PATIENTINFORMATION Gabapentin Actavis. Vid behandling av epilepsi

Transkript

1 PATIENTINFORMATION Gabapentin Actavis Vid behandling av epilepsi

2 Gabapentin Actavis är ett läkemedel som används vid behandling av epilepsi, antingen ensamt eller tillsammans med andra läkemedel. Kanske har du frågor och funderingar över din medicinering. Med denna broschyr försöker vi ge dig och anhöriga en så allsidig information som möjligt om vårt läkemedel och besvara de vanligaste frågorna. Vi ber dig också att noga läsa och spara bipacksedeln som finns i läkemedelsförpackningen. Med vänlig hälsning Actavis Epilepsi Vad är epilepsi? Epilepsi är en vanlig diagnos och man kan drabbas när som helst i livet men vanligast är under det första levnadsåret och när man är över 65 år. I Sverige har mer än barn, ungdomar och vuxna epilepsi. De flesta kan trots sin epilepsi leva ett normalt liv. Viktig information Var särskilt försiktig med Gabapentin Actavis: om du har njursvikt/problem med njurarna om du står på hemodialys och får muskelvärk eller utvecklar muskelsvaghet, kontakta då din läkare om du får ihållande magont, blir illamående och kräks, kontakta då omedelbart din läkare Epilepsi är ingen sjukdom i sig utan symtom på störningar i hjärnans nervimpulser. När man haft minst två* spontana anfall ställs diagnosen epilepsi. Med spontant menas att anfallet inte orsakats av en tillfällig yttre påfrestning, som till exempel i samband med akut infektion i hjärnan eller hjärnhinnorna, vid akut stroke, förgiftning eller direkt efter en period av stort alkoholintag. Det finns också flera andra tillstånd som direkt kan orsaka ett epileptiskt anfall. Man talar då om akutsymtomatiskt epileptiskt anfall och detta innebär inte att man har epilepsi. Sömnbrist kan ibland utlösa epileptiska anfall, särskilt hos den som har epilepsi. Då ses sömnbristen som en provocerande faktor. Epilepsi kan förekomma med många olika typer av anfall, allt från en kort frånvarokänsla på några sekunder till plötslig medvetslöshet med kramper. En del har bara ett fåtal anfall under hela livet medan andra kan ha flera anfall varje dag. *Vid speciella omständigheter redan efter ett anfall 3

3 Välkommen in i hjärnan Hjärnan är ett fantastiskt organ uppbyggt av mer än tusen miljarder nervceller sammankopplade med varandra i stora nätverk. En nervcell består av en cellkropp och nervtrådar. Våra sinnesintryck liksom drömmar och tankar förmedlas genom elektriska och kemiska signaler som löper genom nervcellernas trådar. Centrum för signalerna är hjärnan. I hjärnans yttre skikt finns barken som delas in i lober. Varje lob har specifika funktioner. Exempelvis styr pannloben våra rörelser och i nackloben sitter syncentrum. De elektriska signalerna fortplantar sig från nervcell till nervcell genom deras nervtrådar. För att de elektriska signalerna inte ska skena iväg okontrollerat och skapa kaos i hjärnan, så bromsas signalerna upp av ett kemiskt bromsämne som frisätts i ändarna på nervtrådarna. När hjärnan fungerar normalt råder en balans mellan stimulerande och bromsande ämnen i nervändarna. Nervtråd Stimulerande ämne Mottagarceller Elektrisk signal Blåsor med stimulerande och bromsande ämnen Bromsande ämne Cellkropp Ny elektrisk signal Pannlob Hjässlob Nervtråd Nervtråd Tinningslob Nacklob Vänster: Nervcell med cellkropp och nervtrådar. Höger: En elektrisk signal når fram till slutet av en nervtråd. Kemiska ämnen frisätts från blåsor, stimulerande ämnen startar upp en ny elektrisk signal (gröna kulor) och bromsande ämnen bromsar upp den elektriska signalen (röda kulor). 4 5

4 Epileptiskt anfall - nervsignaler som skenar Vid ett epileptiskt anfall har nervsignalerna i hjärnbarken plötsligt blivit överaktiva och skenar iväg från hjärncell till hjärncell. Anfallet har ofta en startpunkt i hjärnan där cellerna är mer lättretliga än normalt. Detta tror man beror på att balansen mellan stimulerande och bromsande ämnen av någon anledning är rubbad. Till exempel kan det uppstått en brist av det bromsande ämnet, eller en överaktivitet av stimulerande ämnen. Ett epileptiskt anfall pågår. Nervsignalerna i hjärnbarken skenar iväg från hjärncell till hjärncell på grund av att antalet bromsande ämnen (röda kulor) är färre än de stimulerande ämnena (gröna kulor). Olika slags anfall Ett epileptiskt anfall kommer plötsligt och är oftast kortvarigt, från några sekunder upp till några minuter. Anfallen brukar för den enskilde personen yttra sig på samma sätt varje gång men skiljer sig mellan olika individer. Vilka symtom det epileptiska anfallet ger beror på vilken del eller delar av hjärnan som den epileptiska aktiviteten äger rum och hur det sprider sig i hjärnan. De epileptiska anfallen delas in i tre huvudgrupper: Generaliserade anfall Generaliserade anfall startar samtidigt i stora delar av hjärnan och leder till en snabb spridning av den epileptiska aktiviteten till hjärnans båda hjärnhalvor. Flera lober drabbas och orsakar därför många olika symtom. Fokala anfall Fokala anfall är oftast begränsade till en del av en lob men kan ibland även sprida sig till hela hjärnan. Symtomen vid fokala anfall beror på vilket område i hjärnan som drabbas. Anfall av okänd orsak Oklart om anfallen är generaliserade eller fokala. 6 7

5 Behandling med Gabapentin Actavis Läkemedel mot epilepsi kallas antiepileptika. Ett sådant är Gabapentin Actavis. Behandlingen med läkemedel syftar till att förhindra att epileptiska anfall uppstår men botar inte epilepsin som sådan. Så här använder du Gabapentin Actavis Så här fungerar Gabapentin Actavis Gabapentin Actavis förhindrar ett epileptiskt anfall genom att bromsa upp de skenande elektriska signalerna. Detta tror man sker på två sätt: 1. Gabapentin Actavis verkar direkt på nervcellernas trådar och bromsar upp de elektriska signalerna genom nervtrådarna (lättar på gasen). 2. Gabapentin Actavis ökar mängden bromsande ämnen som frisätts mellan nervtrådarna (trycker på bromsen). Resultatet blir att de elektriska signalerna förhindras att spridas okontrollerat från nervcell till nervcell och därmed tillåts inte det epileptiska anfallet att komma igång. 1 Gabapentin Actavis bromsar upp de skenande nervsignalerna 2 Gabapentin Actavis ökar mängden bromsande ämnen mellan nervtrådarna. Använd alltid Gabapentin Actavis enligt läkarens anvisning. Är du osäker ska du rådfråga din läkare eller personalen på ditt apotek. Normalt inleds behandlingen med en låg dos som sedan trappas upp stegvis. Det kan ta ett tag att finna den dos som är bäst för dig. Gabapentin Actavis kapslar ska sväljas hela med rikligt med vatten. Tugga inte kapslarna. Gabapentin Actavis kan tas med eller utan mat. Ta alltid hela den dos som läkaren har ordinerat. Ta aldrig bara en del av en kapsel. 1 2 Hur länge bör behandlingen pågå? Det är din läkare som tillsammans med dig bestämmer hur länge behandlingen ska pågå. Det är viktigt att du inte avbryter behandlingen utan att först kontakta din läkare. Om du abrupt slutar att ta Gabapentin Actavis kan det medföra risk för ökat antal anfall. Om behandlingen av någon anledning avbryts bör dosen minskas gradvis enligt den ordination som du får av din läkare. 8 9

6 Vad ska jag göra om jag tagit för stor mängd Gabapentin Actavis? Om du har tagit för stor mängd av Gabapentin Actavis eller ett barn fått i sig läkemedlet av misstag ska man omedelbart kontakta läkare, sjukhuspersonal, apotekspersonal eller Giftinformationscentralen (tel. 112) för bedömning av risken och samt rådgivning. Vad ska jag göra om jag missat att ta min medicin? Ta inte extra kapslar för att kompensera för en glömd dos. Om du har glömt att ta ditt läkemedel fråga då din läkare hur du ska börja igen. Har det gått en längre tid sedan din senaste dos är detta mycket viktigt. Vilka är de vanligaste biverkningarna? Gabapentin Actavis kan, liksom andra läkemedel, ge biverkningar, men alla användare behöver inte få dem. Biverkningar som är mycket vanliga och förekommer hos fler än 1 av 10 patienter, är bland annat dåsighet, yrsel, bristande koordinationsförmåga, trötthet. Mer information om biverkningar finner du i bipacksedeln som finns i förpackningen. Kan jag använda andra mediciner? Effekten av Gabapentin Actavis kan ändras och risken för biverkningar öka om du samtidigt använder vissa andra mediciner. En förteckning över dessa finner du i bipacksedeln som finns i förpackningen. Tala alltid om för din läkare om du tar eller nyligen tagit andra mediciner. Det gäller även receptfria läkemedel och naturläkemedel. Graviditet och amning Gabapentin Actavis ska inte tas under graviditet om inte läkaren har sagt åt dig att göra det. Det har inte gjorts några studier som har specifikt undersökt gabapentin hos gravida kvinnor men det har rapporterats att andra epilepsiläkemedel har medfört en ökad risk för fosterskada, särskilt när flera sådana läkemedel används samtidigt. Därför bör en graviditet vara planerad hos de som har epilepsi. Detta för att kunna justera medicineringen och för att minska risken för missbildningar. Gabapentin Actavis går över i modersmjölk. Effekten på det ammade barnet är inte känd. Du ska därför alltid kontakta läkare innan du använder Gabapentin Actavis medan du ammar. Kan jag köra bil? Gabapentin kan orsaka yrsel, dåsighet och trötthet. Du ska därför inte framföra fordon, använda komplicerade maskiner eller utföra andra eventuellt farliga aktiviteter förrän du vet om det här läkemedlet påverkar din förmåga att utföra sådana aktiviteter. Du är själv ansvarig för att bedöma om du är i kondition att framföra motorfordon eller utföra arbete som kräver skärpt vaksamhet. Men kom ihåg att för att få köra bil när man har epilepsi krävs ett års anfallsfrihet. Kan jag dricka alkohol? Det finns inga speciella restriktioner när det gäller intag av alkohol utöver en allmän rekommendation att vara försiktig med överdrivet alkoholintag, i synnerhet om du lider av epilepsi

7 Så här gör du när någon drabbas av ett anfall Ett epileptiskt anfall med medvetslöshet och kramper kan första gången uppfattas som obehagligt och skrämmande. Men i de allra flesta fall är anfallen helt ofarliga och går över av sig självt efter någon eller några minuter, även om det kan kännas mycket längre för den som observerar ett anfall. Här ges råd för hur man ska agera och hjälpa den drabbade: Försök behåll lugnet och lugna andra i omgivningen Se till att personen har fria luftvägar, knäpp upp skjorta och slips Skydda personen från att skada sig. Flytta vassa, hårda eller varma föremål. Lägg något mjukt under huvudet Stoppa inte in något i munnen eller försök öppna munnen Försök inte hejda kramperna, håll inte fast personen Gör inte konstgjord andning. Andningsuppehåll på upp till någon minut är ofta en del av anfallet. När den stela krampfasen släpper, återkommer andningen successivt av sig själv När kramperna har slutat och kroppen är slapp, lägg personen i stabilt sidoläge för att underlätta andningen (skapa fria luftvägar) Stanna tills dess att personen återhämtat sig. Vid behov erbjud dig att följa personen hem. Försök kontakta föräldrarna om det är ett barn som har haft ett anfall Larma 112 om: Anfallet varar längre än fem minuter Ett nytt anfall återkommer snabbt efter det första Personen inte återhämtar sig vid upprepade anfall Personen är skadad eller gravid Patientinformationen är faktagranskad av: Kristina Lisovska, epilepsisjuksköterska, neuromottagningen, SU/Sahlgrenska Richard Svensson, överläkare, medicinkliniken, neurologsektionen, CSK Kristianstad Anna Edelvik, specialistläkare neurologi, neuromottagningen, SU/Sahlgrenska Actavis AB, Strandbergsgatan 61, Stockholm Växel: +46 (0) , info@actavis.se Det tar dock ofta några minuter upp till en kvart innan man får kontakt med en person som har haft ett stort krampanfall med medvetandeförlust Personen inte har känd epilepsi eftersom symtomen kan vara orsakade av annan allvarlig sjukdom MSR reklambyrå / RGN FEB 2015