E-hälsa och välfärdsteknik i socialtjänsten

Transkript

1 E-hälsa och välfärdsteknik i socialtjänsten

2 sida 2 av 74 Välkommen Välkommen till denna utbildning i e-hälsa och välfärdsteknik för socialtjänsten. Utbildningen innehåller olika exempel från kommuner som kommit långt i att arbeta med e-hälsa och välfärdsteknik. De kan ge dig inspiration om hur din kommun kan arbeta med förändringsledning och processer för att genom e-hälsa arbeta med socialtjänst utifrån individens behov.

3 sida 3 av 74 Grundstenar I det här avsnittet kommer du kunna ta del av viktiga grundstenar: betydelsen av e-hälsa och välfärdsteknologi, målgrupperna som utbildningen riktar sig mot samt deras tankar om ämnet!

4 sida 4 av 74 Vad är e-hälsa och välfärdsteknologi? Nedan finns en extern länk som öppnar upp en film som ger en definition av e-hälsa och välfärdsteknologi. Filmen är 1:17 minuter lång. Om du inte har möjlighet att öppna upp denna externa länk så går det att ta del av innehållet genom texten här nedanför. Se filmen om e-hälsa och välfärdsteknologi Arbetet med e-hälsa sker nationellt, regionalt och lokalt. Alla inom socialtjänsten berörs och det behövs ett brett samarbete för att e-hälsa ska kunna få önskade resultat. Att även göra brukaren delaktig är nödvändigt. Myndigheterna och organisationerna bakom denna utbildning är Socialstyrelsen, Myndigheten för delaktighet, ehälsomyndigheten, Sveriges kommuner och landsting, Famna och Vårdföretagarna. Vilken nytta och vilka möjligheter medför e-hälsa? Vilka förutsättningar finns för att arbeta med e-hälsa och vilka roller och ansvar som styr utvecklingen inom e-hälsa? När du gått utbildningen så kommer du att veta svaren på de här frågorna. Socialtjänstens verksamhet ska enligt socialtjänstlagen bygga på respekt för brukarens självbestämmanderätt och integritet. Verksamheten ska vara av god kvalité och insatser utformas och genomföras tillsammans med brukaren.

5 sida 5 av 71 Ordförklaringar E-hälsa och välfärdsteknik kan bidra till att din kommun når socialtjänstlagens mål och gör brukaren delaktig. De kan också möjliggöra en bättre arbetsmiljö för professionen och beslutsfattare genom verktyg för dokumentation, informerade beslut och kommunikation. E-hälsa Begreppet e-hälsa förklaras så här: Hälsa är fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. E-hälsa är att använda digitala verktyg och utbyta information digitalt för att uppnå och bibehålla hälsa. utbyta information digitalt Beskrivningen grundar sig på WHO:s definition av hälsa.

6 sida 6 av 71 Välfärdsteknologi och välfärdsteknik Välfärdsteknik definieras som "digital teknik som syftar till att bibehålla eller öka trygghet, aktivitet, delaktighet eller självständighet för en person som har eller löper förhöjd risk att få en funktionsnedsättning". Välfärdsteknologi definieras som "kunskapen om välfärdsteknik ". Hur hör de ihop? E-hälsa är alltså det övergripande begreppet om hur digitalisering används för att nå hälsa, medan välfärdsteknik är en del av e-hälsa där digital teknik är till för personer med funktionsnedsättning i alla åldrar, samt för personal.

7 sida 7 av 74 Målgrupper Denna utbildning riktar sig till dig som arbetar som beslutsfattare, it-personal och inom professionerna nära brukarna. Det är viktigt att ni arbetar tillsammans för att möta individens behov. I varje del av utbildningen kommer du från några representanter från hela landet att få ta del av deras tankar om e-hälsa och välfärdsteknik. Utbildningen kan också vara ett stöd för andra som arbetar tätt med målgrupperna och socialtjänsten. Beslutsfattare Du som är politiker eller verkamhetschef påverkar e- hälsa, dina beslut är avgörande. Som beslutsfattare skapar du förutsättningar för att implementera, det vill säga införa och använda e-hälsa och välfärdsteknik i den egna kommunen eller verksamheten. Det är också avgörande att du förstår de faktorer som hör ihop med förändringsledning. It-personal Du som arbetar inom, eller ansvarar för it är viktig för att e-hälsa används och utvecklas. Du stödjer de andra målgrupperna och visar möjligheterna med e-hälsa. De som arbetar i eller leder verksamheten behöver säkra och enkla tjänster för att e-hälsa ska kunna fungera. Du som it-ansvarig möjliggör detta. Professionen Du som arbetar inom socialtjänsten och har direkt kontakt med brukare och dokumenterar har en central roll, det gäller oavsett vilket arbete du har. Det är du som arbetar med metoderna, verktygen och tjänsterna inom e-hälsa och välfärdsteknik. Dina kunskaper och erfarenheter är viktiga för att de används och utvecklas i rätt riktning.

8 sida 8 av 74 Sammanfattning av kapitlet grundstenar I det här avsnittet har du fått lära dig viktiga grundstenar: betydelsen av e-hälsa och välfärdsteknik och om målgrupperna som utbildningen riktar sig mot.

9 sida 9 av 74 Nyttan med e-hälsa och välfärdsteknik Här kommer du få ta del av information om nyttan med e-hälsa, både för samhället och för socialtjänstens verksamhet. Avsnittet tar upp ökad tillgänglighet, uppföljning, kvalitet och utveckling av verksamheter. Dessutom en del av målgruppernas olika erfarenheter av nyttan av e-hälsa och välfärdsteknik.

10 sida 10 av 71 Nyttan med e-hälsa och välfärdsteknik Nedan finns en extern länk som öppnar upp en video där Niklas Eklöf som jobbar med informatik på Socialstyrelsen berättar om nyttan med e-hälsa och välfärdsteknik. Filmen är 2:14 minuter lång. Om du inte har möjlighet att öppna upp denna externa länk så går det att ta del av innehållet genom texten här nedanför. Se filmen om nyttan med e-hälsa och välfärdsteknik Hej. Jag heter Niklas Eklöf och jobbar med informatik på Socialstyrelsen, och jag vill berätta för er om nyttan med e-hälsa och välfärdsteknik för socialtjänsten. E- hälsa har under många år setts som en it-fråga, men nu börjar vi flytta fokus och se att e-hälsa är faktiskt ett väldigt viktigt verktyg för verksamhetsutveckling. För med hjälp av e-hälsa kan vi förändra vårt sätt att tänka, vårt sätt att arbeta, vårt sätt att samverka, men också hur vi dokumenterar. E-hälsa kommer att kunna påskynda och driva kvalitetsutvecklingsarbetet

11 sida 11 av 74 inom socialtjänstens verksamheter. E-hälsa kommer också att bli en väldigt viktig del i att klara framtidens utmaningar. Ett exempel på en sådan utmaning är att vi lever längre och blir äldre. Det innebär att vi kommer ha fler som har behov av hälsa och sjukvård och socialtjänst, och e-hälsa kommer här att vara ett verktyg för att öka tillgängligheten, delaktigheten och självständigheten för brukaren. E-hälsa kommer också att vara en väldigt viktig förutsättning för att garantera brukarens rättigheter, krav och behov. Exempel på välfärdsteknik är: Bildtelefoni och e-hemtjänst En annan del av e-hälsa är e-tjänster, som kan användas till exempel för uppföljning eller beslutsfattande, och ett exempel är försäkringskassans tjänst Ekonomiskt bistånd. Och genom den här tjänsten kan handläggare inom socialtjänsten få information både från a-kassan, arbetsförmedlingen, CSN, försäkringskassan, pensionsmyndigheten och skatteverket. Genom e-hälsa kommer vi också kunna dela och återanvända information på helt nya sätt, men det förutsätter att vi följer de nationella standarder som finns, och att man dokumenterar på ett ändamålsenligt och strukturerat sätt. Vi kommer att återkomma och prata mer om de här nationella standarderna längre fram. Elektroniska minnesstöd för att planera tid eller påminna om medicinering. Digitala trygghetslarm Positioneringslarm Robotar.

12 sida 12 av 71 E-hälsa och förändringsledning För att kunna få ut nyttan av e-hälsa så behöver organisationen kunna förändras. Implementering av e- hälsa innebär förändring av arbetssätt och därför är kunskap om förändringsledning en förutsättning. Att arbeta med e-hälsa innebär att tänka och arbeta på nya sätt och att använda digital teknik som ett stöd för det. Att implementera nya tankesätt och nya sätt att arbeta tar tid. Ibland kan det ta flera år innan ett nytt arbetssätt och en ny metod har integrerats och blivit en del av det ordinarie arbetet. Därför är det viktigt att kunskap om förändrings-ledning finns i organisationen. En utmaning vid implementering av nya metoder är att metoderna ofta ändras för att passa organisationen i stället för att den existerande organisationen anpassas till de nya, effektivare metoderna.

13 sida 13 av 71 Framgångsfaktorer för förändringsledning I förändringsarbetet är tre faktorer centrala för att lyckas: Kompetens hos användarna, ett effektivt ledarskap och en stödjande organisation. Dessa tre faktorer skapar bättre förutsättningar för att de nya tanke- och arbetssätten används som det var avsett och ökar sannolikheten att nyttan med insatserna kommer brukaren till godo. När de nya tanke- och arbetssätten börjar användas händer det ofta i början att en obekväm och osäker känsla kan uppstå. I denna fas misslyckas därför många förändringsarbeten. Risken är att personalen ändrar och anpassar efter eget huvud och för att förhindra det är det bra med en integrerad och löpande handledning i den ordinarie verksamheten.

14 sida 14 av 74 Olika målgruppers tankar om nytta Olika personer från Sverige inom målgrupperna: beslutsfattare, it-personal, profession och brukare kommer här ge sitt perspektiv på nyttan av e-hälsa och välfärdsteknologi. Beslutsfattare Ingela Sedin Nilsson, politiker på Ekerö svarar: Välfärdsteknologi kan ta bort onödor säger Ingela. Vi blir ju fler och fler äldre och vi måste nu använda tekniken som finns för att våra pengar ska räcka. Välfärdsteknologi gör att vi dels sparar pengar men också att vi skapar högre kvalité på våra insatser. Exempelvis nyckelfri hemtjänst (med hjälp av ny teknik) sparar tid och tid är pengar. Tänk också att även om jag börjar bli osäker och inte längre riktigt hittar så kan jag få gå ut och gå med hjälp av ett sånt där armband (trygghetslarm). Jag vet att jag får hjälp om jag går vilse. Att göra saker när jag vill och när det passar mig, det är värdefullt!

15 sida 15 av 74 It-personal Maria Richter, verksamhetsutvecklare med inriktning it, Botkyrka kommun svarar: Vi som jobbar inom individ och familj och inom socialpsykiatrin har känt oss lite vilsna. Det mesta man hör om e-hälsa handlar ju om äldre. Hur ska vi komma in? Vi trevar efter vår plats men ser stora fördelar. Vi vill ju också förbättra vår verksamhet och ser ju att e-hälsa kan vara till stor hjälp även för oss. Jag har bland annat följt ett projekt som handlar om en nationell plattform för internetbaserat stöd och behandling, och jag ser ju att det skulle ju kunna anpassas och passa också oss inom socialtjänsten.

16 sida 16 av 74 Professionen Josefin Ekwall, Botkyrka kommun svarar: E-hälsa ger nytta både för våra brukare och för alla som jobbar i verksamheten. Det handlar om att brukarna är delaktiga. I våra verksamheter för personer med funktionsnedsättning har vi i flera år använt en brukarenkät som kan göras på dator, mobil eller surfplatta. Enkäten kombinerar text, bild och ljud för att alla brukare ska kunna svara så självständigt som möjligt. Vi har även testat detta inom några verksamheter i äldreomsorgen och det underlättade verkligen för brukarna att få vara delaktiga." Det underlättade också för mig som skulle sammanställa enkäten, jämfört med pappersenkäten som vi hade tidigare. Den del inom e-hälsa som vi arbetat mest med är dokumentationen. Framför allt har vi satsat på genomförande-plan och social journal enligt IBIC och ICF. Detta har varit, och kommer fortsätta vara, ett stort och långsiktigt arbete. Vi har blivit bättre på att dokumentera rätt saker, det vill säga det som är viktigt för brukaren. Vi dokumenterar mer om vad brukaren kan göra själv och beskriver bättre hur stödet ska se ut, vilket såklart är till nytta för brukaren. Att vi dessutom dokumenterar strukturerat gör det också lättare att hitta det vi letar efter.

17 sida 17 av 74 Brukare Kvinna 35 år, kognitiv funktionsnedsättning, ensamboende, har hjälp i bostaden av personal svarar: Teknik kan verkligen hjälpa mig! Jag har hjälp av personal för att jag har svårt att planera och svårt med struktur. De påminner mig och jag skriver upp på lappar vad jag ska göra. Jag behöver rutiner för att komma ihåg och för att hinna. Men jag har själv kommit på att jag kan använda mobiltelefonen och sätta larm. Jag använder alarmklockan i telefonen. Den kan man ju ha till mer än bara väckas på morgonen. Jag sätter larm när jag ska komma ihåg och göra saker. Finns det teknik så ska man ta tillvara den så att den används till rätt människor. Av oss som behöver den!

18 sida 17 av 71 Hur gör Västerås? Västerås kommun har arbetat med välfärdsteknik och e-tjänster i flera år och har erfarenheter från flera olika projekt. Mats Rundqvist, strateg inom välfärdsteknik och e-hälsa i Västerås stad besvarar här frågor kring hur de själva har arbetat med dessa frågor. Hur jobbade ni med ledning, beslutsfattare, it och jurister? Vi har jobbat i det som vi kallar för partnerskap, det vill säga att vi tidigt enas om ett gemensamt mål och sen formar vägen tillsammans. För oss som företräder verksamheten är det viktigt att vi i kontakten med olika stödprocesser alltid frågar hur vi ska göra för att kunna införa välfärdsteknik, inte om det går, för då finns alltid risken att vi får ett nej. Det är också viktigt att vi tidigt engagerar den som är mest berörd, det vill säga användaren av våra tjänster.

19 sida 19 av 74 Hur förankrades projektet med personal, brukare och anhöriga? Vi talar hellre om medskapande än om förankring, eftersom vi inte vill jobba fram ett färdigt förslag som sen ska säljas in hos de andra berörda. För oss är det viktigt att ha med både brukare, anhöriga och personal tidigt i processen i ett medskapande kring de nya tjänsterna. När det gäller personal så har vi utvecklat en trestegmetod där vi ser att vi lättare kan jobba med utbildning utan att det kommer en massa diskussioner om värdegrunder och liknande i vägen, om vi gör det först med en information på en arbetsplatsträff, i en större grupp, ungefär 45 minuter där vi berättar vad som ska hända och hur det kommer att påverka dem. Var det svårt att komma igång med projektet? I Västerås har vi jobbat med välfärdsteknologi sedan 2006, och för varje nytt projekt och varje ny satsning så bygger vi vidare på tidigare erfarenheter och lärdomar, och det gör att det inte är så svårt för oss att sätta igång nya projekt nu. Däremot vet jag att för en kommun som aldrig jobbat med de här frågorna, är det lätt att underskatta både utmaningarna som det för med sig, och de resurser som man behöver sätta av för att få ett lyckosamt införande. Vad ser ledningen för verksamhetsnytta och samhällsnytta med projektet? Både den politiska ledningen och tjänstemännaledningen i Västerås beskriver nyttan med välfärdsteknologi på tre plan; nyttan för individen, den kommande kompetensförsörjningen och ekonomin. Sen får det gärna gå lite tid innan vi i ett andra steg bjuder in till en inspirationsdag, kanske 2-3 timmar där de kommer i grupper om 8-15 personer och får under lättsamma former bekanta sig med den teknik de ska använda. Då brukar de kunna reagera, komma med positiva och negativa kommentarer, och sen vara redo för att möta det tredje steget, som är utbildningen. Den ges ofta i riktigt små grupper, men den är ganska kort tid, ungefär en halvtimme, för varje teknik som ska läras ut. Vi kommer inte att kunna fortsätta bedriva äldreomsorg på samma sätt som idag, med de allt mer ökande demografiska utmaningarna. Välfärdsteknologi och e-hälsa är ett sätt att möta de utmaningarna.

20 sida 20 av 74 Hade ni standardiserade bedömningar, typ ICF, när ni bedömde individernas behov? Det är viktigt att redan från projektstart få ett uppdrag som siktar på en kommande implementering. Ett lyckat pilotprojekt med en välskriven slutrapport är aldrig ett resultat gott nog. För att faktiskt kunna implementera den prövade tekniken i varaktig verksamhet så måste man redan från start arbeta mycket med hur? -frågorna, och inte ställa frågan huruvida välfärdsteknologi är bra, utan hur ska vi kunna införa den, och utforma alla metoder som behövs när det väl är implementerat. Vad gör att ett projekt resulterar i en varaktig förändring? När vi arbetar med välfärdsteknologi, så gör vi inte behovsbedömningar på annorlunda sätt än med annat stöd. Vi använder IBIC, ICF och så vidare, och det är först när vi kommer till genomförandet som det skiljer sig åt om vi väljer att göra det på traditionellt sätt, eller med hjälp av välfärdsteknologi.

21 sida 21 av 74 Hur gör Göteborg? Göteborgs Stad har ett nytt arbetssätt i omsorgen, kallat Attraktiv Hemtjänst för att målen om ökat inflytande, självbestämmande och förutsättning för attraktiva jobb ska nås. Detta görs med välfärdsteknik, bättre arbetsmiljö och genom att låta brukarna få bestämma vad, när och hur stöd samt hjälp ges. Bakgrund och utmaning I mars 2014 fattade Göteborgs Stads kommunstyrelse beslut om en mål- och strategiplan för att utveckla och förbättra hemtjänsten. Underlag för beslutet grundar sig på ett politiskt utredningsuppdrag och innebär omfattande förändringar i verksamheten. Attraktiv Hemtjänst sträcker sig över åtta år, fram till De utmaningar som hemtjänsten står inför i Göteborg är: Allt fler med allt större behov av vård och omsorg vårdas hemma Färre får försörja fler Ökad konkurrens om arbetskraften Ökade förväntningar hos brukarna Folkhälsosatsningar krävs för att hålla nere samhällskostnaderna Bevara välfärden genom utveckling av välfärdsteknik och e-hälsa. Utvecklingsarbetet ska leda till ett större inflytande och självbestämmande för brukarna och attraktivare jobb för medarbetarna. Attraktiv Hemtjänst sträcker sig över åtta år, fram till Satsningen och målen Göteborgs Stads hemtjänst når dagligen cirka personer. De allra flesta vill bo hemma och då är det viktigt med en god vård och omsorg för att känna sig trygg. Vad som är viktigt är inte samma sak för alla. Även den som behöver stöd av andra ska kunna behålla sina egna vanor och styra över sin vardag. Ett nytt arbetssätt införs som innebär att den enskilde tillsammans med kontaktpersonalen i hemtjänsten, bestämmer VAD, HUR och NÄR hjälp och stöd ska ges. Medarbetarna är motorerna i förändringen. För att lyckas, krävs att de känner att de har ett meningsfullt och attraktivt jobb. Därför är ytterligare ett mål att de medarbetarna ska uppfatta yrket attraktivt.

22 sida 22 av 74 Satsningar görs på att förbättra arbetsmiljön, höja kompetensen, erbjuda mobilt it-stöd, skapa karriärvägar, bra lokaler och goda förutsättningar för ledarna samt att marknadsföra yrkena och rekrytera. Göteborgs Stad kommer framöver att behöva rekrytera undersköterskor varje år. Anledningen är bland annat pensionsavgångar och att befolkningen i Göteborg lever allt längre. Betydelse för brukare För att öka brukarnas självbestämmande och inflytande inför Göteborgs Stad rambeslut i hemtjänsten. Handläggarna utreder och bedömer den enskildes behov och fattar beslut om hemtjänsttimmar per vecka. Kontaktpersonalen i hemtjänsten och den enskilde planerar tillsammans hur och när stöd och hjälp ska ges och till vad tiden ska användas utifrån den enskildes behov. På så sätt kan brukarna förfoga över sina hemtjänsttimmar. Dessutom ska Göteborgs Stad erbjuda ett bredare tjänsteutbud i form av välfärdsteknik. Den första tjänsten kallas Trygghetskamera och innebär tillsyn via en webbkamera. På så sätt blir den enskilde mindre störd, t ex på natten, samtidigt som personen kan känna sig trygg. Målet är att kunna erbjuda tio tjänster via välfärdsteknik år Betydelse för medarbetare För medarbetarna innebär Attraktiv Hemtjänst ett nytt arbetssätt för att bedöma behov, besluta om hemtjänst och ta fram genomförandeplaner tillsammans med den enskilde. Under 2016 påbörjar Göteborgs Stad införande av modellen Individens behov i centrum (IBIC) vilket innebär att medarbetarna ska arbeta med strukturerad dokumentation och nationellt fackspråk (ICF). Attraktiv hemtjänst innehåller även fler delar för medarbetarna som kompetensutveckling, karriärvägar, bättre arbetsmiljö, it-stöd och mobilt arbetssätt. En konkret del är det nya gemensamma it-stödet för planering och uppföljning som är under upphandling. Målet är att upphandla ett it-stöd som hjälper verksamheten att planera, genomföra samt följa upp, vilket ger mer tid för brukaren och möjliggör högre person- och tidskontinuitet. It-stödet skapar också förutsättningar för ett mobilt arbetssätt, vilket ger medarbetaren en möjlighet till större flexibilitet i arbetet, då man får tillgång till rätt information i rätt tid. Införandet av itstödet ska ge förutsättningar för att ge både brukaren och medarbetaren en kvalitativ och likvärdig verksamhet.

23 sida 23 av 74 Nya roller För att utveckla det nya arbetssättet har stadsdelsförvaltningarna tillsatt ett flera omsorgshandledare som stöd. De handleder undersköterskor i ett behovsinriktat och systematiskt arbetssätt för att tillsammans med brukaren utföra och följa upp insatser som tillgodoser individens behov. LAGA (lokalt ansvarig för att införa Attraktiv Hemtjänst) är en roll skapad i stadsdelsförvaltningarna för att hålla ihop det lokala införandet av projekt och aktiviteter inom programmet Attraktiv Hemtjänst. LAGA i stadsdelen samordnar införandet, signalerar risker, informerar och kommunicerar programmet i sin stadsdel.

24 sida 24 av 74 Sammanfattning av kapitlet nyttan med e-hälsa och välfärdsteknik Du är nu klar med avsnittet Nyttan med e-hälsa och välfärdsteknik. Här har du lärt dig om nyttan med e-hälsa, både för samhället och för socialtjänstens verksamhet. Du har fått höra vad e-hälsa innebär för möjligheter: ökad tillgänglighet, uppföljning, kvalitet och utveckling av verksamheter. Dessutom har du tagit del av målgruppernas olika erfarenheter av nyttan av e-hälsa och välfärdsteknik.

25 sida 25 av 74 Verktyg för att arbeta med e-hälsa I det här avsnittet kommer du kunna ta del om olika verktyg för att arbeta med e-hälsa. Det handlar om verktyg inom tre exempelområden. Det är verktyg som: Skapar delaktighett Ökar kvalitet i administration och dokumentation Förenklar och minskar krångliga processer

26 sida 26 av 74 Vilka verktyg finns det för att arbeta med e-hälsa? Nedan finns en extern länk som öppnar upp en video som ger exempel på olika verktyg för att arbeta med e-hälsa. Filmen är 1:58 minuter lång. Om du inte har möjlighet att öppna upp denna externa länk så går det att ta del av innehållet genom texten här nedanför. Se filmen om verktyg för att arbeta med e-hälsa När du arbetar för att fånga brukarens behov, där delaktighet ingår både i att fånga behovet och att utforma insatserna, finns det flera standardiserade metoder och verktyg du kan använda. Genom att använda dessa metoder och verktyg får brukaren en jämlik bedömning och det är enklare att arbeta normkritiskt. Det vill säga att bortse från de normer som vi vanligtvis bär med oss och istället utgå från brukarens verkliga behov och situation. En jämlik socialtjänst arbetar med bedömningar och insatser oavsett religion, kön, socioekonomisk status, ålder, kultur, etnisk bakgrund, sexuellt uttryck eller bostadsort. Arbetar du med standardiserade metoder och verktyg, där dokumentationen blir ändamålsenlig och strukturerad, kan insatserna följas upp på lokal, regional och nationell nivå. På så sätt utvecklas socialtjänstens kvalitetsarbete. Några exempel på standardiserade och systematiska metoder och verktyg där du gör brukaren delaktig är Barns behov i centrum, BBIC, och ADAD, ett bedömningsinstrument för unga missbrukare och unga med social problematik. Du kan använda Äldres behov i centrum, ÄBIC. ÄBIC är ett behovsinriktat och systematiskt arbetssätt med strukturerad dokumentation, samt ICF för att bedöma funktionshinder, funktionsnedsättning och hälsa. Inom missbruksområdet finns ASI-intervjun för utredning och uppföljning och som används som underlag för planering och utveckling av vård och behandlingsinsatser. Socialtjänstens process som den beskrivs i den nationella informationsstrukturen, NI, utgår från brukarens process, inte organisationens.

27 sida 25 av 71 Trollhättan - ett exempel på att göra brukaren delaktig I intervjun här nedan svarar Anette Kronlid, projektmedarbetare på Omsorgsförvaltningen i Trollhättan stad och Johanna Jansson, projektledare på Omsorgsförvaltningen i Trollhättan stad på frågor om hur de har arbetat för att få brukaren delaktig. Vad handlade projektet om? Johanna Jansson svarar: Vi har i vårt projekt valt att följa tre personer, alla med stöd enligt LSS, och de har i sin tur fått testa teknologiskt stöd för att kunna hantera vardagssituationer som de upplever som svåra, för att öka möjligheten till att bli mer självständig, delaktig och trygg. Vad skapade projektet för nytta? Johanna Jansson svarar: Projektdeltagarna har bland annat fått testa olika former av digitala kalendrar med tillhörande checklistor och tidstöd och bildstöd för att möjliggöra att själv kunna planera och strukturera sitt vardagsliv självständigt, vilket har skapat mindre oro och stress.

28 sida 28 av 74 En del utav deltagarna har också fått testa olika former av appar för att bedöma klädval, göra bildberättelser och det har gjort att man också har kunnat klara av vissa situationer i vardagslivet mer självständigt där man normalt sett behöver mycket personal. I vilka delar i projektet involverade ni brukarna? Anette Kronlid svarar: Vi har involverat brukarna i alla delar i projektet dels inför men också under projektets gång. Vi har valt teknik som man ska kunna hantera så mycket som möjligt själv för att skapa en varaktighet. Det har varit jätteviktigt att involvera dem hela vägen. Hur identifierade ni individernas behov? Johanna Jansson svarar: Vi började med att göra bildsamtal med alla projektdeltagare, där vi tog reda på vadden enskilde själv ville. Vi hade också en kartläggning av den dokumentation som finns kring den enskilde med genomförandeplan och biståndsbeslut och individuella målplaner. Vi hade också intervjuer och diskussioner med personal och andra viktiga personer kring den enskilde, i syfte att ta reda på vilket stöd som ges idag, och vilka resurser och svårigheter den enskilde hade. Hur förankrades projektet med personal, brukare, anhöriga? Anette Kronlid svarar: I det här projektet har det varit viktigt att utgå ifrån brukarna, och att de ska kunna hantera teknologin själva så långt som möjligt men det har också varit viktigt att förankra hos personalen, så att de ska kunna motivera och påminna att man ska använda tekniken som stöd. Sen är det också så att man behöver förankra hos personalen att de ska kunna se att det finns annat stöd än bara personalstöd, att man ska kunna tänka på ett annat sätt, och se andra möjligheter med tekniken. Vad var svårast med att komma igång? Anette Kronlid svarar: Det tar tid att ändra människors rutiner och vanor så det har varit viktigt med tålamod under hela processen, dels när brukaren ska testa tekniken men också för alla andra som varit runtomkring.

29 sida 29 av 74 Verktyg för att underlätta arbetet Nedan finns en extern länk som öppnar upp en video som ger exempel på olika verktyg för att underlätta arbetet. Filmen är 1:26 minuter lång. Om du inte har möjlighet att öppna upp denna externa länk så går det att ta del av innehållet genom texten här nedanför. Se filmen om verktyg för att underlätta arbetet Det andra är verktyg för att underlätta det administrativa arbetet genom att dokumentera rätt information på rätt plats i rätt tid. Genom att använda den nationella informationsstrukturen och klassifikationer samt kodverk för att benämna och dokumentera samma information likadant så kan kvalitén på dokumentationen höjas och informationen återanvändas i olika syften genom brukarens process. Det handlar om att mena och mäta samma sak! Standardiserade bedömningsmetoder, strukturerad och ändamålsenlig dokumentation ger stöd för att systematiskt ställa frågor som kan vara avgörande för att få fram relevant information och dokumentera så att den går att återanvända genom digitala verktyg, det är en viktig del av e-hälsa. Detta skapar förutsättningar för likvärdiga utredningar och bedömningar oavsett var i landet de görs och vem som gör dem. Dessutom ger dessa verktyg möjligheter att ge en jämlik socialtjänst med ett normkritiskt perspektiv oavsett religion, kön, socioekonomisk status, ålder, kultur, etnisk bakgrund, sexuellt uttryck samt bostadsort.

30 sida 28 av 71 Bräcke Diakoni - ett exempel på att kvalitetssäkra genom dokumentation I intervjun här nedan svarar Thomas Schneider, kvalitetschef på Bräcke Diakoni om hur de har arbetat med att kvalitetssäkra genom dokumentation. Kan du berätta lite om projektet ni har genomfört? I vårt projekt Personcentrerad dokumentation och uppföljning jobbar vi med att fånga individuella behov och önskemål hos en målgrupp som har kognitiva svårigheter. Det är en grupp människor med demens där vi genom arbetssättet har möjlighet att fånga individuella behov, sätta individuella mål och följa upp hur de uppnår sina mål. Hur hjälper kartläggning av behov er att förbättra verksamheten? I all vår verksamhet på Bräcke diakoni utgår vi från människan som har olika behov. Kartläggningen ICF hjälper oss att förstå och definiera både behov och eventuella insatser. Den hjälper oss att strukturera

31 sida 31 av 74 vårt arbetssätt och skapa en praktiskt tillämpning av ett personcentrerat arbetssätt där vi tar in alla aspekter av en människas behov. Hur hjälper standardisering (ICF) er att kartlägga? ICF är en internationell klassifikation som är uppdelad i olika perspektiv. Genom de här perspektiven skapar man en helhetssyn på en människas behov, dess resurser och hur man eventuell kan sätta mål och ge insatser. Tillsammans hjälper det oss som jobbar med människor tillexempel med demenssjukdom att fånga dennes individuella behov, sätta mål och har möjlighet att följa upp insatserna. På det sättet kan vi jämföra resultaten med varandra och andra verksamheter och skapar en möjlighet att utveckla verksamheten över tid. Kan brukarna vara delaktiga i de här besluten/insatserna? Brukarna är alltid delaktiga i insatserna och i besluten om vilka insatser det blir, det är en självklarhet och det gäller oberoende om man jobbar med strukturerade arbetssätt, e-hälsa eller att bestämma andra insatser. Det som är viktigt är att förstå när man har personer som har nedsatt beslutsförmåga att man behöver jobba på ett annat sätt och här är det otroligt viktigt att medarbetarna har erfarenhet av målgruppen och förstå vad är önskemålen och behoven och inte minst att utvidga kunskapen och involvera närstående i att bestämma vilka insatser och beslut det kan vara. Hur hjälper e-hälsa er att utveckla verksamheten? I projektet använder vi ICF som är en del av e-hälsa och genom det strukturerade arbetssättet kan vi generera kunskap i form av data som går att jämföra med andra verksamheter, det går att titta på hur det utvecklas över tid, vi kan titta på verksamhetens resultat och på så sätt skapa ett underlag för faktabaserade beslut och för verksamhetsutveckling till ökad kvalité.

32 sida 32 av 74 Läs mer om metoder och verktyg BBIC Syftet med BBIC är att stärka barnperspektivet och delaktigheten för barn, unga och deras familjer. Systemet ska också skapa enhetlighet över landet samt förbättra och bibehålla kvaliteten i den sociala barn- och ungdomsvården. IBIC ÄBIC har bytt namn from 1/ till IBIC och innefattar även funktionshinder. IBIC stödjer ett behovsinriktat och systematiskt arbetssätt med en strukturerad dokumentation av individens behov, mål och resultat. IBIC är en vidareutveckling av ÄBIC för att omfatta vuxna personers stöd i den dagliga livsföringen utifrån SoL och LSS. IBIC använder klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa, ICF som gemensamt språk. ASI ASI-intervjun är en standardiserad bedömningsmetod för utredning och uppföljning. Den används också som underlag för planering och utveckling av vård och behandlingsinsatser. Instrumentet rekommenderas för vuxna personer med missbruk och missbruksrelaterade problem och bör inte användas för personer under 18 år. För unga under 18 år används ADAD. ADAD ADAD är ett bedömningsinstrument för unga missbrukare och unga med social problematik. Metoden kan användas i utredningsarbete, vid behandlings-planering och för uppföljning och utvärdering. ICF Världshälsoorganisationen, WHO, har utvecklat en struktur för att definiera faktorer som är direkt eller indirekt relaterade till hälsa och välbefinnande. Klassifikationen omfattar funktionstillstånd, funktionsnedsättning och hälsa. Barn- och ungdomsversionen heter ICF-CY.

33 sida 33 av 74 KSI KSI ska på ett enhetligt och jämförbart sätt benämna och beskriva de insatser och aktiviteter inom socialtjänsten som utförs enligt SoL, LSS, LVU, LVM och föräldrabalken. NI NI är en förutsättning för en ändamålsenlig och strukturerad dokumentation genom att den lägger grunden till hur information ska struktureras och därmed också möjliggör en konsekvent terminologi och statistik.

34 sida 34 av 74 Att göra enkla och säkra e-tjänster Nedan finns en extern länk som öppnar upp en video som ger exempel på olika verktyg för att göra enkla och säkra e-tjänster. Filmen är 1:11 minuter lång. Om du inte har möjlighet att öppna upp denna externa länk så går det att ta del av innehållet genom texten här nedanför. Se filmen om att göra enkla och säkra e-tjänster Exempel på e-tjänster är när brukaren kan ansöka om försörjningsstöd och trygghetslarm genom att identifiera sig med säker inloggning. Där kan de också se när deras utbetalning sker och summan. Mobil hemtjänst hjälper utföraren i arbetet där de kan planera, få information och dokumentera på plats. Anhöriga kan därigenom få information om utförda insatser. Det tredje är e-tjänster som på olika sätt förenklar och förbättrar för brukare och professionen. Det kan vara tjänster som gör det smidigt för brukaren att kommunicera med socialtjänsten, eller som möjliggör för brukaren att ta del av vissa uppgifter. Det kan också vara verktyg som gör det smidigare för professionen att samla in uppgifter eller att dokumentera, till exempel med hjälp av mobila dokumentationsverktyg. Det kan också vara e-tjänster som används som en del av insatser, både it-stöd och välfärdsteknik.

35 sida 33 av 71 Socialtjänstens process Nedan finns en extern länk som öppnar upp en video där Niklas Eklöf pratar om socialtjänstens process. Filmen är 0:57 minuter lång. Om du inte har möjlighet att öppna upp denna externa länk så går det att ta del av innehållet genom texten här nedanför. Se filmen om socialtjänstens process Processmodellen är framtagen av Socialstyrelsen som en del av den nationella informationsstrukturen. Processen beskriver den väg som brukaren alltid genomgår när man får individuellt behovsprövade och beslutade insatser. Processen är organisationsoberoende och visar alltså den vägen som brukaren går genom socialtjänsten. Processen innefattar hela vägen från anmälan eller ansökan tills att vi följer upp den insats som brukaren fick. Den faktiska process som brukaren genomgår heter Individanpassad process inom socialtjänst. Det blir

36 sida 36 av 74 väldigt viktigt när verksamheterna själva beskriver sina egna processer i form av flödesmodeller eller specialiserade processmodeller att man knyter an till den process som brukaren genomgår för att säkerställa att man stödjer brukarens väg genom socialtjänsten. Aktualisera Utreda Besluta Utforma uppdrag Genomföra uppdrag Följa upp

37 sida 37 av 74 Olika målgruppers tankar om verktyg Olika personer från Sverige inom målgrupperna: beslutsfattare, it-personal, profession och brukare kommer här ge sitt perspektiv på verktyg. Beslutsfattare Maud Lundbäck, politiker svarar: Min ambition är att få in mer e-hälsa! Både som möjliggörare för brukaren och för att spara tid för personalen. Dagtid kan ju tekniken hjälpa till att frigöra tid för personalen så att de kan stanna längre, kanske laga mat tillsammans med den som har hemtjänst, istället för de korta och ibland stressade besöken. Tekniken handlar ju inte om att plocka bort människor utan tekniken är en möjliggörare så vi kan frigöra tid. Personal som exempelvis sjuksköterskor, undersköterskor och arbetsterapeuter ska göra det som de är bäst på.

38 sida 38 av 74 It-personal Ingemar Ståhl, it-chef Åre kommun svarar: Vi inför inte något nytt utan att vi innan har tittat på vilka effekter det ger på arbetsprocesserna. Vi tittar på hur det ser ut idag och hur det kommer att se ut när vi inför en ny digital tjänst eller ett nytt verktyg. Som exempelvis nu när vi lanserar att man kan söka ekonomiskt bistånd digitalt. Då har vi, innan vi gör det, kartlagt hur det ser ut idag, vägen i systemet både för brukare och för handläggare. Och det visade sig att tiden för brukaren att få besked minskade till hälften. När vi inför digitala tjänster och e-hälsa så medför det förändrade processer och brukarna gynnas, det ger ökad kvalitet och snabbare handläggningstid.

39 sida 39 av 74 Professionen Siv Elfving, vårdbiträde HSB-omsorg hemtjänst.östermalm Stockholms stad svarar: När jag fick information om att vi skulle börja använda mobilt dokumentationssystem kände jag mig väldigt osäker och var nästan redo att säga upp mig. Jag är ingen van teknikanvändare och visste knappt hur man skickade ett sms. Men alla vi anställda fick gå en webbutbildning, vi fick information på arbetsplatsen, jag fick hålla i telefonen och bekanta mig med den och börja testa i det lilla hemma hos våra kunder. Jag fick mycket stöd från min chef och samordnare, i början är man ju väldigt rädd för att göra fel. Nu tycker jag att det är toppen! Det är lättsamt, jag behöver inte hålla koll på tiden jag bara registrerar när jag kommer och går, det känns bra att ha koll på att kunden verkligen får den tid som den har rätt till. Jag dokumenterar på plats direkt efter besöket när allt är färskt i minnet och det förs över i journalsystemet. Jag kan också göra en arbetsanteckning till min kollega om att t.ex. komma ihåg att köpa hallonsylt till Kalle. Om jag träffar en ny kund har jag genomförandeplanen tillgänglig i telefonen, jag kan förbereda mötet och ta reda på hur just den kunden vill ha det.

40 sida 40 av 74 Brukare Man, 28 år, kognitiv funktionsnedsättning, ensamboende med hjälp av boendestödjare svarar: Jag blir grymt irriterad när personal säger olika saker. Mitt krav är att det ska samförstånd först. De har ju rapporter och sånt, de ska få samma information, det är a och o för mig. Att alla får samma information och att jag får rätt hjälp. Och så blanketter kan inte jag heller förstå och klara av! Rutorna är för små och texten för liten. Och för mycket text. Jag kan inte fylla i dom! Blanketter måste förändras så jag kan använda dom!

41 sida 41 av 74 Sammanfattning av kapitlet verktyg för att arbeta med e-hälsa Du är nu klar med avsnittet om verktyg för att arbeta med e-hälsa. I detta avsnitt har du lärt dig om olika verktyg för e-hälsa. Det handlar om verktyg inom tre exempelområden. Det är verktyg som: Skapar delaktighett Ökar kvalitet i administration och dokumentation Förenklar och minskar krångliga processer

42 sida 42 av 74 Förutsättningar för e-hälsa I detta avsnitt kommer vi att förklara vilka förutsättningar som måste finnas för e-hälsa, något som heter interoperabilitet. Efter den här utbildningen kommer du att veta mer om vad det innebär och vilka delar som ingår i förutsättningarna. Avsnittet tar även upp de olika delarna av interoperabilitet: politiskt, juridiskt, organisatoriskt, semantiskt och tekniskt. Samt hur enhetlig dokumentation är en förutsättning för att kunna använda dokumentationen i kvalitetsarbetet på lokal, regional och nationell nivå.

43 sida 41 av 71 Om interoperabilitet Nedan finns en extern länk som öppnar upp en video där Niklas Eklöf pratar om interoperabilitet. Filmen är 1:34 minuter lång. Om du inte har möjlighet att öppna upp denna externa länk så går det att ta del av innehållet genom texten här nedanför. Se filmen om interoperabilitet För att e-hälsa ska kunna bidra till målen om en god vård och omsorg så krävs det att det är flera komponenter som fungerar i samverkan. De här olika komponenterna kan till exempel vara lagar och föreskrifter som styr hur information får utbytas. Det kan vara själva dokumentationen, som måste vara dokumenterad på ett ändamålsenligt och strukturerat sätt för att kunna återanvändas i flera olika syften. Det kan också vara teknisk infrastruktur och e-tjänster som faktiskt utbyter den här informationen som vi behöver. Förutsättningen för att de här olika komponenterna ska kunna fungera i samverkan kallas för interoperabilitet.

44 sida 44 av 74 Interoperabilitet är ett begrepp som används i flera olika branscher, men när vi pratar om e-hälsa så använder vi EU:s definition: Interoperabilitet är förmågan hos system, organisationer eller verksamhetsprocesser att fungera tillsammans och kunna kommunicera med varandra genom att överenskomna regler följs. Interoperabilitet handlar förenklat om att skapa bättre förutsättningar för brukarens väg genom socialtjänsten, oavsett organisatoriska gränser eller hur många it-stöd som är med på den här resan. Ett exempel kan vara när en brukare går över från en verksamhet till en annan. Då måste den mottagande verksamheten veta vad som har skett tidigare för den här brukaren, för att kunna fortsätta på de insatser som har påbörjats. Därför är det väldigt viktigt att dokumentationen är ändamålsenlig och strukturerad så att den kan användas till flera olika syften.

45 sida 43 av 71 Politisk interoperabilitet Nedan finns en extern länk som öppnar upp en video där Niklas Eklöf pratar om politisk interoperabilitet. Filmen är 1:01 minuter lång. Om du inte har möjlighet att öppna upp denna externa länk så går det att ta del av innehållet genom texten här nedanför. Se filmen om politisk interoperabilitet För att uppnå interoperabilitet så måste man först definiera ett politiskt sammanhang, och det politiska sammanhang som vi pratar om här, det är vård och omsorg, det vill säga hälso- och sjukvård och socialtjänst. Inom det här politiska sammanhanget finns ett antal styrdokument och strategier, som syftar till att stärka viljan till förbättringsarbete, skapa samsyn i frågorna, och också kunna sätta övergripande gemensamma mål för arbetet. Inom EU finns till exempel en gemensam vision och ett nätverk som arbetar med interoperabilitetsfrågor, och det arbetet påverkar såklart det arbete som vi gör i Sverige.

46 sida 46 av 74 Inom Sverige har vi istället en nationell e-hälsostrategi, och den här e-hälsostrategin berör alla aktörer som arbetar med e-hälsa. Interoperabilitet i vård och omsorg är en förutsättning för brukarens självbestämmanderätt, delaktighet och för att kunna upprätthålla god kvalitet i socialtjänstens olika verksamheter.

47 sida 45 av 71 Juridisk interoperabilitet Nedan finns en extern länk som öppnar upp en video där Niklas Eklöf pratar om juridisk interoperabilitet. Filmen är 0:49 minuter lång. Om du inte har möjlighet att öppna upp denna externa länk så går det att ta del av innehållet genom texten här nedanför. Se filmen om juridisk interoperabilitet På den juridiska nivån av interoperabilitet finns de rättsliga delarna som styr samarbetet och informationsutbytet inom socialtjänsten. Här finns till exempel riksdagens lagstiftning, regeringens förordningar och de olika myndigheternas föreskrifter och tillsynsuppdrag. De här olika delarna styr informationsutbytet mellan de olika aktörerna inom socialtjänsten. Styrverktygen måste samtidigt garantera individens säkerhet, integritet och delaktighet. Själva dokumentationsskyldigheten styrs bland annat av socialtjänstlagen (SOSFS 2014:5), men också genom socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd. Här finns övergripande regler och rekommendationer om både vad som ska dokumenteras, men också hur det ska dokumenteras.

48 sida 46 av 71 Organisatorisk interoperabilitet Nedan finns en extern länk som öppnar upp en video där Niklas Eklöf pratar om organisatorisk interoperabilitet. Filmen är 1:09 minuter lång. Om du inte har möjlighet att öppna upp denna externa länk så går det att ta del av innehållet genom texten här nedanför. Se filmen om organisatorisk interoperabilitet Organisatorisk interoperabilitet innebär att de verksamheter som arbetar inom det här politiska sammanhanget, måste kunna ha gemensamma koordinerade processer, och kopplat till de här processerna också ha gemensamma, överenskomna mål. För att uppnå det här måste vi definiera processen likadant och också kopplat till de gemensamma processerna kunna bygga strukturer för gemensam ledning och styrning. Ett verktyg för det här kan till exempel vara ledningssystem som syftar till att vi ska erbjuda likvärda insatser, oavsett aktör.

49 sida 49 av 74 Ett annat verktyg för att arbeta med det här är den nationella informationsstrukturen som Socialstyrelsen förvaltar. Den nationella informationsstrukturen är ett verktyg för att beskriva sina processer och sin verksamhet på ett och samma sätt. Ett annat exempel kan vara process-id och hälsoärende som är en metod och ett verktyg för att koppla information som har dokumenterats i Socialtjänsten till en och samma brukares process.

50 sida 48 av 71 Semantisk interoperabilitet Nedan finns en extern länk som öppnar upp en video där Niklas Eklöf pratar om semantisk interoperabilitet. Filmen är 2:08 minuter lång. Om du inte har möjlighet att öppna upp denna externa länk så går det att ta del av innehållet genom texten här nedanför. Se filmen om semantisk interoperabilitet Semantisk interoperabilitet handlar om att mena och mäta samma saker. Det betyder att den information som vi vill skicka måste vara beskriven på ett sådant sätt att både sändare och mottagare har en gemensam förståelse för den information vi skickar. Det här är en förutsättning för att informationen ska få avsedd effekt, och gå att återanvända i flera olika syften. Ett exempel på det här är att man skulle kunna använda det för att jämföra kvalitet på lokal, regional och nationell nivå.

51 sida 51 av 74 Att dokumentera enhetligt är också en förutsättning för att kunna bedriva förbättringsarbeten, och skapa evidensbaserad praktik. Och det här är i sin tur en förutsättning för att kunna mäta jämlikhet i levnadsvillkor, som är något som står att man ska göra i socialtjänstlagen. I uppföljningen på både individ- och gruppnivå, kan vi med en gemensam begreppsmodell förstå dokumentationen oberoende av vem som har dokumenterat den. En ändamålsenlig och strukturerad dokumentation kan vara: en utgångspunkt för vård och stöd och behandling av en enskild individ Begreppsdefinitioner som rör e-hälsa kan man hitta i Socialstyrelsens termbank och i det nationella fackspråket, och i den nationella informationsstrukturen. För att stödja samverkan och ett informationsutbyte, är det viktigt att man använder den nationella informationsstrukturen, tillsammans med verksamhetsanpassade kodverk och klassifikationer, och med hjälp av dessa verktyg kan vi skapa situationsanpassade blanketter, eller standardiserade mallar för dokumentation. I Socialstyrelsens föreskrifter finns det krav på att de begrepp som används vid dokumentation, ska i högsta möjliga mån vara entydiga. underlag för patientens eller brukarens ställningstagande fullvärdig som underlag för att följa upp grupper av patienter och brukare på olika nivåer kompletterande underlag för beslutsstöd tillräckligt specifik för att tillåta en juridisk bedömning av den enskilda processen

52 sida 50 av 71 Teknisk interoperabilitet Nedan finns en extern länk som öppnar upp en video där Niklas Eklöf pratar om teknisk interoperabilitet. Filmen är 0:44 minuter lång. Om du inte har möjlighet att öppna upp denna externa länk så går det att ta del av innehållet genom texten här nedanför. Se filmen om teknisk interoperabilitet Teknisk interoperabilitet är möjligheten att digitalt utbyta information, till exempel via e-tjänster, appar eller välfärdsteknik, på ett säkert sätt med överenskommen kvalitet. Det är viktigt att den tekniska infrastrukturen är sammanhållen och organisationsövergripande för att möjliggöra ett säkert och effektivt informationsutbyte. Exempel på teknisk infrastruktur kan vara bredband eller mobilnätet, men det kan också vara saker som standarder, tekniska plattformar eller mjukvara som möjliggör e-tjänster.

53 sida 53 av 74 Olika målgruppers tankar om förutsättningar Olika personer från Sverige inom målgrupperna: beslutsfattare, it-personal, profession och brukare kommer här ge sitt perspektiv på förutsättningar. Beslutsfattare Maud Lundbäck, politiker svarar: Dokumentation är viktigt och att kunna komma åt att dokumentera på ett lätt och smidigt sätt och få informationen på rätt plats. Annars blir det patientosäkert. Även att kunna komma åt exempelvis läkemedelslistan utan att behöva kombinera manuella system och tekniska ser jag som en självklarhet. Det är viktigt att ha medarbetarna och brukarna på tåget. För att kunna få till en förändring och börja med något nytt så måste de själva vara med på det och själva uppleva nyttan med e-hälsa. Annars går det inte bra att implementera. Det finns jättemycket man kan göra med teknik. Det är bara fantasin som sätter gränser! Tekniken ska vara en möjliggörare och det ska vara vettigt. Det måste vara i en kombination så det verkligen möjliggör vad brukaren vill ha.

54 sida 54 av 74 It-personal Ingemar Ståhl, it-chef Åre kommun svarar: När vi gör processkartläggningen ingår också att man tittat på dokumentation. Hur flödet går mellan brukare och handläggare. Vi tittar också på att vi ska jobba mer lika, mer på ett standardiserat sätt. Vi ska hitta bästa sättet att jobba för att spara tid och för att öka kvalitén, hitta best practice. Det är verksamhetsutveckling. Brukare Man, 28 år, kognitiv funktionsnedsättning, ensamboende med hjälp av boendestödjare svarar: Att få bestämma själv och göra saker när jag vill det är viktigt. Tekniken skulle kunna hjälpa mig. Det är roligt med teknik! Jag har heller inget problem med kameror om det ger en trygghet. Det skulle nog vara en säkerhet för mig själv, att bli kollad med kamera, istället för att någon kommer in till mig.

55 sida 55 av 74 It-personal Josefin Ekwall, Botkrka kommun svarar: Teknikutvecklingen är såklart oerhört viktigt, men jag tror att det viktigaste är att vi vågar prova nya lösningar. Det är enda sättet att se vad som fungerar och vad som kan vara till nytta. Då behöver vi ha ett arbetsätt och ett arbetsklimat där vi ständigt vill bli bättre och testar oss fram med ständiga förbättringar. Vi behöver ha tydliga mål med det vi gör. Vad vi ska göra, varför och vad det är vi ska uppnå. När det gäller dokumentationen tror och hoppas vi att systemen kommer utvecklas mycket och göra det enklare att dokumentera strukturerat och även att göra dokumentationen mer tillgänglig för brukaren. En annan förutsättning är att medarbetarna har kunskap. Och här behöver arbetsgivaren kunna möta upp behovet av utbildning. Just nu deltar flera av våra verksamheter i projekt DigIT som ska ge medarbetare kompetensutveckling i att använda digitala verktyg med målet att skapa god kvalitet i vård- och omsorg.

56 sida 56 av 74 Sammanfattning av kapitlet förutsättningar för e-hälsa Du är nu klar med avsnittet om förutsättningar för e-hälsa. Här har du lärt dig om interoperabilitet, det vill säga förmågan hos system, organisationer eller verksamhetsprocesser att samverka och kommunicera med varandra genom att man kommer överens om regler och följer dem för att e-hälsa ska fungera på rätt sätt. Interoperabilitet finns på olika nivåer: politisk, juridisk, organisatorisk, semantisk och teknisk. Du har också lärt dig att enhetlig dokumentation är en viktig förutsättning för att kunna använda den i kvalitetsarbetet på lokal, regional och nationell nivå.

57 sida 57 av 74 Roller och ansvar I detta avsnitt kommer du kunna ta del av hur myndigheter skapar föreskrifter och arbetar med uppföljning och kvalitet, hur kommuner genomför e-hälsa i sin egen verksamhet men också hur samarbetet kan ske på nationell, lokal och individuell nivå.

58 sida 55 av 71 Roller och ansvar E-hälsa fungerar genom att olika organisationer har olika roller och ansvar. För att det ska fungera krävs ett omfattande samarbete. Din medverkan och ditt samarbete med andra grupper på olika nivåer är viktigt för att ta tillvara de möjligheter som finns med e-hälsa och välfärdsteknik. Individen Med individ menas här brukaren. Det är individen som är kärnan i allt arbete runt e-hälsa och välfärdsteknik. Därför är det viktigt att alla arbetar utifrån individens behov så att individen är delaktig i bedömning och beslut. Det är viktigt att individen är en del i samarbetet och hens behov bedöms rättvist och normkritiskt överallt i landet. Varje individ är unik och socialtjänsten behöver verktyg för att garantera en unik behovsbedömning. I socialtjänstlagen, 3 kap. 5 SoL, står det tydligt: Socialnämndens insatser för individen ska utformas och genomföras tillsammans med honom eller henne och vid behov i samverkan med andra samhällsorgan och med organisationer och andra föreningar. En snarlik bestämmelse finns också i lagen om särskilt stöd, 6 LSS.

59 sida 56 av 71 Lokalt och regionalt Det är ute i socialtjänstens verksamhet som e-hälsa genomförs och välfärdsteknik används. Varje kommun ansvarar för att utföra sina uppgifter, vare sig det gäller att tolka regler, använda rätt formulär eller få tillgång till rätt information. Standardiseringar och nationellt framtagna tjänster bör göra deras vardag enklare. Här finns möjlighet att arbeta enhetligt och strukturerat med ledningssystem, dokumentation och processer, vilket leder till förbättringar för både brukare, profession och beslutsfattare. De som utför uppgifterna är främst kommunernas anställda, Famnas medlemmar och Vårdföretagarnas anställda.

60 sida 57 av 71 Nationellt Regeringen, myndigheter och nationella organisationer skapar förutsättningar för e-hälsa och välfärdsteknik. Det görs bland annat genom att ta fram nationella metoder som gör det möjligt att arbeta ändamålsenligt och standardiserat. När e-hälsa används kan vi göra värdefulla jämförelser och värderingar lokalt, regionalt och nationellt. Att arbeta evidensbaserat blir en naturlig del av arbetet om du kan integrera de här verktygen i din dagliga verksamhet.

61 sida 61 av 74 Vilka är vi som samarbetar? Myndigheten för delaktighet Myndigheten för delaktighet har i uppdrag att verka för att funktionshinderpolitiken ska få genomslag i hela samhället. Uppdragen styrs av mål och strategier för funktionshinderpolitiken som bygger på FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, vilket innebär att de arbetar utifrån ett rättighetsperspektiv för att alla människor ska kunna vara fullt delaktiga i samhället, oavsett funktionsförmåga. Myndigheten har en samlad kunskap om arbetet och följer och utvärderar utvecklingen inom funktionshinderområdet, både nationellt och internationellt. Det görs genom att: bevaka och analysera utvecklingen ta fram metoder, riktlinjer och vägledningar sprida kunskap initiera forskning och annat utvecklingsarbete lämna underlag och förslag på åtgärder till regeringen.

62 sida 62 av 74 Socialstyrelsen ehälsomyndigheten Socialstyrelsen arbetar för allas lika tillgång till en god hälsa, vård och omsorg. Socialstyrelsen tar fram och förmedlar kunskap till vården och omsorgen och riktar sig till politiker och tjänstemän i kommuner och landsting, till vård- och omsorgsgivare och deras personal. Socialstyrelsen för också dialog med patientoch brukarorganisationer i frågor som berör dem. ehälsomyndigheten samordnar regeringens satsningar på e-hälsa samt följer övergripande utvecklingen på e-hälsoområdet. ehälsomyndigheten ansvarar för nationella register och infrastruktur för bland annat apoteksmarknaden. Socialstyrelsen styr med föreskrifter och kunskap samt tar fram statistik, utvärderingar och uppföljningar. Inom e-hälsoområdet tar Socialstyrelsen fram riktlinjer, metoder, termer och begrepp, klassifikationer och nationell informationsstruktur som alla fungerar som förutsättningar för e-hälsoarbetet. Uppföljning av e-hälsa i kommunerna och införande av välfärdsteknik genomförs också av socialstyrelsen, samt att myndigheten arbetar med juridiska och etiska förutsättningar för välfärdsteknik.

63 sida 63 av 74 Socialtjänsten Statens institutionsstyrelse Av socialtjänstlagen framgår att människor har rätt till stöd för sina behov, att socialtjänsten ska inriktas på att utveckla individens egna resurser och att verksamheten ska bygga på respekt för själv-bestämmande och integritet. Den statliga myndigheten Statens institutionsstyrelse (SiS) är även en utförare som bedriver individuellt anpassad tvångsvård och behandling av ungdomar med allvarliga psykosociala problem och vuxna med missbruksproblem. Varje kommun ansvarar för att detta sköts och att alla som bor i kommunen får den hjälp och det stöd som behövs. Det kan därför se olika ut från kommun till kommun. Socialtjänsten består av vård, äldreomsorg, stöd till personer med missbruk, stöd och service till personer med funktionsnedsättning och även individoch familjeomsorg. Den kommunala hemsjukvården arbetar tätt ihop och samarbetar med socialtjänsten. Deras uppdrag är att ge ungdomar och vuxna som vårdas hos dem bättre förutsättningar för ett socialt fungerande liv utan missbruk och kriminalitet. Placeringen på SiS-hem sker på socialtjänstens uppdrag och efter beslut i förvaltningsrätten. De tar också emot ungdomar som har dömts till sluten ungdomsvård.

64 sida 64 av 74 Socialdepartement Socialdepartementen ansvarar för de uppdrag och statliga medel som ska läggas på e-hälsa i olika former och har därigenom en styrande roll. Departementets uppgift är att förbereda regeringens ärenden inom dess ansvarsområde och arbeta med frågor som rör samhällets välfärd. Det handlar om att främja. Det handlar om att främja människors hälsa och samtidigt se till att sjuka får den vård de behöver. Arbetet omfattar försäkringar för att människor ska vara ekonomiskt trygga när de är sjuka, äldre eller när barnen är små. Statliga myndigheter De statliga myndigheter som har en framträdande roll inom e-hälsosamarbetet är Socialstyrelsen, ehälsomyndigheten (EHM) samt Myndigheten för delaktighet (MFD). Andra myndigheter som påverkar e- hälsoarbetet är exempelvis Inspektionen för Vård och Omsorg (IVO), Läkemedelsverket, Data-inspektionen samt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).

65 sida 65 av 74 Sveriges kommuner och landsting Bransch- och intresseorganisationer I arbetsgivar- och intresseorganisationen Sveriges kommuner och landsting (SKL) finns representanter för Sveriges alla kommuner, landsting och regioner. I arbetet med e-hälsa inom socialtjänsten strävar SKL efter att ge alla brukare en ökad kontroll över sin egen hälsa, att kunna fatta informerade beslut och i större utsträckning kunna leva livet på det sätt de själva vill. Det handlar även om att förbättra arbetsförhållanden för personalen och ge beslutsfattare bättre möjligheter att kunna planera, leda och styra arbetet utifrån behovet av ständiga förbättringar. SKL arbetar bland annat med att: ta fram gemensamma kravspecifikationer för kommuner och bidra till nationella upphandlingar ge råd, ta fram vägledningar och skapa forum för erfarenhets-utbyte och kompetensutveckling Dessa organisationer har en roll inom e-hälsa. Exempel är arbetsgivarorganisationer som Vårdföretagarna, personalorganisationer som Vårdförbundet, Unionen, Vision, Akademikerförbudet SSR, Sveriges Socialchefer FSS med flera, samt vård- och omsorgsutvecklingsorganisationer som Famna och Riksorganiationen för idéburen vård och omsorg. Både Vårdföretagarna och Famna har medlemmar som på uppdrag av den kommunala socialtjänsten ger omsorg och behandling. De här organisationerna arbetar med att få ut kunskap till sina medlemmar om e-hälsa. De är engagerade och drivande i frågor som rör användbarhet, processtöd, beslutsstöd och medverkan som påverkar utformandet av e-hälso- och välfärdstekniklösningar. bevaka kommuners och landstings intressen och skapa opinion ingå överenskommelser med regeringen kring prioriterade frågor.

66 sida 66 av 74 Olika målgruppers tankar om roller och ansvar Här får du veta vad olika grupper tycker om roller och ansvar. Beslutsfattare Valbone Sylva, verksamhetsansvarig svarar: Vi har satt in ett helt nytt trygghetslarm i vårt demensboende så att vi nu med hjälp av ny teknik och ny metodik kunnat öppnat upp hela boendet och har inga låsta dörrar längre. Vinsten är att det blivit otroligt lugnt. Tidigare kunde det vara några av de boenden som ständigt ryckte i eller skakade i dörrarna. Det är nu en lugnare atmosfär här. Vi har också sett att fallolyckorna har minskat när vi låst upp dörrarna och har ett annat larmsystem. Öppna dörrar har också bidragit till att avdelningspersonalen på de olika avdelningarna ser varandra, man ser sina kollegor bättre. Utbildning till all personalen har varit A och O. All personal och boende har också fått tycka till och framföra sina tankar om det här och vi har verkligen lyssnat på vad alla har sagt. Vi har använt trygghetsteknik som anpassats till verksamheten och inte tvärtom!

67 sida 67 av 74 It-personal Ingemar Ståhl, it-chef Åre kommun svarar: Vi är åtta kommuner i Jämtlands län som samverkar i ett gemensamt e-tjänst-projekt. Att samverka och ta kontakt med varandra är jätteviktigt! Att lära av varandra och dra nytta av varandra. De flesta e-tjänsterna har ju någon redan provat, ta kontakt och dra lärdom av andras erfarenheter. Brukare Kvinna 35 år, kognitiv funktionsnedsättning, ensamboende, har hjälp i bostaden av personal svarar: Jag känner ibland att jag inte får göra vad jag vill. De lägger sig i. Pengar och allt möjligt. De måste prata med mig. Vi är egna individer som har rätt att vara med och bestämma. De måste förstå bättre vad funktionsnedsättning betyder för mig. Politiker och tjänstemän borde läsa mer om sånt. Några tror också att det är en slags sjukdom som läker ut. Det gör det ju inte. Kunskapen om vad ett funktionshinder innebär är viktigt. Jag tycker också att vi borde få mer utrymme i medierna!

68 sida 68 av 74 Professionen Annika Borggren, Verksamhetschef HSB-omsorg hemtjänst, Östermalm svarar: Samordnarna hos oss har en supportfunktion och vi har också haft bra stöd från Stockholms Stad Äldreförvaltning. Vi har ett krav på att alla anställda ska gå den webbaserade ParaGå-utbildningen innan man börjar använda det mobila dokumentationssystemet. Andra förutsättningar för att det ska fungera är att tekniken är pedagogiskt utformad, lättillgänglig samt att man lyssnar till användarna inför systemuppdateringar. Mitt ansvar är också att se till att all personal får kontinuerlig utbildning. Man måste komma ihåg att införa ett nytt arbetssätt med ny teknik tar en del tid och tålamod innan allt är på plats och samtidigt utvecklas systemen fortlöpande, nästa steg för oss är att till denna mobila enhet koppla ett nytt system för schemaläggning.