E-hälsa och välfärdsteknologi i socialtjänsten

Transkript

1 E-hälsa och välfärdsteknologi i socialtjänsten

2 sida 2 av 73 Välkommen Välkommen till denna utbildning i e-hälsa och välfärdsteknologi för socialtjänsten. Utbildningen innehåller olika exempel från kommuner som kommit långt i att arbeta med e-hälsa och välfärdsteknologi. De kan ge dig inspiration om hur din kommun kan arbeta med förändringsledning och processer för att genom e-hälsa arbeta med socialtjänst utifrån individens behov.

3 sida 3 av 73 Grundstenar I det här avsnittet kommer du kunna ta del av viktiga grundstenar: betydelsen av e-hälsa och välfärdsteknologi, målgrupperna som utbildningen riktar sig mot samt deras tankar om ämnet!

4 sida 4 av 73 Vad är e-hälsa och välfärdsteknologi? Nedan finns en extern länk som öppnar upp en film som ger en definition av e-hälsa och välfärdsteknologi. Filmen är 1:17 minuter lång. Om du inte har möjlighet att öppna upp denna externa länk så går det att ta del av innehållet genom texten här nedanför. Se filmen om e-hälsa och välfärdsteknologi Arbetet med e-hälsa sker nationellt, regionalt och lokalt. Alla inom socialtjänsten berörs och det behövs ett brett samarbete för att e-hälsa ska kunna få önskade resultat. Att även göra individen delaktig är nödvändigt. Myndigheterna och organisationerna bakom denna utbildning är Socialstyrelsen, Myndigheten för delaktighet, ehälsomyndigheten, Sveriges kommuner och landsting, Famna och Vårdföretagarna. Vilken nytta och vilka möjligheter medför e-hälsa? Vilka förutsättningar finns för att arbeta med e-hälsa och vilka roller och ansvar som styr utvecklingen inom e-hälsa? När du gått utbildningen så kommer du att veta svaren på de här frågorna. Socialtjänstens verksamhet ska enligt socialtjänstlagen bygga på respekt för brukarens självbestämmanderätt och integritet. Verksamheten ska vara av god kvalité och insatser utformas och genomföras tillsammans med brukaren.

5 sida 5 av 73 Ordförklaringar E-hälsa och välfärdsteknologi kan bidra till att din kommun når socialtjänstlagens mål och gör brukaren delaktig. De kan också möjliggöra en bättre arbetsmiljö för professionen och beslutsfattare genom verktyg för dokumentation, informerade beslut och kommunikation. E-hälsa E-hälsa är alltså det övergripande begreppet om hur digitalisering används för att nå hälsa, medan välfärdsteknologi är en del av e-hälsa där den digitala tekniken används av personer med funktionsnedsättning i alla åldrar. Begreppet e-hälsa förklaras så här: Hälsa är fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. E-hälsa är att använda digitala verktyg och utbyta information digitalt för att uppnå och bibehålla hälsa.

6 sida 6 av 73 Välfärdsteknologi och välfärdsteknik Definitionen för välfärdsteknik och välfärdteknologi arbetas just nu fram av myndigheter och organisationer och beslutas under hösten Definitionen kommer då att finnas här i utbildningen och i Socialstyrelsens termbank. Hur hör de ihop? E-hälsa är alltså det övergripande begreppet om hur digitalisering används för att nå hälsa, medan välfärdsteknik är en del av e-hälsa där digital teknik är till för personer med funktionsnedsättning i alla åldrar, samt för personal.

7 sida 7 av 73 Målgrupper Denna utbildning riktar sig till beslutsfattare, IT-personal och profession eftersom det är viktigt att ni samarbetar för att arbeta utifrån individens behov. Utbildningen kan också vara ett stöd för andra som arbetar tätt med målgrupperna och socialtjänsten. I den här utbildningen kommer du att få ta del av deras tankar om e-hälsa och välfärdsteknologi utifrån några representanter från hela landet. E-hälsa och välfärdsteknologi används av beslutsfattare och professionen med målet att ge en rättvis och jämlik socialtjänst för brukare och deras närstående och anhöriga. Beslutsfattare Du som är politiker eller verksamhetschef påverkar e-hälsa, dina beslut är avgörande. Som beslutsfattare skapar du förutsättningar för att implementera, det vill säga införa och använda e-hälsa i den egna kommunen eller verksamheten. Det är också avgörande att du förstår de faktorer som hör ihop med förändringsledning. IT-personal Du som arbetar inom, eller ansvarar för IT är viktig för att e-hälsa används och utvecklas. Du stödjer de andra målgrupperna och visar möjligheterna med e-hälsa. De som arbetar i eller leder verksamheten behöver säkra och enkla tjänster för att e-hälsa ska kunna fungera. Du som IT-ansvarig möjliggör detta. Professionen Du som arbetar inom socialtjänsten och har direkt kontakt med brukare och dokumenterar har en central roll, det gäller oavsett vilken roll du har. Det är du som arbetar med metoderna, verktygen och tjänsterna inom e-hälsa. Dina kunskaper och erfarenheter är viktiga för att e-hälsa används och utvecklas i rätt riktning.

8 sida 8 av 73 Sammanfattning av kapitlet grundstenar I det här avsnittet har du fått lära dig viktiga grundstenar: betydelsen av e-hälsa och välfärdsteknologi, målgrupperna som utbildningen riktar sig mot samt deras tankar om ämnet!

9 sida 9 av 73 Nyttan med e-hälsa och välfärdsteknologi Här kommer du få ta del av information om nyttan med e-hälsa, både för samhället och för socialtjänstens verksamhet. Avsnittet tar upp ökad tillgänglighet, uppföljning, kvalitet och utveckling av verksamheter. Dessutom en del av målgruppernas olika erfarenheter av nyttan av e-hälsa och välfärdsteknik.

10 sida 10 av 73 Nyttan med e-hälsa och välfärdsteknologi Nedan finns en extern länk som öppnar upp en video där Niklas Eklöf som jobbar med informatik på Socialstyrelsen berättar om nyttan med e-hälsa och välfärdsteknologi. Filmen är 2:14 minuter lång. Om du inte har möjlighet att öppna upp denna externa länk så går det att ta del av innehållet genom texten här nedanför. Se filmen om nyttan med e-hälsa Hej. Jag heter Niklas Eklöf och jobbar med informatik på Socialstyrelsen, och jag vill berätta för er om nyttan med e-hälsa och välfärdsteknologi för socialtjänsten. E-hälsa har under många år setts som en IT-fråga, men nu börjar vi flytta fokus och se att e-hälsa är faktiskt ett väldigt viktigt verktyg för verksamhetsutveckling. För med hjälp av e-hälsa kan vi förändra vårt sätt att tänka, vårt sätt att arbeta, vårt sätt att samverka, men också hur vi dokumenterar. E-hälsa kommer att kunna påskynda och driva kvalitetsutvecklingsarbetet

11 sida 11 av 73 inom socialtjänstens verksamheter. E-hälsa kommer också att bli en väldigt viktig del i att klara framtidens utmaningar. Ett exempel på en sådan utmaning är att vi lever längre och blir äldre. Det innebär att vi kommer ha fler som har behov av hälsa och sjukvård och socialtjänst, och e-hälsa kommer här att vara ett verktyg för att öka tillgängligheten, delaktigheten och självständigheten för brukaren. E-hälsa kommer också att vara en väldigt viktig förutsättning för att garantera brukarens rättigheter, krav och behov. Exempel på välfärdsteknologi är: Bildtelefoni och e-hemtjänst En annan del av e-hälsa är e-tjänster, som kan användas till exempel för uppföljning eller beslutsfattande, och ett exempel är försäkringskassans tjänst Ekonomiskt bistånd. Och genom den här tjänsten kan handläggare inom socialtjänsten få information både från a-kassan, arbetsförmedlingen, CSN, försäkringskassan, pensionsmyndigheten och skatteverket. Genom e-hälsa kommer vi också kunna dela och återanvända information på helt nya sätt, men det förutsätter att vi följer de nationella standarder som finns, och att man dokumenterar på ett ändamålsenligt och strukturerat sätt. Vi kommer att återkomma och prata mer om de här nationella standarderna längre fram. Elektroniska minnesstöd för att planera tid eller påminna om medicinering. Digitala trygghetslarm Positioneringslarm Robotar.

12 sida 12 av 73 E-hälsa och förändringsledning Att arbeta med e-hälsa innebär att tänka och arbeta på nya sätt och att använda digital teknik som ett stöd för det. Att implementera nya tankesätt och nya sätt att arbeta tar tid. Ibland kan det ta flera år innan ett nytt arbetssätt och en ny metod har integrerats och blivit en del av det ordinarie arbetet. För att kunna få ut nyttan av e-hälsa så behöver organisationen kunna förändras. Implementering av e-hälsa innebär förändring av arbetssätt och därför är kunskap om förändringsledning en förutsättning. Därför är det viktigt att kunskap om förändrings-ledning finns i organisationen. En utmaning vid implementering av nya metoder är att metoderna ofta ändras för att passa organisationen i stället för att den existerande organisationen anpassas till de nya, effektivare metoderna.

13 sida 13 av 73 Framgångsfaktorer för förändringsledning I förändringsarbetet är tre faktorer centrala för att lyckas: Kompetens hos användarna, ett effektivt ledarskap och en stödjande organisation. Dessa tre faktorer skapar bättre förutsättningar för att de nya tanke- och arbetssätten implementeras och används som det var avsett och ökar sannolikheten att nyttan med insatserna kommer brukaren till godo. När de nya tanke- och arbetssätten börjar användas händer det ofta i början att en obekväm och osäker känsla kan uppstå. I denna fas misslyckas därför många förändringsarbeten och implementeringar. Risken är att personalen ändrar och anpassar efter eget huvud och för att förhindra det är det bra med en integrerad och löpande handledning i den ordinarie verksamheten.

14 sida 14 av 73 Olika målgruppers tankar om nytta Olika personer från Sverige inom målgrupperna: beslutsfattare, IT-personal, profession och brukare kommer här ge sitt perspektiv på nyttan av e-hälsa och välfärdsteknologi. Beslutsfattare Ingela Sedin Nilsson, politiker på Ekerö svarar: Välfärdsteknologi kan ta bort onödor säger Ingela. Vi blir ju fler och fler äldre och vi måste nu använda tekniken som finns för att våra pengar ska räcka. Välfärdsteknologi gör att vi dels sparar pengar men också att vi skapar högre kvalité på våra insatser. Exempelvis nyckelfri hemtjänst (med hjälp av ny teknik) sparar tid och tid är pengar. Tänk också att även om jag börjar bli osäker och inte längre riktigt hittar så kan jag få gå ut och gå med hjälp av ett sånt där armband (trygghetslarm). Jag vet att jag får hjälp om jag går vilse. Att göra saker när jag vill och när det passar mig, det är värdefullt!

15 sida 15 av 73 Professionen Eva Gustafsson, ungdomshandledare, HVB-hem för ensamkommande flyktingbarn, Motala svarar: När killarna kommer till oss har de oftast bara varit i Sverige någon dag och vi vet ingenting om dem. De flesta som kommer nu är från Eritrea, Afghanistan, och Syrien och det vi börjar med är att göra en kartläggning med stöd av BBIC under ungefär 6 veckor. Då får vi reda på vad de kan i vardagen och vad de behöver för insatser. Vi har en programvara som är enkel att använda och som hjälper oss i arbetet. Det som är bra med BBIC är att det blir likadant för alla, alla får samma frågor och förutsättningar. Det är grunden för att vi ska kunna ge insatser utifrån deras individuella behov och att de är delaktiga i kartläggningen och kan påverka. Handläggaren på socialkontoret använder kartläggningen som en del i upprättandet av vårdplanen som de sedan återkopplar till oss. Utifrån den gör vi en genomförandeplan som vi följer steg för steg. Det gör att vi är på rätt spår och kan revidera den vid varje uppföljning. Genom att använda dessa verktyg blir det klart, tydligt och enkelt för både oss som arbetar med killarna, för dem själva, deras gode man och för socialsekreteraren.

16 sida 16 av 73 IT-personal Maria Richter, verksamhetsutvecklare med inriktning IT, Botkyrka kommun svarar: Vi som jobbar inom individ och familj och inom socialpsykiatrin har känt oss lite vilsna. Det mesta man hör om e-hälsa handlar ju om äldre. Hur ska vi komma in? Vi trevar efter vår plats men ser stora fördelar. Vi vill ju också förbättra vår verksamhet och ser ju att e-hälsa kan vara till stor hjälp även för oss. Jag har bland annat följt ett projekt som handlar om en nationell plattform för internetbaserat stöd och behandling och jag ser ju att det skulle ju kunna anpassas och passa också oss inom socialtjänsten.

17 sida 17 av 73 Brukare Kvinna 35 år, kognitiv funktionsnedsättning, ensamboende, har hjälp i bostaden av personal svarar: Teknik kan verkligen hjälpa mig! Jag har hjälp av personal för att jag har svårt att planera och svårt med struktur. De påminner mig och jag skriver upp på lappar vad jag ska göra. Jag behöver rutiner för att komma ihåg och för att hinna. Men jag har själv kommit på att jag kan använda mobiltelefonen och sätta larm. Jag använder alarmklockan i telefonen. Den kan man ju ha till mer än bara väckas på morgonen. Jag sätter larm när jag ska komma ihåg och göra saker. Finns det teknik så ska man ta tillvara den så att den används till rätt människor. Av oss som behöver den!

18 sida 18 av 73 Hur gör Västerås? Västerås kommun har arbetat med välfärdsteknologi och e-tjänster i flera år och har erfarenheter från flera olika projekt. Mats Rundqvist, strateg inom välfärdsteknologi och e-hälsa i Västerås stad besvarar här frågor kring hur de själva har arbetat med dessa frågor. Hur jobbade ni med ledning, beslutsfattare, IT och jurister? Vi har jobbat i det som vi kallar för partnerskap, det vill säga att vi tidigt enas om ett gemensamt mål och sen formar vägen tillsammans. För oss som företräder verksamheten är det viktigt att vi i kontakten med olika stödprocesser alltid frågar hur vi ska göra för att kunna införa välfärdsteknologi, inte om det går, för då finns alltid risken att vi får ett nej. Det är också viktigt att vi tidigt engagerar den som är mest berörd, det vill säga användaren av våra tjänster.

19 sida 19 av 73 Hur förankrades projektet med personal, brukare och anhöriga? Vi talar hellre om medskapande än om förankring, eftersom vi inte vill jobba fram ett färdigt förslag som sen ska säljas in hos de andra berörda. För oss är det viktigt att ha med både brukare, anhöriga och personal tidigt i processen i ett medskapande kring de nya tjänsterna. När det gäller personal så har vi utvecklat en trestegmetod där vi ser att vi lättare kan jobba med utbildning utan att det kommer en massa diskussioner om värdegrunder och liknande i vägen, om vi gör det först med en information på en arbetsplatsträff, i en större grupp, ungefär 45 minuter där vi berättar vad som ska hända och hur det kommer att påverka dem. Sen får det gärna gå lite tid innan vi i ett andra steg bjuder in till en inspirationsdag, kanske 2-3 timmar där de kommer i grupper om 8-15 personer och får under lättsamma former bekanta sig med den teknik de ska använda. Då brukar de kunna reagera, komma med positiva och negativa kommentarer, och sen vara redo för att möta det tredje steget, som är utbildningen. Den ges ofta i riktigt små grupper, men den är ganska kort tid, ungefär en halvtimme, för varje teknik som ska läras ut. Var det svårt att komma igång med projektet? I Västerås har vi jobbat med välfärdsteknologi sedan 2006, och för varje nytt projekt och varje ny satsning så bygger vi vidare på tidigare erfarenheter och lärdomar, och det gör att det inte är så svårt för oss att sätta igång nya projekt för oss nu. Däremot vet jag att för en kommun som aldrig jobbat med de här frågorna, är det lätt att underskatta både utmaningarna som det för med sig, och de resurser som man behöver sätta av för att få ett lyckosamt införande. Vad ser ledningen för verksamhetsnytta och samhällsnytta med projektet? Både den politiska ledningen och tjänstemännaledningen i Västerås beskriver nyttan med välfärdsteknologi på tre plan; nyttan för individen, den kommande kompetensförsörjningen, och ekonomin. Vi kommer inte att kunna fortsätta bedriva äldreomsorg på samma sätt som idag, med de allt mer ökande demografiska utmaningarna. Välfärdsteknologi och e-hälsa är ett sätt att möta de utmaningarna.

20 sida 20 av 73 Hade ni standardiserade bedömningar, typ ICF, när ni bedömde individernas behov? Det är viktigt att redan från projektstart få ett uppdrag som siktar på en kommande implementering. Ett lyckat pilotprojekt med en välskriven slutrapport är aldrig ett resultat gott nog. För att faktiskt kunna implementera den prövade tekniken i varaktig verksamhet så måste man redan från start arbeta mycket med hur? -frågorna, och inte ställa frågan huruvida välfärdsteknologi är bra, utan hur ska vi kunna införa den, och utforma alla metoder som behövs när det väl är implementerat. Vad gör att ett projekt resulterar i en varaktig förändring? När vi arbetar med välfärdsteknologi, så gör vi inte behovsbedömningar på annorlunda sätt än med annat stöd. Vi använder ÄBIC, ICF och så vidare, och det är först när vi kommer till genomförandet som det skiljer sig åt om vi väljer att göra det på traditionellt sätt, eller med hjälp av välfärdsteknologi.

21 sida 21 av 73 Hur gör Göteborg? Göteborgs Stad har beslutat om ett nytt arbetsätt i omsorgen, Attraktiv hemtjänst, där de övergripande målen är ökat inflytande, självbestämmande och attraktiva jobb. Bakgrund och utmaning Göteborgs Stad kommer framöver att behöva rekrytera undersköterskor varje år. Anledningen är bland annat pensionsavgångar och att befolkningen i Göteborg lever allt längre. Göteborgs Stads hemtjänst når dagligen cirka personer. De allra flesta äldre vill bo kvar hemma och då är det viktigt med god vård och omsorg för att känna sig trygg. Vad som är viktigt är inte samma sak för alla. Även den som behöver stöd av andra ska kunna behålla sina egna vanor och styra över sin vardag. Utmaningen är att bevara trygghet, självständighet och välfärd samtidigt som befolkningen växer. Satsningen och målen I mars 2014 fattade Göteborgs Stads kommunstyrelse beslut om en mål- och strategiplan för att utveckla och förbättra hemtjänsten. Underlag för beslutet grundar sig på ett politiskt utredningsuppdrag och innebär omfattande förändringar i verksamheten; ett utvecklingsarbete som behöver pågå under flera år för att nå målen. Utvecklingsarbetet ska leda till ett större inflytande och självbestämmande för brukarna och attraktivare jobb för medarbetarna. Attraktiv Hemtjänst sträcker sig över åtta år, fram till Betydelse för brukare Attraktiv hemtjänst innebär att brukarna ska kunna förfoga över sin beviljade hemtjänsttid. Syftet med det gemensamma IT-stödet är att skapa förutsättningar för likvärdig vård och omsorg genom att IT-stödet stödjer enhetliga arbetssätt och processer. Ett mobilt arbetssätt skapar möjlighet att öka delaktigheten och kvaliteten för den enskilde när hen kan ta del av aktuell dokumentation. Förhoppningen är också att bättre planering kan ge mer tid för den enskilde och möjliggöra en högre person- och tidskontinuitet. Betydelse för medarbetare För medarbetarna innebär det ett nytt arbetssätt för att bedöma behov, ökad flexibilitet och uppföljning, kompetensutveckling, karriärvägar, tjänster via välfärdsteknologi, IT-stöd och mobilt arbetssätt för medarbetare inom hemtjänsten. En konkret del av det här är det nya gemensamma

22 sida 22 av 73 IT-stödet för planering, uppföljning och ruttoptimering. Stödet ger tillgång till aktuell dokumentation och möjlighet att dokumentera ihop med den enskilde i hemmet. Nya roller LAGA är en roll skapad i stadsdelarna för att hålla ihop det lokala införandet av projekt och aktiviteter inom programmet Attraktiv Hemtjänst. LAGA i stadsdelen har bland annat i uppdrag att: Samordna förberedelse, planering, ledning och uppföljning av lokala införanden utifrån centrala beslut och upprättade tidplaner inom ramen för programmet och lokala beslut och förutsättningar. Bedöma risker utförs löpande i berörda verksamheter. Informera och kommunicera programmet med berörda i stadsdelen. Mer info I länken nedanför kan du läsa mer om Attraktiv hemtjänst. Länk till Attraktiv hemtjänst

23 sida 23 av 73 Sammanfattning av kapitlet nyttan med e-hälsa och välfärdsteknologi Du är nu klar med avsnittet Nyttan med e-hälsa och välfärdsteknik. Här har du lärt dig om nyttan med e-hälsa, både för samhället och för socialtjänstens verksamhet. Du har fått höra vad e-hälsa innebär för möjligheter: ökad tillgänglighet, uppföljning, kvalitet och utveckling av verksamheter. Dessutom har du tagit del av målgruppernas olika erfarenheter av nyttan av e-hälsa och välfärdsteknik.

24 sida 24 av 73 Verktyg för att arbeta med e-hälsa I det här avsnittet kommer du kunna ta del om olika verktyg för att arbeta med e-hälsa. Det handlar om verktyg inom tre exempelområden. Det är verktyg som: Skapar delaktighett Ökar kvalitet i administration och dokumentation Förenklar och minskar krångliga processer

25 sida 25 av 73 Vilka verktyg finns det för att arbeta med e-hälsa? Nedan finns en extern länk som öppnar upp en video som ger exempel på olika verktyg för att arbeta med e-hälsa. Filmen är 1:58 minuter lång. Om du inte har möjlighet att öppna upp denna externa länk så går det att ta del av innehållet genom texten här nedanför. Se filmen om verktyg för att arbeta med e-hälsa När du arbetar för att fånga brukarens behov, där delaktighet ingår både i att fånga behovet och att utforma insatserna, finns det flera standardiserade metoder och verktyg du kan använda. Genom att använda dessa metoder och verktyg får brukaren en jämlik och rättvis bedömning och det är enklare att arbeta normkritiskt. Det vill säga att bortse från de normer som vi vanligtvis bär med oss och istället utgå från brukarens verkliga behov och situation. En jämlik och rättvis socialtjänst arbetar med bedömningar och insatser oavsett religion, kön, socioekonomisk status, ålder, kultur, etnisk bakgrund, sexuellt uttryck eller bostadsort. Arbetar du med standardiserade metoder och verktyg, där dokumentationen blir ändamålsenlig och strukturerad, kan insatserna följas upp på lokal, regional och nationell nivå. På så sätt utvecklas socialtjänstens kvalitetsarbete. Några exempel på standardiserade och systematiska metoder och verktyg där du gör brukaren delaktig är Barns behov i centrum, BBIC, och ADAD, ett bedömningsinstrument för unga missbrukare och unga med social problematik. Du kan använda Äldres behov i centrum, ÄBIC. ÄBIC är ett behovsinriktat och systematiskt arbetssätt med strukturerad dokumentation, samt ICF för att bedöma funktionshinder, funktionsnedsättning och hälsa. Inom missbruksområdet finns ASI-intervjun för utredning och uppföljning och som används som underlag för planering och utveckling av vård och behandlingsinsatser. Socialtjänstens process som den beskrivs i den nationella informationsstrukturen, NI, utgår från brukarens process, inte organisationens.

26 sida 26 av 73 Trollhättan - ett exempel på att göra brukaren delaktig I intervjun här nedan svarar Anette Kronlid, projektmedarbetare på Omsorgsförvaltningen i Trollhättan stad och Johanna Jansson, projektledare på Omsorgsförvaltningen i Trollhättan stad på frågor om hur de har arbetat för att få brukaren delaktig. Vad handlade projektet om? Johanna Jansson svarar: Vi har i vårt projekt valt att följa tre personer, alla med stöd enligt LSS, och de har i sin tur fått testa teknologiskt stöd för att kunna hantera vardagssituationer som de upplever som svåra, för att öka möjligheten till att bli mer självständig, delaktig och trygg. Vad skapade projektet för nytta? Johanna Jansson svarar: Projektdeltagarna har bland annat fått testa olika former av digitala kalendrar med tillhörande checklistor och tidstöd och bildstöd för att möjliggöra att själv kunna planera och strukturera sitt vardagsliv självständigt, vilket har skapat mindre oro och stress.

27 sida 27 av 73 En del utav deltagarna har också fått testa olika former av appar för att bedöma klädval, göra bildberättelser och det har gjort att man också har kunnat klara av vissa situationer i vardagslivet mer självständigt där man normalt sett behöver mycket personal. I vilka delar i projektet involverade ni brukarna? Anette Kronlid svarar: Vi har involverat brukarna i alla delar i projektet dels inför men också under projektets gång. Vi har valt teknik som man ska kunna hantera så mycket som möjligt själv för att skapa en varaktighet. Det har varit jätteviktigt att involvera dem hela vägen. Hur identifierade ni individernas behov? Johanna Jansson svarar: Vi började med att göra bildsamtal med alla projektdeltagare, där vi tog reda på vadden enskilde själv ville. Vi hade också en kartläggning av den dokumentation som finns kring den enskilde med genomförandeplan och biståndsbeslut och individuella målplaner. Vi hade också intervjuer och diskussioner med personal och andra viktiga personer kring den enskilde, i syfte att ta reda på vilket stöd som ges idag, och vilka resurser och svårigheter den enskilde hade. Hur förankrades projektet med personal, brukare, anhöriga? Anette Kronlid svarar: I det här projektet har det varit viktigt att utgå ifrån brukarna, och att de ska kunna hantera teknologin själva så långt som möjligt men det har också varit viktigt att förankra hos personalen, så att de ska kunna motivera och påminna att man ska använda tekniken som stöd. Sen är det också så att man behöver förankra hos personalen att de ska kunna se att det finns annat stöd än bara personalstöd, att man ska kunna tänka på ett annat sätt, och se andra möjligheter med tekniken. Vad var svårast med att komma igång? Anette Kronlid svarar: Det tar tid att ändra människors rutiner och vanor så det har varit viktigt med tålamod under hela processen, dels när brukaren ska testa tekniken men också för alla andra som varit runtomkring.

28 sida 28 av 73 Verktyg för att underlätta arbetet Nedan finns en extern länk som öppnar upp en video som ger exempel på olika verktyg för att underlätta arbetet. Filmen är 1:26 minuter lång. Om du inte har möjlighet att öppna upp denna externa länk så går det att ta del av innehållet genom texten här nedanför. Se filmen om verktyg för att underlätta arbetet Det andra är verktyg för att underlätta det administrativa arbetet genom att dokumentera rätt information på rätt plats i rätt tid. Genom att använda den nationella informationsstrukturen och klassifikationer samt kodverk för att benämna och dokumentera samma information likadant så kan kvalitén på dokumentationen höjas och informationen återanvändas i olika syften genom brukarens process. Det handlar om att mena och mäta samma sak! Standardiserade bedömningsmetoder, strukturerad och ändamålsenlig dokumentation ger stöd för att systematiskt ställa frågor som kan vara avgörande för att få fram relevant information och dokumentera så att den går att återanvända genom digitala verktyg, det är en viktig del av e-hälsa. Detta skapar förutsättningar för likvärdiga utredningar och bedömningar oavsett var i landet de görs och vem som gör dem. Dessutom ger dessa verktyg möjligheter att ge en jämlik och rättvis socialtjänst med ett normkritiskt perspektiv oavsett religion, kön, socioekonomisk status, ålder, kultur, etnisk bakgrund, sexuellt uttryck samt bostadsort.

29 sida 29 av 73 Bräcke Diakoni - ett exempel på att kvalitetssäkra genom dokumentation I intervjun här nedan svarar Thomas Schneider, kvalitetschef på Bräcke Diakoni om hur de har arbetat med att kvalitetssäkra genom dokumentation. Kan du berätta lite om projektet ni har genomfört? I vårt projekt Personcentrerad dokumentation och uppföljning jobbar vi med att fånga individuella behov och önskemål hos en målgrupp som har kognitiva svårigheter. Det är en grupp människor med demens där vi genom arbetssättet har möjlighet att fånga individuella behov, sätta individuella mål och följa upp hur de uppnår sina mål. Hur hjälper kartläggning av behov er att förbättra verksamheten? I all vår verksamhet på Bräcke diakoni utgår vi från människan som har olika behov. Kartläggningen ICF hjälper oss att förstå och definiera både behov och eventuella insatser. Den hjälper oss att strukturera

30 sida 30 av 73 vårt arbetssätt och skapa en praktiskt tillämpning av ett personcentrerat arbetssätt där vi tar in alla aspekter av en människas behov. Hur hjälper standardisering (ICF) er att kartlägga? ICF är en internationell klassifikation som är uppdelad i olika perspektiv. Genom de här perspektiven skapar man en helhetssyn på en människas behov, dess resurser och hur man eventuell kan sätta mål och ge insatser. Tillsammans hjälper det oss som jobbar med människor tillexempel med demenssjukdom att fånga dennes individuella behov, sätta mål och har möjlighet att följa upp insatserna. På det sättet kan vi jämföra resultaten med varandra och andra verksamheter och skapar en möjlighet att utveckla verksamheten över tid. Kan brukarna vara delaktiga i de här besluten/insatserna? Brukarna är alltid delaktiga i insatserna och i besluten om vilka insatser det blir, det är en självklarhet och det gäller oberoende om man jobbar med strukturerade arbetssätt, e-hälsa eller att bestämma andra insatser. Det som är viktigt är att förstå när man har personer som har nedsatt beslutsförmåga att man behöver jobba på ett annat sätt och här är det otroligt viktigt att medarbetarna har erfarenhet av målgruppen och förstå vad är önskemålen och behoven och inte minst att utvidga kunskapen och involvera närstående i att bestämma vilka insatser och beslut det kan vara. Hur hjälper e-hälsa er att utveckla verksamheten? I projektet använder vi ICF som är en del av e-hälsa och genom det strukturerade arbetssättet kan vi generera kunskap i form av data som går att jämföra med andra verksamheter, det går att titta på hur det utvecklas över tid, vi kan titta på verksamhetens resultat och på så sätt skapa ett underlag för faktabaserade beslut och för verksamhetsutveckling till ökad kvalité.

31 sida 31 av 73 Läs mer om metoder och verktyg BBIC Syftet med BBIC är att stärka barnperspektivet och delaktigheten för barn, unga och deras familjer. Systemet ska också skapa enhetlighet över landet samt förbättra och bibehålla kvaliteten i den sociala barnoch ungdomsvården. ÄBIC Äldre personer ska få hjälp och stöd utifrån sina individuella behov, inte utifrån utbudet av existerande insatser. För att beskriva individens behov och mål behövs ett gemensamt språk och ett behovsinriktat och systematiskt arbetssätt med strukturerad dokumentation. ASI ASI-intervjun är en standardiserad bedömningsmetod för utredning och uppföljning. Den används också som underlag för planering och utveckling av vård och behandlingsinsatser. Instrumentet rekommenderas för vuxna personer med missbruk och missbruksrelaterade problem och bör inte användas för personer under 18 år. För unga under 18 år används ADAD. ADAD ADAD är ett bedömningsinstrument för unga missbrukare och unga med social problematik. Metoden kan användas i utredningsarbete, vid behandlings-planering och för uppföljning och utvärdering. ICF Världshälsoorganisationen, WHO, har utvecklat en struktur för att definiera faktorer som är direkt eller indirekt relaterade till hälsa och välbefinnande. Klassifikationen omfattar funktionstillstånd, funktionsnedsättning och hälsa. Barn- och ungdomsversionen heter ICF-CY.