E-hälsa och välfärdsteknologi i socialtjänsten

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "E-hälsa och välfärdsteknologi i socialtjänsten"

Transkript

1 E-hälsa och välfärdsteknologi i socialtjänsten

2 sida 2 av 73 Välkommen Välkommen till denna utbildning i e-hälsa och välfärdsteknologi för socialtjänsten. Utbildningen innehåller olika exempel från kommuner som kommit långt i att arbeta med e-hälsa och välfärdsteknologi. De kan ge dig inspiration om hur din kommun kan arbeta med förändringsledning och processer för att genom e-hälsa arbeta med socialtjänst utifrån individens behov.

3 sida 3 av 73 Grundstenar I det här avsnittet kommer du kunna ta del av viktiga grundstenar: betydelsen av e-hälsa och välfärdsteknologi, målgrupperna som utbildningen riktar sig mot samt deras tankar om ämnet!

4 sida 4 av 73 Vad är e-hälsa och välfärdsteknologi? Nedan finns en extern länk som öppnar upp en film som ger en definition av e-hälsa och välfärdsteknologi. Filmen är 1:17 minuter lång. Om du inte har möjlighet att öppna upp denna externa länk så går det att ta del av innehållet genom texten här nedanför. Se filmen om e-hälsa och välfärdsteknologi Arbetet med e-hälsa sker nationellt, regionalt och lokalt. Alla inom socialtjänsten berörs och det behövs ett brett samarbete för att e-hälsa ska kunna få önskade resultat. Att även göra individen delaktig är nödvändigt. Myndigheterna och organisationerna bakom denna utbildning är Socialstyrelsen, Myndigheten för delaktighet, ehälsomyndigheten, Sveriges kommuner och landsting, Famna och Vårdföretagarna. Vilken nytta och vilka möjligheter medför e-hälsa? Vilka förutsättningar finns för att arbeta med e-hälsa och vilka roller och ansvar som styr utvecklingen inom e-hälsa? När du gått utbildningen så kommer du att veta svaren på de här frågorna. Socialtjänstens verksamhet ska enligt socialtjänstlagen bygga på respekt för brukarens självbestämmanderätt och integritet. Verksamheten ska vara av god kvalité och insatser utformas och genomföras tillsammans med brukaren.

5 sida 5 av 73 Ordförklaringar E-hälsa och välfärdsteknologi kan bidra till att din kommun når socialtjänstlagens mål och gör brukaren delaktig. De kan också möjliggöra en bättre arbetsmiljö för professionen och beslutsfattare genom verktyg för dokumentation, informerade beslut och kommunikation. E-hälsa E-hälsa är alltså det övergripande begreppet om hur digitalisering används för att nå hälsa, medan välfärdsteknologi är en del av e-hälsa där den digitala tekniken används av personer med funktionsnedsättning i alla åldrar. Begreppet e-hälsa förklaras så här: Hälsa är fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. E-hälsa är att använda digitala verktyg och utbyta information digitalt för att uppnå och bibehålla hälsa.

6 sida 6 av 73 Välfärdsteknologi och välfärdsteknik Definitionen för välfärdsteknik och välfärdteknologi arbetas just nu fram av myndigheter och organisationer och beslutas under hösten Definitionen kommer då att finnas här i utbildningen och i Socialstyrelsens termbank. Hur hör de ihop? E-hälsa är alltså det övergripande begreppet om hur digitalisering används för att nå hälsa, medan välfärdsteknik är en del av e-hälsa där digital teknik är till för personer med funktionsnedsättning i alla åldrar, samt för personal.

7 sida 7 av 73 Målgrupper Denna utbildning riktar sig till beslutsfattare, IT-personal och profession eftersom det är viktigt att ni samarbetar för att arbeta utifrån individens behov. Utbildningen kan också vara ett stöd för andra som arbetar tätt med målgrupperna och socialtjänsten. I den här utbildningen kommer du att få ta del av deras tankar om e-hälsa och välfärdsteknologi utifrån några representanter från hela landet. E-hälsa och välfärdsteknologi används av beslutsfattare och professionen med målet att ge en rättvis och jämlik socialtjänst för brukare och deras närstående och anhöriga. Beslutsfattare Du som är politiker eller verksamhetschef påverkar e-hälsa, dina beslut är avgörande. Som beslutsfattare skapar du förutsättningar för att implementera, det vill säga införa och använda e-hälsa i den egna kommunen eller verksamheten. Det är också avgörande att du förstår de faktorer som hör ihop med förändringsledning. IT-personal Du som arbetar inom, eller ansvarar för IT är viktig för att e-hälsa används och utvecklas. Du stödjer de andra målgrupperna och visar möjligheterna med e-hälsa. De som arbetar i eller leder verksamheten behöver säkra och enkla tjänster för att e-hälsa ska kunna fungera. Du som IT-ansvarig möjliggör detta. Professionen Du som arbetar inom socialtjänsten och har direkt kontakt med brukare och dokumenterar har en central roll, det gäller oavsett vilken roll du har. Det är du som arbetar med metoderna, verktygen och tjänsterna inom e-hälsa. Dina kunskaper och erfarenheter är viktiga för att e-hälsa används och utvecklas i rätt riktning.

8 sida 8 av 73 Sammanfattning av kapitlet grundstenar I det här avsnittet har du fått lära dig viktiga grundstenar: betydelsen av e-hälsa och välfärdsteknologi, målgrupperna som utbildningen riktar sig mot samt deras tankar om ämnet!

9 sida 9 av 73 Nyttan med e-hälsa och välfärdsteknologi Här kommer du få ta del av information om nyttan med e-hälsa, både för samhället och för socialtjänstens verksamhet. Avsnittet tar upp ökad tillgänglighet, uppföljning, kvalitet och utveckling av verksamheter. Dessutom en del av målgruppernas olika erfarenheter av nyttan av e-hälsa och välfärdsteknik.

10 sida 10 av 73 Nyttan med e-hälsa och välfärdsteknologi Nedan finns en extern länk som öppnar upp en video där Niklas Eklöf som jobbar med informatik på Socialstyrelsen berättar om nyttan med e-hälsa och välfärdsteknologi. Filmen är 2:14 minuter lång. Om du inte har möjlighet att öppna upp denna externa länk så går det att ta del av innehållet genom texten här nedanför. Se filmen om nyttan med e-hälsa Hej. Jag heter Niklas Eklöf och jobbar med informatik på Socialstyrelsen, och jag vill berätta för er om nyttan med e-hälsa och välfärdsteknologi för socialtjänsten. E-hälsa har under många år setts som en IT-fråga, men nu börjar vi flytta fokus och se att e-hälsa är faktiskt ett väldigt viktigt verktyg för verksamhetsutveckling. För med hjälp av e-hälsa kan vi förändra vårt sätt att tänka, vårt sätt att arbeta, vårt sätt att samverka, men också hur vi dokumenterar. E-hälsa kommer att kunna påskynda och driva kvalitetsutvecklingsarbetet

11 sida 11 av 73 inom socialtjänstens verksamheter. E-hälsa kommer också att bli en väldigt viktig del i att klara framtidens utmaningar. Ett exempel på en sådan utmaning är att vi lever längre och blir äldre. Det innebär att vi kommer ha fler som har behov av hälsa och sjukvård och socialtjänst, och e-hälsa kommer här att vara ett verktyg för att öka tillgängligheten, delaktigheten och självständigheten för brukaren. E-hälsa kommer också att vara en väldigt viktig förutsättning för att garantera brukarens rättigheter, krav och behov. Exempel på välfärdsteknologi är: Bildtelefoni och e-hemtjänst En annan del av e-hälsa är e-tjänster, som kan användas till exempel för uppföljning eller beslutsfattande, och ett exempel är försäkringskassans tjänst Ekonomiskt bistånd. Och genom den här tjänsten kan handläggare inom socialtjänsten få information både från a-kassan, arbetsförmedlingen, CSN, försäkringskassan, pensionsmyndigheten och skatteverket. Genom e-hälsa kommer vi också kunna dela och återanvända information på helt nya sätt, men det förutsätter att vi följer de nationella standarder som finns, och att man dokumenterar på ett ändamålsenligt och strukturerat sätt. Vi kommer att återkomma och prata mer om de här nationella standarderna längre fram. Elektroniska minnesstöd för att planera tid eller påminna om medicinering. Digitala trygghetslarm Positioneringslarm Robotar.

12 sida 12 av 73 E-hälsa och förändringsledning Att arbeta med e-hälsa innebär att tänka och arbeta på nya sätt och att använda digital teknik som ett stöd för det. Att implementera nya tankesätt och nya sätt att arbeta tar tid. Ibland kan det ta flera år innan ett nytt arbetssätt och en ny metod har integrerats och blivit en del av det ordinarie arbetet. För att kunna få ut nyttan av e-hälsa så behöver organisationen kunna förändras. Implementering av e-hälsa innebär förändring av arbetssätt och därför är kunskap om förändringsledning en förutsättning. Därför är det viktigt att kunskap om förändrings-ledning finns i organisationen. En utmaning vid implementering av nya metoder är att metoderna ofta ändras för att passa organisationen i stället för att den existerande organisationen anpassas till de nya, effektivare metoderna.

13 sida 13 av 73 Framgångsfaktorer för förändringsledning I förändringsarbetet är tre faktorer centrala för att lyckas: Kompetens hos användarna, ett effektivt ledarskap och en stödjande organisation. Dessa tre faktorer skapar bättre förutsättningar för att de nya tanke- och arbetssätten implementeras och används som det var avsett och ökar sannolikheten att nyttan med insatserna kommer brukaren till godo. När de nya tanke- och arbetssätten börjar användas händer det ofta i början att en obekväm och osäker känsla kan uppstå. I denna fas misslyckas därför många förändringsarbeten och implementeringar. Risken är att personalen ändrar och anpassar efter eget huvud och för att förhindra det är det bra med en integrerad och löpande handledning i den ordinarie verksamheten.

14 sida 14 av 73 Olika målgruppers tankar om nytta Olika personer från Sverige inom målgrupperna: beslutsfattare, IT-personal, profession och brukare kommer här ge sitt perspektiv på nyttan av e-hälsa och välfärdsteknologi. Beslutsfattare Ingela Sedin Nilsson, politiker på Ekerö svarar: Välfärdsteknologi kan ta bort onödor säger Ingela. Vi blir ju fler och fler äldre och vi måste nu använda tekniken som finns för att våra pengar ska räcka. Välfärdsteknologi gör att vi dels sparar pengar men också att vi skapar högre kvalité på våra insatser. Exempelvis nyckelfri hemtjänst (med hjälp av ny teknik) sparar tid och tid är pengar. Tänk också att även om jag börjar bli osäker och inte längre riktigt hittar så kan jag få gå ut och gå med hjälp av ett sånt där armband (trygghetslarm). Jag vet att jag får hjälp om jag går vilse. Att göra saker när jag vill och när det passar mig, det är värdefullt!

15 sida 15 av 73 Professionen Eva Gustafsson, ungdomshandledare, HVB-hem för ensamkommande flyktingbarn, Motala svarar: När killarna kommer till oss har de oftast bara varit i Sverige någon dag och vi vet ingenting om dem. De flesta som kommer nu är från Eritrea, Afghanistan, och Syrien och det vi börjar med är att göra en kartläggning med stöd av BBIC under ungefär 6 veckor. Då får vi reda på vad de kan i vardagen och vad de behöver för insatser. Vi har en programvara som är enkel att använda och som hjälper oss i arbetet. Det som är bra med BBIC är att det blir likadant för alla, alla får samma frågor och förutsättningar. Det är grunden för att vi ska kunna ge insatser utifrån deras individuella behov och att de är delaktiga i kartläggningen och kan påverka. Handläggaren på socialkontoret använder kartläggningen som en del i upprättandet av vårdplanen som de sedan återkopplar till oss. Utifrån den gör vi en genomförandeplan som vi följer steg för steg. Det gör att vi är på rätt spår och kan revidera den vid varje uppföljning. Genom att använda dessa verktyg blir det klart, tydligt och enkelt för både oss som arbetar med killarna, för dem själva, deras gode man och för socialsekreteraren.

16 sida 16 av 73 IT-personal Maria Richter, verksamhetsutvecklare med inriktning IT, Botkyrka kommun svarar: Vi som jobbar inom individ och familj och inom socialpsykiatrin har känt oss lite vilsna. Det mesta man hör om e-hälsa handlar ju om äldre. Hur ska vi komma in? Vi trevar efter vår plats men ser stora fördelar. Vi vill ju också förbättra vår verksamhet och ser ju att e-hälsa kan vara till stor hjälp även för oss. Jag har bland annat följt ett projekt som handlar om en nationell plattform för internetbaserat stöd och behandling och jag ser ju att det skulle ju kunna anpassas och passa också oss inom socialtjänsten.

17 sida 17 av 73 Brukare Kvinna 35 år, kognitiv funktionsnedsättning, ensamboende, har hjälp i bostaden av personal svarar: Teknik kan verkligen hjälpa mig! Jag har hjälp av personal för att jag har svårt att planera och svårt med struktur. De påminner mig och jag skriver upp på lappar vad jag ska göra. Jag behöver rutiner för att komma ihåg och för att hinna. Men jag har själv kommit på att jag kan använda mobiltelefonen och sätta larm. Jag använder alarmklockan i telefonen. Den kan man ju ha till mer än bara väckas på morgonen. Jag sätter larm när jag ska komma ihåg och göra saker. Finns det teknik så ska man ta tillvara den så att den används till rätt människor. Av oss som behöver den!

18 sida 18 av 73 Hur gör Västerås? Västerås kommun har arbetat med välfärdsteknologi och e-tjänster i flera år och har erfarenheter från flera olika projekt. Mats Rundqvist, strateg inom välfärdsteknologi och e-hälsa i Västerås stad besvarar här frågor kring hur de själva har arbetat med dessa frågor. Hur jobbade ni med ledning, beslutsfattare, IT och jurister? Vi har jobbat i det som vi kallar för partnerskap, det vill säga att vi tidigt enas om ett gemensamt mål och sen formar vägen tillsammans. För oss som företräder verksamheten är det viktigt att vi i kontakten med olika stödprocesser alltid frågar hur vi ska göra för att kunna införa välfärdsteknologi, inte om det går, för då finns alltid risken att vi får ett nej. Det är också viktigt att vi tidigt engagerar den som är mest berörd, det vill säga användaren av våra tjänster.

19 sida 19 av 73 Hur förankrades projektet med personal, brukare och anhöriga? Vi talar hellre om medskapande än om förankring, eftersom vi inte vill jobba fram ett färdigt förslag som sen ska säljas in hos de andra berörda. För oss är det viktigt att ha med både brukare, anhöriga och personal tidigt i processen i ett medskapande kring de nya tjänsterna. När det gäller personal så har vi utvecklat en trestegmetod där vi ser att vi lättare kan jobba med utbildning utan att det kommer en massa diskussioner om värdegrunder och liknande i vägen, om vi gör det först med en information på en arbetsplatsträff, i en större grupp, ungefär 45 minuter där vi berättar vad som ska hända och hur det kommer att påverka dem. Sen får det gärna gå lite tid innan vi i ett andra steg bjuder in till en inspirationsdag, kanske 2-3 timmar där de kommer i grupper om 8-15 personer och får under lättsamma former bekanta sig med den teknik de ska använda. Då brukar de kunna reagera, komma med positiva och negativa kommentarer, och sen vara redo för att möta det tredje steget, som är utbildningen. Den ges ofta i riktigt små grupper, men den är ganska kort tid, ungefär en halvtimme, för varje teknik som ska läras ut. Var det svårt att komma igång med projektet? I Västerås har vi jobbat med välfärdsteknologi sedan 2006, och för varje nytt projekt och varje ny satsning så bygger vi vidare på tidigare erfarenheter och lärdomar, och det gör att det inte är så svårt för oss att sätta igång nya projekt för oss nu. Däremot vet jag att för en kommun som aldrig jobbat med de här frågorna, är det lätt att underskatta både utmaningarna som det för med sig, och de resurser som man behöver sätta av för att få ett lyckosamt införande. Vad ser ledningen för verksamhetsnytta och samhällsnytta med projektet? Både den politiska ledningen och tjänstemännaledningen i Västerås beskriver nyttan med välfärdsteknologi på tre plan; nyttan för individen, den kommande kompetensförsörjningen, och ekonomin. Vi kommer inte att kunna fortsätta bedriva äldreomsorg på samma sätt som idag, med de allt mer ökande demografiska utmaningarna. Välfärdsteknologi och e-hälsa är ett sätt att möta de utmaningarna.

20 sida 20 av 73 Hade ni standardiserade bedömningar, typ ICF, när ni bedömde individernas behov? Det är viktigt att redan från projektstart få ett uppdrag som siktar på en kommande implementering. Ett lyckat pilotprojekt med en välskriven slutrapport är aldrig ett resultat gott nog. För att faktiskt kunna implementera den prövade tekniken i varaktig verksamhet så måste man redan från start arbeta mycket med hur? -frågorna, och inte ställa frågan huruvida välfärdsteknologi är bra, utan hur ska vi kunna införa den, och utforma alla metoder som behövs när det väl är implementerat. Vad gör att ett projekt resulterar i en varaktig förändring? När vi arbetar med välfärdsteknologi, så gör vi inte behovsbedömningar på annorlunda sätt än med annat stöd. Vi använder ÄBIC, ICF och så vidare, och det är först när vi kommer till genomförandet som det skiljer sig åt om vi väljer att göra det på traditionellt sätt, eller med hjälp av välfärdsteknologi.

21 sida 21 av 73 Hur gör Göteborg? Göteborgs Stad har beslutat om ett nytt arbetsätt i omsorgen, Attraktiv hemtjänst, där de övergripande målen är ökat inflytande, självbestämmande och attraktiva jobb. Bakgrund och utmaning Göteborgs Stad kommer framöver att behöva rekrytera undersköterskor varje år. Anledningen är bland annat pensionsavgångar och att befolkningen i Göteborg lever allt längre. Göteborgs Stads hemtjänst når dagligen cirka personer. De allra flesta äldre vill bo kvar hemma och då är det viktigt med god vård och omsorg för att känna sig trygg. Vad som är viktigt är inte samma sak för alla. Även den som behöver stöd av andra ska kunna behålla sina egna vanor och styra över sin vardag. Utmaningen är att bevara trygghet, självständighet och välfärd samtidigt som befolkningen växer. Satsningen och målen I mars 2014 fattade Göteborgs Stads kommunstyrelse beslut om en mål- och strategiplan för att utveckla och förbättra hemtjänsten. Underlag för beslutet grundar sig på ett politiskt utredningsuppdrag och innebär omfattande förändringar i verksamheten; ett utvecklingsarbete som behöver pågå under flera år för att nå målen. Utvecklingsarbetet ska leda till ett större inflytande och självbestämmande för brukarna och attraktivare jobb för medarbetarna. Attraktiv Hemtjänst sträcker sig över åtta år, fram till Betydelse för brukare Attraktiv hemtjänst innebär att brukarna ska kunna förfoga över sin beviljade hemtjänsttid. Syftet med det gemensamma IT-stödet är att skapa förutsättningar för likvärdig vård och omsorg genom att IT-stödet stödjer enhetliga arbetssätt och processer. Ett mobilt arbetssätt skapar möjlighet att öka delaktigheten och kvaliteten för den enskilde när hen kan ta del av aktuell dokumentation. Förhoppningen är också att bättre planering kan ge mer tid för den enskilde och möjliggöra en högre person- och tidskontinuitet. Betydelse för medarbetare För medarbetarna innebär det ett nytt arbetssätt för att bedöma behov, ökad flexibilitet och uppföljning, kompetensutveckling, karriärvägar, tjänster via välfärdsteknologi, IT-stöd och mobilt arbetssätt för medarbetare inom hemtjänsten. En konkret del av det här är det nya gemensamma

22 sida 22 av 73 IT-stödet för planering, uppföljning och ruttoptimering. Stödet ger tillgång till aktuell dokumentation och möjlighet att dokumentera ihop med den enskilde i hemmet. Nya roller LAGA är en roll skapad i stadsdelarna för att hålla ihop det lokala införandet av projekt och aktiviteter inom programmet Attraktiv Hemtjänst. LAGA i stadsdelen har bland annat i uppdrag att: Samordna förberedelse, planering, ledning och uppföljning av lokala införanden utifrån centrala beslut och upprättade tidplaner inom ramen för programmet och lokala beslut och förutsättningar. Bedöma risker utförs löpande i berörda verksamheter. Informera och kommunicera programmet med berörda i stadsdelen. Mer info I länken nedanför kan du läsa mer om Attraktiv hemtjänst. Länk till Attraktiv hemtjänst

23 sida 23 av 73 Sammanfattning av kapitlet nyttan med e-hälsa och välfärdsteknologi Du är nu klar med avsnittet Nyttan med e-hälsa och välfärdsteknik. Här har du lärt dig om nyttan med e-hälsa, både för samhället och för socialtjänstens verksamhet. Du har fått höra vad e-hälsa innebär för möjligheter: ökad tillgänglighet, uppföljning, kvalitet och utveckling av verksamheter. Dessutom har du tagit del av målgruppernas olika erfarenheter av nyttan av e-hälsa och välfärdsteknik.

24 sida 24 av 73 Verktyg för att arbeta med e-hälsa I det här avsnittet kommer du kunna ta del om olika verktyg för att arbeta med e-hälsa. Det handlar om verktyg inom tre exempelområden. Det är verktyg som: Skapar delaktighett Ökar kvalitet i administration och dokumentation Förenklar och minskar krångliga processer

25 sida 25 av 73 Vilka verktyg finns det för att arbeta med e-hälsa? Nedan finns en extern länk som öppnar upp en video som ger exempel på olika verktyg för att arbeta med e-hälsa. Filmen är 1:58 minuter lång. Om du inte har möjlighet att öppna upp denna externa länk så går det att ta del av innehållet genom texten här nedanför. Se filmen om verktyg för att arbeta med e-hälsa När du arbetar för att fånga brukarens behov, där delaktighet ingår både i att fånga behovet och att utforma insatserna, finns det flera standardiserade metoder och verktyg du kan använda. Genom att använda dessa metoder och verktyg får brukaren en jämlik och rättvis bedömning och det är enklare att arbeta normkritiskt. Det vill säga att bortse från de normer som vi vanligtvis bär med oss och istället utgå från brukarens verkliga behov och situation. En jämlik och rättvis socialtjänst arbetar med bedömningar och insatser oavsett religion, kön, socioekonomisk status, ålder, kultur, etnisk bakgrund, sexuellt uttryck eller bostadsort. Arbetar du med standardiserade metoder och verktyg, där dokumentationen blir ändamålsenlig och strukturerad, kan insatserna följas upp på lokal, regional och nationell nivå. På så sätt utvecklas socialtjänstens kvalitetsarbete. Några exempel på standardiserade och systematiska metoder och verktyg där du gör brukaren delaktig är Barns behov i centrum, BBIC, och ADAD, ett bedömningsinstrument för unga missbrukare och unga med social problematik. Du kan använda Äldres behov i centrum, ÄBIC. ÄBIC är ett behovsinriktat och systematiskt arbetssätt med strukturerad dokumentation, samt ICF för att bedöma funktionshinder, funktionsnedsättning och hälsa. Inom missbruksområdet finns ASI-intervjun för utredning och uppföljning och som används som underlag för planering och utveckling av vård och behandlingsinsatser. Socialtjänstens process som den beskrivs i den nationella informationsstrukturen, NI, utgår från brukarens process, inte organisationens.

26 sida 26 av 73 Trollhättan - ett exempel på att göra brukaren delaktig I intervjun här nedan svarar Anette Kronlid, projektmedarbetare på Omsorgsförvaltningen i Trollhättan stad och Johanna Jansson, projektledare på Omsorgsförvaltningen i Trollhättan stad på frågor om hur de har arbetat för att få brukaren delaktig. Vad handlade projektet om? Johanna Jansson svarar: Vi har i vårt projekt valt att följa tre personer, alla med stöd enligt LSS, och de har i sin tur fått testa teknologiskt stöd för att kunna hantera vardagssituationer som de upplever som svåra, för att öka möjligheten till att bli mer självständig, delaktig och trygg. Vad skapade projektet för nytta? Johanna Jansson svarar: Projektdeltagarna har bland annat fått testa olika former av digitala kalendrar med tillhörande checklistor och tidstöd och bildstöd för att möjliggöra att själv kunna planera och strukturera sitt vardagsliv självständigt, vilket har skapat mindre oro och stress.

27 sida 27 av 73 En del utav deltagarna har också fått testa olika former av appar för att bedöma klädval, göra bildberättelser och det har gjort att man också har kunnat klara av vissa situationer i vardagslivet mer självständigt där man normalt sett behöver mycket personal. I vilka delar i projektet involverade ni brukarna? Anette Kronlid svarar: Vi har involverat brukarna i alla delar i projektet dels inför men också under projektets gång. Vi har valt teknik som man ska kunna hantera så mycket som möjligt själv för att skapa en varaktighet. Det har varit jätteviktigt att involvera dem hela vägen. Hur identifierade ni individernas behov? Johanna Jansson svarar: Vi började med att göra bildsamtal med alla projektdeltagare, där vi tog reda på vadden enskilde själv ville. Vi hade också en kartläggning av den dokumentation som finns kring den enskilde med genomförandeplan och biståndsbeslut och individuella målplaner. Vi hade också intervjuer och diskussioner med personal och andra viktiga personer kring den enskilde, i syfte att ta reda på vilket stöd som ges idag, och vilka resurser och svårigheter den enskilde hade. Hur förankrades projektet med personal, brukare, anhöriga? Anette Kronlid svarar: I det här projektet har det varit viktigt att utgå ifrån brukarna, och att de ska kunna hantera teknologin själva så långt som möjligt men det har också varit viktigt att förankra hos personalen, så att de ska kunna motivera och påminna att man ska använda tekniken som stöd. Sen är det också så att man behöver förankra hos personalen att de ska kunna se att det finns annat stöd än bara personalstöd, att man ska kunna tänka på ett annat sätt, och se andra möjligheter med tekniken. Vad var svårast med att komma igång? Anette Kronlid svarar: Det tar tid att ändra människors rutiner och vanor så det har varit viktigt med tålamod under hela processen, dels när brukaren ska testa tekniken men också för alla andra som varit runtomkring.

28 sida 28 av 73 Verktyg för att underlätta arbetet Nedan finns en extern länk som öppnar upp en video som ger exempel på olika verktyg för att underlätta arbetet. Filmen är 1:26 minuter lång. Om du inte har möjlighet att öppna upp denna externa länk så går det att ta del av innehållet genom texten här nedanför. Se filmen om verktyg för att underlätta arbetet Det andra är verktyg för att underlätta det administrativa arbetet genom att dokumentera rätt information på rätt plats i rätt tid. Genom att använda den nationella informationsstrukturen och klassifikationer samt kodverk för att benämna och dokumentera samma information likadant så kan kvalitén på dokumentationen höjas och informationen återanvändas i olika syften genom brukarens process. Det handlar om att mena och mäta samma sak! Standardiserade bedömningsmetoder, strukturerad och ändamålsenlig dokumentation ger stöd för att systematiskt ställa frågor som kan vara avgörande för att få fram relevant information och dokumentera så att den går att återanvända genom digitala verktyg, det är en viktig del av e-hälsa. Detta skapar förutsättningar för likvärdiga utredningar och bedömningar oavsett var i landet de görs och vem som gör dem. Dessutom ger dessa verktyg möjligheter att ge en jämlik och rättvis socialtjänst med ett normkritiskt perspektiv oavsett religion, kön, socioekonomisk status, ålder, kultur, etnisk bakgrund, sexuellt uttryck samt bostadsort.

29 sida 29 av 73 Bräcke Diakoni - ett exempel på att kvalitetssäkra genom dokumentation I intervjun här nedan svarar Thomas Schneider, kvalitetschef på Bräcke Diakoni om hur de har arbetat med att kvalitetssäkra genom dokumentation. Kan du berätta lite om projektet ni har genomfört? I vårt projekt Personcentrerad dokumentation och uppföljning jobbar vi med att fånga individuella behov och önskemål hos en målgrupp som har kognitiva svårigheter. Det är en grupp människor med demens där vi genom arbetssättet har möjlighet att fånga individuella behov, sätta individuella mål och följa upp hur de uppnår sina mål. Hur hjälper kartläggning av behov er att förbättra verksamheten? I all vår verksamhet på Bräcke diakoni utgår vi från människan som har olika behov. Kartläggningen ICF hjälper oss att förstå och definiera både behov och eventuella insatser. Den hjälper oss att strukturera

30 sida 30 av 73 vårt arbetssätt och skapa en praktiskt tillämpning av ett personcentrerat arbetssätt där vi tar in alla aspekter av en människas behov. Hur hjälper standardisering (ICF) er att kartlägga? ICF är en internationell klassifikation som är uppdelad i olika perspektiv. Genom de här perspektiven skapar man en helhetssyn på en människas behov, dess resurser och hur man eventuell kan sätta mål och ge insatser. Tillsammans hjälper det oss som jobbar med människor tillexempel med demenssjukdom att fånga dennes individuella behov, sätta mål och har möjlighet att följa upp insatserna. På det sättet kan vi jämföra resultaten med varandra och andra verksamheter och skapar en möjlighet att utveckla verksamheten över tid. Kan brukarna vara delaktiga i de här besluten/insatserna? Brukarna är alltid delaktiga i insatserna och i besluten om vilka insatser det blir, det är en självklarhet och det gäller oberoende om man jobbar med strukturerade arbetssätt, e-hälsa eller att bestämma andra insatser. Det som är viktigt är att förstå när man har personer som har nedsatt beslutsförmåga att man behöver jobba på ett annat sätt och här är det otroligt viktigt att medarbetarna har erfarenhet av målgruppen och förstå vad är önskemålen och behoven och inte minst att utvidga kunskapen och involvera närstående i att bestämma vilka insatser och beslut det kan vara. Hur hjälper e-hälsa er att utveckla verksamheten? I projektet använder vi ICF som är en del av e-hälsa och genom det strukturerade arbetssättet kan vi generera kunskap i form av data som går att jämföra med andra verksamheter, det går att titta på hur det utvecklas över tid, vi kan titta på verksamhetens resultat och på så sätt skapa ett underlag för faktabaserade beslut och för verksamhetsutveckling till ökad kvalité.

31 sida 31 av 73 Läs mer om metoder och verktyg BBIC Syftet med BBIC är att stärka barnperspektivet och delaktigheten för barn, unga och deras familjer. Systemet ska också skapa enhetlighet över landet samt förbättra och bibehålla kvaliteten i den sociala barnoch ungdomsvården. ÄBIC Äldre personer ska få hjälp och stöd utifrån sina individuella behov, inte utifrån utbudet av existerande insatser. För att beskriva individens behov och mål behövs ett gemensamt språk och ett behovsinriktat och systematiskt arbetssätt med strukturerad dokumentation. ASI ASI-intervjun är en standardiserad bedömningsmetod för utredning och uppföljning. Den används också som underlag för planering och utveckling av vård och behandlingsinsatser. Instrumentet rekommenderas för vuxna personer med missbruk och missbruksrelaterade problem och bör inte användas för personer under 18 år. För unga under 18 år används ADAD. ADAD ADAD är ett bedömningsinstrument för unga missbrukare och unga med social problematik. Metoden kan användas i utredningsarbete, vid behandlings-planering och för uppföljning och utvärdering. ICF Världshälsoorganisationen, WHO, har utvecklat en struktur för att definiera faktorer som är direkt eller indirekt relaterade till hälsa och välbefinnande. Klassifikationen omfattar funktionstillstånd, funktionsnedsättning och hälsa. Barn- och ungdomsversionen heter ICF-CY.

E-hälsa och välfärdsteknologi i socialtjänsten

E-hälsa och välfärdsteknologi i socialtjänsten E-hälsa och välfärdsteknologi i socialtjänsten sida 2 av 71 Välkommen Välkommen till denna utbildning i e-hälsa och välfärdsteknologi för socialtjänsten. Utbildningen innehåller olika exempel från kommuner

Läs mer

NI 2015:1 Kort introduktion

NI 2015:1 Kort introduktion NI 2015:1 Kort introduktion VGR spridningskonferens Ingela Strandh Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd 2015-01-29 och 2015-02-03 Uppdrag om Gemensam informationsstruktur Vidareutveckla

Läs mer

Webbutbildning i e-hälsa och välfärdsteknologi för socialtjänsten

Webbutbildning i e-hälsa och välfärdsteknologi för socialtjänsten Webbutbildning i e-hälsa och välfärdsteknologi för socialtjänsten 2015-04-22 1 Samarbetspartners 2015-04-22 2 Utmaningar med samverkan att inte ha ett samlat underlag lite vetenskap och beprövad erfarenhet

Läs mer

E-hälsa 6/5 9/5 2014 Nätverksträff Mora Falun Ssk hemsjukvård. Mona-Lisa Lundqvist Regional samordnare E-hälsa

E-hälsa 6/5 9/5 2014 Nätverksträff Mora Falun Ssk hemsjukvård. Mona-Lisa Lundqvist Regional samordnare E-hälsa E-hälsa 6/5 9/5 2014 Nätverksträff Mora Falun Ssk hemsjukvård Mona-Lisa Lundqvist Regional samordnare E-hälsa Vem är jag? 60 år, gift, 4 barn Bor i Gopshus utanför Mora där jag på fritiden driver ett vandrarhem

Läs mer

Individuella insatser inom äldreomsorgen med stöd av IBIC (Individens Behov I Centrum)

Individuella insatser inom äldreomsorgen med stöd av IBIC (Individens Behov I Centrum) Individuella insatser inom äldreomsorgen med stöd av IBIC (Individens Behov I Centrum) Nytt nationellt arbetssätt och modell individens behov i fokus. Utgångspunkten är värdegrunden i SoL konkretiseras

Läs mer

Socialstyrelsen arbetar för medborgarnas bästa och vårt uppdrag är att värna hälsa, välfärd och allas lika tillgång till god vård och omsorg

Socialstyrelsen arbetar för medborgarnas bästa och vårt uppdrag är att värna hälsa, välfärd och allas lika tillgång till god vård och omsorg Socialstyrelsen arbetar för medborgarnas bästa och vårt uppdrag är att värna hälsa, välfärd och allas lika tillgång till god vård och omsorg Ann-Kristin Granberg.behov i centrum 20150924 Äldres behov i

Läs mer

Kvalitetskrav för daglig verksamhet och sysselsättning i Varbergs kommun

Kvalitetskrav för daglig verksamhet och sysselsättning i Varbergs kommun Kvalitetskrav för daglig verksamhet och sysselsättning i Varbergs kommun RIKTLINJER Följande kvalitetskrav för daglig verksamhet enligt lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) och för

Läs mer

ehälsa i kommunerna 2013 2015 för bättre service, självständighet och ökat medbestämmande

ehälsa i kommunerna 2013 2015 för bättre service, självständighet och ökat medbestämmande ehälsa i kommunerna 2013 2015 för bättre service, självständighet och ökat medbestämmande ehälsa i kommunerna År 2030 kommer det att saknas närmare 100 000 omvårdnadsutbildad arbetskraft, enligt statistik.

Läs mer

Äldres behov i centrum. Erik Wessman

Äldres behov i centrum. Erik Wessman Äldres behov i centrum Erik Wessman Behovsinriktat arbetssätt Äldres behov i centrum systematiskt arbetssätt Strukturerad dokumentation Gemensamt språk (ICF) Äldres behov i centrum 2 Det ska bli bättre

Läs mer

Projektdirektiv. Införande av ÄBIC i äldreomsorgen i Järfälla kommun. Dnr: Son 2014/370

Projektdirektiv. Införande av ÄBIC i äldreomsorgen i Järfälla kommun. Dnr: Son 2014/370 Projektdirektiv Införande av ÄBIC i äldreomsorgen i Järfälla kommun Dnr: Son 2014/370 Socialförvaltningen Besöksadress: Vibblabyvägen 3 Postadress: 177 80 JÄRFÄLLA Jenny Wilhelmsson, Telefon växel: 08-580

Läs mer

Riktlinjer för social dokumentation

Riktlinjer för social dokumentation Riktlinjer för social dokumentation Februari 2011 1 Juni 2011 Inledning Omvårdnadsförvaltningens Riktlinjer för social dokumentation reglerar hur genomförandet av beviljade insatser till äldre personer

Läs mer

Program. för vård och omsorg

Program. för vård och omsorg STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer

Läs mer

Koll på kvaliteten hur kan vi arbeta utifrån vad brukaren tycker är kvalitet i äldreomsorgen?

Koll på kvaliteten hur kan vi arbeta utifrån vad brukaren tycker är kvalitet i äldreomsorgen? Koll på kvaliteten hur kan vi arbeta utifrån vad brukaren tycker är kvalitet i äldreomsorgen? 151022, Aros Congress Center, Västerås Lena Karlsson, VKL Karina Tilling, VKL Välkommen! Dagens syfte Ett steg

Läs mer

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen

Läs mer

Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen

Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen Sedan 2008 har Socialstyrelsen haft regeringens uppdrag att utveckla en modell för att beskriva behov och insatser inom äldreomsorgen (SoL). Resultatet

Läs mer

Socialstyrelsens arbete med välfärdsteknologi

Socialstyrelsens arbete med välfärdsteknologi Socialstyrelsens arbete med välfärdsteknologi Utredare Sara Lundgren 2016-01-26 Socialstyrelsens roll Socialstyrelsen arbetar för medborgarnas bästa, och vårt uppdrag är att värna hälsa, välfärd och allas

Läs mer

Kvalitetskrav. i bostad med särskild service för vuxna enligt LSS exklusive annan särskilt anpassad bostad i Varbergs kommun

Kvalitetskrav. i bostad med särskild service för vuxna enligt LSS exklusive annan särskilt anpassad bostad i Varbergs kommun Kvalitetskrav i bostad med särskild service för vuxna enligt LSS exklusive annan särskilt anpassad bostad i Varbergs kommun RIKTLINJER Följande kvalitetskrav för bostäder med särskild service för vuxna

Läs mer

Regeringsuppdrag, Digitala tjänster och välfärdsteknologi inom socialtjänst och hemsjukvård. Maria Gill

Regeringsuppdrag, Digitala tjänster och välfärdsteknologi inom socialtjänst och hemsjukvård. Maria Gill Regeringsuppdrag, Digitala tjänster och välfärdsteknologi inom socialtjänst och hemsjukvård Maria Gill Agenda Myndigheten för delaktighet Definition Olika möjligheter Förutsättningar - Vad behövs Regeringsuppdrag

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS

Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS 2008-07-04 Socialnämnd Eva Martinsson Andersson Planeringsledare Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS Bakgrund År 2006 utkom socialstyrelsens föreskrifter och allmänna

Läs mer

Välfärdsteknologi inom funktionshinderområdet

Välfärdsteknologi inom funktionshinderområdet Välfärdsteknologi inom funktionshinderområdet Myndigheten för delaktighet har i uppdrag att verka för att funktionshinderspolitiken ska få genomslag i hela samhället. Vårt uppdrag styrs av mål och strategier

Läs mer

1. Riktlinjernas bakgrund och syfte

1. Riktlinjernas bakgrund och syfte SAS Sida: 1 (5) 1. Riktlinjernas bakgrund och syfte Det finns en skyldighet att dokumentera genomförandet om individuellt behovsprövade insatser enligt socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service

Läs mer

individuell planering och dokumentation vid genomförandet av insatserna

individuell planering och dokumentation vid genomförandet av insatserna Mars 2010 Riktlinjer och rutiner för individuell planering och dokumentation vid genomförandet av insatserna personlig assistans, ledsagarservice, avlösarservice, kontaktperson och korttidsvistelse enligt

Läs mer

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER Äldreomsorg, Vadstena Kommun Antagen av socialnämnden den 16 oktober 2012, 117 Dnr 2012/100-730, 2012.1036 INNEHÅLL Bakgrund... 3 Nationellt... 3 Vadstena... 4 Värdegrund för

Läs mer

Regeringsuppdrag, Digitala tjänster och välfärdsteknologi inom socialtjänst och hemsjukvård. Anna-Greta Brodin Projektledare

Regeringsuppdrag, Digitala tjänster och välfärdsteknologi inom socialtjänst och hemsjukvård. Anna-Greta Brodin Projektledare Regeringsuppdrag, Digitala tjänster och välfärdsteknologi inom socialtjänst och hemsjukvård Anna-Greta Brodin Projektledare Agenda Myndigheten för delaktighet Framtiden = Mer empati och high tech Definition

Läs mer

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth Tjänsteutlåtande 2010-08-17 1(5) Socialnämnden 2010-08-23 SN 2010/0068 Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen Förslag till

Läs mer

FRAMTIDSPLAN. Grästorps kommun Kommunförvaltningen Social verksamhet 2014-05-15. Framtidsplan. Social verksamhet 2014-2020 1/5

FRAMTIDSPLAN. Grästorps kommun Kommunförvaltningen Social verksamhet 2014-05-15. Framtidsplan. Social verksamhet 2014-2020 1/5 2014-2020 1/5 för 2014-2020 ens ambition är att ge en tydlig inriktning för verksamhets utveckling på kortare och längre sikt fram till år 2020. Utmaningen handlar i grunden om hur vi ska kunna vidareutveckla

Läs mer

Nationell strategi för ehälsa och Socialstyrelsens roll

Nationell strategi för ehälsa och Socialstyrelsens roll Nationell strategi för ehälsa och Socialstyrelsens roll Grupperingar inom strategin: Högnivågruppen Samrådsgruppen Nationell ehälsa mellan 2006-2012 Infrastrukturfrågor som grund för en ändamålsenlig och

Läs mer

Vägledning för att arbeta fram handlingsplan för trygghet, service och delaktighet i hemmet 1

Vägledning för att arbeta fram handlingsplan för trygghet, service och delaktighet i hemmet 1 Vägledning för att arbeta fram handlingsplan för trygghet, service och delaktighet i hemmet 1 1 I hemmet med meningen i kommunen, i och i närheten av bostaden. 1 (8) Innehållsförteckning 1 Syfte och omfattning...

Läs mer

Program för stöd till anhöriga

Program för stöd till anhöriga Program för stöd till anhöriga 2017-2020 stockholm.se Maj 2016 Dnr: 3.1.1 244/2016 och 540-244/2016 Utgivare: Socialförvaltningen och Äldreförvaltningen 3 (11) Introduktion Det här programmet ska fungera

Läs mer

Kraften i kunskap stöd för en evidensbaserad socialtjänst

Kraften i kunskap stöd för en evidensbaserad socialtjänst Kraften i kunskap stöd för en evidensbaserad socialtjänst Olivia Wigzell 2016-10-06 Vi ger den nationella bilden 2016-10-06 Socialchefsdagarna i Karlstad 2 Slutsatser från lägesrapport vård och omsorg

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

Klassifikation av socialtjänstens insatser och aktiviteter

Klassifikation av socialtjänstens insatser och aktiviteter Klassifikation av socialtjänstens insatser och aktiviteter Klassifikation av socialtjänstens insatser och aktiviteter (KSI) Ann-Helene Almborg Klassifikationer och terminologi Att mena samma sak med KSI

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

Hur ser nästa version av den nationella informationsstrukturen ut?

Hur ser nästa version av den nationella informationsstrukturen ut? Hur ser nästa version av den nationella informationsstrukturen ut? Hur ser nästa version av den nationella informationsstrukturen ut? E-hälsodagen 2014 Niklas Eklöf och Ingela Strandh Informationsstruktur

Läs mer

Webbutbildning i e-hälsa och välfärdsteknologi för socialtjänsten

Webbutbildning i e-hälsa och välfärdsteknologi för socialtjänsten PM 2015-05- Dnr 25764/2014 1(6) Avdelning för kunskapsstöd Evamaria Nerell evamaria.nerell@socialstyrelsen.se Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Webbutbildning i e-hälsa och välfärdsteknologi

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Att beskriva, bedöma och dokumentera äldres behov med ICF. Stockholm 20120530

Att beskriva, bedöma och dokumentera äldres behov med ICF. Stockholm 20120530 Att beskriva, bedöma och dokumentera äldres behov med ICF Stockholm 20120530 Hälsa . Hälsa är ett tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, och inte endast frånvaro av sjukdom eller skada

Läs mer

KOMPETENSFÖRSÖRJNINGSPLAN 2015. Vision: Göteborg - världens bästa stad att åldras i Rätt kompetens för äldres behov

KOMPETENSFÖRSÖRJNINGSPLAN 2015. Vision: Göteborg - världens bästa stad att åldras i Rätt kompetens för äldres behov KOMPETENSFÖRSÖRJNINGSPLAN 2015 Vision: Göteborg - världens bästa stad att åldras i Rätt kompetens för äldres behov KOMPETENSFÖRSÖRJNING 2015 Nuläge/bakgrund Behov av vård-och omsorg för äldre kommer öka

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer

Dialog Insatser av god kvalitet

Dialog Insatser av god kvalitet Dialog Insatser av god kvalitet Av 3 kap. 3 i socialtjänstlagen framgår att insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet. För utförande av uppgifter inom socialtjänsten ska det finnas personal

Läs mer

ehälsa Sidan 0 av 20

ehälsa Sidan 0 av 20 ehälsa? Sidan 0 av 20 Syfte med ehälsa Rätt information till rätt person i rätt tid! Tillgänglighet Hälsokonto/journal på nätet Kunna följa sitt ärende Invånaren Medarbetaren Verksamhetsansvariga Säkerhet

Läs mer

Den digitala vägen till morgondagens vård & omsorg

Den digitala vägen till morgondagens vård & omsorg Den digitala vägen till morgondagens vård & omsorg Patrik Sundström, programansvarig för ehälsa Center för esamhället, Avdelningen för digitalisering Centrala utgångspunkter Digitalisering det handlar

Läs mer

Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning

Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning Denna vägledning kan ses som ett stöd vid framtagandet av medarbetarens utbildnings- och introduktionsplan. Förslag på

Läs mer

Socialnämndens inriktningsmål/effektmål

Socialnämndens inriktningsmål/effektmål Socialnämndens inriktningsmål/effektmål Höörs Kommuns Socialtjänst Vision Vi är den naturliga kunskapsparten inom samhällsplaneringen. Vi säkerställer en god kvalitet genom en aktiv medborgardialog och

Läs mer

Socialnämndens Verksamhetsplan 2014

Socialnämndens Verksamhetsplan 2014 Socialnämndens Verksamhetsplan 2014 SOCIALNÄMND Kommunfullmäktige 18 juni 2013 2014 2015 2016 Kommunbidrag, tkr 453 592 444 300 444 371 varav: serviceutökning, tkr 2 000 priskompensation, tkr 1 910 engångsanslag,

Läs mer

Kvalitet och värdegrund i vården.

Kvalitet och värdegrund i vården. 1 Kvalitet och värdegrund i vården. Inledning Vi är måna om att personerna som får vård och omsorg av oss har det så bra som möjligt. Du som arbetar inom omsorgen är viktig i det arbetet. I den här broschyren

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

De nya föreskrifterna och den nationella värdegrunden i genomförandeplanen

De nya föreskrifterna och den nationella värdegrunden i genomförandeplanen De nya föreskrifterna och Välkommen! De nya föreskrifterna och den nationella värdegrunden i genomförandeplanen Ann Nilsson och Thomas Carlsson Nationell värdegrund! ICF! ÄBIC/IBIC! SOSFS 2014:5! Genomförandeplaner!

Läs mer

Regeringsuppdrag, Digitala tjänster och välfärdsteknologi inom socialtjänst och hemsjukvård"

Regeringsuppdrag, Digitala tjänster och välfärdsteknologi inom socialtjänst och hemsjukvård Regeringsuppdrag, Digitala tjänster och välfärdsteknologi inom socialtjänst och hemsjukvård" Anna-Greta Brodin" Projektledare Agenda! Myndigheten för delaktighet" Definition Välfärdsteknologi" Regeringsuppdraget"

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll Personlig assistans består av just dessa två delar, uppdraget och yrkesrollen. Det är en beskrivning

Läs mer

Detta styrdokument beslutades av vård- och omsorgsnämnden

Detta styrdokument beslutades av vård- och omsorgsnämnden Riktlinjer som stöd för Handläggning enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS och enligt SOL för personer under 65 år. 1 Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Målgrupp... 3

Läs mer

SOSFS 2011:9 ersätter

SOSFS 2011:9 ersätter SOSFS 2011:9 trädde i kraft den 1 januari 2012 tillämpliga inom hälso- och sjukvård, tandvård, socialtjänst och verksamhet enligt LSS oavsett om det är i privat eller offentlig regi vid myndighetsutövning

Läs mer

Implementering av Äldres behov i centrum, ansökan om prestationsersättning SN 2014/263

Implementering av Äldres behov i centrum, ansökan om prestationsersättning SN 2014/263 Rolf Samuelsson Ordförandens förslag Diarienummer Socialnämndens ordförande 2014-09-18 SN-2014/263 Socialnämnden Implementering av Äldres behov i centrum, ansökan om prestationsersättning SN 2014/263 Förslag

Läs mer

Analys och kommentarer till Öppna jämförelser 2015 stöd till personer med funktionsnedsättning

Analys och kommentarer till Öppna jämförelser 2015 stöd till personer med funktionsnedsättning 2015-07-08 er till Öppna jämförelser 2015 stöd till personer med funktionsnedsättning Bakgrund och ärendebeskrivning Sveriges kommuner och landsting, SKL och Socialstyrelsen har i år genomfört en sjätte

Läs mer

En lägesrapport. användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län

En lägesrapport. användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län En lägesrapport användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län Förord Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting har i uppdrag av regeringen att arbeta med

Läs mer

Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg

Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg År 2012 2013-02-25 Maria Ottosson Lundström Dnr: 2013-80 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar... 4 Struktur

Läs mer

Riktlinje för handläggning av dokument i ledningssystemet

Riktlinje för handläggning av dokument i ledningssystemet Ansvarig för rutin Avdelningschef Kvalitet och administration Upprättad (och datum) Utvecklingsledare och MAS Beslutad (datum och av vem) Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2015-01-14 Reviderad (datum

Läs mer

PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015

PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015 PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015 Dnr 2009-KS0423/739 Antagen av kommunfullmäktige 25010-05-26, KF 49 VARJE MÄNNISKA ÄR UNIK Alla människor är lika i värde och rättigheter. Varje individ

Läs mer

System för systematiskt kvalitetsarbete

System för systematiskt kvalitetsarbete Ansvarig Bengt Gustafson, Tf verksamhetschef Dokumentnamn Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Upprättad av Elisabet Olsson Gunilla Marcusson Ledningssystem enligt SOSFS 2011:9 Berörda verksamheter

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

System för uppföljning och granskning av verksamheter som omfattas av valfrihetssystem- LOV

System för uppföljning och granskning av verksamheter som omfattas av valfrihetssystem- LOV Bilaga 7 System för uppföljning och granskning av verksamheter som omfattas av valfrihetssystem- LOV 2010-10-26 1 Innehåll 1. System för uppföljning och granskning... 3 Styrdokument... 3 Grundsyn för uppföljning...

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

Ny e-hälsovision, vad händer nu?

Ny e-hälsovision, vad händer nu? Ny e-hälsovision, vad händer nu? Patrik Sundström, programansvarig e-hälsa SKL Jean-Luc af Geijerstam, utredare ehälsomyndigheten Sofie Zetterström, vice vd Inera Visionen År 2025 ska Sverige vara bäst

Läs mer

1. Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2. Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa

1. Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2. Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa Information om statliga stimulansmedel aktuella för Kalmar län genom överenskommelser mellan SKL och regeringen 2015 avseende socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Datum: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2012-06-13 Stadskontoret Stadsområdesförvaltningar/Sociala Resursförvaltningen

Läs mer

Lärande och vardagsutveckling i Carpe

Lärande och vardagsutveckling i Carpe Lärande och vardagsutveckling i Carpe För att lära av erfarenheter från utvecklingsarbete räcker det inte med att enskilda individer lär sig, det behövs ett systematiskt och sammanhållande lärande så att

Läs mer

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan Handlingsplan Samordnad Individuell Plan Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2014-10-30--2016-10-29 1. Definition av målgrupp/er

Läs mer

2015-04-27. Uppdragshandling. Socialnämnden 2015

2015-04-27. Uppdragshandling. Socialnämnden 2015 -04-27 Uppdragshandling Socialnämnden 1 -04-27 1 UPPDRAG 1.1 Uppgift Vision Verksamheten skall bidra till att: - Skapa ekonomisk och social trygghet för invånarna - Skapa jämlikhet i levnadsvillkor och

Läs mer

Var inte rädd för tekniken!

Var inte rädd för tekniken! RPG-distrikt Småland-Öland Nätverket KPR lyssnar på oss! e-hälsa och välfärdsteknik fortsätter att växa och utvecklas. Allt fler kommuner deltar i olika projekt. Genomgående beskrivs tekniken på ett positivt

Läs mer

Nationell konferens om kompetens 2014 Nya publikationer och uppdrag

Nationell konferens om kompetens 2014 Nya publikationer och uppdrag Nationell konferens om kompetens 2014 Nya publikationer och uppdrag Ulla Essén Annika Jalap Hermanson 2014-05-21 Några nya publikationer från Socialstyrelsen Allmänna råd och meddelandeblad Allmänna råd

Läs mer

Ledningssystem för samverkan

Ledningssystem för samverkan 1(5) Ledningssystem för samverkan Utgångspunkt/bakgrund Ledningsgruppen för samverkan mellan kommun och landsting (KOLA-gruppen) har på uppdrag av Läns-LAKO att utveckla ett ledningssystem för samverkan

Läs mer

Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi. Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen

Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi. Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen Nationellt fackspråk Vård och omsorg Snomed CT Klassifikationer och kodverk Termbanken

Läs mer

SOSFS 2012:3 (S) Allmänna råd. Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2012:3 (S) Allmänna råd. Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2012:3 (S) Allmänna råd Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter och

Läs mer

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning Stöd till chefer vid implementering av lokal uppföljning inom missbruksoch beroendevården Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning av verksamheternas resultat

Läs mer

ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun

ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun Beslutad av omsorgs- och socialnämnden 2007-12-17 Varför en etikpolicy? Etik handlar om vilka handlingar och förhållningssätt

Läs mer

VÄRDEGRUND. Äldreomsorgen, Vadstena Kommun. SOCIALFÖRVALTNINGEN Antagen av socialnämnden den 16 oktober 2012, 116 Dnr 2012/165-730, 2012.

VÄRDEGRUND. Äldreomsorgen, Vadstena Kommun. SOCIALFÖRVALTNINGEN Antagen av socialnämnden den 16 oktober 2012, 116 Dnr 2012/165-730, 2012. VÄRDEGRUND Äldreomsorgen, Vadstena Kommun Antagen av socialnämnden den 16 oktober 2012, 116 Dnr 2012/165-730, 2012.1034 INNEHÅLL Bakgrund... 3 Nationellt... 3 Vadstena... 3 Värdegrund för vadstena kommuns

Läs mer

STARTBIDRAG 2012 TILL SPECIALISERADE HEMTJÄNSTGRUPPER MED INRIKTNING MOT PERSONER ÖVER 65 ÅR MED DEMENSSJUKDOM ELLER KOGNITIV FUNKTIONSNEDSÄTTNING

STARTBIDRAG 2012 TILL SPECIALISERADE HEMTJÄNSTGRUPPER MED INRIKTNING MOT PERSONER ÖVER 65 ÅR MED DEMENSSJUKDOM ELLER KOGNITIV FUNKTIONSNEDSÄTTNING ÄLDREFÖRVALTNINGEN UTVECKLING OCH UTBILDNING Lotta Burenius 08 508 36 202 SID 1 (6) 2012-02-20 DNR 070101/2012 pm STARTBIDRAG 2012 TILL SPECIALISERADE HEMTJÄNSTGRUPPER MED INRIKTNING MOT PERSONER ÖVER

Läs mer

Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting; vision e-hälsa 2025

Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting; vision e-hälsa 2025 MEDDELANDE FRÅN STYRELSEN NR 3/2016 2016-03-11 Vårt dnr 16/00001 Patrik Sundström Avdelningen för digitalisering Kommunstyrelserna Landstingsstyrelserna/regionstyrelserna Överenskommelse mellan staten

Läs mer

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 IT-Policy för Tanums kommun ver 1.0 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 1 Inledning Tanums kommuns övergripande styrdokument inom IT-området är IT-Policy för Tanums kommun. Policyn anger kommunens

Läs mer

Samordnade insatser för ett självständigt gott liv - utveckling med individens fokus

Samordnade insatser för ett självständigt gott liv - utveckling med individens fokus Samordnade insatser för ett självständigt gott liv - utveckling med individens fokus Gemensam strategi för framtidens stöd och vård till personer med psykisk funktionsnedsättning 2016-05-25 Maria Andersson

Läs mer

Bilaga till regeringsbeslut nr III:2. Vision e-hälsa 2025

Bilaga till regeringsbeslut nr III:2. Vision e-hälsa 2025 Bilaga till regeringsbeslut 2016-03-10 nr III:2 Vision e-hälsa 2025 2 INLEDNING 3 TIDIGARE NATIONELLA INITIATIV PÅ OMRÅDET 4 NÄSTA STEG EN VISION FÖR E-HÄLSOARBETET 4 BEGREPP SOM ANVÄNDS I ARBETET 4 VISION

Läs mer

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Norrbottens läns landsting och Norrbottens 14 kommuner har sedan 2013/2014 gemensamma

Läs mer

Stärkt skydd för barn och unga HANDLINGSPLAN FÖR DEN SOCIALA BARN- OCH UNGDOMSVÅRDEN

Stärkt skydd för barn och unga HANDLINGSPLAN FÖR DEN SOCIALA BARN- OCH UNGDOMSVÅRDEN Stärkt skydd för barn och unga HANDLINGSPLAN FÖR DEN SOCIALA BARN- OCH UNGDOMSVÅRDEN Konkreta förslag för att stärka den sociala barn- och ungdomsvården Det är kommunerna som via den sociala barn- och

Läs mer

Så här fyller du i Genomförandeplanen ÄBIC

Så här fyller du i Genomförandeplanen ÄBIC INSTRUKTION Sid: 1 (7) Målgrupp Gällande utgåva nr. Datum Utförarenheten 3 2015-04-27 Förvaltare Ersätter utgåva nr. Datum Områdeschef område 3 (arbetsgrupp social dokumentation) 2 2014-12-02 Beslutande

Läs mer

RUTIN FÖR PROCESSKARTLÄGGNING

RUTIN FÖR PROCESSKARTLÄGGNING 1 (5) TYP AV DOKUMENT: RUTIN BESLUTAD AV: UPPDRAGSCHEF ANTAGEN: 25 AUGUSTI 2015 ANSVARIG: KVALITETSSAMORDNARE REVIDERAS: ÅRLIGEN SENAST REVIDERAD: 7 JUNI 2016 RUTIN FÖR PROCESSKARTLÄGGNING Det här är en

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om garanterat äldreboende efter viss ålder

Förslag till yttrande över motion om garanterat äldreboende efter viss ålder Vård- och omsorgsnämndens handling nr 27/2014 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) Vår handläggare Johanna Wennerth, utvecklingsledare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion

Läs mer

Riktlinjer för stöd till anhöriga

Riktlinjer för stöd till anhöriga Riktlinjer för stöd till anhöriga Upprättad 2014-08-28 1 Innehåll Riktlinjer för anhörigstöd/stöd till närstående... 2 Inledning... 2 De som omfattas av stöd till anhöriga... 2 Syftet med stöd till anhöriga...

Läs mer

Plan för regionalt utvecklingsarbete inom den sociala barn- och ungdomsvården 2014

Plan för regionalt utvecklingsarbete inom den sociala barn- och ungdomsvården 2014 Individ- och familjeomsorg Ärendenr SON 2014/4 1 (5) Datum 16 januari 2014 Plan för regionalt utvecklingsarbete inom den sociala barn- och ungdomsvården 2014 Bakgrund Regeringen och Sveriges Kommuner och

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Charlotta Rehnman Wigstad, samordnare ANDTS (alkohol, narkotika, dopning, tobak, spel) charlotta.rehnman-wigstad@socialstyrelsen.se

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - boende är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Äldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS)

Äldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS) Äldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS) Ann-Kristin Granberg Elizabeth Åhsberg 2014-06-02 och 03 ÄBIC och BAS? Gemensamt Stöd för biståndshandläggare Behovsinriktat arbetssätt Gemensamt språk

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

Det här kan du förvänta dig av äldreomsorgen i Norrtälje kommun

Det här kan du förvänta dig av äldreomsorgen i Norrtälje kommun Det här kan du förvänta dig av äldreomsorgen i Norrtälje kommun Värdigt liv och välbefinnande Enligt socialtjänstlagen ska all personal i äldreomsorgen arbeta för att du får ett värdigt liv och känna välbefinnande.

Läs mer

Respekt för människors egen vilja och integritet. Se till individuella behov och önskemål. Delaktighet för brukare/vårdtagare och personal

Respekt för människors egen vilja och integritet. Se till individuella behov och önskemål. Delaktighet för brukare/vårdtagare och personal Kvalitetspolicy 2(6) Bakgrund All kommunal verksamhet grundas främst på kommuninvånarnas behov. Socialtjänsten skall enligt lagstiftningen ge vård,service och bistånd med hänsyn till människors egna resurser,

Läs mer

Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun

Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun 2011-04-27 SN 127 SOCIALFÖRVALTNINGEN Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun Den kommunala socialförvaltningens barn- och familjeavdelning ska verka för att på barn och unga växer

Läs mer

Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren

Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren Rapport 2013 Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren rapport 2013-04-10 2(13) Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 4 2. Metod... 4 3. Sammanfattning...

Läs mer

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Stöd och lärande Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kvalitetsindikatorer... 3 Lagrum... 3 Berörda... 3 Utveckling...

Läs mer

Äldreplan för Härjedalens kommun. år

Äldreplan för Härjedalens kommun. år Äldreplan för Härjedalens kommun år 2011-2018 Fastställd av kommunfullmäktige 2010-11-24 Dnr 709-189-10 Sn 2 (7) Äldreplan för Härjedalens kommun år 2011-2018 Syfte och användning Enligt 3 kap 1 i socialtjänstlagen

Läs mer

Funktionshinderområdet och äldreomsorgen

Funktionshinderområdet och äldreomsorgen Riktlinjer för social dokumentation Funktionshinderområdet och äldreomsorgen Ansvarig/upprättad av Kvalitetsenheten Christina Almqvist Beslut fattat av Upprättad 2012-10-18 Reviderad Socialnämnden och

Läs mer