PLQXWHUVOHNWLRQHUL K JVWDGLHWRFKJ\PQDVLHW

Transkript

1 PLQXWHUVOHNWLRQHUL K JVWDGLHWRFKJ\PQDVLHW 6LEERNRPPXQ 9nUHQ

2 ,QQHKnOOVI UWHFNQLQJ Innehållsförteckning... 2 Tidplan... 3 Lagstiftning minuters lektioner (den nuvarande modellen) minuters lektioner (den nya modellen)... 3 Hur ändras lektionsfördelningen?... 4 Vilka fördelar uppnås med att övergå till 75 minuters lektioner?... 4 Vilka problem kan uppkomma om man övergår till 75 minuters lektioner? 5 Erfarenheter från andra skolor... 5 Exempel på möjliga tidtabeller... 6 Exempel på timfördelning i högstadierna... 7 Sipoonjoen koulu... 7 Kungsvägens skola... 8 Exempel på hur en högstadielärares läseordning skulle förändras Exempel på hur en högstadieelevs läseordning skulle förändras Timnyckeln för Sibbo gymnasium Lärarkollegiets åsikter om 75-minuters lektionerna Kungsvägens skola SHFLDOXQGHUYLVQLQJHQ DWXUYHWHQVNDSOLJDlPQHQ XPDQLVWLVNDlPQHQ UDNWLVNDlPQHQ SUnNHQ HUVRQDOJUXSSHQ Sipoonjoen koulu )UnJRU LQXVVLGRU OXVVLGRU Arbetsgruppens frågor och tankar inför övergången till 75 minuters lektioner

3 7LGSODQ Finska gymnasiet övergick till 75 minuters lektioner hösten Sibbo Gymnasium skall övergå till 75 minuters lektioner Högstadierna (Sipoonjoen koulu och Kungsvägens skola) skall övergå till 75 minuters lektioner hösten /DJVWLIWQLQJ Minst 45 minuter per timme skall användas för undervisning. Den tid som används för undervisning indelas i ändamålsenliga undervisningsavsnitt. Undervisningsanordnaren besluter om undervisningsavsnitten och pauserna. (Förordning om grundläggande utbildning 1998/852) PLQXWHUVOHNWLRQHUGHQQXYDUDQGHPRGHOOHQ 45 minuters lektion + 15 minuters (eller 5 min. eller 10 min.) raster ca lektioner/vecka (högstadiet) skoldag kl.8.05 ca (eller eller 13.00) läsåret uppdelas i 3 perioder periodrapport då perioden slutar utvärdering då perioden slutar (ifall kursen slutar då) undervisningsskyldighet tex. 23 timmar/vecka PLQXWHUVOHNWLRQHUGHQQ\DPRGHOOHQ 75 minuters lektion + 15 minuters raster ca 19 lektioner/vecka (åk 7-9) skoldag kl.8.00 ca ELLER (max. 4 timmar/dag) läsåret uppdelas i 5 perioder mellanbetyg efter andra eller tredje perioden och läsårsbetyg på våren 3

4 utvärdering då perioden slutar (ifall kursen slutar då) undervisningsskyldighet tex timmar/vecka (tidigare 23 timmar/vecka) +XUlQGUDVOHNWLRQVI UGHOQLQJHQ" 45 minuters lektioner (den nuvarande modellen): Ifall kursen hålls i sin helhet under en period: 3 x 45 min lektion under ca 12 veckor 75 minuters lektioner (den nya modellen): Ifall kursen hålls i sin helhet under en period: 3 x 75 min lektion under ca 7 veckor 9LONDI UGHODUXSSQnVPHGDWW YHUJnWLOOPLQXWHUV OHNWLRQHU" Lugnare skoldag Färre lärare/dag (för eleverna) Färre grupper/dag (för lärarna) Mångsidigare undervisningsmetoder möjliggörs Samarbetsmöjligheter (lärare emellan) Färre antal håltimmar Mer tid för stödundervisning och klubbverksamhet Ett enhetligt system garanterar ett fungerande samarbete mellan skolorna i skolcentrum: o samarbete mellan gymnasierna o gemensamma lärare o språkbad o skolskjutsar 4

5 9LONDSUREOHPNDQXSSNRPPDRPPDQ YHUJnUWLOO PLQXWHUVOHNWLRQHU" spridandet av kurser/koncentrerandet i perioder (0-perioder)? elevernas orkande? mindre mängd hemläxor? specialundervisningen? att kunna omfatta nya undervisningsmetoder? (UIDUHQKHWHUIUnQDQGUDVNRORU Viikin normaalikoulu Svenska Normallyceum Espoon Järvenperän koulu Kronoby Sursikmodellen + otaliga andra skolor runtom i Finland 5

6 ([HPSHOSnP MOLJDWLGWDEHOOHU 6LSRRQOXNLR morgonsamling lunchrast LEERJ\PQDVLXP morgonsamling lunchrast LGSXQNWHQI UVNROGDJHQVE UMDQRFKVOXWYl[ODUSHULRGYLVPHOODQ K JVWDGLHUQD 6LSRRQMRHQNRXOX /XQFKJUXSS, lunch Båda matsalarna är i den ena skolans förfogande åt gången..xqjvyljhqvvnrod /XQFKJUXSS, lunch Båda matsalarna är i den ena skolans förfogande åt gången. Tillvalsämnena kan undervisas i 90 minuters block under randtimmarna på följande sätt under hela året: kl kl Tillvalsämnena kan undervisas i 90 minuters block under randtimmarna på följande sätt under hela året: kl (följande lektion ) klo

7 ([HPSHOSnWLPI UGHOQLQJLK JVWDGLHUQD 6LSRRQMRHQNRXOX nn AI ,8 3,0 A-kieli ,2 2,0 B-kieli ,4 2,3 UE ,6 1,0 HY ,2 2,0 MA ,8 3,0 FY ,6 1,0 KE ,6 1,0 BI ,6 1,0 GE ,6 1,0 TE ,6 1,0 Valinta ,6 1,0 OPO ,4 0,67 KU ,2 2,0 MU ,6 1,0 KO ,8 3,0 Käs ,8 3,0 LI ,2 2,0 yht. 18,0 19,0 19,0 19,0 18, ,6 31,0 SAA ,6 1,0 yht. 19,0 19,0 20,0 19,0 19, ,2 32,0 nn AI ,8 3,0 A-kieli ,8 3,0 B-kieli ,2 2,0 UE ,6 1,0 HY ,2 2,0 MA ,8 3,0 FY ,6 1,0 KE ,2 2,0 BI ,2 2,0 GE ,6 1,0 TE ,6 1,0 Valinta ,6 6,0 OPO ,2 0,3 KU 0,0 0,0 0,0 0, ,3 0,5 MU 0,0 0,0 1,0 0, ,3 0,5 LI ,2 2,0 yht. 18,0 18,0 18,0 18,0 19, ,2 30,3 7

8 nn AI ,8 3,0 A-kieli ,8 3,0 B-kieli ,2 2,0 UE ,6 1,0 HY ,2 2,0 MA ,4 4,0 FY ,2 2,0 KE ,6 1,0 BI ,6 1,0 GE ,6 1,0 TE ,6 1,0 Valinta ,6 6,0 OPO ,6 1,0 LI ,2 2,0 yht ,0 30,0.XQJVYlJHQVVNROD nn! #"! $ MO ,8 3,0 FI ,2 2,0 EN ,2 2,0 RE ,6 1,0 MA ,0 3,3 KE ,6 1,0 FY ,6 1,0 HÄ ,6 1,0 GE ,6 1,0 BI ,6 1,0 HI ,2 2,00 BK ,2 2,0 MU ,2 2,0 HU ,8 3,0 TN/TX ,8 3,0 GY ,2 2,0 EH/DT ,4 0,7 yht. 19,0 19,0 19,0 18,0 18, ,6 31,0 nn! #"! $ MO ,8 3,0 FI ,8 3,0 EN ,8 3,0 RE ,6 1,0 MA ,0 3,3 KE ,8 3,0 HÄ ,6 1,0 GE ,6 1,0 BI ,6 1,0 HI ,2 2,0 GY ,2 2,0 EH/DT ,4 0,7 TILLV ,2 7,0 tot. 18,0 18,0 19,0 19,0 19, ,6 31,0 8

9 nn! #"! $ MO ,8 3,0 FI ,8 3,0 EN ,8 3,0 RE ,6 1,0 MA ,0 3,3 FY ,2 2,0 HÄ ,6 1,0 GE ,6 1,0 BI ,2 2,0 SL ,8 3,0 GY ,2 2,0 EH/DT ,4 0,7 TILLV ,6 6,0 tot ,6 31,0 $ ) ) $! %&%' ( kurser sammanlagt Lång I ,0 Lång II ,0 Kort I ,0 Kort II ,0 %*%+ (, ,0! Lång I ) 2,0 Lång II ) 2,0 Lång III ) 2,0 %*%+ ( $, ,0 9

10 ([HPSHOSnKXUHQK JVWDGLHOlUDUHVOlVHRUGQLQJVNXOOHI UlQGUDV 'HQJDPOD 'HQQ\D 10

11 ([HPSHOSnKXUHQK JVWDGLHHOHYVOlVHRUGQLQJVNXOOHI UlQGUDV 'HQJDPOD 'HQQ\D 11

12 7LPQ\FNHOQI U6LEERJ\PQDVLXP 7LPQ\FNHO måndag tisdag onsdag torsdag fredag lektion 1 8:05 9: lektion 2 9:30 10: lektion 3 10:55 12: lunch lektion 4 12:45 14: minuters lektion 5 14:10 15: lektion i position 8 12

13 /ludunroohjlhwvnvlnwhurpplqxwhuvohnwlrqhuqd.xqjvyljhqvvnrod Majoriteten av kollegiet är emot övergången till 75 minuters lektioner. En röstning ordnades och då röstade 19 lärare mot och 6 lärare röstade för övergången. Lärarkollegiet indelades i sex olika grupper enligt ämnen. Grupperna var specialundervisningen, naturvetenskapliga ämnen, humanistiska ämnen, praktiska ämnen, språken samt personalen. De diskuterade för- och nackdelar med övergången till 75 minuters lektioner samt försökte svara på följande frågor: - Hur passar dina ämnen i nya periodiseringen? - Hur ofta skall det ges betyg? - Lunchpauser? - Klassföreståndartimmen schemalagd i samverkan med elevhandledning? - Förslag på tillvalssystemet / provsystemet? 6SHFLDOXQGHUYLVQLQJHQ Specialundervisningen följer ämnesperiodiseringen. Betyg ges när kursen är klar, vilket innebär två betyg. Utdrag kan ges vid behov. Hur fungerar klassföreståndartimmen sedan i praktiken? Tillvalssystemet borde hållas som tidigare tills utvecklingen kräver annat. 1DWXUYHWHQVNDSOLJDlPQHQ Matematik, fysik och kemi passar in i den nya periodiseringen. Övergången till 75 minuters lektioner går bra i matematik samt teoridelen för fysik och kemi men inte i det laborativa. Även provsystemet passar för matematik men inte fysik och kemi. Ingen klassföreståndartimme. Provlektionen kan vara 75 minuter. +XPDQLVWLVNDlPQHQ I de humanistiska ämnena beror det på timfördelningen hur ofta betyg skall utdelas. I de humanistiska ämnena passar det dåligt med ett lunchavbrott mitt i lektionen. Ingen klassföreståndartimme. Provtimmen kunde tex. vara 45 minuter på onsdagsmorgon. 13

14 3UDNWLVNDlPQHQ Bland de praktiska ämnena behöver gymnastiken 90 minuter, de övriga 1,5 x 75 minuter. Betygen för de praktiska ämnena delas ut 2 gånger per år. I de praktiska ämnena går det heller inte att hålla lunchpaus mitt i lektionen. Ingen klassföreståndartimme. Provlektionen kan vara 75 minuter. 6SUnNHQ För språken blir en lektion per vecka för lite, språken behöver repetition därför passar inte 0-perioder heller. Hur ofta betyg skall utdelas, varierar för de olika årskurserna och beror på timfördelningen. Lunchrasten verkar bra, det är ett sätt att få luften i klassrummet att räcka till. Ingen klassföreståndartimme. Varken prov eller gemensamma samlingar varje vecka. 3HUVRQDOJUXSSHQ Menar att det skall vara 15 minuter per rast. Det behövs inte mellanbetyg vid julen. Läseordningarna borde vara klara för alla perioder i början av läsåret. Viktigt med läxfria ämnen. Skolskjutsarna måste fungera. Övergången till 75 minuters lektioner passar bra för personalen. 6LSRRQMRHQNRXOX )UnJRU - Hur beaktas sämre elevers orkande, sådana som kämpar med att orka igenom 45 minuters lektioner? - Varför behövs fem perioder, då tre perioder har konstaterats fungera bra? - Lärarnas håltimmar? - Varför skall man följa efter gymnasiet, då högstadiet ändå är en egen enhet och eleverna inte likadana som i gymnasiet? - Hur stor del av högstadierna har tagit i bruk 75 minuters lektioner? - Hur går det att sprida kurserna i 75 minuters lektionssystemet? - Orkar eleverna koncentrera sig effektivt i 75 minuters tid? 14

15 - Vilka är reformens egentliga pedagogiska grunder? 0LQXVVLGRU - Pedagogiskt ett dåligt alternativ: eleverna orkar inte smälta en så stor kunskapsmängd på en gång och ändå skall man hinna med kursinnehållet. - Språkundervisningen bör vara kontinuerlig; en gång i veckan är inte effektivt studerande. - Mängden läxor minskar och det krävs kontinuerligt hemarbete till effektivt studerande, för att man skall kunna ta till sig det nyss lärda ordentligt. - Noll-perioder är en katastrof beträffande språkundervisningen (erfarenhet av fem perioder) - Elevernas sociala relationer får mindre utrymme, då man inte träffar kompisarna så ofta. - Under inga omständigheter understöder vi övergången till 75 minuters lektioner innan Söderkulla högstadium är färdigt. - Vi vill inte ha tillbaka systemet med fem perioder. Att indela läsåret i tre perioder är vettigast och det finns positiva erfarenheter av det. - Vi anser att det inte får finnas 2 x 75 minuter under en och samma dag. - Rasttiden skulle förkortas. Eleverna har färre sociala fristunder. Lärarna har mindre tid att sköta löpande ärenden (tex. klassföreståndar-uppgifter) - 75 minuters lektioner passar dåligt för matematikundervisningen i högstadiet. I matematikundervisningen är det svårt att utnyttja hemskt varierande arbetsmetoder i de nuvarande utrymmena och grupperna. - En förändring av undervisningsmetoderna påverkas inte så mycket lektionens längd som utrymmet och gruppstorleken. - För överaktiva barn och barn med uppmärksamhetsstörning är den förlängda lektionen en fasa. Man måste hålla en paus under 15

16 lektionen och under pausen kan även den sista lilla motivationen till att arbeta försvinna. - Om eleven har riktiga inlärningssvårigheter kan 75 minuter bli för mycket, om man inte upplever lyckanden under lektionen och 75 minuter av jankande kan förstöra det sista av motivationen att lära sig. - Att lära sig/minnas nya saker, då man läser tex. nya språk (svenska) bara en gång i veckan för att inte tala om 0-perioder. - Fem-periodssystemet, dvs. att läseordningen byts med sju veckors intervall är besvärligt för barn (och föräldrar) som bundit sig till vissa rutiner och dagliga strukturer. - Kortare raster skulle ta bort den viktiga sociala integrationen mellan specialelever och sk. vanliga elever. Visst finns det ett liv i skolan också utöver det att sitta på lektioner! - Kortare raster (samt färre antal raster per dag) skulle också minska på kontakterna lärare emellan. - Mindre läxor. Man måste ha eleverna att göra skriftliga uppgifter också på lektionen, det är å andra sidan riktigt bra för lektionens variation. 3OXVVLGRU - 75 minuter passar bra till biologi med tanke på laborering eller utflykter och dylikt minuter passar i princip till kemi- och fysikundervisning, men skulle det ge ett mervärde till praxisen nu, dvs. en dubbeltimme och en enkeltimme per vecka (vilket fungerar!)? - Mindre förflyttande från en plats till en annan. - Kanske lugnar det ner skolans vardag och minskar på övervakningen. - Eleverna får kortare dagar. - Det blir mer tid för egentlig undervisning, när rutinerna blir färre (märkande av frånvaro, kollande av läxor osv.) 16

17 - Passar säkert för realämnen, men språken är en helt annan sak. - Finns det tilläggsfinansiering för utrymmena? Förlängda lektioner kräver också mångsidigare undervisningsutrymmen, så att alla orkar. Det kunde tex. finnas en läshörna i samband med klassrummet, där man kunde arbeta ensam under tystnad eller hålla en liten vilostund. - Ifall eleverna får kortare skoldagar, vad skall de då göra med den ökade fritiden, i en kommun där offentlig trafik eller ledd fritidsverksamhet knappt existerar. - Förflyttningstillfällena skulle vara färre. - Lärarna skulle ha gott om tid att undervisa, ifall att eleverna bara orkar vara koncentrerade. - Tiden som går åt att inleda lektionen skulle minska, i och med att antalet lektioner blir färre. En större del av tiden går åt till effektivt arbete. - Man behöver göra färre lektionsplaner, då lektionerna blir färre. - Dagarna blir kortare. I Vik har man följande läseordning: kl lektion 1, sedan morgonsamling, kl lektion 2, sedan lunchpaus, kl lektion 3, sedan en lång rast (en halv timme) och slutligen kl lektion 4. - Man har gått om tid att lära ut grammatiken och man har också tid att träna grammatiken ordentligt under lektionen. Detta poängterade en språklärare i Vik som ett stort plus jämfört med 45 minuters lektionerna. 17

18 $UEHWVJUXSSHQVIUnJRURFKWDQNDULQI U YHUJnQJHQ WLOOPLQXWHUVOHNWLRQHU - Lektionsmässigt frångås nuvarande fragmentering. - Pedagogiskt handlar det om På vilket sätt vi lär oss? - Övergången innebär ett motdrag mot dagens jäkt, vi strävar till att lugna ner skoldagen. Elever och lärare får längre tid på sig att koncentrera sig. - Språkets betydelse diskuteras. Matematiken, laborerandet, proven, raster, lunchpauser, läseordningarna och tillvalsämnena som samarbete mellan högstadiet och gymnasiet. - Bjarne konstaterar att vi i samband med övergången koncentrerar a) specialundervisningen b) 5-periodsystemet c) skjutsarna d) samarbetet, språkbad och enhetsskolan Gruppen föreslår att vi till en början gör ett 2-årigt försök med övergången till 75 minuters lektioner. 18