm P29660 Folieskärm 16

17 LexCom 125-, 250- och 500-kopparnät LexCom 250 4x2xAWG23 / 2x(4x2xAWG23) U-UTP: Oskärmad kabel P63031 P29660 U-FTP: Parvis skärmad kabel (folie). Skyddar mot högfrekvensstörningar. Folieskärm P63031 LexCom 500 4x2xAWG23 F-UTP: Folieskärmad kabel med patenterat kryss (bielement). För 10G Base-T-applikationer. P29660 Folieskärm P LexCom 800 4x2xAWG23 S-FTP: Dubbelskärmad kabel (flätad skärm), parvis skärmade kablar (folieskärm). Skyddar mot högfrekvensstörningar. P Flätad skärm P63031 Användningsområde Där ej annat anges är kabeln avsedd för inomhusbruk. Levereras i PVC-, bly- och halogenfritt samt brandhämmande (LS0H och LSFR0H) utförande. Alla ledare är tydligt färgkodade enligt EIA/TIA 568. P29660 Folieskärm Alla komponenter är 100 % testade. Levereras på kabeltrumma för 500 m. Vissa typer levereras i box för 305 m. Märkta med beteckning för typ och sammansättning, kategori, längd och tillverkningskod. 17

18 LexCom Office Färgkoder Ledningarnas färgkoder uppfyller standarden EIA/TIA 568 A och B. P29670 Par 1 Par 2 Par 3 Par 4 Vit/blå blå Vit/orange orange Vit/grön grön Vit/brun brun P24980 P62953 P62332 P

19 LexCom 125-, 250- och 500-kopparnät EIA/TIA 568A Modularjacken är färgkodade i enlighet med EIA/TIA 568A. Kontakt/stift Färg 1 vit-grön 2 grön 3 vit-orange 4 blå 5 vit-blå 6 orange 7 vit-brun 8 brun EIA/TIA 568B Modularjacken är färgkodade i enlighet med EIA/TIA 568B. P63021 Kontakt/stift Färg 1 vit-orange 2 orange 3 vit-grön 4 blå 5 vit-blå 6 grön 7 vit-brun 8 brun P63021 Kom ihåg! Enligt standarden för RJ45 modularjack ska dessa användas med RJ45 patchkabel för garanterad funktion. Vid felkoppling kan modularjacken kontakteras om. 19

20 LexCom Office Montering av LexCom Office, DPM och CFF modularjack Steg 1 till 6 gäller för skärmat (STP) och oskärmat (UTP). Minst 30 mm 50 mm Minst 30 mm 50 mm P Anpassa kabeln och avisolera den till önskad längd. 2. Vid skärmad kabel, dra skärmen bakåt över kabelhöljet. P62954 P För in ledarna i det öppna modularjackets överdel. P Trä in ledarparen i respektive slits utan att tvinna upp ledarparen. Ledarparen träs in i slitsarna enligt färgkodsbeteckningarna för 568 A eller B (se kontakteringsschemat på sid 19). I bilden visas kontaktering enligt 568 A. Observera! I flödesschemat ovan redovisas kontakteringsprocessen för LexCom Office DPM-jack. Motsvarande princip och process gäller för LexCom Office CFF-jack. Vid tveksamhet följ bruksanvisningen. 20

21 LexCom 125-, 250- och 500-kopparnät 5. Stäng bygeln genom att trycka ihop den lätt, tills ett klickljud hörs. 6. Klipp av utstående ledare tätt intill modularjacket. Steg 7 till 9 gäller bara för skärmat (STP). 7. För på kåpan. Vänd den så att kabeln får önskad riktning ut ur jacket. 8. Tryck fast kåpan på kabeln och skärmen. P63212 P62949 P63374 P62948 P Klipp av överflödig skärm. 21

22 LexCom Office Så här är ett komplett LexCom uttag uppbyggt Montering av LexCom Office uttag i apparatdosa eller utanpåliggande montage Vid montage i kanal gäller motsvarande princip. 1. Skruva fast plåtstödramen. 2. Kontaktera modularjacket på kabeln. 3. Snäpp fast montageram på centrumplattan. 4. Trä på designramen på kabeln. 5. Snäpp fast modularjacket i montageramen. 6. Snäpp/skruva fast centrumplattan i plåtstödramen. P4447 P22150 P

23 LexCom 125-, 250- och 500-kopparnät Montering och demontering i LexCom Office patchpanel Montering P P P Montera snabbmuttrarna i 19-tumsprofilen. 2. Haka fast patchpanelen på 19-tumsprofilen. 3. Skruva fast patchpanelen i snabbmuttrarna. P P P Om patchpanelen ska förses med flera modularjack lossar du skruvarna. 5. Dra ut patchpanelen. 6. Sätt i jacken i patchpanelen. Demontering P P63115 P Nu kan du haka fast patchpanelen och dra åt skruvarna igen. 1. Ett demonteringsverktyg medföljer. 2. Du demonterar ett modularjack genom att trycka demonteringsverktyget mot jackets överkant. 23

24 LexCom Office Vidareföringspunkter och kabelutgångar Patchboxen används för utvändig montering av mindre installationer eller som kompakt kontaktdosa för t.ex. skrivarrum. Patchboxen kan monteras på väggen och då ansluts arbetsplats eller aktiv utrustning via patchkablar. Patchboxarna kan också användas som vidareföringspunkt och monteras över nedsänkta innertak för anslutning till nedföringsstavar via CP-link kablage (vidareföringslänk). I patchboxarna används montageramar och RJ45-modularjack i STP- och UTP-utförande. Kabelingången finns på patchboxens sida med avlastning på baksidan och gemensam jordförbindelse till skärmade kontakter. Som vidareföringspunkt kan även andra uttag eller specialbeställda plåtar användas. Som vidareföringskabel i t.ex. stavar används LexCom Office vidareföringskablage för LexCom 125 (6,10 m) eller 250 (10 m) P

25 LexCom 125-, 250- och 500-kopparnät Att tänka på vid installation av kopparnät P29690 Minst två uttag per arbetsplats: ett för telefonen och ett för datorn. Redan nu kan man med fördel installera flera uttag än vad som behövs för att säkra ökade behov i framtiden. 25

26 LexCom Office Kabeluppbyggnad Tvinning och balansering Ledarna är parvis tvinnade, så att störningar fångas upp lika mycket och i samma fas. I en balanserad ingång, som fungerar på samma sätt som transformatorkopplingen på bilden till höger, elimineras störningssignalerna. Det beror på att de påverkar ingångens båda sidor lika mycket, förutsatt att de matas in samtidigt. Det gör de bara om ledarna är lika långa och tvinningen är oskadad (av naturliga orsaker sänks toleransen med höjd signalfrekvens). I en balanserad ingång elimineras fasstörningar. En signal i motfas kan passera en balanserad ingång. P21120 I en balanserad ingång elimineras fasstörningar. P21130 En signal i motfas kan passera en balanserad ingång. Upptvinning av kablar Med tvinnade ledare utjämnas störningar. Upptvinnade ledare är känsliga för störningar, t.ex. för överhörning från närliggande ledare. Därför får inte den upptvinnade delen av kabeln vara längre än 13 mm vid varje modularjack i ett 100 MHz-nät (känsligheten för störningar är frekvensberoende). Tvinningen kan också förstöras vid oförsiktig behandling eller böjning av kablarna. Det kan leda till att de tvinnade paren åtskiljs. I 250/500 MHz-nät får inte den upptvinnade delen av kabeln vara längre än 6 mm. P21190 Kategori 5/5e (max 13 mm) Kategori 6 (max 6 mm) Max 13 mm otvinnad kabel för länkar av klass D/D+ för alla kontakter. 6 mm otvinnad kabel för länkar av klass E för alla kontakter. 26

27 LexCom 125-, 250- och 500-kopparnät Böjradie och klämskador Ändras avståndet mellan paren i en nätverkskabel, som blir följden av klämskador, påverkas kabelns impendans. Impedansfel ger upphov till störningar och ökad dämpning av datasignalerna. Även en så liten påverkan som oförsiktig behandling av kabeln har avgörande betydelse. Störst risk för klämskador föreligger när man fäster kabeln. Det enda säkra sättet är att vara försiktig med förbanden, att bunta flera kablar och att alltid vara noggrann. Användning av buntband i kardborrebandutförande rekommenderas. min. 50 mm P Minsta böjradie är 50 mm. Kom ihåg att det aldrig går att reparera en klämskada! P Kablarna får inte buntas för hårt. Montagekrav Böjskador är också klämskador, som uppkommer när man t.ex. lägger kabeln över en kabelstege eller ränna. Skador kan även uppkomma när man tillfälligt hänger upp kabelrullen medan man väntar på att kunna fortsätta med installationen. Botemedlet är att aldrig hänga kabeln över vassa kanter, att lägga mjuka bukter runt hörn, att inte dra hårt i kablarna och att alltid tänka på vad man gör. Minimimåtten för böjning visas i bilden till höger. 3. Vid kabeldragning får böjradien inte vara mindre än åtta gånger diametern. 4. Efter kabeldragningen ska en meter kabel klippas av i dragänden. 5. För installerade kablar får böjradien inte vara mindre än fyra gånger diametern. 6. Kabelhöljet ska dras upp helt mot modularjacket. 7. Parledningarna får inte tvinnas upp längre än 13 mm för kategori 5, och 6 mm för kategori 6. Generell böjradie Minsta böjradie Vid installation Fast installerad 8 x kabeldiametern* 4 x kabeldiametern * När man drar samtidigt som man böjer (som man gör vid installationen) tål inte kabeln lika mycket. 27

28 P62883

29 Färgkodning och uppmärkning

30 LexCom Office Färgkodning I syfte att underlätta installationen, och i ännu högre grad nätverksservicen, har vi utvecklat ett system med färgkodade montageramar, stavar, strips och clips. Färgerna specificeras i standarden EIA/TIA 606. Nätverksinstallationen märks upp med hjälp av färgade färgkodningsstrips för patchpanelernas modularjack och montageramar i uttag med motsvarande färgkodningsstrips på patchkablarna. Färgkodning av stamnätet Huvudkorskoppling Vit Grå 1. Stamnätslager 2. Stamnätslager 1. Stamnätslager Färgkodning av spridningsnätet Mellankorskoppling Underkorskoppling Svart Grön Standard Data Röd Telefon Blå Horisontella kablar, video, audio etc. Gul Larm etc. P Stamnätslager Spridningsnät Alternativ färgkodning Färgkodningssystemet i LexCom Office används i lika stor omfattning för identifiering eller särskiljning av olika nät eller uttag. I stor omfattning har färgkodning använts i t.ex. skolor där elevnätet har en färg och lärarnätet en annan. Andra exempel är våningsplansindelning med en färg för respektive våningsplan, vilket underlättar för IT-personal vid felsökning eller omkopplingar. 30

31 Färgkodning och uppmärkning Uppmärkning Datauttag, patchpaneler, patchkablar och patchbox I stativets patchpaneler moneras DPM eller CFF-modularjack. Jacken kan färgkodas med färgkodningsstrips. Montageramarna används tillsammans med LexCom Office modularjack för montering i datauttag och patchbox samt för LexComs ST- och SC-fiberadapter. Det senare finns bara i svart. Dessutom levereras en uppsättning av färgkodade blindproppar för montering i uttag som inte används. Datauttagen och patchboxen kan med fördel utrustas med dammlucka. Utöver att fungera som dammskydd kan luckorna också användas för uppmärkning, vilket ger högre användarvänlighet. Färgkoder enligt EIA/-TIA Typ Lokalt Stam- Standard Data Telefon Video Larm Användning nät nät etc. etc. P63024 Datauttag och patchbox RJ45 P63024 Datauttag och patchbox ST P63024 Datauttag och patchbox SC P63024 Datauttag och patchbox Blind P63024 Datauttag och patchbox Dammlucka P62994 Clips för patchkabel Kod P62983 Färgkodningsstrips i panel Kod P63033 Blindpropp i panel Tom P63003 Etikettark för dammlucka Etikettarket innehåller självförklarande symboler för ISDN, fax, data, larm, modem, skrivare, analog och digital telefon, och följer standarden för kodning av nätverk. Etiketterna fästs på dammluckan. P31480 Clips för patchkabel Med färgkodningsclips för patchkablar blir installationen överskådlig. Röda och gröna färgkodningsclips medföljer patchkablarna. 31

32 LexCom Office Standard för uppmärkning Enligt svensk standard SS märker man upp nätverksinstallationer genom att utgå från korskopplingsfältets placering i byggnaden. Rummet där korskopplingsfältet är placerat benämns med bokstaven D (Distributor/Fördelning) och ett nummer, t.ex. +D1, +D2 osv. Tecknet + beskriver att det är frågan om en fysisk placering. På så sätt visar nätverksuttagets märkning var länkens andra ände finns i korskopplingsfältet. Dessutom förekommer tecknen - som beskriver en produkt och = som beskriver en funktion. P d2 +d1 +d2 +d1 Flera korskopplingsfält i samma rum I byggnader med flera skåp/stativ i samma rum betecknas dessa med fält och en siffra. Fältet benämns med bokstaven S (section/ fält) och en löpande numrering, t.ex. +S1, +S2 o. s. v. Fältets märkning skall föregås av fördelningens märkning, t.ex. +D1S1 (Distributor1, Section1). +S1 P

33 Färgkodning och uppmärkning Indelning av korskopplingsfältet Standarden för indelning av korskopplingsfält utgår från övre vänstra hörnet och graderar fältet i kvadratcentimeter. Först benämns hur många cm ner som t.ex. en plints övre vänstra hörn monterats och sedan hur många cm in till höger. Numreringen avskiljs med ett understreck _. Exempel: om plinten är placerad 15 cm ner och 10 cm in till höger så blir det M15_10. Om en 24 portars panel placeras med övre vänstra hörnet 30 cm ner blir benämningen istället M30. Bokstaven M står för (Module/Modulplats) och en fullständig benämning kan se ut enligt följande: +D1S1M30 (Distributor1, Section1, Module30) 1 cm 1 cm 1 cm 0 cm 10 cm 1 cm 1 cm 1 cm 0_0 0_1 0_2 1_0 1_1 1_2 2_0 2_1 2_2 0 cm 10 cm 20 cm 30 cm 40 cm Märkning av modularjackets placering i panelen Panelens modularjack numreras från vänster till höger 1, 2, 3 o.s.v. Efter panelens märkning M30 beskriver man portens/jackets nummer avskilt med ett kolontecken :, t.ex. +D1S1M30:24 för port cm 30 cm P cm P

34 LexCom Office Märkning av modularjacket ute i anläggningen Modularjacket ute i anläggningen får samma märkning som jacket i panelen fast med tilllägget X. X beskriver att det är ett jack i yttre änden av länken. Exempel: +D1S1M14:24X. Märkning av områdesnätindelning Byggnader i ett områdesnät märks med bokstaven B (Building/Byggnad) och området med C (Campus/Område). Exempel: +C1B1. +D1S1 +D1S1M1 +D1S1M9 +D1S1M14 +D1S1M1:48X +D1S1M14:24X P63054 Område +C1 +b2d2s1 +b1d2s1 +b2d1s1 +D1S1M14 +b1d1s1 Byggnad +B2 P c1b1d1s1m30:24 Byggnad +B1 + C1 B1 D1 S1 M14 :24 Campus/Område BUilding/Byggnad Distributor/Fördelning Section/Stativ Module/Modul Port 34

35 Färgkodning och uppmärkning Svensk standard SS Standarden SS ger ett flertal möjligheter till uppmärkning av fastighetsnät, inklusive märkning av funktioner och produkter. Standarden ger även möjligheten att märka ett rikstäckande nät, vilket detta dokument dock ej omfattar. Se standarden för en fullständig beskrivning. Beteckningar N= Nation R= Region C=Område (Campus) B= Byggnad (Building) D= Fördelning (Distributor) S= Fält/Stativ (Section) M= Modulplats (Plint/Panel) + = Placeringsorienterad beskrivning - = Produktorienterad beskrivning = = Funktionsorienterad beskrivning : = Beskriver ett jacks placering i en panel och anges efter modulen, t.ex. M30:24 x = Tillägget beskriver ett objekt i yttre änden av t.ex. en datalänk _ = En siffra efter tillägget beskriver antal cm till höger och anges efter modul. Exempel: M30_14. 35

36 P61570

37 Provning

38 LexCom Office Vad innebär provning? I de flesta fall går det inte att se om en kabel är skadad eller om en anslutning är felaktigt utförd. Därför har man utvecklat metoder för mätning, dokumentering och certifiering av kablarnas och modularjackens prestanda. Ett mätprotokoll måste också fyllas i om installationen ska godkännas enligt kategori 5:2002, kategori 6 samt klass D och E. Det finns mätinstrument för certifiering av nätverkskablar från olika tillverkare. Mätinstrumenten är indelade i nivåer, enligt precision och mätnoggrannhet. Välj som lägst ett Level II-instrument för kategori 5:2002 och klass D eller ett Level III-instrument för kategori 6 och klass E. Tänk på att instrumentets grundinställningar kanske inte gäller för det nätverk du ska utföra mätningen i. Därför bör du se till att det finns tillgång till alla data, t.ex. NVP-värde, standarder och krav, så att du kan konfigurera instrumentet innan du börjar mäta. Vilka krav ställs? I ISO/IEC finns information om de gränsvärden som gäller för överföringsparametrarna i varje länkklass, och instruktioner för hur mätningen utförs. För fibernät jämförs dämpningen med de maxvärden som anges i standarden för respektive nät. I varje anslutning tillåts 0,5 db dämpning. För certifiering av en LexCom Office 125-installation krävs ett mätprotokoll från ett instrument som uppfyller kraven för Level IImätning. För installationer av kategori 6/klass E (LexCom 250) krävs ett protokoll från ett instrument som klarar mätningar upp till 250 MHz med Level III-noggrannhet. Level II definieras i leg och Level III i TIA/EIA-568-B.2-1 (utkast). Level III innebär högre noggrannhet än Level II, som i sin tur har högre noggrannhet än Level I. Tabell för teststandarder Level I II III Standard Kat. 5/klass D Kat. 5:2002/klass D+ Kat. 6/klass E 38

39 Provning Länkdefinitioner En länk består av komponenter som tillsammans bildar en signalväg i nätet. I ISO och EN skiljer man på två huvudtyper: Permanent länk En permanent länk omfattar den fasta installationen, från modularjacket i patchpanelen till modularjacket i vägguttaget, samt själva kontakteringen och som mest 90 meter kommunikationskabel (spridningsnätet). Dessutom kan länken ha en så kallad vidareföringspunkt. B P40090 Permanent länk (exklusive patchkablar) Kanallänk Kanallänken förbinder aktiva komponenter och innefattar alltså även patchkablarna mellan patchpanelen och hub/switch, samt patchkabeln mellan vägguttaget och datorn, d.v.s. högst fyra modularjack, som längst 90 meter kommunikationskabel samt två patchkablar (totalt som längst 10 m). P63008 Kanallänk (inklusive patchkablar) 39

40 LexCom Office Mätinstrument Om du vill ha ett riktigt bra mätinstrument är utbudet begränsat. Vi rekommenderar gärna LANTEK 6, LANTEK 7, FLUKE DSP4000- serien eller DTX-serien. Det är instrument som är lätta att använda och som dessutom ger god vägledning vid felsökning. Med TDRtekniken får man en grafisk bild över var felet finns. En annan fördel är att man med en tillsatsmodul också kan använda LANTEK 6, LANTEK 7, FLUKE DSP4000-serien eller DTXserien för mätning i fibernät. till en dator för arkivering och utskrift. En indikation visas omedelbart om ett mätvärde ligger utanför gränserna. Instrumentet har flera funktioner som du kan använda för felsökning. Du kan också använda TDR-funktionen för snabb och enkel identifiering och lokalisering av fel i kopparkablar. För vissa instrument finns det särskilda felsökningsmoduler (mini-otdr-moduler), där dåliga kontakteringar, förgreningar och kabelbrott visas grafiskt, om ett mätvärde ligger utanför dämpningsbudgeten. Så här använder du instrumentet Ställ in instrumentet för rätt kabeltyp och standard. Anslut mätinstrumentets huvudenhet till kabelns ena ände, och fjärrenheten till den andra änden. Tryck på AUTOTEST. Efter ungefär en halv minut har alla nödvändiga mätningar utförts för samtliga ledarpar. Du kan spara resultatet i enhetsloggen. Om mätningen är godkänd fortsätter du med nästa mätning. Om resultatet inte är godkänt måste felet avhjälpas och en ny mätning utföras. Därefter kan du fortsätta med nästa mätning. Alla kabellänkar måste mätas med godkänt resultat. Resultaten kan du överföra P

41 Provning P

42 LexCom Office P

43 Provning Det här mäts i kopparnät Stiftanslutning (Wiremap) Kontrollerar att varje tvinnat par är anslutet till rätt stift, utan kortslutningar, avbrott, delade par, omkastade par eller ledare. Åtgärder vid fel: Kontrollera installationsanvisningarna och montera om jacket. Var särskild noga med att använda samma färgkodning i båda ändar. Likströmsmotstånd (DC Resistance) Kontrollerar att kablar och kontakter är hela och funktionsdugliga genom att för varje par mäta slingans motstånd. Alla kablar och modularjack har en viss naturlig resistans: 16 ohm per 100 m är normalt för en 100 MHzkabel. För högt likströmsmotstånd beror ofta på trasiga kablar, slitna modularjack eller fel typ av kabel, men kan också vara en följd av kortslutning eller avbrott. Åtgärder vid fel: Undersök alla anslutningar. Utför en TDR-mätning för lokalisering av eventuella skador på kabeln. Kabellängd (Length) Kontrolleras genom att mäta hur lång tid det tar för en signal att nå den andra änden och reflekteras tillbaka. För beräkning av längden måste man känna till det nominella NVP-värdet (utbredningshastigheten) för kabeln. Det är en materialegenskap som tillverkaren kan informera om. NVP-värdet anger du på mätinstrumentet innan du startar mätningen. Åtgärder vid fel: Förkorta kabelvägen, eventuellt med hjälp av en extra korskoppling, eller överväg att använda fiber. Kontrollera också att du har angett rätt NVP-värde. Kapacitans (Capacitance) Kontrollerar kapacitansen mellan ledarna i ett par. För hög kapacitans innebär högre dämpning (attenuation), särskilt vid högre frekvenser. Dålig kontaktering, för hårt sträckt kabel, skadad isolering och fukt är vanliga felkällor. Åtgärder vid fel: Montera nya modularjack. Om inte det hjälper, byt kabel. P63032 P63016 P63040 P

44 LexCom Office Signaldämpning (Attenuation) Kontrollerar signalförlusten mellan ett ledarpars båda ändar. Eftersom dämpningen är frekvensberoende, mäter man vid bestämda intervall från 1 till 100 MHz (1 till 250 MHz för klass E/kategori 6). Dämpningen för alla fyra paren måste ligga under gränsvärdet vid samtliga frekvenser, om kabeln ska vara godkänd. För hög dämpning beror ofta på felaktigheter i slitsar, att för lång kabel eller fel kabeltyp används. Åtgärder vid fel: Montera nya modularjack. Om inte det hjälper, byt kabel. Överhörning (Near End Crosstalk; NEXT) Även PS NEXT, ELFEXT och PS ELFEXT, som är olika sätt att beskriva de enskilda ledarparens störande inverkan på varandra. Eftersom överhörning är frekvensberoende, och särskilt framträdande vid kabeländarna, mäter instrumentet automatiskt från båda ändarna vid bestämda intervall från 1 till 100 MHz (1 till 250 MHz för klass E/kategori 6). Överhörning för alla parkombinationer måste ligga över gränsvärdet vid samtliga frekvenser, om länken ska vara godkänd. För låg överhörningsdämpning beror ofta på att enskilda par är upptvinnade för långt, men kan också bero på för många eller felaktiga kabelanslutningar. Åtgärder vid fel: Montera nya modularjack. Se till att den upptvinnade delen inte är för lång (se monteringsanvisningarna). ACR (dämpning/överhörning, signal/ störningsförhållande ) Jämför värdena för dämpning och överhörning, och ger ett mått på hur dataöverföringen kommer att fungera. En hög överhörningsdämpning i förhållande till en låg signaldämpning innebär problemfri trafik. Åtgärder vid fel: Montera nya modularjack. Se till att den upptvinnade delen inte är för lång (se monteringsanvisningarna). P63004 P63056 P63040 P

45 Provning Fördröjning (Delay/Delay skew) Mäts bland annat för beräkning av kabellängden. Många LAN-tillämpningar är dessutom känsliga för fördröjningar som är längre än en mikrosekund. För lång fördröjning beror på att kabeln är för lång. Stora skillnader mellan de olika paren i en kabel tyder på avbrott eller kortslutning. Delay är fördröjningen för enskilda par, medan delay skew är skillnaden i fördröjning mellan två par. Åtgärder vid fel: Förkorta kabelvägen, eventuellt med hjälp av en extra korskoppling, eller överväg att använda fiber. Reflexionsdämpning (Return Loss) Kontrollerar förhållandet mellan den signal som skickas iväg och den signal som reflekteras tillbaka. Eftersom det inte är önskvärt med reflektioner i kabeln vill man ha så stor dämpning som möjligt. Låg dämpning tyder på impedansfel i installationen och innebär låg nyttosignal i mottagaränden. Åtgärder vid fel: Undersök modularjacken. Utför en TDR-mätning (se nästa sida) för lokalisering av eventuella kabelskador. Impedansmätning med pulsreflektometer TDR-mätningen (Time Domain Reflectometer) utförs inte automatiskt, men är ett bra verktyg för felsökning. Med TDR-mätningen undersöker du hur impedansen ändras i ledarparets olika delar. Med de bästa instrumenten presenteras resultatet som en kurva, där du direkt kan se om, och i så fall var, det finns skador och fel. TDR är utan tvekan det mest kraftfulla redskapet för lokalisering av fel i nätverk. P63017 P63074 P

46 P101400

47 LexCom-fiber för inom- och utomhusbruk

48 LexCom Office LexCom-fiber ett säkert alternativ LexCom-fiber I spridnings- och stamnät, där det ställs höga krav på bandbredd, används vanligtvis optisk fiber. Datatrafik i fiber påverkas inte av potentialskillnader och störningar, och är praktiskt taget omöjlig att avlyssna. Med LexCom-fiber kan du erbjuda fiber ända fram till arbetsplatsen (fiber-to-the-desk), eftersom det fullständiga programmet även innehåller särskilda fiberuttag i våra designserier. Installationen går enkelt och snabbt, oavsett vilket LexCom-nät kunden väljer. Om det trots allt uppstår problem är lösningen inte längre bort än närmaste telefon. Du behöver bara ringa till kundsupport hos Schneider Electric. Kopparkablar eller optisk fiber? Fiber har många fördelar: bandbredden, låg känslighet för störningar, små förluster, högre säkerhet mot avlyssning och låg vikt är de viktigaste. Den främsta nackdelen är de högre startkostnaderna för den aktiva delen av installationen. Områdesnät Områdesnätet förbinder olika byggnader (punkt 2 i bilden på sida 9) i samma område. Ett områdesnät kan förbinda t.ex. en skola, ett sjukhus, ett bostadsområde, en kontorsbyggnad eller andra byggnader, som ligger relativt nära varandra. I områdesnätet för datakommunikation mellan byggnader bör fiber användas, så att aktuella och kommande belastnings- och flexibilitets-krav uppfylls, men även för hänsyn till eventuella potentialskillnader. I telestamnätet används som regel koppar-kabel. Fiber Områdes- och stamnät, max m (100 Mbit). Fibernät är framtidsorienterade Redan från början är bandbredden mycket större. Man kan också utföra omfattande uppgraderingar bara genom att byta de aktiva komponenterna. Det förutsätter att man har valt en OM-klass som stöds av den valda tilllämpningen. Stamnät Stamnätet förbinder de olika spridningsnäten i en byggnad (punkt 1 i bilden på sid 9). Fiber eller koppar väljs beroende på belastningspotentialen. I större datanät med hög belastning är fiber ett bättre alternativ. I vilket fall som helst är det klokt att dra fiber parallellt, om en annan installation utförs. Det kostar mindre än att göra det senare, och sedan kan fibernätet anslutas vid behov. 48

49 LexCom-fiber för inom- och utomhusbruk Fiberlänk I EN :2002 anges tre olika klasser för fiberlänk: OF-300 (max 300 m) OF-500 (max 500 m) OF-2000 (max 2000 m) I tabell E3, bilaga E i den aktuella standarden visas de tillämpningar som rekommenderas för de olika fiberkanalerna. Nätverkstillämpningar. Tillämpning/maxlängd Våglängd 10 Megabit Ethernet MMF 850 IEEE 802.3: 10BASE-FB/FL Kanallänk (maxlängd i meter) MMF (Multi Mode Fibre) 62,5/125µm 50/125µm 50/125µm OM1 OM2 OM MMF Våglängd 100 Megabit Ethernet IEEE 802.3: 100BASE-FX MMF Våglängd 1 Gigabit Ethernet 850 IEEE 802.3: 1000BASE-SX IEEE 802.3: 1000BASE-LX 275 >550 n.a MMF Våglängd 10 Gigabit Ethernet 850 IEEE 802.3ae: 10GBASE-SR/SW IEEE 802.3ae: 10GBASE-LX OM-klassificering Fiberkablar uppdelas i ett antal OM-klasser (jfr med EN 50173). Följande OM-klasser används: OM1 ger en minsta bandbredd på 200 MHz/km vid 850 nm och 500 MHz/km vid nm. OM2 ger en minsta bandbredd på 500 MHz/km vid 850 nm och 500 MHz/km vid nm. OM3 ger en minsta bandbredd på MHz/km vid 850 nm och 500 MHz/km vid nm. Maximal dämpning för fiberkablar är 3,5 db vid 850 nm och 1,5 db vid nm. Obs! Bara 50/125μm-fiberkablar uppfyller kraven för OM3-klassen. 49

50 LexCom Office LexCom-fiber Allt som behövs för ett fibernät LexCom-fiberkablar Inomhus, 2, 4, 6 eller 12 ledare runt Inomhus/utomhus, flerledare (6, 12) Multimode (MM), 50 och 62,5 μm Halogenfri och brandhämmande (LS0H) Levereras i m-rulle märkt med typbeteckning, antal ledare, fiberdimension, metermarkeringar, OM-/OS-klass och tillverkningskod P63098 Inomhus 4 ledare, tight buffer P63100 Inomhus/utomhus 12 ledare, Loose Tube LexComs fiberpatchpanel Utdragbar Plats för tre ST-, SC-, LC- eller MT-RJmontageplattor för simplex eller duplex Centrumplattor P61106 Fiberoptisk 19-tumspanel Blindlock 6 x ST 8 x ST 3 x Duplex SC 6 x SC simplex eller LC duplex 6 x Duplex SC P63070 P63067 P63068 P63069 P63071 P63065 P x SC simplex eller LC duplex 50

51 LexCom-fiber för inom- och utomhusbruk P63025 P SC P LC SC ST P62965 MT-RJ P62086 P LexComs förpolerade fiberdon SC-, LC- eller MT-RJ-utförande OM1-, 2- och 3-utförande MT-RJ LC Patchkablar (datoranslutning) Duplex 62,5/125 eller 50/125 μm, 1, 2, 3 och 5 m ST-, SC-, LC- och MT-RJ-utförande OM1-, 2- och 3-utförande LS0H P67220 ST P67221 MTRJ P67230 P67212 SC/SC LC P LexCom-fiberadapter (mellankoppling) ST till ST, SC till SC, LC till LC, SC till ST och keramisk MT-RJ till MT-RJ Pigtails Verktygssats För kontaktering av förpolerade fiberdon P

52 LexCom Office Montering i fiberpatchpanel 1. Fäst kabeln löst med buntband på panelen. P Dragavlasta fiberkabeln genom att fästa kevlardelen vid en fiberhållare med ett buntband. Kontaktera fiberkabeln. P Efter kontaktering rullar du upp kabeln på fiberhållarna. P

53 LexCom-fiber för inom- och utomhusbruk 4. Anslut modularjacken till adaptrarna. Se till att böjradien inte överskrids på något ställe. P Sätt på locket på fiberpanelen. Rulla upp överflödig kabel ett eller ett par varv, och fäst den upprullade kabeln vid profilen på skåpets bakre vägg. P Skjut in fiberpanelen och tryck låsen på plats. Fäst panelen med hjälp av skruvarna. P

54 LexCom Office Kontaktering av SC-fiberdon Samma metod används för kontaktering av LC-, ST- och MT-RJ-modularjack. P P P Dammskydd Ferrul Kontakthus P Komponenter i ett fiberdon. 2. Lägg donet i verktyget (texten ska vara vänd uppåt). P P Trä på böjskyddet. 4. Skala fibern till ca 40 mm. P Märk fibern enligt mallen och typ av fiberdon. P Rengör fibern. P P Placera fibern i kapverktyget. 8. Skapa en brottanvisning i fibern med ett snabbt och lätt tryck. 54

55 LexCom-fiber för inom- och utomhusbruk P Bryt fibern genom att böja den lätt (högst 45 ). P Placera fibern mellan rullarna. P P För in fibern i röret. 12. Spänn fibern genom att vrida rullarna något. P Sätt fast fibern genom att vrida staven drygt 90. P Krymp fiberdonet för att dragavlasta fibern, genom att stänga locket och trycka till. P P Fibern är dragavlastad. 16. Ta bort fiberdonet från verktyget, och montera böjskyddet och huset. 55

56 LexCom Office Kontaktering av SC-fiberdon med ljuspenna P Placera specialadaptern i verktyget. Anslut ljuspennan. P Lägg fiberdonet i adaptern. P Kontakteringskammaren belyses av ljuspennan. Följ instruktionerna på föregående sida (steg 3 10). P För in fibern i röret. P Ju mindre ljusbortfall, desto bättre kontaktering. P Lås fast fibern genom att vrida något längre än 90. Följ instruktionerna på föregående sida (steg 14 16). 56

57 LexCom-fiber för inom- och utomhusbruk Att tänka på vid installation av fiber Laserljuset är farligt Titta ALDRIG in i en ansluten fiberkabel. Det går inte att se laserljuset, eftersom dess våglängd ligger utanför det synliga området, men det innehåller stora energimängder. Brännskador i ögat kan bli så allvarliga att synen förstörs. Hantera fibern försiktigt Håll reda på ändarna när du installerar. Det är lätt att sticka sig på dem. Tänk också på att fibern kan skadas eller brytas om du drar, trycker samman eller böjer fibern för mycket. P29820 Du kan undersöka en fiberkabel genom att använda en vanlig ficklampa. Minsta böjradie för fiber Tumregeln är att fiberkabeln inte får böjas mer än att en fotboll får plats i böjen. Håll reda på fiberspill Det är mycket svårt att upptäcka en del av en fiber. Den kan lätt tränga igenom huden och går inte att se med röntgen. Därför bör du alltid använda en våt servett eller näsduk när du ska bryta en fiber, och samla allt spill i t.ex. en plastpåse eller behållare. Du kan även förhindra fiberspill genom att använda tejp. P63009 Kabeltyp Vid installation Fast installerad 2 ledare 88 mm mm 4 ledare 88 mm mm 6 ledare 106 mm 53 mm 12 ledare 148 mm 74 mm Blank fiber 30 mm 30 mm Generellt 20 x diametern 10 x diametern P

58 LexCom Office Uppmärkning av fibernät Grundprincipen är den samma för fibernät som för kopparnät, men eftersom fiberpanelerna har en annan utformning finns det några skillnader. Fiberpanelen har tre hål för montering av olika adapterbrickor för olika typer av fiberdon. Hålen för adapterbrickorna benämns A, B och C, från vänster till höger. Hålen i adapterbrickorna numreras från vänster mot höger. Adapterbrickor med två rader numreras från nedre vänstra hörnet mot höger. (Se bild.) Monteras duplexkontakter benämns dessa förslagsvis A och B. A B C P A B 58

59 LexCom-fiber för inom- och utomhusbruk Mätinstrument För mätning av en fiberinstallation följs samma riktlinjer som vid mätning av kopparnät. För fibernät måste dessutom en dämpningsmätning utföras. Instrument för certifiering av PDS-installationer har vanligtvis tillbehör för sådana mätningar. Så här använder du instrumentet Ställ in instrumentet för rätt kabeltyp och standard. Innan du utför mätningar i fibernät måste dämpningsbudgeten och eventuellt längd anges. Vid provning av fiberkablar med tilläggsmoduler för ovanstående mätinstrument, vill man oftast att både dämpningen och längden mäts och visas för enskilda fiberpar. För vissa instrument finns det särskilda felsökningsmoduler (mini-otdr-moduler) där felaktiga kontakteringar, dåliga förgreningar och kabelbrott visas grafiskt, om ett mätvärde ligger utanför dämpningsbudgeten. P

60 LexCom Office Det här mäts i fibernät Dämpning (Fiber Optic Loss) Kontrollerar förlusterna i fibernätet (inklusive fiberkabel, modularjack och förgreningar). Resultatet är inte godkänt om signalstyrkan är lägre än säkerhetsmarginalen. För hög dämpning beror ofta på dålig kapning eller på att fibern inte har förts in som den ska i donet. Hög dämpning kan också bero på att fiberdonen måste rengöras. Åtgärder vid fel: Rengör fiberdonet med isopropylalkohol. Om inte det hjälper, montera ett nytt fiberdon. Byt fiberkabel som sista utväg. Nätverksinstrumentets fiber-tilläggsmodul ger dig information om fiberkabelns dämpning och även dess längd. P63012 P

61 LexCom-fiber för inom- och utomhusbruk OTDR (Optical Time Domain Reflectometry) Om mätningen ligger utanför dämpningsbudgeten finns det instrument som, på samma sätt som för TDR-mätning i kopparkablar, ger en grafisk representation av fibervägen och eventuella felaktiga kontakteringar, dåliga förgreningar och kabelbrott. Utöver konventionella OTDR-instrument för mätning av dämpningsvärden ned till 0,01dB i kabelsträckor på upp till 100 kilometer, finns det nu mer ekonomiska mini-otdr-moduler, som klarar mätning av dämpningsvärden ned till 0,2 db i kabelsträckor på upp till 10 kilometer. Specifikationerna för sådana moduler är fullt tillräckliga för fiber i lokala nätverk (LAN). P63049 P

62 P63073

63 LexCom-skåp

64 LexCom Office Att ta hänsyn till vid dimensionering av dataskåp Vid dimensionering av stativ finns flera faktorer att ta i beaktande: Om nätverket täcker flera våningsplan bör varje våning ha ett eget stativ, och skåpen bör placeras rakt över varandra. Placera stativet så att spridningsnätets sammanlagda kabellängd blir så kort som möjligt. Se till att jordanslutningar finns, både i skåpet och på patchpanelerna. Välj ett skåp som är tillräckligt stort för framtida utbyggnader. Tumregeln är att 25 % av utrymmet ska vara tomt efter installationen. Välj ett skåp som har plats för kylning och ventilation av de aktiva komponenter som måste kylas. Alternativet är att använda öppna stativ och ventilera hela rummet. Välj ett skåp där det är lätt att komma åt för ventilation och service, t.ex. ett skåp med borttagbara sidopaneler. Se till att det finns tillräckligt med utrymme runt skåpet. Se till att kabelgenomföringarna är rätt dimensionerade. Utdragbara patchpaneler ger mer flexibilitet än fasta paneler. Mindre patchpaneler är mer överskådliga än stora. Håll isär tele och data, så minskar du risken för förväxling. Tänk också på att skåpet kanske måste flyttas för underhåll. 64 P29850 P29860 P29870 P29880 Kom ihåg dimensionering för eventuell utbyggnad! Utdragbara patchpaneler Ventilation Borttagbara sidopaneler

65 LexCom-skåp Jordanslutning För alla installationer krävs väl planerade jordanslutningar. Så här förhindras jordslingor, som kan leda ström, hamna i resonans och ge upphov till allmänna problem: Dra separat jordförbindelse från varje enhet (patchpanel etc.) till korskopplingens jordplint. 1 Dra separat jordförbindelse från varje skåp till en jordplint för våningsplanet. 2 Dra separat jordförbindelse från varje våningsplan till jordplint för byggnaden Vi rekommenderar Det gäller att i möjligaste mån undvika att störningarna överförs när skyddsjorden kopplas ihop med skärmjorden i datanätverket. Vi rekommenderar fiber i förbindelser mellan byggnader. Då undviks överföring av eventuella störningar/potentialskillnader. 3 P21140 P63067 I takt med höjd hastighet i nätverket, ökar också nätverkets känslighet för störningar från omgivande magnetfält. Med högre överföringshastigheter i nätverket störs också omgivande system i allt högre grad. Det vanligaste sättet att minska störningar är att använda skärmad kabel, skärmade uttag och skärmning av annan utrustning som ingår i nätverket. Det innebär att det ofta blir många kopplingspunkter mellan skärmningen och elsystemets skyddsjord. I elinstallationens skyddsjord finns flera slag av störningar, t.ex. vagabonderande strömmar, som beror på potentialskillnader mellan byggnadens delar, läckströmmar från ansluten utrustning, störningar från olika distributionsnät etc. Vi rekommenderar därför att skärmade nät förläggs i byggnader med 5-ledarsystem. 65

66 LexCom Office Tillbehör LexCom Office-patchpaneler, 24 eller 48 hål för koppar Fiberpatchpaneler LexCom Office-telepatchpanel 1 HE För 50 st RJ45 i fronten Med LSA-klämmor på baksidan Kabelgenomföring Blindpanel för 1, 2 och 3 HE P61123 P59690 P59400 P61106 P63330 P60300 P59340 P59770 Rangeringspanel P P Kabelguider 66

67 LexCom-skåp Diverse hyllplan, även utdragbara P31330 Strömpanel P43410 Kabelgenomföringsplåt P61139 P31310 Jordskena P63015 Korgmutter 67