Handlingsplan för det universitetsövergripande. kvalitetsarbetet vid Uppsala universitet 2017

Transkript

1 UFV 2016/39 Handlingsplan för det universitetsövergripande kvalitetsarbetet vid Uppsala universitet Fastställd av rektor

2

3 Inledning Enligt Mål och strategier för Uppsala universitet (UFV 2014/110) ska alla verksamheter inom universitetet genomsyras av en ständig strävan efter högsta nationella och internationella kvalitet. Kvalitet och förnyelse främjas genom framsynt rekrytering och kompetensutveckling och genom att goda prestationer understöds och uppmärksammas. Ett systematiskt kvalitetsarbete, med kollegial granskning och internationella jämförelser, bedrivs som en integrerad del av all verksamhet. Medarbetarnas och studenternas engagemang och ansvarstagande i det gemensamma kvalitetsarbetet stimuleras och underlättas. Enligt Uppsala universitets arbetsordning (UFV 2011/1724) är det områdesnämnden, eller i förekommande fall, fakultetsnämnden som beslutar kvalitet i utbildning och forskning. Enligt Program för kvalitetsarbetet vid Uppsala universitet (UFV 2008/556) inbegriper detta ett ansvar för att säkra och utveckla kvaliteten i utbildning och forskning inom sitt område, medan olika universitetsgemensamma funktioner ska stödja detta arbete med utgångpunkt från verksamhetens behov. I program för kvalitetsarbetet understryks vidare att det huvudsakliga kvalitetsarbetet - dvs. kvalitetsutveckling och kvalitetssäkring - sker inom ramen för universitetets kärnverksamheter, dvs. forskning och utbildning, och med utgångspunkt i etablerade akademiska värden och arbetsformer. Det bygger vidare på en väl förankrad kvalitetskultur, vilken karakteriseras av ständig omprövning och förnyelse i verksamheten driven av lärare, studenter och annan personal. Denna omprövning sker bland annat mot bakgrund av systematiska utvärderingar av verksamheten. En ledstjärna i universitetets kvalitetsarbete är att det ska vara verksamhetsnära och inte belasta verksamheterna mer än vad som är till gagn för desamma. Om alltför mycket ska uträttas samtidigt av samma aktörer finns en risk att det påverkar kvaliteten negativt. Förändringar ska hinna genomföras innan ytterligare åtgärder initieras. Program för kvalitetsarbetet vid Uppsala universitet kompletteras av en handlingsplan som pekar ut prioriterat universitetsövergripande kvalitetsarbete under en begränsad tidsperiod inom utbildning, forskning och administration. Inom varje vetenskapsområde/fakultet vidtas därutöver åtgärder baserade på lokala behov och förutsättningar. Åtgärderna i handlingsplanen syftar till att bidra till att uppfylla Uppsala universitets mål och strategier. Handlingsplanen fungerar därtill som universitetsövergripande handlingsplan för Pedagogiskt program för Uppsala universitet (UFV 2007/670). Konkreta, universitetsgemensamma, kvalitetshöjande åtgärder kopplade till målen i pedagogiska programmet redovisas här. Åtgärder som syftar till bättre kvalitet genom samverkan med omgivande samhälle respektive internationalisering återfinns i Handlingsplan för samverkan (UFV 2015/735) och Handlingsplan för internationalisering (UFV 2015/281). Föregående universitetsövergripande handlingsplan för kvalitetsarbetet, för år 2015, har i det närmaste fullföljts. Under 2016 fortlöpte flera av de långsiktiga åtgärderna i 2015 års handlingsplan och nya initiativ tillkom genom rektorsbeslut. I det följande redovisas genomförda åtgärder under 2015 och 2016 i korthet. Världsledande forskning Under 2015 genomfördes en uppföljning av forskningsutvärderingarna KoF07 och KoF11, som underlag för beslut om en eventuell ny forskningsutvärdering vid Uppsala universitet. Det resulterade i ett rektorsbeslut i början av 2016 om att genomföra en tredje forskningsutvärdering under perioden 2016-, med fokus på förutsättningar och processer för kvalitet och förnyelse av 3

4 forskningen. Arbetet med KoF17 inleddes med genomförande av en bibliometrisk analys och en forskningsmiljöenkät. Resultaten från dessa utgör underlag för det självvärderingsarbete som inleddes i slutet av året. KoF17-arbetets utvärderingsfas fullföljs under. Förstklassig utbildning Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Våren 2015 tillsatte rektor en arbetsgrupp med uppdrag att lämna förslag på en modell för systematiska utbildningsutvärderingar. Efter omfattande förankringsarbete lämnade arbetsgruppen, sitt slutförslag till rektor våren 2016, vilket följdes av remissbehandling. Rektor beslutade om Uppsala universitets modell för utbildningsutvärderingar (UFV 2015/475). Arbetet med att implementera modellen inleds med tio pilotutbildningsutvärderingar under. Projektet e2014, vilket syftade till vidareutveckling av e-lärande vid Uppsala universitet, redovisades I projektet ingick extern granskning av Uppsala universitets arbete med e-lärande, ett antal lärarprojekt vid Campus Gotland samt utveckling av tre pilot-mooc:ar. MOOC-utvecklingens start fördröjdes på grund av komplicerade förhandlingar med den valda plattformen FutureLearn, men i november 2015 kunde ett avtal undertecknas och under 2016 gavs kurserna Antibiotic Resistance: the Silent Tsunami (vetenskapsområdet för medicin och farmaci) och Climate Change Leadership (vetenskapsområdet för teknik och naturvetenskap) och i början av startar Understanding Financial Crisis: Business Cycles and Policy (vetenskapsområdet för humaniora och samhällsvetenskap). Erfarenheterna från dessa piloter underbygger beslut om eventuella framtida MOOC:ar vid universitetet. Mot bakgrund av e2014 beslutade rektor 2016 om initiativet Kvalitetsutveckling inom e-lärande-området vid Uppsala universitet med övergripande mål att förbättra förutsättningarna för e-lärande vid Uppsala universitet, akademiskt, pedagogiskt, tekniskt och administrativt genom en ny lärplattform och kompetensutveckling inom e-lärande för universitetets anställda. Projektets första fas inleddes under året och följs av en andra fas under. Under 2015 utvärderades excellent lärarreformen med stöd av externa bedömare, vilket bland annat gav värdefullt underlag för utveckling av kriterier och processer för bedömning av lärarskicklighet. Kriterier för inrättande, uppföljning och avveckling av utbildningsprogram reviderades 2015 och under genomfördes revidering av det pedagogiska programmet. Resultaten från en alumnenkät till personer som har lämnat Uppsala universitet med en masterexamen enligt 2007 års studieform redovisades 2015 på fakultetsnivå och, när så var möjligt, på programnivå. Utvärderingen genomfördes i samarbete med Lunds universitet, vilket medgav intressanta jämförelser. Ytterligare två universitetsövergripande projekt sträckte sig över hela tvåårsperioden. Projektet Vidareutveckling av aktiv studentmedverkan (ASP) genomfördes och slutredovisades Projektet resulterade i kunskapsuppbyggnad och i att goda idéer och arbetssätt utbyttes mellan universitetets olika delar, bland annat genom en webbresurs 1, vilken fortlever. Efter avslutat projekt har arbetet införlivats i avdelningen för kvalitetsutvecklings ordinarie uppdrag. Ett andra projekt, som syftade till att stärka utbildningarnas kvalitet genom ökat tillvaratagande av Uppsala universitets kulturarv i undervisningen, slutredovisades också Projektet bidrog med kunskap om kulturarvet som undervisningsresurs, utformning av en fortbildningskurs för lärare och en lärarhandledning. Kursen är införlivad i enheten för universitetspedagogiks ordinarie kursutbud från och med ht och genomförs i nära samarbete mellan universitetets kulturarvsinstitutioner

5 Utbildning på forskarnivå Under 2015 genomfördes tre enkäter med fokus på kvalitet i utbildning på forskarnivå ur innevarande doktoranders, handledares och alumners perspektiv. Resultaten av dessa enkätstudier redovisades under 2016 och följs upp inom berörda vetenskapsområden och fakulteter under. Språkvetenskapliga fakulteten medverkade under 2015 i pilotomgången av Universitetskanslersämbetets granskning av utbildning på forskarnivå med forskarutbildningsämnet engelska. De erfarenheter som detta gav är till nytta för de forskarutbildningsämnen som blir föremål för utvärdering under Så uppnår vi excellens och samhällsnytta Under denna rubrik i Uppsala universitets mål och strategier ryms bland annat målet att stödfunktioner och infrastruktur ska svara mot verksamhetens behov och externa förutsättningar. Under 2015 och 2016 fortlöpte kvalitetsarbetet inom Uppsala universitets administration med KAIA-projektet, vilket syftar till att utveckla och effektivisera administrativa processer. Hösten 2015 startade projekt Segerstedt, med syfte att koordinera utvecklingsaktiviteter i samband med universitetsförvaltningens flytt till ny byggnad. Under 2015 har även en ny systemförvaltningsmodell tagits fram med implementeringsstart En utredning om ITorganisationen och styrningen av IT inleddes under hösten 2015, vilket resulterade i ett beslut om en ny IT-organisation som införs från hösten Under 2015 redovisades genomförda benchmarkingaktiviteter med Göteborgs och Lunds universitet (GUL-Adm), vilka syftade till att stimulera utvecklingsarbete genom ömsesidigt kollegialt utbyte inom tre utvalda områden: forsknings- och innovationsservice, studentservice samt projekthantering. Under 2016 genomfördes ytterligare benchmarkingprojekt inom områdena upphandling respektive internationalisering samt i fråga om kollegialt utbyte inom administrationen, liksom mellan administration och kärnverksamhet. Dessa projekt fortgår under. Prioriterade åtgärder för kvalitetsarbetet under Handlingsplanen innehåller såväl planerade som pågående åtgärder och syftar till att ge en samlad bild av prioriterat universitetsövergripande kvalitetsarbete under året. Nedan följer en förteckning över åtgärder under året utan inbördes prioritering. Åtgärderna är strukturerade i enlighet med Mål och strategier för Uppsala universitet (UFV 2014/110). Handlingsplanen anger vem/vilka som ansvarar för att de specifika åtgärderna under perioden genomförs. I den mån särskild återrapportering ska ske, anges detta under respektive åtgärdspunkt. Huvudregeln är annars att resultatet av genomförda åtgärder redovisas i ordinarie verksamhetsredovisning. I de fall ordförande för områdesnämnder och fakultetsnämnder anges som ansvariga svarar dessa för vidare ansvarsfördelning inom sitt vetenskapsområde/sin fakultet. I typfallet involverar detta ansvar olika kommittéer, prefekter, studierektorer och programansvariga och ytterst enskilda lärare, men det varierar i någon mån mellan områden/fakulteter. I de flesta fall är även studenternas medverkan av stor betydelse för resultatet av kvalitetsarbetet. I de fall universitetsdirektören är ansvarig följer ansvaret för olika funktioner och arbetsuppgifter universitetsförvaltningens arbetsordning, vilket återspeglas under respektive punkt. I de fall åtgärden vilar på ett särskilt rektorsbeslut har ansvariga utsetts därigenom. 5

6 Världsledande forskning Kvalitet och förnyelse (KoF17) en forskningsutvärdering med fokus på de förutsättningar och processer som skapar forskning av hög kvalitet Enligt Uppsala universitets forskningsstrategier är kvalitet och förnyelse ledord i Uppsala universitets systematiska arbete för att stärka positionen som ett internationellt ledande forskningsuniversitet. Tre strategier lägger grunden för den kvalitetskultur som genomsyrar universitetets arbete: Högklassiga forskningsmiljöer skapas genom att förena strävan efter vetenskaplig excellens och samhällsnytta samtidigt som forskning och utbildning integreras. Systematiskt kvalitetsarbete bedrivs på alla nivåer i organisationen. Internationella utvärderingar med kollegial bedömning är ett viktigt inslag som genomförs återkommande och ligger till grund för utvecklingsarbete. Syftet är att stärka de förutsättningar och processer som främjar forskningens kvalitet och förnyelse. Excellent forskning hänger nära samman med utbildning av hög kvalitet. Uppsala universitet utvecklar för närvarande en modell för systematisk utbildningsutvärdering. Under genomförde Uppsala universitet som första lärosäte i Sverige en egeninitierad utvärdering där all forskningsverksamhet utvärderades vid ett och samma tillfälle, Kvalitet och Förnyelse 2007 (KoF07). Under genomfördes en andra utvärdering, Kvalitet och Förnyelse 2011 (KoF11), enligt samma format och upplägg. Under 2015 sammanställdes och analyserades resultat och erfarenheter av dessa utvärderingar samt lärares och forskares förslag på utformning av framtida utvärderingar. Detta redovisas i rapporten Processer för ökad forskningskvalitet. Rapport från uppföljning av KoF-utvärderingarna och verksamhetens syn på forskningsutvärderingar av Hans Ellegren och Camilla Maandi. Under perioden genomförs en tredje forskningsutvärdering i enlighet med direktiv beslutade av rektor (UFV 2016/31). Det långsiktiga syftet är i huvudsak detsamma som i tidigare forskningsutvärderingar, det vill säga att stärka kvaliteten hos universitetets vetenskapliga verksamhet genom att skapa underlag för riktat stöd och strategiska beslut - men denna gång med särskild betoning på att stärka de kvalitetsdrivande processerna inom universitetets forskningsmiljöer. Även om fokus är ett annat består utvärderingen, liksom tidigare utvärderingar, av självvärderingar, bibliometrisk analys och externa paneler. Nytt denna gång är att forskningsmiljöerna belyses genom en enkät riktad till forskningsverksamma medarbetare. Enkätresultaten utgör, tillsammans med bibliometriska data och nyckeltal, underlag för självvärderingsarbetet, som inriktas på konstruktivt kritisk självreflektion. En annan skillnad mot KoF07 och KoF11 är att utvärderingen innefattar reflektion kring kopplingen mellan forskning och utbildning på alla nivåer, liksom kopplingen mellan forskning och samverkan. Detta för att ge en uppfattning om hur universitetets olika uppgifter inverkar på varandra och tillsammans skapar en väl integrerad helhet. Avslutningsvis ges fakultets-/områdesnämnder något större möjlighet att anpassa utvärderingen till egna förutsättningar och behov, främst genom inflytande på utformningen av forskningsmiljöenkäten och självvärderingen. Ansvariga: Projektledning och arbetsgrupp i enlighet med rektors beslut. Områdes- och fakultetsnämnd ansvarar genom sina utvärderingsenheter för genomförande av självvärdering, förberedelse av panelernas besök i institutionsmiljön och åtgärder till följd av utvärderingsresultaten. Tidsram: (fortsatt självvärdering, panelbesök och slutsatser) 6

7 Förstklassig utbildning Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Uppsala universitets modell för utbildningsutvärderingar I enlighet med Program för kvalitetsarbetet vid Uppsala universitet bygger kvalitetsarbetet vid Uppsala universitet på en förankrad kvalitetskultur, vilken karakteriseras av ständig omprövning och förnyelse i verksamheten driven av lärare, studenter och annan personal. Även om utbildningarnas kvalitet följs upp och utvärderas på olika sätt är systematiska analyser ur helhetsperspektiv mindre vanliga, dvs. det som internationellt ofta benämns curriculum reviews. Den internationella KrUUt-panelen rekommenderade Uppsala universitet att implementera en egen modell för systematiska curriculum reviews och inte överlåta den uppgiften helt och hållet till Universitetskanslersämbetet (dåvarande Högskoleverket). Mot bakgrund av detta tillsatte rektor våren 2015 en arbetsgrupp med uppdrag att lämna förslag på en modell för systematiska utbildningsutvärderingar. Efter omfattande förankringsarbete lämnade arbetsgruppen, med vicerektor Torsten Svensson som ordförande, sitt slutförslag till rektor våren 2016, vilket följdes av remissbehandling. Rektor beslutade om Uppsala universitets modell för utbildningsutvärderingar (UFV 2015/475). Arbetet med att implementera modellen inleds med tio pilotutbildningsutvärderingar under. De omfattar följande utbildningar/områden: fysioterapiprogrammet och magisterprogrammet i klinisk farmaci (medfarm), civilingenjörsprogrammet i molekylär bioteknik och ett kurspaket med fristående kurser inom centrum för hållbar utveckling (teknat), institutionen för kostvetenskap (samfak), institutionen för lingvistik och filologi (språkfak) samt centrum för genusvetenskap, institutionen för arkeologi och antik historia, institutionen för idé- och lärdomshistoria och litteraturvetenskapliga institutionen (alla histfil). Under 2016 fattades beslut om ett nytt nationellt kvalitetssystem för högre utbildning där lärosätena själva ska svara för kvalitetssäkring av sina utbildningar, medan Universitetskanslersämbetet granskar att lärosätena klarar av denna uppgift. Uppsala universitets modell för utbildningsutvärderingar svarar bra mot de krav som ställs inom ramen för det nya systemet. Universitetskanslersämbetet kommer fortsatt att genomföra vissa utbildningsutvärderingar. Under berör det vissa utbildningar på forskarnivå (Se Universitetskanslersämbetets granskning av utbildning på forskarnivå nedan). De utbildningar som granskas av Universitetskanslersämbetet behöver inte utvärderas inom ramen för universitetets egen modell för utbildningsutvärderingar, men rutinen för uppföljning av resultat och åtgärder ska följas. Ansvariga: I enlighet med rektors beslut ska områdes- och fakultetsnämnd svara för följande under perioden: - utveckla områdets/fakultetens former för systematisk kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling - inbegripet årlig uppföljning och utbildningsutvärderingar - genomföra och redovisa ovan nämnda utbildningsutvärderingspiloter - inleda sexårscykel för utbildningsutvärderingar -2022, - aktivt bidra till erfarenhets- och kunskapsutbyte avseende kvalitetsarbete över fakultetsoch områdesgränser - senast inkomma till rektor med en preliminär plan över samtliga utbildningsutvärderingar för sexårscykeln senast redovisa områdets/fakultetens former och rutiner för utbildningsutvärderingar och årlig uppföljning för rektor 7

8 - senast inkomma till rektor med en utvecklad beskrivning av området/fakultetens former för kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling av utbildning. Dessa beskrivningar tillförs program för kvalitetsarbete vid dess revidering I enlighet med samma beslut ska universitetsdirektören tillse ett ändamålsenligt universitetsgemensamt stöd, vilket inbegriper kunskapsstöd vid utformning av utvärderingar och uppföljning (inbegripet skriftliga rekommendationer), genomförande av studentbarometer och årlig konferens, sammanställning av kvalitetsrapport samt framtagande av nyckeltal som underlag för utbildningsuppföljning. Även om flera av ovanstående punkter sträcker sig över hela cykeln, kommer arbetet med alla att inledas under. Tidsram: (första cykeln) Kvalitetsutveckling inom e-lärandeområdet vid Uppsala universitet Inom ramen för Uppdrag om vidareutveckling av e-lärande vid Uppsala universitet (UFV 2013/1558), e2014, lämnade arbetsgruppen en rad förslag i december Efter att också ha vägt in den internationella panelens synpunkter från våren 2015 överlämnades i maj 2015 rekommendationer om två särskilt prioriterade projekt samt förslag om ytterligare ett antal andra områden som var angelägna att utveckla. Den internationella panelen och e2014 menade att den nuvarande digitala undervisningsmiljön vid Uppsala universitet varken är pedagogiskt optimal, tekniskt hållbar eller ekonomiskt rationell. För att ge vidareutvecklingen av e-lärandet bästa möjliga förutsättningar rekommenderade man därför att Uppsala universitet inför en ny lärplattform (Learning Management System, LMS), som ska vara säker, stabil, flexibel och möta användarnas behov vad gäller funktionalitet och tillgänglighet. Avsikten var att denna LMS på fem års sikt ska ha ersatt de andra systemen som plattform för undervisning. Samtidigt måste studieadministrationens behov av effektiva och användarvänliga system tillgodoses och de erfarenheter och insikter som vunnits under åren med Studentportalen tillvaratas. Enbart en ny lärplattform garanterar inte den önskade förstärkningen av e-lärandet vid Uppsala universitet. All erfarenhet visar att teknisk utveckling måste gå hand i hand med pedagogisk utveckling. Projektet innehåller därför en systematisk satsning på kompetensutveckling genom aktiviteter på den nivå där e-lärandet samtidigt kan bli föremål för ämnesdidaktiska diskussioner, d.v.s. i kollegiala miljöer på institutionsnivån, med stöd från centrala enheter och lokala noder. I det projektet ingår även en inventering och spridning av erfarenheter och exempel från undervisningen, kunskapsbildning kring e-lärandets möjligheter genom seminarier, nätverk m.m., samt utbildningsinsatser i e-lärandets praktik och pedagogik. Det finns redan mycket erfarenhet och kompetens vid såväl Campus Uppsala som Campus Gotland att förvalta, sprida och vidareutveckla inom ramen för detta arbete. Mot denna bakgrund beslutade rektor om initiativet Kvalitetsutveckling inom e-lärandeområdet vid Uppsala universitet (UFV 2016/856). Det övergripande målet var att förbättra förutsättningarna för e-lärande vid Uppsala universitet, akademiskt, pedagogiskt, tekniskt och administrativt genom: en ny digital lärplattform kompetensutveckling inom e-lärande för anställda vid Uppsala universitet Arbetet utförs i två faser. Inför dess första fas utsåg rektor en styrgrupp efter förslag från områdesnämnderna och utnämningar av studentkårerna. Styrgruppen uppdrogs att leda arbetet i två 8

9 operativa projektgrupper, en för lärplattformen och en för kompetensutveckling inom e- lärandeområdet. I uppdraget ingick att lämna förslag på en ny lärplattform och direktiv för projektets andra fas. Direktiven för fas två skulle ge ramarna för implementeringen av vald lärplattform och avvecklingen av befintliga system. Direktiven skulle även omfatta kompetensutvecklingsinsatser som stöd för implementeringen av lärplattformen, liksom för den generella utvecklingen av e- lärandekompetensen vid universitetet. Styrgruppen redovisar förslag till direktiv för fas två i början av och förslag till ny LMS Ansvariga: I enlighet med direktiv för projektets första fas. Styrgruppen svarar för planering, genomförande och avrapportering av uppdraget i samverkan med vetenskapsområdena, ITavdelningen och avdelningen för kvalitetsutveckling. Styrgruppen rapporterar till rektor och kvalitetsrådet är referensgrupp. Tidsram: Revidering och implementering av Uppsala universitets pedagogiska program Pedagogiskt program för Uppsala universitet (UFV 2007/670) fastställdes av rektor 2008 efter en omsorgsfull utvecklingsprocess med långtgående delaktighet avseende såväl lärare som studenter och trädde i kraft Programmet har operationaliserats på vetenskapsområdesnivå och har varit vägledande för det centrala stödet för utbildningsutveckling. Det bildade därtill en viktig utgångspunkt för KrUUt-projektet. Den internationella KrUUt-panelen lovordade Uppsala universitets pedagogiska program som ett sätt att ge struktur åt och vägledning för arbetet med utbildningsutveckling. Panelen ansåg att det är bra att huvudansvariga för att realisera olika mål anges och att programmet även omfattar studenternas ansvar för att de ska få en högkvalitativ utbildning. Panelen noterade därtill att programmet förefaller vara väl känt bland universitetets pedagogiska ledare samt undervisande personal. Inte desto mindre ansåg panelen att programmet kunde utvecklas, särskilt när det gällde studenternas ansvar och möjligheter att bidra till den egna utbildningens kvalitet. Panelen noterade vidare att graden av implementering varierar. Mot bakgrund av detta inleddes hösten 2015 en revidering av det pedagogiska programmet på uppdrag av rektor (UFV 2015/826). I uppdraget angavs att arbetet ska ske med en hög grad av delaktighet och bygga på utbildningsansvarigas, lärares och studenters kunskaper och erfarenheter av vad som skapar goda förutsättningar för lärande, liksom på aktuell forskning. Därutöver ska KrUUtpanelens synpunkter beaktas och koordination ske med arbetet att ta fram en modell för utbildningsutvärderingar vid Uppsala universitet samt med revideringen av riktlinjer för studenternas arbetsvillkor. Ett förslag till reviderat pedagogiskt program överlämnades till rektor i juni 2016, vilket följdes av en remiss till områdes- och fakultetsnämnder. Efter tillvaratagande av remissynpunkter förväntas programmet fastställas av rektor i början av, efter vilket det ska göras känt och implementeras. Ansvariga: Utvärderingschefen svarar för samordning av revideringsarbetet, vilket sker i en universitetsövergripande arbetsgrupp med lärarrepresentanter och studentrepresentanter (utsedda av studentkårerna) från samtliga vetenskapsområden samt sakkunniga från avdelningen för kvalitetsutveckling. Utvärderingschefen tillser även att stöd för implementering ges efter programmets fastställande. Tidsram: 9

10 Excellenta lärare - uppföljning av utvärdering Titeln excellent lärare infördes vid Uppsala universitet genom beslut av rektor (UFV 2010/1842; ändrade ). Enligt samma beslut skulle reformen utvärderas år En sådan genomfördes Syftet med utvärderingen var att identifiera eventuella behov av justeringar av Riktlinjer för antagning av excellent lärare inför framtida tillämpning och skedde med stöd av externa sakkunniga. Under 2016 överlämnades resultatet av utvärderingen till rektor och områdes- fakultetsnämnder, som underlag för översyn av nu gällande riktlinjer och eventuella beslut om revidering. Utvärderingen har även underbyggt förslaget till reviderat Pedagogiskt program för Uppsala universitet. Under fortgår arbetet med att förbättra bedömningen av pedagogisk skicklighet med stöd av utvärderingsresultaten och erfarenhetsutbyte mellan fakulteterna. Stödet till lärare som vill ansöka om att bli excellenta lärare ska stärkas och tillvaratagandet av det växande antalet excellenta lärare, som en resurs kvalitetsarbetet, förbättras. Ansvariga: Rektor, område-/fakultetsnämnd svarar för översyn av riktlinjer och revidering vid behov och tillvaratagande av excellenta lärare som resurs. Områdes-/fakultetsnämnd svarar även för stöd vid ansökan. Utvärderingschefen svarar för kunskapsstöd vid revidering av riktlinjer, stöd inför ansökan om prövning för excellent lärare, koordination av nätverk för excellenta lärare samt för utbildning av sakkunniga. Tidsram: Utveckling av aktiv studentmedverkan i undervisningen Uppsala universitet har en lång tradition av olika former av studentmedverkan, vilket den internationella KrUUt-panelen uppmärksammade Panelen menade samtidigt att studentmedverkan skulle kunna vidareutvecklas, bli mer aktiv, genomtänkt, säkerställd och välintegrerad och i förlängningen ett uttalat profilområde för universitetet. Det är främst två former av aktiv studentmedverkan som avses. Det ena är studenter som på ett systematiskt sätt bistår varandra i lärandet ( peer-to-peer-learning ), t ex genom Supplemental instruction (SI) och andra former av mentorsskap. Det andra är studentmedverkan som innebär att studenter är medskapare av utbildning. Studenter kan i större utsträckning än vad som är fallet idag medverka aktivt i planering, genomförande och utvärdering av utbildning, men även vara initiativtagare till kurser och/eller enskilda utbildningsmoment. Det innebär dock inte att studenter ska överta lärares ansvar och uppgifter. Mot bakgrund av detta beslutade rektor (UFV 2013/916) om projektet Vidareutveckling av aktiv studentmedverkan (ASP), vilket genomfördes och slutredovisades Projektet hade sin grund i ett förslag från studenter som diskuterat och utvecklat detta i samråd med lärare och pedagogiska utvecklare (Till rektor: Förslag till samordning av aktiv studentmedverkan vid Uppsala universitet, UFV 2013/916). Inom ramen för projektet utvecklades former och stöd för vidareutveckling av aktiv studentmedverkan i utbildningen. Kunskapsuppbyggnad skedde och goda idéer och arbetssätt utbyttes mellan universitetets olika delar, bland annat genom en webbresurs 2, vilken fortlever. Efter avslutat projekt har arbetet införlivats i avdelningen för kvalitetsutvecklings ordinarie uppdrag. Under sker fortsatt arbete för att finna goda samverkansformer med

11 vetenskapsområdena och studentkårerna. En enklare utvärdering av implementeringen sker i slutet av. Ansvariga: Ordförande i områdesnämnd, ordförande i fakultetsnämnd identifierar eventuellt utrymme för ökad aktiv studentmedverkan och söker vid behov stöd i utvecklingsarbetet. Utvärderingschefen svarar för stöd för utveckling av aktiv studentmedverkan. Tidsram: Kursvärderingar Uppsala universitets riktlinjer (UFV 2010/307) och rekommendationer för kursvärderingar reviderades I samband med detta arbete utvecklades även ett kursvärderingsverktyg i Studentportalen, inklusive frågebank och mallar, som stöd för arbetet inom fakulteter och institutioner. Efter detta har ett systematiskt implementeringsarbete med förstärkt information via webben, konsultativt stöd, kursvärderingsseminarier riktade till lärare, administratörer och studenter och inslag om kursvärderingar i pedagogiska grund- och fortbildningskurser genomförts. Under sker fortsatt arbete i enlighet med vad som beskrivs ovan. Vidare ska samarbetet med studenter vid utformning och genomförande av kursvärderingar stärkas. Detta arbete kan med fördel dra nytta av den kunskap som genereras ur arbetet med aktiv studentmedverkan i utbildningen (se ovan). Särskilt fokus ska läggas på arbetet med att höja svarsfrekvenser och skapa goda rutiner för arbetet med kursrapporter. Vidare ska sammanhållen analys av kursrapporter inom ramen för hela program/motsvarande utvecklas, vilket med fördel sker inom ramen för Uppsala universitets modell för utbildningsutvärderingar och årlig uppföljning. Ett annat prioriterat område är att säkerställa god kursvärderingspraxis i utbildning på forskarnivå. Upphandlingen av en ny lärplattform kommer att ske med hänsyn till att den ska kunna understödja utformning, genomförande och sammanställning av kursvärderingar på ett ändamålsenligt sätt. Arbetet med att utveckla kursvärderingspraxis sker inom ramen för områdesnämnders/fakulteters kvalitetsansvar och universitetsförvaltningens ordinarie uppdrag att stödja kvalitetsarbetet inom vetenskapsområden och fakulteter. Ansvariga: Områdes-/fakultetsnämnd svarar för uppföljning av kursvärderingspraxis och eventuella åtgärder. Utvärderingschefen svarar för stöd vid utveckling av kursvärderingspraxis. Tidsram: - Studentbarometer för utbildning på grundnivå och avancerad nivå pilot Uppsala universitet har vid tre tillfällen 2002, 2008 och 2015 (redovisad 2016) genomfört universitetsövergripande doktorandenkäter. Motsvarande universitetsövergripande enkätundersökning har genomförts med Uppsala universitets internationella studenter som målgrupp år 2010, 2011, 2013 och 2016/ (the International Student Barometer se nedan). Dessa enkäter har bidragit med värdefullt underlag för vidareutveckling av utbildningen i olika avseenden. Motsvarande har dock inte genomförts för hela studentgruppen på grundnivå och avancerad nivå. Den så kallade Trackit-studien, vilken genomfördes av en extern granskare 2013, rekommenderade Uppsala universitet att genomföra en universitetsövergripande barometer, som även omfattar denna grupp. 11

12 Under ska en pilotstudentbarometer genomföras med studenter på grundnivå och avancerad nivå som målgrupp, vilken kopplas till beslutade pilotutbildningsutvärderingar (se Modell för utbildningsutvärderingar vid Uppsala universitet). Syftet med barometern ska vara att kartlägga förutsättningarna för studenternas lärande som ett av flera underlag för vidareutveckling av utbildningen. Vid formulering av frågorna ska hänsyn tas till vilka frågor utbildningsansvariga, lärare och studenter vill ha svar på, forskningsbaserad kunskap om vad som skapar goda förutsättningar för lärande samt motsvarande enkäter vid andra lärosäten såväl nationellt som internationellt. Mål och strategier för Uppsala universitet (UFV 2014/110) och Pedagogiskt program för Uppsala universitet (UFV 2007/670) ska också underbygga frågeformuleringen. En studentbarometer kompletterar kursvärderingar genom att de möjliggör jämförelser mellan olika delar av universitetet, som underlag för analys och vidareutveckling, bland annat inom ramen för universitetets egeninitierade utbildningsutvärderingar. Efter genomförda piloter ska erfarenheter sammanställas och tillvaratas som underlag för beslut om genomförande av en Studentbarometer för universitetet i sin helhet. Denna utvärdering förväntas ske under Ansvariga: Utvärderingschefen svarar - i samråd med de utbildningar vars studenter blir mottagare av pilotenkäten för identifiering av frågeställningar, formulering av frågor, distribution och sammanställning av enkätsvar. Tidsram: Internationella studenters erfarenheter av att studera vid Uppsala universitet The International Student Barometer (ISB) är en enkätundersökning där Uppsala universitets internationella studenter får besvara frågor om hur nöjda de är med olika inslag i utbildningen och övrig studiemiljö. Enkäten behandlar ankomsten till Uppsala, lärandemiljön vid universitetet, det sociala livet, olika stödfunktioner m.m.. Därutöver ställs bland annat frågor om studenternas bakgrund, deras benägenhet att rekommendera Uppsala universitet till andra presumtiva studenter och skälen till valet av Uppsala universitet. Cirka 200 universitet - i Sverige och i övriga världen - ingår i undersökningen, vilket möjliggör intressanta jämförelser. Uppsala har deltagit i ISB vid tre tillfällen: 2010, 2011, 2013 och nu Resultaten från 2016 års ISB-enkät redovisas i början av och sedan följer uppföljning av resultaten, som underlag för utveckling. Resultaten kan med fördel ingå som underlag i universitetets egna utbildningsutvärderingar. Ansvariga: Utvärderingschefen svarar för koordination och uppföljning av ISB. Områdes-/fakultetsnämnd svarar för uppföljning och åtgärder till följd av enkätresultaten. Tidsram: Utbildning på forskarnivå Universitetskanslersämbetets granskning av utbildning på forskarnivå I januari startar UKÄs utvärdering av utbildning på forskarnivå, där cirka en tredjedel av alla forskarutbildningar kommer att granskas inom en sexårsperiod. De forskarutbildningsämnen som kommer utvärderas vid Uppsala universitet under är datavetenskap, psykologi, nationalekonomi, pedagogik, historia, etik, religionshistoria samt konstvetenskap och de aktuella ämnena för 2018 är litteraturvetenskap, musik och eventuellt maskinteknik. 12

13 Utbildningsutvärderingarna fokuserar på hur utbildningen säkerställer att doktoranderna ges goda förutsättningar att nå målen i högskoleförordningen och hur utbildningen säkerställer att doktoranderna uppnått examensmålen när examen utfärdas. Det ingår dessutom att beskriva och värdera hur uppföljnings- åtgärds-, och återkopplingsrutiner på ett systematiskt sätt bidrar till att säkra och utveckla den granskade utbildningen. Fokus för utvärdering av utbildning på forskarnivå är utifrån de tre aspektområdena: 1) miljö, resurser och område, 2) utformning, genomförande och resultat och 3) uppföljning, åtgärder och återkoppling samt de tre perspektiven: doktorandernas perspektiv, arbetslivets perspektiv och jämställdhetsperspektivet. Det samlade omdömet ges på en tvågradig skala hög kvalitet eller ifrågasatt kvalitet. Ifrågasatt kvalitet innebär att UKÄ ifrågasätter tillståndet att utfärda examen i det aktuella ämnet. Ansvariga: Områdes-/fakultetsnämnd svarar för genomförande av självvärdering, uppföljning och åtgärder. Utvärderingschefen svarar för stöd till områden/fakulteter i samband med utvärderingarna. Tidsram: Systematiska utbildningsutvärderingar Uppsala universitets system för utbildningsutvärderingar omfattar även utbildning på forskarnivå. De utbildningar som kommer att tillhöra det urval av forskarutbildningar, som omfattas av Universitetskanslersämbetets granskningar undantas från granskning inom ramen för universitetets eget utbildningsutvärderingssystem under dess första sexårscykel, men rutinen för uppföljning av resultat och åtgärder ska följas. Mer information om Uppsala universitets modell för utbildningsutvärderingar återfinns under rubriken Förstklassig utbildning. Så uppnår vi excellens och samhällsnytta Under denna rubrik i Mål och strategier för Uppsala universitets ryms bland annat följande mål: 1) En ständig strävan efter högsta nationella och internationella kvalitet ska genomsyra alla verksamheter, samt 2) Stödfunktioner och infrastruktur ska svara mot verksamhetens behov och externa förutsättningar. Nedanstående åtgärder syftar till att bidra till att dessa mål uppfylls. Revidering av program för kvalitetsarbete vid Uppsala universitet År 2008 fastställde rektor Program för kvalitetsarbete vid Uppsala universitet (UFV 2008/556). Syftet med programmet var att ge riktning och struktur för universitetets systematiska kvalitetsarbete, dvs. kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling inom utbildning, forskning och samverkan. I programmet tydliggörs mål och strategier samt ansvar för kvalitetsarbetet. Det betonas att kvalitetsarbetet vid Uppsala universitet utgör en integrerad del av forskning, utbildning samverkan och administration och utgår ifrån de etablerade akademiska värden och arbetsformer som sedan länge är självklara inslag i den kvalitetskultur som präglar verksamheten. I tillägg sker systematiska uppföljningar på olika nivåer i verksamheten vilka ger sakligt underlag till förbättringar inom utbildning, forskning och samverkan. 13

14 Mot bakgrund av 2008 års programs ålder och att det finns nya Mål och strategier för Uppsala universitet (UFV 2013/110) sedan 2014, ska en revidering av program för kvalitetsarbete vid Uppsala universitet ske under Ett annat skäl för revidering är implementeringen av Uppsala universitets modell för utbildningsutvärderingar med externa granskare. I början av 2018 ska varje vetenskapsområdets/fakultets områdes/fakultets former för kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling av utbildning redovisas för rektor, inbegripet former och rutiner för utbildningsutvärderingar och årlig uppföljning. Dessa beskrivningar tillförs program för kvalitetsarbete vid dess revidering. Revideringen ska även koordineras med Pedagogiskt program för Uppsala universitet (UFV 2007/670). Ansvariga: Rektor utser en arbetsgrupp som svarar för att ta fram ett förslag på reviderat program för kvalitetsarbete. Kvalitetsrådet utgör referensgrupp under arbetet och utvärderingschefen svarar för sekreterare och sakkunnigt stöd. Tidsram: Karriärstöd för biträdande universitetslektorer och andra juniora forskare Kompetens och karriärfrågor samt villkor för juniora forskare är enligt Mål och strategier för Uppsala universitet (UFV 2013/110) avgörande för att Uppsala universitet ska vara en attraktiv arbetsgivare och ett universitet i världsklass. Efter autonomireformen har dock antalet meriteringsanställningar inte ökat i den omfattning som förväntats varken nationellt eller vid Uppsala universitet. Mot bakgrund av detta avsatte konsistoriet 12 miljoner kronor för särskilda satsningar på meriteringsanställningar under 2016, medan rektor beslutade att tillsätta en utredning avseende meriteringsanställningar vid Uppsala universitet, under ledning av Mats Larhed. Utredningen ställde sig positiv till att etablera en modell för tenure track vid universitetet med det biträdande universitetslektoratet, inklusive karriärstöd, som nav. Utredningen rekommenderade att arbetet med uppbyggnad av ett karriärstöd påbörjas så snart som möjligt. Till följd av utredningens förslag gav rektor universitetsdirektören i uppdrag att lämna förslag på hur ett planerat karriärstöd för biträdande universitetslektorer skulle kunna utformas. Universitetsdirektören utsåg i sin tur en arbetsgrupp för uppgiften. Under 2016 genomförde arbetsgruppen en behovsanalys (baserad på intervjuer med ordförande för rekryteringsgrupperna vid univeristetet, erfarna forskningshandledare, prefekter och chefer vid pågående chefsutbildning vid Kompetensforum, fackliga företrädare samt input från Junior Faculty), en inventering av befintligt karriärstöd vid universitetet samt en omvärldsanalys, som underlag för utformningen av förslaget. Behovsanalysen visade bland annat att unga forskare behöver utveckla sina kunskaper om universitetet som organisation och forskningens förutsättningar (rekrytering, finansiering, etik, juridik m.m.), samt sina kunskaper och färdigheter i samverkan, ledning och undervisning. Förslaget presenteras överlämnas till universitetsdirektören i början av, som sedan beslutar om vidare beredning. Ansvariga: Universitetsdirektören med stöd av utvärderingschefen, kanslicheferna och personaldirektören. Tidsram: 14

15 Kvalitetsarbetet inom Uppsala universitets administration Inom universitetsförvaltningen bedrivs kvalitetsutveckling med syfte att utforma verksamheten så att den svarar väl mot vetenskapsområdenas behov och universitetets externa förutsättningar. Under är kvalitetsarbetet i hög grad kopplat till flytten till Segerstedtshuset. Projekt Segerstedt startade 2015, med syfte att koordinera utvecklingsaktiviteter i samband med universitetsförvaltningens flytt. Förutom byggverksamhet och IT, hanterar projektet frågor kring en ny organisation för gemensam service, utveckling av nya, digitaliserade och aktivitetsbaserade arbetssätt, samt ledarskap och medarbetarskap med fokus på säkerställandet av kvaliteten på administrationens arbete. Flytten ses som ett tillfälle att ompröva och utveckla arbetssätt för att förbättra stödet till vetenskapsområdena. Under 2016 formulerade universitetsförvaltningen sina mål och strategier med utgångspunkt från Mål och strategier för Uppsala universitet (UFV 2014/110). Under kommer dessa att implementeras med stöd av såväl avdelningsgemensamma som avdelningsspecifika aktiviteter. Under 2015 togs en ny systemförvaltningsmodell fram. Modellen syftar till att skapa en tydligare helhetsbild och struktur för förvaltning av administrativa IT-system och att stärka kopplingen till funktionsansvar och verksamhetsplanering. Implementering av styrmodellen skedde 2016 och fortgår under. Administrativa processer är föremål för kollegial granskning och kollegialt utbyte i samverkan med Göteborgs och Lunds universitet och sedan 2015 även Stockholms universitet (SLUG-samarbetet). Under 2016 genomfördes benchmarkingprojekt inom områdena upphandling respektive internationalisering samt generellt kollegialt utbyte avseende samspelet inom universitetsförvaltningen och mellan förvaltning och kärnverksamhet. Dessa projekt fortgår under. De två första avslutas under året, medan det tredje förväntas fortgå fastställdes även en ny styrmodell för administrativa utvecklingsprojekt, vilken införs under hösten Ansvariga: Universitetsdirektören, universitetsförvaltningens avdelningschefer och enhetschefer Tidsperiod: - 15