Boverket. Alternativa uppvärmningsformer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Boverket. Alternativa uppvärmningsformer"

Transkript

1 Boverket Alternativa uppvärmningsformer i befintliga permanentbebodda småhus

2

3 Alternativa uppvärmningsformer i befintliga permanentbebodda småhus Boverket juli 2008

4 Titel: Alternativa uppvärmningsformer i befintliga permanentbebodda småhus Utgivare: Boverket juli 2008 Upplaga: 1 PDF: ISBN: Sökord: uppvärmning, värmeinstallationer, småhus, oljepannor, direktverkande elvärme, pelletspannor, fjärrvärme, värmepumpar, vedpannor, kostnader, samhällsekonomiska kostnader, konverteringskostnader, energianvändningen, energibesparingar, energieffektivisering, styrmedel, miljömål. Diarienummer: /2007 Rapporten finns att ladda ner som pdf på Rapporten kan på begäran beställas i alternativt format som Daisy, inläst på kassett m.m. Boverket 2008

5 3 Förord Ett viktigt politiskt mål är att förbättra energihushållningen. Mycket har redan gjorts, men ännu mer återstår att göra. Den totala slutliga energianvändningen i Sverige, förluster och icke energiändamål ej medräknade, låg år 2006 på 403 TWh 1. Sedan 1970 har den totala energianvändningen inom sektorn bostäder, service, m.m. hållit sig tämligen konstant, samtidigt som den uppvärmda arean ökat. Jämfört med andra länder har Sverige en relativt låg energianvändning per ytenhet, trots våra mer besvärliga klimatförutsättningar. Denna rapport beskriver för- och nackdelar med olika typer av uppvärmning för ett småhus. För ett antal utvalda uppvärmningsformer presenteras dels privatekonomiska kostnader för ett genomsnittligt småhus, dels samhällsekonomiska kostnader för samtliga permanentbebodda småhus. Med hjälp av olika styrmedel försöker staten bidra till att ytterligare energibesparingar, energieffektiviseringar och konvertering till förnybara energislag genomförs. Man eftersträvar ett hållbart samhälle. Rapporten har genomförts av David Larsson, Jonas Molinder och Martin Storm, Boverket. Karlskrona april 2008 Lise Langseth Divisionschef Husbyggnadsdivisionen 1 Energimyndigheten (2007), Energiläget i siffror 2007

6 4 Alternativa uppvärmningsformer i befintliga permanentbebodda småhus

7 5 Innehåll Sammanfattning Uppdragets bakgrund och syfte Bakgrundsdiskussion Miljöbelastning ur ett livscykelperspektiv Behov och initiativ till rapporten Syfte Avgränsningar Rapportens fortsatta disposition Ändliga och förnybara resurser Hur ser situationen ut i Sverige? Hur länge räcker de ändliga resurserna? Potential i förnybara resurser i Sverige Energianvändningen i Sverige Energianvändningen inom sektorn bostäder, service m.m Värmeinstallationer i småhus Uppvärmning i småhus Olika typer av värmeinstallationer Privatekonomiska kostnader för uppvärmningsalternativen Förutsättningar för kostnadsberäkningarna Konverteringsstöd Känslighetsanalys Byte av uppvärmningssystem så mycket kostar det Sammanfattande slutsatser av kapitel Samhällsekonomisk bedömning Förutsättningar för den samhällsekonomiska bedömningen Samhällsekonomiska kostnader vid olika uppvärmningsformer Känslighetsanalys Statsfinansiell analys Sammanfattande slutsatser av den samhällsekonomiska bedömningen Slutsatser och diskussion Den privatekonomiska och samhällsekonomiska studien Styrmedel Bör staten agera för att stimulera konverteringar från olja? Bör staten agera för att stimulera konvertering från direktverkande och vattenburen elvärme? Varför görs inte fler energieffektiviseringsåtgärder? Förslag till ytterligare studier Källförteckning Bilaga A Samhällsekonomisk bedömning Förutsättningar för de samhällsekonomiska värmeinstallationsberäkningarna

8 6 Alternativa uppvärmningsformer i befintliga permanentbebodda småhus

9 7 Sammanfattning Riksdagen har antagit 16 miljökvalitetsmål, vilka beskriver de kvaliteter och de tillstånd för Sveriges miljö, natur- och kulturresurser som man anser är ekologiskt hållbara på lång sikt. Målsättningen är att dessa miljökvalitetsmål ska vara uppnådda till år Boverket är den myndighet som ansvarar för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. Ett av delmålen inom God bebyggd miljö rör energieffektiviseringen i bebyggelsen. Enligt målet ska den totala energianvändningen per uppvärmd areaenhet i bostäder minska med 20 procent till år 2020 och 50 procent till år 2050 i förhållande till användningen 1995.Vidare ska till år 2020 beroendet av fossila bränslen för energianvändningen i bebyggelsesektorn vara brutet, samtidigt som andelen förnybar energi ökar kontinuerligt. Dessa mål har ännu inte uppnåtts, men tack vare att många småhus byter uppvärmningssystem från olja, vattenburen och direktverkande el till mer effektiva värmekällor som värmepumpar och förnybara energislag såsom fjärrvärme och biobränsle, har vi kommit en bra bit på väg. Energieffektiviseringsåtgärder i form av fönsterbyte, tilläggsisolering etc. bidrar naturligtvis också till att målen kan nås inom överskådlig framtid. Att åtgärda byggnadens klimatskal är en viktig primär åtgärd som gör att en konvertering av värmesystemet inte erfordrar större effektbehov än nödvändigt. Denna rapport inriktar sig dock på uppvärmningssystemen i småhus och på konverteringar och effektiviseringar som där kan göras. Rapporten visar att det i ett privatekonomiskt perspektiv är bättre att byta uppvärmningssystem till antingen fjärrvärme, pellets eller värmepump än att behålla direktverkande el, vattenburen el och olja. Störst ekonomisk besparing gör småhusägaren om hon konverterar till pellets, vilket huvudsakligen beror på att pellets (till skillnad från andra uppvärmningsformer) är skattebefriat. Att återinvestera i de olika formerna av elvärme samt olja är även ur samhällsekonomisk synvinkel ett mindre bra alternativ jämfört med att konvertera till fjärrvärme, pellets eller värmepump. Det beror dels på höga el- och oljepriser, men också på de stora negativa miljöeffekter som oljeoch elanvändningen ger upphov till. Boverket anser att den statliga politiken i största möjliga mån bör sträva mot att skapa förutsättningar för marknadens aktörer (köpare och säljare) att själva fatta beslut som styr mot ett effektivt resursutnyttjande. Ett sätt är att med informativa insatser stimulera minskad el- och oljeanvändning. Att stimulera konverteringar med ekonomiska styrmedel kan enligt Boverket ifrågasättas, eftersom dessa samhällsekonomiskt motiverade åtgärder i de flesta fall också är privatekonomiskt lönsamma för småhusägaren. Rapporten pekar på ett antal områden som är värda att studera vidare. En aspekt är att studera hur informationen om energianvändning och effektivisering är fördelad mellan olika aktörer i samhället, samt vilken betydelse fördelningen har för energianvändningen i bebyggelsen. Ett annat område är utvecklingen av potentiell energieffektiv teknik och eventuella styrmedel för att påskynda användningen av den. Slutligen vore det av intresse att studera om, och på vilket sätt fjärrvärmenäten kan byggas ut, samt hur en sådan utbyggnad kan påverka konsumenternas ställning.

10 8 Alternativa uppvärmningsformer i befintliga permanentbebodda småhus

11 9 1. Uppdragets bakgrund och syfte 1.1 Bakgrundsdiskussion Riksdagen antog 1999 femton (numera 16) miljökvalitetsmål på regeringens förslag för miljökvaliteten inom femton områden. Miljökvalitetsmålen beskriver de kvaliteter och de tillstånd för Sveriges miljö, natur- och kulturresurser som man anser är ekologiskt hållbara på lång sikt. Målsättningen är att dessa miljömål i huvudsak ska vara uppnådda till år Boverket är den myndighet som ansvarar för miljökvalitetsmål nr 15, God bebyggd miljö. Grunderna för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö är att städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en lokalt och globalt god miljö. Även natur- och kulturvärden ska tas tillvara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Riktlinjen är att alla fastställda miljökvalitetsmål ska uppnås inom en generation. Varje miljökvalitetsmål är indelat i ett antal delmål där förhållandet mellan miljökvalitetsmålen och delmålen kan beskrivas som att miljökvalitetsmålen definierar de tillstånd som miljöarbetet ska sikta mot, medan delmålen anger inriktning och tidsperspektiv i det konkreta miljöarbetet. Delmål nr 6 inom miljömål 15 God bebyggd miljö rör energianvändning mm i byggnader. Delmålet hade fram till nyligen följande formulering: Miljöbelastningen från energianvändningen i bostäder och lokaler minskar och är lägre år 2010 än år Detta ska bl.a. ske genom att den totala energianvändningen effektiviseras för att på sikt minska samt att andelen energi från förnybara energikällor ökar. I propositionen 2005/06:145 presenteras ett nytt mål för energieffektivisering i bebyggelsen (bet. 2005/06:BoU9, rskr. 2005/06:365). Den totala energianvändningen per uppvärmd areaenhet i bostäder och lokaler minskar. Minskningen bör vara 20 procent till år 2020 och 50 procent till år 2050 i förhållande till användningen Till år 2020 skall

12 10 Alternativa uppvärmningsformer i befintliga permanentbebodda småhus beroendet av fossila bränslen för energianvändningen i bebyggelsesektorn vara brutet, samtidigt som andelen förnybar energi ökar kontinuerligt. Målet kommer att regelbundet följas upp och prövas mot bakgrund av dess konsekvenser för miljön, ekonomisk tillväxt, konkurrenskraft och kostnader för såväl den offentliga sektorn som enskilda 2. Dessa mål följs lämpligen upp med hjälp av termer såsom miljöbelastning, energibesparing, energieffektivisering och konvertering. Miljöbelastning: Det finns i huvudsak två olika sätt att minska miljöbelastningen från småhusfastigheters energianvändning för värme. Det ena sättet är att förändra eller förbättra sitt uppvärmningssystem. Detta kan ske antingen genom att fastighetsägaren/ägarna konverterar (går från att nyttja ändliga energislag till att nyttja förnybara energislag) till en helt ny typ av uppvärmning eller genom att man effektiviserar sitt uppvärmningssystem. Det andra sättet är att genomföra åtgärder i klimatskal eller via återvinning av värme genomföra åtgärder som leder till att mindre värme lämnar byggnaden. Miljöbelastningen minskar vanligtvis vid energibesparing, energieffektivisering och konvertering. Energibesparing: I ett normalt småhus är energianvändningen uppdelad på tre huvudsakliga användningsområden; uppvärmning, varmvatten och hushållsel. Uppvärmning är det största energianvändningsområdet och står i genomsnitt för cirka 60 % av energianvändningen. Varmvatten och hushållsel står för ungefär 20 % vardera. Energin som behövs för varmvatten och uppvärmning kommer från fastighetens uppvärmningssystem, vilket i sin tur använder olika energislag. Det är således cirka 80 % av fastighetens energianvändning som går till uppvärmningsändamål. Denna stora andel ger upphov till mycket stora energibesparingspotentialer om man kan effektivisera energianvändningen för dessa ändamål. Energibesparing uppnås oftast med hjälp av effektiviseringsåtgärder (se nedan) men kan även uppnås exempelvis genom påverkan på brukarbeteendet. Energieffektivisering: Att effektivisera energianvändningen leder till att den energi som produceras räcker till fler användningsområden, vilket i sin tur kan leda till att minska det totala effektbehovet från energislag som nyttjar ändliga resurser. Exempel på lämpliga tekniker för att uppnå detta kan vara väl fungerande värmeåtervinning, värmepumpar, ackumulatortankar och spisinsatser för effektivare förbränning, isolering och förbättringar av fönsters energieffektivitet m.m. Konvertering: Att minska miljöbelastningen kan också göras genom en övergång från ändliga till förnybara energislag. Uppvärmningssystem med förnybara energislag är pelletspanna, fjärrvärme (producerad med till största delen förnybara energislag), olika typer av värmepump (främst jord- & bergvärme, men även luft) samt vedeldning med ackumulatortank. Att använda värmepump ger dock upphov till elanvändning. Elanvändning och elvärme där elen är producerad med hjälp av förnybara energislag är också att anse som till största del förnybar. Olika typer av delkonverteringar som minskar uttaget av ändliga resurser, exempelvis solvärme, värmepumpar av mindre format, pelletskaminer m.m. är ytterligare metoder som är passande för att minska energianvändningen 2 Naturvårdsverket (2006), Miljömålen miljömålen på köpet, s. 75

13 Uppdragets bakgrund och syfte 11 från framför allt den energianvändning som härstammar från ändliga resurser. Även solceller kan vara en intressant åtgärd. Energieffektivisering/energibesparing bör gå hand i hand med konvertering mot förnybara energislag. Att enbart ha fokus på energibesparing och energieffektivisering innebär att samma mängd fossila bränslen ändå kommer att förbrukas, med de globala effekter det kan tänkas medföra, bara det att processen blir mer utdragen. Det kommer aldrig att vara möjligt att spara bort energibehovet. Men om den energi som används inte leder till några negativa effekter för hälsa och miljö kan ett hållbart samhälle uppnås. 1.2 Miljöbelastning ur ett livscykelperspektiv För att effektivisera energianvändningen, öka konverteringsgraden till förnybara bränslen och göra energibesparingar är det bra om man kan göra jämförelser mellan olika former av värmeinstallationer samt de bränslen som de nyttjar. Detta kan göras med hjälp av så kallade livscykelanalyser. Livscykelperspektivet är viktigt när det gäller att ta hänsyn till alla stadier i de aktuella energislagens livscykel. Under ett energislags livscykel ingår vanligtvis ett flertal stadier som visas nedan, dock ingår inte nödvändigtvis alla stadier alltid. Stadierna i en livscykelanalys är: produktion/framställning av bränslet, användning av energin, restprodukter, samt olika former av distribution stadierna emellan. Vid de olika stadierna kan olika former av miljöbelastning och direkta hälsorisker uppstå. Man måste då först definiera begreppet miljöbelastning. I begreppet miljöbelastning bör parametrar såsom belastning på klimat, försurning, övergödning och förbrukning av icke förnybara resurser m.m. läggas. Påverkan, vad gäller hälsorisker bör tillmätas stor dignitet. Miljöbelastningen från energianvändningen uppstår i alla led i de nyttjade energislagens livscykel och kan uppstå både globalt och lokalt. Globalt i form av exempelvis klimatpåverkan, lokalt i form av att till exempel rökgaser kan uppnå ohälsosamma koncentrationer. Energianvändningen i byggnader leder nästan alltid till en mer eller mindre omfattande miljöbelastning beroende på vilka energislag som används och hur de används. Ju mindre miljöbelastningen är desto större är möjligheterna att uppnå ett hållbart samhälle. Byggnaders värmeinstallationer påverkar energislagens livscykel på punkten användning av energin, som i sin tur även kan påverka punkten restprodukter, dels beroende på om fossila eller förnybara bränslen används och hur god verkningsgraden på värmeinstallationen är och dels beroende på hur effektiv själva byggnaden som helhet är energihushållningsmässigt. Vi vill här belysa vikten av att ersätta nyttjandet av ändliga resurser med användande av förnybara resurser. Genom en sådan konvertering löser man

14 12 Alternativa uppvärmningsformer i befintliga permanentbebodda småhus problemet med flera av de miljöfaktorer som berörs av värmekällor i befintliga permanentbebodda småhus. 1.3 Behov och initiativ till rapporten I avsnittet Till statsrådet och chefen för Miljödepartementet i Miljömålen allas vårt ansvar från 2004 kan utläsas att det enligt proposition 2000/01:130, Svenska miljömål delmål och åtgärdersstrategier ska göras en fördjupad utvärdering av miljökvalitetsmålen vart fjärde år. Utvärderingens resultat ska vara en redovisning av utvecklingen mot miljökvalitetsmålen och innehålla förslag om bl.a. åtgärder, styrmedel, resurser, organisation samt eventuell revidering av delmål eller uppföljningssystem. Förslagen ska vara motiverade mot bakgrund av utvärderingar och graden av måluppfyllelse, hinder och framgångsfaktorer i arbetet mot målen, åtgärders effektivitet, målkonflikter eller annat av betydelse för möjligheterna att nå miljökvalitetsmålen. Samhällsekonomiska konsekvenser ska redovisas för förslagen. 3 Denna rapport har sitt ursprung i Miljömålsarbetet. I Miljömålsrådets utvärdering av Sveriges 15 miljömål (numera 16 miljömål), från år 2004 Miljömålen allas vårt ansvar, prioriterar Miljömålsrådet i avsnittet Pågående åtgärder och förslag till ytterligare åtgärder förslaget om att fastighetsskatten ska anpassas så att åtgärder för energieffektivisering inte leder till ökad fastighetsskatt, alternativt komplettera med andra styrmedel. Att energieffektiviseringar inte ska leda till ökad fastighetsskatt har behandlats i en tidigare rapport Fastighetsskatten - en miljöbov? 4. Den här rapporten, som har avstamp i samma förslag tar istället sikte på uppgiften att visa på vilka uppvärmningsalternativ i småhus som är lämpliga för att uppfylla delmål 6 om energianvändning m.m. i byggnader inom miljömålet God bebyggd miljö samt huruvida andra styrmedel, kan styra mot en sådan utveckling. 1.4 Syfte Denna rapport har som övergripande syfte att identifiera och beskriva åtgärder som kan vara lämpliga för ägare av befintliga, permanentbebodda småhus att vidta ur energibesparings-, energieffektiviserings- och konverteringssynpunkt. De åtgärder som här kommer att beröras är olika konverteringar från uppvärmningssätt som nyttjar ändliga resurser till sådana som i större utsträckning nyttjar förnybara resurser. Huvudsyftet med rapporten är att utreda vilka av de i rapporten utvalda uppvärmningsalternativen som är privatekonomiskt och samhällsekonomiskt minst kostsamma och därefter via en komparativ studie jämföra resultaten. Syftet är också att utifrån resultatet ge förslag på styrmedel som kan leda till att småhusägare använder uppvärmningsformer som är såväl miljömässigt som privat- och samhällsekonomiskt motiverade. 3 Naturvårdsverket (2004b), Miljömålen allas vårt ansvar. 4 Boverket (2005a), Fastighetsskatten en miljöbov?

15 Uppdragets bakgrund och syfte Avgränsningar Denna rapport är avgränsad till att gälla uppvärmningsformer i befintliga permanentbebodda småhus. Skälet till detta är att småhus har den största uppvärmda arean inom byggnadssektorn. Att vi har valt befintliga småhus beror på att det redan idag finns bra verktyg för att påverka nybyggnationen i energihushållningssammanhang inom ramen för rättsreglerna (PBL, BVL, BVF och Boverkets byggregler (BBR)). Dessutom har den befintliga bebyggelsen en större potential än nybyggnationen att kunna påverka energieffektiviseringen och miljöbelastningen. Vi har valt uppvärmningsinstallationer framför klimatskalet, främst på grund av att installationerna enbart påverkar energitillskottet till byggnaden (dock även förbränningsgaser och andra restprodukter). En ytterligare anledning är att det vid åtgärder i klimatskalet finns risker för skador på byggnaden, eftersom dessa förändringar kan påverka ventilationens funktion och fukttransporter som i sin tur kan leda till mikrobiell tillväxt, om inte utförandet sker på rätt sätt. Det finns många uppvärmningssätt som är ekonomiskt konkurrenskraftiga, främst olika kombinationer där flera energibärare kan användas (olja-pellets-el, pellets-el m.fl.). Fördelen med att använda flera bränslen är att man kan utnyttja det som är billigast för årstiden. Exempelvis kan man använda billigare el på sommaren, och när elpriset stiger på vintern kan man övergå till pellets. Vi har dock koncentrerat oss på enstaka värmeinstallationer, allt för att undvika osäkerhet i antaganden om användning av olika enskilda energislag. Därför har vi också avgränsat oss till att enbart se på primära värmekällor. Sekundära installationer såsom luftvärmepumpar och solvärme har därmed uteslutits. 5 I denna rapport delar vi in bränslen i ändliga och förnybara resurser. Ändliga resurser är fossila bränslen (olja, gas, kol) och kärnkraft (uran). Bland förnybara resurser är vattenkraft och biobränslen för närvarande de främsta representanterna. Trots detta har vi i analyserna valt att inte ha med ved som uppvärmningsalternativ, bl.a. på grund av uppvärmningsättets stora lokala miljöeffekter. Ved som bränsle är även svårt att prissätta mycket på grund av att många vedeldare har tillgång till egen skog och därmed gratis ved. Dessutom tar vedeldning mycket tid i anspråk för fastighetsägaren, tid som är väldigt svårt att värdera. De lokala miljöeffekterna i form av utsläpp av stoft har också exkluderats i de ekonomiska beräkningarna, främst på grund av svårigheten att fastställa ett adekvat värde. 1.6 Rapportens fortsatta disposition Kapitel 2 ger en överblick av energianvändningen i Sverige och inom bostadssektorn för att ge en tydlig bild av bakgrundsförutsättningarna inom energianvändningsområdet. Rapportens tredje kapitel fokuserar på de åtgärder som vi anser är mest lämpliga för att uppnå delmålet om energianvändning m.m. i byggnader. 5 Enda undantaget från att enbart se på renodlade uppvärmningssystem är olja/el, vilket är ett referensalternativ i analysen.

16 14 Alternativa uppvärmningsformer i befintliga permanentbebodda småhus Kapitlet är av karaktären teknisk information och visar även för och nackdelar med olika uppvärmningsalternativ. Privatekonomiska kostnader för de i kapitel 3 upptagna uppvärmningssätten presenteras i kapitel 4. Kapitlet innehåller också förutsättningar för och slutsatser av beräkningarna. På liknande sätt analyseras de samhällsekonomiska kostnaderna för uppvärmningsalternativen i kapitel 5. Dessutom presenteras en känslighetsanalys, som visar hur resultaten påverkas av högre och lägre elrespektive oljepriser. Slutligen berör kapitlet hur de olika uppvärmningsalternativen påverkar statens intäkter. I kapitel 6 görs en komparativ analys av de privat- och samhällsekonomiska effekterna från kapitel 4 och 5. I kapitel 7 presenteras sammanfattande slutsatser av de tekniska, privatekonomiska, samhällsekonomiska och statsfinansiella effekterna av olika uppvärmningsalternativ för de permanentbebodda småhusen. Vidare diskuteras även lämpliga styrmedel för att påverka småhusägare att investera i lämpliga uppvärmningsalternativ.

17 15 2. Ändliga och förnybara resurser Hur ser situationen ut i Sverige? Vid en övergång till förnybara energislag är det viktigt att känna till begränsningarna för vad som är möjligt. Räcker den förnybara energin till för att ersätta de ändliga energislagen? Förutsättningarna är olika för olika länder. I Norge är el ett förnybart energislag då den till 94 % produceras med vattenkraft. I Sverige står vattenkraften också för en betydande del av energiproduktionen. Detta kapitel kommer kort att behandla ändlig och förnybar energianvändning samt visa ett antal statistiska uppgifter som vi anser är betydelsefulla för att få en översikt över hur energianvändningen i Sverige ser ut. 2.1 Hur länge räcker de ändliga resurserna? I dag handlar debatten kring miljöbelastning från energianvändning främst om koldioxidutsläppens växthusgasproblematik där användningen av ändliga fossila bränslen såsom olja, kol och naturgas ger en betydande påverkan. De förnybara energislagen skapar inte dessa problem. Som förnybara bränslen räknas biobränslen av olika slag, solvärme samt el producerat på förnybart sätt (vattenkraft, vindkraft, solceller etc.). Exempel på biobränslen är pellets och ved. Fjärrvärme kan också anses som förnybart om den i huvudsak produceras med förnybara energislag. Som nämndes ovan är även el från Sverige producerad med relativt stora inslag av förnybar energi, främst i form av vattenkraft. Energin från värmepumpar och värmeåtervinning av olika slag är också att anse som till största del förnybar eftersom den effektiviserar elanvändningen betydligt. Förutom att de ändliga resurserna påverkar miljö och hälsa negativt är det ett faktum att de är just ändliga. Förr eller senare måste en genomförd övergång till förnybara energislag ha kommit till stånd för att kunna täcka sinande ändliga energiresurser.

18 16 Alternativa uppvärmningsformer i befintliga permanentbebodda småhus Tabell 2.1 Ändliga energislag, globalt Bränsle Årlig konsuntion (globalt) Reserver kända i dagsläget Antal år energislaget beräknas räcka vid dagens konsumtionstakt Olja 27,6 miljarder fat miljarder fat 38 år Naturgas miljarder m miljarder m 3 61 år Kol miljoner ton miljoner ton 266 år Uran Uppgift saknas Uppgift saknas 250 år Källa: Energimyndigheten (2004a), Energiläget i siffror 2004, och Kungliga Vetenskapsakademien (2002), Akademien anser, nr 1, s Potential i förnybara resurser i Sverige Utvecklingen mot ett hållbart samhälle kan slå i ett tak när man nått den punkt då det svårligen går att frigöra mer förnybara resurser. Vid övergången till förnybara energislag är det därför som vi tidigare nämnt viktigt att ta reda på vad som är möjligt. I framtiden kommer alla sektorer att sträva efter att använda allt större delar förnybar energi. Risken finns därmed att potentialen i förnybara energislag i Sverige kommer att bli otillräcklig. Biobränsleproduktionen kommer att slåss om råvaran med exempelvis träoch massaindustrin samtidigt som artrikedomen i våra skogar ska bevaras. Vidare kommer de olika sektorerna slåss med varandra om mängden biobränsle. Räcker den förnybara energin till för att ersätta de icke förnybara energislagen? Profu har på uppdrag av Energimyndigheten sammanställt potentialen i Sveriges förnybara energislag i rapporten Tillgången på förnybar energien litteraturstudie över utförda potentialbedömningar från december Bedömningarna grundar sig på att potentialerna skall vara ekonomiskt realiserbara inom år. I rapporten anges att användning av förnybar energi år 2004 uppgick till 174 TWh där vattenkraften och skog stod för knappt 90 %. Trots dagens stora användning av vattenkraft finns outvecklad teknisk potential för utökad utvinning. Denna hittas framför allt i de fyra orörda norrländska älvarna men restriktioner gör dock att merparten inte är realiserbara. Potentialen för dessa uppskattas därför idag endast till ungefär ett par TWh. Sveriges möjligheter till vindkraft uppskattats till över 150 TWh men en mer realistisk kapacitet är 10 och 60 TWh på längre sikt. Den totala potentialen i Sveriges förnybara energislag bedöms på kort sikt till mellan 161och 262 TWh där den största kapaciteten finns i skogen. 6 6 Profu (2006), Tillgången på förnybar energi- en litteraturstudie över utförda potentialbedömningar

19 Ändliga och förnybara resurser hur ser situationen ut i Sverige? Energianvändningen i Sverige Tabell 2.2 nedan visar att den totala tillförda energimängden i Sverige år 2006 var 625 TWh. Den totala slutliga användningen var emellertid 403 TWh eftersom 222 TWh utgör förluster eller icke energiändamål. Detta kan jämföras med energianvändningen för sektorn Bostäder, service, mm som år 2006 uppgick till 145 TWh. 7 Tabell 2.2 Resursanvändning i Sverige 2006 Antal TWh/år TOTALT: Ändliga resurser Olja 201 Ändliga resurser: Naturgas 11 Kol (och koks) 28 Kärnkraft (uran) TWh/år Förnybara resurser Biobränslen, torv mm 116 Förnybara resurser: Vattenkraft 62 Värmepump 6 Vindkraft TWh/år Import-export el 6 Import: 6 TWh/år Σ 625 TWh/år Källa: Energimyndigheten (2007), Energiläget i siffror 2007, s. 6. Som synes ur tabellen var andelen förnybar energi i Sverige år 2006 cirka 30 % av den totala energianvändningen. Om potentialbedömningarna i de förnybara energislagen som presenterades i avsnitt 2.2 är rätt kommer uttaget av förnybar energi i Sverige att kunna öka med maximalt 36,5 % på kort sikt (inom 10-15) år. 2.4 Energianvändningen inom sektorn bostäder, service m.m. Sektorn bostäder, service mm använder drygt 37 % av den totala slutliga användningen av energi i Sverige (då energiomvandlingssektorns förluster är fördelade på slutanvändarna). Tabell 2.3 visar att energianvändningen inom denna sektor har legat på en relativt konstant nivå sedan tidigt 70-tal trots att både den uppvärmda byggnadsarean och befolkningsmängden under denna period har ökat. Oljeeldningen har minskat med 59 % sedan 1995 samtidigt som användningen av fjärrvärme och biobränsle sammanlagt har stigit med 15,5 %. 7 Energimyndigheten (2007).

20 18 Alternativa uppvärmningsformer i befintliga permanentbebodda småhus Oljeprodukter Tabell 2.3 Slutlig energianvändning inom sektorn bostäder, service mm, , TWh Tendens sedan El Fjärr värme Bio bränslen, torv mm Övriga bränslen Totalt Totalt (normalårskorrigerat) Källa: Energimyndigheten (2007), s En fördel som bostadssektorn och industrisektorn har jämfört med transportsektorn är att stora delar av energianvändningen går till värme samtidigt som biobränsle lämpar sig bäst för just värmeproduktion. Detta är troligtvis en av anledningarna till att det inom sektorn Bostäder, service, mm är hela 58,2 % av energianvändningen som kommer från förnybar energi, vilket alltså är en nästan dubbelt så stor andel som andelen förnybar energi för Sveriges totala energianvändning. Troliga förklaringar till denna positiva utveckling är fjärrvärmens utbyggnad, där det främst är flerbostadshusen som konverterar, samt småhusens investeringsvilja i värmepumpsteknik och biobränsleuppvärmning. Sektorn bostäder, service mm går mot ett ökande procentuellt nyttjande av förnybar energi för uppvärmning.

myter om energi och flyttbara lokaler

myter om energi och flyttbara lokaler 5 myter om energi och flyttbara lokaler myt nr: 1 Fakta: Värmebehovet är detsamma oavsett vilket uppvärmningssätt man väljer. Det går åt lika mycket energi att värma upp en lokal vare sig det sker med

Läs mer

Alternativa uppvärmningsformer i befintliga permanentbebodda småhus En samhällsekonomisk bedömning

Alternativa uppvärmningsformer i befintliga permanentbebodda småhus En samhällsekonomisk bedömning Alternativa uppvärmningsformer i befintliga permanentbebodda småhus En samhällsekonomisk bedömning Underlagsmaterial till Boverkets regeringsuppdrag beträffande energieffektivisering i byggnader 050907

Läs mer

Uppvärmningspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177

Uppvärmningspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177 Uppvärmningspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177 Miljö- och stadsbyggnadskontoret Värnamo kommun Oktober 2006 Policyn ska vara vägledande vid all planering, handläggning och rådgivning som

Läs mer

Bygg och bo energismart i Linköping

Bygg och bo energismart i Linköping Bygg och bo energismart i Linköping Snart kommer du att flytta in i ett nybyggt hus i Linköping. Gratulerar! Att få planera och bygga sitt drömhus hör till höjdpunkterna i livet. Det är samtidigt ett stort

Läs mer

Rapport - Energideklaration

Rapport - Energideklaration Rapport - Energideklaration Fastighetsbeteckning: Blåhaken 2 Datum: 2014-10-23 Adress: Domherregränd 3, 313 30 Oskarström Rapportnummer: 943 SEE U Halmstad AB Linjegatan 3B Energiexpert: Hanna Norrman

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Blomkålssvampen 2

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Blomkålssvampen 2 Utgåva 1:1 2014-08-27 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Blomkålssvampen 2 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Energiutredning/Energideklaration

Energiutredning/Energideklaration Energiutredning/Energideklaration Ägarens namn: Håkan Linné Fastighetsbeteckning: Källsätter 3:2 Adress: Ringstorp Banvaktsstugan 1 Postadress: 58594 Linköping Fastighetsteknik Östgöta AB Uppvärmd area:

Läs mer

Rapport - Energideklaration

Rapport - Energideklaration Rapport - Energideklaration Fastighetsbeteckning: Trottaberg 3:21 Datum: 2015-03-12 Adress: Skutevägen 2, 302 72 Halmstad Rapportnummer: 976 SEE U Halmstad AB Linjegatan 3B Energiexpert: Hanna Norrman

Läs mer

Isolering och klimatfrågan

Isolering och klimatfrågan Isolering och klimatfrågan T1-03 2008-03 B1-02 2008-03 Med isolering bidrar vi till ett bättre globalt klimat Klimatförändringarna är vår tids stora miljöfråga. Utsläppen av växthusgaser, framförallt koldioxid,

Läs mer

Remissyttrande över Boverkets rapport: Piska och Morot Boverkets utredning om energieffektivisering i byggnader (M2005:4831/Bo)

Remissyttrande över Boverkets rapport: Piska och Morot Boverkets utredning om energieffektivisering i byggnader (M2005:4831/Bo) Remissyttrande över Boverkets rapport: Piska och Morot Boverkets utredning om energieffektivisering i byggnader (M2005:4831/Bo) Miljö- och samhällsbyggnads- Sollentuna den 9 januari 2006 departementet

Läs mer

Energiutredning/Energideklaration

Energiutredning/Energideklaration Energiutredning/Energideklaration Ägarens namn: Horst Kampner Fastighetsbeteckning: Ormboet 5 Adress: Heidenstams Gata 8 Postadress: 58437 Linköping Fastighetsteknik Östgöta AB Uppvärmd area: Uppvärmning:

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Rapportversion: 140407 Energideklarationsrapport Rapportnummer: 883 Datum: 2014-04-15 Fastighetsbeteckning: Eketånga 27:50 Adress: Gräsvägen 20, 302 92 Halmstad Besiktigad av: Hanna Norrman Rapport av:

Läs mer

Lektion: Undersök inomhustemperatur

Lektion: Undersök inomhustemperatur Lektion: Undersök inomhustemperatur I den här lektionen undersöker eleverna hur temperatur påverkar oss och hur man kan värma och kyla byggnader. Material Termometrar, gärna digitala Fuktig tygbit/fuktig

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Rapportversion: 140407 Energideklarationsrapport Rapportnummer: 892 Datum: 2014-05-22 Fastighetsbeteckning: Öringen 6 Adress: Augustivägen 12, 302 60 Halmstad Besiktigad av: Hanna Norrman Rapport av: Hanna

Läs mer

Uppvärmning av flerbostadshus

Uppvärmning av flerbostadshus Uppvärmning av flerbostadshus Karin Lindström 2014-06-11 2014-06-11 Utbildningens upplägg Fördelningen av energi i ett flerbostadshus Uppvärmning Tappvarmvatten Val av värmesystem Samverkan med boende

Läs mer

Oljeanvändningen har minskat med en tredjedel

Oljeanvändningen har minskat med en tredjedel EN 16 SM 0701 Energistatistik för småhus 2006 Energy statistics for one- and two-dwelling buildings in 2006 I korta drag Oljeanvändningen har minskat med en tredjedel Användningen av olja för varmvatten

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2007-03-09 N2007/386/E

Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2007-03-09 N2007/386/E Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2007-03-09 REMISSYTTRANDE N2007/386/E Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar avseende Boverkets rapport Ett fortsatt solvärmestöd Svenska Bioenergiföreningen

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

2013-05-03. Storgatan 19 Box 5501 114 85 Stockholm telefon 08-783 84 21 info@byggmaterialindustrierna.se

2013-05-03. Storgatan 19 Box 5501 114 85 Stockholm telefon 08-783 84 21 info@byggmaterialindustrierna.se Remissvar avseende Energimyndighetens rapport Implementering av artikel 7 i energieffektiviseringsdirektivet, Energimyndighetens beräkningar och förslag med kompletteringar och Finansdepartementets promemoria

Läs mer

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning Visste du att värme och varmvatten står för ungefär 80% av all den energi som vi förbrukar i våra hem? Därför är en effektiv och miljövänlig värmeproduktion en av våra viktigaste utmaningar i jakten på

Läs mer

VÄLKOMMEN IN I VÄRMEN HENSTAD 2013

VÄLKOMMEN IN I VÄRMEN HENSTAD 2013 VÄLKOMMEN IN I VÄRMEN HENSTAD 2013 Fjärrvärmekampanj 2013 Nytt erbjudande på grund av nya förutsättningar Tidigare intresse på området var över 30% Vi har sedan 2009 installerat fjärrvärme och konverterat

Läs mer

Konvertering från olja till pellets

Konvertering från olja till pellets En rapport om Konvertering från olja till pellets Saxnäs Skola 2004 Av Tommy Danvind Uppdaterad 2005-10-13 Innehållsförteckning. 1 Förord 2 Sammanfattning 3 Arbetsgång.. 4 Förutsättninar 5 Beräkningar

Läs mer

Kommentar till prisexempel

Kommentar till prisexempel Kommentar till prisexempel En redovisning av kostnader är svårt och bör därför inte presenteras utan man har tillfälle till kommentarer. Priserna på energi varierar ofta och förutsättningarna är olika

Läs mer

Konvertering från olja till pellets

Konvertering från olja till pellets En rapport om Konvertering från olja till pellets Saxnäs Skola 2004 Av Tommy Danvind Uppdaterad 2005-10-13 2006-04-05 Innehållsförteckning. 1 Förord 2 Sammanfattning 3 Arbetsgång.. 4 Förutsättninar 5 Beräkningar

Läs mer

25Fh. bidrag till konvertering från elvärme till individuell uppvärmning i flerbostadshus och bostadsanknutna

25Fh. bidrag till konvertering från elvärme till individuell uppvärmning i flerbostadshus och bostadsanknutna Information om bidrag till konvertering från elvärme till individuell uppvärmning i flerbostadshus och bostadsanknutna lokaler Nu kan du få bidrag om du byter från elvärme till annan individuell uppvärmning

Läs mer

Energistatistik för småhus 2014

Energistatistik för småhus 2014 Energistatistik för småhus 2014 Energy statistics for one- and two-dwelling buildings in 2014 ES 2015:06 1 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas via www.energimyndigheten.se

Läs mer

Bräcke kommun 2008-2012

Bräcke kommun 2008-2012 Målsättningar for Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun 2008-2012 Antagen av Bräcke kommunfullmäktige 118/2007 Energi- och klimatstrategi for Bräcke kommun 2008 2012 2 1. I n l e d n i n g Föreliggande

Läs mer

Energihushållning. s 83-92 i handboken

Energihushållning. s 83-92 i handboken Energihushållning s 83-92 i handboken 13 mars 2013 Innehåll Vad är energi? Energikällor Miljöpåverkan Grön el Energieffektivisering Energitips Hur ser det ut i er verksamhet? Vad behövs energi till? bostäder

Läs mer

Energisamhällets framväxt

Energisamhällets framväxt Energisamhällets framväxt Energisamhället ett historiskt perspektiv Muskelkraft från djur och människor den största kraftkällan tom 1800-talets mitt Vindkraft, vattenkraft och ångkraft dominerar Skogen

Läs mer

Fjärrvärmens konkurrenskraft i Umeå - Indata, förutsättningar och resultat 2013-06-05

Fjärrvärmens konkurrenskraft i Umeå - Indata, förutsättningar och resultat 2013-06-05 Fjärrvärmens konkurrenskraft i Umeå - Indata, förutsättningar och resultat 213-6-5 Inledning Syftet med detta projekt är att visa på konkurrenskraften för Umeå Energis produkt fjärrvärme. Konkurrenskraften

Läs mer

Vinst för er vinst för Sverige!

Vinst för er vinst för Sverige! Stockholm/Östersund i april 2011 Vinst för er vinst för Sverige! Undersökning om energisystem för föreningar anslutna till Bygdegårdarnas Riksförbund och Riksföreningen Våra Gårdar Bygdegårdarnas Riksförbund

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Källsätter 1:9

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Källsätter 1:9 Utgåva 1:1 2014-08-01 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Källsätter 1:9 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Virker virkemidlene? Styr styrmedel rätt?

Virker virkemidlene? Styr styrmedel rätt? Virker virkemidlene? Styr styrmedel rätt? Ola Larsson WSP Environmental 3 december 2009 Disposition Information om WSP Bakgrunden till projektet Beskrivning av Fjärrsyn Beskrivning av projektet Analyser

Läs mer

DIN ENERGIPROFIL. Grunduppgifter. Husuppgifter. Antal Personer 4 Boyta 150 m2. Kommun Huddinge Biyta 10 m2. Byggnadsår 1975 Ytterväggsarea 129 m2

DIN ENERGIPROFIL. Grunduppgifter. Husuppgifter. Antal Personer 4 Boyta 150 m2. Kommun Huddinge Biyta 10 m2. Byggnadsår 1975 Ytterväggsarea 129 m2 Grunduppgifter I rapporten redovisas uppgifterna som du matat in i Energiguiden. Du ser vilka åtgärder du utfört, det senaste årets energiförbrukning, uppgift om värmesystemet och en nulägesanalys för

Läs mer

Information om stöd för konvertering. elvärme i bostadshus

Information om stöd för konvertering. elvärme i bostadshus Information om stöd för konvertering från direktverkande elvärme i bostadshus Vem kan få stöd? Om du har ett småhus, ett flerbostadshus eller en bostadsanknuten lokal med direktverkande elvärme och genomför

Läs mer

Går det att klara nära nollenergikrav vid ombyggnad av flerbostadshus?

Går det att klara nära nollenergikrav vid ombyggnad av flerbostadshus? Går det att klara nära nollenergikrav vid ombyggnad av flerbostadshus? Åsa Wahlström, CIT Energy Management Energimyndighetens nationella strategi och Boverkets kommande ombyggnadsregler kommer sannolikt

Läs mer

Energieffektivisering i BRF. Kristina Landfors, K-Konsult Energi Örebro 30 september 2009

Energieffektivisering i BRF. Kristina Landfors, K-Konsult Energi Örebro 30 september 2009 Energieffektivisering i BRF Kristina Landfors, K-Konsult Energi Örebro 30 september 2009 Dagens presentation Är det intressant att spara energi? Ett exempel Tre steg mot effektivare energianvändning Energideklarationen

Läs mer

Från vatten- eller luftburen. 6 000 kr 6 000 kr. Till kamin. Till bränslepanna. 8 000 kr. 8 000 kr. 6 000 kr 6 000 kr.

Från vatten- eller luftburen. 6 000 kr 6 000 kr. Till kamin. Till bränslepanna. 8 000 kr. 8 000 kr. 6 000 kr 6 000 kr. Information om bidrag till konvertering från elvärme till annan individuell uppvärmning i småhus Nu kan du få bidrag om du helt eller delvis byter från elvärme till annan individuell uppvärmning. För att

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Fullblodet 42

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Fullblodet 42 Utgåva 1:1 2014-09-22 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Fullblodet 42 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

VÄRMEGUIDEN FÖR VILLAÄGARE

VÄRMEGUIDEN FÖR VILLAÄGARE VÄRMEGUIDEN FÖR VILLAÄGARE 10 svar du måste ha INNAN du väljer ny uppvärmning Av: Stefan Nilsson, www.varmahus.se Tack för att du skickat efter Värmeguiden! Eftersom jag jobbat länge med värmefrågor och

Läs mer

PELLETS PRISVÄRT OCH KLIMATSMART! Till dig som är villaägare.

PELLETS PRISVÄRT OCH KLIMATSMART! Till dig som är villaägare. PELLETS PRISVÄRT OCH KLIMATSMART! Till dig som är villaägare. PELLETS PRISVÄRT OCH KLIMATSMART! Genom att du värmer upp ditt hus med pellets bidrar Du inte till växthuseffekten, eftersom förbränning av

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.

Läs mer

Energideklaration M AJ E L D E N 22. Storsvängen 34 602 43 Norrköping. Datum: 2012-09-18 Utförd av: Fukt & SaneringsTeknik AB acc Nr: 7443:1

Energideklaration M AJ E L D E N 22. Storsvängen 34 602 43 Norrköping. Datum: 2012-09-18 Utförd av: Fukt & SaneringsTeknik AB acc Nr: 7443:1 7443 EN ISO/IEC 17020 Energideklaration M AJ E L D E N 22 Storsvängen 34 602 43 Norrköping Datum: 2012-09-18 Utförd av: Fukt & SaneringsTeknik AB acc Nr: 7443:1 Energiexpert: Niklas Sjöberg Certifierad

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

2013-04-22. Litteraturstudie på uppdrag av Fortum Värme och SABO http://du.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:558864

2013-04-22. Litteraturstudie på uppdrag av Fortum Värme och SABO http://du.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:558864 Vägar och irrvägar till energieffektivisering i samhället -Vägvalet är politiskt Tomas Persson Daniel Hägerby Högskolan Dalarna Avdelningen för energi, skog och byggteknik tel:023-77 87 17 tpe@du.se www.du.se

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige

Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige Sammanfattning: Fjärrvärme svarar idag för nära hälften av all uppvärmning av bostäder och lokaler i Sverige.

Läs mer

SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet

SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet Uppföljning av energianvändning och miljöpåverkan SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet Per Holm Fakta Skåneinitiativet - anslutna företag per 2012-01-01 Antal anslutna företag 106 Totalt antal lägenheter

Läs mer

Energiintelligenta kommuner. Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt?

Energiintelligenta kommuner. Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt? Energiintelligenta kommuner Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt? Klimatintelligenta kommuner Alla måste vara med och bygg det hållbara samhället! Byggnader är en viktigt del i att

Läs mer

Uggletorp 3, 549 91 Tidan Töreboda kommun

Uggletorp 3, 549 91 Tidan Töreboda kommun sammanfattning av ENERGIDEKLARATION Uggletorp 3, 549 91 Tidan Töreboda kommun Nybyggnadsår: 1909 Energideklarations-ID: 679819 Energiprestanda: 192 /m² och år Krav vid uppförande av ny byggnad [mars 2015]:

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Energideklarationsrapport Fastighetsbeteckning: Håkankila 2:28 Adress: Jägmästarvägen 22, 438 95 Hällingsjö Friliggande villa, uppvärmd yta (A temp): 418 m 2, byggår 1996. Värmesystem: Luft/vattenvärmepump

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Energideklarationsrapport Fastighetsbeteckning: Nol 2:482. Adress: Bäckvägen 3B, 449 42 Nol. Friliggande villa, uppvärmd yta (A temp): 139 m 2, byggår: 2008. Värmesystem: Frånluftsvärmepump Nibe 360P,

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

LuLeå Energi AB And reas Andersson andreas. andersson tu[eaenergi se Swedcert 3070-3070- Normat

LuLeå Energi AB And reas Andersson andreas. andersson tu[eaenergi se Swedcert 3070-3070- Normat 4 Luleé Energi Energiutredning/ Energidek[aration Ägarens namn: Fastighetsbeteckning: Henry Wätitato Stadsön 1:766 Företag som utfört energiutredningen: Energiexpert: E-postadress: Certifieringsorgan:

Läs mer

Solelsinvestering i Ludvika kommun. Underlag för motion

Solelsinvestering i Ludvika kommun. Underlag för motion Solelsinvestering i Ludvika kommun Underlag för motion Vänsterpartiet i Ludvika 2013 Vänsterpartiet vill att Ludvika kommun tar en aktiv roll i omställningen av samhällets energiproduktion. Genom att använda

Läs mer

Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2005-08-17

Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2005-08-17 Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSVAR 2005-08-17 M2005/4020/E Till Miljö- och Samhällsbyggnadsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar på promemoria om Investeringsstöd för konvertering

Läs mer

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden 1 Inledning Det här är en vägledning för hur fjärrvärmebranschen ska beräkna lokala miljövärden för resursanvändning, klimatpåverkan

Läs mer

Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning

Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning Några nyheter i BBR avsnitt 9 Energihushållning Skärpning av kraven på specifik energianvändning för byggnader med annat uppvärmningssätt än elvärme.

Läs mer

1 (5) HDA 2013-10-18. Taxor och avgifter

1 (5) HDA 2013-10-18. Taxor och avgifter 1 (5) Handläggare Datum HDA 2013-10-18 Taxor och avgifter En stor del av bostadsföretagens driftkostnader är taxor och avgifter för uppvärmning, el, avfall och vatten och avlopp. I Nils Holgersson undersökningen

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Kollanda 1:19

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Kollanda 1:19 Utgåva 1:1 2012-04-04 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Kollanda 1:19 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Elräkningens andel av disponibel inkomst för småhusägare En rapport från Villaägarnas Riksförbund

Elräkningens andel av disponibel inkomst för småhusägare En rapport från Villaägarnas Riksförbund Elräkningens andel av disponibel inkomst för småhusägare En rapport från Villaägarnas Riksförbund Stockholm 2012 Postadress Besöksdress Telefon Fax E-post Hemsida Box 7118, 192 07 Sollentuna Johan Berndes

Läs mer

El och Energienheten

El och Energienheten El och Energienheten Åland har egen el- och energi lag vilket medför: Myndighetsfrågor inom el lagstiftning - Utfärdar tillstånd, utför kontroller av elinstallationer - Följa med Eu s program inom energiområdet,

Läs mer

krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt

krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt Bakgrund Målsättningen med att tillämpa miljömål för energieffektiva

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Annestorp 27:45

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Annestorp 27:45 Utgåva 1:1 2014-03-24 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Annestorp 27:45 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa

Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa UMEÅ UNIVERSITET 2007-05-29 Institutionen för tillämpad fysik och elektronik Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa Oskar Lundström Victoria Karlsson Sammanfattning Denna uppgift gick ut på

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Energideklarationsrapport Fastighetsbeteckning: Backa 211:25 Adress: Skogaberg 15 422 49 Hisings Backa Friliggande villa, uppvärmd yta (A temp): 149 m 2, byggår 2004. Värmesystem: Fjärrvärme, vattenburen

Läs mer

ENERGIDEKLARATION. Järnåldersringen 358, 136 65 Söderby Haninge kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1984 Energideklarations-ID: 646383

ENERGIDEKLARATION. Järnåldersringen 358, 136 65 Söderby Haninge kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1984 Energideklarations-ID: 646383 sammanfattning av ENERGIDEKLARATION Järnåldersringen 358, 136 65 Söderby Haninge kommun Nybyggnadsår: 1984 Energideklarations-ID: 646383 Energiprestanda: 65 /m² och år Krav vid uppförande av ny byggnad

Läs mer

ENERGIDEKLARATION. Gamla Vägen 22, 244 91 Kävlinge Kävlinge kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1916 Energideklarations-ID: 672632

ENERGIDEKLARATION. Gamla Vägen 22, 244 91 Kävlinge Kävlinge kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1916 Energideklarations-ID: 672632 sammanfattning av ENERGIDEKLARATION Gamla Vägen 22, 244 91 Kävlinge Kävlinge kommun Nybyggnadsår: 1916 Energideklarations-ID: 672632 Energiprestanda: 156 /m² och år Krav vid uppförande av ny byggnad [mars

Läs mer

ENERGIDEKLARATION. Finska Gatan 24, 122 37 Enskede Stockholms stad. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1931 Energideklarations-ID: 661181

ENERGIDEKLARATION. Finska Gatan 24, 122 37 Enskede Stockholms stad. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1931 Energideklarations-ID: 661181 sammanfattning av ENERGIDEKLARATION Finska Gatan 24, 122 37 Enskede Stockholms stad Nybyggnadsår: 1931 Energideklarations-ID: 661181 Energiprestanda: 101 /m² och år Krav vid uppförande av ny byggnad [mars

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Energideklarationsrapport Fastighetsbeteckning: Kärr 3:56 Adress: Ensmärkesvägen 1B, 423 39 Torslanda Friliggande villa, uppvärmd yta (A temp): 202 m 2, byggår 2010 Värmesystem: Frånluftsvärmepump Nibe

Läs mer

8 sidor om. Värmemarknaden i Sverige. Värmemarknad Sverige. Juni 2014

8 sidor om. Värmemarknaden i Sverige. Värmemarknad Sverige. Juni 2014 8 sidor om Värmemarknaden i Sverige Juni 2014 Värmemarknad Sverige Värmemarknaden är den största energimarknaden i Sverige, jämte elmarknaden. Behovet av uppvärmning och tappvarmvatten i bostäder, lokaler

Läs mer

Energideklaration. Smultronvägen 19 616 91 Åby. Datum: 2015-03-17. Utförd av:

Energideklaration. Smultronvägen 19 616 91 Åby. Datum: 2015-03-17. Utförd av: Energideklaration K VILLINGE-STEN 2:24 Smultronvägen 19 616 91 Åby Datum: 2015-03-17 Utförd av: Certifierad energiexpert: Niklas Sjöberg 0444/08 SP SITAC Bakgrund Sedan en tid tillbaka är det lag på energideklaration

Läs mer

Energideklaration. gfedcb Egna hem (privatägda småhus) Egen beteckning. Orsak till avvikelse Adressuppgifter är fel/saknas nmlkj Postnummer 18363

Energideklaration. gfedcb Egna hem (privatägda småhus) Egen beteckning. Orsak till avvikelse Adressuppgifter är fel/saknas nmlkj Postnummer 18363 Energideklaration Version: Dekl.id: 2.1 568774 Byggnaden - Identifikation Län Stockholm Kommun Täby Fastighetsbeteckning (anges utan kommunnamn) Viggbyholm 92:11 Husnummer 1 Adress Kanonbacken 4 Prefix

Läs mer

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 så ser det ut i Sverige Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jämfört med 1990 års nivå. Minst 20% av

Läs mer

ENERGIDEKLARATION. Källdisvägen 4, 187 72 Täby Täby kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1977 Energideklarations-ID: 674346

ENERGIDEKLARATION. Källdisvägen 4, 187 72 Täby Täby kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1977 Energideklarations-ID: 674346 sammanfattning av ENERGIDEKLARATION Källdisvägen 4, 187 72 Täby Täby kommun Nybyggnadsår: 1977 Energideklarations-ID: 674346 Energiprestanda: 138 /m² och år Krav vid uppförande av ny byggnad [mars 2015]:

Läs mer

Bjärka 1, 532 94 Skara Skara kommun

Bjärka 1, 532 94 Skara Skara kommun sammanfattning av ENERGIDEKLARATION Bjärka 1, 532 94 Skara Skara kommun Nybyggnadsår: 1909 Energideklarations-ID: 672472 Energiprestanda: 142 /m² och år Krav vid uppförande av ny byggnad [mars 2015]: Energiklass

Läs mer

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010 med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel Innehåll! "! " #$ %& %& ' " # (&' (&&% ) *%$$ ' + * $,- (& )! $, " #$ (& $ +. (& ' / 0 $ %& "',.(&% //1//,,.(&% "",,

Läs mer

ENERGIDEKLARATION. Planetgatan 13, 224 57 Lund Lunds kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1958 Energideklarations-ID: 654366

ENERGIDEKLARATION. Planetgatan 13, 224 57 Lund Lunds kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1958 Energideklarations-ID: 654366 sammanfattning av ENERGIDEKLARATION Planetgatan 13, 224 57 s kommun Nybyggnadsår: 1958 Energideklarations-ID: 654366 Energiprestanda: 360 /m² och år Krav vid uppförande av ny byggnad [mars 2015]: Energiklass

Läs mer

El- och värmeproduktion 2012

El- och värmeproduktion 2012 Energi 2013 El- och värmeproduktion 2012 Andelen förnybara energikällor inom el- och värmeproduktionen ökade år 2012 År 2012 producerades 67,7 TWh el i Finland. Produktionen minskade med fyra procent från

Läs mer

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014 Harry Frank KVA - 1 5/10/2014 Harry Frank IVA och KVA Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? 7 maj 2014 - Harry Frank KVA - 2 Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? För att besvara

Läs mer

ENERGIDEKLARATION. Rälsvägen 1C, 756 53 Uppsala Uppsala kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1983 Energideklarations-ID: 670746

ENERGIDEKLARATION. Rälsvägen 1C, 756 53 Uppsala Uppsala kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1983 Energideklarations-ID: 670746 sammanfattning av ENERGIDEKLARATION Rälsvägen 1C, 756 53 kommun Nybyggnadsår: 1983 Energideklarations-ID: 670746 Energiprestanda: 76 /m² och år Krav vid uppförande av ny byggnad [mars 2015]: Energiklass

Läs mer

BILAGA 9.3 MILJÖVÄRDERING OCH MILJÖRIKTIGA SYSTEM

BILAGA 9.3 MILJÖVÄRDERING OCH MILJÖRIKTIGA SYSTEM BILAGA 9.3 MILJÖVÄRDERING OCH MILJÖRIKTIGA SYSTEM Allmänt om miljöpåverkan vid användning av energi För att värdera miljöpåverkan vid användning av energi kan man generellt se till mängden förbrukade bränslen

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

ENERGIDEKLARATION. Viltorpsbacken 12, 162 70 Vällingby Stockholms stad. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1966 Energideklarations-ID: 648092

ENERGIDEKLARATION. Viltorpsbacken 12, 162 70 Vällingby Stockholms stad. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1966 Energideklarations-ID: 648092 sammanfattning av ENERGIDEKLARATION Viltorpsbacken 12, 162 70 Vällingby Stockholms stad Nybyggnadsår: 1966 Energideklarations-ID: 648092 Energiprestanda: 143 /m² och år Krav vid uppförande av ny byggnad

Läs mer

ENERGIDEKLARATION. Brändövägen 233, 975 97 Luleå Luleå kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1992 Energideklarations-ID: 676704

ENERGIDEKLARATION. Brändövägen 233, 975 97 Luleå Luleå kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1992 Energideklarations-ID: 676704 sammanfattning av ENERGIDEKLARATION Brändövägen 233, 975 97 Luleå Luleå kommun Nybyggnadsår: 1992 Energideklarations-ID: 676704 Energiprestanda: 144 /m² och år Krav vid uppförande av ny byggnad [mars 2015]:

Läs mer

ENERGIDEKLARATION. Kungsörnsvägen 32, 856 51 Sundsvall Sundsvalls kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1979 Energideklarations-ID: 682179

ENERGIDEKLARATION. Kungsörnsvägen 32, 856 51 Sundsvall Sundsvalls kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1979 Energideklarations-ID: 682179 sammanfattning av ENERGIDEKLARATION Kungsörnsvägen 32, 856 51 Sundsvall Sundsvalls kommun Nybyggnadsår: 1979 Energideklarations-ID: 682179 Energiprestanda: 92 /m² och år Krav vid uppförande av ny byggnad

Läs mer

1:7. Hur Sverige ska nå energi- och klimatmålen inom bebyggelsen

1:7. Hur Sverige ska nå energi- och klimatmålen inom bebyggelsen 1:7 Hur Sverige ska nå energi- och Vi står inför vår tids största utmaning att på kort tid ställa om vår energianvändning till en nivå som skapar förutsättningar för ett långsiktigt hållbart samhälle.

Läs mer

ENERGIDEKLARATION. Oxsta 132, 855 90 Sundsvall Sundsvalls kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1920 Energideklarations-ID: 676901

ENERGIDEKLARATION. Oxsta 132, 855 90 Sundsvall Sundsvalls kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1920 Energideklarations-ID: 676901 sammanfattning av ENERGIDEKLARATION Oxsta 132, 855 90 Sundsvall Sundsvalls kommun Nybyggnadsår: 1920 Energideklarations-ID: 676901 Energiprestanda: 158 /m² och år Krav vid uppförande av ny byggnad [mars

Läs mer

ENERGIDEKLARATION. Arbogagatan 22, 418 71 Göteborg Göteborgs stad. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1959 Energideklarations-ID: 684615

ENERGIDEKLARATION. Arbogagatan 22, 418 71 Göteborg Göteborgs stad. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1959 Energideklarations-ID: 684615 sammanfattning av ENERGIDEKLARATION Arbogagatan 22, 418 71 Göteborg Göteborgs stad Nybyggnadsår: 1959 Energideklarations-ID: 684615 Energiprestanda: 169 /m² och år Krav vid uppförande av ny byggnad [mars

Läs mer

ENERGIDEKLARATION. Dalkarlsvägen 50, 141 40 Huddinge Huddinge kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1930 Energideklarations-ID: 666516

ENERGIDEKLARATION. Dalkarlsvägen 50, 141 40 Huddinge Huddinge kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1930 Energideklarations-ID: 666516 sammanfattning av ENERGIDEKLARATION Dalkarlsvägen 50, 141 40 kommun Nybyggnadsår: 1930 Energideklarations-ID: 666516 Energiprestanda: 121 /m² och år Krav vid uppförande av ny byggnad [mars 2015]: Energiklass

Läs mer

Fjärrvärme och Fjärrkyla

Fjärrvärme och Fjärrkyla Fjärrvärme och Fjärrkyla hej jag heter Linus Nilsson och jag går första året på el och energiprogrammet på Kaplanskolan. I den har boken kommer jag förklara hur fjärrvärme och fjärrkyla fungerar. Innehålsförteckning:

Läs mer

Energideklaration. gfedcb Egna hem (privatägda småhus) Egen beteckning. Västergatan 14

Energideklaration. gfedcb Egna hem (privatägda småhus) Egen beteckning. Västergatan 14 Energideklaration Version: Dekl.id: 2.1 575497 Byggnaden - Identifikation Län Skåne Kommun Vellinge Fastighetsbeteckning (anges utan kommunnamn) Skanör 28:12 Husnummer 1 Adress Västergatan 14 Prefix byggnadsid

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Ålsta 3:197

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Ålsta 3:197 Utgåva 1:1 2013-04-11 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Ålsta 3:197 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

ENERGIDEKLARATION. Gjutaregatan 14, 281 51 Hässleholm Hässleholms kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1954 Energideklarations-ID: 660977

ENERGIDEKLARATION. Gjutaregatan 14, 281 51 Hässleholm Hässleholms kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1954 Energideklarations-ID: 660977 sammanfattning av ENERGIDEKLARATION Gjutaregatan 14, 281 51 Hässleholm Hässleholms kommun Nybyggnadsår: 1954 Energideklarations-ID: 660977 Energiprestanda: 168 /m² och år Krav vid uppförande av ny byggnad

Läs mer

ENERGIDEKLARATION. Fyrvaktarvägen 4, 385 40 Bergkvara Torsås kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1980 Energideklarations-ID: 668006

ENERGIDEKLARATION. Fyrvaktarvägen 4, 385 40 Bergkvara Torsås kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1980 Energideklarations-ID: 668006 sammanfattning av ENERGIDEKLARATION Fyrvaktarvägen 4, 385 40 Bergkvara Torsås kommun Nybyggnadsår: 1980 Energideklarations-ID: 668006 Energiprestanda: 108 /m² och år Krav vid uppförande av ny byggnad [mars

Läs mer