Neurologiska diagnoser och symtom.

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Neurologiska diagnoser och symtom."

Transkript

1 Neurologiska diagnoser och symtom.

2 Välkommen till oss! Neuroförbundet är Sveriges första intresseorganisation specialiserad på neurologi. Över en halv miljon människor lever med en diagnos eller symtom och lägger man till familjer och anhöriga som också påverkas kan man verkligen prata om folksjukdomar. Men trots att diagnoser och symtom kan vara livslånga, smärtsamma och besvärliga, finns det hopp, gemenskap och framtidstro hos oss. Vi vill göra livet lättare för alla med en neurologisk diagnos. Vi vill ha ett samhälle där människor med neurologiska diagnoser har samma möjligheter och rättigheter som alla andra. Neuroförbundet har redan cirka medlemmar, ett stort antal länsförbund och lokalföreningar över hela landet. Och vi växer med varje medlem. I den här broschyren kan du läsa om några av de vanligaste neurologiska diagnoserna och symtomen. Neurologiska diagnoser syns inte alltid. Men vi hörs. Hälsningar Lise Lidbäck Ordförande Neuroförbundet

3 Att leva med neurologisk diagnos En neurologisk diagnos är ofta livslång och berör livets alla områden. Vi på Neuroförbundet kan inte sätta stopp för sjukdomar, men vi kan underlätta livet för de som berörs. Frågor i fokus: 1. Opinionsarbete för att påverka och förändra. Vi lyfter fram frågor där vi vill se förändringar och förbättringar. Allt från arbetsmarknad till patientmakt. 2. Stöd till medlemmar i livets alla skeden. Här finns allt från rättsombud, diagnosstöd till gemenskap samt spännande aktiviteter i våra lokal- och länsföreningar. 3. Stöd för forskning och rehabilitering. Här samlar vi, dels in pengar och dels pekar vi ut var vi tycker att mer resurser behöver läggas. Vårt mål är ett samhälle där människor med neurologiska diagnoser har samma rättigheter och möjligheter som alla andra. Svensk neurosjukvård och behandling är eftersatt och det finns stora brister. Idag kan vården avgöras beroende på var du bor, inte alltid efter dina behov. Bland annat saknas 300 neurologer. Innehåll: diagnos ALS amyotrofisk lateralskleros Ataxier CP cerebral pares Epilepsi Huntingtons sjukdom Lösningsmedelsskada MG - myastenia gravis MS multipel skleros Narkolepsi NMD neuromuskulära sjukdomar Parkinsons sjukdom Polyneuropati Ryggmärgsskador Stroke symtom Hjärntrötthet, Inkontinens, Skolios Smärta, Spasticitet, SRS segmentell rörelsesmärta Närstående Bli medlem

4 ALS amyotrofisk lateralskleros Jag tar en dag i taget och gör det bästa av den Wiveca Blomqvist Jag vet ju att den här sjukdomen har en dålig prognos och jag blir sämre hela tiden. Men man måste ändå ha ett sätt att hantera tillvaron. Fakta om als als påverkar de nervceller i hjärnan och ryggmärgen som styr kroppens viljemässiga rörelser. orsaken är okänd, men det finns ärftliga former av diagnosen hos cirka tio procent av fallen. Ca 200 personer insjuknar årligen, män något oftare än kvinnor. minst personer lever idag med als i sverige symtomen varierar, liksom hur snabbt förloppet är. Viktigaste symtomet är en tilltagande försvagning av muskkraften, som ofta startar i armar eller ben. Försämringarna uppträder inte plötsligt och därför skiftar inte heller tillståndet från dag till dag. i vissa fall stannar sjukdomen mer eller mindre upp. Vissa lindrande symtombehandlingar finns. Läs mer om Wiveca och als på våra diagnossidor: neuroforbundet.se/als eller scanna QR-koden och 6 7

5 Ataxier Jag kan fortfarande göra allt på mitt eget sätt Johanna Nordbring Johanna gick tredje årskursen på gymnasiet när hon märkte att hon hade problem med balansen. Efter några år blev det uppenbart att något var fel. Fakta om ataxi samlingsnamn på en viss typ av neurologiska symtom som innebär bland annat ostadighet och koordinationsproblem. Uppstår efter att nervceller förstörs, antingen i lillhjärnan eller i förbindelsen mellan denna och andra delar av nervsystemet. många ataxier är ärftliga men kan också orsakas av ms, hjärntumörer eller förgiftningssjukdomar. sjukdomarna är komplexa och involverar flera delar av centrala eller perifiera nervsystemet. tydliga symtom är framför allt osäkra rörelser och ostadighet i benen, svårigheter att hålla balansen och att talet förändras. Ålder för symtomstart varierar, smygande utveckling kan fördröja sjukdomsupptäckt. Vissa lindrande behandlingar för symtom finns. Läs mer om Johanna och om ataxier på våra diagnossidor: neuroforbundet.se/ataxi eller scanna QR-koden och 8 9

6 CP cerebral pares Jag hatar när folk talar över huvudet på mig Emma Åverling När Emma föddes var både hon och tvillingsystern svårt medtagna av syrebrist. Emma fick en cp-skada och möter ofta folks nedlåtande attityder. Fakta om CP samlingsnamn på skada som drabbar den omogna hjärnan innan barnet har utvecklat grundläggande färdigheter såsom stå, gå eller tala. oftast inte ärftlig utan kan bero på tidig händelse under fosterlivet, allvarlig syrebrist eller hjärnblödning i samband med förlossning eller en skada under de första levnadsåren som följd av svåra infektioner. Årligen får ca 200 barn diagnosen. spasticitet är vanligt förekommande symtom, ataktiska symtom är då rörelseomfånget blir fel pga svårighet att samordna muskelrörelser. ofrivilliga rörelser är en tredje symtomgrupp. många personer med cp-skada har någon gång i livet haft epilepsi. det finns väldigt lite forskning om vuxna med cp-skada. olika lindrande behandlingar för symtom finns. Läs mer om Emma och CP på våra diagnossidor: neuroforbundet.se/cp eller scanna QR-koden och 10 11

7 Epilepsi ny diagnos för Neuroförbundet Så länge medicinerna fungerar tänker jag inte på det Dan Rotkopf När Dan var tolv år fick han epilepsi i samband med att han rehabiliterade sig efter en stroke och en leukemibehandling. Då blev epilepsin det minsta problemet och diagnosen har sedan dess aldrig hindrat mig från att göra det jag vill göra, säger Dan. Fakta om Epilepsi samlingsnamn för olika anfallstyper med skilda orsaker och symtom för olika personer. många får bara några lindriga anfall under hela livet, andra kan ha svåra anfall varje dag. Vid primärt generaliserade epilepsianfall är hela hjärnan inblandad. man kan förlora medvetandet utan förvarning, det rycker i armar och ben. andra typer av anfall, fokala, startar i begränsad del av hjärnan och kan vara lindriga. ibland märks inget utåt, det upplevs bara av en själv. För en majoritet finns ingen tydlig orsak. För övriga kan medfödda skador och sjukdomar, skallskador, hjärntumörer och tidigare stroke spela roll. Läkemedel kan förebygga och lindra anfall. Ca två tredjedelar av alla som medicinerar blir anfallsfria, resterande hjälps oftast till ett bra liv. operation är möjlig vid rätta förutsättningar. minst personer i sverige lever med epilepsi. Läs mer om epilepsi på våra diagnossidor: neuroforbundet.se/epilepsi eller scanna QR-koden och 12 13

8 Huntingtons sjukdom Jag fokuserar på att leva det liv vi har just nu Mattias Markström Sedan tonåren har han vetat att det fanns en svår ärftlig sjukdom i släkten, men inte haft något riktigt incitament för att göra det där testet. Fakta om Huntingtons sjukdom Huntington är en ärftlig neurologisk sjukdom. Visar sig oftast mellan 35 och 50 års ålder men kan uppträda före 20 och efter 60 års ålder. Uppskattningsvis personer i sverige lever med diagnosen. Förekommer lika ofta hos kvinnor som hos män. Barn till person med sjukdomen löper 50 procents risk att ärva anlaget. den som bär på anlaget utvecklar så småningom sjukdomen. Vanliga symtom är ofrivilliga rörelser, ryckningar i ansiktet, huvudet och armarna, men de förekommer också i resten av kroppen. andra symtom är trötthet och otydligt tal. Huntington kan ge psykiska problem och personlighetsförändringar. Viss symtomlindrande behandling finns. Råd och stöd viktigt för hela familjen. Läs mer om mattias och om Huntington på våra diagnossidor: neuroforbundet.se/huntington eller scanna QR-koden och 14 15

9 Lösningsmedelsskada Bästa medicinen för mig är att vara ute i naturen Ralph Sandbacka Jag trodde att jag blivit galen, minnet och koncentrationsförmågan svek. Det var de värsta åren i mitt liv. Nu vet jag att det berodde på att jag var förgiftad. Fakta om lösningsmedelsskador drygt en kvarts miljon människor i sverige utsätts dagligen för organiska lösningsmedel på sina arbetsplatser. Lösningsmedel löser upp sig i fett och lagras i kroppens fettvävnader, bland annat i det fett som omger nervcellerna. Lösningsmedel kan orsaka akuta och kroniska effekter på nervsystemet. de akuta effekterna på centrala nervsystemet av lösningsmedel är bland annat huvudvärk, yrsel, omtöckning och illamående. Vanligaste symtom: minnes- och koncentrationssvårigheter, trötthet, irritabilitet, ängslan, sömnrubbningar, känsloavtrubbning och personlighetsförändring. Viktigt att bli remitterad till yrkesmedicinsk klinik för att utesluta andra sjukdomar och få korrekt diagnos. Viss symtomlindrande behandling finns. Läs mer om Ralph och om lösningsmedelsskador på våra diagnossidor: neuroforbundet.se/losningsmedelsskada eller scanna QR-koden och 16 17

10 MG myastenia gravis Sjukdomen behöver inte vara så svår att leva med Sara Wickström En dag ramlade jag på en trottoarkant på väg till skolan. Jag kunde inte ta mig upp förrän jag hade vilat en stund så jag bestämde mig för att söka hjälp. Fakta om mg mg betyder allvarlig muskelsvaghet. muskelsjukdom som angriper impulsöverföringen från nerv till muskel. musklerna tröttas ut på ett onormalt sätt. sällsynt sjukdom, ca 1500 personer har mg i sverige, men det kan vara fler. många kan ha lindriga symtom och får därför aldrig diagnos. Är inte ärftlig. Fler kvinnor än män får mg. För många börjar sjukdomen med att ögonmusklerna fungerar dåligt, ögonlocken faller ned och dubbelseende är vanligt. svårigheter att tala, tugga och svälja. Rösten kan låta nasal och otydlig. svårt att resa sig från liggande till sittande, samt att gå i trappor. symtom kan variera från dag till dag och från timme till timme. med rätt medicinering kan man leva ett bra liv. Läs mer om sara och om mg på våra diagnossidor: neuroforbundet.se/mg eller scanna QR-koden och 18 19

11 MS multipel skleros Ibland måste man vara extra snäll mot sig själv Charlotte Sundqvist Charlotte läkarundersöktes, men det skulle ta två år innan hon fick diagnosen. En dag upptäckte Charlotte att hon inte riktigt kunde höja armarna ovanför huvudet. Fakta om ms inflammatorisk sjukdom i det centrala nervsystemet. Hjärnans och ryggmärgens signaler till övriga kroppsdelar försämras eller når inte fram. Kroppens eget immunsystem angriper det fettlager som utgör nervtrådarnas skyddande skikt, myelinet. Ärr bildas, som gör att nervsignalerna transporteras allt sämre. Cirka personer lever med ms i sverige. de flesta är mellan 20 och 40 år när de får diagnos. Börjar ofta med en synnervsinflammation eller känselnedsättning i en arm eller ett ben. symtom varierar mycket mellan olika personer men vanliga symtom är domningar, fumlighet, värk, trötthet och kognitiva problem. orsaken är okänd, men man tror det kan bero på en kombination av miljö och genetiska faktorer. Ett antal bromsmediciner fördröjer sjukdomsutvecklingen väsentligt för de flesta som idag får tidig diagnos. Även separata symtomlindrande åtgärder finns. Läs mer om Charlotte och om ms på våra diagnossidor: neuroforbundet.se/ms eller scanna QR-koden och 20 21

12 Narkolepsi Jag sov bort hela högstadiet Ida Jegréus Med ny medicin kan jag nu styra sömnattackerna och slippa går runt i dvala och somna i tid och otid. Det känns som om jag har fått ett helt nytt liv nu, en andra chans. Fakta om narkolepsi orsakas av störningar i hjärnans regleringav sömn och vakenhet. symtomen startar oftast före 30 års ålder. Ca 500 personer lever med sjukdomen, men uppemot 4000 tros leva med mer eller mindre lindrig form. Är inte psykisk, men symtomen kan ut lösas eller förvärras av stress och andra svåra situationer. de vanligaste besvären är onormal sömnighet och sömnattacker, som är svåra att motstå det finns effektiva läkemedel mot sömnattackerna, men sjukdomen går inte att bota. med kunskap om sin sjukdom, anpassat liv, förståelse från omgivning och rätt medicinering kan en person med narkolepsi fungera bra i arbete och vardagsliv. Läs mer om ida och om narkolepsi på våra diagnossidor: neuroforbundet.se/narkolepsi eller scanna QR-koden och 22 23

13 NMD neuromuskulära sjukdomar Det går att hitta lösningar på det mesta i vardagen Johanna Andersson I tioårsåldern insåg mina föräldrar och min idrottslärare att allt inte var som det skulle. Jag var sportig och fysiskt aktiv men fick nu problem med att springa. Fakta om nmd samlingsnamn för en rad diagnoser, vilka i folkmun ofta benämns muskelsjukdomar. gemensamt för dessa är att muskulaturen försvagas och förtvinar. orsaken till muskelsvagheten sitter antingen i den perifera nervtråden, i nerv/muskelförbindelsen eller i själva muskelfibern. många muskelsjukdomar är ärftliga. symtomen startar vid olika åldrar, beroende på vilken sjukdom det är. Vid de flesta muskeldystrofier drabbas höft- och lårmuskulatur tidigt. tidiga symtom är till exempel svårigheter att springa, resa sig från nigsittande, gå i trappor och att kliva upp på en buss. Vissa symtomlindrande behandlingar finns. andra orsakas av inflammation i nerver eller muskler eller av andra faktorer, till exempel bristtillstånd. Läs mer om Johanna och om nmd på våra diagnossidor: neuroforbundet.se/nmd eller scanna QR-koden och 24 25

14 Parkinsons sjukdom Jag mår bättre än jag gjort på mycket länge Hans Arnell Det senaste halvåret har min medicin fungerat väldigt bra. Utan medicinen riskerar jag att drabbas av skakningar och överrörlighet. Fakta om Parkinson de nervceller i hjärnan som producerar signalsubstansen dopamin skadas i långsam takt. Ålder verkar vara en riskfaktor. Ärftlig komponent kan finnas. startar oftast efter 55 års ålder. Ca personer i sverige har Parkinson. tidiga symtom: hämmande rörelser, mimiken stelnar, stela muskler, skakningar senare symtom: snabbare och kraftigare växlingar mellan överrörlighet och stelhet, rösten kan bli svagare och talet otydligt. tillståndet kan variera kraftigt under dagen beroende på åtgången av dopamin i hjärnan, sk on-off-symtom (överrörlig kontra stel). sjukdomen kan inte botas, men symtomen kan lindras med läkemedel i olika former, i vissa fall även operation. Läs mer om Hans och om Parkinson på våra diagnossidor: neuroforbundet.se/parkinson eller scanna QR-koden och 26 27

15 Polyneuropati Ingenting kommer att kunna stoppa mig nu Erika Grahm Det lyser kämpaglöd i ögonen: - Jag känner mig ruskigt stark efter det jag har gått igenom, säger Erika, en av nyckelspelarna i Damkronorna. Fakta om Polyneuropati Polyneuropati innebär att flera nerver är sjuka; poly = flera, neuro = nerv, pati = sjukdom. symtomen börjar ofta i fötterna för att sedan ofta även innefatta händerna. symtomen har olika förlopp beroende på typ av polyneuropati. För det mesta ett långsamt utvecklingsförlopp av sjukdomen. symtom kan beskrivas som retningssymtom(stickande obehag, brännande smärtor) eller bortfallssymtom (nedsatt känsel och minskad muskelkraft) andra vanliga symtom kan vara hjärtklappning, blodtrycksfall och nedsatt svettning. Vanligare bland äldre än yngre. Polyneuropati kan vara en sjukdom i sig, som i vissa fall är ärftlig, men kan också orsakas av annan sjukdom eller bristtillstånd. i de flesta fall är orsaken okänd. guillain-barré-syndromet (som Erika har) är en ovanlig inflammatorisk polyneuropati, som kan behandlas. Vissa symtomlindrande behandlingar finns i övriga fall. Läs mer om Erika och om polyneuropati på våra diagnossidor: neuroforbundet.se/polyneuropati eller scanna QR-koden och 28 29

16 Ryggmärgsskador Det gäller att försöka se det ljusa i allt Peder Evertsson En ryggmärgsskada är en stor förändring i livet och jag har både bra och dåliga dagar, men inget är omöjligt. Det tar bara lite längre tid, säger han. Fakta om ryggmärgsskador skador på ryggmärgen uppstår främst av antingen ett medfött ryggmärgsbråck, ett brott på ryggmärgen efter en olycka eller på grund av tumörsjukdom eller infektion. i sverige föds varje år ett 30-tal barn med ryggmärgsbråck. omkring 150 svenskar per år får skador på ryggmärgen efter olyckor i trafiken. Ungefär lika många får en ryggmärgsskada på grund av sjukdom, som tumör eller infektion. Ryggmärgsbråck: Barnet opereras inom 24 timmar efter förlossningen. Kirurgen sluter då bråcksäcken. Ryggmärgsbrott: den som fått en skada på ryggmärgen efter olycksfall, opereras ofta snabbt och kan därefter sitta med stöd av korsett. Förbättring kan pågå länge och långsamt kan alltfler funktioner komma tillbaka. Vissa symtomlindrande behandlingar finns. Läs mer om Peder och om ryggmärgsskador på våra diagnossidor: neuroforbundet.se/ryggmargsskador eller scanna QR-koden och 30 31

17 Stroke Bästa rehabiliteringen är att skynda långsamt Klas Edvinsson Konsekvenserna av stroken förändrade Klas liv radikalt. Tidigare var han student med ett stort sportintresse, nu har han tvingats tänka om. Fakta om stroke Plötsligt insjuknande med neurologiska symtom, där orsaken är att blodet inte når fram till hjärncellerna. 85 procent av strokefallen orsakas av hjärninfarkt, som beror på att en blodpropp täpper till en pulsåder i hjärnan och stoppar tillförseln av syre. stroke är en av våra allvarligaste folksjukdomar. Årligen får ca svenskar stroke, ungefär en ärdedel av dem dör. medelåldern är 73 år för män och 77 år för kvinnor. Åtta av tio är över 65 år. Faktorer som ökar risken för stroke är bland annat högt blodtryck, diabetes, rökning, kroniskt förmaksflimmer och en ärftlighet för hjärt och kärlsjukdomar. andra riskfaktorer är högt alkoholintag, höga blodfetter, övervikt samt för lite motion. Förbättring kan pågå länge och långsamt så alltfler funktioner kommer tillbaka. symtomlindrande och förebyggande behandlingar finns. Läs mer om Klas och stroke på våra diagnossidor: neuroforbundet.se/stroke eller scanna QR-koden och 32 33

18 Symtom Många neurologiska diagnoser kan leda till permanenta funktionsnedsättningar som inkontinens, smärta, spasticitet, skolios och nedsatt rörelseförmåga. Att kunna tolka neurologiska symtombilder, göra adekvat utredning och inleda behandling skyndsamt är därför viktigt. Det kan vara svårt att skilja ut patienter med allvarliga symptom från mer alldagliga och kortvariga. Neurologi anses av många läkare som ett "svårt" diagnostiskt område. Hjärntrötthet mental trötthet eller hjärntrötthet är en bekymmersam konsekvens efter traumatiska skallskador, stroke och annan sjukdom i nervsystemet. Inkontinens inkontinens är när man inte kan kontrollera sin urin eller avföring. det är inte en neurologisk diagnos i sig, men kan vara en följd av en neurologisk sjukdom eller skada. Skolios skolios är inte en neurologisk diagnos i sig, utan en beskrivning av ryggradens utseende. Kan också vara en följd av neurologisk diagnos. Smärta nervsmärta eller neuropatisk smärta är en följd av skada eller sjukdom i nervsystemet som omfattar nerver, nervrötter, ryggmärg och hjärna. Spasticitet spasticitet innebär bland annat spända och stela muskler, som dessutom kan röra sig på ett svårt eller okontrollerbart sätt. SRS Segmentell rörelsesmärta segmentell rörelsesmärta förkortas med srs och betyder en form av långvarigt ryggont. Läs mer på: neuroforbundet.se/diagnos-symptom eller scanna QR-koden och 34 35

19 Att vara närstående Sjukdomen har gjort att vi kommit varandra närmare Susanne och Dan Tågmark En neurologisk sjukdom eller skada påverkar inte bara den som får diagnosen. Även för dem som är närstående kan beskedet innebära en drastisk förändring av livet. några goda råd till närstående Läs in dej på diagnosen. det är inte bara en angelägenhet för den som får diagnosen. gå på föredrag om diagnosen/skadan tillsammans. ta reda på din närståendes behov och i vilka situationer du kan vara till stöd, fysiskt och psykiskt. Hitta en kanal att pysa ut egen deppighet, skriv dagbok eller tala med en utomstående. Respektera din sorgereaktion, hos andra närstående och hos den som har diagnos. dela dina tankar till den som har diagnosen, med omdöme. Fundera över vilket utrymme du och din anhöriga har att påverka er situation. det är ofta större än du först tror. ta emot hjälp och råd av dietister, logopeder, sexologer, arbetsterapeuter och psykologer via neurologklinikernas team eller kommunernas anhörigstöd. det är viktigt att vårda sig själv och relationen till den som fått en neurologisk diagnos. Låt sjukdomen eller skadan styra så lite som möjligt. Utnyttja möjligheten till avlösning, personlig assistans eller ledsagare. Egen tid är viktig. Läs mer om paret tågmark och om att vara närstående på våra olika diagnossidor: neuroforbundet.se/narstaende eller scanna QR-koden till vår närståendebroschyr och 36 37

20 Ju fler vi blir, desto mer syns vi Medlemskap och gåvor är avgörande för vår verksamhet. Utan medlemmar kan vi inte förverkliga vår vision om ett samhälle där människor med neurologiska diagnoser har samma rättigheter och möjligheter som alla andra. Det finns flera sätt att stödja vår verksamhet. Du kan bli medlem och ge en gåva. Du kan gilla oss i sociala medier och sprida vårt budskap. Du kan starta egna insamlingar eller om du hellre vill, bli månadsgivare via autogiro. Mer om de olika alternativen hittar du på neuroforbundet.se Som medlem får du: diagnosinformation medlemstidning och e-nyhetsbrev råd och stöd från diagnosstöd råd och stöd av rättsombud diskutera dina erfarenheter med andra i Neuroförbundets community förmånlig sjukförsäkring förmånliga medlemsrabatter Som medlem kan du: delta i lokalföreningens aktiviter gå kurser och seminarier åka med på läger och resor träffa andra med liknande erfarenhet Forskning och rehabilitering Bli månadsgivare Insamlingar Bli medlem Som medlem är du med att: bilda opinion påverka myndigheter och beslutsfattare förbättra hälso- och sjukvården och rehabilitering Prova i tre månader. Har du eller någon i din närhet en neurologisk diagnos, så har du nytta av att vara medlem hos oss. Du kan anmäla dig som provmedlem i tre månader på neuroforbundet.se/prova-pa-medlemskap 38 39

21 neuroforbundet.se neuroförbundet (tidigare neurologiskt Handikappades Riksförbund) är sveriges första intresseorganisation specialiserad på neurologi. Vårt mål är att människor med neurologiska diagnoser har samma möjligheter och rättigheter som alla andra. Vi står för livslust, full delaktighet och stark framtidstro. neuroförbundet har ca medlemmar. Vi företräder ett stort antal diagnoser och stödjer och följer spetsforskningen inom neurologi. BOX 49084, STOCKHOLM. BESÖK: ST ERIKSGATAN 44. TEL

Neurologiska diagnoser och symtom

Neurologiska diagnoser och symtom Neurologiska diagnoser och symtom 1 Välkommen till oss! Neuroförbundet är Sveriges första intresseorganisation specialiserad på neurologi. Över en halv miljon svenskar lever med neurologisk diagnos eller

Läs mer

Sveriges första intresseorganisation specialiserad på neurologi

Sveriges första intresseorganisation specialiserad på neurologi Sveriges första intresseorganisation specialiserad på neurologi Välkommen till oss! Neuroförbundet är Sveriges första intresseorganisation specialiserad på neurologi. Över en halv miljon svenskar lever

Läs mer

Att leva med Ataxier

Att leva med Ataxier Att leva med Ataxier Att leva med ataxier Jag kan fortfarande göra allt på mitt eget sätt Johanna Nordbring, 47 år i dag, gick tredje årskursen på gymnasiet när hon märkte att hon hade problem med balansen.

Läs mer

Att leva med MG myastenia gravis

Att leva med MG myastenia gravis Att leva med MG myastenia gravis Att leva med mg Sjukdomen behöver inte vara så svår att leva med Sara Wickström hade just flyttat hemifrån och börjat studera till ekonom i Visby när besvären började

Läs mer

Organisationen för dig med neurologisk sjukdom eller funktionsnedsättning

Organisationen för dig med neurologisk sjukdom eller funktionsnedsättning Organisationen för dig med neurologisk sjukdom eller funktionsnedsättning Neurologiskt Handikappades RIksförbund Välkommen till oss! I nom Neurologiskt Handikappades Riksförbund (NHR) vet vi hur det är

Läs mer

Att leva med. Lösningsmedelsskador

Att leva med. Lösningsmedelsskador Att leva med Lösningsmedelsskador Att leva med skador från lösningsmedel Den bästa medicinen för mig är att vara ute i naturen När det var som värst trodde Ralph att han hade blivit galen. Minnet och

Läs mer

Neurologiska diagnoser. Att vara närstående

Neurologiska diagnoser. Att vara närstående Neurologiska diagnoser Att vara närstående Att vara närstående Sjukdomen har gjort att vi kommit varandra närmare E n neurologisk sjukdom påverkar inte bara den som är sjuk. Även för den som är närstående

Läs mer

Sveriges första intresseorganisation speicaliserad på neurologi

Sveriges första intresseorganisation speicaliserad på neurologi Sveriges första intresseorganisation speicaliserad på neurologi Välkommen till oss! Inom Neuroförbundet vet vi hur det är att leva med en neurologisk sjukdom eller funktionsnedsättning i familjen. Våra

Läs mer

Att leva med. Polyneuropati

Att leva med. Polyneuropati Att leva med Polyneuropati Att leva med polyneuropati Det är trist att så få känner till sjukdomen Samhällsfrågor har alltid varit viktiga i Hellen Ohlins liv, uppvuxen som hon är i en familj där både

Läs mer

Bästa rehabiliteringen är att skynda långsamt

Bästa rehabiliteringen är att skynda långsamt Att leva med Stroke Att leva med stroke Bästa rehabiliteringen är att skynda långsamt Det sista minnet Klas Edvinsson har av livet, som det såg ut tidigare, är att han trycker på en larmknapp. Det är

Läs mer

Att leva med NMD neuromuskulära sjukdomar

Att leva med NMD neuromuskulära sjukdomar Att leva med NMD neuromuskulära sjukdomar Att leva med nmd Det går att hitta lösningar på det mesta i vardagen Johanna Andersson var i tioårsåldern när både hennes föräldrar och gymnastiklärare uppmärksammade

Läs mer

Att leva med MS multipel skleros

Att leva med MS multipel skleros Att leva med MS multipel skleros Att leva med ms Ibland måste man vara extra snäll mot sig själv Charlotte Sundqvist var en mycket aktiv 16-åring när hon började ana att något var på tok. Sedan en tid

Läs mer

Att leva med. Huntingtons sjukdom

Att leva med. Huntingtons sjukdom Att leva med Huntingtons sjukdom Att leva med Huntingtons sjukdom Jag fokuserar på att leva det liv vi har just nu Mattias Markström var 28 år och nyutbildad skogsvetare när han testade sig för Huntingtons

Läs mer

Kroppens Nervsystem. Micke Sundström, Granbergsskolan 7-9, Bollnäs Micke Sundström

Kroppens Nervsystem. Micke Sundström, Granbergsskolan 7-9, Bollnäs  Micke Sundström Micke Sundström, Granbergsskolan 7-9, Bollnäs www.lektion.se Micke Sundström Nervsystemets två huvuddelar Det centrala nervsystemet Hjärnan & ryggmärgen Det perifera nervsystemet Nervtrådarna i övriga

Läs mer

Att leva med CP cerebral pares

Att leva med CP cerebral pares Att leva med CP cerebral pares Att leva med cp Jag hatar när folk talar över huvudet på mig När Emma Åverling föddes för 39 år sedan var både hon och tvilling systern svårt medtagna av syrebrist, och

Läs mer

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med smärta Jag får ny energi av att stå på scenen Hon var kall och ouppvärmd och repeterade inte i en riktig danssal, den där olycksaliga dagen. Petra

Läs mer

Att leva med. MS multipel skleros

Att leva med. MS multipel skleros Att leva med MS multipel skleros Att leva med ms Ibland måste man vara extra snäll mot sig själv C harlotte Sundqvist var en mycket aktiv 16-åring när hon började ana att något var på tok. Sedan en tid

Läs mer

Att leva med. ALS amyotrofisk lateralskleros

Att leva med. ALS amyotrofisk lateralskleros Att leva med ALS amyotrofisk lateralskleros Att leva med als Jag tar en dag i taget och gör det bästa av den Det började med en högerfot som inte ville få tillbaka sin kraft efter en operation. Wiveca

Läs mer

Att leva med. Parkinsons sjukdom

Att leva med. Parkinsons sjukdom Att leva med Parkinsons sjukdom Att leva med Parkinsons sjukdom Jag mår bättre än jag gjort på mycket länge Hans Arnell var 35 år, nyskild småbarnsfar och trivdes med sitt jobb på polisen, när han förstod

Läs mer

Ataxier Vad händer i nervsystemet? Sakkunnig: docent Tor Ansved, specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi, Läkarhuset Odenplan, Stockholm

Ataxier Vad händer i nervsystemet? Sakkunnig: docent Tor Ansved, specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi, Läkarhuset Odenplan, Stockholm Ataxier Vad händer i nervsystemet? Lillhjärnan samordnar våra rörelser. Lillhjärnan ligger under storhjärnans nacklober alldeles bakom hjärnstammen, som den också är förenad med. Lillhjärnan är framför

Läs mer

Att leva med. Narkolepsi

Att leva med. Narkolepsi Att leva med Narkolepsi Att leva med narkolepsi Det kändes som om jag höll på att sova bort hela livet tonåren var Ida Jegréus så trött att hon inte kunde hålla sig vaken på lektionerna i skolan. Hur

Läs mer

Delegeringsutbildning inom Rehabilitering

Delegeringsutbildning inom Rehabilitering Kungsbacka Kommun Delegeringsutbildning inom Rehabilitering Multipel Skleros 2014-12-18 Sammanställt av: Sofia Johansson, Ingrid Säfblad-Drake, Helena Fahlen, Maria Hellström, Sandra Arvidsson, Jenny Andersson,

Läs mer

en broschyr om en sjukdom med många ansikten

en broschyr om en sjukdom med många ansikten 2013 en broschyr om en sjukdom med många ansikten INNEHÅLL Om sjukdomen sid Vad är MS? 3 Det centrala nervsystemet 3 Vad händer vid MS? 4 Om orsakerna till MS Varför får man MS? 6 Ärftliga faktorer 6 Miljöfaktorer

Läs mer

EN BROSCHYR OM. en sjukdom med många ansikten

EN BROSCHYR OM. en sjukdom med många ansikten 2013 EN BROSCHYR OM en sjukdom med många ansikten INNEHÅLL Vad är MS? OM SJUKDOMEN OM SJUKDOMEN sid Vad är MS? 3 Det centrala nervsystemet 3 Vad händer vid MS? 4 OM ORSAKERNA TILL MS Varför får man MS?

Läs mer

Neurologiska diagnoser. Att vara närstående

Neurologiska diagnoser. Att vara närstående Neurologiska diagnoser Att vara närstående Att vara närstående Sjukdomen har gjort att vi kommit varandra närmare E n neurologisk sjukdom påverkar inte bara den som är sjuk. Även för den som är närstående

Läs mer

Lär dig mer om stroke och rädda liv!

Lär dig mer om stroke och rädda liv! Sommar i september Vilken sommar vi fick, hörrni! Och än verkar den inte vara slut... Härligt! Vi har haft ett lite väl långt sommaruppehåll från nyhetsbreven men är säkra på att du inte saknat oss förrän

Läs mer

Att leva med Spasticitet

Att leva med Spasticitet Att leva med Spasticitet Fakta Vad är spasticitet? Förmågan till förflyttning, händernas finmotorik och kommunikation med mimik och gester, är grundläggande funktioner i våra vardagsliv. Störningar i rörelseförmåga

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

F-tandvård i Region Skåne

F-tandvård i Region Skåne F-tandvård i Region Skåne Tandvård vid långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning F-kort utfärdas efter läkarintyg som styrker att man är berättigad till ersättningen. Ingående grupper: F1)Svår psykisk

Läs mer

Att leva med Inkontinens

Att leva med Inkontinens Att leva med Inkontinens Att leva med inkontinens Det är viktigt att söka hjälp och inte lida i det tysta Under lång tid bar Kerstin Järneberg på en hemlighet. Till sist tog hon mod till sig och sökte

Läs mer

Det rör sig i musklerna - kan det vara ALS?

Det rör sig i musklerna - kan det vara ALS? Det rör sig i musklerna - kan det vara ALS? Ingela Nygren överläkare, med dr neurologkliniken Akademiska sjukhuset Uppsala Läkardagarna i Örebro 12-04-26 Det rör sig i musklerna - kan det vara ALS? Ja,

Läs mer

ALLT OM FÖRLORAD RÖRLIGHET. Solutions with you in mind

ALLT OM FÖRLORAD RÖRLIGHET.  Solutions with you in mind ALLT OM FÖRLORAD RÖRLIGHET Solutions with you in mind www.almirall.com VAD ÄR DET? Hos patienter med multipel skleros (MS), definieras förlorad rörlighet som varje begränsning av rörlighet som orsakas

Läs mer

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM SMÄRTA www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Smärta beskrivs som en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse som är förknippad med en skadlig stimulus. Hos personer som

Läs mer

Ta hand om din hjärna

Ta hand om din hjärna Ta hand om din hjärna www.aivoliitto.fi Vad kan du göra för att minska risken att drabbas? En stroke uppstår sällan utan någon tydlig riskfaktor. Ju fler riskfaktorer du har samtidigt, desto större är

Läs mer

Fakta om tuberös skleros (TSC)

Fakta om tuberös skleros (TSC) Fakta om tuberös skleros (TSC) Tuberös skleros är en medfödd genetisk sjukdom som karaktäriseras av tumörliknande förändringar i hjärnan och olika organ i kroppen. Förändringarna kan vara allt från små

Läs mer

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova?

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? I natt pirrar det i benen på alltför många svenskar. Få känner till att obehagskänslorna inne i benen kan vara ett sjukdomstillstånd, Restless Legs Syndrom

Läs mer

Fakta om stroke. Pressmaterial

Fakta om stroke. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om stroke Stroke (hjärnblödning, slaganfall) är den främsta orsaken till svåra funktionshinder hos vuxna och den tredje största dödsorsaken efter hjärtsjukdom och cancer. Omkring 30

Läs mer

Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund

Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund TIA/hjärninfarkt Trombocythämmare, statin, blodtryckssänkare, ultraljud halskärl, karotiskirurgi,

Läs mer

Information om Reminyl depotkapslar (galantamin)

Information om Reminyl depotkapslar (galantamin) Information om Reminyl depotkapslar (galantamin) Alzheimers sjukdom I Sverige finns det cirka 150 000 personer som har en så kallad demenssjukdom. Egentligen är demenssjukdom ett samlings - begrepp för

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

Tips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se

Tips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se Tips och råd om överaktiv blåsa Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se VES-100973-1 02.2011 Relevans.net Man räknar med att cirka 200 miljoner människor i världen har problem med blåsan.

Läs mer

EFFEKT I TID En patientbroschyr om MS och TYSABRI. Diagnos Centrala nervsystemet Behandling Mål med behandling Effekt Hos MS-sköterskan

EFFEKT I TID En patientbroschyr om MS och TYSABRI. Diagnos Centrala nervsystemet Behandling Mål med behandling Effekt Hos MS-sköterskan EFFEKT I TID En patientbroschyr om MS och TYSABRI Diagnos Centrala nervsystemet Behandling Mål med behandling Effekt Hos MS-sköterskan Vad är MS? Världens första professor i neurologi hette Jean-Martin

Läs mer

Att leva med. Skolios

Att leva med. Skolios Att leva med Skolios Att leva med skolios Ridningen har hjälpt mig att hålla humöret uppe Lina Halldin har genomgått två stora operationer på grund av skolios. Hon vurmar för hästar och ridning och har

Läs mer

Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder. Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25

Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder. Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25 Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder 1 Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25 Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder Det finns ett antal olika

Läs mer

Lite kort om Fibromyalgi av Dr. Bo Fra st, fra n Alingsa s

Lite kort om Fibromyalgi av Dr. Bo Fra st, fra n Alingsa s Lite kort om Fibromyalgi av Dr. Bo Fra st, fra n Alingsa s Leg. läkare Bo Fråst har mer än 30 år som specialist inom allmänmedicin. Han har en passion utöver det vanliga för patienterna. Speciellt för

Läs mer

NATIONELLT CORE CURRICULUM i NEUROLOGI 2014 01 24 Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt efter genomgången grundutbildning i läkarprogrammet

NATIONELLT CORE CURRICULUM i NEUROLOGI 2014 01 24 Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt efter genomgången grundutbildning i läkarprogrammet NATIONELLT CORE CURRICULUM i NEUROLOGI 2014 01 24 Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt efter genomgången grundutbildning i läkarprogrammet I. INLEDNING OCH ÖVERGRIPANDE MÅL 1 II. PRAKTISKA FÄRDIGHETER

Läs mer

Program våren 2016 1

Program våren 2016 1 Program våren 2016 1 VÄ LKOMMEN TILL VÄ RENS ÄKTIVITETER Hej på er! Efter en kall och mot slutet snöig vinter går vi nu mot vår och sommar igen. Vi ser fram emot att träffa Er på våra aktiviteter som finns

Läs mer

Smärta och inflammation i rörelseapparaten

Smärta och inflammation i rörelseapparaten Smärta och inflammation i rörelseapparaten Det finns mycket man kan göra för att lindra smärta, och ju mer kunskap man har desto snabbare kan man sätta in åtgärder som minskar besvären. Det är viktigt

Läs mer

När hjärnan inte orkar om hjärntrötthet

När hjärnan inte orkar om hjärntrötthet När hjärnan inte orkar om hjärntrötthet Lars Rönnbäck och Birgitta Johansson Göteborgs universitet, Sahlgrenska akademin Svårt att fatta Jag har inget minne av själva smällen, jag trodde länge att jag

Läs mer

Tentamen Medicin A, Sjukdomslära med inriktning arbetsterapi (15 p) Kurskod: MC1006

Tentamen Medicin A, Sjukdomslära med inriktning arbetsterapi (15 p) Kurskod: MC1006 Tentamen Medicin A, Sjukdomslära med inriktning arbetsterapi (15 p) Kurskod: MC1006 Kursansvarig: Sara Nordkvist 2010-12-14 Skrivtid 300 min Totalpoäng: 83 Poängfördelning: Tentamen neurologi: Sara Nordkvist

Läs mer

Forskningsföreläsning Hjärt-Lungfonden. STROKE en folksjukdom. Östersund 2013-02-18 Eva-Lotta Glader

Forskningsföreläsning Hjärt-Lungfonden. STROKE en folksjukdom. Östersund 2013-02-18 Eva-Lotta Glader Forskningsföreläsning Hjärt-Lungfonden STROKE en folksjukdom Östersund 2013-02-18 Eva-Lotta Glader Innehåll Vad är stroke? Hur kan vi behandla? Hur går det sen? Forskning Stroke och läkemedelsföljsamhet

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2002:45 1 (9) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2000:49 av Inger Persson (v) om att ytterligare rehabiliteringsteam skall inrättas för patienter som drabbats av Parkinsons sjukdom

Läs mer

PATIENTINFORMATION Levetiracetam Actavis. Vid behandling av epilepsi

PATIENTINFORMATION Levetiracetam Actavis. Vid behandling av epilepsi PATIENTINFORMATION Levetiracetam Actavis Vid behandling av epilepsi Levetiracetam Actavis är ett läkemedel som används vid behandling av epilepsi, antingen ensamt eller tillsammans med andra läkemedel.

Läs mer

Glucosamine ratiopharm

Glucosamine ratiopharm Glucosamine ratiopharm För symtomlindring vid mild till måttlig knäledsartros Observera! Använd inte Glucosamine ratiopharm: om du är allergisk mot skaldjur (eftersom glukosamin utvinns ur skaldjur) om

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Tentamen i neurologi, 3 bp, sjukgymnastprogrammet, Uppsala Universitet

Tentamen i neurologi, 3 bp, sjukgymnastprogrammet, Uppsala Universitet Tentamen i neurologi, 3 bp, sjukgymnastprogrammet, Uppsala Universitet 16 september 2011 Totalt antal poäng på skrivning: 30 poäng. För godkänd krävs 20 poäng Tentamen återlämnas senast 4 oktober Kursledare:

Läs mer

Neurologi. RDK Frösundavik 2011-03-23. Magnus Fogelberg

Neurologi. RDK Frösundavik 2011-03-23. Magnus Fogelberg Neurologi RDK Frösundavik 2011-03-23 Magnus Fogelberg Neurologi Läran om nervsystemet Hjärnan med hjärnstam och lillhjärna Ryggmärgen och dess rötter Perifera nerver Neuromuskulära övergången Muskler (primära

Läs mer

PATIENTINFORMATION Lamotrigin Actavis. Vid behandling av epilepsi

PATIENTINFORMATION Lamotrigin Actavis. Vid behandling av epilepsi PATIENTINFORMATION Lamotrigin Actavis Vid behandling av epilepsi Lamotrigin Actavis är ett läkemedel som används vid behandling av epilepsi, antingen ensamt eller tillsammans med andra läkemedel. Kanske

Läs mer

Medicin B, Medicinsk temakurs 3, 30 högskolepoäng

Medicin B, Medicinsk temakurs 3, 30 högskolepoäng Medicin B, Medicinsk temakurs 3, 30 högskolepoäng Tema Neuro och Rörelse Skriftlig tentamen 23 mars 2012 OBS!!! Frågorna skall läggs i separata lila omslag enligt nedan: Martin Gunnarsson: 1, 3, 4, 6,

Läs mer

opereras för förträngning i halspulsådern

opereras för förträngning i halspulsådern Till dig som skall opereras för förträngning i halspulsådern Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-01 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på

Läs mer

Lars Rönnbäck, professor i neurologi Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Lars Rönnbäck, professor i neurologi Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Symtom vid hjärntrötthet eller mental trötthet är bl.a. koncentrationssvårigheter, stresskänslighet, sömnsvårigheter, försämrad förmåga att komma igång och ta initiativ Lars Rönnbäck, professor i neurologi

Läs mer

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. Oroliga själar Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. 1 Sluta oroa dig i onödan! Om du har generaliserat ångestsyndrom har du antagligen fått uppmaningen många

Läs mer

PATIENTINFORMATION Gabapentin Actavis. Vid behandling av epilepsi

PATIENTINFORMATION Gabapentin Actavis. Vid behandling av epilepsi PATIENTINFORMATION Gabapentin Actavis Vid behandling av epilepsi Gabapentin Actavis är ett läkemedel som används vid behandling av epilepsi, antingen ensamt eller tillsammans med andra läkemedel. Kanske

Läs mer

NLL-2013-05 Foto: Maria Fäldt. Har du rätt till billigare tandvård? Landstingets tandvårdsstöd få tandvård till sjukvårdskostnad

NLL-2013-05 Foto: Maria Fäldt. Har du rätt till billigare tandvård? Landstingets tandvårdsstöd få tandvård till sjukvårdskostnad NLL-2013-05 Foto: Maria Fäldt Har du rätt till billigare tandvård? Landstingets tandvårdsstöd få tandvård till sjukvårdskostnad Foto: Maria Fäldt Ta hand om din mun En god munhälsa är viktigt för att må

Läs mer

Manus Neuropatisk smärta. Bild 2

Manus Neuropatisk smärta. Bild 2 Manus Neuropatisk smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om neuropatisk smärta. Även om du inte just nu har någon smärta från rörelseapparaten eller från de inre organen rekommenderar jag att du tar del

Läs mer

Landstingets tandvårdsstöd

Landstingets tandvårdsstöd Landstingets tandvårdsstöd Beställarenheten för tandvård Camilla Ohlsson 0480-841 81 camilla.ohlsson@ltkalmar.se Det särskilda tandvårdsstödet F tandvård vid vissa långvariga sjukdomar eller funktionsnedsättning

Läs mer

Version 8, 2001-11-18 OMR 6:1 BILAGA MÄN PATIENT 1 (11)

Version 8, 2001-11-18 OMR 6:1 BILAGA MÄN PATIENT 1 (11) PATIENT 1 (11) Upplevda besvär SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory Vi önskar få veta direkt av Dig hur Du upplever den behandling som Du får. För varje besvär som anges nedan ber

Läs mer

Neurologisk utbildning för sjukgymnaster Dag 1 Termin 3 Vårterminen 2010, 8-20 februari Ansvarig: Erik Lundström, neurolog och medicine doktor

Neurologisk utbildning för sjukgymnaster Dag 1 Termin 3 Vårterminen 2010, 8-20 februari Ansvarig: Erik Lundström, neurolog och medicine doktor Neurologisk utbildning för sjukgymnaster Dag 1 Termin 3 Vårterminen 2010, 8-20 februari Ansvarig: Erik Lundström, neurolog och medicine doktor * Mån 8 feb 08:15-09:00 Intro till kursen Erik Lundström Genomgång

Läs mer

INFORMATION OM INVEGA

INFORMATION OM INVEGA INFORMATION OM INVEGA Du är inte ensam Psykiska sjukdomar är vanliga. Ungefär var femte svensk drabbas varje år av någon slags psykisk ohälsa. Några procent av dessa har en svårare form av psykisk sjukdom

Läs mer

Vad är Fabrys sjukdom? Information om Fabrys sjukdom

Vad är Fabrys sjukdom? Information om Fabrys sjukdom Vad är Fabrys sjukdom? Information om Fabrys sjukdom Inledning Fabrys sjukdom (även känd som Anderson-Fabrys sjukdom efter de två forskare som upptäckte sjukdomen) är en sällsynt genetisk sjukdom. Orsaken

Läs mer

ATT LEVA MED DIABETES

ATT LEVA MED DIABETES ATT LEVA MED DIABETES ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA Ett pressmaterial från Eli Lilly Sweden AB HA 090126-01 INLEDNING Ungefär 350 000 svenskar har diabetes en sjukdom som blir allt vanligare. Att leva med

Läs mer

Njurcancer. Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus.

Njurcancer. Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus. Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 520 00 www.pfizer.se Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus. SUT20140120PSE02 Njurcancer Bakgrund

Läs mer

Klassificering för medicinskt kort från och med april 2015

Klassificering för medicinskt kort från och med april 2015 Klassificering för medicinskt kort från och med april 2015 Medicinskt kortet För att kunna starta i en tävling på nationell nivå för ryttare/kuskar med funktionsnedsättning krävs ett medicinskt kort. Det

Läs mer

Uttalade prioriterade områden för år 2013 är. Intressepolitik NHR-fondenForskning Medlemssupport Medlemsvärvning Organisatoriska frågor

Uttalade prioriterade områden för år 2013 är. Intressepolitik NHR-fondenForskning Medlemssupport Medlemsvärvning Organisatoriska frågor Verksamhetsplan 2013 Inriktningen på 2013 års verksamhet är att försöka prioritera ett antal områden där vi lägger ner mer resurser och att vi i dessa uttalade områden har tid för god planering, genomförande

Läs mer

TILL DIG SOM FÅR BEHANDLING MED TYSABRI VID SKOVVIS FÖRLÖPANDE MS (NATALIZUMAB)

TILL DIG SOM FÅR BEHANDLING MED TYSABRI VID SKOVVIS FÖRLÖPANDE MS (NATALIZUMAB) TILL DIG SOM FÅR (NATALIZUMAB) BEHANDLING MED TYSABRI VID SKOVVIS FÖRLÖPANDE MS Tag noga del av informationen i bipacksedeln som följer med läkemedlet. 1 Denna broschyr är ett komplement till behandlande

Läs mer

PATIENTINFORMATION BOTOX vid behandling av cervikal dystoni (spastisk torticollis)

PATIENTINFORMATION BOTOX vid behandling av cervikal dystoni (spastisk torticollis) PATIENTINFORMATION BOTOX vid behandling av cervikal dystoni (spastisk torticollis) Egna anteckningar BOTOX-behandling kan lindra symtomen vid cervikal dystoni Din läkare har konstaterat att du lider av

Läs mer

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. 1 Sjukdomen är ofta förknippad med övervikt. En viktig del av behandlingen är därför

Läs mer

Bältros kan bryta ut när som helst

Bältros kan bryta ut när som helst Bältros kan bryta ut när som helst 10 brännande frågor om bältros 1. Vad är bältros? Bältros är en virussjukdom som orsakas av återaktivering av det virus som ger upphov till vattkoppor. För att drabbas

Läs mer

HJÄRTGUIDEN. En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART.

HJÄRTGUIDEN. En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART. HJÄRTGUIDEN En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART. Välkommen till Hjärtguiden Hjärtguiden vänder sig till dig som behandlats

Läs mer

Medicin vid ADD/ADHD

Medicin vid ADD/ADHD Medicin vid ADD/ADHD Om mig och mottagningen 49 år, läkare 1994 Startade 2006 hemma i källaren, kv. Aftonstjärnan 5 medarbetare 800 diagnoser 250 medicineringar Personlig erfarenhet Kvällens föreläsning

Läs mer

Neurologisk rehabilitering

Neurologisk rehabilitering Neurologisk rehabilitering I den här rapporten finner du svar på hur Neuroförbundets medlemmar ser på möjligheten att få rehabilitering i ert landsting. Vi jämför svaren på de enkäter vi gjort åren 2007

Läs mer

Frida har ALS: Jag kommer aldrig att få se mina barn växa upp

Frida har ALS: Jag kommer aldrig att få se mina barn växa upp Frida har ALS: Jag kommer aldrig att få se mina barn växa upp I generationer har den obotliga och dödliga nervsjukdomen ALS drabbat 26-åriga Fridas släkt. Hennes mormor, mor, morbror och två kusiner har

Läs mer

Serviceproducentens årsrapport 2015

Serviceproducentens årsrapport 2015 Rehabiliteringsgruppen Serviceproducentens årsrapport 2015 Skriv ut en blankett för varje linje Besvara frågorna för endast en linje på samma blankett Fyll i uppgifterna för varje linje på en separat blankett

Läs mer

Upplevda besvär. SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory OMR 6:1 BILAGA KVINNOR PATIENT 1 (11)

Upplevda besvär. SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory OMR 6:1 BILAGA KVINNOR PATIENT 1 (11) PATIENT 1 (11) Upplevda besvär SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory Vi önskar få veta direkt av Dig hur Du upplever den behandling som Du får. För varje besvär som anges nedan ber

Läs mer

Neuromuskulärt Centrum Sjuksköterskemottagning DM 1

Neuromuskulärt Centrum Sjuksköterskemottagning DM 1 Neuromuskulärt Centrum Sjuksköterskemottagning DM 1 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Brickless Centre Odense 2011 Blanka Andersson Karin Håkansson 2011-09-28 Syfte Att skapa en strukturerad sjuksköterskemottagning

Läs mer

Ärftliga sjukdomar i perifera nerver-klinik och konsekvenser Barbro Westerberg 10 05 10 Tylösand HMSN - CMT CMT Charcot-Marie och Tooth HMSN hereditär motorisk-sensorisk sensorisk neuropati CMT används

Läs mer

Athir Tarish. Geriatriker, Överläkare Geriatriska Kliniken

Athir Tarish. Geriatriker, Överläkare Geriatriska Kliniken Athir Tarish Geriatriker, Överläkare Geriatriska Kliniken 1 A. Nedsatt uppmärksamhet (fokusera, hålla kvar, växla) och medvetandegrad B. Akut eller subakut, växlande förlopp under dygnet C. Ytterligare

Läs mer

Hydrocephalus och shunt

Hydrocephalus och shunt Hydrocephalus och shunt Den här broschyren berättar om hydrocephalus (vattenskalle) och shunt. Den riktar sig i första hand till familjer och personal som kommer i kontakt med barn och ungdomar som har

Läs mer

Vårprogram 2015. 1990 25 År 2015

Vårprogram 2015. 1990 25 År 2015 NeNN Vårgårda Herrljunga lokalförening (Tidigare NHR) Du når Anna på vårt kansli, telefon 0322-61 15 88 eller via mail: alingsas@neuroforbundet.se Kansliet är öppet vardagar 10.00 14.00 Adress: Kungsgatan

Läs mer

Epilepsi i rottweiler rasen; Hälsoformulär till djurägaren i ett forskningsprojekt med syfte att finna den genetiska bakgrunden till epilepsi i rasen.

Epilepsi i rottweiler rasen; Hälsoformulär till djurägaren i ett forskningsprojekt med syfte att finna den genetiska bakgrunden till epilepsi i rasen. Epilepsi i rottweiler rasen; Hälsoformulär till djurägaren i ett forskningsprojekt med syfte att finna den genetiska bakgrunden till epilepsi i rasen. Datum: Djurägarens namn: Djurägarens personnummer

Läs mer

Neurologisk rehabilitering

Neurologisk rehabilitering Neurologisk rehabilitering I den här rapporten finner du svar på hur Neuroförbundets medlemmar ser på möjligheten att få rehabilitering i ert landsting. Vi jämför svaren på de enkäter vi gjort åren 2007

Läs mer

SOSFS 2012:17 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Tandvård vid långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2012:17 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Tandvård vid långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2012:17 (M) Föreskrifter och allmänna råd Tandvård vid långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Delegeringsutbildning inom Rehabilitering

Delegeringsutbildning inom Rehabilitering Kungsbacka Kommun Delegeringsutbildning inom Rehabilitering Parkinsons sjukdom 2014-12-18 Sammanställt av: Sofia Johansson, Helena Fahlén, Ingrid Säfblad-Drake, Maria Hellström, Sandra Arvidsson, Jenny

Läs mer

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Sallas sjukdom

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Sallas sjukdom 6-- Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Sallas sjukdom Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos personer

Läs mer

Neurologisk rehabilitering

Neurologisk rehabilitering Neurologisk rehabilitering I den här rapporten finner du svar på hur Neuroförbundets medlemmar ser på möjligheten att få rehabilitering i ert landsting. Vi jämför svaren på de enkäter vi gjort åren 2007

Läs mer

Beställarenheten för tandvård

Beställarenheten för tandvård Beställarenheten för tandvård Landstingets organisation Beställartand vården Ltkalmar.se 2015-04-01 2 Planeringsenheten Christina Edward enhetschef Beställarenheten för tandvård: Camilla Ohlsson handläggare

Läs mer

HJÄRNAN OCH NERVSYSTEMET

HJÄRNAN OCH NERVSYSTEMET HJÄRNAN OCH NERVSYSTEMET NERVSYSTEMET Hjärna Ryggmärg Nerver Nervsystemet enorm dator Ständig ström av elektriska signaler till hjärnan Hjärnan tolkar/bearbetar informa#onen vi ser, hör, känner, luktar

Läs mer

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck (hypertoni) är något av en folksjukdom. Man räknar med att ungefär

Läs mer

Glaukom en vanlig ögonsjukdom insikt

Glaukom en vanlig ögonsjukdom insikt Glaukom en vanlig ögonsjukdom insikt Pfizer AB, Vetenskapsvägen 10, 19190 Sollentuna, tel 08-550 520 00 www.pfizer.se Med åren påverkas kroppen på ett sätt som vi inte alltid kan styra. En del åkommor

Läs mer