Webbutbildning i e-hälsa och välfärdsteknologi för socialtjänsten

Transkript

1 PM Dnr 25764/2014 1(6) Avdelning för kunskapsstöd Evamaria Nerell Regeringskansliet Socialdepartementet Stockholm Webbutbildning i e-hälsa och välfärdsteknologi för socialtjänsten Enligt regeringsbeslut (S2014/3389/FST) har Socialstyrelsen, ehälsomyndigheten och Myndigheten för delaktighet i uppdrag att producera och tillgängligöra en webbutbildning inom områdena e-hälsa och välfärdsteknologi i socialtjänsten. Arbetet ska ske i samverkan med Sveriges kommuner och landsting och medverkande aktörer Riksorganisationen för idéburen vård och omsorg (Famna) och Vårdföretagarna. Socialstyrelsen ansvarar för att samordna uppdraget och för att utforma webbutbildningen. Härmed översänder Socialstyrelsen redovisningen av uppdraget. Syftet med webbutbildningen är att på en övergripande nivå ge kunskap om vad e-hälsa och välfärdsteknologi är, om vilken nytta de kan bidra till i verksamheterna samt vilka aktörer på nationell nivå som ansvarar för vad. Medverkande aktörer De medverkande aktörerna är Socialstyrelsen, ehälsomyndigheten, Myndigheten för delaktighet, Sveriges kommuner och landsting, Riksorganisationen för idéburen vård och omsorg, Famna och Vårdföretagarna. Samarbetet har genomgående ägt rum under produktionen, såväl under framtagande av innehåll, grafisk form, kommunikationsplanering och fortsätter under lansering och marknadsföring. En gemensam styrgrupp har funnits för uppdraget. Produktion och förankring Vid uppdragets början fanns ingen enhetlig syn vad gäller definitioner av e- hälsa och välfärdsteknologi, inte heller något övergripande material som beskriver nytta, verktyg, interoperabilitet och aktörernas roller och ansvar inom socialtjänsten. Det har därför varit ett omfattande arbete och en utmaning att ta fram ett gemensamt kunskapsunderlag för webbutbildningen. De praktiska exemplen från Göteborg stad, Västerås stad, Trollhättans stad, Bräcke diakoni och representanterna för målgrupperna är därför särskilt väsentliga för att visa på möjligheter med e-hälsa och välfärdsteknologi, samarbete och arbetssätt. I förstudien genomfördes insamling av behov och förankring bland målgrupperna och hos organisationer [1]. Detta låg till grund för urval och framtagande av underlaget till utbildningen. SOCIALSTYRELSEN Stockholm Telefon Fax socialstyrelsen@socialstyrelsen.se

2 Dnr 25764/2014 2(6) En testversion av webbutbildningen kommer under sommaren att testas av målgrupperna för att säkerställa att utbildningens innehåll bidrar till att nå uppdragets syfte och att kunskapsmålen nås. Komplettering av definitionerna välfärdsteknologi och välfärdsteknik är förberedda tekniskt och införs i webbutbildningen när de är beslutade, se nedan. Publicering och lansering Testversion av E-hälsa och välfärdsteknologi för socialtjänsten finns tillgänglig 8 juni 5 augusti 2015 och kompletteringar görs under augusti. Webbutbildningen lanseras och marknadsförs tillsammans med ett nytt temaområde om e- hälsa på Kunskapsguiden den 1 september Den kommer även att marknadsföras via de samverkande aktörernas webbplatser och kanaler. En gemensam kommunikationsplan för detta har tagits fram (se nedan). Begreppen e-hälsa och välfärdsteknologi Redan i början av uppdraget framkom behovet av att gemensamt definiera de grundläggande begreppen e-hälsa och välfärdsteknologi för att kunna ta fram en webbutbildning. e-hälsa För att komma fram till en beskrivning av begreppet e-hälsa gav Socialstyrelsen Terminologicentrum (TNC) i uppdrag att samla de beskrivningar och definitioner som finns i Sverige och till viss del internationellt [2]. Denna utredning och analys har legat till grund för det arbete som samverkansaktörerna gjorde för att få fram en kort beskrivning av e-hälsa, där utgångspunkten var WHO:s definition av hälsa, vilken också ingår i Socialstyrelsens termbank. Begreppet e-hälsa beskrivs i webbutbildningen enligt följande: Hälsa är fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. E-hälsa är att använda digitala verktyg och utbyta information digitalt för att uppnå och bibehålla hälsa. Välfärdsteknologi Begreppen välfärdsteknik och välfärdsteknologi behöver också definieras. En termutredning tillsattes under hösten 2014 där följande organisationer ingår i utredningen: Socialstyrelsen, ehälsomyndigheten, Myndigheten för delaktighet, Sveriges kommuner och landsting och företag inom omsorgen. Under hösten 2015 genomförs en extern remiss, därefter beslutas begreppen och förs in i Socialstyrelsens termbank. Målgrupperna och kompetensmål De målgrupper som webbutbildningen fokuserar på är beslutsfattare, professionen och IT-personal i socialtjänsten då dessa behöver samverka för att e-hälsa ska få effekt i verksamheterna. Webbutbildningen kan även med fördel vara ett stöd för andra som arbetar nära målgrupperna och socialtjänsten som ex. den kommunala hälso- och sjukvården.

3 Dnr 25764/2014 3(6) De tre målgrupperna definieras enligt följande: Beslutsfattare - politiker, beslutsfattare och chefer inom socialtjänsten som har ansvar för socialtjänstens olika verksamheter, ekonomi och IT samt de som fattar beslut om IT-system och applikationer Professionen - personal inom socialtjänsten som har direktkontakt med brukare och som oavsett arbetsuppgifter dokumenterar. Det är även chefer och personal som arbetar med stöd till socialtjänstens olika målgrupper såsom äldre, personer med funktionsnedsättning, personer med missbruksproblem och barn och unga. IT-personal - leverantörer av dokumentationssystem och välfärdsteknologi, system- och verksamhetsutvecklare hos leverantören, inom kommunen och hos privata utförare. Här ingår även personal på IT-avdelningar som upphandlar, implementerar, administrerar och förvaltar system. De gemensamma kompetensmålen för samtliga målgrupper är att de ska förstå: vad e-hälsa och välfärdsteknologi är nyttan av e-hälsa och välfärdsteknik ur ett samhällsperspektiv nyttan av e-hälsa och välfärdsteknik för den enskilda brukaren nyttan med nomenklatur och standardiserad dokumentation interoperabilitet roller och ansvar på en övergripande nivå Webbutbildningens innehåll och pedagogiska upplägg Webbutbildningen innehåller fyra övergripande avsnitt och en introduktionsfilm som också kan användas separat i syfte att marknadsföra och introducera utbildningen. De fyra avsnitten med innehåll är: 1. Nytta med e-hälsa och välfärdsteknologi definitioner av e-hälsa, samt kompletteras med definitionerna välfärdsteknik och välfärdsteknologi när de är beslutade kvalitet, utveckling och förändringsledning två exempel (Göteborgs stad och Västerås stad) 2. Verktyg för att arbeta med e-hälsa och välfärdsteknologi delaktighet kvalitetssäkring av dokumentation e-tjänster två exempel (Bräcke diakoni och Trollhättan stad)

4 Dnr 25764/2014 4(6) 3. Förutsättningar för e-hälsa Beskrivning av interoperabilitet (politisk, juridisk, organisatorisk, semantisk och teknisk) 4. Roller och ansvar nationella aktörer inom e-hälsa Ett avslutande avsnitt innehåller test, intyg och referenslista. För att förstärka det pedagogiska upplägget har webbutbildningen en facilitator som förklarar de mer komplexa delarna om nytta, utveckling, förändringsledning och interoperabilitet, då dessa kan vara svåra att förstå för deltagare som inte är bekanta med begreppen. Interaktivitet I webbutbildningen finns interaktiva övningar som visar på vikten av samarbete mellan de tre målgrupperna. För att öka förståelsen för deras respektive perspektiv på samma område, kommer deltagaren att ta del av samtliga perspektiv, för att kunna fullfölja utbildningen. Webbutbildningen innehåller också exempel från verksamheter som idag arbetar med e-hälsa och välfärdsteknologi. I dessa exempel kommer deltagaren att kunna interagera genom att ställa intervjufrågor och som besvaras i form av korta filmer. Fördjupning och informationskällor För den som vill fördjupa sig finns hänvisningar och länkar. Referenslista till källmaterialet sammanfattas i avslutningen. Avgränsningar av innehåll Webbutbildningen riktar sig till socialtjänsten men kan användas av närliggande områden som kommunal hälso- och sjukvård. Innehållet riktar sig till socialtjänstens alla områden. I förstudien framkom behov av kunskap om etik, fördjupad juridik, standarder, teknik och upphandling. Dessa delar ingår i Uppdrag angående information om digitala tjänster och teknik inom socialtjänst och hemsjukvård, (S2014/1398/FST) som Myndigheten för delaktighet ansvarar för och där Socialstyrelsen är en av flera samverkansaktörer. Även i uppdraget Välfärdsteknologi inom vård och omsorg i Socialstyrelsens regleringsbrev för 2015 ingår delarna etik och juridik inom socialtjänsten. Innan dessa delar ingår i en utbildning behöver de utredas närmare och kunskapsunderlag tas fram. Tillgänglighet Webbutbildningen är på svenska, tar cirka minuter att genomföra och är anpassad till både dator och läsplatta. Den är anpassad efter Myndigheten för delaktighets riktlinjer för tillgänglighet [3] och följer också E-delegationens Vägledning för webbutveckling [4]. Innehållet i webbutbildningen stödjer olika lärstilar genom att texter har tillgång till uppläsning och filmer har undertext. Interaktivitet ingår i alla avsnitt

5 Dnr 25764/2014 5(6) och för den som har svårt att hålla fokus, eller blir avbruten, går det att pausa och återkomma. För de som inte har tillgång till dator eller läsplatta och för personer med synnedsättning, görs utbildningen tillgänglig som powerpoint- och i pdf-format. Flera olika lärstilar uppmuntras i webbutbildningen då den vänder sig till målgrupper som befinner sig på olika nivåer, både vad gäller utbildning och kunskap om e-hälsa och välfärdsteknologi. Webbutbildningen har ett normkritiskt perspektiv och visar på de möjligheter e-hälsa ger för att arbeta för en jämlik och rättvis socialtjänst som ges oavsett kön, socioekonomisk status, ålder, kultur, etnisk bakgrund, sexuellt uttryck samt bostadsort. Kunskapstest, intyg och uppföljning Ett kunskapstest finns i avslutningsdelen där kunskapsresultaten stäms av mot uppställda kompetensmål. När deltagaren genomgått webbutbildningen, samt har fått godkänt på kunskapstestet, kan ett kursintyg skrivas ut. Deltagaren anmäler sig med personnummer och organisatorisk tillhörighet, vilket underlättar uppföljningen och användningen för verksamheter som då kan få tillgång till statistik över antal deltagare i den egna verksamheten, och kan därigenom använda utbildningen i kompetensutveckling av anställda. Detta är ett önskemål som särskilt har framförts från huvudmän och verksamheter. Handledning Webbutbildningen kan genomföras både enskilt och i grupp, till exempel på arbetsplatsträffar för vårdbiträden. Ett särskilt handledningsmaterial utgör ett stöd för de chefer som ska engagera medarbetare att gå utbildningen. Handledningsmaterialet innehåller en beskrivning av webbutbildningen och konkreta förslag till upplägg för diskussion. Teknisk lösning och LMS Webbutbildningen produceras i HTML5 vilket möjliggör att den kan genomföras på både datorer och läsplattor. Utbildningen publiceras på Socialstyrelsens lärplattform (LMS). För att få tillgång till webbutbildningen registrerar deltagaren sig och loggar in. Inloggningen ger såväl samverkansaktörerna möjlighet att följa upp hur många som genomgått webbutbildningen som för arbetsgivaren att få tillgång till statistik. Gemensamma kommunikationsinsatser En gemensam kommunikationsplan har tagits fram där syftet är dels att målgrupperna ska få kännedom om utbildningen och dels att de som nås av kommunikationen ska välja att påbörja utbildningen. Huvudbudskapet i kommunikationen är att e-hälsa sker genom samverkan och gemensamt arbete. Det vill säga att alla behöver vara delaktiga och att arbetet med e-hälsa måste vara en del av arbetet med att förändra verksamheten och att det handlar om en förändring i arbetssätt och synsätt. De som kommer till webbutbildningens ingångssida är viktiga ambassadörer och därför måste det vara enkelt att sprida utbildningen vidare, exempelvis via e-

6 Dnr 25764/2014 6(6) post och sociala medier. Webbutbildningens viktigaste kommunikationskanaler är samverkansaktörernas redan upparbetade som kompletteras med riktade insatser som exempelvis annonsering i fackpress för att nå samtliga inom målgrupperna. Förvaltning Området e-hälsa och välfärdsteknologi är under snabb utveckling och webbutbildningen behöver därför hållas aktuell och uppdaterad. I delrapporten 2014 finns ett förslag på förvalting [1]. Deltagande I framtagningen av webbutbildningen har samverkan varit avgörande för att få fram och analysera underlaget. Förutom utredare och experter hos medverkande aktörer, har även kommunikatörerna bidragit med kompetens och gemensam kommunikationsplan. Deltagande i arbetet har varit: Socialstyrelsen: projektledare Evamaria Nerell, webbpedagog Karin Thorheim, informatiker Niklas Eklöf, jurist Ylva Ehn, terminolog Carl Strömbäck, kommunikatör Jimmy Mannung samt enhetscheferna Kristina Bränd Persson, Helena Nilsson och Ulrika Freiholtz. Myndigheten för delaktighet: utredare Elisabeth Lagerkrans, utredare Monica Rydén, kommunikatör Camilla Axelsson och avdelningschef Mats Gleisner. SKL: strateg Anna-Greta Brodin och programansvarig för e-hälsa Patrik Sundström. E-hälsomyndigheten: chefsarkitekt Manne Andersson, kommunikatör Emily Nordqvist och stabschef Mats Nilsson. Famna: utvecklingsledare Viktoria Loo, kvalitetschef Truls Neubeck, kommunikatör Ingemar Olofsson och kvalitetsansvarig på Bräcke Diakoni Thomas Schneider Vårdföretagarna: kvalitets-/etikrådgivare Rikard Johansson Referenser 1. Socialstyrelsen. (2014) Webbutbildning inom e-hälsa och välfärdsteknologi december [ ] 2. Terminologicentrum. Kartläggning av begreppet e-hälsa Myndigheten för delaktighet. Riktlinjer för tillgänglighet. Riv hindren [ ] 4. E-delegationen. [ ] Länk till utbildningen Utbildningen publiceras på Kunskapsguiden den 1 september 2015 bland webbutbildningarna: