Fysisk aktivitet bland skolbarn värt att främja och satsa på.

Transkript

1 Detta är ett forskningsbaserat sammandrag över betydelsen av och skolrelaterade aspekter som främjar fysisk aktivitet bland skolbarn. Sammandraget belyser vilken betydelse fysisk aktivitet har för barnens välbefinnande, men också hur fysisk aktivitet betonas i ett av regeringens spetsprogram. Rekommendationer och nuläget när det gäller fysisk aktivitet bland skolbarn presenteras också kort. Slutligen granskas betydelsen av aktiv skolväg och vilka faktorer som hänför sig till främjandet av det. Sammanställningen gjord av Mikaela Wiik, sakkunnig i fysisk aktivitet på Folkhälsan I Esbo den Fysisk aktivitet bland skolbarn värt att främja och satsa på. Enligt FN:s barnkonvention har barnen rätt till hälsa och att få leka och röra på sig tillräckligt (13). Det är vi vuxna som bär ansvar för det och som kan möjliggöra det för barnen. Rörelse och motion är av största vikt för barnets hälsa och välbefinnande samt för utvecklingen av inlärningsberedskapen och de sociala färdigheterna. Vi vet också att en tillräcklig och allsidig fysisk aktivitet är lika viktig för barnet som mat och vila. Trots detta rör sig många av barnen för lite.(1) Följderna av för lite fysisk aktivitet är betydande och syns bl.a. som stora kostnader för samhället. (21) Fysisk aktivitet är en komplex helhet som påverkas av många delar i vardagen och kopplar starkt till vardagliga rutiner, livsmiljön och sociala nätverk. Alla som har med barn att göra och alla instanser, som påverkar barnen kan på sitt sätt möjliggöra fysisk aktivitet bland barn. I kommunerna såväl som i riksdagen görs beslut, som medvetet eller omedvetet påverkar villkoren för fysisk aktivitet bland barn och unga. (1) Fysisk aktivitet bland finländska barn I dagens läge är det en tredjedel av de finländska barnen och unga som uppfyller rekommendationen om fysisk aktivitet; och den fysiska aktiviteten minskar fortsättningsvis tydligt med åldern. Barn och unga tillbringar över hälften av sin vakna tid antingen sittande eller liggande. Endast en tiondel av den vakna tiden används till rask och ansträngande fysisk aktivitet. (10) I internationell jämförelse rör sig finlandssvenska 11-åriga elever över medeltalet, 13 åringar vid medeltalet och 15-åringar under medeltalet. Av de finlandssvenska 11-åringarna uppger 26% av flickorna och 38% av pojkarna att de rört på sig minst 60 min per dag under de senaste sju dagarna. Bland de finskspråkiga är motsvarande andel större. (12) Därför behövs det nu ett strategiskt samarbete mellan flera olika aktörer och åtgärder som riktar sig till alla delområden som deras vardag består av (skolresor, skoldagar, eftermiddagsverksamhet, hobbyn, transport på fritiden, hem och närmiljö). (10) Rekommendationer för fysisk aktivitet för skolbarn Den grundläggande nationella rekommendationen för skolbarns fysiska aktivitet avser att alla 7 18 åringar ska röra på sig mångsidigt och på ett åldersanpassat sätt minst 1 2 timmar dagligen. Barnen i denna ålder ska undvika att sitta över två timmar i ett sträck. Tiden framför en skärm borde begränsas till högst två timmar per dag. (7) 1

2 Effekter av fysisk aktivitet Fysisk aktivitet har många positiva effekter på barns välbefinnande och hälsa, samt nu också enligt senaste forskning på inlärning. Fysisk aktivitet ökar bl.a. välbefinnandet, ger bättre kondition och styrka, minskar risken för sjukdomar, ger ökat immunförsvar, ger bättre sömn och minskar risken för övervikt. (2) Barn som får möjlighet till rörelse i skolan kan lättare ta in och tolka sinnesintryck. Daglig fysisk aktivitet främjar koncentrationsförmågan, inlärningsförmågan och skolprestationer. Forskning visar bl.a. att fysiskt aktiva elever har bättre vitsord och klarar sig bättre i uppmärksamhetstest. (3) Dessutom finns det forskningsresultat som visar att fysisk aktivitet också gynnar kognitionen. Det har visat sig att fysisk aktiva barn har bättre arbetsminne och att endast 20 min rask fysisk aktivitet omedelbart efteråt förbättrar läs- och räkneförmågan i motsats till stillasittande. (4) Skoltrivseln visar sig också öka om andelen fysisk aktivitet i samband med skoldagen ökar. (5) Därtill vet man fysisk aktivitet i barndomen påverkar livsstil och hälsa positivt som vuxen. (8) Regeringen betonar vikten av fysisk aktivitet Att främja barns och ungdomars välbefinnande genom fysisk aktivitet har redan en tid prioriterats högt i politiken. Det finns med i det finska regeringsprogrammet där ett konkret mål är att varje barn i grundskoleåldern rör sig åtminstone en timme om dagen. Programmet Skolan i rörelse är ett av spetsprojekten inom kompetens och utveckling i regeringsprogrammet för Sipiläs regering. Enligt regeringens mål ska programmet utvidgas till ett riksomfattande program som angår alla barn och unga i grundskoleåldern. Vidare sägs det att barn skall uppmuntras till att ta sig aktivt till skolan och genom samarbete borde det försäkras att alla barn har möjlighet till en säker rutt att gå eller cykla till skolan. Åtgärden genomförs (9) Skolan i rörelse ett program som ska omfatta alla skolor Syftet med Skolan i rörelse är att öka aktiviteten och trivsamheten under skoldagen. Varje skola får på sitt eget sätt forma skoldagarna så att de innehåller mer motion. Viktigt i skolor nas verksamhet och genomförandet av programmet är att eleverna är delaktiga i planerandet och genomförandet. Också föräldrarnas roll är viktig. Det är frågan om en betydande förändring av verksamhetskulturen. Programmet genomförs i ett omfattande förvaltningsövergripande samarbete mellan den offentliga sektorn och tredje sektorn. Inom statsförvaltningen deltar alla centrala förvaltningar (idrott och motion, undervisning, social och hälsovård, ungdomsverksamhet, miljö och kommunikation). (9) Enligt programmets hemsida ( är syftet med programmet att skapa aktivare och trivsammare skoldagar, öka andelen fysisk aktivitet och minska sittandet, främja inlärning samt öka elevernas delaktighet. Forskning och uppföljning är en väsentlig del av genomförandet av programmet Skolan i rörelse. Från pilotskedet ( ) och programskedet ( ) finns det mycket intressanta forskningsdata bl.a. om mängden fysisk aktivitet och sittande, sambandet mellan fysisk aktivitet och inlärning, skolfred och trivsel samt om aktiva skolresor. Det är upp till skolorna att planera åtgärder men områden som fokuseras på är, förutom en verksamhetskultur som främjar fysisk aktivitet, aktiva lektioner, aktiv skolväg och raster samt en miljö som sporrar till rörelse. 2

3 Aktiv skolväg Motionen på vägen till och från skolan kan vara av stor betydelse för barnens och ungdomarnas fysiska aktivitet, kondition och hälsa. Aktiv motion under skolresor anses ha många sociala, ekonomiska och miljörelaterade fördelar. För många barn och speciellt de passivaste barnen är aktiv skolväg en avgörande del av den allmänna rekommendationen på 1-2 h fysisk aktivitet per dag. Av stadsbor utgör aktiv skolväg ofta 50% av den rekommenderade mängden fysisk aktivitet. Barn som rör sig aktivt till skolan har också visat sig vara aktivare under skoldagen och enligt undersökningar vill också de flesta barnen gärna gå eller cykla till skolan. (11) Då man frågat föräldrar vilken är den längsta de kunde godkänna för aktiv transport för deras barn svarade över hälften av de yngsta elevernas föräldrar 2 km. Bland de äldre elevernas föräldrar ansåg en tredjedel att 3 km är den längsta sträcka de ansåg vara rimlig för aktiv transport. Mycket liten andel ansåg att 5 km är en godtagbar sträcka. (11) Utvecklingen under 2000-talet i Finland har varit det att trots att skol- och elevantal i landet har minskat har utgifterna för skoltransport ökat. Orsakerna är inte utredda, men enligt en förfrågan av Kommunförbundet till kommunerna kan det bero på bl.a. minskad kollektivtrafik, ökning av priser och ökat avstånd till skolor.(18, 20) Enligt en undersökning i Tammerfors utgjorde de största hindren för aktiv skolväg långt avstånd och lång tid till skolan samt en fungerande busstrafik. (19) Vid planering av nya skolor skulle det vara ytterst viktigt att beakta skolans placering i relation till bosättning, elevunderlag och trafik. (18, 20) De svenskspråkiga mindre aktiva på vägen till skolan Enligt en omfattande nyligen publicerad rapport om hur finländska barns fysiska aktivitet tar sig största delen av de finländska eleverna sig själva (promenerande eller cyklande) till skolan, elever i årskurs nio dock mera sällan än övriga åldersgrupper. Långa skolvägar och vintern utgör en utmaning mot detta. Fastän skolvägsaktiviteten i medeltal är god, finns det stora skillnader mellan skolorna, och på vintern kunde fysiskt aktiva transportformer vara mera förekommande. De svenskspråkiga eleverna rörde på sig mindre än de finskspråkiga på fritiden och under skolresorna. (10) I internationell jämförelse är det vanligare än i många andra länder att barn i Finland promenerar eller cyklar till skolan. (1) Avståndet till skolan betyder mycket Färdsättet under skolresor och barnens fysiska aktivitet påverkas av flera olika faktorer. Bland de viktigaste är miljöfaktorer, säkerhet, barnens egenskaper, föräldrarnas och familjens seder och inställningar samt olika normer. Den regionala variationen inom färdsättet är stort. Det är viktigt att man identifierar de olika faktorerna när man planerar och vidtar åtgärder i syfte att öka motionen under skolresor. Det valda färdsättet påverkas i synnerhet av årstiden och av skolresans längd. (11) Om avståndet till skolan är under 1 km rör sig så gott som alla elever aktivt till skolan under höst och vår (97%) samt en stor andel även på vintern (86%). Om avståndet till skolan är mer än 5 km är siffrorna helt andra (15% på höst och vår samt 4% på vintern). Bild 1 på nästa sida visar hur andelen som tar sig aktivt till skolan successivt minskar i takt med att avståndet ökar. (14) Enligt en bedömning av Kommunförbundet (17) minskar mängden grundskole-elever, som har under 3 km till sin skola i Finland (56% <1km och 69% <3km) 3

4 Bild 1: Ur Sami Kokkos presentation om LIITU forskningens resultat på Ständerhuset i Helsingfors den Det finns åtskilliga möjligheter till att främja motion under skolresor i syfte att öka barnens fysiska totala aktivitet, i synnerhet för resor på 3 5 kilometer. Interventioner med avsikt att främja aktiv skolväg fås bäst resultat för elever som bor under 5 km från skolan. Främjandet av aktiv skolväg kräver ett vidsträckt samarbete mellan olika samhällssektioner. (11) 4

5 REFERENSER: 1. Tuloskortti Lasten ja nuorten liikunta Suomessa. Liikunnan ja kansanterveyden julkaisuja 318. Jyväskylä: LIKES-tutkimuskeskus. 2. Liikunta. Käypä hoito suositus. Julkaistu: Hämtad: Syväoja, H Physical activity and sedentary behaviour in association with academic performance and cognitive functions in school-aged children. LIKES Research Reports on Sport and Health 292. Jyväskylä: LIKES Research Center for Sport and Health Sciences 4. Syväoja, H Kropp i rörelse effektiv hjärna. Vilken betydelse har motion för inlärning? LIKES Katariina Kämppi, Kaarlo Laine ja Tuija Tammelin Motion och trivsel i skolan. Erfarenheter hos personalen vid Skolor i rörelse. LIKES Tammelin T., Kulmala J., Hakonen H. ja Kallio J Skolan för med sig rörelse och sittande. Resultat från enkäten Skolan i rörelse LIKES Opetusministeriö & Nuori Suomi Fyysisen aktiivisuuden suositus kouluikäisille 7 18-vuotiaille. (PDF) 8. Telama R., Hirvensalo M., Yang X Liikunnallisen elämäntavan eväät alkavat rakentua varhain lapsuudessa. Liikunta ja tiede 1/ Ratkaisujen Suomi Pääministeri Juha Sipilän hallituksen strateginen ohjelma Kokko S., Mehtälä A Lasten ja nuorten liikuntakäyttäytyminen Suomessa LIITU- tutkimuksen tuloksia Valtion liikuntaneuvoston julkaisuja 2016: Turpeinen S. et al Matkalla kouluun. Peruskoululaisten koulumatkat ja aktiivisten kulkutapojen edistäminen. Liikunnan ja kansanterveyden julkaisuja 271. Jyväskylä. ISBN Simonsen N. et al Hälsotrender bland elever i svensk- och finskspråkiga grundskolor WHO:s skolelevsstudie (HBSC-Study). Folkhälsan ja Terveyden edistämisen tutkimuskeskus. Julkaisuja 7. Jyväskylä. 13. FN:s barnkonvention Convention on the Rights of the Child 1990, hämtad den på Kokko S. Lasten ja nuorten liikuntakäyttäytyminen Suomessa. LIITU- tutkimuksen tuloksia Presentation vid seminariumet lasten ja nuorten liikunnan ja fyysisen toimintakyvyn tila den , Ständerhuset I Helsingfors. Kan laddas ner på: en_liikunnan_ja_fyysisen_toimintakyvyn_tila_-seminaarista.801.news 16. Artikel: Suomen koululaisten liikunta kansainvälisessä vertailussa: Liikaa ruutuaikaa, plussana aktiiviset koulumatkat: Hämtad Mehtäläinen, J., Jokinen, H. & Välijärvi, J Kuntarakenne muutoksessa entä koulutuspalvelut? Paras-ARTTU-ohjelman tutkimuksia 26. Jyväskylä: Suomen Kuntaliitto. 18. Opetushallitus Perusopetuksen toiminnan tunnuslukujen ja yksikkökustannusten aikasarja Raportti K051. Opetus- ja kulttuuritoimen rahoitusjärjestelmän raportit Paronen, O., Aittasalo, M. & Jussila, A-M Kasit liikkeelle! Koulumatka- ja liikuntakysely Tampereella syksyllä UKK-instituutti. Tampereen kaupunki. _ja_liikuntakysely_tampereella.pdf 20. Kuntaliitto Kuntaliiton Webropol-kysely kunnille 1/2009. Esityksessä Karvonen, J Koulukuljetusten ajankohtaisasiat. Koulukuljetuspäivät Valtion liikuntaneuvosto Valtionhallinto liikunnan edistäjänä Valtion liikuntaneuvoston julkaisuja 2015:4 Pdf hämtad den på: to_liikunnan_edistajana_2011_ news 5