E-hälsa och välfärdsteknologi i socialtjänsten

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "E-hälsa och välfärdsteknologi i socialtjänsten"

Transkript

1 E-hälsa och välfärdsteknologi i socialtjänsten

2 sida 2 av 73 Välkommen Välkommen till denna utbildning i e-hälsa och välfärdsteknologi för socialtjänsten. Utbildningen innehåller olika exempel från kommuner som kommit långt i att arbeta med e-hälsa och välfärdsteknologi. De kan ge dig inspiration om hur din kommun kan arbeta med förändringsledning och processer för att genom e-hälsa arbeta med socialtjänst utifrån individens behov.

3 sida 3 av 73 Grundstenar I det här avsnittet kommer du kunna ta del av viktiga grundstenar: betydelsen av e-hälsa och välfärdsteknologi, målgrupperna som utbildningen riktar sig mot samt deras tankar om ämnet!

4 sida 4 av 73 Vad är e-hälsa och välfärdsteknologi? Nedan finns en extern länk som öppnar upp en film som ger en definition av e-hälsa och välfärdsteknologi. Filmen är 1:17 minuter lång. Om du inte har möjlighet att öppna upp denna externa länk så går det att ta del av innehållet genom texten här nedanför. Se filmen om e-hälsa och välfärdsteknologi Arbetet med e-hälsa sker nationellt, regionalt och lokalt. Alla inom socialtjänsten berörs och det behövs ett brett samarbete för att e-hälsa ska kunna få önskade resultat. Att även göra individen delaktig är nödvändigt. Myndigheterna och organisationerna bakom denna utbildning är Socialstyrelsen, Myndigheten för delaktighet, ehälsomyndigheten, Sveriges kommuner och landsting, Famna och Vårdföretagarna. Vilken nytta och vilka möjligheter medför e-hälsa? Vilka förutsättningar finns för att arbeta med e-hälsa och vilka roller och ansvar som styr utvecklingen inom e-hälsa? När du gått utbildningen så kommer du att veta svaren på de här frågorna. Socialtjänstens verksamhet ska enligt socialtjänstlagen bygga på respekt för brukarens självbestämmanderätt och integritet. Verksamheten ska vara av god kvalité och insatser utformas och genomföras tillsammans med brukaren.

5 sida 5 av 73 Ordförklaringar E-hälsa och välfärdsteknologi kan bidra till att din kommun når socialtjänstlagens mål och gör brukaren delaktig. De kan också möjliggöra en bättre arbetsmiljö för professionen och beslutsfattare genom verktyg för dokumentation, informerade beslut och kommunikation. E-hälsa E-hälsa är alltså det övergripande begreppet om hur digitalisering används för att nå hälsa, medan välfärdsteknologi är en del av e-hälsa där den digitala tekniken används av personer med funktionsnedsättning i alla åldrar. Begreppet e-hälsa förklaras så här: Hälsa är fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. E-hälsa är att använda digitala verktyg och utbyta information digitalt för att uppnå och bibehålla hälsa.

6 sida 6 av 73 Välfärdsteknologi och välfärdsteknik Definitionen för välfärdsteknik och välfärdteknologi arbetas just nu fram av myndigheter och organisationer och beslutas under hösten Definitionen kommer då att finnas här i utbildningen och i Socialstyrelsens termbank. Hur hör de ihop? E-hälsa är alltså det övergripande begreppet om hur digitalisering används för att nå hälsa, medan välfärdsteknik är en del av e-hälsa där digital teknik är till för personer med funktionsnedsättning i alla åldrar, samt för personal.

7 sida 7 av 73 Målgrupper Denna utbildning riktar sig till beslutsfattare, IT-personal och profession eftersom det är viktigt att ni samarbetar för att arbeta utifrån individens behov. Utbildningen kan också vara ett stöd för andra som arbetar tätt med målgrupperna och socialtjänsten. I den här utbildningen kommer du att få ta del av deras tankar om e-hälsa och välfärdsteknologi utifrån några representanter från hela landet. E-hälsa och välfärdsteknologi används av beslutsfattare och professionen med målet att ge en rättvis och jämlik socialtjänst för brukare och deras närstående och anhöriga. Beslutsfattare Du som är politiker eller verksamhetschef påverkar e-hälsa, dina beslut är avgörande. Som beslutsfattare skapar du förutsättningar för att implementera, det vill säga införa och använda e-hälsa i den egna kommunen eller verksamheten. Det är också avgörande att du förstår de faktorer som hör ihop med förändringsledning. IT-personal Du som arbetar inom, eller ansvarar för IT är viktig för att e-hälsa används och utvecklas. Du stödjer de andra målgrupperna och visar möjligheterna med e-hälsa. De som arbetar i eller leder verksamheten behöver säkra och enkla tjänster för att e-hälsa ska kunna fungera. Du som IT-ansvarig möjliggör detta. Professionen Du som arbetar inom socialtjänsten och har direkt kontakt med brukare och dokumenterar har en central roll, det gäller oavsett vilken roll du har. Det är du som arbetar med metoderna, verktygen och tjänsterna inom e-hälsa. Dina kunskaper och erfarenheter är viktiga för att e-hälsa används och utvecklas i rätt riktning.

8 sida 8 av 73 Sammanfattning av kapitlet grundstenar I det här avsnittet har du fått lära dig viktiga grundstenar: betydelsen av e-hälsa och välfärdsteknologi, målgrupperna som utbildningen riktar sig mot samt deras tankar om ämnet!

9 sida 9 av 73 Nyttan med e-hälsa och välfärdsteknologi Här kommer du få ta del av information om nyttan med e-hälsa, både för samhället och för socialtjänstens verksamhet. Avsnittet tar upp ökad tillgänglighet, uppföljning, kvalitet och utveckling av verksamheter. Dessutom en del av målgruppernas olika erfarenheter av nyttan av e-hälsa och välfärdsteknik.

10 sida 10 av 73 Nyttan med e-hälsa och välfärdsteknologi Nedan finns en extern länk som öppnar upp en video där Niklas Eklöf som jobbar med informatik på Socialstyrelsen berättar om nyttan med e-hälsa och välfärdsteknologi. Filmen är 2:14 minuter lång. Om du inte har möjlighet att öppna upp denna externa länk så går det att ta del av innehållet genom texten här nedanför. Se filmen om nyttan med e-hälsa Hej. Jag heter Niklas Eklöf och jobbar med informatik på Socialstyrelsen, och jag vill berätta för er om nyttan med e-hälsa och välfärdsteknologi för socialtjänsten. E-hälsa har under många år setts som en IT-fråga, men nu börjar vi flytta fokus och se att e-hälsa är faktiskt ett väldigt viktigt verktyg för verksamhetsutveckling. För med hjälp av e-hälsa kan vi förändra vårt sätt att tänka, vårt sätt att arbeta, vårt sätt att samverka, men också hur vi dokumenterar. E-hälsa kommer att kunna påskynda och driva kvalitetsutvecklingsarbetet

11 sida 11 av 73 inom socialtjänstens verksamheter. E-hälsa kommer också att bli en väldigt viktig del i att klara framtidens utmaningar. Ett exempel på en sådan utmaning är att vi lever längre och blir äldre. Det innebär att vi kommer ha fler som har behov av hälsa och sjukvård och socialtjänst, och e-hälsa kommer här att vara ett verktyg för att öka tillgängligheten, delaktigheten och självständigheten för brukaren. E-hälsa kommer också att vara en väldigt viktig förutsättning för att garantera brukarens rättigheter, krav och behov. Exempel på välfärdsteknologi är: Bildtelefoni och e-hemtjänst En annan del av e-hälsa är e-tjänster, som kan användas till exempel för uppföljning eller beslutsfattande, och ett exempel är försäkringskassans tjänst Ekonomiskt bistånd. Och genom den här tjänsten kan handläggare inom socialtjänsten få information både från a-kassan, arbetsförmedlingen, CSN, försäkringskassan, pensionsmyndigheten och skatteverket. Genom e-hälsa kommer vi också kunna dela och återanvända information på helt nya sätt, men det förutsätter att vi följer de nationella standarder som finns, och att man dokumenterar på ett ändamålsenligt och strukturerat sätt. Vi kommer att återkomma och prata mer om de här nationella standarderna längre fram. Elektroniska minnesstöd för att planera tid eller påminna om medicinering. Digitala trygghetslarm Positioneringslarm Robotar.

12 sida 12 av 73 E-hälsa och förändringsledning Att arbeta med e-hälsa innebär att tänka och arbeta på nya sätt och att använda digital teknik som ett stöd för det. Att implementera nya tankesätt och nya sätt att arbeta tar tid. Ibland kan det ta flera år innan ett nytt arbetssätt och en ny metod har integrerats och blivit en del av det ordinarie arbetet. För att kunna få ut nyttan av e-hälsa så behöver organisationen kunna förändras. Implementering av e-hälsa innebär förändring av arbetssätt och därför är kunskap om förändringsledning en förutsättning. Därför är det viktigt att kunskap om förändrings-ledning finns i organisationen. En utmaning vid implementering av nya metoder är att metoderna ofta ändras för att passa organisationen i stället för att den existerande organisationen anpassas till de nya, effektivare metoderna.

13 sida 13 av 73 Framgångsfaktorer för förändringsledning I förändringsarbetet är tre faktorer centrala för att lyckas: Kompetens hos användarna, ett effektivt ledarskap och en stödjande organisation. Dessa tre faktorer skapar bättre förutsättningar för att de nya tanke- och arbetssätten implementeras och används som det var avsett och ökar sannolikheten att nyttan med insatserna kommer brukaren till godo. När de nya tanke- och arbetssätten börjar användas händer det ofta i början att en obekväm och osäker känsla kan uppstå. I denna fas misslyckas därför många förändringsarbeten och implementeringar. Risken är att personalen ändrar och anpassar efter eget huvud och för att förhindra det är det bra med en integrerad och löpande handledning i den ordinarie verksamheten.

14 sida 14 av 73 Olika målgruppers tankar om nytta Olika personer från Sverige inom målgrupperna: beslutsfattare, IT-personal, profession och brukare kommer här ge sitt perspektiv på nyttan av e-hälsa och välfärdsteknologi. Beslutsfattare Ingela Sedin Nilsson, politiker på Ekerö svarar: Välfärdsteknologi kan ta bort onödor säger Ingela. Vi blir ju fler och fler äldre och vi måste nu använda tekniken som finns för att våra pengar ska räcka. Välfärdsteknologi gör att vi dels sparar pengar men också att vi skapar högre kvalité på våra insatser. Exempelvis nyckelfri hemtjänst (med hjälp av ny teknik) sparar tid och tid är pengar. Tänk också att även om jag börjar bli osäker och inte längre riktigt hittar så kan jag få gå ut och gå med hjälp av ett sånt där armband (trygghetslarm). Jag vet att jag får hjälp om jag går vilse. Att göra saker när jag vill och när det passar mig, det är värdefullt!

15 sida 15 av 73 Professionen Eva Gustafsson, ungdomshandledare, HVB-hem för ensamkommande flyktingbarn, Motala svarar: När killarna kommer till oss har de oftast bara varit i Sverige någon dag och vi vet ingenting om dem. De flesta som kommer nu är från Eritrea, Afghanistan, och Syrien och det vi börjar med är att göra en kartläggning med stöd av BBIC under ungefär 6 veckor. Då får vi reda på vad de kan i vardagen och vad de behöver för insatser. Vi har en programvara som är enkel att använda och som hjälper oss i arbetet. Det som är bra med BBIC är att det blir likadant för alla, alla får samma frågor och förutsättningar. Det är grunden för att vi ska kunna ge insatser utifrån deras individuella behov och att de är delaktiga i kartläggningen och kan påverka. Handläggaren på socialkontoret använder kartläggningen som en del i upprättandet av vårdplanen som de sedan återkopplar till oss. Utifrån den gör vi en genomförandeplan som vi följer steg för steg. Det gör att vi är på rätt spår och kan revidera den vid varje uppföljning. Genom att använda dessa verktyg blir det klart, tydligt och enkelt för både oss som arbetar med killarna, för dem själva, deras gode man och för socialsekreteraren.

16 sida 16 av 73 IT-personal Maria Richter, verksamhetsutvecklare med inriktning IT, Botkyrka kommun svarar: Vi som jobbar inom individ och familj och inom socialpsykiatrin har känt oss lite vilsna. Det mesta man hör om e-hälsa handlar ju om äldre. Hur ska vi komma in? Vi trevar efter vår plats men ser stora fördelar. Vi vill ju också förbättra vår verksamhet och ser ju att e-hälsa kan vara till stor hjälp även för oss. Jag har bland annat följt ett projekt som handlar om en nationell plattform för internetbaserat stöd och behandling och jag ser ju att det skulle ju kunna anpassas och passa också oss inom socialtjänsten.

17 sida 17 av 73 Brukare Kvinna 35 år, kognitiv funktionsnedsättning, ensamboende, har hjälp i bostaden av personal svarar: Teknik kan verkligen hjälpa mig! Jag har hjälp av personal för att jag har svårt att planera och svårt med struktur. De påminner mig och jag skriver upp på lappar vad jag ska göra. Jag behöver rutiner för att komma ihåg och för att hinna. Men jag har själv kommit på att jag kan använda mobiltelefonen och sätta larm. Jag använder alarmklockan i telefonen. Den kan man ju ha till mer än bara väckas på morgonen. Jag sätter larm när jag ska komma ihåg och göra saker. Finns det teknik så ska man ta tillvara den så att den används till rätt människor. Av oss som behöver den!

18 sida 18 av 73 Hur gör Västerås? Västerås kommun har arbetat med välfärdsteknologi och e-tjänster i flera år och har erfarenheter från flera olika projekt. Mats Rundqvist, strateg inom välfärdsteknologi och e-hälsa i Västerås stad besvarar här frågor kring hur de själva har arbetat med dessa frågor. Hur jobbade ni med ledning, beslutsfattare, IT och jurister? Vi har jobbat i det som vi kallar för partnerskap, det vill säga att vi tidigt enas om ett gemensamt mål och sen formar vägen tillsammans. För oss som företräder verksamheten är det viktigt att vi i kontakten med olika stödprocesser alltid frågar hur vi ska göra för att kunna införa välfärdsteknologi, inte om det går, för då finns alltid risken att vi får ett nej. Det är också viktigt att vi tidigt engagerar den som är mest berörd, det vill säga användaren av våra tjänster.

19 sida 19 av 73 Hur förankrades projektet med personal, brukare och anhöriga? Vi talar hellre om medskapande än om förankring, eftersom vi inte vill jobba fram ett färdigt förslag som sen ska säljas in hos de andra berörda. För oss är det viktigt att ha med både brukare, anhöriga och personal tidigt i processen i ett medskapande kring de nya tjänsterna. När det gäller personal så har vi utvecklat en trestegmetod där vi ser att vi lättare kan jobba med utbildning utan att det kommer en massa diskussioner om värdegrunder och liknande i vägen, om vi gör det först med en information på en arbetsplatsträff, i en större grupp, ungefär 45 minuter där vi berättar vad som ska hända och hur det kommer att påverka dem. Sen får det gärna gå lite tid innan vi i ett andra steg bjuder in till en inspirationsdag, kanske 2-3 timmar där de kommer i grupper om 8-15 personer och får under lättsamma former bekanta sig med den teknik de ska använda. Då brukar de kunna reagera, komma med positiva och negativa kommentarer, och sen vara redo för att möta det tredje steget, som är utbildningen. Den ges ofta i riktigt små grupper, men den är ganska kort tid, ungefär en halvtimme, för varje teknik som ska läras ut. Var det svårt att komma igång med projektet? I Västerås har vi jobbat med välfärdsteknologi sedan 2006, och för varje nytt projekt och varje ny satsning så bygger vi vidare på tidigare erfarenheter och lärdomar, och det gör att det inte är så svårt för oss att sätta igång nya projekt för oss nu. Däremot vet jag att för en kommun som aldrig jobbat med de här frågorna, är det lätt att underskatta både utmaningarna som det för med sig, och de resurser som man behöver sätta av för att få ett lyckosamt införande. Vad ser ledningen för verksamhetsnytta och samhällsnytta med projektet? Både den politiska ledningen och tjänstemännaledningen i Västerås beskriver nyttan med välfärdsteknologi på tre plan; nyttan för individen, den kommande kompetensförsörjningen, och ekonomin. Vi kommer inte att kunna fortsätta bedriva äldreomsorg på samma sätt som idag, med de allt mer ökande demografiska utmaningarna. Välfärdsteknologi och e-hälsa är ett sätt att möta de utmaningarna.

20 sida 20 av 73 Hade ni standardiserade bedömningar, typ ICF, när ni bedömde individernas behov? Det är viktigt att redan från projektstart få ett uppdrag som siktar på en kommande implementering. Ett lyckat pilotprojekt med en välskriven slutrapport är aldrig ett resultat gott nog. För att faktiskt kunna implementera den prövade tekniken i varaktig verksamhet så måste man redan från start arbeta mycket med hur? -frågorna, och inte ställa frågan huruvida välfärdsteknologi är bra, utan hur ska vi kunna införa den, och utforma alla metoder som behövs när det väl är implementerat. Vad gör att ett projekt resulterar i en varaktig förändring? När vi arbetar med välfärdsteknologi, så gör vi inte behovsbedömningar på annorlunda sätt än med annat stöd. Vi använder ÄBIC, ICF och så vidare, och det är först när vi kommer till genomförandet som det skiljer sig åt om vi väljer att göra det på traditionellt sätt, eller med hjälp av välfärdsteknologi.

21 sida 21 av 73 Hur gör Göteborg? Göteborgs Stad har beslutat om ett nytt arbetsätt i omsorgen, Attraktiv hemtjänst, där de övergripande målen är ökat inflytande, självbestämmande och attraktiva jobb. Bakgrund och utmaning Göteborgs Stad kommer framöver att behöva rekrytera undersköterskor varje år. Anledningen är bland annat pensionsavgångar och att befolkningen i Göteborg lever allt längre. Göteborgs Stads hemtjänst når dagligen cirka personer. De allra flesta äldre vill bo kvar hemma och då är det viktigt med god vård och omsorg för att känna sig trygg. Vad som är viktigt är inte samma sak för alla. Även den som behöver stöd av andra ska kunna behålla sina egna vanor och styra över sin vardag. Utmaningen är att bevara trygghet, självständighet och välfärd samtidigt som befolkningen växer. Satsningen och målen I mars 2014 fattade Göteborgs Stads kommunstyrelse beslut om en mål- och strategiplan för att utveckla och förbättra hemtjänsten. Underlag för beslutet grundar sig på ett politiskt utredningsuppdrag och innebär omfattande förändringar i verksamheten; ett utvecklingsarbete som behöver pågå under flera år för att nå målen. Utvecklingsarbetet ska leda till ett större inflytande och självbestämmande för brukarna och attraktivare jobb för medarbetarna. Attraktiv Hemtjänst sträcker sig över åtta år, fram till Betydelse för brukare Attraktiv hemtjänst innebär att brukarna ska kunna förfoga över sin beviljade hemtjänsttid. Syftet med det gemensamma IT-stödet är att skapa förutsättningar för likvärdig vård och omsorg genom att IT-stödet stödjer enhetliga arbetssätt och processer. Ett mobilt arbetssätt skapar möjlighet att öka delaktigheten och kvaliteten för den enskilde när hen kan ta del av aktuell dokumentation. Förhoppningen är också att bättre planering kan ge mer tid för den enskilde och möjliggöra en högre person- och tidskontinuitet. Betydelse för medarbetare För medarbetarna innebär det ett nytt arbetssätt för att bedöma behov, ökad flexibilitet och uppföljning, kompetensutveckling, karriärvägar, tjänster via välfärdsteknologi, IT-stöd och mobilt arbetssätt för medarbetare inom hemtjänsten. En konkret del av det här är det nya gemensamma

22 sida 22 av 73 IT-stödet för planering, uppföljning och ruttoptimering. Stödet ger tillgång till aktuell dokumentation och möjlighet att dokumentera ihop med den enskilde i hemmet. Nya roller LAGA är en roll skapad i stadsdelarna för att hålla ihop det lokala införandet av projekt och aktiviteter inom programmet Attraktiv Hemtjänst. LAGA i stadsdelen har bland annat i uppdrag att: Samordna förberedelse, planering, ledning och uppföljning av lokala införanden utifrån centrala beslut och upprättade tidplaner inom ramen för programmet och lokala beslut och förutsättningar. Bedöma risker utförs löpande i berörda verksamheter. Informera och kommunicera programmet med berörda i stadsdelen. Mer info I länken nedanför kan du läsa mer om Attraktiv hemtjänst. Länk till Attraktiv hemtjänst

23 sida 23 av 73 Sammanfattning av kapitlet nyttan med e-hälsa och välfärdsteknologi Du är nu klar med avsnittet Nyttan med e-hälsa och välfärdsteknik. Här har du lärt dig om nyttan med e-hälsa, både för samhället och för socialtjänstens verksamhet. Du har fått höra vad e-hälsa innebär för möjligheter: ökad tillgänglighet, uppföljning, kvalitet och utveckling av verksamheter. Dessutom har du tagit del av målgruppernas olika erfarenheter av nyttan av e-hälsa och välfärdsteknik.

24 sida 24 av 73 Verktyg för att arbeta med e-hälsa I det här avsnittet kommer du kunna ta del om olika verktyg för att arbeta med e-hälsa. Det handlar om verktyg inom tre exempelområden. Det är verktyg som: Skapar delaktighett Ökar kvalitet i administration och dokumentation Förenklar och minskar krångliga processer

25 sida 25 av 73 Vilka verktyg finns det för att arbeta med e-hälsa? Nedan finns en extern länk som öppnar upp en video som ger exempel på olika verktyg för att arbeta med e-hälsa. Filmen är 1:58 minuter lång. Om du inte har möjlighet att öppna upp denna externa länk så går det att ta del av innehållet genom texten här nedanför. Se filmen om verktyg för att arbeta med e-hälsa När du arbetar för att fånga brukarens behov, där delaktighet ingår både i att fånga behovet och att utforma insatserna, finns det flera standardiserade metoder och verktyg du kan använda. Genom att använda dessa metoder och verktyg får brukaren en jämlik och rättvis bedömning och det är enklare att arbeta normkritiskt. Det vill säga att bortse från de normer som vi vanligtvis bär med oss och istället utgå från brukarens verkliga behov och situation. En jämlik och rättvis socialtjänst arbetar med bedömningar och insatser oavsett religion, kön, socioekonomisk status, ålder, kultur, etnisk bakgrund, sexuellt uttryck eller bostadsort. Arbetar du med standardiserade metoder och verktyg, där dokumentationen blir ändamålsenlig och strukturerad, kan insatserna följas upp på lokal, regional och nationell nivå. På så sätt utvecklas socialtjänstens kvalitetsarbete. Några exempel på standardiserade och systematiska metoder och verktyg där du gör brukaren delaktig är Barns behov i centrum, BBIC, och ADAD, ett bedömningsinstrument för unga missbrukare och unga med social problematik. Du kan använda Äldres behov i centrum, ÄBIC. ÄBIC är ett behovsinriktat och systematiskt arbetssätt med strukturerad dokumentation, samt ICF för att bedöma funktionshinder, funktionsnedsättning och hälsa. Inom missbruksområdet finns ASI-intervjun för utredning och uppföljning och som används som underlag för planering och utveckling av vård och behandlingsinsatser. Socialtjänstens process som den beskrivs i den nationella informationsstrukturen, NI, utgår från brukarens process, inte organisationens.

26 sida 26 av 73 Trollhättan - ett exempel på att göra brukaren delaktig I intervjun här nedan svarar Anette Kronlid, projektmedarbetare på Omsorgsförvaltningen i Trollhättan stad och Johanna Jansson, projektledare på Omsorgsförvaltningen i Trollhättan stad på frågor om hur de har arbetat för att få brukaren delaktig. Vad handlade projektet om? Johanna Jansson svarar: Vi har i vårt projekt valt att följa tre personer, alla med stöd enligt LSS, och de har i sin tur fått testa teknologiskt stöd för att kunna hantera vardagssituationer som de upplever som svåra, för att öka möjligheten till att bli mer självständig, delaktig och trygg. Vad skapade projektet för nytta? Johanna Jansson svarar: Projektdeltagarna har bland annat fått testa olika former av digitala kalendrar med tillhörande checklistor och tidstöd och bildstöd för att möjliggöra att själv kunna planera och strukturera sitt vardagsliv självständigt, vilket har skapat mindre oro och stress.

27 sida 27 av 73 En del utav deltagarna har också fått testa olika former av appar för att bedöma klädval, göra bildberättelser och det har gjort att man också har kunnat klara av vissa situationer i vardagslivet mer självständigt där man normalt sett behöver mycket personal. I vilka delar i projektet involverade ni brukarna? Anette Kronlid svarar: Vi har involverat brukarna i alla delar i projektet dels inför men också under projektets gång. Vi har valt teknik som man ska kunna hantera så mycket som möjligt själv för att skapa en varaktighet. Det har varit jätteviktigt att involvera dem hela vägen. Hur identifierade ni individernas behov? Johanna Jansson svarar: Vi började med att göra bildsamtal med alla projektdeltagare, där vi tog reda på vadden enskilde själv ville. Vi hade också en kartläggning av den dokumentation som finns kring den enskilde med genomförandeplan och biståndsbeslut och individuella målplaner. Vi hade också intervjuer och diskussioner med personal och andra viktiga personer kring den enskilde, i syfte att ta reda på vilket stöd som ges idag, och vilka resurser och svårigheter den enskilde hade. Hur förankrades projektet med personal, brukare, anhöriga? Anette Kronlid svarar: I det här projektet har det varit viktigt att utgå ifrån brukarna, och att de ska kunna hantera teknologin själva så långt som möjligt men det har också varit viktigt att förankra hos personalen, så att de ska kunna motivera och påminna att man ska använda tekniken som stöd. Sen är det också så att man behöver förankra hos personalen att de ska kunna se att det finns annat stöd än bara personalstöd, att man ska kunna tänka på ett annat sätt, och se andra möjligheter med tekniken. Vad var svårast med att komma igång? Anette Kronlid svarar: Det tar tid att ändra människors rutiner och vanor så det har varit viktigt med tålamod under hela processen, dels när brukaren ska testa tekniken men också för alla andra som varit runtomkring.

28 sida 28 av 73 Verktyg för att underlätta arbetet Nedan finns en extern länk som öppnar upp en video som ger exempel på olika verktyg för att underlätta arbetet. Filmen är 1:26 minuter lång. Om du inte har möjlighet att öppna upp denna externa länk så går det att ta del av innehållet genom texten här nedanför. Se filmen om verktyg för att underlätta arbetet Det andra är verktyg för att underlätta det administrativa arbetet genom att dokumentera rätt information på rätt plats i rätt tid. Genom att använda den nationella informationsstrukturen och klassifikationer samt kodverk för att benämna och dokumentera samma information likadant så kan kvalitén på dokumentationen höjas och informationen återanvändas i olika syften genom brukarens process. Det handlar om att mena och mäta samma sak! Standardiserade bedömningsmetoder, strukturerad och ändamålsenlig dokumentation ger stöd för att systematiskt ställa frågor som kan vara avgörande för att få fram relevant information och dokumentera så att den går att återanvända genom digitala verktyg, det är en viktig del av e-hälsa. Detta skapar förutsättningar för likvärdiga utredningar och bedömningar oavsett var i landet de görs och vem som gör dem. Dessutom ger dessa verktyg möjligheter att ge en jämlik och rättvis socialtjänst med ett normkritiskt perspektiv oavsett religion, kön, socioekonomisk status, ålder, kultur, etnisk bakgrund, sexuellt uttryck samt bostadsort.

29 sida 29 av 73 Bräcke Diakoni - ett exempel på att kvalitetssäkra genom dokumentation I intervjun här nedan svarar Thomas Schneider, kvalitetschef på Bräcke Diakoni om hur de har arbetat med att kvalitetssäkra genom dokumentation. Kan du berätta lite om projektet ni har genomfört? I vårt projekt Personcentrerad dokumentation och uppföljning jobbar vi med att fånga individuella behov och önskemål hos en målgrupp som har kognitiva svårigheter. Det är en grupp människor med demens där vi genom arbetssättet har möjlighet att fånga individuella behov, sätta individuella mål och följa upp hur de uppnår sina mål. Hur hjälper kartläggning av behov er att förbättra verksamheten? I all vår verksamhet på Bräcke diakoni utgår vi från människan som har olika behov. Kartläggningen ICF hjälper oss att förstå och definiera både behov och eventuella insatser. Den hjälper oss att strukturera

30 sida 30 av 73 vårt arbetssätt och skapa en praktiskt tillämpning av ett personcentrerat arbetssätt där vi tar in alla aspekter av en människas behov. Hur hjälper standardisering (ICF) er att kartlägga? ICF är en internationell klassifikation som är uppdelad i olika perspektiv. Genom de här perspektiven skapar man en helhetssyn på en människas behov, dess resurser och hur man eventuell kan sätta mål och ge insatser. Tillsammans hjälper det oss som jobbar med människor tillexempel med demenssjukdom att fånga dennes individuella behov, sätta mål och har möjlighet att följa upp insatserna. På det sättet kan vi jämföra resultaten med varandra och andra verksamheter och skapar en möjlighet att utveckla verksamheten över tid. Kan brukarna vara delaktiga i de här besluten/insatserna? Brukarna är alltid delaktiga i insatserna och i besluten om vilka insatser det blir, det är en självklarhet och det gäller oberoende om man jobbar med strukturerade arbetssätt, e-hälsa eller att bestämma andra insatser. Det som är viktigt är att förstå när man har personer som har nedsatt beslutsförmåga att man behöver jobba på ett annat sätt och här är det otroligt viktigt att medarbetarna har erfarenhet av målgruppen och förstå vad är önskemålen och behoven och inte minst att utvidga kunskapen och involvera närstående i att bestämma vilka insatser och beslut det kan vara. Hur hjälper e-hälsa er att utveckla verksamheten? I projektet använder vi ICF som är en del av e-hälsa och genom det strukturerade arbetssättet kan vi generera kunskap i form av data som går att jämföra med andra verksamheter, det går att titta på hur det utvecklas över tid, vi kan titta på verksamhetens resultat och på så sätt skapa ett underlag för faktabaserade beslut och för verksamhetsutveckling till ökad kvalité.

31 sida 31 av 73 Läs mer om metoder och verktyg BBIC Syftet med BBIC är att stärka barnperspektivet och delaktigheten för barn, unga och deras familjer. Systemet ska också skapa enhetlighet över landet samt förbättra och bibehålla kvaliteten i den sociala barnoch ungdomsvården. ÄBIC Äldre personer ska få hjälp och stöd utifrån sina individuella behov, inte utifrån utbudet av existerande insatser. För att beskriva individens behov och mål behövs ett gemensamt språk och ett behovsinriktat och systematiskt arbetssätt med strukturerad dokumentation. ASI ASI-intervjun är en standardiserad bedömningsmetod för utredning och uppföljning. Den används också som underlag för planering och utveckling av vård och behandlingsinsatser. Instrumentet rekommenderas för vuxna personer med missbruk och missbruksrelaterade problem och bör inte användas för personer under 18 år. För unga under 18 år används ADAD. ADAD ADAD är ett bedömningsinstrument för unga missbrukare och unga med social problematik. Metoden kan användas i utredningsarbete, vid behandlings-planering och för uppföljning och utvärdering. ICF Världshälsoorganisationen, WHO, har utvecklat en struktur för att definiera faktorer som är direkt eller indirekt relaterade till hälsa och välbefinnande. Klassifikationen omfattar funktionstillstånd, funktionsnedsättning och hälsa. Barn- och ungdomsversionen heter ICF-CY.

E-hälsa och välfärdsteknologi i socialtjänsten

E-hälsa och välfärdsteknologi i socialtjänsten E-hälsa och välfärdsteknologi i socialtjänsten sida 2 av 71 Välkommen Välkommen till denna utbildning i e-hälsa och välfärdsteknologi för socialtjänsten. Utbildningen innehåller olika exempel från kommuner

Läs mer

NI 2015:1 Kort introduktion

NI 2015:1 Kort introduktion NI 2015:1 Kort introduktion VGR spridningskonferens Ingela Strandh Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd 2015-01-29 och 2015-02-03 Uppdrag om Gemensam informationsstruktur Vidareutveckla

Läs mer

Riktlinjer för social dokumentation

Riktlinjer för social dokumentation Riktlinjer för social dokumentation Februari 2011 1 Juni 2011 Inledning Omvårdnadsförvaltningens Riktlinjer för social dokumentation reglerar hur genomförandet av beviljade insatser till äldre personer

Läs mer

Webbutbildning i e-hälsa och välfärdsteknologi för socialtjänsten

Webbutbildning i e-hälsa och välfärdsteknologi för socialtjänsten PM 2015-05- Dnr 25764/2014 1(6) Avdelning för kunskapsstöd Evamaria Nerell evamaria.nerell@socialstyrelsen.se Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Webbutbildning i e-hälsa och välfärdsteknologi

Läs mer

E-hälsa 6/5 9/5 2014 Nätverksträff Mora Falun Ssk hemsjukvård. Mona-Lisa Lundqvist Regional samordnare E-hälsa

E-hälsa 6/5 9/5 2014 Nätverksträff Mora Falun Ssk hemsjukvård. Mona-Lisa Lundqvist Regional samordnare E-hälsa E-hälsa 6/5 9/5 2014 Nätverksträff Mora Falun Ssk hemsjukvård Mona-Lisa Lundqvist Regional samordnare E-hälsa Vem är jag? 60 år, gift, 4 barn Bor i Gopshus utanför Mora där jag på fritiden driver ett vandrarhem

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

Program. för vård och omsorg

Program. för vård och omsorg STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer

Läs mer

ehälsa i kommunerna 2013 2015 för bättre service, självständighet och ökat medbestämmande

ehälsa i kommunerna 2013 2015 för bättre service, självständighet och ökat medbestämmande ehälsa i kommunerna 2013 2015 för bättre service, självständighet och ökat medbestämmande ehälsa i kommunerna År 2030 kommer det att saknas närmare 100 000 omvårdnadsutbildad arbetskraft, enligt statistik.

Läs mer

Projektdirektiv. Införande av ÄBIC i äldreomsorgen i Järfälla kommun. Dnr: Son 2014/370

Projektdirektiv. Införande av ÄBIC i äldreomsorgen i Järfälla kommun. Dnr: Son 2014/370 Projektdirektiv Införande av ÄBIC i äldreomsorgen i Järfälla kommun Dnr: Son 2014/370 Socialförvaltningen Besöksadress: Vibblabyvägen 3 Postadress: 177 80 JÄRFÄLLA Jenny Wilhelmsson, Telefon växel: 08-580

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om garanterat äldreboende efter viss ålder

Förslag till yttrande över motion om garanterat äldreboende efter viss ålder Vård- och omsorgsnämndens handling nr 27/2014 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) Vår handläggare Johanna Wennerth, utvecklingsledare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion

Läs mer

Att beskriva, bedöma och dokumentera äldres behov med ICF. Stockholm 20120530

Att beskriva, bedöma och dokumentera äldres behov med ICF. Stockholm 20120530 Att beskriva, bedöma och dokumentera äldres behov med ICF Stockholm 20120530 Hälsa . Hälsa är ett tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, och inte endast frånvaro av sjukdom eller skada

Läs mer

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS

Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS 2008-07-04 Socialnämnd Eva Martinsson Andersson Planeringsledare Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS Bakgrund År 2006 utkom socialstyrelsens föreskrifter och allmänna

Läs mer

FRAMTIDSPLAN. Grästorps kommun Kommunförvaltningen Social verksamhet 2014-05-15. Framtidsplan. Social verksamhet 2014-2020 1/5

FRAMTIDSPLAN. Grästorps kommun Kommunförvaltningen Social verksamhet 2014-05-15. Framtidsplan. Social verksamhet 2014-2020 1/5 2014-2020 1/5 för 2014-2020 ens ambition är att ge en tydlig inriktning för verksamhets utveckling på kortare och längre sikt fram till år 2020. Utmaningen handlar i grunden om hur vi ska kunna vidareutveckla

Läs mer

Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen

Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen Sedan 2008 har Socialstyrelsen haft regeringens uppdrag att utveckla en modell för att beskriva behov och insatser inom äldreomsorgen (SoL). Resultatet

Läs mer

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning Stöd till chefer vid implementering av lokal uppföljning inom missbruksoch beroendevården Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning av verksamheternas resultat

Läs mer

ehälsa Sidan 0 av 20

ehälsa Sidan 0 av 20 ehälsa? Sidan 0 av 20 Syfte med ehälsa Rätt information till rätt person i rätt tid! Tillgänglighet Hälsokonto/journal på nätet Kunna följa sitt ärende Invånaren Medarbetaren Verksamhetsansvariga Säkerhet

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth Tjänsteutlåtande 2010-08-17 1(5) Socialnämnden 2010-08-23 SN 2010/0068 Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen Förslag till

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer

Äldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS)

Äldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS) Äldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS) Ann-Kristin Granberg Elizabeth Åhsberg 2014-06-02 och 03 ÄBIC och BAS? Gemensamt Stöd för biståndshandläggare Behovsinriktat arbetssätt Gemensamt språk

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

En lägesrapport. användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län

En lägesrapport. användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län En lägesrapport användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län Förord Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting har i uppdrag av regeringen att arbeta med

Läs mer

Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg

Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg År 2012 2013-02-25 Maria Ottosson Lundström Dnr: 2013-80 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar... 4 Struktur

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för kvalitet inom socialtjänsten i Härjedalens kommun Ledningssystem Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Läs mer

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barnkompetens Socialtjänstperspektiv Agneta Ekman Odont. dr., socialchef Hälso- och sjukvården, tandvården och socialtjänsten. har verksamheter som sträcker sig från

Läs mer

2015-04-27. Uppdragshandling. Socialnämnden 2015

2015-04-27. Uppdragshandling. Socialnämnden 2015 -04-27 Uppdragshandling Socialnämnden 1 -04-27 1 UPPDRAG 1.1 Uppgift Vision Verksamheten skall bidra till att: - Skapa ekonomisk och social trygghet för invånarna - Skapa jämlikhet i levnadsvillkor och

Läs mer

Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi. Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen

Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi. Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen Nationellt fackspråk Vård och omsorg Snomed CT Klassifikationer och kodverk Termbanken

Läs mer

Funktionshinderområdet och äldreomsorgen

Funktionshinderområdet och äldreomsorgen Riktlinjer för social dokumentation Funktionshinderområdet och äldreomsorgen Ansvarig/upprättad av Kvalitetsenheten Christina Almqvist Beslut fattat av Upprättad 2012-10-18 Reviderad Socialnämnden och

Läs mer

Riktlinje för handläggning av dokument i ledningssystemet

Riktlinje för handläggning av dokument i ledningssystemet Ansvarig för rutin Avdelningschef Kvalitet och administration Upprättad (och datum) Utvecklingsledare och MAS Beslutad (datum och av vem) Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2015-01-14 Reviderad (datum

Läs mer

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9)

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Nya föreskrifter och allmänna råd om dokumentation inom socialtjänsten. Ylva Ehn

Nya föreskrifter och allmänna råd om dokumentation inom socialtjänsten. Ylva Ehn Nya föreskrifter och allmänna råd om dokumentation inom socialtjänsten Se Ylva Ehn Motiv för översyn av SOSFS 2006:5 Större enhetlighet, mer ändamålsenlig struktur för att dokumentationen ska kunna användas

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg 2012-01-16 Dnr 42107/2011 1(7) Avdelningen för regler och tillstånd Birgitta Resenius Birgitta.resenius@socialstyrelsen.se Riksdagens socialutskott 100 12 STOCKHOLM Yttrande över förslag till utskottsinitiativ

Läs mer

System för systematiskt kvalitetsarbete

System för systematiskt kvalitetsarbete Ansvarig Bengt Gustafson, Tf verksamhetschef Dokumentnamn Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Upprättad av Elisabet Olsson Gunilla Marcusson Ledningssystem enligt SOSFS 2011:9 Berörda verksamheter

Läs mer

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Stöd och lärande Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kvalitetsindikatorer... 3 Lagrum... 3 Berörda... 3 Utveckling...

Läs mer

SOSFS 2011:9 ersätter

SOSFS 2011:9 ersätter SOSFS 2011:9 trädde i kraft den 1 januari 2012 tillämpliga inom hälso- och sjukvård, tandvård, socialtjänst och verksamhet enligt LSS oavsett om det är i privat eller offentlig regi vid myndighetsutövning

Läs mer

Riktlinjer för stöd till anhöriga

Riktlinjer för stöd till anhöriga Riktlinjer för stöd till anhöriga Upprättad 2014-08-28 1 Innehåll Riktlinjer för anhörigstöd/stöd till närstående... 2 Inledning... 2 De som omfattas av stöd till anhöriga... 2 Syftet med stöd till anhöriga...

Läs mer

Individ- och myndighetsnämnden

Individ- och myndighetsnämnden Individ- och myndighetsnämnden kallas till sammanträde torsdagen den 18 september 2014, kl. 9.15 i sammanträdesrum Borgmästaren, stadshuset, Lysekil, för behandling av följande ärenden: ÄRENDE BILAGA Förslag,

Läs mer

En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten Vad säger resultaten i Öppna Jämförelser?

En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten Vad säger resultaten i Öppna Jämförelser? Arbetsrapport 2014:1 En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten Vad säger resultaten i Öppna Jämförelser? Agneta Morelli En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten

Läs mer

Policys. Vård och omsorg

Policys. Vård och omsorg LEDNINGSSYSTEM FÖR KVALITET Policys Vård och omsorg 2010/2011 Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2010-08-26 ( 65) Reviderad av vård- och omsorgsnämnden 2013-12-19 (Policy för insatser och vårdåtgärder)

Läs mer

Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun

Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun 2011-04-27 SN 127 SOCIALFÖRVALTNINGEN Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun Den kommunala socialförvaltningens barn- och familjeavdelning ska verka för att på barn och unga växer

Läs mer

Rapport. Öppna jämförelser för social barn- och ungdomsvård 2013. www.ljungby.se

Rapport. Öppna jämförelser för social barn- och ungdomsvård 2013. www.ljungby.se www.ljungby.se Rapport Öppna jämförelser för social barn- och ungdomsvård 2013 Sammanställd av socialförvaltningens kvalitetsgrupp Redovisad för socialnämnden 2013-06-19 Bakgrund Syftet med öppna jämförelser

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll Personlig assistans består av just dessa två delar, uppdraget och yrkesrollen. Det är en beskrivning

Läs mer

SOSFS 2012:3 (S) Allmänna råd. Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2012:3 (S) Allmänna råd. Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2012:3 (S) Allmänna råd Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter och

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Rutin för skyddsåtgärder inom verksamheter riktade till äldre inom ramen för Socialtjänstlagen

Rutin för skyddsåtgärder inom verksamheter riktade till äldre inom ramen för Socialtjänstlagen Rutin för skyddsåtgärder inom verksamheter riktade till äldre inom ramen för Socialtjänstlagen Rutin för skyddsåtgärder inom verksamheter riktade till äldre 2014-01-24 1 Beslut Områdeschefer: 2014-01-24

Läs mer

Dialog Insatser av god kvalitet

Dialog Insatser av god kvalitet Dialog Insatser av god kvalitet Av 3 kap. 3 i socialtjänstlagen framgår att insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet. För utförande av uppgifter inom socialtjänsten ska det finnas personal

Läs mer

Förändringsledning. Stöd & behandling. 2015-09-15 Anette Cederberg

Förändringsledning. Stöd & behandling. 2015-09-15 Anette Cederberg Förändringsledning Stöd & behandling Förändring It is not the strongest of the species that survives, nor the most intelligent, but the ones most responsive to change Charles Darwin, The Origin of Species,

Läs mer

Analys och kommentarer till Öppna jämförelser 2015 stöd till personer med funktionsnedsättning

Analys och kommentarer till Öppna jämförelser 2015 stöd till personer med funktionsnedsättning 2015-07-08 er till Öppna jämförelser 2015 stöd till personer med funktionsnedsättning Bakgrund och ärendebeskrivning Sveriges kommuner och landsting, SKL och Socialstyrelsen har i år genomfört en sjätte

Läs mer

3 I enlighet med 7 kap. 3 SoL och 23 a LSS gäller fjärde och sjätte kapitlen i dessa föreskrifter i tillämpliga delar även för enskild verksamhet.

3 I enlighet med 7 kap. 3 SoL och 23 a LSS gäller fjärde och sjätte kapitlen i dessa föreskrifter i tillämpliga delar även för enskild verksamhet. Detta är den senaste internetversionen av författningen. Här presenteras föreskrifter och allmänna råd i konsoliderad form, det vill säga med alla gällande bestämmelser och rekommendationer från grundförfattningen

Läs mer

Protokoll fört vid sammanträde 2013-11-20 Plats och tid för sammanträde: Ungdomens hus tidigare Kyrkbyns röda skola Kl. 08.30-11.

Protokoll fört vid sammanträde 2013-11-20 Plats och tid för sammanträde: Ungdomens hus tidigare Kyrkbyns röda skola Kl. 08.30-11. Protokoll fört vid sammanträde 2013-11-20 Plats och tid för sammanträde: Ungdomens hus tidigare Kyrkbyns röda skola Kl. 08.30-11.30 Närvarande: Hans Sternbro, Ordförande Socialnämnden Ann-Marie Fröjd,

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling. Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS

Socialstyrelsens författningssamling. Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS SOSFS 2006:11 (S) och allmänna råd Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (7)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (7) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (7) Q. 6 VERKSAMHETSPLAN FÖR SOCIALFÖRVALTNINGEN 2015 Inledning Socialnämndens nämndplan för 2015 utgör tillsammans med den av kommunfullmäktige fastställda budgeten, det grundläggande

Läs mer

Lärande och vardagsutveckling i Carpe

Lärande och vardagsutveckling i Carpe Lärande och vardagsutveckling i Carpe För att lära av erfarenheter från utvecklingsarbete räcker det inte med att enskilda individer lär sig, det behövs ett systematiskt och sammanhållande lärande så att

Läs mer

Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren

Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren Rapport 2013 Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren rapport 2013-04-10 2(13) Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 4 2. Metod... 4 3. Sammanfattning...

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden; 1 SOSFS 2012:xx (S) Utkom från trycket den 2012 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden; beslutade den 26 juni 2012.

Läs mer

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Sara Duvner 2014-04-23 KSN-2014-0324 Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 - Beslutad av kommunstyrelsen 9 april 2014 Postadress: Uppsala kommun,

Läs mer

UPPDRAGSBESKRIVNING BOSTAD MED SA RSKILD SERVICE ENLIGT LSS 2015

UPPDRAGSBESKRIVNING BOSTAD MED SA RSKILD SERVICE ENLIGT LSS 2015 Eskilstuna kommun Vård- och omsorgsnämnden 2015-03-01 UPPDRAGSBESKRIVNING BOSTAD MED SA RSKILD SERVICE ENLIGT LSS 2015 Bostad med särskild service enligt LSS Innehåll 1. Beskrivning av uppdragen... 3 Enheten

Läs mer

REVISIONSRAPPORT. Granskning av LSS. Kvalitetssäkring av genomförandeplaner. Emmaboda kommun. 9 oktober 2012

REVISIONSRAPPORT. Granskning av LSS. Kvalitetssäkring av genomförandeplaner. Emmaboda kommun. 9 oktober 2012 REVISIONSRAPPORT Granskning av LSS Kvalitetssäkring av genomförandeplaner Emmaboda kommun 9 oktober 2012 Jard Larsson, certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Inledning 1 1.1 Uppdrag, revisionsfråga

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN 2013-2015

VERKSAMHETSPLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN 2013-2015 VERKSAMHETSPLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN 2013-2015 Upprättad 2013-04-23 2(6) INLEDNING Individ- och familjeomsorgens uppgift består i huvudsak av att bistå kommunmedborgarna när de är i behov av

Läs mer

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 RIKTLINJER för handläggning inom missbruks- och beroendevården socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 2/6 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Mål och inriktning... 3 3 Utredning och handläggning...

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden; 1 2014-11-11 SOSFS 2015:XX (S) Utkom från trycket den 2015 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden; beslutade den XX XX 2015. Socialstyrelsen

Läs mer

Dialog Meningsfullhet och sammanhang

Dialog Meningsfullhet och sammanhang Meningsfullhet och sammanhang Av 5 kap. 4 andra stycket i socialtjänstlagen framgår det att socialnämnden ska verka för att äldre personer får möjlighet att ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap

Läs mer

Social dokumentation

Social dokumentation Sid. 1 (6) Programområde eller övergripande: Äldreomsorgen Framtagen av: Ingrid Fagerström Utbildnings- och kvalitetssamordnare Gäller from: 100218 Verksamhet: Beslutad av: Socialnämnden 100218 13 Reviderad:

Läs mer

Nya föreskrifter och allmänna råd

Nya föreskrifter och allmänna råd Nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för det systematiska kvalitetsarbetet beslutade och publicerade träder i kraft den 1 januari 2012 Bakgrund Varför behövde de nuvarande föreskrifterna

Läs mer

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Norrbottens läns landsting och Norrbottens 14 kommuner har sedan 2013/2014 gemensamma

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

Kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning

Kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning SOSFS (S) Allmänna råd Kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling

Läs mer

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet.

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet. STRATEGISKA FOKUSOMRÅDEN Kompetensutveckling Mål, uppföljning och nyckeltal Barnperspektivet/stöd i föräldrarollen Förebyggande hälsoarbete Vårdtagare/Klient/ INRIKTNINGSMÅL Gemensamma 1. Verksamheten

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - boende är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Instruktion för samordnad individuell planering och Meddix öppenvård

Instruktion för samordnad individuell planering och Meddix öppenvård Sid 1(5) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Verksamhetsutvecklare Karlstad 2014-09-17 Reviderad 141105 Instruktion för samordnad individuell planering och Meddix öppenvård Bakgrund Ändringar i Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS 2, Nytida AB. År 2014. 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén

Patientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS 2, Nytida AB. År 2014. 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén Patientsäkerhetsberättelse för Falkenberg LSS 2, Nytida AB År 2014 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén Detta underlag till patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens patientsäkerhetsberättelse.

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014 Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2012-09-05 Avtal 0480 450885 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

Det här kan du förvänta dig av äldreomsorgen i Norrtälje kommun

Det här kan du förvänta dig av äldreomsorgen i Norrtälje kommun Det här kan du förvänta dig av äldreomsorgen i Norrtälje kommun Värdigt liv och välbefinnande Enligt socialtjänstlagen ska all personal i äldreomsorgen arbeta för att du får ett värdigt liv och känna välbefinnande.

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling. Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden

Socialstyrelsens författningssamling. Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden SOSFS (S) Föreskrifter och allmänna råd Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Kvalitet och värdegrund i vården.

Kvalitet och värdegrund i vården. 1 Kvalitet och värdegrund i vården. Inledning Vi är måna om att personerna som får vård och omsorg av oss har det så bra som möjligt. Du som arbetar inom omsorgen är viktig i det arbetet. I den här broschyren

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling

Socialstyrelsens författningssamling 1 Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord 2013 05 06 SOSFS 2013:X (S) Utkom från trycket den 2013 Socialstyrelsens allmänna råd om grundläggande kunskaper

Läs mer

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 IT-Policy för Tanums kommun ver 1.0 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 1 Inledning Tanums kommuns övergripande styrdokument inom IT-området är IT-Policy för Tanums kommun. Policyn anger kommunens

Läs mer

Öppna jämförelser Barn- och ungdomsvård 2013 resultat för Tjörns kommun, inrapporterat 2012

Öppna jämförelser Barn- och ungdomsvård 2013 resultat för Tjörns kommun, inrapporterat 2012 Öppna jämförelser Barn- och ungdomsvård 2013 resultat för Tjörns kommun, inrapporterat 2012 Om öppna jämförelser Öppna jämförelser för Barn- och ungdomsvården har gjorts av Socialstyrelsen sedan 2010.

Läs mer

Välfärdsteknologi inom äldreomsorgen i Munkedals kommun

Välfärdsteknologi inom äldreomsorgen i Munkedals kommun Välfärdsteknologi inom äldreomsorgen i Munkedals kommun Sammanfattning Den demografiska utvecklingen innebär att andelen äldre med omsorgsbehov kommer att öka, samtidigt som det kommer att bli svårt och

Läs mer

STRATEGISK PLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN I YDRE KOMMUN 2003 2008

STRATEGISK PLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN I YDRE KOMMUN 2003 2008 1 2003-03-21 STRATEGISK PLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN I YDRE KOMMUN 2003 2008 Bakgrund Individ- och familjeomsorgen i kommunen styrs på många sätt av den nationella lagstiftning som finns. Till

Läs mer

Så här fyller du i Genomförandeplanen ÄBIC

Så här fyller du i Genomförandeplanen ÄBIC INSTRUKTION Sid: 1 (7) Målgrupp Gällande utgåva nr. Datum Utförarenheten 3 2015-04-27 Förvaltare Ersätter utgåva nr. Datum Områdeschef område 3 (arbetsgrupp social dokumentation) 2 2014-12-02 Beslutande

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Personligt ombud Sid 1 av 11 1 Information om ledningssystemet sid 3 Omfattning, uppdrag, processer, intressenter 2 Dokumentstyrning... sid 6 Styrande dokument

Läs mer

Får jag gå på promenad idag?

Får jag gå på promenad idag? Får jag gå på promenad idag? Vem vet i vilken utsträckning äldres behov av hjälp och stöd tillgodoses på särskilda boenden? Rapport från tillsynsinsats med anledning av uppdrag från regeringen 2014 Du

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB År 2013 2014-02-09 Helene Stolt Psykoterapeut, socionom Verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Verksamhetens

Läs mer

Värdegrund- förslag till lagändring

Värdegrund- förslag till lagändring Värdegrund- förslag till lagändring 5 kap. 4 Socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande (värdegrund) Socialnämnden ska verka för

Läs mer

Äldre personer med missbruk

Äldre personer med missbruk Äldre personer med missbruk Rutiner för samverkan Ledningsgruppen för social-och fritidsförvaltningen 2014-09-22 Ledningsgruppen för omsorgsförvaltningen 2014-04-10 Innehåll 1 Uppdraget 5 1.1 Mål med

Läs mer

Respekt för människors egen vilja och integritet. Se till individuella behov och önskemål. Delaktighet för brukare/vårdtagare och personal

Respekt för människors egen vilja och integritet. Se till individuella behov och önskemål. Delaktighet för brukare/vårdtagare och personal Kvalitetspolicy 2(6) Bakgrund All kommunal verksamhet grundas främst på kommuninvånarnas behov. Socialtjänsten skall enligt lagstiftningen ge vård,service och bistånd med hänsyn till människors egna resurser,

Läs mer

Äldres behov i centrum ÄBIC

Äldres behov i centrum ÄBIC RPG-distrikt Småland-Öland Nätverket KPR lyssnar på oss! Äldres behov i centrum ÄBIC Med hjälp av olika dokument har jag sökt sammanställa uppgifter om modellen Äldres behov i centrum - ÄBIC. Modellen

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Socialförvaltningen, Karlsborg

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Socialförvaltningen, Karlsborg Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Socialförvaltningen, Karlsborg Dokumenttyp: Riktlinje Diarienummer: 26/2015 Beslutande: Socialnämnden Antagen: 2015-03-04 Giltighetstid: Tillsvidare Dokumentet

Läs mer

Vård- och omsorgsnämndens. Uppdragsplan 2015. Dnr VON 2015/0058 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Vård- och omsorgsnämndens. Uppdragsplan 2015. Dnr VON 2015/0058 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vård- och omsorgsnämndens Uppdragsplan 2015 Dnr VON 2015/0058 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Uppdragsplan för vård- och omsorgsnämnden 2015 Inledning Vård- och omsorgsnämnden vill med uppdragsplanen för 2015

Läs mer

Rapport. Öppna jämförelser av stöd till brottsoffer 2013. www.ljungby.se

Rapport. Öppna jämförelser av stöd till brottsoffer 2013. www.ljungby.se www.ljungby.se Rapport Öppna jämförelser av stöd till brottsoffer 2013 Sammanställd av socialförvaltningens kvalitetsgrupp Redovisad för socialnämnden 2013-10-16 Bakgrund Syftet med öppna jämförelser är

Läs mer

Resultatet för Nässjö kommun är i stort likvärdigt med förra jämförelsen 2013.

Resultatet för Nässjö kommun är i stort likvärdigt med förra jämförelsen 2013. RAPPORT juni 2014 Analys av Öppna Jämförelser Brottsoffer Resultat och förbättringsområden Sammanfattning SKL och Socialstyrelsen har i år genomfört en tredje öppna jämförelser gällande Stöd till brottsoffer

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd

Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd Omsorgsnämnd Förebyggande insatser samt insatser till personer med psykosocial problemtik samt psykisk eller fysisk funktionsnedsättning. Ungefär 7 500

Läs mer

Rutiner för f r samverkan

Rutiner för f r samverkan Rutiner för f r samverkan Huvudmännen för hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska tillsammans säkerställa att övergripande rutiner för samverkan i samband med egenvård utarbetas. Rutinerna ska tas

Läs mer

ÄBIC äldres behov i centrum

ÄBIC äldres behov i centrum ÄBIC äldres behov i centrum Beslut om införande juni 2014 Långsiktig flerårig projektplan Resursförstärkning Påverkar både myndighet och utförare Ansökan om stimulansmedel för processledare - oktober 2014

Läs mer

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare

Läs mer