Regeringens skatteförslag Vad betyder det för företagen?

Transkript

1 Regeringens skatteförslag Vad betyder det för företagen?

2 Problem och syfte Vad, varför och för vem? Syftet är att ge en samlad bild av aktuella skatteförslag från regeringen. Det kan vara både skattehöjningar eller återställning av tidigare nedsatta sociala avgifter. Vilka är förslagen? Vad går förslagen ut på? Vad blir konsekvensen för företag och företagare? Sett till hela landet och i olika delar av näringslivet? *Observera att denna genomgång endast ger en samlad översikt och inte någon fullständig genomgång av förslag och konsekvenser.

3 Företagsskattekommittén Neutral bolagsskatt för ökad neutralitet och effektivitet Utredningen klar sommaren Kommittén föreslår att det ska införas ett nytt system för beskattning av bolag. Ett regeringsbeslut väntas inom kort. Förslag i två delar: I den första en begränsning av ränteavdragen till storleken av de finansiella intäkterna (dvs inga avdrag för negativa finansnetton). I den andra delen införs ett schablonmässigt avdrag för alla finansieringskostnader, oavsett om företaget har motsvarande kostnad eller inte, vilket motsvarar en sänkning av bolagsskatten med 5,5 procentenheter. Tillväxtverket ansåg då att syftet med förslaget är bra, men att det bör undersökas om möjlighet finns att införa förslaget stegvis.

4 SOU 2016:72 Entreprenörskap i det tjugoförsta århundradet Utredningens uppdrag och slutsatser I uppdraget ingick en redogörelse av beskattning av entreprenörer och företagsägare, men inga förslag på förändringar av skatter eller avgifter. Uppdraget omfattade i princip alla policyområden utom skatter. Men utredningen konstaterar ändå att: skatter som berör entreprenörskap och innovation, vilket sannolikt är det viktigaste och mest kraftfulla ramverk som den politiska makten förfogar över för att skapa en dynamisk och entreprenörskapsinriktad miljö, ligger relativt högt i Sverige. Undantaget är bolagsskatten annars förefaller svenska skatter vara höga vad gäller såväl ägande och avkastning som skatter på företagsbyggande. Vidare konstateras att sämre förutsättningar än konkurrentländer riskerar att urholka konkurrensoch attraktionskraften i Sverige.

5 SOU 2016:72 Entreprenörskap i det tjugoförsta århundradet Forts. För att öka incitamentet för mer cirkulära affärsmodeller föreslås en analys av bl.a. möjligheterna med skatteväxling, minskad moms för vissa varor och tjänster, skattebefrielse för vissa tjänster och ett utökat reparationsavdrag. Tillväxtverkets sammanfattande synpunkt är att utredningen på ett bra sätt fångar samhällsutmaningarna för hållbar tillväxt och välstånd, vilket också ligger väl i linje med Tillväxtverkets arbete.

6 Översikt skatteförändringar Genomförda och planerade skattehöjningar, miljarder kronor Skattesystemets utformning är viktigt för företagande, entreprenörskap och för att fler jobb ska skapas i Sverige. Grafen till vänster visar en översikt av den nuvarande regeringens skattehöjningar på närmare 70 miljarder kronor. Källa: Sammanställning från Svenskt näringsliv. Obs: Kostnadsberäkningarna är Svenskt näringslivs egna och kan skilja sig jämfört med regeringens.

7 Lagförslag Förslag på en lag om skatt på flygresor Förslag: Flygskatt införs i tre nivåer beroende på avstånd från en svenska flygplats. Syftet med skatten är att minska flygets miljöpåverkan. Betalas av flygbolaget per passagerare som reser från en flygplats i Sverige. Vissa undantag görs. Avgiftsnivåerna är 80/280/430 kronor beroende på destination och avstånd. Konsekvens: Skattehöjning på 1,5-2 miljarder kronor. Syftet är att minska flygets klimatpåverkan. Kritiker från forskarvärlden menar att regeringen fokuserar för mycket på ineffektiva åtgärder i Sverige, istället för mer gränsöverskridande åtgärder med exempelvis köp av utsläppsrätter. Flygskatten riskerar att försämra svensk konkurrenskraft och flytta utsläpp till andra länder. Det riskerar att försämra förutsättningar för besöksnäringen och för andra företagare i hela landet.

8 Fortsättning om en lag för skatt på flygresor Tillväxtverket anser att utredningens förslag inte skapar förutsättningar för ett konkurrenskraftigt näringsliv. Istället bör man påskynda utvecklingen av alternativa flygbränslen. Tillväxtverket anser att styrmedel föra att reglera flygresandet till och från Sverige bör regleras inom ramen för internationella samarbeten och regelverk.

9 Ändrad skatteregel för delägare i fåmansföretag (3:12) Förslag: Förslaget gäller för delägare som äger kvalificerade andelar i fåmansföretag. Det innebär att beräkningen av det lönebaserade utrymmet ändras, kapitalandelskravet utformas som ett tak för det lönebaserade utrymmet, uppräkningen av sparat utdelningsutrymme begränsas, ett gemensamt takbelopp för utdelning och kapitalvinst införs, skattesatsen för utdelning och kapitalvinst inom gränsbeloppet höjs från 20 till 25 procent samt ägarskiften mellan närstående underlättas. Syfte att öka neutraliteten i skattesystemet och därmed minska inkomstomvandling från inkomst av tjänst till inkomst av kapital.

10 Ändrad skatteregel för delägare i fåmansföretag (3:12) Kommentar: Den skattemässiga skillnaden mellan anställning och företagare minskar något med förslaget och ger ett ökat skatteuttag på uppskattningsvis 3-5 miljarder. Det finns ingen tydlig skillnad i hur förslaget påverkar olika branscher. Regeringen bedömer i sin skrivning till lagrådsremiss att förslaget inte påverkar företagens internationella konkurrenskraft. Många remissinstanser anser att det i grunden bra att förtydliga olika ekonomiska handlingsalternativ som därmed ger rättvisare regler vid beskattning av olika inkomstslag. Men remissinstanser betonar också vikten av att ha goda skattemässiga villkor för företagande och entreprenörskap. Flera remisser har invändningar mot att det totala skatteuttaget är för högt på företagande.

11 Ändrad skatteregel för delägare i fåmansföretag (3:12) Tillväxtverket stödjer grundidén om likabeskattning av inkomstslag utifrån ett rättviseperspektiv. Vidare påpekas att konsekvensanalysen inte ger svar på frågan om svårigheten att värdera och kompensera företagare för det risktagande som företagandet innebär. Tillväxtverket valde att inte lämna synpunkter på skattenivå sett till 3:12 regeln.

12 Ett bonus malus-system för nya lätta fordon Förslag: Ett nytt bonus malus-system där miljöanpassade fordon med relativt låga utsläpp av koldioxid premieras vid inköpstillfället genom en bonus medan fordon med relativt höga utsläpp av koldioxid belastas med högre skatt. Tillväxtverket ingick inte bland remissinstanserna.

13 Ett bonus malus-system för nya lätta fordon Kommentar: Förslaget är inte skatteneutralt utan är tänkt att öka beskattningen av fordon med 2-4 miljarder per år, med en viss omfördelning utifrån miljöpåverkan. Dessutom ökar bensin- och dieselskatten av en ny indexuppräkning. Totalt berörs ca 250 tusen företag enligt utredningen, särskilt företag inom jord- skogsbruk, bygg, transport samt vård och omsorg. Jämtland och Norrbottens län har högst nivå av koldioxidutsläpp i nybilsregistreringen. Stockholm har en stor andel nyregistreringar, vilket också gäller bilar inom ramen för bonussystemet. Flera remissinstanser lyfter fram att förslaget riskerar att drabba företagare i glesbygd som saknar alternativ.

14 Ändrad beräkning av bilförmån Förslag: Ändrad beräkning av bilförmånsvärdet med anledning av införandet av ett nytt bonus malus-system. Förslaget innebär att fordonsskatt inte ska ingå i prisbasbeloppsdelen vid den schablonmässiga beräkningen av förmånsvärdet. Fordonsskatten ska i stället tillkomma som en ytterligare post utöver prisbasbeloppsdelen, det ränterelaterade beloppet och det prisrelaterade beloppet vid beräkningen av förmånsvärdet. I promemorian föreslås vidare att förmån av betald trängselskatt, väg-, bro- och färjeavgift inte ska ingå i det schablonmässigt beräknade förmånsvärdet.

15 Ändrad beräkning av bilförmån Kommentar: Antalet personer med bilförmån har ökat under senare år och 2015 hade ca personer bilförmån. Av de som har bilförmån är ca 80 procent män och 20 procent kvinnor. Kostnaderna för företagen kommer att öka i den mån förmånsvärdena ökar till följd av det nya förslaget. Höjda förmånsvärden medför att underlagen för sociala avgifter ökar för företagen. Dessutom kan företagen behöva kompensera anställda för en försämrad bilförmån. Tillväxtverket är positiva till förslaget, men ser brister i analysen av de regionala konsekvenserna, samt den administrativa bördan rörande reglerna för trängseloch infrastrukturavgifter.

16 Höjt transporttillägg samt deklarationstidpunkten för moms (i vissa fall) Förslag: Att nivån för transporttillägg, regler om vissa förfaranden som måste iakttas vid flyttningar av punktskattepliktiga varor, bl.a. avseende dokumentation och ställande av säkerhet höjs från 20 procent till 40 procent av de punktskatter. Konsekvens: Syftet är främst att motverka skattefusk. Förslaget påverkar enbart företag som inte följer reglerna. I den mån företag inte följer reglerna för flyttning av punktskattepliktiga varor kommer företagens kostnader för detta att fördubblas. Tillväxtverket är i remissvaret positiva till detta förslag.

17 Ett antal ändringar gällande punktskatter Förslag: Sänkt energiskatt på el för mindre datacenter. Sänkt energiskatt på el för leveranser av värme och kyla till datorhallar. Indexering av miljöskatter. Ändrad beskattning av viss värmeproduktion. Övriga förändringar av energiskatten på el. Konsekvens: En ostrukturerad och bristfällig konsekvensutredning med många perspektiv. Delar av förslaget berör en begränsad mängd företag företrädelsevis inom energiproduktion, där vissa kommer drabbas av skattehöjningar. Indexeringen av miljöskatter berör desto fler företag. Remissinstanser påpekar att förslagen riskerar att innebära vissa konkurrenssnedvridningar. Tillväxtverket ingick inte bland remissinstanserna.

18 Utvidgat växa-stöd för den först anställda. Förslag: Sänkta arbetsgivaravgifter för enskilda näringsidkare som anställer en första person (växa-stöd) utvidgas till att också omfatta aktiebolag och handelsbolag. Konsekvens: Den högsta nedsättningen är 5303 kronor och varar under högst 12 månader. Förslaget ger en konkurrensfördel till företag som anställer sin första person i förhållande till övriga företag som redan har anställda, men påverkan på konkurrensen bör vara marginell då nedsättningen är begränsad i tid och storlek. Tillväxtverket ser positivt på förslaget, men anser att målgruppen skulle kunna vidgas ytterligare och gälla oavsett organisationsform.

19 Reduktionsplikt för minskning av växthusutsläpp från bensin och diesel. Förslag: Förslag om reduktionsplikt för minskning av växthusgasutsläpp från bensin och dieselbränsle. Konsekvens: Vissa remissinstanser påpekar att den föreslagna reduktionsplikten utgör en stor förändring i hur Sverige styr mot ett mer biobaserat drivmedel, mot sektormålet om 70 % lägre utsläpp i transportsektorn till Det föreligger en risk att reduktionsplikten blir kostsam att uppfylla. Förslaget är särskilt riktat mot transportsektorn. Tillväxtverket valde att inte lämna några synpunkter på detta.

20 Begränsad uppräkning av skiktgränsen för statlig inkomstskatt 2018 Förslag: Förslaget innebär att den nedre ( kr för 2018) och den övre ( kr för 2018) skiktgränsen för uttag av statlig inkomstskatt endast ska räknas upp med förändringen i konsumentprisindex. En begränsning av uppräkningen gjordes även för Förslaget innebär att en ökad andel av befolkningen (anställda och företagare) kommer att få betala en högre marginalskatt. Konsekvens: Remissinstanser påpekar att förslaget riskerar att påverka företagens kompetensförsörjning negativt och gäller i samtliga branscher. Företagare som tar ut inkomst av tjänst över skiktgränsen får en ökad genomsnitts- och marginalskatt. Tillväxtverket hade inga synpunkter på varken 2017 eller 2018 års uppräkning.

21 Sänkt moms på förevisning av naturområden Förslag: Förslag om att skattesatsen på förevisning av naturområden sänks från 25 till 6 procent. Syftet med förslaget är att öka möjligheten att bedriva naturturism genom att sänka mervärdesskatten på naturguidning och där med ett lägre konsumentpris. Konsekvens: Utredningen uppger att antalet företag som bedriver någon form av naturturism uppskattas till omkring företag år Majoriteten av företagen är enskilda firmor. Det får sannolikt en positiv effekt för de berörda företagen/branschen. Bedöms minska skatteintäkterna med ca 0,3 mdkr. Tillväxtverket ser positivt för förslaget och ser gärna vissa utökningar.

22 Lättnader i beskattningen av personaloptioner (i vissa fall) Förslag: Förslaget innebär att personaloptioner inte tas upp som inkomst av tjänst utifrån vissa villkor avseende det företag som ingår optionsavtalet, och då betalas inga arbetsgivaravgifter heller. När optionen nyttjas sker beskattningen som inkomst av kapital. Begränsat till företag med färre än 50 anställda, mindre än 80 miljoner i balansomslutning, max tio år gammalt samt att vissa branscher inte omfattas av förslaget. Konsekvens: Förslaget om personaloptioner bedöms i utredningen beröra relativt få företag, uppskattningsvis ca företag årligen till en kostnad på ca 0,2 mdkr.

23 Andra förslag med liten påverkan på företagen: Sänkt skatt för pensionärer med inkomster under kronor/månad. Sänkningen blir upp till 200 kronor/månad. Ingen direkt konsekvens för företagen. Höjd inkomstskatt för utomlands bosatta med jobb i Sverige. Skattesatsen höjs från 20 % till 25 %. Ingen, eller liten, direkt konsekvens för företagen. Tillväxtverket har enligt remiss inga synpunkter i ärendet. Sänkt skatt för personer med sjuk- och aktivitetsersättning, ca kronor per månad Ingen direkt konsekvens för företagen.

24 Sammanfattning I det stora hela inga stora förändringar i beskattningen av företag, men helheten är överlag av negativ betydelse för företagen. Genomgående så är konsekvensen störst för företagare i det övre inkomstskiktet. Branscherna Energi och Transport påverkas särskilt mycket av skatteförslagen.